Visioner om ett jämställt transportsystem

Malin Henriksson

Linköpings universitet - Teknik och social förändring

2

bakgrund 1(2)

Planering: Hur planerare tolkar världen får avtryck i den fysiska miljön, planeringsyrket är maskulint kodad

Genus: Vad kan transporter och transportplanering säga oss om konstruktioner av maskulinitet och feminitet? Hur kan dessa konstruktioner kopplas till makt?

Utgångspunkt:I planeringsprocessen konstrueras de användaridentiteter som begränsar eller möjliggör resenärernas handlingsutrymme

3

bakgrund 2(2)

Pilotstudie baserad på djupintervjuer med transportplanerare och jämställdhetsexperter

Informanterna ombads planera en ”jämställd stadsdel” med fokus på transporter

kan göras.

4

Jämställdhet i den vardagliga praktiken: olika perspektiv

”jämställdhet påverkar inte planeringen”

”Vi tänker liksom inte så män, kvinnor, barn utan vi tänker mer

att vi ska göra det bättre för alla. Vi delar inte upp det i kategorier”

(Sara)

”Planeringen påverkar inte jämställdheten”

”Jag har kommit fram till mer och mer att jämställdheten inte

avgörs inom transportpolitiken och transportområdet. Det avgörs

på helt andra nivåer. Det känns väldigt mycket som att det spelar

väldigt liten roll vad vi gör här för jämställdheten konkret”

(Christine)

5

Den trygga staden – jämställdhet som en trygghetsfråga

”Jag är tveksam till grönområden som inte har så stora kvaliteter.

Ska man spara några grönområden så ska de verkligen ha

kvaliteter. För de blir de här barriärerna, framförallt för kvinnor,

som kan vara negativt”

(Carl)

6

Den trygga staden – jämställdhet som en trygghetsfråga

Konstruerar kvinnor som osäkra och rädda

Konstruerar män som modiga och starka

Utmanar varken feminitet eller maskulinitet

7

Den lilla stadskärnan – jämställdhet som ett sätt att spara tid

”Och det blir ju en jätteviktig demokratifråga för att ju krångligare

ett transportsystem är som gör att det blir okej att kvinnor får stå

och vänta 20 minuter på nästa buss. Och sen får hon vänta på

nästa buss som också tar 20 minuter. Hon kanske får vänta 40

minuter på att nästa buss ska komma. De 40 minuterna gör ju att

allting annat tar mycket längre tid hemma, för det är hon som

har ansvar. Det gör ju att hon inte orkar engagera sig i

kommunalrådet eller någon annanstans”

(Elsa)

8

Den lilla stadskärnan – jämställdhet som ett sätt att spara tid

Konstruerar kvinnor som omsorgsgivande

Konstruerar män som politiska subjekt

Utmanar genuskodning av rum

Utmanar inte stereotypa förståelser av genus

9

Den bilfria staden – jämställdhet i relation till könskodad transportteknik

”Bilpooler vill jag tro är en fördel för kvinnor. Jag har någon känsla

av att för kvinnor är det här med bilen som statussymbol mindre

viktigt än för män”

(Carl)

”Ur ett jämställdhetsperspektiv handlar det kanske om att gång-

och cykelvägar behöver bli högst prioriterade”

(Igor)

10

Den bilfria staden – jämställdhet i relation till könskodad transportteknik

Att planera för ett utökat kollektivtrafiksystem ses som ett sätt att stödja jämställdhet

Bilen tolkas som maskulin och som ett hot mot miljön

Bussen ses som feminin och som miljövänligt

En länk har skapats mellan jämställdhet och ekologisk hållbarhet

11

Slutsatser

Olika definitioner av jämställdhet ger olika tolkningar av hur jämställdhet bör påverka vardagliga planeringspraktiker

Olika tolkningar av jämställdhet konstruerar genusidentiteter på olika sätt

Jämställdhet ses inte som ett viktig planeringsideal – men kan införlivas i rådande planeringsideal

Jämställdheten i transportplaneringen är kidnappad!

www.liu.se

Tack för uppmärksamheten!

Frågor?