sannakajsa velmala nya och främmande skadegörare

© Naturresursinstitutet © Naturresursinstitutet

Heli Viiri, Antti Pouttu, Sannakajsa Velmala

Nya och främmande

skadegörare

© Naturresursinstitutet

Nya eller främmande arter ?

• Varje år påträffas åtskilliga nya arter i Finland

– Arter som sprider sig och på naturlig väg tar sig in i landet

– Arter som levt här länge men som man först på senare tid

upptäckt

Gemensamt för dessa nya arter är att de tagit sig till Finland

av egen kraft

• Några når oss först nu efter istiden

• Andra har nytta av klimatförändingen eller stammen i

mellersta/östra Europa växer och överskotten måste flyttas

• Nya problem bryter fram också när skadegörare förändrar sin

livscykel

2 13.3.2017

© Naturresursinstitutet 3 13.3.2017

Främmande arter inom jord- och skogsbruket

• Främmande arter kallas arter som fått hjälp av människan för att ta sig

till Finland

• 2011: identifieras 108 skadliga främmande arter som bildar ett hot mot

jord- och skogsbruket i Finland

• 1.1.2016:

– Lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter 1709/2015

– Statsrådets förordning 1725/2015 om invasiva främmande arter av nationell

betydelse

• Orsakar främst ekonomisk skada men kan bilda et hot mot biologista

mångfalden

• Ett brett spektrum av representanter för olika artgrupper:

Virus, viroider, bakterier, svampar, insekter, mollusker, kvalster,

spolmaskar, växter, fiskar osv.


Farliga växtskadegörare enligt

livsmedelssäkerhetsverket EVIRA

• En del arter omfattas redan av lagstiftningen dvs. arter som

ska hållas i karantän (37 arter)

Farliga växtskadegörare som orsakar ekonomiskt betydande

skador inom jord- och skogsbruk eller trädgårdsproduktion får

inte förekomma på produktionsplatser eller i växter som säljs,

importeras eller exporteras

• Skogs- och trävaruproduktion

– Tallvedsnematod

– Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis)

– Långhorningarna Anoplophora

– Plötslig ekdöd (Phytophthora ramorum )

4 13.3.2017


Främmande arter på väg

• Till följd av handeln med virke, plantor och prydnadsväxter

kan allvarliga nya skadegörare komma in i landet

• Från Sverige och Baltien importeras årligen levande plantor

– Tall ~ 800 000 cirka 1,5%

– Gran ~ 3 milj. (3%)

– Björk < 20 000 (0,05%)

• Problemen är mycket olika beroende på skadegöraren

• Mikrober (svampar, bakterier, virus osv.) och små

ryggradslösa djur mest betydelsefulla för skogsbruk

5 13.3.2017


Exempel på främmande svamparter

• Cronartium ribicola, orsakar törskate hos

fembarrstallar (prydnadsväxter)

• Barksjukor Neofabraea populi och Entoleuca

mammata förhindrar odling av hybridasp

• Alrost (Melampsoridium hiratsukanum)(1997)

• Askskottsjuka (Hymenoscyphus pseudoalbidus) på

2000-talet

• Rödbandskytte (Mycosphaerella pini)på tall (2008)

6 13.3.2017


Exempel på andra främmande mikrober

Phytopththora algsvampar

• Ett släkte av destruktiva parasitiska äggsporsvamp som angriper flertalet träd,

växter, frukter, grönsaker och andra skörd produkter

• Algsvampar sprids via zoosporer som aktivt simmar och söker upp en värdväxt i

vattenfilmen runt markpartiklar. Sprids med infekterat plantmaterial och jord, lokalt

med markvattnet, genom vattenstänk, även från planta till planta

• Phytophthora cactorum kronröta, har över 200 värdväxtarter (1990-talet)

– På jordgubb orsakar den kron- och läderröta

– skogsplantskolor kron- och stamröta på björk, rön, bok (SWE)

• Phytophthora ramorum plötslig ekdöd

– Har olika värdväxter (ek, olvon, ljung, lingon och blåbär)

– I Finland påträffas sjukdomen årligen på alpros i plantskolor

• Phytophthora pluvivora på alpros och syren (2005), P. pini alpros (infekterar gran)

• Phytophthora alni -gruppen (al) på klibbal 2015 i östra Finland

• Phytophthora quercina på ek i Sverige

7 13.3.2017

© EVIRA


Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus)

• En millimeterlång

rundmask

• Riklig förekomst leder

till att tallarna vissnar

• Träden kan dö inom

30-40 dygn

• Ingen

bekämpningsmetod

finns

8 13.3.2017


Tallvedsnematoden

• Sprids huvudsakligen av långhorningar, hos oss av till

exempel kronbock och tallbock

• När långhorningarna sprider sig för att äta under

sommaren i kronorna på friska tallar förflyttar sig

dauerlarver till trädet genom såren

• Klimatförhållandena är inte ett hinder för spridning

• Förhandsbekämpning nödvändig: att hindra ingång i vårt

land:

– Behandling av förpackningsmaterial ISPM 15

– Begränsning på imprort av barrved

• Skadegöraren kan hållas tillbaka bara den noteras i tid

9 13.3.2017


Tallvedsnematoden

• Hittades första gången i Finland och Europa i 1984 i ett parti

flis som importerats från Nordamerika

• Hittad i Finland före 2005 totalt 33 gånger, nu över 50 gånger

(flis, förpackningsmaterial)

• Spridit sig till EU, till Portugal 1999. Har etablerat sig.

• I november 2008 i Spanien

• Evira har gjort en beredskapsplan (2006, 2011)

• Om tallvedsnematod hittas i terrängen hos oss stoppas

exporten av obehandlat barrvirke > kris för skogsindustrin

10 13.3.2017


Smaragdgrön asksmalpraktbagge

(Agrilus planipennis)

• Förekommer naturligt i Asien

och östra Ryssland där den

orsakar endast lite skada

• I Nordamerika 98 % dödlighet

hos ask

• Dödar askar i Moskva, rädsla

för att den sprider sig hit

• Sprider 20-50 km /år

11 13.3.2017

©David Cappaert, Michigan State

University, Bugwood.org


Asiatiska långhorningen

(Anoplophora glabripennis)

• Hittades 2015 i Vanda på ett

industriområde vid ett företag

som importerar sten från Kina

• Larvgångarna visar att den

vistats åtminstone 5 år

på området

• Sprider sig från Asien till

Nordamerika och Europa

• Evira följer med läget, har

förstört de besmittade träden

• Vi importerar ca 60 000 kg sten

från Kina per år, packat i

träramar

12 13.3.2017

©Ville Welling


Barrskogsnunnan (Lymantria monacha)

• Fjäril, framvingarna vita

med svarta tvärgående

ränder

• Larven brungul,

varierande till färgen

• Förökad och sprider sig

i Finland

• Speciellt på barrträd

men den är nästan

allätare vad träd

beträffar

13 13.3.2017

© Kimmo Silvonen

©Nick Greatorex-Davies


Barrskogsnunnan

• Flyger på sensommaren

• Lägger ägg vid roten av träd, i barkens håligheter

• Äggen övervintrar

• Larverna spinner trådar, som de sänker sig längs från en gren

till en annan, förpuppar sig i juli

• Under massförekomster kan det uppstå ”moln”

• Skadorna kan fortsätta länge, Mellaneuropa

• I Sverige skador 1898-1902 (3000 ha), 1947-1948

• Hos oss det första kalätna området i skärgården

14 13.3.2017

sannakajsa velmala nya och främmande skadegörare

Education