brändö gymnasiums läroplan - hel.fi · mo 3 texter, kultur och identitet 39 mo 4 texter i norden...

Brändö gymnasiums läroplan

Direktionen för Brändö gymnasium godkänd 19.4.2010

2

Innehållsförteckning

1. GYMNASIETS UPPGIFT OCH VÄRDEGRUND 91. 1 Värdegrunden 91.2 Uppgift och mål 101.3 Språkstrategin 111.4 Idrottslinjen vid Brändö gymnasium 11

2. SKOLANS VERKSAMHETSKULTUR 122.1. Inlärningssynen 122.2 Studiemiljön 142.3. Inlärningsmetoder och arbetssätt 152.4 Studerandenas medverkan 16

3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG 173.1 Timfördelningen 173.2 Språkprogrammet 173.3 Skolans betoningar 183.4 Antagning av studerande till gymnasiet 193.5 Studiernas uppbyggnad 203.6 Självständiga studier 203.7 Samarbetet på andra stadiet 21

4. HANDLEDNING 224.1 Uppgifter och mål för handledningen 224.2 Handledningsverksamhet och arbetsfördelning 224.3 Information om studier 23

5. STÖD FÖR STUDIERNA 255.1 Elevvården 255.2 Stödundervisning 265.3 Specialundervisning 265.4 Undervisning av särskilda språkliga och kulturella grupper 27

6. UTVÄRDERING 286.1 Bedömningen 286.2 Utvärderingen av verksamheten 33

7. Temaområden 34MODERSMÅL OCH LITTERATUR 38

MO 1 En värld av texter 38MO 2 Epik och medietexter 39MO 3 Texter, kultur och identitet 39MO 4 Texter i norden 39MO 5 Moderna texter 39MO 6 Textens makt 40MO 7 Muntlig kommunikation 40MO 8 Fördjupad skriv- och textkompetens 40MO 9 Litteratur som glädje och kunskap 40MO 20 På slutrakan – skrivkurs inför studentexamen 41MO 21 Det muntliga provet i kommunikation 41MO 22 Litteraturen som sin tids spegel 41MO 23 Bilden och filmen som text 41

3

MO 24 Språken i språket – en kurs i språksociologi 42MO 25 Vi gör en tidning 42MO 26 Skrivarverkstaden 42MO 27 Norden och vi 43

FINSKA A 44FINA 1 Människans vardag och fritid 45FINA 2 Natur och miljö 45FINA 3 Handel, teknik och kommunikation 46FINA 4 Samhället och massmedia 46FINA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv 46FINA 6 Finsk kultur och litteratur 47FINA 7 Presentera och diskutera 47FINA 8 Världen och vi 47FINA 20 Repetitionskurs 48

MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA 49FIM 1 Människans vardag och fritid 50FIM 2 Natur och miljö 50FIM 3 Handel, teknik och kommunikation 51FIM 4 Samhället och massmedia 51FIM 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv 51FIM 6 Finsk kultur och litteratur 52FIM 7 Presentera och diskutera 52FIM 8 Skrivandets konst 52FIM 20 Repetitionskurs 53

ENGELSKA A 54ENA 1 De unga och deras värld 54ENA 2 Kommunikation och fritid 55ENA 3 Studier och arbete 55ENA 4 Samhället och omvärlden 55ENA 5 Kultur 55ENA 6 Vetenskap, ekonomi och teknik 55ENA 7 Naturen och hållbar utveckling 55ENA 8 Tala och förstå bättre 56ENA 20 Repetitionskurs 56ENA 21 Society and History Through Fiction and Film 56

ENGELSKA B 57ENB 1 Fritid och intressen 57ENB 2 Världen och vi 57

TYSKA A 58TYA1 Jugendliche und ihre Welt (De unga och deras värld ) 60TYA 2 Kommunikation und Freizeit (Kommunikation och fritid) 61TYA 3 Lernen und Arbeiten (Studier och arbete) 61TYA 4 Die Gesellschaft und die Welt um uns (Samhället och omvärlden) 61TYA 5 Kultur (Kultur) 61TYA 6 Wissenschaft, Wirtschaft und Technik (Vetenskap, ekonomi och teknik) 62TYA 7 Natur und nachhaltige Entwicklung (Naturen och hållbar utveckling) 62TYA 21 / TYB 21 Tysk grammatik 63TYA 22 Die gemeinsame Welt und Internationalisierung (Globalisering ochinternationalisering) 63

4

TYSKA B2 64TYB2 1 Freizeit und Hobbys (Fritid och intressen) 65TYB2 2 Bei uns und anderswo (Världen och vi) 65TYB2 3 Früher und heute (Förr och nu) 65TYB2 4 Lernen und Zukunftspläne (Studier och framtidsplaner) 65TYB2 5 Kultur (Kultur) 66TYB2 6 Unsere gemeinsame Erde (Vår gemensamma jord) 66TYB2 7 Wissenschaft und Technik (Vetenskap och teknik) 66TYB2 8 Natur und nachhaltige Entwicklung (Naturen och en hållbar utveckling) 66TYA 21 / TYB 21 Tysk grammatik 67

TYSKA B3 68TYB3 1 Guten Tag, schön Sie zu treffen (God dag, trevligt att träffas) 69TYB3 2 So wird´s gemacht (Så ska saker och ting skötas) 69TYB3 20 Das tägliche Leben (Vardagsliv) 69

FRANSKA B2 70FRB2 1 Fritid och intressen 70FRB2 2 Världen och vi 70FRB2 3 Förr och nu 70FRB2 4 Studier och framtidsplaner 71FRB2 5 Kultur 71FRB2 6 Vår gemensamma jord 71FRB2 7 Vetenskap och teknik 71FRB2 8 Naturen och en hållbar utveckling 71FRB2 20 Övningskurs I 72FRB2 21 Övningskurs II 72

FRANSKA B3 73FRB3 1 God dag, trevligt att träffas 73FRB3 2 Så ska saker och ting skötas 73FRB3 20 Vardagsliv 73

SPANSKA B3 74SPB3 1 God dag, trevligt att träffas 74SPB3 2 Så ska saker och ting skötas 74SPB3 3 Fritid och intresse 74SPB3 4 Världen och vi 74SPB3 5 Förr och nu 74SPB3 6 Studier och framtidsplaner 74SPB3 7 Kultur 74SPB3 8 Vår gemensamma jord 75

MATEMATIK 76MAA 1 Funktioner och ekvationer I 79MAA 2 Polynomfunktioner 79MAA 3 Geometri 79MAA 4 Analytisk geometri 80MAA 5 Vektorer 80MAA 6 Sannolikhet och statistik 80MAA 7 Derivatan 80MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner 81MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder 81MAA 10 Integralkalkyl 81

5

MAA 11 Talteori och logik 81MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder 82MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl 82MAA 20 Repetition inför studentskrivningarna 82MAA 21 Repetition inför starten 82MAA 22 Komplexa tal & rymdgeometri 83MAA 23 Matematikens estetik 83MAA 24 Matematikens kulturhistoria 83MAA 25 Hantering av moderna kalkylatorer 83MAA 26 Statistiska undersökningar 83

MATEMATIK B (Kort kurs) 85MAB 1 Uttryck och ekvationer 89MAB 2 Geometri 89MAB 3 Matematiska modeller I 89MAB 4 Matematisk analys 90MAB 5 Statistik och sannolikhet 90MAB 6 Matematiska modeller II 90MAB 7 Ekonomisk matematik 91MAB 8 Matematiska modeller III 91MAB 20 Repetition inför studentskrivningarna 92MAB 21 Repetition inför starten 92MAB 22 Statistik och sannolikhetslära II 92

FYSIK 94FY 1 Fysiken som naturvetenskap 95FY 2 Värme 96FY 3 Vågrörelse 96FY 4 Rörelselagarna 96FY 5 Rotation och gravitation 96FY 6 Elektricitet 97FY 7 Elektromagnetism 97FY 8 Materia och strålning 97FY 20 Repetition för studentexamen 98FY 21 Astronomi och kosmologi 98FY 22 Fysikens kulturhistoria 98FY 23 Fysikalisk mätteknik (laborationskurs) 99

KEMI 100KE 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön 101KE 2 Kemins mikrovärld 101KE 3 Reaktioner och energi 101KE 4 Metaller och material 102KE 5 Reaktioner och jämvikt 102KE 20 Repetition inför studentexamen 102KE 21 Laborationsteknik 102KE 22 Livets kemi 103

BIOLOGI 104BI 1 Organismernas värld 104BI 2 Cellen och ärftligheten 105BI 3 Miljöekologi 105BI 4 Människans biologi 105BI 5 Bioteknologi 106

6

BI 21 Naturkunskap och ekologisk analys 106GEOGRAFI 107

GE 1 Den blå planeten 107GE 2 En gemensam värld 108GE 3 Riskernas värld 108GE 4 Regionstudier 109

RELIGION 110RE 1 Religionens natur och betydelse 111RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället 111RE 3 Människans liv samt etik 111RE 4 Religionernas värld 112RE 5 Vad tror finländaren på? 112RE 20 Repetitionskurs 112RE 21 Religion och kultur 112RE 22 Det antika arvet 113RE 23 Nyreligiösa rörelser och terrorism 113

ORTODOX RELIGION 114RO 1 Den ortodoxa världen 114RO 2 Dogmatik och etik 114RO 3 Bibelkunskap 115RO 4 Religionernas värld 115RO 5 Det ortodoxa Finland 116

LIVSÅSKÅDNING 117LK 1 Ett gott liv 117LK 2 Världsbilden 118LK 3 Individen och samhället 118LK 4 Det kulturella arvet och identiteten 119LK 5 Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen 119LK 20 Repetitionskurs 119LK 21 Min livsåskådning 120

FILOSOFI 121FI 1 Introduktion i filosofiskt tänkande 121FI 2 Filosofisk etik 122FI 3 Kunskap och verklighet i filosofin 122FI 4 Samhällsfilosofi 123FI 20 Repetitionskurs 123FI 21 Konstfilosofi 123FI 22 Filosofiforum 124

HISTORIA 125HI 1 Människan, miljön och kulturen 125HI 2 Den europeiska människan 126HI 3 Internationella relationer 126HI 4 Vändpunkter i Finlands historia 126HI 5 Finland från förhistorien till autonomin 127HI 6 Kulturmöten 127HI 20 Repetitionskurs i Historia 127HI 22 Det antika arvet 127HI 23 Projektkurs 128HI 26 Filmen som historisk illustration 128

7

SAMHÄLLSLÄRA 129SL 1 Samhällskunskap 129SL 2 Ekonomisk kunskap 129SL 3 Medborgarens lagkunskap 130SL 4 Europeiskhet och Europeiska unionen 130

PSYKOLOGI 132PS 1 Psykisk aktivitet, lärande och interaktion 133PS 2 Människans psykiska utveckling 133PS 3 Grunderna för människans informationsbehandling 133PS 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet 134PS 5 Personligheten och den mentala hälsan 134PS 20 Repetitionskurs i psykologi 134PS 21 Socialpsykologi 134Ps. 22 Psykologi i vardagen 135Ps. 23 Projektkurs i psykologi 135

BILDKONST 136KO 1 Jag, bilden och kulturen 136KO 2 Miljö, plats och rum 136KO 3 Medierna och bildernas budskap 137KO 4 Från bildkonst till egna bilder 137KO 5 Verkstad för samtidskonst 138KO 21 Fotografering 138KO 22 Filmanalys 139

MUSIK 140MU 1 Musiken och jag 140MU 2 Ett flerstämmigt Finland 141MU 3 Fritt fram för musik 141MU 4 Musikens budskap och makt 141MU 5 Ett musikaliskt projekt 141MU 21 Kör 141MU 27 Bandkurs 142

GYMNASTIK 143GY 1 Färdighet och kondition 144GY 2 Träning ensam och tillsammans med andra 144GY 3 Stimulerande motion 145GY 4 Motion tillsammans 145GY 5 Motionsidrott 145GY 20 Friluftsliv 145GY 21 Racketsporter 146GY 22 Salongsdans tillsammans 146GY 23 Taekwondo 146GY 24 Annorlunda idrottsgrenar 146GY 25 Innebandy och isspel 146GY 26 Simning och vattensporter 146GY 27 Bollsporter 147GY 28 Abijumppa 147GY 29 Kurs i utförsåkning 147GY 30 Gymnasiediplomet i Gymnastik 147GY 31 Stresshantering 147

8

GY 40-43 Skolrepresentation 148IT 21-36 Individuell träning 148

TRÄNINGSLÄRA 149TL 21 Träningslära 1 149TL 22 Träningslära 2 150

HÄLSOKUNSKAP 151HÄ 1 Hälsokunskapens grunder 152HÄ 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv 152HÄ 3 Hälsa och forskning 153HÄ 20 Repetitionskurs 153

STUDIEHANDLEDNING 154SH 1 Utbildning, arbete och framtid 154SH 2 Studier, arbetsliv och yrkesval 154SH 21 Tutorverksamhet 155SH 22 Studieteknik 155

ELEVKÅRSVERKSAMHET 156EK 21-23 156

TEATERKONST 157DR 21-22 Drama 157DR 23 Gymnasiediplomet i teaterkonst 157

UNG FÖRETAGSAMHET 158UF 21, 22 158

TRAFIKKUNSKAP 159TR 21 Trafikkunskap 159

Bilagor till idrottslinjen

9

1. GYMNASIETS UPPGIFT OCH VÄRDEGRUND

1. 1 Värdegrunden

Våra centrala värderingar bygger på den finländska bildningstraditionen som endel av det nordiska och hela det europeiska kulturarvet.

Målet för vår värdefostran är kulturkunskap, till vilken hör, tolerans, socialt ochglobalt ansvar, samt vördnad för livet.

Värdefrågor kräver bearbetning, fördjupning, tid att leva sig igenom. Vår strävanär att möjliggöra detta även om det existerar en motsättning mellan denvärdegrund och kunskapssyn som vi står för och den som presenteras i detnormerande lärokursinnehållet.

Betydelsen av att utveckla den sociala kompetensen betonas, så ävenförmågan till konstruktiv, levande kommunikation och problemlösning, sombygger på lyhördhet, respekt och ansvar. Vi bidrar till att utveckla en existentiellberedskap, förmåga att klara medgångar och motgångar, samt förmåga attuthärda osäkerhet, vilket dagens värld igen aktualiserat.

Vår strävan är att utveckla hela människan. Vi vill synliggöra kopplingen mellansjälvkännedom, intellektuell ärlighet och självförtroende. Vi vill ge rum för enprocess där dessa egenskaper kan byggas upp. Vi betonar värdet av öppenhet.

Kunskapssynens honnörsord är bildning och allmänbildning, med betoning påatt bildningen och allmänbildningen har ett värde i sig. Bildning ochallmänbildning är byggstenar då vi utvecklar vår livskunskap, i vilken också denemotionella intelligensen ingår. Undervisningens mål är att sporra till attupptäcka motsättningar mellan värderingar och verklighet samt att sesammanhang och mening.

Skolans motto är ”En sund själ i en sund kropp”.

10

I Helsingfors svenska gymnasier följer vi följande principer:

Vi stödjer en mångsidig allmänbildning, en vilja till fortlöpande inlärning, kritisktoch analytiskt tänkande och en utveckling till vuxenhet.

Vi bygger upp den finlandssvenska och finländska identiteten och främjar ocksåinteraktionen mellan olika kulturer.

Vi bygger upp en trygg studie- och arbetsmiljö och stärker både individens ochskolsamfundets välbefinnande.

Vi främjar delaktighet, ansvarstagande, samarbete och ett sakligt uppträdande.

Vi stödjer Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vifrämjar också internationellt samarbete och globalt ansvarstagande.

Vi respekterar jämlikhet och rättvisa och vars och ens människovärde, och vigodkänner varken våld, rasism eller diskriminering.

Vi respekterar livet, miljön och en hållbar framtid.

1.2 Uppgift och mål

Brändö gymnasium skall vara ett bildningscentrum, inte enbart ettinlärningscentrum som ger basfärdigheter med ett instrumentellt värde. För destuderande, för lärarna och övrig personal skall Brändö gymnasium vara entrygg och bra arbetsplats.

Studerandena skall få starka och mångsidiga verktyg och redskap för vidareinlärning och för att hantera sitt liv. De behöver såväl specifik ämneskunskapsom bred allmänbildning för att kunna studera vidare. Insikten om att inlärandetär en livslång process som kräver tid är central.

Skolan skall försöka hjälpa de studerande att bevara och utveckla sinnyfikenhet, sin entusiasm och sitt engagemang. Förmågan att förundras ochfråga, reflektera och handla skall uppmuntras och stödjas.

Skolan skall ge de studerande både rötter och vingar. Vi strävar efter att destuderande skall vara förankrade i sin egen och sin omgivnings historia, också iBrändös och huvudstadens historia. Starka rötter utgör en god grund för att viskall våga vara öppna mot omvärlden.

De studerande skall öka sin medvetenhet om språkets betydelse för människanoch motiveras att utveckla sitt eller sina modersmål. Identitetsbygget är en långprocess, i vilken skolan och den tillhörighet den erbjuder är en del.

Vårt mål är att de unga vågar uppställa mål för sitt liv, ha drömmar och visioner.

11

1.3 Språkstrategin

En av gymnasiets viktigaste uppgifter är att stärka studerandenas svenska såatt de i alla sammanhang kan använda skolspråket på modersmålsnivå. Detsvenska gymnasiet är en talande, skrivande och läsande skola.

Eftersom de studerande i de svenska gymnasierna i hög grad inhämtar bådeinformation och kunskap på andra språk än svenska, måste skolspråket varaföremål för särskild omsorg. Därför bör man skapa arbetsmiljöer som ärspråkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material.

Språksituationen i Helsingforsregionen och Finland ställer speciella krav påbåde lärare och studerande. Det kräver större ansträngning och kunskap av destuderande och av lärarna att hela tiden vara tvungna att leva i en”översättningsvärld” med speciella språkliga manövrar och krav på bearbetning.Bristen på svenskspråkigt material måste beaktas i undervisningen både närdet gäller arbetsmetoder och vid inköp av kompletterande material.

Gymnasiet samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan ochutnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder.

Lärarna i det svenska gymnasiet fungerar alltid som språkliga förebilder förstuderandena. Också den övriga personalen skall helst kunna svenska.

Studerande med ett annat modersmål än svenska ges möjlighet att utvecklabåde skolspråket och sitt eget modersmål. Rektor bedömer i samband medantagning enligt prövning om studerandes språkkunskaper räcker till förgymnasiestudier på svenska.

Till de svenska gymnasiernas särdrag hör också ett brett språkprogram, somskall stärka alla studerandes svenska och både tvåspråkiga och enspråkigtsvenska ungdomars finska, men också utveckla studerandenas kunskaper ifrämmande språk.

1.4 Idrottslinjen vid Brändö gymnasium

Idrottslinjen ger finlandssvenska gymnasiestuderande möjlighet att utvecklassom idrottare och att kombinera idrott med studentexamen. Skolan erbjuderflexibla träningsmöjligheter i flera olika grenar och strävar efter ett mångsidigtkursutbud inom idrottsrelaterade ämnen för att främja idrott och hälsosammalevnadsvanor överlag. Brändö gymnasium har utvecklat ett gediget samarbetemed Mäkelänrinteen lukio när det gäller tränare, kurser och faciliteter.Idrottslinjens tyngdpunktsgrenar är: fotboll, handboll, innebandy, ishockey,tennis, badminton och segling. Träningarna i de flesta grenar sker i samarbetemed Mäkelänrinteen lukio. I övriga grenar arrangerar skolan individuell träning iskolans egna träningsgrupper eller samarbetar enligt avtal med olikagrenförbund och föreningar. Skolans idrottskurser arrangeras i skolansutrymmen men också i hög grad i stadens olika träningsanläggningar. Skolansamarbetar även med Urhea (Huvudstadsregionens idrottsakademi).

12

Studerandenas egen tränings- och tävlingsverksamhet kan räknas tillgodo istudieprogrammet i form av individuella tillämpade träningskurser (1 kurs perperiod, sammanlagt 13 kurser). Samtliga studerande på idrottslinjen avläggeren tillämpad kurs i träningslära och har även möjlighet att avlägga det nationellagymnasiediplomet i gymnastik.Skolans idrottskoordinator stöder idrottslinjens studerande genom att planera inträningsläger och träningsverksamhet i det individuella studieprogrammet.

2. SKOLANS VERKSAMHETSKULTUR

2.1. Inlärningssynen

I Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 står det (s. 14): ”Läroplansgrundernabygger på en inlärningssyn, där lärandet uppstår som resultat av en aktiv ochmålinriktad verksamhet…”

I Brändö gymnasium ser vi inlärning som en process. Människan – eleven –blir aldrig fullärd, utan gymnasiet är en del av människans väg till inlärning.Skolans inlärningssyn beskrivs visuellt i diagrammet Vägen till inlärning (Fig. 1).Som utgångsläge för inlärningsprocessen finns den osäkra situationen i dagenssamhälle. Det instabila ekonomiska och politiska världsläget samt det enormainformationsflödet skapar en osäkerhet hos eleven. Målet med inlärningen är atteleven kan hantera denna osäkerhet, att han går från denna osäkerhet mot enmera strukturerad och meningsfull världsbild. Målet är att eleven förstår sinomvärld, är engagerad i att utveckla den och har det abstrakta tänkande samtden tillämpningsförmåga som krävs för att göra det.

Vägen till inlärning

13

Grundförutsättningar för en elevs framgångsrika inlärningsprocess i gymnasietär att han har goda studievanor, grundkunskaper och arbetsmoral. Sedan krävsytterligare målinriktning för att driva processen framåt. Grundförutsättningar hosen lärare är att han har respekt för att eleverna har olika bakgrund då dekommer från olika skolor och att olika elever har olika inlärningsstilar. Förskolans del innebär dessa grundkrav att skolan ges resurser att satsa på dengrundläggande undervisningen i alla ämnen, att skaffa ett mångsidigtundervisningsmateriel och att lärarna ges möjligheter att fortbilda sigkontinuerligt. I vår skola beaktas eleven som en resurs, som kan bidra tillundervisningen t.ex. genom sitt personliga engagemang eller sina särintressen.Utan dessa grundförutsättningar hos såväl elever som lärare kan inte skolanfullfölja sin uppgift, dvs. eleven uppnår inte ovan nämnda mål.

Inlärning är en livslång process, vilket beskrivs av symbolen för oändlighet ifiguren. För att inlärningen i gymnasiet skall vara fruktbar bör eleven ställa uppdelmål. Delmålen är utmärkta med ”M” i figuren. Lärarens mål i en enskild kursbör vara tydliga för eleverna och elevens egna mål med kursen bör hanmedvetandegöra för sig själv för att kursen skall styra inlärningsprocessen i rättriktning.

I studiehandledningen ställer eleven upp sitt studieprogram och blickar framåtoch utreder målen för hur hans inlärningsprocess skall fortskrida eftergymnasiet. Vägen till inlärning är alltså livslång. I figuren symboliseras dettaäven av att vägen inte tar slut vid vägmärket 75 (= 75 kurser) utan fortsätterlångt ut i horisonten.

Grundkunskaper i alla ämnen är viktiga. Då eleven har grundkunskaper kan hanerhålla fördjupad och tillämpad kunskap. Både bredd och djup inom ett visstämnesområde behövs för att eleven sedan skall uppnå målet att bli medvetenom underliggande strukturer och se större sammanhang. Dessa etapper påvägen till inlärning syns till höger i figuren.

Inlärningsprocessen kan vara mödosam i olika grad för olika elever, men förvarje elev är inlärning delvis fråga om hårt arbete och att ha tid för detta arbete.Vår skola står för att studium betyder ansträngning. Detta betonas med storabokstäver i figuren.

Inlärningsprocessen tar inte slut vid ”kunskap” dvs. att man erhåller fakta,färdigheter eller ser större strukturer, utan vi betonar att en viktig del avprocessen är att eleverna även utbyter kunskap och erfarenheter med andramänniskor. Att uppleva olika aspekter av olika ämnen ger erfarenhet. Utbyte averfarenheter vidgar vyer. Vidgade vyer kan ge idéer om vad man inte ännu kaneller förstår, om vad som man skall utforska. På så vis spinner den enskildaelevens inlärningsprocess vidare och i vissa fall leder detta till att samhälletutvecklas. I figuren ser vi att upplevelser, erfarenheter och utbyte driverprocessen framåt och att den kan utmynna i t.ex. engagemang i samhället.

Helt krasst bör det ytterligare poängteras att det finns flera faktorer sompåverkar inlärningsprocessen. Faktorer som speciellt påverkar lärarnasmöjligheter att skapa ”rum för inlärning” (=undervisning) är ekonomiska resurser

14

som påverkar gruppstorleken och tidsmässiga resurser som påverkararbetstakten. Den enskilda eleven i sin tur påverkas av miljömässiga,emotionella, sociala, fysiska och kognitiva faktorer. Dessa inre och yttre faktorersom påverkar inlärningsprocessen syns i mitten av figuren.

2.2 Studiemiljön

Studiemiljön karaktäriseras av såväl de resurser och fysiska ramar som finnstillgängliga som den verksamhetskultur som råder i skolan överlag. Istudiemiljön avspeglas alltså samma verksamhetskultur som råder i denövergripande skolmiljön. Verksamhetskulturen i Brändö gymnasium bygger påfyra grundstenar:

1) Själens bildning. Vi betonar vikten av att eleverna utvecklar etiskavärderingar. Vi strävar efter att alla parter i skolan uppvisar respekt, gottuppförande och hjälpsamhet gentemot varandra.

2) Trygghet och öppenhet. Ett viktigt led i att skapa trygghet är att vi harnolltolerans för mobbning. Kännetecknande för skolmiljön i Brändö gymnasiumär att det råder och även i framtiden skall råda en stämning av acceptans ochöppenhet mot olika människor. Trygghet är också klara rutiner och spelregler. Iett sammanhang där många olika skall fungera och arbeta måste hänsyn ochrespekt för andras arbete vara centrala.En trygg miljö är en förutsättning för öppenhet. Samarbete mellan olika parter iskolan präglas just av öppenhet, vilket beskrivs av dubbelriktade pilar i figurennedan. En fruktbar skolmiljö bygger på ärlig, öppen och aktiv kommunikationmellan elever, lärare, föräldrar och samhället utanför skolan.

OMVÄRLDEN

LÄRARE LÄRARE ELEV ELEV

REKTOR

FÖRÄLDRAR

Fig 1. Öppet samarbete

3) Alla ämnens lika värde. En lärare som brinner för sitt ämne, kan även förståoch understöda vikten av andra ämnen. Genom ämnesintegrering,temahelheter och diskussioner om allmänbildning och om vikten av att utvecklafärdigheter inom många olika ämnen vill vi ge eleverna signaler att alla ämnenkan vara viktiga för deras utveckling.

4) Vardag och fest. Det dagliga arbetet, förkovran och studium, är det centralai skolans verksamhet. Men även de sociala traditionerna är viktiga. Det ärspeciellt viktigt i det årskurslösa och klasslösa gymnasiet, där en elev lättkänner sig rotlös och anonym. Traditionerna skapar gemenskap och en vi-anda.Vissa traditioner, såsom Gamlas dans är viktiga eftersom de fungerar som

15

ritualer genom vilka eleverna mognar till att bli vuxna. Andra traditioner såsomfirandet av självständighetsdagen och Svenska dagen är viktiga för stärkandetav den finlandssvenska identiteten. Festerna bidrar också till en meningsfullskolmiljö. Förutom traditionerna ger olika evenemang såsom temadagar,gästföreläsare, teaterbesök, författarträffar, deltagande i olika tävlingar guldkantoch mervärde till skolmiljön.

De ovan beskrivna fyra hörnstenarna reflekteras även i studiemiljön. Trygghetoch öppen kommunikation är utgångspunkter för all undervisning och inlärning.I undervisningen betonas vikten av vardagsarbete, ansträngning och tålamod.Öppenhet gentemot byte av studiemiljö dvs. kurser ordnade av andra instanserän skolan samt aktivt deltagande i studieresor, exkursioner, traditioner, festerm.m. uppmuntras eftersom dessa vidgar vyer och är viktiga tillskott till devardagliga studierna.

Studiemiljön är vår arbetsmiljö, där både mänskliga och fysiska faktorer ingår.Den verksamhetskultur som beskrivs ovan kan kallas för de mänskligafaktorerna i studiemiljön. De mänskliga faktorerna begränsas delvis avekonomiska resurser. Resursen påverkar storleken på undervisningsgrupper,vilket påverkar lärarens pedagogiska möjligheter. De fysiska faktorerna i sin turt.ex. möbler, luftkvalitet, tillgång till undervisningsmaterial och teknisk apparaturoch belysning är direkt beroende av de ekonomiska resurserna.

2.3. Inlärningsmetoder och arbetssätt

I gymnasiet vill vi skapa sådana inlärningsmiljöer, som ger de studerandemöjlighet att på egen hand och med hjälp av handledning hitta den inlärningsstilsom passar dem bäst. Samtidigt lär de sig att utveckla sig själva som inlärareoch ställa upp egna mål för sitt arbete. Vi vill ge de studerande en beredskap atttillgodogöra sig och bearbeta information och kunskap på bästa möjliga sätt ochsträvar efter att aktivera eleverna till att själva ta ansvar för sin inlärning och sedess resultat. Vi vill även ge dem beredskapen att lära sig tänka kritiskt ochsjälvständigt. Lärarens roll i denna inlärningsprocess är viktig både somkunskapsförmedlare och som handledare. Vi bör även hålla i minnet attinlärningsprocessen påverkas av många faktorer som t.ex. olika psykologiskaoch fysiska men även sociala, emotionella och miljömässiga faktorer.Eftersom de studerande är olika som individer vill vi i vår skola i mån avmöjlighet använda oss av möjligast mångsidiga undervisnings- ochstudieformer. Vi vill väcka nyfikenheten samt bevara förmågan attentusiasmeras hos såväl studerande som lärare. I inlärningsprocessen borde viockså ha möjlighet att ge tid för tanke och reflektion. De olikaundervisningsämnena poängterar naturligtvis olika inlärningsmetoder ocharbetssätt beroende på ämnets natur. En viktig aspekt är att de studerande lärsig arbeta såväl i grupp som självständigt. Arbetsmetoder som används i klasssamt utanför klassen är t.ex. föreläsning, olika sorters skriftliga övningar,paneldebatt, diskussioner och samtal ledda av lärare eller elever,inlärningsprogram med frågor, film, olika grupparbeten och projekt. Ävenindividuellt arbete, samarbetsinlärning, muntliga övningar, dramatiseringar, olikaslag av experiment, laborationer och analyser, problemlösning, case-studier,studieresor med därtillhörande för- och efterarbete, studiebesök och

16

gästföreläsare samt portfolio och inlärningsdagbok är för oss centralaarbetsmetoder.

Arbetssätten och inlärningsmetoderna varierar även inom de olika ämnena frånkurs till kurs beroende på bl.a. praktiska omständigheter som gruppens storlekoch tid som står till förfogande under kursen. En förutsättning för godundervisning är en hanterlig grupp och arbetsmetoderna påverkas även avgruppdynamiken.

2.4 Studerandenas medverkan

De studerande vid Brändö gymnasium bildar dess elevkår. Elevkåren väljerårligen en styrelse, som förutom ordförande, viceordförande, sekreterare ochkassör skall ha representanter från varje årskurs, helst från varje gruppTvå elevrepresentanter och två ersättare sitter i skolans direktion ochelevkårsmedlemmar kan delta i lärarmötena, förutom under ärenden sombehandlar lärare, andra elever eller ärenden som lärarkåren bedömer somkänsliga.

Elevkåren skall höras i frågor som gäller skolans arbete. Det sker både igrupperna och vid elevkårens styrelsemöten samt i elevforum medrepresentanter från elevkåren. Elevforum är ett öppet möte för alla ochsammanträder under ledning av ordförande av elevkårens styrelse och rektor.

Elevkåren ordnar, ofta i samråd med lärarkåren, verksamhet som bidrar till attöka trivseln och sammanhållningen i skolan. Till fasta verksamhetsformer hörbl.a. skolfotograferingen, dagsverket, julglöggen med pepparkaksbak och olikaaktivitetsdagar under läsåret.

Elevkåren har rätt att utnyttja skolans lokaliteter även efter skoltid samt skolansmaterial då det behövs.

Elevkårens arbete skall också vara utåtriktat. Samarbete med de övrigagymnasierna i regionen sker via HECO (Helsingfors eleverscentralorganisation) och med alla finlandssvenska gymnasister via FSS ochelevriksdagen. Skolans studerande deltar i idrottsturneringar arrangerade avSFSI eller andra riksomfattande organisationer. Dessutom deltar elevkåren iolika projekt såsom Ung röst på stan och arrangemangen i samband medpolitiska val.

Eleverna uppmuntras att föra en aktiv dialog med rektor, lärarna och den övrigapersonalen, så att kommunikationen är öppen, trygg och förtroendefull.

17

3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG

3.1 Timfördelningen

TIMFÖRDELNINGEN 2010ÄMNEN KURSER

OBLIGATORISKA FÖRDJUPADE TILLÄMPADEMODERSMÅLET MO 1 2 3 4 5 6 7 8 9 20 21 22 23 24 25 26 27A-SPRÅK FINA 1 2 3 4 5 6 7 8 20

FIMA 1 2 3 4 5 6 7 8 20(ett A-språk är EN A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21obligatoriskt) TYA 1 2 3 4 5 6 7 8 (20) 21 22ÖVR.SPRÅK TYB2 1 2 3 4 5 6 7 8 (20) 21

TYB3 1 2 20FRB2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21FRB3 1 2 20SP B3 1 2 3 4 5 6 7 8 (20)EN B 1 2

MATEMATIK MAA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 20 21 22 23 24 25 26MAB 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22

NATURVET. BI 1 2 3 4 5 (20) 21GE 1 2 3 4 (20)FY 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23KE 1 2 3 4 5 20 21 22

LIVSÅSK.ÄM. RE 1 2 3 4 5 20 21 22 23RO 1 2 3 4 5LK 1 2 3 4 5 20 21FI 1 2 3 4 20 21 22

PSYKOLOGI PS 1 2 3 4 5 20 21 22 23HISTORIA HI 1 2 3 4 5 6 20 22 23 26SAMHÄLLSLÄRA SL 1 2 3 4 20KONSTÄMNEN KO 1 2 3 4 5 21 22

MU 1 2 3 4 5 21 27GYMNASTIK GY 1 2 3 4 5 20 - 43TRÄNINGSLÄRA TL 21 22INDIVIDUELL TRÄNING IT 21-36HÄLSOKUNSKAP HÄ 1 2 3 20DRAMA DR 21 22 23UNG FÖRETAGSAMHETUF 21 22STUDIEHANDLEDNING SH 1 2 21 22ELEVKÅREN EK 21 22 23TRAFIKKUNSKAP TR 21

Obligatoriska och fördjupade kurser (1-13) , gemensamma för alla gymnasier

Tillämpade kurser (20-) valfria

Konstämnen: minst tre kurser bör väljas, minst en kurs av vartdera ämnet, teckning och musik

3.2 Språkprogrammet

Brändö gymnasium erbjuder undervisning på A nivå i modersmålsinriktadfinska, finska A, engelska A och tyska A. Vid behov erbjuds finska B. Avengelska B kan den första och den andra kursen läsas – därefter fortsätter destuderande med engelska A. Tyska och franska undervisas också som B2- ochB3-språk . Spanska undervisas som B3-språk.

18

3.3 Skolans betoningar

I Brändö gymnasium har alla ämnen lika värde. Övergripande betoningar ochvissa uttalade betoningar i alla ämnesgrupper finns dock:

Trygghet, öppenhet, social kompetens och trivsel i skolan/Elevhandledningensom stöd i studierna

För att motverka den splittring och anonymitet som det årskurslösa gymnasietkan leda till satsar skolan starkt på att skapa en trygg och trivsam samt öppenoch tolerant miljö, där studie- och elevhandledning i många former,samarbetsförmågan samt vuxenkontakten betonas.

Studiehandledaren, gruppledaren, tutorerna, kuratorn, hälsovårdaren, varjeämneslärare, övrig personal och rektor arbetar alla för att handleda eleverna istudierna och det gemensamma arbetet. Vi försöker uppmärksamma allaelever individuellt och skapa en trygg miljö.

En sund själ i en sund kropp / Idrott för envar

Vi vill ge seriösa idrottare på idrottslinjen en flexibel skola, som ger demmöjligheter att utveckla sin idrottsliga karriär samtidigt som de får en godutbildning.

Vi erbjuder också de elever som är intresserade av gymnastik och idrott ochsom genom regelbunden idrottsutövning vill upprätthålla sitt fritidsintresseoch/eller förbättra sin fysiska kondition flera specialkurser samt möjlighet attfördjupa sitt kunnande.

Vi ger alla en chans att få känna glädje i rörelse och motion.

Språken öppnar världen

Kunskapen i modersmålet betonas, både den skriftliga och den muntligakompetensen. Språket är vårt viktigaste redskap för tänkandet.

Vi studerar svenska, finska, engelska, tyska, franska och spanska.

I all språkundervisning betonas kulturkunskap i vidsträckt bemärkelse.

Kulturarv: nordism och internationalism

Vi satsar på vår egen kultur och historia samt på internationella kontakter ochkunskap om andra kulturer. Vi försöker aktivt utveckla samarbete inom landet, iNorden och det övriga Europa, bl.a. i form av elevutbyte, lägerskolor ochspeciella kurser samt studieresor för både elever och lärare.

Vi försöker se ut över Europas gränser, skaffa oss kunskap om globala frågoroch främja globalt tänkande.

19

Natur och kultur, människa och miljö / Hållbar utveckling

I alla ämnen skall människan som en del av en större helhet betonas. Att skapaen helhetssyn, ekologisk, kulturell, global, är en av skolans viktigaste uppgifter.Orsak och verkan, samband och sammanhang, är centrala begrepp i allinlärning, likaså förståelse för etik och moral. Alla skall ha en chans att möta,analysera och uppleva konsten i alla dess uttrycksformer.

Skolans miljöråd arbetar för att skolan skall fungera så miljövänligt som möjligt.Samhällsforum och olika samhällsprojekt som dagsverket och ”Ung röst påstan” skall hela tiden utvecklas.

Den matematisk-naturvetenskapliga kunskapen

Skolan utvecklar hela tiden matematik-, fysik-, kemi-, biologi- ochgeografiundervisningen. Läroämnena stödjer varandra och integreras naturligt.Eleverna erbjuds utökade möjligheter till arbete med grafräknare och annanmodern laboratorieteknologi. Vi strävar också efter att ordna verksamhetutanför klassrummet i form av extra program, studieresor, exkursioner ochsamarbete med högskolor för att stimulera eleverna till att fördjupa sittkunnande.

Det naturvetenskapliga tänkandet betonas.

Den humanistiska allmänbildningen och det humanistiska tänkandet

Humaniora liksom naturvetenskapen ger en bild av vad det är att varamänniska. Livsåskådningsämnena filosofi, religion, livsåskådning och psykologisamt historia har flera tillämpade kurser, flera med kreativa inslag. Kurser ikreativitet, personlighetsutveckling, drama och deltagandet i olika projekt såsommedling och Helsingfors stadsmuseums historiska vandringar ger nya insikteroch vidgar perspektivet. Gästföreläsare, resor, exkursioner och seminarierfördjupar undervisningen.

3.4 Antagning av studerande till gymnasiet

Enligt instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsende är det rektor skomantar studerande till gymnasiet. Studerande antas i enlighet medundervisningsministeriets förordning om antagande av studerande igymnasieutbildningen.

Till idrottslinjen vid Brändö gymnasium antas 15 studerande per år.Antagningen av studerande till idrottslinjen sker med en egen ansökningskodvia den gemensamma elevantagningen. Ansökningen skall kompletteras medskolans egen ansökningsblankett och utlåtanden (bilaga 1 och 2). Antagningensker enligt nationella bestämmelser för idrottsgymnasier och baserar sig påmedeltal, idrottsliga framgångar enligt dels grenförbundens utlåtande och delsskolans egna kriterier.Poängsättningen för idrottslinjen:

20

Medeltal (läsämnen och gymnastikvitsord) (max 10 poäng)Grenförbundens och/eller föreningarnas utlåtande (1-6 poäng)Skolans egna kriterier (1-4 poäng)Sammanlagt max 20 poäng

3.5 Studiernas uppbyggnad

Undervisningen är årskurslös och kursformad. Studietiden är flexibel (2-4 år).Studentexamen kan avläggas under tre på varandra följande gånger (vår-höst-vår eller höst-vår-höst).

De studerande gör själva tillsammans med studiehandledaren upp sinastudieprogram. De erbjuds obligatoriska kurser, nationellt påbjudna, valfriafördjupade kurser och valfria skolvisa tillämpade kurser. Kurserna i ett läroämneavläggs i den ordning som anges för ämnet i läroplanens ämnesdel.

För att kunna erhålla avgångsbetyg skall de studerande avlägga minst 75kurser av vilka 45 obligatoriska och minst tio fördjupade. Dessutom erbjuds s.k.tillämpade skolvisa kurser. Möjlighet till självständiga studier utom klass och tilldistansstudier finns.

Studieprogrammet för studerande på idrottslinjen vid Brändö gymnasium kanomfatta såväl specialkurser i individuell träning (1/period) som också ett stortantal diverse tillämpade idrottskurser, kurser i träningslära och idrottspsykologi.Studerande vid idrottslinjen fyller i ett träningskontrakt (bilaga 3) som berättigartill flexibla studiearrangemang och förbinder idrottarna till regler och uppföljningav studieframgången.

Läsåret omfattar 38 arbetsveckor och indelas i fem perioder på ca sex – sjuveckor var. Varje period har sitt eget schema. En provvecka i slutet av kurseningår i varje period. En periodrapport med betyg för varje kurs ges efter varjeperiod.

En möjlighet att delta i s.k. förnyat förhör ges dem som blivit underkända i enkurs eller p.g.a. sjukdom inte kunnat delta t.ex. i slutprov. En höjningstent pertermin ordnas för dem som försöker höja sina kursvitsord.

Elever kan välja kurser i andra skolor, de kan idka självstudier enligt givnavillkor och de kan studera på distans. Kurserna räknas eleverna till godo om demotsvarar kurser i skolans läroplan eller kompletterar och fördjupar det stoffsom tas upp i skolans läroplan.

3.6 Självständiga studier

Med självständigt arbete avses att de studerande var för sig eller i grupp tarinitiativ till och aktivt arbetar för att uppnå sina mål. De kan enligt skolanskriterier avlägga en kurs som självständigt arbete. De uppmanas att sökakunskap, kritiskt analysera och tolka den.

21

3.7 Samarbetet på andra stadiet

Huvudstadsregionens kommuner samarbetar kring undervisningen på andrastadiet genom sitt s.k. TOP-program. Samarbetet är avsett att bredda utbudetav utbildning. De skolor som medverkar är gymnasierna i Esbo, Grankulla,Helsingfors, Kyrkslätt, Sibbo, och Vanda, och enheterna för yrkesutbildning ihuvudstadsregionen. Studerandena kan läsa enskilda kurser eller gå under enhel period i en annan skola, eller bestämma sig för en s.k. dubbelexamen, vilketinnebär att de på fyra år kan avlägga både en yrkesexamen och enstudentexamen. Närmare information om hur programmet fungerar finns påwebbadressen www.edutop.huset.fi

Brändö gymnasium deltar aktivt i samarbetet på andra stadiet. De svenskagymnasierna och läroinrättningar på andra stadiet är naturligasamarbetspartners. Med Prakticum har skolan under flera år haft ett samarbetesom gett eleverna en chans att på fyra eller fem år förutom studentexamen tadatanomexamen. En period varje år läses vid Prakticum och studierna byggspå med ytterligare ett skolår vid Prakticum efter studentexamen,

Brändö gymnasium hör också till Huvudstadsregionens idrottsakademi Urheaoch våra seriösa idrottare får träna med Mäkelänrinteen lukio. Samarbete medgrenförbund och klubbar, Svenska Finlands Skolidrottsförbund r.f. (SFSI) samtKoululiikuntaliitto (KLL) ger eleverna flera fina möjligheter att utveckla sin idrotteller sin kondition.

På Brändö fungerar en tjänstemannagrupp, till vilken skolorna, daghemmen,ungdomsorganisationerna, kyrkan, polisen och invånarföreningenKulosaarelaiset-Brändöborna r.f. hör. Gruppen möts regelbundet, agerar i olikafrågor och utbyter erfarenheter

Samarbete med Brändö lågstadieskola och med Kulosaaren yhteiskouluutvecklas och uppmuntras.

Samarbete med olika institutioner som Röda korset, Pohjola-Norden, PLAN ochFolkhälsan ger skolan möjlighet att bli delaktig av ny kunskap och intressantakurser och seminarier. Skolan vill vara öppen för nya initiativ och nya projekt,ofta som pilotskola inom något område.

Samarbete med högskolorna uppmuntras i alla ämnen, likaså medämnesorganisationerna.

Det internationella samarbetet är livligt och skolan har samarbetspartners i helaNorden, i Tyskland, Österrike, Spanien, Italien, Irland och Cypern. I sambandmed EU-projekt och EU-kurserna erbjuds nya kontaktskolor samt besök iBryssel och Strasbourg. Skolan vill ge eleverna en fördjupad förståelse för detinternationella samfundet och för det mångkulturella samhället.

http://www.edutop.huset.fi/

22

4. HANDLEDNING

4.1 Uppgifter och mål för handledningen

Elevhandledningen i Brändö gymnasium är en helhet som skall stödja destuderande under sin studietid och ge dem verktyg att kunna välja och fattabeslut som gäller deras utbildning och framtida liv.

Elevhandledningens uppgift är att främja den studerandes självförtroende,förmåga att ta ansvar för sitt arbete och förhålla sig självständigt till de mångavalmöjligheter de ställs inför.

Alla aktörer i skolan skall kunna medverka till att förhindra utslagning, främjalikställdhet mellan könen och jämlikhet i utbildningen. Temaområdet hälsa ochtrygghet utgör en naturlig del av handledningen.

Studiehandledningen, främst studiehandledaren men också gruppledaren ochtutorerna, hjälper eleverna att lägga upp sina personliga studieprogram. Allalärare inklusive specialläraren, kuratorn och skolhälsovårdaren hjälper destuderande att utveckla sin studieteknik, sina arbetsvanor och arbetsmoral.Gymnasiets studiehandledning ges både i kursform och som personlighandledning.

För att motverka den splittring och den anonymitet som det årskurslösagymnasiet kan leda till hör handledningen till ett av skolanstyngdpunktsområden.

Idrottslinjen har en egen idrottskoordinator som fungerar som idrottarnas egenhandledare och kontaktperson.

4.2 Handledningsverksamhet och arbetsfördelning

Studiehandledaren arbetar med handledning av de studerande. Hon harhuvudansvaret för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen ochplanerar verksamheten i samråd med rektor, biträdande rektor, lärarkollegietoch skolsekreteraren.

Studiehandledaren hjälper den studerande vid uppläggningen avstudieprogrammet och uppföljningen av det.

Studiehandledaren ansvarar också för att eleverna bekantar sig med olikastudiemöjligheter, yrken och arbetslivet i allmänhet. Ett nära samarbete medämnesorganisationer vid högskolorna och med läroinrättningarna på andrastadiet och på högskolenivå är naturligt.

Studiehandledaren handleder också de elever från andra läroinrättningar somläser enskilda kurser i vår skola eller deltar i undervisningen under en eller fleraperioder.

23

Studiehandledaren informerar elever och föräldrar i andra skolor, sköter skolansandel vid utbildningsmässor, ansvarar tillsammans med rektor och tutorer förskolans Öppet hus-kvällar, tar emot nior som sökt till Brändö gymnasium undertre eftermiddagar i april.

Studiehandledaren utbildar tutorelever i skolan och under en lägerskolveckavarje vår och vidare i skolan. Tutorerna blir vänelever och stödpersoner förförsta årets studerande.

Studiehandledaren samarbetar med andra skolors studiehandledare och deltaraktivt i TOP-samarbetet.

Ämnesläraren introducerar de centrala målen i varje kurs, arbetsmetoderna,kraven och bedömningen. I all undervisning ingår moment av elevhandledning.Då problem av något slag uppstår åtgärdar ämnesläraren i första handproblemet tillsammans med eleven eller elevgruppen. Om hjälp behövskontaktas först gruppledaren och sedan eventuellt annan elevvårdspersonal. Ivissa fall bör ett elevvårdsmöte hållas och föräldrar kontaktas.Gruppledaren följer med elevens studieframgång såsom trivsel, antal kurser,betyg, frånvaro och framsteg. Varje vecka hålls gruppmöten då viktiginformation tas upp. Vid s.k. minisamtal diskuteras frågor som eleven ellergruppledaren vill ta upp, bl.a. studiemotivation, arbetsvanor och trivsel. Ifall avstor frånvaro, mycket svaga studieresultat eller andra problem kontaktasföräldrarna. Föräldrar kan med fördel också kontaktas i positiva sammanhang,t.ex. då framstegen är märkbara. Elevvårdsmöten ordnas vid behov.Rektor – eller biträdande rektor ifall rektor är förhindrad - ansvarar förspecialarrangemang såsom kompensation för kurser utomlands ochdispensfrågor. Rektor stödjer och handleder också enskilda elever vid behov.Rektor konsulterar alltid studiehandledaren och de ämneslärare det gäller.

Idrottskoordinatorns roll som handledare för samtliga studerande vididrottslinjen är mångfacetterad. Koordinatorn bär huvudansvaret för kontakternamellan idrottare och utomstående samarbetspartners (tränare, Mäkelänrinteenlukio, Urhea, grenförbund och idrottsföreningar). Idrottskoordinatorn gör uppträningskontrakt med samtliga studerande och har delansvar i uppföljningen avstudieframgången.

4.3 Information om studier

I Brändö gymnasium får studerandena och vårdnadshavarna information omstudierna via läroplanen, studieguiden, skolans hemsida, Wilma, Fronter och viaanslagstavlor. Dessutom ges information vid föräldramöten, elevsamlingar,gruppmöten och genom individuell handledning.

Studieguider delas ut om möjligt på våren inför följande läsår, senast vidskolstarten och ett häfte med korta kursbeskrivningar delas ut minst en gångunder studietiden med kompletteringsblad då det behövs. En uppdateradabiguide delas ut varje år till dem som under året skall skriva studentprov.En kursmässa hålls varje år. Då presenteras följande läsårs kursutbud och imars väljer de studerande sina kurser för följande läsår.

24

Plan för första årets studerandeStudiehandledaren besöker nionde klassister i deras skola och informerartillsammans med de andra studiehandledarna föräldrarna vid föräldramöten.Då ger hon information om det årskurslösa gymnasiet.

Vid skolans “Open House-kväll” på våren presenteras skolan. Tutorernaplanerar kvällen i samråd med studiehandledare och rektor.

Under några eftermiddagar på våren kommer de nior som valt skolan på förstaplats på besök och tas omhand av tutorer och studiehandledaren. De gör sinaförsta val och ser sig omkring i skolan.

I juni, då de nya eleverna blivit antagna, möts de gruppvis för att välja kurser förföljande år, främst för den första perioden. Rektorn, studiehandledaren,tutorerna och gruppledarna ger information och handleder. Idrottskoordinatornger information om idrottslinjens verksamhet och principer till de nyastuderandena.

Då skolan börjar på hösten hör varje första årets studerande till en grupp medgruppledare och tutorer. Tutorerna och gruppledarna stödjer sina studerandepå alla sätt. För att eleverna skall lära känna varandra och det nyaskolsystemet åker varje grupp på ett lägerskoldygn tillsammans med sinatutorer, sin gruppledare och studiehandledaren.

Konventsintagningen och tutorernas program för de nya eleverna skapar störresamhörighet och ger möjligheter för alla att ytterligare lära känna varandra.

Varje vecka hålls gruppmöten då information ges och frågor i anslutning tillstudieframgången diskuteras. Gruppledarna har en gång per läsår ett s.k.minisamtal med varje elev.

Under året går studiehandledaren åtminstone två gånger individuellt igenomvarje elevs studieprogram. Dessutom möts elevvårdsgruppen bestående avskolpsykologen, skolhälsovårdaren, studiehandledaren, gruppledaren ochrektor en gång per år kring varje grupp. Då diskuteras varje elev i gruppen ochman försöker i tid upptäcka vilka elever som behöver något slags stöd ellerhjälp och vilka elevers föräldrar som måste kontaktas för diskussioner.Den obligatoriska kursen i elevhandledning kan uppdelas på olika sätt under treår.

Plan för andra, tredje och fjärde årets studerande:Studiehandledaren går åtminstone två gånger per läsår igenom varje elevsstudieprogram.

Gruppledarna träffar sin grupp en gång i veckan på gruppmöten, då informationges men också studieframgången diskuteras. Gruppledaren håller så kallademinisamtal med varje elev en gång per läsår.

25

Varje ämneslärargrupp informerar eleverna om sitt ämnes kursutbud och gerråd i fråga om kursval och studieteknik.

Under våren presenteras först en preliminär kursbricka och kursordning föreleverna. De får tid att kontrollera att den fungerar för dem, varvid önskemåloch ändringsförslag kommer fram. Eleverna får också information ommöjligheter till studier vid andra läroinrättningar och olika samarbets- ochnätverksprojekt. Sedan väljer eleverna kurser för följande läsår. Gruppledarenhandleder och därefter tar studiehandledaren vid.

TutorverksamhetenTutorerna väljs i slutet av höstterminen det första året bland de elever somanmält intresse. Tutorerna förbinder sig att ställa upp vid alla informationsmötenoch stödja sin grupp första årets studerande. De hjälper vid kursval ochbesvarar praktiska frågor, fungerar som vänelever, som introducerar förstaårets studerande i skolans rutiner, seder och bruk. De skall också varagruppledaren och studiehandledaren behjälplig.

Tutorverksamheten motsvarar en kurs i elevhandledning. Tutorerna får ett intygöver sitt arbete och sin verksamhet.

Information om studentskrivningarna och utbildningsmöjligheterInformation om studentskrivningarna ges både höst och vår. Dels ges allmäninformation om vilka ämnen som kan väljas när man helst skall skriva vissaämnen och hur man kan kompensera och ta om prov, dvs. försöka höja eller bligodkänd, besvär etc. i god tid före anmälningstillfället, dels ges praktiskinformation inför själva skrivningarna.

Under kursen i studiehandledning ges information om studentskrivningar,ansökningar till olika läroinrättningar och olika utbildningsmöjligheter.

5. STÖD FÖR STUDIERNA

5.1 Elevvården

Elevvården ingår i skolans dagliga verksamhet och är avsedd att stärkavälmåendet och tryggheten i skolan. Den stödjer de studerande fysiskt, psykisktoch socialt. Elevvården skall stödja en sund och balanserad utveckling hos destuderande så att en grogrund för god inlärning byggs upp.

Elevvården är en angelägenhet för alla parter i skolan och den består av bådeklientarbete och frågor som berör hela skolsamfundet. Ingen får lämnas utanhjälp då han behöver den. Elevvårdens uppgift är att förebygga olika slag avkrissituationer och att ta i där problem redan har uppstått. Elevvården rör frågorsom inlärningssvårigheter, mobbning, störande uppträdande, uppföljning avfrånvaro, mentala problem, rusmedel och olyckshändelser, och den byggeralltid på ömsesidigt förtroende.

26

Riktlinjerna för arbetet dras upp i skolans elevvårdsgrupp, som består avkuratorn, specialläraren, hälsovårdaren, studiehandledaren och rektor samtgruppledaren eller ämnesläraren vid behov. Gruppen möts regelbundet för attkomma överens om arbetsfördelning och praktiska frågor. Vid behov kan ocksåpsykologtjänster ges. Utgångspunkten är ett förtroligt samarbete mellan denstuderande, personalen i skolan och hans vårdnadshavare. Gymnasietsspeciallärare och sakkunniga utanför skolan anlitas också vid behov. Den s.k.övriga personalen skall också fungera som vuxna rollmodeller och reagera samttillfrågas vid behov. Skolans rektor bär huvudansvaret för elevvårdsarbetet.

Tågordningen skall helst vara ämnesläraren – gruppledaren –elevvårdsgruppen eller den person i elevvårdsgruppen som i en viss situation ärden inom vars område problemet främst finns.

Föräldrarna kontaktas ofta om problemet uppfattas som angeläget. Likasåuppmuntras föräldrarna att ta kontakt och diskutera frågor som kan påverkaderas barns skolgång och välbefinnande. Vid föräldramöten och särskildadiskussionskvällar kallade ”Vi och våra unga” tas viktiga, aktuella frågor upp tilldiskussion. Inledare kan vara sakkunniga utifrån eller någon urelevvårdsgruppen. Information om njutningsmedel och droger ges första åretsstuderande och deras föräldrar.

Skolans samtliga handlingsplaner finns i en skolans trygghetsmapp.

5.2 Stödundervisning

Stödundervisning ges elever vid behov. Det sköts dels av ämnesläraren ochdels av specialläraren. Modersmålslärarna arbetar individuellt med eleverspeciellt inför studentskrivningarna och matematiklärarna har en s.k.matematikklinik.

Dessutom erbjud kurser för elever som har inlärningssvårigheter och/ellerdyskalkyli samt läs- och skrivsvårigheter.

Specialläraren undersöker och diagnostiserar elever som behöver intyg översvårigheter eller rätt till specialarrangemang i skolan och i synnerhet vidstudentskrivningarna.

5.3 Specialundervisning

Specialundervisningen är avsedd att underlätta skolgången för studerande somhar lindriga läs-, skriv- eller matematiksvårigheter. Undervisningen riktar sig tillstuderande i alla årskurser och den ges antingen i grupp, i smågrupp ellerenskilt. Den är särskilt avsedd att förstärka studerandenas självförtroende ochstudietekniska färdigheter.

Målet med specialundervisningen är att hitta motiverande arbetssätt och nyainlärningsstrategier för de studerande och på så sätt ge dem bättre möjligheteratt gå framåt i sina studier trots svårigheterna.

27

Specialundervisningen sköts främst av gymnasiernas gemensammaspeciallärare, men också de andra lärarna skall försöka underlätta studierna förelever med särskilda behov. Elevvårdspersonalen och andra sakkunniga skallockså involveras när man planerar för de här studerandena. Studerande medsärskilda svårigheter har efter en bedömning i elevvårdsgruppen rätt tillsärskilda arrangemang vid prov och förhör.

Speciallärarenkartlägger nybörjarnas läs- och skrivfärdigheterutreder läs- och skrivsvårigheter hos studerandena och skriver utlåtanden tillstudentexamensnämndenhåller kurser för studerande med läs- och skrivsvårigheterger individuell handledninghandleder ämneslärarna i frågor som rör inlärningssvårighetersamordnar stödet för studerande med olika handikapp i samarbete med andrainblandade personer och organisationerskapar verksamhetsmodeller som stödjer inlärningen för studerande medinlärningssvårigheterpåverkar verksamhetskulturen i skolan så att man uppmärksammar de behovstuderande med särskilda svårigheter har

5.4 Undervisning av särskilda språkliga och kulturella grupper

Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper är främst avseddför studerande som nyligen har anlänt till Finland, för studerande medfrämmande modersmål födda i Finland eller för utländska studerande somtillfälligt eller stadigvarande befinner sig i landet. De här studerandenaundervisas utgående från skolans läroplan.

Studerandena integreras i allmänundervisningen, men har rätt till olika slag avspecialarrangemang särskilt i början av sin skolgång. Den studerandeskunskaper i svenska och modersmålet och hans tidigare skolgång beaktas dåman lägger upp undervisningen. Undervisningen och studierna stödjer bådeden studerandes växt, hans integrering i det finländska samhället och hanskulturella bakgrund.

Kontakten till de här studerandenas hem är särskilt viktig, och vid behov kantolk anlitas för att skolan skall kunna hålla kontakten. Vårdnadshavarna hållsinformerade om sina barns skolframgång och om hur informationen i skolanfungerar.

I stället för undervisning i modersmålet kan den studerande få undervisning isvenska som andra språk. I mån av möjlighet ordnas undervisning i denstuderandes eget modersmål och i hans egen religion.

Då man bedömer studerande med särskild kulturell eller språklig bakgrund skallgymnasiets allmänna principer för bedömning till tillämpliga delar följas, menskolan lägger särskilt vikt vid att informera om olika val och konsekvenserna avdem. I stället för vitsord i modersmålet ges den studerande vitsord i svenskasom andra språk.

28

6. UTVÄRDERING

6.1 Bedömningen

Bedömningens uppgift

Syftet med bedömningen är att vägleda och uppmuntra den studerande, skapaförutsättningar för självvärdering och ge en realistisk bild av den studerandesförutsättningar och framsteg i enskilda kurser och ämnen. Bedömningen skallhjälpa de studerande att ställa upp personliga mål, stärka deras självförtroendeoch få dem att vid behov justera sina studievanor. Bedömningen skall varamångsidig och kan basera sig på skriftliga prov, muntliga prestationer,fortlöpande observation, studerandenas alster och arbetsinsats ochutvärderingssamtal. Den skall också ske tillräckligt ofta.

Varje kurs bedöms när den avslutas. Bedömningen skall ge både studerandenaoch vårdnadshavarna information om studieframgången ochinlärningsresultaten och hur de uppställda målen har uppnåtts, både undergymnasiestudiernas gång och när de avslutas. Den skall också vara ett viktigtinstrument för lärarna då de utvärderar hur undervisningen har lyckats.Ytterligare skall den ge information vid fortsatta studier efter gymnasiet och förblivande arbetsgivare.

Informationen om både de allmänna bedömningsgrunderna och bedömningenav en enskild kurs skall vara tydlig. De studerande upplyses i början av varjekurs om vilka bedömningsgrunderna är.

Vitsordsskala och symboler

Kunskaper och färdigheter bedöms enligt skalan:

10 (utmärkta)9 (berömliga)8 (goda)7 (nöjaktiga)6 (försvarliga)5 (hjälpliga)4 (underkända)

Verbala omdömen kan komplettera sifferbedömningen.

Andra symboler som används vid bedömningen av kurserna är:

G = godkänd (gäller kurser som inte bedöms med siffror)4 = underkänd (gäller både kurser som bedöms med siffror och enbartgodkänd/underkänd)B = avbrutitQ = obedömd (gäller kurser där någon prestation saknas och därför inte ännuhar bedömts)

29

D = deltagit (gäller kurser i vilka en utomstående studerande deltagit men avolika orsaker inte kan bli bedömd, t.ex. vid bedömningen av utbyteselever)

Kursbedömningen

En kurs bedöms alltid när den har slutförts. Läraren i ett enskilt läroämnebeslutar om bedömningen och ifall lärarna är flera gör de det gemensamt. Deobligatoriska och fördjupade kurserna bedöms alltid med siffror.Studiehandledningen bedöms med anteckningen godkänd/underkänd (4). Detillämpade kurserna bedöms antingen med siffror eller med godkänd/underkänd(4), och sättet på vilket de bedöms finns inskrivet vid ämnesbeskrivningen. Ensifferbedömning kan kompletteras med en verbal bedömning. Mera detaljeradeuppgifter om bedömningen ges i samband med varje läroämne.

I regel krävs det att den studerande har varit närvarande under lektionerna föratt bli bedömd. Upprepad icke-lovlig frånvaro leder till ett lägre kursvitsord ellertill att kursen inte kan bedömas som en avlagd kurs. Innan en lärare bedömeren kurs som inte avlagd skall orsakerna till frånvaron utredas. Om frånvaronberor på sjukdom eller har någon annan godtagbar orsak, skall detta beaktas såatt uteblivna prestationer utförs. Den studerande har då möjlighet att delta i ettförnyat förhör eller komplettera och slutföra kursen enligt ämneslärarensanvisningar. Först efter det blir den studerande bedömd. Om en studerande avgodtagbara orsaker har varit frånvarande från ett prov och läraren utgåendefrån övriga prestationer inte kan bedöma honom, skall han beredas tillfälle attdelta i ett förnyat förhör för de uteblivna prestationernas del. I så fall lämnas denstuderande obedömd (Q) i slutet av kursen och blir bedömd först efter detförnyade förhöret.

Om frånvaron har varit så omfattande att förutsättningarna att bedöma kurseninte finns, anses kursen vara avbruten. Den studerande skall höras innan ettsådant beslut fattas.

Diagnostiserade handikapp eller orsaker som är jämförbara med sådana,såsom läs- och skrivsvårigheter, beaktas vid bedömningen så att denstuderande ges att visa sina kunskaper också på annat sätt än enbart skriftligt.

Rätt att höja ett underkänt kursvitsord

En studerande som har blivit underkänd i en kurs har rätt att delta i ett förnyatförhör för att bli godkänd i kursen. Om den studerande av godtagbart skäl intekan delta i ett förnyat förhör strax efter kursen, har han rätt att delta i detnärmast följande eller motsvarande kursprov, när kursen hålls nästa gång. Omden studerande inte har fått ett godkänt kursvitsord efter det förnyade förhöretkan kursvitsordet höjas genom att kursen avläggs på nytt.

Rätt att höja ett godkänt kursvitsord

En studerande kan höja ett godkänt kursvitsord genom att gå om kursen elleravlägga den genom självstudier eller genom att delta i ett höjningstillfälle.

30

Möjligheten att höja ett godkänt vitsord erbjuds endast en gång och det bästavitsordet gäller. Läraren kontaktas alltid i förväg.

Självstudier

Kurser kan också avläggas genom självstudier. Den studerande måste förstskriftligt anhålla om rätt att få avlägga en kurs genom självstudier. Varjeanhållan prövas av ämnesläraren i samråd med rektor. Den studerande skallsedan skriftligt komma överens med ämnesläraren om vilka prestationer somkrävs och vilka bedömningsgrunderna är. En kurs som avläggs genomsjälvstudier måste vara godkänd för att räknas som en kursprestation. Sammabedömningsprinciper som för andra kurser tillämpas. Vid kursbeskrivningen fören kurs finns en notering ifall kursen inte kan avläggas genom självstudier.Studerande vid idrottslinjen bereds enligt den studerandes förutsättningarmöjlighet att delvis tentera kurser som sammanfaller med träningar, längreidrottsläger eller tävlingsresor.

Konvertering av vitsord då man byter lärokurs

När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknashans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta (i den utsträckningsom kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra).Motsvarigheterna definieras närmare inom de olika ämnena. Kursvitsorden förden långa lärokursen överförs då direkt till den korta. Resten av studierna enligtden långa lärokursen kan i den korta lärokursen vara fördjupade eller tillämpadestudier. Samma principer följs när en studerande byter från kort till lång kurs,men tilläggsprestationer kan då krävas och vitsordet kan omprövas.

Studiehinder

Om en studerandes lärokurs i ett ämne omfattar högst fem kurser och två avdem är underkända, kan han inte gå vidare i ämnet förrän åtminstone den enahar blivit godkänd. Om studerandens lärokurs i ett ämne omfattar 6-8 kurseruppstår studiehinder då tre kurser är underkända, och om lärokursen omfattarnio eller flera kurser då fyra kurser är underkända. Den studerande kan då integå vidare i studierna förrän studiehindret avlägsnats så att åtminstone en av deunderkända kurserna godkänts.I ämneslärokurserna kan det också anges vilka enskilda kurser som måste varagodkända för att den studerande skall kunna gå vidare i ämnet.

Tillgodoräknande av studier och erkännande av kunnande

”En studerande har rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen föroch det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annatsätt bedömda och erkända. Genom erkännande av kunnande kan denstuderande få obligatoriska, fördjupade eller tillämpade studier som ingår igymnasiets läroplan tillgodoräknade och ersatta. I fråga om erkännande av denstuderandes kunnande iakttas vad som 1 17 och 17a § föreskrivs ombedömning och beslut om bedömning. Vid behov ska kunnandet visas på det

31

sätt utbildningsanordnaren bestämmer.” (GyL 629/1998, ändrad L 1116/2008,23 § 1 mom.)

Om studier avlagda vid en annan läroinrättning eller i ett annat sammanhang tillmål och innehåll motsvarar gymnasiets, kan den studerande få räkna dem tillgodo i det egna gymnasiet. Syftet är att man genom tillgodoräknande av studieroch erkännande av kunnande som förvärvats på annat sätt ska undvikaöverlappande studier och förkorta studietiden. Den studeranden ska ansöka omerkännande av studier som slutförts i andra sammanhang eller kunnande somförvärvats på annat sätt. Den studeranden ska uppvisa en utredning över sinastudier eller sitt kunnande.

Ett ärende gällande tillgodoräknande av studier eller erkännande av kunnandeskall alltid i förväg diskuteras med studiehandledaren. Den studerande har rättatt på begäran få förhandsbesked om hur studier som utförts i ett annatsammanhang godkänns. Rektor fattar i samråd med ämnesläraren beslut omatt godkänna studieprestationer avlagda vid en annan läroinrättning eller i ettannat sammanhang.

Tillgodoräknande av studieprestationer

Den studeranden kan ansöka om tillgodoräknande av studier som slutförts iandra sammanhang. Den studeranden ska därvid uppvisa en utredning översina studier. Tillgodoräknandet kan gälla obligatoriska, fördjupade ellertillämpade studier som ingår i gymnasiets läroplan eller andra studier som till sittmål och innehåll motsvarar gymnasiets läroplan. Vid bedömningen avprestationen följs det som bestämts i stycket Vitsord från andra läroinrättningar.

Erkännande av kunnande

Den studeranden kan ansöka om erkännande av kunnande som förvärvats påannat sätt. Den studeranden ska därvid uppvisa en utredning över sittkunnande och hur det förvärvats. Erkännande av kunnande kan enbart gällaobligatoriska, fördjupade eller tillämpade studier som ingår i gymnasietsläroplan eller andra studier som till sitt mål och innehåll motsvarar gymnasietsläroplan. Bedömningen av kunnandet fastställs med hjälp av prov eller annanutredning av den studerandes kunskapsnivå.

Vitsord från andra läroinrättningar

Studier vid andra läroanstalter kan räknas till godo som obligatoriska,fördjupade eller tillämpade kurser. Vid behov kan skolan förutsättatilläggsprestationer av den studeranden.

Ifall en annan bedömningsskala används i dem motsvarar vitsorden varandrapå följande sätt:

32

gymnasiets skala skalan 1-5 skalan 1-3 10, 9 5 3 8 4 2 7 3 2 6 2 1 5 1 1 4 underkänd underkänd

Om man inte entydigt kan avgöra om ett högre eller lägre vitsord från en annanläroanstalt motsvarar gymnasiets vitsord, skall motsvarigheten avgöras till denstuderandes fördel.

Också studier utomlands kan räknas tillgodo som obligatoriska, fördjupade ellertillämpade kurser. Bedömningen transkriberas då till motsvarande bedömning igymnasiet. Också här kan vid behov tilläggsprestationer förutsättas som stödför bedömningen.Också utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo. Om deräknas till godo som obligatoriska eller fördjupade kurser ska de bedömas medsiffror. Vid behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd förvitsordsgivningen.

Rektor fattar beslut om tillgodoräknande av studier i samråd med respektiveämneslärare.

Bedömningen av lärokursen i ett ämne

Lärokursen i ett ämne består av en studerandes alla bedömda obligatoriska,fördjupade och tillämpade kurser utgående från timfördelningen och denstuderandes studieprogram. Vitsordet för lärokursen i ett ämne fastställs somdet aritmetiska medeltalet för de obligatoriska och de fördjupade kurser somden studerande har slutfört. De tillämpade kurserna kan påverka slutvitsordethöjande.

Inom ett ämnes lärokurs kan en studerande ha underkända kurser enligtföljande:

Obligatoriska och fördjupade Högsta antal underkändakurser i den studerandes kurserstudieprogram

1-2 03-5 16-8 29 eller flera 3

En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sittlärokursvitsord skall ges möjlighet att höja det i ett fristående förhör(Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 3 mom.). Om den studerande dåuppvisar bättre kunskaper i ämnet än det på medeltalet baserade vitsordet

33

anger skall vitsordet höjas. Vitsordet kan också höjas genom att beakta denstuderandes tilläggsprestationer i läroämnet. Ämnesläraren kan dessutom höjavitsordet i ett ämne över det aritmetiska medeltalet om den studerandeskunskaper i ämnet när studierna slutförs är bättre än vad det på medeltaletbaserade vitsordet skulle ange.

Fullgörande av gymnasiets lärokurs

När en studerande har avlagt alla sina obligatoriska kurser (47/51), sammanlagtminst 75 kurser av vilka minst 10 är fördjupade enligt de regler som harrelaterats ovan, kan hon eller han få ett avgångsbetyg från gymnasiet. Avskolans egna tillämpade kurser kan bara de kurser som den studerande har fåttgodkänt vitsord i räknas till gymnasiets lärokurs. Ingen kurs kan avlägsnas iefterhand.

Alla obligatoriska läroämnen och de valfria språken bedöms med siffror.Studiehandledningen bedöms med anteckningen fullgjord prestation. Denstuderande har rätt att anhålla om att endast en fullgjord prestation antecknasför gymnastik, för sådana ämnen där den studerandes lärokurs omfattar endasten kurs samt för valfria språk där den studerandes lärokurs inte har omfattatflera än två kurser. I annat fall ges också för de här ämnena ensifferbedömning.

Anhållan om ny bedömning och rättelseyrkanEn studerande kan hos rektor begära att ett beslut som gäller studieframstegeneller slutbedömningen omprövas. En studerande som är missnöjd med en nyabedömningen eller med det avgörande genom vilken begäran har avslagits kanbegära rättelse i bedömningen hos regionförvaltningsverket.

Betyg och rapporter

En studerande kan få följande betyg i gymnasiet:skiljebetyg – ges när den studerande avgår från gymnasiet utan att ha avlagthela gymnasiets lärokursbetyg över slutförd lärokurs – ges till en studerande som slutfört lärokursen iett enskilt läroämneavgångsbetyg – ges till en studerande som fullgjort gymnasiets läroplan ienlighet med sitt eget studieprogram

Under gymnasietiden ges följande rapporter som utdrag ur studeranderegistret:periodrapport – ges i slutet av varje period, visar bedömningen i alla avlagdakurser fram till ifrågavarande periodslutslutrapport – en sammanställning av alla studieprestationer, som ges när denstuderande fullgjort hela sitt studieprogram

6.2 Utvärderingen av verksamheten

Avsikten med utvärderingen är att kontinuerligt utveckla verksamheten igymnasiet och stödja inlärningen och undervisningen. Den följer de riktlinjer

34

som dragits upp i strategin för utvärderingen av hela utbildningsväsendet iHelsingfors. Gymnasiet deltar i såväl internationellt, nationellt som kommunaltutförda utvärderingar och genomför utöver dem vid behov också egenutvärdering av verksamheten.

Utgångspunkten för den årliga planeringen av verksamheten och ekonomin ärgymnasiets läroplan och de strategiska och ekonomiska målen för den svenskautbildningen. Dessutom ligger gymnasiets årliga verksamhetsberättelse tillgrund för verksamhetsplanen. Utvärderingen skall utgå från faktaunderlagsåsom enkäter, prov, studier och undersökningar, och både lärare, studerande,föräldrar och övrig personal medverkar. Rektor ansvarar för utvärderingen.

7. Temaområden

Gemensamma mål för alla temaområden är att de studerande skall kunnaanalysera nutiden, fatta beslut och arbeta för den framtid som de anser värd attsträva efter.

Gemensamma temaområden för alla gymnasier är:

• aktivt medborgarskap och entreprenörskap• hälsa och trygghet• hållbar utveckling• kulturell identitet och kulturkännedom• teknologi och samhälle• informations- och mediekunskap

I vår skola beaktas temaområdena i undervisningen i alla läroämnen på ettnaturligt sätt. De syns i tvärvetenskapliga projekt, under temadagar med olikatyngdpunktsområden och andra evenemang i skolan. I vår skola betonar viytterligare ett område, miljön – mitt språk, min värld, som också syns iundervisningen och som beaktar de gemensamma temaområdena. Vi läggervikt på elevens inre och yttre miljö, skolgemenskapen och trivseln, närmiljön,omgivningen, den språkliga miljön ungdomarna lever i osv.

Aktivt medborgarskap och entreprenörskap

Temaområdet aktivt medborgarskap och entreprenörskap syftar till att fostra destuderande till aktiva, ansvarskännande och kritiska medborgare på lokal,nationell, europeisk och global nivå.

Målet är att den studerande skall

fördjupa sin kännedom om det demokratiska samhällets system ochfunktionsprinciper och de mänskliga rättigheternasom individ och gruppmedlem vilja delta i att skapa och påverkabeslutsfattandet i samhälletlära sig att ta initiativ och förstå arbetets betydelse för individen och samhället

35

Vår skola satsar på tutorverksamhet för att trygga de nya elevernas skolvardag.Tutorerna och elevkåren lär sig att aktivt delta i skolans verksamhet och att taansvar för den. Skolan är hela tiden en del av närmiljön och besöks ofta avutomstående gäster och föreläsare. Kurser som stöder temaområdet är bl.a.kurserna i samhällslära, ledarkursen i psykologi samt kursen Ungföretagsamhet. Vi talar om människans inre miljö, om närmiljön och våromgivning i större utsträckning.

Hälsa och trygghet

De studerande skall inse de grundläggande förutsättningarna för sin egen ochför samhällets välfärd.

Målet är attskapa en trygg atmosfär för elever, lärare och annan personalde studerande skall kunna uttrycka känslor och åsikter i sitt umgänge på ett sättsom utvecklar dynamiken i skolgemenskapen på ett positivt sätt och ocksåkunna hantera besvikelser, förändringar, motsägelsefulla erfarenheter ochkonflikter utan våldvar och en skall ta ett individuellt ansvar för de övrigas hälsa och välbefinnandesamt för klimatet i studiegemenskapen

Skolans tutorverksamhet tryggar de nya studerandenas vardag. KursblockenMänniskan i centrum, Idrott för envar och Uttrycksförmåga stöder de ungaspsykiska och fysiska hälsa. Elevvården hjälper till att bygga upp en tryggatmosfär för oss alla.

Hållbar utveckling

Vi strävar efter en hållbar utveckling för att trygga möjligheterna till ett gott liv förvår och kommande generationer.

Målet är att de studerande skall

få baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturelladimensionerna av en hållbar utveckling och arbeta för en bättre framtid på ettlokalt, nationellt och internationellt plankunna mäta, bedöma och analysera samt reagera på förändringar i naturen ochi den kulturella och sociala miljönreflektera över vad ett hållbart levnadssätt, en naturbevarande och ekologisktbärkraftig produktion innebär

I vår skola har vi ett miljöprogram. Kurser i så gott som alla ämnen, speciellt denaturvetenskapliga ämnena, stöder grundprinciperna för att kritiskt ochanalytiskt arbeta för ett hållbart och miljövänligt levnadssätt.

Kulturell identitet och kulturkännedom

Vi vill erbjuda de studerande möjligheter att bygga upp en positiv kulturidentitet

36

med hjälp av sitt modersmål och förståelsen för sin historia, sitt kulturarv, sinreligion samt genom konst- och naturupplevelser .


känna till sin kulturella identitet samt det andliga och materiella kulturarvetvärdesätta kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser ochskaparkraftkunna kommunicera mångsidigt även på främmande språk med människor somhar en annorlunda kulturell bakgrund och därigenom bygga upp ett hänsynsfulltoch mångkulturellt samhälle.

Vi värnar om våra traditioner, fester och andra evenemang som återkommerunder skolåret. Skolan satsar på sin internationella verksamhet för att elevernaskall få kännedom om och perspektiv på det övriga Europa. Vi har ett aktivtsamarbete med skolor på andra stadiet inom vårt område.Kurserna i religion och kulturarvet och identiteten i livsåskådningskunskap, IKT,psykologikurserna, kurserna i hälsokunskap, kurserna i historia, språken,konsten och musiken, befäster speciellt elevernas kulturella identitet ochkännedom.

Teknologi och samhälle

Vi strävar efter att de studerande skall få kännedom om att lagbundenheternai naturen utgör grunden för teknologin, i vilken kunskapen och färdigheten attplanera, tillverka och använda tekniska produkter, processer och system ingår.


kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap och kunskap från andravetenskapsgrenar då de reflekterar över tekniska utvecklingsmöjligheterkunna bedöma hur tekniken inverkar på levnadssättet, samhället och miljönstillstånd och hur etiska och ekonomiska aspekter styr den tekniska utvecklingenbekanta sig med det lokala arbetslivet och förstå växelverkan mellan teknik ochekonomi

Vår skola ger eleverna möjlighet att avlägga dubbelexamen: student ochyrkesexamen. De matematik-naturvetenskapliga ämnena arbetar för att vidgaelevernas syn på teknologin och på en bred front förstå dess inverkan i vårtsamhälle. De studerande deltar i olika tävlingar, bl.a. TekNatur och MAOL:smatematiktävling.

Informations- och mediekunskap

De studerande erbjuds undervisning och verksamhetsformer som hjälperdem till djupare insikt om mediernas centrala roll och betydelse i vår kultur och ivårt samhälle.


37

få tillräckliga färdigheter i att kritiskt tolka och ta emot budskapkunna behandla estetiska och etiska frågor genom att lära sig att ta ansvar försin medieanvändningbli skickliga på att kommunicera, samverka och påverka samt erhålla kunskapom kommunikationsbranschen och om medieproduktion

38

MODERSMÅL OCH LITTERATUR

Mål: Målet för studierna i modersmål och litteratur är att studerandenaskall kunna utveckla sin identitet och jag-bild och därigenomstärka sin självkänsla. Studerandena lär sig att analysera, tolkaoch bearbeta texter av olika slag, vilket utvecklar deras analytiskaförmåga och känslovärld. De blir bekanta med denfinlandssvenska och nordiska kulturen och litteraturen samt medde nordiska språken.Kommunikation är grundläggande för studerandenas förmåga attförstå omvärlden. Genom att tala, skriva och lyssna får de verktygatt våga och kunna debattera, argumentera och delta i kultur- ochsamhällsdebatten. De lär sig att bedöma situationen och väljaspråk enligt den.Kunskapen om litteratur, teater, film, bild och andra medierfördjupas. De studerandena uppmuntras att aktivt delta i kulturellverksamhet i och utanför skolan.

Temahelheterna ingår naturligt i alla kurser i texter, diskussioneroch skriftliga arbeten.

Metoder: Vi försöker utveckla de studerandenas förmåga att analysera ochtolka olika texter genom olika skrivuppgifter bland andra essäer,textkompetenssvar och recensioner. Vi läser ett eller flera litteräraverk per kurs. Vi utvecklar den muntliga förmågan genomdiskussioner, presentationer och debatter. Vi går på teater, filmeller utställningar och gör olika studiebesök.

Bedömning: I bedömningen beaktas alla delområden och -moment i de olikakurserna. Bedömningen av kurserna bygger på aktivitet, förmågaatt ta reda på fakta och ställa frågor samt att använda kunskapeni relevanta sammanhang. I alla kursvitsord ingår både muntligaktivitet och alla skriftliga arbeten. Alla kurser bedöms medsiffervitsord förutom MO21.

Studiegång: Studerandena skall gå kurserna i modersmål och litteratur iordningsföljd. Vi rekommenderar att alla studerande går mo 20,som är prepkurs inför studentskrivningarna.

Obligatoriska kurser

MO 1 En värld av texter

Mål: Kursen introducerar ämnet modersmål och litteratur i gymnasiet, ivilket språk, kommunikation, litteratur och faktatexter behandlas.Målet för kursen är att studerandena får verktyg för att analysera,tolka och reflektera över samt producera olika texter.

Innehåll: Under kursens gång bekantar studerandena sig med de olikatextgenrerna och får grundprinciperna för att kunna analyseratexter. De blir vana att tolka och reflektera över skönlitteratur och

39

faktatexter både muntligt och skriftligt. Det skönlitterära läsandetfokuserar på noveller och andra kortprosa texter. De lär siggrundprinciperna för det materialbaserade skrivandet.

MO 2 Epik och medietexter

Mål: Kursens mål är att studerandena skall förstå hur man analyseraroch bygger upp olika texttyper för att nå sitt syfte.

Innehåll: I kursen tar vi mer på djupet upp principerna för att kunnaanalysera och tolka längre episka texter och utgående från detockså planera och framföra ett muntligt framträdande enligtretorikens grundprinciper. Vi fokuserar på något tema som vibehandlar ur flera synvinklar med hjälp av olika texter: romaner,tidningstexter, bilder och filmer.

MO 3 Texter, kultur och identitet

Mål: Målet med kursen är att studerandena skall få kunskap omfinlandssvenska frågor, vår historia, litteratur, kultur och kulturellaidentitet samt det som kännetecknar det finlandssvenskaspråkbruket.

Innehåll: Vi tar upp det svenska språkets historia och nuläge i Finland.Studerandena diskuterar och debatterar det finlandssvenska i vårnärmiljö ur flera perspektiv. Vi fokuserar bland annat på olikaspråkvarianter: tvåspråkighet, dialekt och slang. Vi lär kännafinlandssvenska författare från olika tidsperioder.

MO 4 Texter i norden

Mål: Målet är att studerandena skall lära känna de nordiska språken,deras historia och nordisk kultur och litteratur.

Innehåll: Kursen tar upp de nordiska ländernas gemensamma historia, deolika språken i både talad och skriven form och de nordiskaländernas likheter och olikheter. Det sker bland annat med hjälpav medietexter. Vi tar fram viktiga nordiska författarskap.Studerandena får fördjupa sig i dramatikens terminologi och lärasig principerna för välläsning.

MO 5 Moderna texter

Mål: Kursens mål är att studerandena skall lära sig att analysera ochtolka litterära texter samt förstå och använda litterära termer.

Innehåll: I kursen tar vi upp plock ur 1900- och 2000-tals litteratur och deolika ismerna. Studerandena analyserar och reflekterar överlitteraturen både skriftligt och muntligt, i form av litteräradiskussioner, med hjälp av de litterära stilmedlen.

40

MO 6 Textens makt

Mål: Målet är att studerandena skall se det maktbruk som språket kananvändas till och lära sig grundprinciperna förargumentationsanalys.

Innehåll: I kursen går vi igenom argumentationsanalys och teori som stöderden. Vi arbetar med tidningstexter, reklamer och bilder och serbland annat på skillnaderna i kvinnligt och manligt språkbruk.Äldre och nyare tendenslitteratur läses, analyseras och tolkas .Studerandena deltar i paneldebatter, i vilka de skall beaktaretoriska knep.

Fördjupade kurser

MO 7 Muntlig kommunikation

Mål: Kursens mål är att studerandena skall fördjupa sina färdigheter imuntlig kommunikation och utveckla sin förmåga att uppträda,lyssna och samtala.

Innehåll: Under kursens gång behandlar vi nonverbal och verbalkommunikation, typiska drag i olika samtalssituationer samt gerexempel på kulturbundna särdrag. Studerandena utvecklar sinförmåga att uppträda och att delta i diskussioner med hjälp avretorikens grundprinciper.

MO 8 Fördjupad skriv- och textkompetens

Mål: Målet är att studerandena skall fördjupa och utveckla sinafärdigheter i att analysera, tolka och reflektera över samtproducera texter.

Innehåll: Kursen repeterar och fördjupar de olika textgenrerna,textanalytiska modeller och begrepp. Studerandena planerar ochproducerar texter med tanke på rätt stilnivå och infallsvinkel. Virepeterar också språkriktighet med utgångspunkt i studerandenastexter.

MO 9 Litteratur som glädje och kunskap

Mål: Målet är att studerandena skall förstå att skönlitteratur är”Faktaboken om människan” och de skall få lust att lära genomden och hitta nya kreativa vägar för sitt tänkande.

Innehåll: Under kursens gång läser, analyserar och tolkar studerandenaolika skönlitterära texter med olika teman och från olika tider samtkulturer. Vi fördjupar förståelsen genom dramatiseringar ochkreativt skrivande.

41

Tillämpade kurser

MO 20 På slutrakan – skrivkurs inför studentexamen

Mål: Målet för kursen är att förbereda studerandena för slutproven imodersmål och litteratur i studentexamen

Innehåll: Under kursens gång skrivs och bearbetas textkompetenssvar ochessäer. Tyngdpunkten läggs på de olika typer av uppgifter somproven kan innehålla. En repetitionsgenomgång av centralaspråkvårdsfrågor ingår.

Kursen skall helst tas strax innan studentprovet i modersmål ochlitteratur inleds.

MO 21 Det muntliga provet i kommunikation

Mål: Målet för kursen är att förbereda studerandena för det muntligaprovet i kommunikation.

Innehåll: Under kursens gång fördjupar studerandena sina färdigheter imuntlig framställning, så att de kan delta i det muntliga provet ikommunikation.

För att kunna delta i kursen skall studerandena helst ha deltagit ikursen i muntlig kommunikation, MO 7 f och skall tas under detsista året.

Bedömning: Kursen bedöms som godkänd eller icke godkänd.

MO 22 Litteraturen som sin tids spegel

Mål: Målet för kursen är att studerandena skall få en översikt överlitteraturhistorien.

Innehåll: Kursen visar via litteraturläsning och analys hur litteraturenspeglar samhället eller pekar framåt. Kursen visar sambandetmellan litteratur, konst, idéströmningar och samhälle. Denbehandlar västerländska skönlitterära epoker och stilriktningar.Studerandena arbetar också med en historisk tidsaxel förlitteraturen.

MO 23 Bilden och filmen som text

Mål: Målet för kursen är att ge studerandena redskap för att kunnaanalysera bilder och filmer.

Innehåll: Under kursens gång analyseras bilder och filmer av olika slag.Ett samarbete med bildkonsten är naturligt. Studerandena får

42

grundläggande analysmodeller inklusive terminologi och lär sig sepå bilder och filmer med större förståelse och kunskap.

MO 24 Språken i språket – en kurs i språksociologi

Mål: Målet för kursen är att studerandena lär sig se på språken ispråket samt språkliga handikapp av olika slag. Insikterna ochkunskapen skall fungera som ett slags viktig medborgarkunskap.

Innehåll: Under kursens gång behandlas språkliga identitetsfrågor,tvåspråkighet, dialekter, slang och fackspråk. Också språkligahandikapp såsom dyslexi, afasi och talfel behandlas samt andrahandikapp som försvårar kommunikation såsom synskada ochhörselskada.

Arbetssätt: Arbetet sker främst i projektform. Studerandena samlar fakta, görexkursioner, frågar sakkunniga och sammanställer sina nyvunnainsikter och kunskaper till en presentation för klasskamraterna.

MO 25 Vi gör en tidning

Mål: Målet för kursen är att introducera journalistiska arbetsmetoder,skriva artiklar och sammanställa en skoltidning. Studerandenaskall medvetandegöras om mediernas makt och journalistensetiska regler.

Innehåll: Under kursens gång lär sig studerandena att intervjua, skrivareportage, notiser, nyhetsartiklar, recensioner, ledare, kolumner,kåserier m.m. Alla kan inte skriva allt men de olika texttypernadiskuteras och analyseras. Studerandena skriver, redigerar ochgör layouten till skoltidningen. I kursen ingår gästandesakkunniga och exkursioner till tidningshus.

Helsingfors möjligheter utnyttjas och läroplanens temaområdeningår av naturliga skäl i arbetet.

MO 26 Skrivarverkstaden

Mål: Målet för kursen är att ge studerandena en chans att utveckla sittskrivande med tonvikt på skapande skrivning.

Innehåll: Under kursens gång skriver studerandena bl.a. dikter, novellerprosastycken, eventuellt en grupproman, scener i ett drama, friaassociationer och dagbok. Studerandena lär sig samtidigt detlitterära språkets olika uttrycksmedel och konstgrepp.Skönlitteraturen finns genomgående som inspirationskälla ochförfattarbesök kopplas till kursen. Texterna kan utmynna i enantologi. Ett samarbete med en annan skolas skrivandestuderande kan ingå ibland.

43

MO 27 Norden och vi

Mål: Målet för kursen är att fördjupa studerandena kunskap omNorden, peka på det gemensamma kulturarvet och stärka dennordiska identiteten.

Innehåll: Kursen behandlar den nordiska kulturen och det nordiskasamhället. Studerandena fördjupar sin kunskap om grannspråkenoch genom att läsa nordisk litteratur både i översättning och påoriginalspråk.

Kursen kopplas till olika nordiska samarbetsprojekt.

44

FINSKA

Syftet med undervisningen i finska i de svenska gymnasierna iFinland är att ge eleverna en så god grund som möjligt förhögskole- och yrkesstudier, där det också kan ingå kurslitteraturoch undervisning på finska. Samtidigt fördjupas de studerandeskunskaper och färdigheter från den grundläggande utbildningen,så att de även reder sig i samhälleliga och mera formellaspråksituationer. Finskundervisningen bidrar sålunda till attfördjupa studerandenas kännedom om det finländska samhälletoch den nationella kulturen samt ökar deras medvetenhet omspråkets betydelse och funktioner. Tvåspråkiga studerande skallges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i finska språket ochlitteraturen enligt den särskilt definierade modersmålsinriktadelärokursen nedan

FINSKA A

Mål: Målen för undervisningen är att de studerande skall• lära sig förstå och bli kapabla att delta i alldagliga samtal, ocksånär samtalet förs i relativt snabbt tempo och delvis behandlarämnen utöver de alldagliga• vänja sig vid att ta del av text och program på finska imassmedierna samt följa allmänt hållna anföranden, föredrag ochföreläsningar på finska, så att de kan redogöra för innehållet idem, svara på frågor och diskutera dem på svenska eller finska• lära sig att skriva sammandrag, redogörelser, uppsatser ochkorta anföranden samt vid behov med hjälpmedel översätta enkeltext från och till finska• i ovannämnda sammanhang och vid behov i internationelltumgänge kunna uppvisa grundläggande kännedom om detfinländska samhället, den finländska kulturen och den finskalitteraturen.

Målen för A-lärokursen motsvarar i huvuddrag kriterierna på nivåB2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) för språkförståelsesamt nivå B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) förspråkanvändning i tal och skrift på nivåskalan för språkkunskaper(bilaga).

Metoder: Eleverna arbetar mångsidigt med både muntliga och skriftligauppgifter. Studeranden deltar i eventuella kursprov och/ellerprojekt som ingår i kursen.

Bedömning: Vid bedömningen av A-lärokursen i finska i gymnasiet skall bådeden muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursensämnesområden beaktas. För enspråkigt svenska studerandefästs uppmärksamhet vid text- och hörförståelse samt vidbehärskningen av språkets grundstrukturer och basordförråd, för

45

tvåspråkiga studerande särskilt vid språklig medvetenhet ochskriftlig förmåga. Både i kursbetygen och i avgångsbetygetantecknas vilken lärokurs de studerande huvudsakligen följt.

I bedömningen beaktas kursaktivitet, eventuella prov och/ellerprojekt samt skriftliga och muntliga prestationer. Kurserna 1-8bedöms med sifferbedömning 4-10. Kursen FINA 20Repetitionskurs bedöms med G (godkänt). Deltagarna i kurs FINA7 ’Presentera och diskutera’ deltar i det nationella provet i muntligkommunikation som sifferbedöms 4-10.Bedömningen av prestationerna i FINA 7 baserar sig på vitsordet idet prov i muntlig språkfärdighet som UBS utarbetat och på övrigtunder kursen visat kunnande. Kursen bedöms med siffror enligtskalan 4-10. Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör tillkursen och som utarbetas av UBS bedöms enligt skalan 4-10.Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett skilt intyg som bilagatill avgångsbetyget

Studiegång: Kurserna FINA 1 o och FINA 2 o bör genomgås före andra kurseroch kan inte avläggas som självstudier. Rätten till självstudierförutsätter goda resultat i tidigare studier. FINA 7 riktas främst tillandra och tredje årets studerande.


FINA 1 Människans vardag och fritid

Mål: I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- ochservicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Underkursen repeteras och fördjupas grammatiken, särskilt finskansverbböjning och grundläggande objektsregler. Vid kursens slutskall de studerande även i tal kunna uttrycka sina behov,önskemål och åsikter samt berätta om sin skol- och arbetsdag,sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sinafritidsintressen och intressanta händelser.

Innehåll: Under kursen bekantar sig de studerande främst med olikaverksamheter, situationer och tjänster i närsamhället, dvs.Helsingfors och Brändö och läser någon vardagsskildring urskönlitteraturen.

FINA 2 Natur och miljö

Mål: Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna presenterasevärdheter på sin hemort, berätta om en resa eller upplevelse inaturen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. Vidkursens slut ska eleverna finskans nomenböjning, subjekt ochunipersonella uttryck.

46

Innehåll: Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland urnärings-, turist- och rekreationssynvinkel, med tyngdpunkt påHelsingfors. De studerande skall läsa några saktexter om naturoch miljö samt iaktta och diskutera företeelser och frågor ianslutning till dem. Som komplement läses och refereras utdragur någon litterär rese- eller naturskildring. Finskansnomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck repeteras ochfördjupas.

FINA 3 Handel, teknik och kommunikation

Mål: De studerande ska bekanta sig med finskans particip ochparticiputtryck samt åtminstone receptivt som bygger på dem. Vidkursens slut skall de studerande kunna redogöra för olikakonsumtionsvanor samt diskutera vardagsteknik ochkommunikationsmedel.

Innehåll: I anslutning till texterna behandlas handel, teknik och tekniskauppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon ochtrafikregler samt trafikproblem i Helsingfors, och dessutom någotom datateknik via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar påfinska.

FINA 4 Samhället och massmedia

Mål: De studerande ska bekanta sig med Finlands samhällsskick ochmed närsamhället. I grammatiken studeras finskans infinitiver ochde satsmotsvarigheter som bygger på dessa. Vid kursens slutskall de studerande visa att de kan ta del av huvudinnehållet i enfinsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningaroch skriva en kort redogörelse för dem även på finska.

Innehåll: Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik ochsamhälle med hjälp av texter. I finska tidningar läsesnyhetsreportage eller ledare med hänsyn till deras huvudinnehålloch aktuella debattämnen. De studerande uppmanas underkursens gång att följa med lämpliga nyhets- ochaktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra föreller diskutera innehållet i dem. I grammatiken behandlas finskansinfinitiver och de satsmotsvarigheter. Under kursen besökseventuellt olika medier.

FINA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv

Mål: Vid kursens slut skall de studerande både i tal och skrift kunnaredogöra för sina studie- och yrkesplaner, per telefon och e-postbegära upplysningar på finska samt svara på frågor om sig självoch sina önskemål, till exempel i en antagnings- ellerplatsintervju. Kursdeltagarna ska lära sig finskans objekt och deviktigaste adverbialen.

47

Innehåll: I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningsvägar ochyrkesval samt näringsliv och tjänster i Finland på olika nivåer. Destuderande skall ta del av utbildningen och studierna på ettsärskilt område och läsa texter, annonser eller broschyrer omnågot eller några yrken enligt eget val. I grammatiken fördjupasinsikterna i och behärskningen av finskans objekt och deviktigaste adverbialen.

FINA 6 Finsk kultur och litteratur

Mål: Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kändafinska konstnärer, kompositörer och författare berätta litet omdem och nämna något av deras huvudverk. Även attribut samtstil- och variationsfrågor.

Innehåll: Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produktereller studiebesök viktiga kulturområden och konstarter i Finlandsamt behandlas några internationellt kända finska konstnärer ochförfattare. De studerande skall under kursens gång läsaåtminstone ett finskt verk enligt eget val och muntligt eller skriftligtkunna redogöra för och diskutera innehållet i det. I grammatikenbehandlas olika slags attribut samt stil- och variationsfrågor ianslutning till texterna.

Fördjupade kurser

FINA 7 Presentera och diskutera

Mål: Den muntliga språkfärdigheten ska utvecklas.

Innehåll: På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmåganatt tala finska i olika situationer. Temaområden kan vara studie-och arbetslivet, samhället vi lever i, politik och aktivtmedborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur,mänskliga relationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ettglobalt perspektiv. Övningarna ska omfatta såväl monologer somdialoger och debatter. Som utgångspunkt används aktuella texteroch hörförståelsematerial. I slutet av kursen deltar man i detnationella provet i muntlig kommunikation

FINA 8 Världen och vi

Mål: De studerande lär sig att mångsidigt sammanfatta, kommenteraoch diskutera innehållet i olika texter.

Innehåll: I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet ipopulärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden,särskilt på de allmänna temaområden som nämns tidigare.

48

Kursen fokuserar på skönlitterära textutdrag med hänsyn tillförfattarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturellabakgrund. Betydelse- och stilfrågor diskuteras.

Tillämpade kurser

FINA 20 Repetitionskurs

Mål: Att förbereda sig för studentskrivningarna.

Innehåll: Under kursen arbetar eleverna med gamla studentuppgifter. Virepeterar central, svår grammatik genom att göra olikastrukturprov. Vi skriver uppsatser och gör text- ochhörförståelseprov samt översättningsövningar.

49

MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA

Modersmålsinriktad lärokurs

Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att getvåspråkiga studerande i svenska gymnasier en möjlighet attförbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska ochgöra dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubblakulturarv. Kurserna är disponerade kring samma teman som A-lärokursen för att studierna skall kunna ordnas både somindividuell fördjupning och som särskilda kurser. I denmodersmålsinriktade lärokursen betonas särskiltspråkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur.

Mål: Tvåspråkiga studerande som studerar enligt denna lärokurs skall• bli mera medvetna om finskans byggnad och användning ijämförelse med svenskan, så att de kan nyansera och förbättrasitt språk samt undvika interferens mellan språken• fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka ochutnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kananses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna• förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera påfinska i enlighet med situationens krav på språkvarietet ochutförlighet• förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olikaändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäeroch berättelser av olika typer samt vid behov även översätta frånoch till finska• i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedomom finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommenteranågra lämpliga finska skönlitterära verk och texter.

Målen motsvarar åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständigspråkfärdighet) för alla delområden på nivåskalan förspråkkunskaper (bilaga).

Metoder: Studeranden arbetar mångsidigt med skriftliga och muntligauppgifter. Studeranden deltar i eventuella kursprov och/ellerprojekt som ingår i kursen.

Bedömning. Studerande som avlägger gymnasiets studier i finska helt ellerdelvis enligt den modersmålsinriktade lärokursen skall ges ensärskild anteckning om det på avgångsbetyget. Eleven anses haföljt den lärokurs enligt vilken flertalet kurser har avlagts. För deenskilda kurserna antecknas likaså vilkendera lärokursen somföljts och avlagts av respektive studerande. I bedömningenbeaktas kursaktivitet, eventuella prov och/eller projekt samtskriftliga och muntliga prestationer. Kurserna 1-8 bedöms medsifferbedömning 4-10. Repetitionskurs FIM o 20 bedöms med

50

vitsordet G (godkänt), men studeranden kan anhålla omsifferbedömning om hon så vill. Bedömningen av prestationerna iFIM 7 baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighetsom UBS utarbetat och på övrigt under kursen visat kunnande.Kursen bedöms med siffror enligt skalan 4-10. Också det prov imuntlig språkfärdighet som hör till kursen och som utarbetas avUBS bedöms enligt skalan 4-10. Över provet i muntligspråkfärdighet ges ett skilt intyg som bilaga till avgångsbetyget.

Studiegång: Kurserna FIM 1 o och FIM 2 o bör genomgås före andra kurseroch kan inte avläggas som självstudier. Rätten till självstudierförutsätter goda resultat i tidigare studier. FIM 7 riktas främst tillandra och tredje årets studerande.


FIM 1 Människans vardag och fritid

Mål: De studerande lär sig skillnaderna mellan spontant talspråk,slang, dialekter och standardfinska samt blir förtrogna medfinskans verblära och grundläggande syntax där tal- ochskriftspråket skiljer sig från varandra.

Innehåll: I den första kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttryckasig nyanserat och korrekt i olika sammanhang. De studerandegörs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant talspråk,slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket inärmiljön eller lämplig litteratur. Grammatiska grundbegrepprepeteras och befästs i denna kurs, med särskild uppmärksamhetpå sådana drag i finskans verblära och grundläggande syntax därtal- och skriftspråket skiljer sig från varandra.

FIM 2 Natur och miljö

Mål: Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandesordförråd om naturen samt diskutera och göra demuppmärksamma på naturoch miljöskyddsfrågor. Kursdeltagarnalär sig idiomatiska drag i nomenböjningen och detaljer iordförrådet på kursens ämnesområden, som är viktiga för attspråket skall bli rikare, mera levande och så exakt som möjligt.

Innehåll: Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur ochmiljö. De studerande bör ges möjlighet att diskutera textinnehålletoch sina iakttagelser både i tal och skrift. Texturvalet breddasmed några skönlitterärt hållna texter, till exempel rese- ochnaturskildringar, och de studerande skall även själva lära sig attskildra naturen och sina upplevelser i den. I grammatiken

51

studeras idiomatiska drag i nomenböjningen och detaljer iordförrådet på kursens ämnesområden.

FIM 3 Handel, teknik och kommunikation

Mål: Kursdeltagarna ska på finska kunna redogöra för något varuslag,någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel. Destuderande ska känna till den finska satsbyggnadens särdrag.

Innehåll: I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion,teknik och informationsteknik. Som underlag för detta läseslämpliga artiklar och bruksanvisningar på dessa områden samtäven reklam och annonser. Under kursen läses lämpliga fiktivatexter, till exempel detektivromaner. I grammatiken fördjupaselevernas insikter i den finska satsbyggnadens särdrag.

FIM 4 Samhället och massmedia

Mål: De studerande ska kunna utarbeta ett reportage eller en artikel påfinska samt avfatta annonser och annonssvar. De studerandeska känna till olika texters stil och byggnad samt disposition ochstyckeindelning, särskilt finskans interpunktion.

Innehåll: I denna kurs studeras det finländska samhället genommassmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska ochdiskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. Destuderande skall läsa och analysera någon tidning,tidningsavdelning eller något program i radio och teve. De skalläven ges möjlighet att själva, på basis av händelser ellerintervjuer, utarbeta ett reportage eller en artikel på finska samtlära sig att avfatta annonser och annonssvar. I grammatikenbehandlas olika texters stil och byggnad. Disposition ochstyckeindelning, särskilt finskans interpunktion, behandlas utifrånelevernas alster och vad som kommit upp i modersmål ochlitteratur.

FIM 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv

Mål: Kursdeltagarna ska känna till en tillräcklig utbildningsterminologi.De ska behärska anställnings- eller arbetsintervjuer. De skakunna använda attribut och adverbial rätt samt känna tillrektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskansprepositionsattribut.

Innehåll: I denna kurs skall de studerande bekanta sig medutbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Somunderlag studeras olika slag av dokument som behövs i utbildningoch yrkesliv. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav ochsysselsättningsmöjligheter diskuteras. Genom artiklar ellerintervjuer på finska kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde

52

och öva sig att genomföra små undersökningar. I anslutning tilltexterna iakttas särskilt attribut och adverbial, rektionsfrågor ochfinskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut. Dessabelyses och övas även genom översättning från och till finska.

FIM 6 Finsk kultur och litteratur

Mål: De studerande ska känna till viktiga delar av den finska kulturen.

Innehåll: Under kursen skall de studerande bekanta sig närmare mednågra av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning ochskådespel samt andra konstformer med hänsyn till sina intressenoch undervisningen i respektive konstämnen. Varje studerandeskall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera elleranalysera det i form av en hem- eller klassuppsats. Under kursenbehandlas gemensamt några kända finska författare.Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik. Ikursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök.

Fördjupade kurser

FIM 7 Presentera och diskutera

Mål: Studeranden får kunskaper att djupare analysera olika slagsframställningar och förbättra kunskaper i den muntligakommunikationen.

Innehåll: Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olikaregler och sätt för formell och informell kommunikation. Destuderande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. Deskall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samtvänja sig vid att både ge och ta kritik. På kursen lär man sig attpresentera och övertyga, motivera, förhandla, debattera ochmedla. I slutet av kursen deltar man i det nationella provet imuntlig kommunikation.

FIM 8 Skrivandets konst

Mål: Studeranden skall lära sig att analysera och skriva olika slagstexter.

Innehåll: I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter påfinska och redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer,analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material.Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsninggenomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program. Syftetär att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text bådeinnehållsligt och språkligt samt därvid kunna använda ordböcker,språkriktighetsguider och andra källor. Bilder, bildtexter och

53

diagram beaktas. Vid behov ges övning och handledning även iatt skriva fiktiv text.

Tillämpade kurser

FIM 20 RepetitionskursMål: Att förbereda sig för studentskrivningarna.

Innehåll: Under kursen repeterar vi central, svår grammatik genom att göraolika strukturprov. Vi skriver uppsatser och gör text- ochhörförståelseprov samt översättningsövningar.

54

ENGELSKA A

Mål Eleverna skall kunna kommunicera muntligt och skriftligt omkursens teman på det främmande språket och vinnlägga sig omatt utveckla språkfärdigheten allsidigt.

Metoder Arbetssätten kan variera rätt mycket i de olika kurserna flera elleralla av de följande kan förekomma: textbearbetning,hörförståelser, muntliga övningar och diskussioner, skriftligaövningar som uppsatser, textanalys, referat och recensioner samtöversättningar och sammandrag. I en del kurser hinner vi ävenmed projektarbeten av olika slag.

Bedömning Godkänd kurs förutsätter aktivt deltagande i kursens alladelmoment som kan vara grammatikprov, uppsats, ordprov,föredrag, uttalsövningar eller projektarbete samt aktivitet underlektionerna.

Kurserna 1-8 bedöms med sifferbedömning 4-10.Bedömningen av prestationerna i ENA 8 baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig

språkfärdighet som UBS utarbetat och på övrigt under kursenvisat kunnande. Kursen bedöms med siffror enligt skalan 4-10.Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen ochsom utarbetas av UBS bedöms enligt skalan 4-10. Över provet imuntlig språkfärdighet ges ett skilt intyg som bilaga tillavgångsbetyget.Kurserna ENA 20 och ENA 21 bedöms med vitsordet G(godkänt), men studeranden kan anhålla om sifferbedömning omhon så vill.

Studiegång Kurs 1, 2 och 3 tas helst under första studieåret i valbar ordning.Kurs 4, 5 och 6 tas helst under andra studieåret i valbar ordning.Kurs 20 är en repetitionskurs inför studentexamen och tas i förstaperioden före höstens skrivningar. Kurs 8 som är en kurs i muntligfärdighet riktar sig främst till andra och tredje årets studerande.Kurs 21 förutsätter en god språkbehärskning och är öppen för allastuderande.


ENA 1 De unga och deras värld

Mål: Befästa ordförrådet och grundstrukturerna.

Centralt innehåll: Ämnesområdena och situationerna ansluter sig till det dagligalivet och till personligt umgänge och människorelationer. Språketär familjärt och informellt.

55

ENA 2 Kommunikation och fritid

Mål: Grundstrukturerna befästs och utvidgas.

Centralt innehåll: Ämnesområdena och situationerna berör fritid och intressen.Strategier vid muntlig kommunikation befästs.

ENA 3 Studier och arbete

Mål: Grundstrukturerna befästs och utvidgas.

Centralt innehåll Ämnesområden och situationer anknyter till studier och arbetslivoch i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som ärtypiska för dem. I kursen ingår övningar i att förstå och användaspråket i formella situationer.

ENA 4 Samhället och omvärlden

Mål: Språkets strukturer befästs och utvidgas.

Centralt innehåll: I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på enmera krävande nivå. Texter om samhället står i fokus och olikastrategier för textförståelse övas.

ENA 5 Kultur


Centralt innehåll: I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. Kulturell identitet ochkulturkännedom betonas. De studerande skall utföra ett störrearbete om ett självvalt ämne och presentera det.

ENA 6 Vetenskap, ekonomi och teknik


Centralt innehåll: I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå ocksåkrävande språkligt stoff. Eleverna övar lässtrategier och slipar sinskriftliga uttrycksförmåga. Ämnen hämtas från olikavetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikationoch näringslivet.

Fördjupade kurser

ENA 7 Naturen och hållbar utveckling

Mål: Kursen befäster elevernas färdigheter att förstå och användaspråket på ämnesområden som anknyter till naturen,vetenskaperna och en hållbar utveckling.

56

ENA 8 Tala och förstå bättre

Mål: Att träna och befästa muntlig språkfärdighet i både formella ochinformella situationer. Under kursens lopp avläggs också detnationella provet i muntlig färdighet.

Centralt innehåll: Kursen tränar elevernas färdigheter att använda språketsjälvständigt och kreativt genom till exempel diskussioner,debatter, presentationer och intervjuer. Ämnena för de muntligaövningarna är aktuella händelser och de övriga kursernasämnesområden.

Tillämpade kurser

Arbetssätt Arbetssätten kan variera rätt mycket i de olika kurserna. I detillämpade kurserna fokuserar vi på muntliga övningar ochdiskussioner, skriftliga övningar som textanalys, referat ochrecensioner kan också förekomma.

Bedömning Godkänd kurs förutsätter aktivt deltagande i kursens alladelmoment.

ENA 20 Repetitionskurs

Mål: Att förbereda de studerande inför studentprovet i engelska.

Central innehåll: Vi övar de olika delmomenten i studentprovet och fördjupar oss ivarierande temahelheter.

ENA 21 Society and History Through Fiction and Film

Mål: Att levandegöra både historiska och samtida händelser i denanglo-amerikanska världen.

Centralt innehåll: I kursen fördjupar vi oss i den engelskspråkiga världens historia,samhälle och traditioner. Vi fokuserar på den personligaberättelsen som den uttrycks i romaner och spelfilmer. Elevernaskall få en djupare förståelse för livsvillkor, seder och bruk i denengelskspråkiga världen.

57

ENGELSKA B

Mål Eleverna skall kunna kommunicera muntligt och skriftligt omkursens teman på det främmande språket och vinnlägga sig omatt utveckla språkfärdigheten allsidigt.

Arbetssätt Arbetssätten kan variera rätt mycket i de olika kurserna. Fleraeller alla av de följande kan förekomma: textbearbetning,hörförståelser, muntliga övningar och diskussioner, skriftligaövningar som uppsatser, översättningar och sammandrag. I endel kurser hinner vi även med projektarbeten av olika slag.

Bedömning Godkänd kurs förutsätter aktivt deltagande i kursens alladelmoment som kan vara grammatikprov, uppsats, ordprov,föredrag, uttalsövningar eller projektarbete samt aktivitet underlektionerna.

ENB 1 Fritid och intressen

Mål: Ordförrådet och de grundläggande strukturerna befästs.

Centralt innehåll: Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagligaliv, intresseområden, fritid och hobbyer.

ENB 2 Världen och vi

Mål: Ordförrådet och de grundläggande strukturerna befästs.Tonvikten ligger på muntlig och skriftlig kommunikation.

Centralt innehåll: Kursen behandlar människor, geografi, historia, sevärdheter ochrekreationsmöjligheter både hemma och utomlands.

58

TYSKA A

Mål: Syftet med undervisningen i främmande språk i gymnasiet är attutveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikationd.v.s. ge dem kunskaper och färdigheter i språket och dessanvändning. Förutom det rent lingvistiska betonas kulturkunskap.Härvid beaktas speciellt den europeiska identiteten.

Under de obligatoriska kurserna utvecklar de studerande sinförmåga till interkulturell kommunikation. De ges kunskaper ochfärdigheter i språket och dess användning och de erbjuds ävenmöjligheter att utveckla sina insikter i, sin förståelse för ochuppskattning av språkområdet och kulturen i ifrågavarandesamhällen. En speciellt viktig del utgör den europeiska identitetenoch mångkulturalismen.

I de skilda lärokurserna skall de studerande i sista hand nå denivåer den europeiska nivåskalan förutsätter, vilket äveninnefattar förmågan till självständiga studier i språk De skall inseatt kommunikationsförmåga i ett främmande språk enbart nåsgenom eget arbete samt långsiktig och mångsidig praktiskträning. Främmande språk utgör som läroämnen både färdighets-,kunskaps- och kulturämnen

Metoder: De studerande förutsätts efter hand i allt högre grad arbetasjälvständigt och med hjälp av ordböcker, mediebaseratkällmaterial och dylikt aktivt producera och bearbeta text för attkunna tillgodogöra sig autentiskt material, både muntligt ochskriftligt på målspråket. Målet är att hos de studerande väckaintresse för de tyskspråkiga länderna, deras folk samt kultur ochutveckla förmågan att kommunicera.

En utgångspunkt vid val av strukturer utgör deraskommunikationsvärde, frekvens och användbarhet. Speciell viktfästes vid budskapets innehåll, begriplighet och flyt, eftersommålet är att utveckla de studerandes förmåga att använda språketsåväl receptivt som produktivt.Arbetsmetoderna i de enskilda kurserna varierar beroende påkursen samt dess centrala innehåll, och kan utgöras av t.ex.projektarbete, bokrecension, textläsning samt muntliga övningar.

Bedömning Vid bedömningen beaktas alla områden inom språkfärdigheten.Varje kurs bedöms skilt för sig med ett vitsord.Den studerande skall under kursens gång fortlöpande genomaktivt deltagande visa sina kunskaper samt personliga framstegför att kunna bedömas. Detta gäller såväl skriftligt som muntligt.För att kursen ska bedömas bör den studerande ocksåregelbundet delta i lektionerna.Den studerande bör regelbundet utföra sina hemuppgifter samtdelta i både muntliga och skriftliga förhör.

59

Den studerande bör inta en positiv attityd genom att visa ett aktivtintresse för den kurs han/hon valt.En förutsättning för erhållande av kursvitsord är att denstuderande deltar i slutprovet.Den studerande ska även själv lära sig bedöma sin språkfärdigheti förhållande till målen.Bedömningen av prestationerna i TYA 8 baserar sig på vitsordet idet prov i muntlig språkfärdighet s9om UBS utarbetat och påövrigt under kursen visat intresse. Kursen bedöms med siffrorenligt skalan 4-10. Också det prov i muntlig språkfärdighet somhör till kursen och som utarbetas av UBS bedöms enligt skalan 4-10.Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett skilt intyg som bilagatill avgångsbetyget.

Studiegång: Kurserna bör helst avläggas i rätt ordningsföljd.Endast i undantagsfall kan enskilda kurser tenteras.Den muntliga kursen riktar sig främst till tredje årets studerande.

Mål: Syftet med undervisningen i främmande språk i gymnasiet är attutveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikationd.v.s. ge dem kunskaper och färdigheter i språket och dessanvändning. Förutom det rent lingvistiska betonas kulturkunskap.Härvid beaktas speciellt den europeiska identiteten.

Under de obligatoriska kurserna utvecklar de studerande sinförmåga till interkulturell kommunikation. De ges kunskaper ochfärdigheter i språket och dess användning och de erbjuds ävenmöjligheter att utveckla sina insikter i, sin förståelse för ochuppskattning av språkområdet och kulturen i ifrågavarandesamhällen. En speciellt viktig del utgör den europeiska identitetenoch mångkulturalismen.

I de skilda lärokurserna skall de studerande i sista hand nå denivåer den europeiska nivåskalan förutsätter, vilket äveninnefattar förmågan till självständiga studier i språk De skall inseatt kommunikationsförmåga i ett främmande språk enbart nåsgenom eget arbete samt långsiktig och mångsidig praktiskträning. Främmande språk utgör som läroämnen både färdighets-,kunskaps- och kulturämnen

Metoder: De studerande förutsätts efter hand i allt högre grad arbetasjälvständigt och med hjälp av ordböcker, mediebaseratkällmaterial och dylikt aktivt producera och bearbeta text för attkunna tillgodogöra sig autentiskt material, både muntligt ochskriftligt på målspråket. Målet är att hos de studerande väckaintresse för de tyskspråkiga länderna, deras folk samt kultur ochutveckla förmågan att kommunicera.

60

En utgångspunkt vid val av strukturer utgör deraskommunikationsvärde, frekvens och användbarhet. Speciell viktfästes vid budskapets innehåll, begriplighet och flyt, eftersommålet är att utveckla de studerandes förmåga att använda språketsåväl receptivt som produktivt.Arbetsmetoderna i de enskilda kurserna varierar beroende påkursen samt dess centrala innehåll, och kan utgöras av t.ex.projektarbete, bokrecension, textläsning samt muntliga övningar.

Bedömning Vid bedömningen beaktas alla områden inom språkfärdigheten.Varje kurs bedöms skilt för sig med ett vitsord.Den studerande skall under kursens gång fortlöpande genomaktivt deltagande visa sina kunskaper samt personliga framstegför att kunna bedömas. Detta gäller såväl skriftligt som muntligt.För att kursen ska bedömas bör den studerande ocksåregelbundet delta i lektionerna. Den studerande bör regelbundetutföra sina hemuppgifter samt delta i både muntliga och skriftligaförhör. Den studerande bör inta en positiv attityd genom att visaett aktivt intresse för den kurs han/hon valt. En förutsättning förerhållande av kursvitsord är att den studerande deltar i slutprovet.Den studerande ska även själv lära sig bedöma sin språkfärdigheti förhållande till målen. Bedömningen av prestationerna i TYA 8baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet somUBS utarbetat och på övrigt under kursen visat kunnande. Kursenbedöms med siffror enligt skalan 4-10. Också det prov i muntligspråkfärdighet som hör till kursen och som utarbetas av UBSbedöms enligt skalan 4-10.

Studiegång: Kurserna bör helst avläggas i rätt ordningsföljd.Endast i undantagsfall kan enskilda kurser tenteras.


TYA1 Jugendliche und ihre Welt (De unga och deras värld )

Centralt innehåll Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggandeutbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befästerordförrådet och grundstrukturerna. Ämnesområdena ochsituationerna ansluter sig till närmiljön, det dagliga livet och tillpersonligt umgänge och människorelationer.

Mål att i tal och skrift förstå det centrala budskapet och därutöverväsentliga detaljer från ovannämnda temaområdenatt med riktig intonation och relevant ordförråd kunna delta i ochföra vidare en diskussionatt kunna uttrycka sina åsikter genom att använda för tyskantypiska kommunikationsstrategieratt skriftligt kunna producera text om sig själv eller teman somanknyter till den egna intressesfären

61

TYA 2 Kommunikation und Freizeit (Kommunikation och fritid)

Centralt innehåll I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturernabefästs och utvidgas. Ämnesområdena berör fritid och intressensamt de tjänster huvudstadsregionen kan erbjuda. Den skriftligafärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

Mål att mer utförligt än förut muntligt kunna diskutera vardagligatemanatt förstå autentisk textatt uppnå större säkerhet att kunna uttrycka sigatt förstå vikten av korrekt skriftlig produktion

TYA 3 Lernen und Arbeiten (Studier och arbete)

Centralt innehåll Kursens ämnesområden och situationer anknyter till studier ocharbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikationsom är typiska för dem. Övningar att förstå språket formellt ingår.

Mål att kunna göra upp en CVatt kunna ansöka om en arbetsplats och delta i en arbetsintervjuatt i någon mån känna till studiemöjligheter i tyskspråkiga länder

TYA 4 Die Gesellschaft und die Welt um uns (Samhället och omvärlden)

Centralt innehåll I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på enmer krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället iFinland och i de tyskspråkiga länderna. I kursen övas olikastrategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftligafärdighet genom att skriva texter för olika ändamål.

Mål att förstå mer omfattande autentiska texter samt både muntligtoch skriftligt kunna förmedla vidare de budskap texternainnehålleratt få en insikt i samhällsstrukturerna i de tyskspråkiga ländernaatt lära sig bevaka och diskutera aktuella händelser utgående frånmediernas förmedling

TYA 5 Kultur (Kultur)

Centralt innehåll I kursen behandlas kultur i vid bemärkelse. Temaområden som”kulturell identitet och kulturkännedom” samt ”informations- ochmediekunskap” ger uppslag till kursinnehåll. De studerande skallutföra ett större projektarbete om ett självvalt ämne medanknytning till tyskspråkig kultur och presentera det.

Mål att lära sig arbeta utgående från autentiskt material, som böcker,tidningsartiklar, filmdokument o.dyl.

62

att kunna använda sig av de tjänster bl.a. kulturinstituten ihuvudstaden erbjuderatt vid presentationen av projektarbetet kunna uttrycka sig rätt såfritt och vid behov kunna besvara frågor om arbetet

TYA 6 Wissenschaft, Wirtschaft und Technik (Vetenskap, ekonomi ochteknik)

Centralt innehåll I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå ocksåkrävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olikavetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikationoch näringslivet. Temaområdet ”teknologi och samhälle” geruppslag till kursinnehåll. Övningar i lässtrategier fortsätter och destuderande utvecklar ytterligare sin skriftliga uttrycksförmågagenom att skriva texter för olika ändamål.

Mål att kunna behandla olika slag av vetenskapliga texter medvarierande innehåll.kunna göra sammandrag av ovannämnda texterklara olika slag av mer krävande skrivuppgifter med ovannämndterminologi

Fördjupade kurser

TYA 7 Natur und nachhaltige Entwicklung (Naturen och hållbarutveckling)

Centralt innehåll Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå ochanvända språket på ämnesområden som anknyter till naturen,naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Under kursenrepeteras valda delar av grammatiken. Dessutom omfattar kursentext- och hörförståelseövningar som förberedelse förstudentprovet.

Mål att kunna förstå autentiskt tal och följa med föredragbehärska många olika slag av grammatiska strukturer samt förspråket typiska idiomatiska vändningarskriftligt kunna uttrycka sina åsikter om ovannämndatemaområdenatt förbereda abiturienterna för studentprovet

TYA 8 Sprich Deutsch! (Tala och förstå bättre)

Centralt innehåll Under kursens lopp görs olika typs kommunikativa övningar avvarierande svårighetsgrad. Metoder som används är bl.a. dialog,korta muntliga presentationer av givna ämnen, rollspel. Förmåganatt tala språket uppövas med hjälp av krävande texter och inslagäven från andra medier. Vikt läggs vid uttal, kommunikativförmåga, samt hur den studerande behärskar olikakommunikationsstrategier på målspråket.

63

Mål Målet med kursen är att öva och förbättra den muntligaspråkfärdigheten. I kursen övas olika strategier för att tala ochanvända språket muntligt i olika situationer i enlighet med målenför språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuellahändelser och de övriga kursernas ämnesområden.Bedömningen av kursen baserar sig på vitsordet i provet i muntligspråkfärdighet samt på övrigt under kursen visat kunnande.Kursen bedöms med siffror enligt skalan 4 – 10. Provet i muntligspråkfärdighet består av uppgifter där man bedömer denstuderandes uttal, förmåga att referera samt förmåga attdiskutera.

Tillämpade kurser

TYA 21 / TYB 21 Tysk grammatik

Centralt innehåll Kursen är en grammatikrepetitionskurs öppen för alla stadier.Kursens uppbyggnad är beroende av de studerandes önskemåloch behov och kan därför variera från gång till gång. Underkursen genomgås traditionell grammatik som ordklasser ochsatsanalys med hjälp av olika slag av grammatikövningar ochöversättningsövningar.

Mål Målet är att ge deltagarna en klar uppfattning om språkets strukturoch uppbyggnad.

Bedömning Kursen bedöms inte med vanliga siffervitsord, endast medgodkänd, underkänd eller avbruten. Ett aktivt deltagande kandock verka höjande på slutvitsordet.

TYA 22 Die gemeinsame Welt und Internationalisierung (Globaliseringoch internationalisering)

Centralt innehåll Ämnesområdena skall beröra globala utvecklingslinjer, aktuellahändelser och olika världsbilder. Under kursen repeteras ochkompletteras grammatiken. Dessutom övas textförståelse,strukturer och uppsats som en förberedelse för studentprovet.Även muntliga övningar med sikte på det muntliga språkprovetingår.

Mål att kunna förstå autentiskt tal och autentiska texter och följa medett tyskspråkigt föredragbehärska många olika slag av grammatiska strukturer samt förspråket typiska idiomatiska vändningarskriftligt kunna uttrycka sina åsikter om ovannämndatemaområdenatt både muntligt och skriftligt förbereda abiturienterna förstudentexamen

64

TYSKA B2

Mål Målet är att hos de studerande väcka intresse för de tyskspråkigaländerna, deras folk samt kultur och utveckla förmågan attkommunicera.De allmänna målen är:att förstå tyska i dagligt tal i normalt tempoatt kunna delta i samtal med allmänt innehåll med naturligt uttal,rätt betoning och intonationatt förstå det centrala innehållet i en skriven textatt i tal och skrift behärska det centrala ordförrådet ochbasstrukturernaatt få en inblick i och intresse för de tysktalande ländernas kulturatt bli förtrogen med de för tyskan typiskakommunikationsstrategiernade studerande skall även lära länna sina starka sidor somspråkbrukare och veta var de bör förkovra sigde studerande skall kunna utveckla sin språkfärdighet genomstrategier som är ändamålsenliga för deras behov

Metoder Arbetsmetoderna i de enskilda kurserna varierar beroende påkursen samt dess centrala innehåll, och kan utgöras av t.ex.textläsning, muntliga övningar, skriftliga övningar samtprojektarbete.En utgångspunkt vid val av strukturer utgör deraskommunikationsvärde, frekvens och användbarhet. Speciell viktfästes vid budskapets innehåll, begriplighet och flyt, eftersommålet är att utveckla de studerandes förmåga att använda språketsåväl receptivt som produktivt.

Bedömning Vid bedömningen beaktas alla områden inom språkfärdigheten.Varje kurs bedöms skilt för sig med ett vitsord om inte annatomnämns.Den studerande skall under kursens gång fortlöpande genomaktivt deltagande visa sina kunskaper samt personliga framstegför att kunna bedömas. Detta gäller såväl skriftligt som muntligt.För att kursen ska bedömas bör den studerande ocksåregelbundet delta i lektionerna.Den studerande bör regelbundet utföra sina hemuppgifter samtdelta i både muntliga och skriftliga förhör.Den studerande bör inta en positiv attityd genom att visa ett aktivtintresse för den kurs han/hon valt.En förutsättning för erhållande av kursvitsord är att denstuderande deltar i slutprovet, då ett sådant ordnas.

Studiegång: Kurserna bör helst avläggas i rätt ordningsföljd.Endast i undantagsfall kan enskilda kurser tenteras.

65

Fördjupade kurser

TYB2 1 Freizeit und Hobbys (Fritid och intressen)

Centralt innehåll I kursen behandlas de ungas dagliga liv, intresseområden, entrygg närmiljö, fritid samt hobbyer. I kursen befästs det ordförrådoch de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggandeutbildningen.

Mål är att främst muntligt men också i skrift klara av vardagligasituationerkort kunna beskriva sin närmiljöförstå kortare texter samt deras huvudsakliga budskapatt kunna skriva korta texter som hänför sig till kursens tema

TYB2 2 Bei uns und anderswo (Världen och vi)

Centralt innehåll I kursen behandlas närmiljön samt de möjligheter den erbjuder tillen hållbar utveckling både i vårt eget land och i de tyskspråkigaländerna.

Mål att kunna diskutera sin närmiljöatt ytterligare befästa grundstrukturerna samt tillägna sig nyaatt skriftligt uttrycka för kursens innehåll relevanta önskemål ochtankaratt förstå samt använda sig av en central vokabulär

TYB2 3 Früher und heute (Förr och nu)

Centralt innehåll Under kursen behandlas samhället och dess nationella särdrag.Tonvikten läggs vid den ungas förmåga att beskriva sitt egethemland.

Mål att förstå det centrala innehållet i en aktuell diskussion och ävensjälv kunna deltaatt kort kunna berätta om ett tema som anknyter till samhälletatt extensivt kunna behandla en text från ovannämndatemaområdeatt även skriftligt kunna komma med inlägg

TYB2 4 Lernen und Zukunftspläne (Studier och framtidsplaner)

Centralt innehåll Temaområden för denna kurs är bl.a. skola, studier ochframtidsplaner Kursen förbereder eleverna för livet efter skolansamt för eventuella studier i ett tyskspråkigt land

Mål att kunna göra upp en CV samt en arbetsansökanatt kunna föra en diskussion om studier och framtidatt kunna förstå autentiska texter i tal och skrift

66

TYB2 5 Kultur (Kultur)

Centralt innehåll Temat för kursen är kulturell identitet och kulturkännedom.Kursen behandlar t.ex. litteratur, musik, historia, vetenskap, teknikoch miljö beroende på kursdeltagarna egna intresseområden.Under kursen görs ett projektarbete där de studerande utnyttjartillbudsstående informations- och mediekällor.

Mål att väcka intresse för kulturen i de tyskspråkiga ländernaatt kunna presentera sitt arbeteatt kunna utnyttja autentiskt material samt göra ensammanfattning

TYB2 6 Unsere gemeinsame Erde (Vår gemensamma jord)

Centralt innehåll Stoffet för denna kurs behandlar den samhälleliga verksamheten,aktivt medborgarskap, i ifrågavarande länder samt särdragen i deolika kulturerna och jordens framtid.

Mål att med hjälp av den information medierna ger i tal och skriftkunna behandla teman som anknyter till vår vardagatt behärska olika tyskspråkiga länders kommunikationsstrategier

TYB2 7 Wissenschaft und Technik (Vetenskap och teknik)

Centralt innehåll Bl.a. den teknologiska utvecklingens allt mer framträdande rollbetonas i text och skrift under denna kurs. Dessutom behandlastexter från olika vetenskapsområden. Under kursen repeterasvalda delar av grammatiken. Dessutom omfattar kursen text- ochhörförståelseövningar samt förberedelse för studentprovet.

Mål att förstärka ordförrådet och strukturernaatt lära sig förstå och behandla texter med specialterminologiatt i skrift uttrycka sig om ovannämnda temaområdenatt kunna förstå autentiska texter både tal och skriftatt förbereda abiturienterna för studentprovet

TYB2 8 Natur und nachhaltige Entwicklung (Naturen och en hållbarutveckling)

Centralt innehåll Kursen behandlar bl.a. människan som en del av naturen samthennes förhållande till sin omvärld och konsumtionssamhället.Under kursen repeteras och kompletteras grammatiken.Dessutom övas textförståelse, strukturer och uppsats som enförberedelse för studentprovet.

Mål att ytterligare utveckla ordförrådetatt lära sig förstå och behandla texter med specialterminologiatt förbereda abiturienterna för studentprovet

67

Tillämpad kurs

TYA 21 / TYB 21 Tysk grammatik

Centralt innehåll Kursen är en grammatikrepetitionskurs öppen för alla stadier.Kursens uppbyggnad är beroende av de studerandes önskemåloch behov och kan därför variera från gång till gång. Underkursen genomgås traditionell grammatik som ordklasser ochsatsanalys med hjälp av olika slag av grammatikövningar ochöversättningsövningar.

Mål Målet är att ge deltagarna en klar uppfattning om språkets strukturoch uppbyggnad.

Bedömning Kursen bedöms inte med vanliga siffervitsord, endast medgodkänd, underkänd eller avbruten. Ett aktivt deltagande kandock verka höjande på slutvitsordet.

68

TYSKA B3

Mål Målet är att hos de studerande väcka intresse för de tyskspråkigaländerna, deras folk samt kultur och utveckla förmågan attkommunicera.De allmänna målen är:att förstå tyska i dagligt tal i normalt tempoatt kunna delta i enkla samtal med allmänt innehåll att förstå detcentrala innehållet i en enkel skriven textatt i tal och skrift behärska ett enkelt ordförråd samt basstruktureratt få en inblick i och intresse för de tysktalande ländernas kulturatt bli förtrogen med de för tyskan typiskakommunikationsstrategiernade studerande skall även lära känna sina starka sidor somspråkbrukare och veta var de bör förkovra sigde studerande skall kunna utveckla sin språkfärdighet genomstrategier som är ändamålsenliga för deras behov

Metoder Arbetsmetoderna i de enskilda kurserna varierar beroende påkursen samt dess centrala innehåll, och kan utgöras av t.ex.textläsning, muntliga övningar, skriftliga övningar samt enklarollspel.En utgångspunkt vid val av strukturer utgör deraskommunikationsvärde, frekvens och användbarhet. Speciell viktfästes vid budskapets centrala innehåll, eftersom målet är attutveckla de studerandes förmåga att använda språket främstreceptivt samt i mån av möjlighet även produktivt.

Bedömning Vid bedömningen beaktas alla områden inom språkfärdigheten.Varje kurs bedöms skilt för sig med ett vitsord.Den studerande skall under kursens gång fortlöpande genomaktivt deltagande visa sina kunskaper samt personliga framstegför att kunna bedömas. Detta gäller såväl skriftligt som muntligt.För att kursen ska bedömas bör den studerande ocksåregelbundet delta i lektionerna.Den studerande bör regelbundet utföra sina hemuppgifter samtdelta i både muntliga och skriftliga förhör.Den studerande bör inta en positiv attityd genom att visa ett aktivtintresse för den kurs han/hon valt.En förutsättning för erhållande av kursvitsord är att denstuderande deltar i slutprovet.

Studiegång: Kurserna bör helst avläggas i rätt ordningsföljd.

69

Fördjupade kurser

TYB3 1 Guten Tag, schön Sie zu treffen (God dag, trevligt att träffas)

Centralt innehåll Kursen vill väcka de studerandes intresse för de tyskspråkigaländerna, deras kultur och livsstil. Kursen ger dem grunderna i dettyska språket och dess kommunikationsstratgier med hjälp avenkla kommunikationsövningar.

Mål att lära sig förstå grundläggande texter samt kärnan i en enkelkonversationatt kunna hälsa, presentera sig, berätta om sin familjatt klara sig i alldagliga samhälleliga språksituationer

TYB3 2 So wird´s gemacht (Så ska saker och ting skötas)

Centralt innehåll Under kursen behandlas mänskliga relationer och dagliga rutiner,t.ex. skall de studerande med hjälp av kommunikativa övningarlära sig att klara sig i olika vardagliga situationer.

Mål att lära sig förstå enkla texter samt klara av en enkel konversationatt klara sig i alldagliga samhälleliga språksituationer

Kurserna TYB3 3-8 finns i den nationella läroplanen, menundervisas inte i vår skola. Eleverna läser TYB3 1, 2 och 20 ochflyttar sedan över till TYB2.

Tillämpad kurs

TYB3 20 Das tägliche Leben (Vardagsliv)

Centralt innehåll Kursen bygger vidare på den föregående kursen och behandlarämnen som anknyter till det vardagliga livet. Olika texterbehandlas och såväl de muntliga som de skriftliga färdigheternaövas.

Mål att komma upp till samma nivå som de elever, som läst tyska ihögstadiet som B2-språk.

70

FRANSKA B2

Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 8-9 i dengrundläggande utbildningen (B2)

Mål: Eleverna skall kunna kommunicera muntligt och skriftligt omkursens teman på det främmande språket och vinnlägga sig omatt utveckla språkfärdigheten allsidigt.

Arbetssätt: textbearbetning, hörförståelse, muntliga övningar, skriftligaövningar, projektarbeten, grammatikövningar

Bedömning: Godkänd kurs förutsätter aktivt deltagande i kursens alladelmoment som kan vara föredrag, grammatikprov, uppsats,ordprov, projektarbeten.

Studiegång Kurserna måste läsas i ordningsföljd 1-8.

Fördjupade kurser

FRB2 1 Fritid och intressen

Centralt innehåll: Undervisningen tar fasta på de ungas liv, intresseområden, fritidoch hobbyer. Den muntliga kommunikationen betonas.

Mål: Eleverna har tillgodogjort sig kursinnehållet och kan kommunicerakring kursens teman på det främmande språket.

FRB2 2 Världen och vi

Centralt innehåll: Huvudsakligen muntligt men också skriftligt lär sig eleverna atttala om människor, geografi, historia, sevärdheter ochrekreationsmöjligheter i Finland och i respektive främmandeländer.


.

FRB2 3 Förr och nu

Centralt innehåll: Livet förr och nu behandlas ur individens och samhälletssynvinkel.


71

Bedömning: Godkänd kurs förutsätter aktivt deltagande i kursens alladelmoment.

FRB2 4 Studier och framtidsplaner

Centralt innehåll: Framtiden både i form av studier och arbete behandlas muntligtoch skriftligt.


FRB2 5 Kultur

Centralt innehåll: Alla områden av språkfärdigheten övas upp med kulturen somtema.


FRB2 6 Vår gemensamma jord

Centralt innehåll: Med hjälp av texter behandlas den samhälleliga verksamheten iFinland och i respektive land. Jordens tillstånd och framtidendiskuteras också. Textförståelsen och skriftliga produktionerbetonas.


FRB2 7 Vetenskap och teknik

Centralt innehåll: Via allmänt hållna texter behandlas teknik och olika former avkommunikation. Textförståelsen och skriftliga produktionerbetonas.


FRB2 8 Naturen och en hållbar utveckling

Centralt innehåll: Människan och hennes förhållande till naturen. Textförståelsenoch skriftliga produktioner betonas.


72

FRB2 20 Övningskurs I

Mål: Målet med kursen är att fördjupa elevernas intresse och kunskapsamt förmåga att uttrycka sig muntligt om olika aspekter avfrakofon kultur. Ämnesområdena väljs inom läroplanen enligtelevernas intressen.

Centrala strukturer: tidigare inlärda strukturer repeteras och kompletteras.

FRB2 21 Övningskurs II

Mål: Målet med kursen är att inom de olika språkfärdighetsområdenaförbereda eleverna för studentskrivningarna. Kursen koncentreraskring en mångsidig textbehandling och –produktion.

Centrala strukturer: tidigare inlärda strukturer repeteras och kompletteras.

73

FRANSKA B3

Lärokurs som påbörjas i gymnasiet ( B3)

FRB3 1 God dag, trevligt att träffas

Centralt innehåll: Grundläggande funktioner såsom att hälsa, ta avsked, presenterasig lärs ut och andra enkla alldagliga språksituationer gås igenom.



FRB3 2 Så ska saker och ting skötas

Centralt innehåll: Kursen handlar om släkt, vänner, mänskliga relationer ochdagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olikaalldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden.



Kurserna FRB3 3-8 finns i den nationella läroplanen, menundervisas inte i vår skola. Eleverna läser FRB3 1, 2 och 20 ochflyttar sedan över till FRB2.

FRB3 20 Vardagsliv

Mål: Målet med kursen är att bygga upp elevernas muntliga färdigheterinom vardagliga teman de själva är med om att välja. Huvudviktenligger fortfarande vid muntlig färdighet.

74

SPANSKA B3



SPB3 1 God dag, trevligt att träffas

Centralt innehåll: Grundläggande funktioner såsom att hälsa, ta avsked, presenterasig lärs ut och andra enkla alldagliga språksituationer gås igenom.

SPB3 2 Så ska saker och ting skötas

Centralt innehåll: Kursen handlar om släkt, vänner, mänskliga relationer ochdagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olikaalldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden.

SPB3 3 Fritid och intresse

Centralt innehåll: Undervisningen tar fasta på de ungas liv, intresseområden, fritidoch hobbyer. Den muntliga kommunikationen betonas.

SPB3 4 Världen och vi

Centralt innehåll: Huvudsakligen muntligt men också skriftligt lär sig eleverna atttala om människor, geografi, historia, sevärdheter ochrekreationsmöjligheter i Finland och i respektive främmandeländer.

SPB3 5 Förr och nu

Centralt innehåll: Livet förr och nu behandlas ur individens och samhälletssynvinkel.


SPB3 6 Studier och framtidsplaner

Centralt innehåll: Framtiden både i form av studier och arbete behandlas muntligtoch skriftligt.

SPB3 7 Kultur

Centralt innehåll: Alla områden av språkfärdigheten övas upp med kulturen somtema.

75

SPB3 8 Vår gemensamma jord

Centralt innehåll: Med hjälp av texter behandlas den samhälleliga verksamheten iFinland och i respektive land. Jordens tillstånd och framtidendiskuteras också. Textförståelsen och skriftliga produktionerbetonas.

76

MATEMATIK

Matematikens uppgift. Den långa matematikens uppgift är att ge eleverna möjlighet attinförskaffa sådana kunskaper och färdigheter som behövs särskiltför matematiska, naturvetenskapliga och tekniska studier påyrkes- eller högskolenivå. Samtidigt skall den långa lärokursen geeleverna en uppfattning av matematiken som ettvetenskapsområde i ständig utveckling, av matematikens strukturoch teoribildning samt av matematikens betydelse ochtillämpningsmöjligheter i vardagslivet, vetenskapen och tekniken.

Den korta matematikens uppgift är att utveckla den förmåga somvar och en behöver för att kunna inhämta, behandla och förståmatematisk information samt för att kunna använda matematiken iolika livssituationer. Den förbereder också eleverna för vidarestudier främst på humanistiska, samhällsvetenskapliga ochmerkantila områden samt stöder elevernas utveckling avanalytiskt och abstrakt tänkande under hela gymnasietiden.

MATEMATIK A (Lång kurs)

Målen för undervisningen i lång matematik

Eleverna borde:Vänja sig vid långsiktigt arbete och lära sig att lita på sinmatematiska förmåga och sina färdigheterUppmuntras till undersökande verksamhetFörstå och kunna använda matematikens språk, läsa enmatematisk text och samtala om matematik med rätta begreppLära sig logiskt tänkandeBearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problemLära sig att ställa upp en matematisk modell av ettverklighetsbaserat problemLära sig att använda tekniska hjälpmedel, såsom modernakalkylatorer och datornLära sig att ställa upp hypoteser och testa dem matematisktUppmuntras till att förstå viktigheten av goda kunskaper imodersmål för att förstå sammanhängande matematiska texteroch för att kunna bearbeta dessa

Arbetssätt I lång matematik använder vi moderna kalkylatorer som dagligthjälpmedel i alla kurser. I mån av möjlighet erbjuder vi en stödkursi hantering av moderna kalkylatorer (tillämpad kurs). Ävendatoranvändningen kommer att öka efterhand som det finns nyprogramvara tillgänglig.

Arbetsmetoderna är rätt liknande i varje kurs särskilt i denationella kurserna MAA1-MAA13. Smågruppsarbete underlektionerna är viktigt samtidigt som eleven givetvis också bör lära

77

sig att arbeta självständigt. En mycket viktig del avarbetsmetoderna utgör också diskussionerna iundervisningssituationen, både mellan läraren och eleven menockså mellan elev och elev. Övning i slutledningsförmåga viadiskussion är ofta förekommande. Läxförhör, både förbereddaoch oförberedda, bidrar till en rättvis bedömning av elevensprestationer under hela kursen. I de kurser som slutar med ettsummativt kursprov gäller att kursprovet bör bli godkänt för atterhålla godkänt kursvitsord. Ett av de viktigare målen medarbetsmetoderna är också att eleven skall lära sig uthållighet ochsätt att utföra goda skriftliga prestationer. Matematikensbegreppsvärld är diger och stor vikt fästs vid användning av rättterminologi under lektionerna. Vidare fäster vi stor vikt vid attstöda kurserna i fysik och kemi.

Bedömning Bedömningen i kurserna MAA 1- MAA13 samt MAA 20-MAA 22sker med siffervitsord på basis av elevens arbete underlektionerna, läxförhör och kursprov som ingår i kursen. Likasåkrävs i dessa kurser godkänt kursprov för att eleven skall fågodkänt kursvitsord i kursen. De tillämpade kurserna MAA23-MAA26 bedöms med vitsordet ”G”(godkänd). Slutvitsordet i långmatematik baserar sig på det aritmetiska medelvärdet av kursernaMAA1-MAA10 och de fördjupade kurser eleven har i sittstudieprogram. Efter detta beaktas övriga godkändakursprestationer i eventuella tillämpade kurser eleven avlagt samtytterligare aktivitet i matematikprojekt under gymnasietiden innanelevens slutliga vitsord bestäms. En elevs timaktivitet och denattityd och det intresse som han uppvisar under lektionerna skallockså beaktas i vitsordet, likaså elevens flitighet visaviläxuppgifterna. Eleverna informeras om bedömningsgrunderna ibörjan av varje kurs.

Vid byte till kort matematik ersätts kurserna enligt följandenationella rekommendation: MAA1-MAB1, MAA3-MAB2, MAA6-MAB5, MAA7-MAB4 och MAA8-MAB3.

En underkänd kurs i lång matematik överförs direkt som enunderkänd kurs i kort matematik. Ett godkänt kursvitsord i långmatematik överförs som ett godkänt (men inte nödvändigtvislikadant) kursvitsord i kort matematik. Ifall eleven är missnöjd meddet erhållna siffervitsordet i en kompenserad kurs bör han anhållaom att få delta i en särskild höjningstentamen Denna tentamen äroftast mer omfattande än ett enskilt normalt matematikprov ikursen i kort matematik och därtill kan av eleven krävastilläggsarbete i form av inlämningsuppgifter eller muntligtentamen.

78

Studiegång och undervisningsarrangemang

Lokalt bestäms i denna skolans egna läroplan att denobligatoriska kursen MAA 2 ”Polynomfunktioner” bör varagodkänd för att eleven skall kunna gå vidare i studierna medkurserna under det första läsåret. Detta inskrivs för att kunskaperoch färdigheter från kursen MAA 2 finns med i samtliga andramatematikkurser från MAA 3 framåt. I övrigt kan en elev fortsättastudierna i lång matematik även om han erhållit två underkändakursvitsord efter varandra. Om en elev dock, i kurserna MAA1-MAA10, fått hela tre fyror efter varandra uppstår återigenstudiehinder, ifall eleven inte ännu gått alla tio kurser. Härvidgranskas elevens studieprogram i lång matematik noga innangrönt ljus ges för vidare studier. Granskningen sker i samråd medeleven själv, ämnesläraren och studiehandledaren (samt vidbehov med rektor).

De obligatoriska kurserna läses så, att eleven under första läsåretläser kurserna MAA 1-5, under andra året kurserna MAA7 - MAA10 och sedan under sista året kursen MAA 6. Att kursen MAA 6läses sist har starka pedagogiska argument. I övrigt läses dessakurser alltså i ordningsföljd. Kurs MAA11 kan fritt placeras in islutet av det första, under det andra eller tredje studieåretemedan speciella förkunskaper inte är en förutsättning, KursMAA12 får läsas tidigast efter avklarad kurs MAA7 och kursMAA13 får läsas efter att alla tio obligatoriska kurser är avklarade.De övriga tillämpade kurserna får väljas fritt oberoende av denovan nämnda ordningsföljden i de obligatoriska och de fördjupadekurserna.

I lång matematik rekommenderar vi inte självstudier. Av tvingandeskäl (såsom elitidrottande eller godtagbara personliga skäl sombedöms från fall till fall) är det dock möjligt att ibland idkasjälvstudier i en kurs. Läraren bedömer här, i samråd med rektor,huruvida eleven har förutsättningar att klara hela kursen ellerdelar av kursen via självstudier eller inte. Vid självstudier uppgörsett skriftligt kontrakt mellan eleven och läraren i fråga, om hurkursen skall avklaras. Eleven kan höja en tidigare avlagd godkändkurs genom att gå om kursen eller delta i en särskildhöjningstentamen.

Projekt utanför undervisningstimmarna

Varje år försöker vi i mån av möjlighet företa en studieresa medårskurs två, dvs. de som läser kurserna MAA7-MAA10. Detta görvi för att höja vi-andan och för att få idéer om hur andra eleverläser lång matematik, fysik och kemi samt för att få idéer omarbetsmarknaden för matematiker. Vi strävar även efter att årligendelta i tävlingar av olika slag, såsom i riksförbundet MAOLs

79

matematiktävling, i Teknologföreningens abiturienttävling, iKänguru-tävlingen och i utländska tävlingar av olika slag.

I vår skola strävar vi efter att varje läsår erbjuda kontinuerligt stödi matematik, oberoende av om eleven läser kort eller lång kurs.Det gör vi i form av en så kallad ”matematikklinik” som vi strävarefter att ha en timme per vecka. I matematikkliniken är en-tvålärare på plats och hjälper eleverna med uppgifterna. Vidare harvi kontinuerligt samarbete med specialläraren i skolan angåendesvaga elevers prestationer men också för att kartlägga symptomsom dyslexi och dyskalkyli. I mån av möjlighet (beroende pålärarens och skolans resurser) erbjuder även en del lärare imatematik personligt stöd till eleven under skoltid.

Kurserna:


MAA 1 Funktioner och ekvationer I

Mål: Eleven skall förkovra sig i att lösa ekvationer och utföraprocenträkningar, fördjupa sin förståelse för begreppenproportionalitet, kvadratrot och potens samt lära sig att lösapotensekvationer. Vidare undersöker eleven potens- ochexponentialfunktioner.

Centralt innehåll: potensfunktioner, potensekvationer, rotuttryck, potenser medrationell exponent, exponentialfunktioner

MAA 2 Polynomfunktioner

Mål: Eleven skall lära sig att använda polynomfunktioner, att lösapolynomekvationer av andra och högre grad samt enklarehögregradsolikheter.

Centralt innehåll: kvadrerings- och konjugatregeln för polynom, polynomfunktionerav andra och högre grad, andragradsekvationer och –olikheter

MAA 3 Geometri

Mål: Eleven skall lära sig att se geometriska objekt i två och tredimensioner, öva sig i att formulera och använda geometriskasatser, öva sig i att tillämpa trigonometri på rätvinkliga trianglarsamt lära sig polygoners och polyedrars egenskaper.

Centralt innehåll: Likformighetsbegreppet, sinus- och cosinussatserna, andra satserför trianglar, cirkelns geometri, beräkning av längder, areor ochvolymer samt begreppskarta över rätt terminologi vad gällerpolygoners namn och polyedrars namn

80

MAA 4 Analytisk geometri

Mål: Eleven skall lära sig binda ihop algebraiska begrepp medgeometribegrepp, förstå begreppet punktmängd, undersöka rätalinjer, parabler, cirklar via deras ekvationer, lära sig lösa enklareabsolutbelopsekvationer samt förkovra sig i att lösaekvationssystem.

Centralt innehåll: Ekvationen för en punktmängd, räta linjens ekvation, parabelnsoch cirkelns ekvationer, ekvationer och olikheter medabsolutbelopp samt avstånd mellan från punkt till linje

MAA 5 Vektorer

Mål: Eleven skall förstå begreppet ”vektor” samt lära sig grunderna ikalkylering med vektorer. Vidare skall eleven lära sig användavektorer på främst tredimensionella geometriska problem. Viundersöker räta linjens ekvation i planet och i rymden.

Centralt innehåll: Vektorernas primära egenskaper. Addition, subtraktion och skalärmultiplikation med vektorer. Räta linjer i planet och rymdensärstuderas.

MAA 6 Sannolikhet och statistik

Mål: Eleven skall lära sig att beräkna sannolikheter för olika händelser,att använda satser ur kombinatoriken, att åskådliggöra diskretaoch kontinuerliga statistiska fördelningar samt att bestämmakarakteristikor för dessa. Vidare skall eleven förstå begreppetsannolikhetsfördelning och beräkna väntevärden. Slutligenundersöker eleven en speciell kontinuerlig fördelning,normalfördelningen.

Centralt innehåll: Diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar, kombinatorik,räkneregler för sannolikhetskalkyler, väntevärdeskalkyl,normalfördelning samt diskret och kontinuerligsannolikhetsfördelning.

MAA 7 Derivatan

Mål: Eleven skall lära sig att hantera enklare rationella ekvationer ochfunktioner. Vidare skall eleven förstå begreppen gränsvärde,kontinuitet och deriverbarhet samt kunna bestämmaextremvärden, största och minsta värden för polynomfunktioneroch rationella funktioner. Yttersta målet är att kunna tillämpaderivata på praktiska problem i omvärlden som beskrivits medhjälp av matematiska modeller.

81

Centralt innehåll: Rationella ekvationer och olikheter, gränsvärden, kontinuitet ochderivata, derivering av polynom, av produkter och kvoter,undersökning av funktioner med hjälp av derivata.

MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner

Mål: Eleven skall lära sig förstå rot-, exponential- ochlogaritmfunktioner samt kunna lösa ekvationer i anslutning tilldessa. Vidare skall eleven kunna derivera dessa tre typer avfunktioner samt sammansatta funktioner. Ytterligare ingårundersökning och bestämning av inversa funktioner till strängtmonotona funktioner.

Centralt innehåll: Rotfunktioner och –ekvationer, exponentialfunktioner och -ekvationer, logartimfunktioner och –ekvationer, derivata avsammansatta funktioner, inversa funktioner, derivatan av rot-,exponential- och logaritmfunktioner.

MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder

Mål: Eleven skall lära sig att undersöka trigonometriska funktioner medenhetscirkeln samt lösa enklare typer av trigonometriskaekvationer. Vidare skall de kunna derivera trigonometriskafunktioner, förstå begreppet talföljd, använda rekursionsformlersamt lösa praktiska problem med aritmetiska och geometriskasummor.

Centralt innehåll: Riktade vinklar och radianbegreppet, trigonometriska funktionersperiodicitet, ekvationer, derivatan avtrigonometriskafunktioner,talföljder, rekursiva talföljder, aritmetisk talföljd ochsumma, geometrisk talföljd och summa.

MAA 10 Integralkalkyl

Mål: Eleven skall lära sig förstå begreppet primitiv funktion samt kunnabestämma dessa. Vidare skall eleven kunna förstå hur manberäknar areor och volymer med hjälp av integraler. Slutligenskall kunskaperna tillämpas, främst på praktiska geometriproblem.

Centralt innehåll: Primitiva funktioner till elementära funktioner. Area- ochvolymberäkning

Fördjupade kurser

MAA 11 Talteori och logik

Mål: Eleven skall lära sig formalisera satser med hjälp avolgikbeteckningar samt undersöka sanningsvärden hos dessasatser. Eleven bör förstå begreppen öppen sats och kvantorer,samt öva sig i bevisföring. Vidare skall eleven förstå talteoretiska

82

grundbegrepp och egenskaper hos primtal, kunna undersökadelbarheten hos tal samt bestämma den största gemensammafaktorn med hjälp av Euklides algoritm.

Centralt innehåll: Satsuppbyggnad, formalisering av satser, öppna satser,bevisföring, delbarhet, Euklides algoritm, kongruens hos tal.

MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder

Mål: Eleven skall lära sig förstå begrepp såsom relativt fel och absolutfel samt öva sig i att bestämma närmevärden för ekvationerslösningar via iterationer. Polynoms delbarhet är centralt samthanteringen av moderna kalkylatorer i beräkningarna. Felkalkylingår som en viktig del.

Centralt innehåll: Newtons metod och iterering, delbarhetsregler för polynom,delbarhetsekvationer för polynom, förändringshastigheter ochytor.

MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl

Mål: Eleven skall komplettera sina kunskaper i derivering, integreringoch analys av funktioner. Gränsvärden för talföljder, serier ochsummor ingår som en viktig del.

Centralt innehåll: Funktioners kontinuitet och deriverbarhet(fördjupning i teori),egenskaper hos kontinuerliga funktioner, generaliseradeintegraler, gränsvärden.

Tillämpade kurser

MAA 20 Repetition inför studentskrivningarna

Mål: Eleven skall repetera centrala delar av hela långa lärokursen imatematik samt öva sig i att besvara gamla studentprovsfrågor såväl som möjligt.

Centralt innehåll: Gamla studentprovsfrågor, repetition av obligatoriska kurser ochdelvis fördjupade kurser. Kursvitsord ges förutsatt att elevendeltagit i preliminärprovet på våren.

MAA 21 Repetition inför starten

Mål: Eleven skall känna en behaglig övergång frånhögstadiematematiken till gymnasiematematiken. Ett av deviktigare delmålen är att eleven skall lära sig arbetsvanor i långmatematik och att eleven inser betydelsen av extra självstudierhemma. Likaså är ett viktigt delmål att få eleverna så gott som påsamma startstreck efter högstadiestudierna. Att lära sig att hatålamod med svårare och längre uppgifter är också viktigt!

83

Centralt innehåll I denna kurs repeterar vi centrala begrepp frånhögstadiematematiken. Vi gör också ett diagnostiskt test i börjanav kursen. Kursen utgör en introduktionskurs till lång matematik igymnasiet.

MAA 22 Komplexa tal & rymdgeometri

Mål: Eleven skall lära sig grundbegreppen i de komplexa talens världoch däremd förstå utvidgningen av det reella talområdet. Andradelen av kursen bygger vidare på kurserna MAA 3 & MAA 4 i ochmed att vi särstuderar den tredimensionella geometrin.

Centralt innehåll: Ekvationer och olikheter med komplexa tal, rymdgeometriskasatser och bevisföring, areor och volymer

MAA 23 Matematikens estetik

Mål: Eleven skall inse det ”sköna” i matematiken och dess mönstersamt studera regelbundenheter i naturens mönster omkring ossvia matematiska modeller. Eleven ser, hör och lär!

Centralt innehåll: Kaosteori, fraktaler, geometriska mönster, uppbyggning avtredimensionella figurer samt pussel av olika slag.

MAA 24 Matematikens kulturhistoria

Mål: Eleven skall få en insyn i historiska matematiska milstolpar ivärlden och varifrån matematikens delområden härstammar.Talsystemen särstuderas.

Centralt innehåll: Vi gör en historisk tidslinje eller studerar valda större helheter imatematikens kulturella värld. Eventuellt samarbete medfilosofiläraren.

MAA 25 Hantering av moderna kalkylatorer

Mål: Eleven skall öva sig i att hantera grafräknaren samt andramoderna kalkylatorer i sina matematiska uppgifter. Eleven lär sigförstå räknarnas goda och dåliga sidor.

Centralt innehåll: Fingerfärdighet i användningen av moderna kalkylatorer ochdatorn. Räknarens funktion som stöd i lösningen av en uppgift.Datorn som hjälpmedel i gymnasiematematiken.

MAA 26 Statistiska undersökningar

Mål: Eleven skall öva sig i att hantera olika typer av data medstatistiska begrepp och metoder. Kursen förbereder även den

84

grundkurs som hålls vid de flesta högskolor redan i början avhögskolestudierna. Eleven skall lära sig att göra och undersökahypoteser samt testa dessa. Vidare mål är analys med hjälp avbegrepp såsom regression och korrelation.

Centralt innehåll: Eleven gör en egen undersökning som han analyserar medstatistik. Denna undersökning kan väl utföras i samarbete mednågot annat ämne i skolan. Centrala matematiska begrepp ärbl.a. medelvärden, övriga lägesmått, statistiska avvikelser,konfidensintervall, klassindelning, hypotestestning,normalfördelning. Vi gör även upp flere olika typer av diagram ochtolkar undersökningar som gjorts i medier etc.

FÖLJANDE KURSER FINNS I UTBUDET FÖR KORTMATEMATIK MEN ÄR ÖPPNA ATT VÄLJAS AV ELEVER SOMLÄSER LÅNG KURS:

MAB 7 EKONOMISK MATEMATIK

MAB 8 MATEMATISKA MODELLER III

MAB 22 STATISTIK OCH SANNOLIKHET II

85

MATEMATIK B (Kort kurs)

MÅLEN FÖR UNDERVISNINGEN

Målet är att eleverna: - lär sig använda matematiken som redskap i det dagliga livet ochför att lösa uppgifter och problem som de ställs inför i samhället- får positiva erfarenheter av matematiken, att de upplever att deutvecklar sitt matematiska tänkande och vågar lita på sinakunskaper och sin förmåga att tänka, att de uppmuntras att varanyfikna, experimentella och forskande i inlärningssituationen- inhämtar sådana matematiska kunskaper och färdigheter, samtframför allt utvecklar sitt matematiska tänkande som de kanbehöva i fortsatta studier- lär sig att matematiken används som redskap för att bygga uppmodeller för konkreta fenomen, att de lär sig användamatematiska modeller för att beskriva, förklara, förutspå samt draslutsatser gällande konkreta fenomen- lär sig att utnyttja matematikens mångsidiga framställningar,t.ex. grafer, figurer, scheman och tabeller som tankeredskap- får en uppfattning om vad matematik är och om dess logiskastruktur- utvecklar sin förmåga att förstå samt kritiskt granska denmatematiska information som förekommer i massmedierna och iandra sammanhang som t.ex. läroböcker i andra ämnen- får insikter i matematikens betydelse som en del av samhälletsteknologiska, men även kulturella utveckling

Arbetssätt Matematikundervisningen byggs upp av en lämplig balans mellanlärarstyrd undervisning och självständig problemlösning. Vidgenomgång av teori som är ny för eleverna leder lärareneleverna. Läraren presenterar och förklarar teorin för eleverna,men strävar oftast efter att aktivera eleverna att tänka samtidigt.En presentation av ny teori kan t.ex. byggas upp med hjälp avlämpliga frågor och exempel som eleverna kan aktiveras att svarapå och fundera på utgående från deras tidigare kunskaper.Eleverna kan alltså delta i en diskussion där den nya teorin växerfram. Således kan eleverna bli delaktiga i uppbyggandet av dennya teorin, trots att presentationen oftast är lärarstyrd.Diskussionsklimatet är mycket viktigt i matematikklassrummet. Enöppen och aktiv dialog är önskvärd.Vi strävar efter att eleverna hinner lösa uppgifter och arbetasjälvständigt under de flesta dubbellektioner i kort matematik. Dåhar de möjlighet att diskutera och hjälpa varandra samt be omhjälp av läraren. Med olika projekt såsom t.ex.inlämningsuppgifter och muntliga presentationer strävar vi efteratt ytterligare aktivera eleverna att arbeta självständigt och taansvar för sin egen utveckling inom matematiken. Vi betonarvikten av ansträngning, uthållighet och tålamod då man studerarmatematik och hoppas att dessa egenskaper utvecklas hos

86

eleverna via det självständiga arbetet. Stor vikt fästs vid korrektasymboler och korrekt terminologi. Vi vill att eleverna inser attutförliga och förklarande lösningar med korrekta termer utgör ettarbetssätt och ett hjälpmedel för tänkandet.

Konkreta hjälpmedel i den korta matematiken utgörs av modernakalkylatorer och datorer. Vi strävar till att handleda eleverna ianvändningen av de moderna räknemaskiner som är tillåtna istudentexamen. Vi försöker också använda den senasteteknologin för räknemaskiner i undervisningen för att pedagogisktkunna visa t.ex. olika matematiska modeller och för att inspireraeleverna.

Bedömning Alla kurser (obligatoriska, fördjupade och tillämpade) i kortmatematik bedöms med siffervitsord. Kursvitsordet utgår frånresultatet i ett skriftligt kursprov. Eleven bör få ett godkänt vitsord ikursprovet för att få kursen godkänd. Vi strävar efter att ha etteller flera skriftliga läxförhör under en kurs. Förhören bedöms medsiffervitsord och inverkar på kursvitsordet. En elevs timaktivitetoch den attityd och det intresse som han uppvisar underlektionerna skall också beaktas i vitsordet, likaså elevens flitighetvisavi läxuppgifterna. Ytterligare strävar vi efter att ha olika typerav projekt som t.ex. inlämningsuppgifter eller muntligapresentationer under loppet av en kurs. Dessa projekt inverkaräven på kursvitsordet. Antalet förhör och projekt varierarberoende på olika faktorer som läraren beaktar vidkursplaneringen, t.ex. tidsresursen. Eleverna informeras ombedömningsgrunderna i början av varje kurs.

Undantagsvis kan en tillämpad kurs i kort matematik bedömasmed bokstaven G (=godkänd) istället för ett siffervitsord ifall enelev får kompensation för studier utförda i en skola utomlandseller ifall en elev byter nivå i matematik och får en kurs i långmatematik kompenserad som en tillämpad kurs i kort matematik.Ytterligare kan en elev i kort matematik gå tillämpade kurser i långmatematik och därmed bedömas med ett ”G”.

Slutvitsordet i kort matematik baserar sig på ett aritmetisktmedelvärde av de obligatoriska (MAB1 o – MAB6 o) ochfördjupade (MAB7 f - MAB8 f) kurserna. Enligt de nationellarekommendationerna får endast 2 av dessa 8 kurser varaunderkända för att en elev skall få vitsord i kort matematik. Efterdetta beaktas vitsorden i de tillämpade kurser (MAB20 t – MAB22t) som en elev har avlagt, innan elevens slutliga vitsord bestäms.Av de tillämpade kurserna är vitsordet i MAB20 t speciellt viktigteftersom det reflekterar en elevs förmåga att tillämpa stoff frånsamtliga obligatoriska kurser.

Vid byte från lång till kort matematik ersätts kurserna enligtföljande nationella rekommendation: MAA1-MAB1, MAA3-MAB2,

87

MAA6-MAB5, MAA7-MAB4 och MAA8-MAB3. En underkänd kursi lång matematik överförs direkt som en underkänd kurs i kortmatematik. Ett godkänt kursvitsord i lång matematik överförs somett godkänt (men inte nödvändigtvis likadant) kursvitsord i kortmatematik. Ifall eleven är missnöjd med det erhållnasiffervitsordet i en kompenserad kurs bör han anhålla om att fådelta i en särskild höjningstentamen Denna tentamen är oftastmer omfattande än ett enskilt normalt matematikprov i kursen ikort matematik och därtill kan av eleven krävas tilläggsarbete iform av inlämningsuppgifter eller muntlig tentamen.Vi uppmuntrar elever som byter nivå i matematik att vid behovavverka samtliga kurser i kort matematik trots att de får en delkurser kompenserade vid bytet. Ifall en elev går en kurs i kortmatematik, som redan har kompenserats, så är det det nyavitsordet som gäller för kursen och det gamla kursvitsordet frånlång matematik flyttas i betyget till platsen för tillämpade kurser.

Studiegång och undervisningsarrangemang

Av de 6 obligatoriska kurserna rekommenderas att MAB1, MAB3,MAB4 och MAB6 läses i den ovan nämnda ordningsföljden. Detcentrala innehållet i MAB2 o och MAB5 bygger inte på kunskaperi de övriga kurserna och kurserna kan därmed väljas när depassar in i elevens kursprogram. Men vi poängterar att MAB2brukar uppfattas av elever som en lättare kurs och MAB5 som ensvårare kurs och att de därför har en lämplig pedagogiskplacering i ordningsföljden, dvs. att MAB2 skulle läsas under detförsta studieåret och MAB5 under det andra eller tredjestudieåret.

Om en elev i kurserna MAB1 - MAB 8 fått tre fyror uppstårstudiehinder. Härvid granskas elevens studieprogram i kortmatematik noga och en av de tre underkända kurserna måstehöjas innan eleven kan fortsätta sina studier eller erhållaslutvitsord i kort matematik. Granskningen sker i samråd medeleven själv, ämnesläraren och studiehandledaren(samt vidbehov med rektor).

För att gå den fördjupade kursen MAB7 krävs ingaförhandskunskaper, men vi rekommenderar att man åtminstonehar gått kursen MAB1 för att vänja sig vid arbetstakten under engymnasiekurs i matematik. Den fördjupade kursen MAB8 kräversådana förhandskunskaper som kursen MAB2 ger. Men virekommenderar att man även har gått kurserna MAB3 och MAB6innan man väljer MAB8, eftersom alla tre kurser behandlarmatematiska modeller .

Den tillämpade kursen MAB21 rekommenderas som förstamatematikkurs för elever med svaga matematikkunskaper ochdärmed svaga vitsord i matematik i högstadiet.

88

Den tillämpade kursen MAB20 rekommenderas för alla eleversom skall skriva studentexamen i kort matematik. Kursen är enrepetitionskurs och skall således läsas strax före skrivningarna.Den tillämpade kursen MAB22 kan en elev välja efter att han ellerhon har gått kursen MAB5. De tillämpade kurserna MAA23 - MAA26 är gemensamma för den långa och den korta matematiken.Dessa kurser kräver inga förhandskunskaper, så de passar in varsom helst i studieprogrammet. Dessa kurser kräver dock ettintresse och engagemang för kursinnehållet. Dessa kurserbedöms med vitsordet ”G” och överförs, för de elever i dessakurser som läser kort matematik, till vitsordsraden för kortmatematik på betyget.

I kort matematik rekommenderar vi inte självstudier. Av tvingandeskäl (såsom elitidrottande eller godtagbara personliga skäl sombedöms från fall till fall) är det dock möjligt att ibland idkasjälvstudier i en kurs. Läraren bedömer här, i samråd med rektor,huruvida eleven har förutsättningar att klara hela kursen ellerdelar av kursen via självstudier eller inte. Vid självstudier uppgörsett skriftligt kontrakt mellan eleven och läraren i fråga, om hurkursen skall avklaras. Eleven kan höja en tidigare avlagd godkändkurs genom att gå om kursen eller delta i en särskildhöjningstentamen.

Vi strävar efter den korta matematiken skall uppfattas som ettinspirerande, viktigt och intressant ämne. Ett led i denna strävanär att skapa olika projekt utöver undervisningen som elever somär intresserade av kort matematik kan delta i. Dylika projekt kant.ex. vara studieresor till skolor i Finland eller utomlands,studiebesök till företag, universitet eller yrkeshögskolor,temadagar eller matematiktävlingar. Vi strävar efter att ha ettprojekt per läsår.

I vår skola strävar vi efter att varje läsår erbjuda kontinuerligt stödi matematik, oberoende av om eleven läser kort eller lång kurs.Det gör vi i form av en så kallad ”matematikklinik” som vi strävarefter att ha en timme per vecka. I matematikkliniken är en-tvålärare på plats och hjälper eleverna med uppgifterna. Vidare harvi kontinuerligt samarbete med specialläraren i skolan angåendesvaga elevers prestationer men också för att kartlägga symptomsom dyslexi och dyskalkyli. I mån av möjlighet (beroende pålärarens och skolans resurser) erbjuder även en del lärare imatematik personligt stöd till eleven under skoltid.

89

KURSERNA


MAB 1 Uttryck och ekvationer

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- lära sig att lösa vardagliga problem med hjälp av matematiskaredskap- anamma den arbetstakt som krävs för matematikstudier igymnasiet- få en positiv inställning till gymnasiematematiken och tillmöjligheten att utveckla sitt matematiska tänkande- förstå begreppen: linjärt samband, proportionalitet, funktion avandra graden- befästa och utveckla sin förmåga att lösa första- ochandragradsekvationer

Centralt innehåll: - linjära samband mellan storheter- proportionalitet mellan storheter- uppställning och lösning, såväl grafisk som algebraisk, avekvationer av första och andra graden utgående från problem- andragradsfunktioner

MAB 2 Geometri

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- befästa och utveckla sin geometri terminologi- lära sig undersöka geometriska egenskaper hos figurer ochkroppar- kunna lösa praktiska geometriska problem- kunna rita och gestalta plana och tredimensionella figurer- få en insyn i geometrins vackra värld

Centralt innehåll: - figurers likformighet- rätvinkliga trianglar, trigonometriska beräkningar, Pythagorassats- area och volym hos plana figurer och kroppar- beräkning av vinklar, sträckor och areor i koordinatsystemet

MAB 3 Matematiska modeller I

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- förstå att samband mellan två storheter i naturen eller vardagenkan beskrivas med en matematisk modell- vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och kunnatillämpa olika modeller för att beskriva reella fenomen och lösaproblem- förstå och behärska linjär och exponentiell förändring

90

Centralt innehåll: - typiska reella situationer där linjär eller exponentiell förändringförekommer, tillämpning av linjära och exponentiella modeller- procenträkning- potens- och exponentialekvationer- lösning av exponentialekvationer med logaritmer

MAB 4 Matematisk analys

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastighet- kunna undersöka förändringshastigheten hos en funktiongrafiskt och numeriskt- kunna analysera polynomfunktioners förlopp med derivatan somanalysverktyg- lösa praktiska problem där man söker det största eller minstavärdet på en storhet som beror av en annan storhet

Centralt innehåll: - bestämning av förändringshastigheten hos en funktion, grafisktoch med uträkningar- derivatan för en polynomfunktion- analys av polynomfunktioners förlopp, extremvärden samtstörsta och minsta värde- tillämpning av derivata i praktiska problemsituationer

MAB 5 Statistik och sannolikhet

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- lära sig att tolka statistiskt material- bekanta sig med hur moderna kalkylatorer och datorer kananvändas i statistikuppgifter- lära sig grunderna i kombinatorik och sannolikhetslära- inspireras och fascineras av mönster och regelbundenheter ikombinatoriken och sannolikhetsläran

Centralt innehåll: - karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiskafördelningar- normalfördelning och normeringen av den- kombinatorik- sannolikhetsbegreppet, regler och grafiska modeller försannolikhetskalkyl

MAB 6 Matematiska modeller II

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- förstå att punkter i koordinatsystemet kan satisfiera sambandmellan två variabler som beskrivs med hjälp av en eller fleraekvationer eller olikheter

91

- förstå och kunna tillämpa linjär optimering som en metod för attsöka största eller minsta värde på en storhet som är linjärtberoende av två andra storheter- förstå begreppet talföljd- kunna modellera reella situationer som aritmetiska ochgeometriska talföljder och summor och lösa problem

Centralt innehåll: - ekvationssystem med två och tre variabler- olikheter i två variabler- linjär optimering- talföljder- aritmetiska och geometriska talföljder och summor

Fördjupade kurser

MAB 7 Ekonomisk matematik

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- lära sig samhällsekonomisk terminologi- få matematiska färdigheter som behövs för att planera sin egenekonomi och för att inleda studier i handelsämnen- få en inblick i Finlands skattesystem och i den gemensammavalutan Euro- få grunder i att tolka och tillämpa statistiska metoder

Centralt innehåll: - beräkning av index, realförtjänstnivå, valutatransaktioner,skatter, räntor och dylikt- ekonomistrukturen i den Europeiska unionen- talföljder och summor som modeller för ekonomiskasammanhang

MAB 8 Matematiska modeller III

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- lära sig vissa matematiska färdigheter som behövs för att inledastudier i teknik- bearbeta periodiska fenomen matematiskt med hjälp avtrigonometriska funktioner- utveckla sina färdigheter att tänka och beräkna i det två- ochtredimensionella koordinatsystemet med hjälp av vektorer

Centralt innehåll: - trigonometriska funktioner i enhetscirkeln, i koordinatsystemettyp: )sin()( bxAxf- enhetscirkeln, radianer, enkla trigonometriska ekvationer- vektorbegreppet, grundläggande beräkningar med vektorer,komponentform, skalär produkt- undersökning av punkter och vinklar i planet och i rymden medhjälp av vektorer

92

Tillämpade kurser

MAB 20 Repetition inför studentskrivningarna

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- repetera centrala delar av de obligatoriska kurserna i kortmatematik- utveckla sin förmåga att välja lämpliga metoder och kombineraolika delområden i matematiken för att lösa problem- utveckla sin matematiska kommunikation dvs. hur de bygger uppen lösning som förklara hur de tänker och som är matematisktkorrekt-räkna mera läxuppgifter än under övriga kurser, syftet med dettaär att mobilisera eleverna så att de har arbetsvanor försjälvstudier under läslovet

Centralt innehåll: - repetition av teori från de obligatoriska kurserna- lösning av basuppgifter för att öva räknefärdigheten ochrepetera viktiga formler- lösning av tillämpningsuppgifter där problemlösning krävs- lösning av gamla studentprovsfrågor

MAB 21 Repetition inför starten

Kursen riktar sig till nybörjare som har svaga färdigheter ochkunskaper i matematik.

Mål: Målet med kursen är att eleverna skall:- få en behaglig övergång från högstadiematematiken tillgymnasiematematiken- vänja sig vid arbetstakten i gymnasiet- få arbetsvanor för matematikstudier i gymnasiet och inser viktenav självstudier- försöka kartlägga sina svårigheter och fundera på ifall debehöver hjälp med matematiken i gymnasiet, och hurudan hjälpde kan behöva

Centralt innehåll: - repetition av centrala begrepp från högstadiematematiken t.ex.- linjär funktion, ekvationer av första grad- bråk- och potensräkning- parabeln och enklare andragradsekvationer- introduktion till moderna kalkylatorer som hjälpmedel

MAB 22 Statistik och sannolikhetslära II

Mål: Kursens mål är att eleverna skall:- få en ännu utförligare bild av vad sannolikhetskalkyl och statistikkan användas till

93

Centralt innehåll: - olika sannolikhetsfördelningar- korrelationsbegreppet

FÖLJANDE TILLÄMPADE KURSER FINNS I KURSUTBUDETFÖR LÅNG MATEMATIK MEN ÄR ÖPPNA ATT VÄLJAS AVELEVER SOM LÄSER KORT MATEMATIK:

MAA 23 MATEMATIKENS ESTETIK

MAA 24 MATEMATIKENS KULTURHISTORIA

MAA 25 HANTERING AV MODERNA KALKYLATORER

MAA 26 STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR

94

FYSIK

Mål: Målet för undervisningen äratt ge eleverna en naturvetenskaplig allmänbildning och hjälpadem att inse naturvetenskapens betydelse i dagens samhälleatt ge eleverna tillräckliga grunder i fysik för fortsatta studier eftergymnasietatt leda eleverna till ett naturvetenskapligt tankesätt medsjälvständigt kunskapssökande och förmåga att aktivt tillämpakunskapenatt hjälpa eleverna att förstå samverkan mellan människan ochnaturen för att med fysikens, kemins och biologins hjälp kunna taställning till miljöproblematt ge eleven kunskap i konsten att använda tekniska hjälpmedelsom avancerade kalkylatorer, datorer och mätutrustning i sittarbete

Centrala: innehåll: Fysikkurserna omfattar alla de centrala delområdena inomvetenskapen fysik, som mekanik, värmelära, vågrörelser,elektromagnetism och den moderna fysikens grunder –partikelfysik, relativitetsteori och kvantfysik.

Bedömning: Bedömningen kan basera sig på skriftliga prov, positiv aktivitetunder lektioner och utanför skolan, specialintressen och resultatdessa kan leda till osv. Eleven bedöms med siffervitsord i deobligatoriska och fördjupade kurserna. Vitsordet baserar sig påslutprov samt övriga prestationer under kursens lopp. Detillämpade kurserna bedöms med siffervitsord eller medbeteckningen G (godkänt). I utvärderingen poängteras såvälbegreppskunskap som initiativförmåga när det gäller att tillämpakunskapen och tolka resultat. Vi bedömningen beaktas även hurväl eleven utfört sina uppgifter. Alla kurserna utomlaborationskursen FY 21 avslutas med ett prov.

Arbetsmetoder: Fysikundervisningen har tre hörnstenar. Man måste sträva till attförstå naturen och dess fysik, kunna utföra beräkningar samtslutligen uttrycka sina egna tankar och första andras nedskrivnatankar. Viktiga stödämnen inom fysik är därför matematik ochmodersmål.Det dagliga studiearbetet består av teorigenomgång, experimenteller demonstrationer samt en kvalitativ och kvantitativ behandlingav experimentella resultat. Räkneövningar är också ett viktigtinslag. Hemuppgifter av olika slag bör också förekomma. Dettagäller samtliga fysikkurser - såväl obligatoriska, fördjupande somtillvalskurser.

Studiegång I regel ska fysikkurserna inte kunna tenteras. I fall av sjukdomeller aktivt idrottande kan en elev få rätt att tentera en kurs elleren del av en kurs. Speciellt i fallet tillvalskurser bör det dessutom

95

vara möjligt att en kurs anordnas i form av en distanskurs via enlämplig webbportal, t.ex. Fronter. Den studerande bör då uppvisaett aktivt deltagande med inlämnade uppgiftslösningar,självständiga studieprestationer osv.Deltagande i olika evenemang som TekNatur, studieresor ochstudiebesök och annat jämförbart, bör kunna anses vara enkursprestation i en lämplig fysikkurs.

REKOMMENDATION OM KURSERNAS ORDNINGSFÖLJD

De fördjupade kurserna i fysik bör föregås av den obligatoriskakursen. Eftersom de fördjupade kurserna delvis bygger påvarandra, rekommenderas att eleven studerar dem inummerordning. Kurserna FY 2 och FY 3 kan ändå anses varaoberoende av de andra fördjupade kurserna, vilket betyder att dekan placeras in var som helst i studieschemat. Kurserna FY 4 ochFY 5 bör studeras i denna ordningsföljd. Samma gäller kursernaFY 6 och FY 7. Kursen FY 8 kan vara besvärlig att förstå, utanstöd av de övriga fördjupade kurserna.

Obligatorisk kurs

FY 1 Fysiken som naturvetenskap

Mål: Målet med kursen är att ge eleverna en allmän bild av fysikenskaraktär. Genom försök och mätningar lär sig eleven att förståfysikens karaktär som en empirisk vetenskap. Eleven får bearbetadata med grafiska och analytiska metoder.

Centralt innehåll: Det centrala innehållet är ett tvärsnitt av fysikenskunskapsområde. Experimentellt undersöks närmast mekaniskafenomen, men också andra områden, som t.ex. radioaktivitet,grundläggande elsäkerhet eller värmelära kan behandlas.Fysikens historia tangeras under kursen. Vid behov repeterasdelar av högstadiekursen.

De fördjupade och tillämpade kurserna

Elevernas insikt i och förståelse för fysikens grundbegreppfördjupas. Allmänna principer som invarianslagarna betonas.Eleverna lär sig förstå växelverkan mellan empirisk forskning ochteoretiska resonemang. Fysikens betydelse för teknikenbehandlas. Arbetsmetoderna är såväl teoretiska somexperimentella. Eleven bör efter att ha avklarat de fördjupadekurserna vara kapabel att bedriva vidare studier där fysik ingår.Stor vikt fästs vid utnyttjandet av moderna tekniska hjälpmedel,som avancerade kalkylatorer eller datorer. Problemlösning ochuppövning av matematiska färdigheter spelar en central roll.

96

Fördjupade kurser

FY 2 Värme

Mål: Målet med kursen är att fördjupa elevernas kunskaper omfenomen som sammanhänger med värme, vilket bör göra detmöjligt för att eleven att i framtiden ta del av beslutsprocesser ochdiskussioner om miljö och teknologi.

Centralt innehåll: Gasers termodynamiska tillstånd genomgås, varvid de centralastorheterna tryck, volym och temperatur behandlas. Ocksåhydrostatiskt tryck behandlas. Fasförändringar ochvärmetransport tas upp, liksom mekanisk energi, arbete, effektoch verkningsgrad. Termodynamikens grundlagar spelar encentral roll.

FY 3 Vågrörelse

Mål: Målet med kursen är att gå igenom vågrörelser och periodiskafenomen inom fysiken. Eleven bör lära sig förstå mekaniskavibrationers, ljudfenomen och grundläggande fakta omelektromagnetisk strålning.

Centralt innehållet: Vågrörelser och deras samband med harmoniska krafter,vågrörelsers utbredning, interferens, diffraktion, polarisation,reflexion och refraktion. Dessutom behandlas enkla optiskaapparater och hälsoaspekter på vågrörelse.

FY 4 Rörelselagarna

Mål: Målet med kursen är att fördjupa elevens kunskap omrörelsefenomen och de fysikaliska modeller som ligger som grundför dessa. Både teoretiska detaljer som konservationslagarnasbetydelse och praktiska detaljer som trafiksäkerhet bör ingå ikursen.

Centralt innehåll: Newtons rörelselagar och de rörelsemodeller dessa leder till.Olika krafttyper som distans- och friktionskrafter diskuteras.Invarianter med betydelse för rörelse, såsom rörelsemängden ochenergin behandlas, liksom också arbets- och effektbegreppen.Vibrationsrörelsens energi repeteras.

FY 5 Rotation och gravitation

Mål: Målet med kursen är att fördjupa elevens kunskap om mekanik,med specialområdena dynamik och statik. Den mekaniskavärldsbilden fördjupas med bland annat solsystemets fysik somen viktig del.

97

Centralt innehåll: Jämviktsbegreppet ur både translations- och rotationssynvinkelgås igenom och jämförs. Andra viktiga begrepp ärrotationsrörelsens ekvationer och rörelsemängden som invariant,rotationsenergin, cirkelrörelsens acceleration, gravitation och hurden påverkar rörelser. Kaströrelser och planetrörelser behandlasockså, liksom satelliters rörelsefysik och användningsområden.

FY 6 Elektricitet

Mål: Målet med kursen är att eleven bättre skall förstå sig påelektricitet och elektrisk mätteknik, samt hur enkla elektriskakomponenter och kretsar fungerar. Förståelse av elsäkerhetbetonas.

Centralt innehåll: Mätning av ström, spänning, resistans och kapacitans.Sammankoppling av komponenter som motstånd, kondensatorerströmkällor och eventuella ytterliga komponenter behandlas.Galvaniska element, elström i metaller och halvledare diskuteras.Strömkällors fysik genomgås. Ohms och Joules lagar tas upp.

FY 7 Elektromagnetism

Mål: Målet med kursen är att eleven skall lära sig förstå hur elektricitetoch magnetism sammankopplas till en större helhet,elektromagnetism. Betydelsen av elektromagnetism i dagenssamhälle diskuteras.

Centralt innehåll: Magnetiska krafter, magnetfält och materia i magnetfältgenomgås. Laddade partiklars fysik i magnetfält genomgås ochjämförs med motsvarande situation i elfält. Induktionslagen ochLenz lag genomgås. Induktionsfenomen tas upp i samband medvivelströmmar, generatorer och självinduktion. Energitransportmed hjälp av elström diskuteras, varvid transformatorn somelektronisk komponent spelar en central roll. Uppmätning aveffektivvärden för ström och spänning demonstreras liksom ocksåimpedansens frekvensberoende. På apparatsidan behandlassvängningskretsar och antenner. Elektromagnetiskkommunikation ges en genomgång. Elsäkerhet repeteras.Energiindustrins roll tas upp.

FY 8 Materia och strålning

Mål: Målet med kursen är att eleven skall lära sig den modernafysikens grunder. Kvantfenomen, dualism och ekvivalensenmellan materia och strålning spelar då centrala roller. Denna kursfördjupar den helhetsbild av fysiken som en naturvetenskapligtbildad samhällsmedlem behöver.

Centralt innehåll: Olika typer av strålning jämförs. Partikelstrålning jämförs med denelektromagnetiska. Strålsäkerheten diskuteras. Materians

98

beståndsdelar presenteras och jämförs. Kvantfenomenbehandlas, liksom även dualismen mellan strålning och materia.Dessa fenomens betydelse inom vårt samhälle diskuteras.

Tillämpade kurser

FY 20 Repetition för studentexamen

Mål: Målet med kursen är att eleven skall få en chans att uppfatta denhelhetsbild av fysiken som behandlats bitvis i de olika fördjupadekurserna. Dessutom skall eleven erbjudas en möjlighet tillrepetition med alla de matematiska färdigheter hon utvecklatunder gymnasietiden.

Centralt innehåll: Repetition av de fördjupade kursernas innehåll – denna gång medde matematiska metoder och de tekniska hjälpmedel eleven lärtsig använda.

FY 21 Astronomi och kosmologi

Mål: Målet med kursen är att eleven skall få en chans att bekanta sigmed astronomi och kosmologi, som är intressanta delområdeninom fysiken, men trots detta inte kan behandlas i tillräckligutsträckning inom de fördjupade kurserna. Kursen är avseddockså för elever som inte studerat de fördjupade kurserna i fysikeller matematik.

Centralt innehåll: Universums uppbyggnad genomgås från mikro- till makroskalan.Materiens beståndsdelar, stjärnor och planetsystem, galaxer,galaxhopar, universum idag och universums utveckling enligtstandardmodellen är viktiga komponenter. Materialet behandlasur en delvis kvantitativ synvinkel, men inte på samma teoretiskanivå som de fördjupade kurserna.

FY 22 Fysikens kulturhistoria

Mål: Målet med kursen är att eleven inser att fysiken inte är ett färdigteller isolerat kunskapspaket. Eleven får bekanta sig medmilstolpar inom det naturvetenskapliga tänkandet, från forntidentill våra dagar. Inom kursen redogörs för vad en vetenskapligvärldssyn innebär. I första hand avses kursen för elever somstuderat fördjupade kurser i fysik, men också andra intresseradeelever är välkomna.

Centralt innehåll: Viktiga händelser inom främst fysikens historia behandlas. Fråganom hur den tidigare naturfilosofin och senare fysiken påverkat vårtsamhälle genom tiderna diskuteras.

99

FY 23 Fysikalisk mätteknik (laborationskurs)

Mål: Målet med kursen är att bekanta eleven med fortsatta studierredan innan studentexamen är avlagd. I denna laborationskursmed tillgång till modern mätutrustning, kan eleven i skolan ellervia studiebesök i Helsingfors universitets fysikaliska institution,utföra självständiga laborationsuppgifter. Kursen stöder defördjupade kurserna, genom att behandla material ur flera avdessa. Eleverna uppövar färdigheten att göraarbetsbeskrivningar.

Centralt innehåll: Praktiska laborationsarbeten inom de fördjupade kursernasämnesområden. Resultatanalys och arbetsbeskrivningar.

100

KEMI

Undervisningen skall gestalta kemin som en centralnaturvetenskap. Genom att observera och undersöka egenskaperhos kemiska fenomen och ämnen, hjälper undervisningeneleverna att förstå vardagen, naturen och teknologin samt keminsbetydelse för människans och naturens välbefinnande.

Mål: Undervisningens mål är attge eleverna en bred naturvetenskaplig allmänbildning som hjälperdem i dagens samhälleeleverna lär sig förstå kemiska fenomen i det dagliga livet ochkemins betydelse inom industri och miljöteknikstödja utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande medsjälvständigt kunskapssökande och förmåga att aktivt tillämpakunskapeneleverna lär sig kemins grundbegrepp och korrekt terminologisamt övar sig i kvantitav och kvalitativ behandling av kemiskinformationhjälpa eleverna att kunna använda empiriska arbetsmetoder samtbeakta arbetssäkerheteneleverna lär sig att planera och utföra experiment, tolka ochbedöma försöksresultaten samt presentera demge eleverna kunskap att använda tekniska hjälpmedel somavancerade kalkylatorer, datorer och mätutrustning i sitt arbeteeleverna skall få erfarenheter som väcker och fördjupar intressetför kemi samt ger tillräckliga grunder för fortsatta studier eftergymnasiet

Kemikurserna omfattar alla de centrala delområdena inomorganisk och oorganisk kemi.

Bedömning Varje obligatorisk och nationell fördjupad kurs i kemi bedömsmedett siffervitsord i skalan 4-10. Samma princip följs i allmänhetockså i tillämpade kemikurser. Bedömningen baserar sig påskriftliga prov, positiv aktivitet under lektioner och vidlaboratorationer, skriftliga arbetsbeskrivningar och andrauppgifter, specialintressen mm. Ett godkänt kursprov krävs för atteleven skall få godkänt kursvitsord. Slutvitsordet i kemi baserarsig först och främst på det aritmetiska medelvärdet avkursvitsordena i kurserna KE 1 - 5.

Studiegång De fördjupade och tillämpade kurserna i kemi bör föregås av denobligatoriska kursen. Eftersom de fördjupade kurserna delvisbygger på varandra, rekommenderas att eleven studerar dem inummerordning. De tillämpade kurserna är oberoende av deandra fördjupade kurserna, vilket betyder att de kan placeras invar som helst i studieschemat

101

Obligatorisk kurs

KE 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön

Mål: Målet med kursen är att ge eleverna en allmän bild av kemin,dess möjligheter och betydelse. Genom försök och mätningar lärsig eleverna ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efteroch bearbeta fakta. Dessutom utvecklas de färdigheter sombehövs för att presentera och diskutera kemiska fakta ochföreteelser.

Centralt innehåll: Den organiska kemins grunder gås igenom. Organiskaämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiskakväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningarbehandlas. Organiska föreningars redoxreaktioner och reaktionermed protonöverföringar presenteras. Dessutom behandlasbindningar, elektronegativitet, polaritet, olika slags blandningar,substansmängder och halter.

Fördjupade kurser

KE 2 Kemins mikrovärld

Mål: Eleverna lär känna sambanden mellan ämnenas struktur ochderas egenskaper. De lär sig utnyttja kemiska formler, tabelleroch system för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar.Den laborativa och praktiska sidan poängteras genom atteleverna får med hjälp av olika experiment och modellerundersöka fenomen som hör samman med ämnenas strukturer,egenskaper och reaktioner.

Centralt innehåll: De viktigaste grundämnena och deras föreningar genomgås meddet periodiska systemet som utgångspunkt. Elektronhöljetsstrukturer och atomorbitaler samt bestämning av oxidationstal ochföreningsformler gås igenom. Under kursens lopp fördjupaskunskapen om kemisk bindning, bindningsenergi och kemiskaämnens egenskaper. Hybridisering av atomorbitaler ochorganiska föreningars rymd- och bindningstrukturer samt isomeribehandlas även.

KE 3 Reaktioner och energi

Mål: Målet med kursen är att öva upp elevernas förmåga att lösakemiska problem med anknytning till kemiska reaktioner bådeteoretiskt genom räkneuppgifter och laborativt. Dessutom lär sigeleverna kemiska reaktioners betydelse för livsmiljön (industrin)och samhället.

Centralt innehåll: Den kemiska reaktionen är i centrum i denna kurs. Eleverna lärsig symbolspråket för kemiska reaktioner. Reaktionshastigheter

102

och de faktorer som påverkar hastigheterna samtenergiförändringar tas upp. Organiska och oorganiskareaktionstyper, mekanismer och tillämpningar behandlas.Dessutom tas stökiometriska beräkningar och allmänna gaslagenupp.

KE 4 Metaller och material

Mål: Eleverna lär sig elektrokemiska lagbundenheter och processerbåde med hjälp av experiment och teoretiska modeller. Dessutomstiftar eleven bekantskap med viktiga industriella råvaror medtyngdpunkten på Finlands kemiska industriprocesser sommetallframställningen (Cu, Zn och stål), gödselindustrin,petrokemin och elektronikindustrin.

Centralt innehåll: Elektrokemi behandlas genom att ta upp metallernaselektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska elementoch elektrolys. Redoxreaktioner, metaller, icke-metaller och derassyre- och väteföreningar behandlas. Biopolymerer, syntetiskapolymerer och kompositer tas upp.

KE 5 Reaktioner och jämvikt

Mål: Eleverna lär sig grunderna i teorin för kemisk jämvikt både genomräkneövningar och laborationer. Dessutom poängterasjämviktsreaktioners roll i industriprocesser och naturfenomen.

Centralt innehåll: Olika reaktionsjämvikter behandlas, bl.a. jämvikt mellan syror ochbaser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och derasbetydelse. Grafiska jämviktspresentationer tas upp samt löslighetoch mättad lösning.

Tillämpade kurser

KE 20 Repetition inför studentexamen

Mål: Målet med kursen är att eleven skall få en chans att uppfatta denhelhetsbild av kemin som behandlats bitvis i de olika fördjupadekurserna. Dessutom skall eleven erbjudas en möjlighet tillrepetition med alla matematiska färdigheter hon utvecklat samt allläroämnesöverskridande kunskap hon fått under gymnasietiden.

Centralt innehåll: Repetition av de fördjupade kursernas innehåll. Dessutompoängteras hur läroämnesöverskridande och laborativastudentuppgifter kan lösas.

KE 21 Laborationsteknik

Mål: Målet med kursen är att öva upp elevernas laborationsfärdigheteroch skriva naturvetenskapliga rapporter.

103

Centralt innehåll: Eleverna erbjuds möjlighet att stifta bekantskap med modernkemisk mätapparatur och utföra mer avancerade laborationer.Övning i grupparbete och att skriva arbetsbeskrivningar ingår.Dessutom övas hur skriftliga labortiva studentuppgifter kan lösas.

KE 22 Livets kemi

Mål: Målet med kursen är att fördjupa elevernas kunskaper i biokemioch miljöteknik.

Centralt innehåll: Ur biokemisk synvinkel tas viktiga organiska föreningar upp.Biokemiska processer och reaktioner behandlas. Hälsa, hållbarutveckling och miljöteknik behandlas ur kemisk synvinkel.Dessutom övas hur skriftliga läroämnesöverskridandestudentuppgifter kan lösas.

104

BIOLOGI

Mål Behärska central biologisk fackterminologiFörstå hur begreppet liv förklaras biologiskt och hur det anpassatsig på jorden.Förstå hur en individ fungerar, från cell- till individnivåKännedom om biovetenskapernas forskningsmetodiker ochtillämpningsområdenFörstå vikten av biologisk mångfald samt individens ansvar för attuppnå en hållbar utvecklingErhålla ett biologiskt-naturvetenskapligt tankesätt och förmåga attkritiskt bedöma biovetenskaplig informationKunna utföra enkla biologiska experiment samt tolka dess resultat

Metoder Föreläsningar, ibland inbjudna gästföreläsareÖvningarSpecialarbeten, undersökningar, presentationerLaborationer, mikroskoperingFältstudier (undersökning – rapportering)StudiebesökDokumentärfilm

Bedömning: Samtliga kurser kan innehålla skriftliga förhör samt kursprov.Presentationer samt undersöknings- och fältrapporter bedömsmed siffervitsordKvalitativ timaktivitet inverkar positivt på bedömningen.Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms med ettnumeriskt kursvitsord medan tillämpade kurser bedöms somgodkänd eller icke godkänd

Studiegång: Bi1: inga tidigare avlagda kurser krävsBi2: inga tidigare avlagda kurser krävsBi3: avlagd Bi1 krävsBi4: avlagd Bi2 krävsBi5: avlagd Bi2 krävs

Kurserna 2-5 kan avläggas som självstudier, förutsatt att manuppvisat berömliga kunskaper i ämnet i tidigare kurser. Rätten tillsjälvstudier är dock inte automatisk utan prövas från fall till fall avämnesläraren. Självstudier kan bli aktuella t.ex. vid långvarig ellermycken frånvaro pga. idrott eller sjukdom.


BI 1 Organismernas värld

Mål: Känna till karakteristika för livFörstå hur arter utvecklasFörstå sambandet mellan arterna och den miljö de lever iErhålla kunskap om ekosystemens funktion

105

Förstå betydelsen av biodiversitet

Centralt innehåll: Biologisk mångfald / BiodiversitetArtutveckling och systematikEkologins grunder

BI 2 Cellen och ärftligheten

Mål: Grundläggande insikter (byggnad, transport, energiomsättning) icellen som funktionell enhet i organismenFörstå hur ärftlig information lagras, tolkas och förmedlas frångeneration till generation – både på cell- och individnivå

Centralt innehåll: Cellens strukturCellens energiomsättningArvsmassans reglering av cellfunktionernaCelldelning och-differentieringKlassisk genetik

Fördjupade kurser

BI 3 Miljöekologi

Mål: Förståelse av olika Finländska naturtypers speciella ekologiskasärdragKänna till de vanligaste miljöproblemen samt effekten av dem iekosystemenFörstå vikten av biodiversitet samt miljövårdens betydelse för attbevara denKänna till vanliga ekologiska arbetsmetoder samt själv genomföraenklare undersökningarUtveckla den egna förmågan att fatta miljöriktiga beslut ivardagen enligt principerna för hållbar utveckling

Centralt innehåll: Finländska biotoperEkologisk forskningMiljöproblemBiodiversitetHållbar utveckling

BI 4 Människans biologi

Mål: Förstå funktion och betydelse hos människans olika organsystemGrundläggande insikter i människans utveckling från embryo tilllivets slutFörstå människans utveckling som artFörstå kopplingarna mellan arvsanlag och levnadsvanor ochhälsa

106

Centralt innehåll: Förökning och individutvecklingSmittosamma sjukdomar och försvarsmekanismerNäringsupptagning och cirkulationHormonsystemetNervsystemetRörelse och registreringHomeostas

BI 5 Bioteknologi

Mål: Få djupare insikter i hur celler är uppbyggda och fungerarBehärska indelningen av mikroberna bakterier och virus samtförstå hur dessa fungerarKänna till hur gener reglerasErhålla grundläggande insikter i molekylärbiologiskaarbetsmetoder samt bli bekant med bioteknisk forskning i dag ochhur resultaten kan tillämpas inom olika biovetenskaper ochindustrinUtveckla förmågan att kritiskt ta del av massmedial rapporteringinom genteknik samt kunna ta ställning i etiska frågor angåendeframsteg inom molekylärvetenskaplig forskning

Centralt innehåll: Cellens finstrukturGenregleringVirus och bakterierGenmodifieringKloningVäxt- och djurförädlingBioteknik i industrinGen-etik

Tillämpade kurser

BI 21 Naturkunskap och ekologisk analys

Mål: Känna till olika ekologiska arbetsmetoder i fält och laboratoriumÖkad artkännedomErhålla “känsla för naturen”

Centralt innehåll: Undersökning av makrofauna på havsbottnen samt i strandbrynetVäxtkarteringFågelexkursionVattenprovtagning och kvalitativ analysRepetition av Östersjöns ekologi

107

GEOGRAFI

Mål: Förstå lagbundenheter på vår planetFörstå samverkan mellan människa och miljöKänna till planering av markanvändning på olika nivåer och deegna möjligheterna att påverka denUtveckla ett analytiskt geografiskt tankesätt och på det visetkunna gestalta världen samt orsakerna till vår världs regionaladrag. Frågorna vad, var och varför genomsyrar allt.Få insikter i den allt snabbare globaliseringen samt hur kulturerpåverkas av dennaUtveckla vana att samla, analysera och producera numeriskt ochgrafiskt åskådliggörningsmaterialUtveckla förståelse av ”hur världen fungerar” samt lära kännaansvar för hur egna handlingar påverkar omvärlden och på detsättet utveckla färdigheterna att verka för en hållbar utveckling

Metoder: Föreläsningar, ibland inbjudna gästföreläsareKartstudierDokumentärfilmProjektarbeten och –presentationerMediauppföljningIKT-användningStudiebesök

Bedömning: Samtliga kurser kan innehålla skriftliga förhör samt kursprov.Projektarbeten och presentationer bedöms med siffervitsordKvalitativ timaktivitet inverkar positivt på bedömningen.Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms med ettnumeriskt kursvitsord medan tillämpade kurser bedöms somgodkänd eller icke godkänd

Studiegång: Ge1: inga tidigare avlagda kurser krävsGe2: inga tidigare avlagda kurser krävsGe3: avlagd Ge1, Ge2 krävsGe4: avlagd Ge1, Ge2 krävs

Kurserna 2-4 kan avläggas som självstudier, förutsatt att manuppvisat berömliga kunskaper i ämnet i tidigare kurser. Rätten tillsjälvstudier är dock inte automatisk utan prövas från fall till fall avämnesläraren. Självstudier kan bli aktuella tex. vid långvarig ellermycken frånvaro pga. idrott eller sjukdom.


GE 1 Den blå planeten

Mål: Behärska grundläggande naturgeografiska begreppErhålla insikter i jordens egenskaper som himlakropp.

108

Erhålla förståelse av geofysikaliska system (atmosfär, hydrosfär,geosfär) på jordenFörstå förändringen och utvecklingen av jordskorpanUtveckla förmåga att studera och analysera olika slagskartmaterial

Centralt innehåll: Solsystemets och jordens uppkomstPlanetariska egenskaperAtmosfärenHydrosfärenMeteorologi och klimatGeosfärenNaturlandskapets förändringJormåner och vegetation

GE 2 En gemensam värld

Mål: Kunna analysera den demografiska utvecklingen i olika regionersamt förstå effekterna av urbaniseringenGe färdigheter att göra ”korrekta” etiska beslut i den egnavardagen för att bidra till en ekologisk, ekonomisk samtsocial/kulturell hållbar utvecklingFå en inblick i hur markanvändningen planeras på olika nivåer isamhälletFå en inblick i u-landsfrågor och globaliseringUtveckla vana att studera och analysera kartmaterial

Centralt innehåll: Befolkningsökning och migrationKulturers uppkomst och utvecklingLivsmedelsproduktion och –handelNyttjandet av naturresursernaEnergiproduktion, industri och transportRegionplanering och markanvändning

Fördjupade kurser

GE 3 Riskernas värld

Mål: Erhålla förståelse av risker som har med hydrosfären, geosfären,atmosfären och biosfären att göraKänna till möjligheterna att kunna förutsäga och motverka riskeroch deras skadeverkningarSe regionala regelbundenheter i geografiska risker och veta vilkarisker som förekommer i olika regioner i världen samt kunnajämföra riskerna med varandraFörstå sambandet mellan utvecklingsgrad och riskfylldhetUtveckla fördjupad förståelse och tolkningsförmåga avnyhetsrapportering av geografiska riskerFörstå att människan i mycket hög grad påverkar sin egenexistens på vår planet

109

Centralt innehåll: Seismiska hasarderMiljöförstörelseKlimathasarderTekniska hasarderBefolkningsrelaterade risker

GE 4 Regionstudier

Mål: Kunna grunderna i kartografiKänna till principerna för geografiska informationssystem (GIS),dvs. modern kartografi och användningen av digitala källor ochvisualiseringsmaterialUtveckla vana att söka geografiska data, sammanställa dem ochpresentera undersökningsresultaten.Grundläggande färdigheter i framställningen av grafisktåskådliggörningsmaterial (diagram, temakartor)Känna till grunderna för vetenskapligt skrivande, användningen avkällor och vara medveten om upphovsrättsliga frågor

Centralt innehåll: Kartografins grunderGeografiska källorGISUndersökning av ett område

110

RELIGION

Religion är ett allmänbildande ämne som innefattar religions- ochkyrkohistoria, kulturkunskap, etik och religionskunskap.

I religionsundervisningen respekteras olika synsätt och denenskilde elevens övertygelse.

De fastslagna temaområdena beaktas på ett naturligt sätt ireligionsundervisningen. Speciellt tydligt kommer bindningen tilltemaområdet kulturell identitet och kulturkännedom fram i kurs 4om främmande religioner.

Privilegiet att befinna sig i Helsingfors utnyttjas främst genombesök till olika samfund och genom deltagande i för ämnetaktuella kulturevenemang.

Mål: Undervisningen i religion syftar till att- de studerande skall tillägna sig kulturell läsförmåga i anslutningtill olika religioner så att de förstår religionens betydelse ochinflytande på den enskilda människan och på grupper samt påsamhället och kulturen,- fördjupa de studerandes kunskap om den egna religionen, desskulturarv och etiska grundtankar,- ge de studerande fördjupade kunskaper om andra religioner ochom olika religioners svar på de s.k. livsfrågorna samt attge de studerande möjlighet till och redskap för att analysera ochforma sin egen världsbild och etik.

Arbetsmetoder: Vid val av arbetsmetoder beaktas stoffets art samt elevernasönskemål och inlärningssätt.

I undervisningen används mångsidigt material såsomreligionernas egna källor och aktuellt material från medierna.

Bedömning: Bedömningen är en väsentlig del av inlärningsprocessen.Bedömningen syftar till att ge eleven en realistisk bild av sinakunskaper och färdigheter. Bedömningen skall på ett positivt sättsporra den studerande att ställa upp egna mål och reflektera översina arbetssätt. Bedömningen baserar sig på många delelement ikurserna såsom prov, projektarbeten, portfolion,inlärningsdagböcker och deltagande i diskussioner. För vitsordetgoda insikter krävs att den studerande på ett moget ochmångsidigt sätt kan redogöra för kusens innehåll.De studerande bedöms med siffervitsord i skalan 4- 10 eller medbokstäverna G (godkänd) och I (icke godkänd).

Studiegång Kurserna 1, 2 och 3 läses helst i nämnd ordning. Dock måste kursett vara avklarad innan den studerande kan läsa kurs 2 eller kurs

111

3. Kurs 4 och kurs 23 kan avläggas direkt efter kurs 1. Kurs 21förutsätter att den studerande avlagt kurs 3. För den som skriverämnesrealprovet i religion rekommenderas alla kurser. Defördjupade och tillämpade kurserna (med undantag avrepetitionskursen) kan också lämpa sig för elever som läserlivsåskådning.

Grundkurser i religion får den studerande som regel inte avläggasom självstudier, för detta krävs synnerligen vägande skäl.


RE 1 Religionens natur och betydelse

Mål: Målet med kursen är att de studerande skall tillägna sig kursensinnehåll. Dessutom syftar kursen till att ge eleverna begreppsligaredskap för att analysera sin världsåskådning och insikter som lärdem respektera människor med annan övertygelse.

Innehåll: Kursen är tudelad. Dels behandlas religion som fenomen, delsBibeln, dess tillkomsthistoria, tolkning och centrala innehåll.

RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället

Mål: Att de studerande tillägnar sig kursens innehåll och kan analyseradagens kristenhet utgående från historien och den gemensammaekumeniska grunden.

Innehåll: Kursen behandlar kyrkans uppkomst, utveckling, aktuella situationoch lära samt dess samverkan med kulturen och samhället.

RE 3 Människans liv samt etik

Mål: Kursens mål är att de studerande skall se sambandet mellankristendom och etik, få baskunskaper om olika sätt att svara påde allmänmänskliga livsfrågorna, få begreppsliga verktyg för attanalysera och diskutera etiska frågor samt kunskaperna omgrunddragen i den kristna läran.

Innehåll: Kursen behandlar den kristna dogmatikens grundtankar ochallmänmänskliga livsfrågor. Kursen innefattar också den kristnaetiken, etiska teorier och individual- och samhällsetiska frågor.

112

Fördjupade kurser

RE 4 Religionernas värld

Mål: Målet är att eleverna har mångsidiga kunskaper om defrämmande religionerna och förstår religionernas betydelse förindividen, samhället och kulturen.

Innehåll: Kursen behandlar de främmande religionernas utbredning, heligaskrifter, läror, etiska regler, kult, inriktningar och förhållande tillsamhället.

RE 5 Vad tror finländaren på?

Mål: Att de studerande känner till den religiösa situationen i Finlandbåde förr och nu, olika samfund i dagens Finland ochkristendomens inflytande på den finländska kulturen och detfinländska samhället.

Innehåll: Kursen behandlar Finlands religiösa historia och samverkanmellan kyrka, stat, kultur och samhälle. Kursen innefattar ävensamfundskunskap.

Tillämpade kurser

RE 20 Repetitionskurs

Mål: Kursen syftar till att de studerande skall se kronologiska linjer,helheter och samband med andra ämnen såsom världshistorien.Kursens mål är också att de studerande skall lära sig att bättreskriva essäsvar.

Innehåll: Repetitionskursen i religion kompletterar, fördjupar och repeterarde övriga kursernas lärostoff. Kursen innefattarreligionsfenomenologi, kyrkohistoria, kyrkokunskap etik, dogmatik,främmande religioner och bibelkunskap. Dessutom presenterasinom området aktuella frågeställningar och fenomen som kantänkas vara aktuella i studentexamen.

RE 21 Religion och kultur

Mål: Kursens mål är fördjupning och reflexion. Dessutom syftar kursentill att de studerande skall få kulturell läsförmåga gällandesymboler och religionsinspirerad bildkonst, litteratur, film ochmusik.

Innehåll: Kursen behandlar religionens inverkan på kulturen. Hur religionenkommer till uttryck i film, musik, litteratur och bildkonstpresenteras och analyseras. Både profan och medvetet religiös

113

kultur behandlas. Kursen har även en praktisk del där eleven självunder handledning analyserar ett kulturellt verk eller göra ett egetkonstverk.

RE 22 Det antika arvet

Mål: Det klassiska arvet är grundläggande för all humaniora och imånga avseenden nyckeln till vår egen kultur, inte minst konsten,litteraturen och värderingar. Kursens mål är att åskådliggöra detantika arvet och presentera Rom i detta sammanhang genomfysiska och mentala fixpunkter igår och idag.

Kursen genomförs som en integrerad kurs i Hi 22 och Re 22.

Innehåll: Kursen behandlar arvet från den antika världen. Dessutom görsen kulturhistorisk vandring genom medeltiden, renässansen,barocken och nyklassicism till dagens Europa. Vatikanen, denkatolska kyrkan och påvedömet igår och idag behandlas också.

Detta åskådliggörs genom en studieresa till Rom, där bland annatFinlands Rominstitut Villa Lante besöks.

RE 23 Nyreligiösa rörelser och terrorism

Mål: Kursens mål är att ge eleverna en bättre förståelse av religiositetoch andlighet såsom den ser ut idag. Kursen strävar också efteratt förstå hur religionen är inblandad i de händelser vi kan läsa omi dagstidningar varje dag. Kursen lämpar sig även för de somläser samhällskunskap och livsåskådning.

Innehåll: Under kursens första del behandlas de nyreligiösa rörelser somuppkommit sedan mitten av 1900-talet. Religionens ochandlighetens roll i det postmoderna samhället granskas. I kursenbehandlas också sådana begrepp som sekt och karismatisktledarskap.

Kursens andra del består av att studera olika former av terrorismsom är knutna till religiösa rörelser. Spelar religionen roll när detgäller terrorism? Under denna del kommer eleverna att bekantasig med de olika organisationer såsom Hamas.

114

ORTODOX RELIGION

Den ortodoxa religionsundervisningen i Helsingforsgymnasiernaskall stödja eleven att kunna bygga upp sin världsåskådning ochsin etiska övertygelse och växa upp till en ansvarskännandeindivid som förstår betydelsen av och rikedomen i att tillhöra tvåofficiella minoriteter i Finland: den finlandssvenska och denortodoxa. Eleven skall lära sig att respektera och vårda naturen,sina medmänniskor och sig själv. Hon skall uppmuntras att somGuds arbetskamrat aktivt delta i skapandet av det goda.


RO 1 Den ortodoxa världen

Mål: Kursens mål är att de studerande skallkänna till kyrkans uppkomst och utveckling och de faktorer somhar format kyrkan av idagförstå hur den egna kyrkan har utvecklats under historiens gångstifta bekantskap med lokala ortodoxa kyrkor och med derashistoriska och kulturella betydelselära sig se den egna religiösa traditionen som ett led i en historiskkedja.

Centralt innehåll: fornkyrkanden bysantinska tiden – läran och förvaltningen uppkommerseparationen mellan den östliga och den västliga kyrkanden ryska kyrkan och de övriga lokala ortodoxa kyrkornade orientaliska kyrkornakyrkorna i väst

RO 2 Dogmatik och etik

Mål: Kursens mål är att de studerande skallkänna till källorna och motiveringarna för den ortodoxa kyrkansläraförstå skillnaderna i kyrkornas läror och de orsaker som lett till endivergerande utvecklingbli insatta i grunderna för den ortodoxa människosynen och etikenoch förstå hur kyrkan utifrån dem etiskt kan ta ställning till nyafrågor som dyker uppinse att de ortodoxa kyrkorna i olika länder kan komma till olikaetiska tolkningar.

Centralt innehåll: källorna för den ortodoxa läran och begreppet heligden heliga TreenighetenGudaföderskanheliga människor och helgandet av tidenden ortodoxa människosynen

115

individualetiska och samhällsetiska frågor

RO 3 Bibelkunskap

Mål: Kursens mål är att de studerande skallkänna till Bibelns tillkomst och uppbyggnad och den kulturhistoriasom ligger bakom denförstå hur gudsbilden har utvecklats under historiens lopp ochinom Bibeln och hur väntan på Messias uppkom och fick sinfullbordan i Palestinaveta hur Bibeln används i den ortodoxa kyrkan och i dessliturgiska livförstå vad Bibelns olika böcker betyder för kristendomen i våradagar och speciellt för den ortodoxa kyrkan samt Bibelnsbetydelse för hur etiken har utformatskunna använda Bibeln på egen hand.

Centralt innehåll: Gud och människan i Pentateukenvishetslitteraturenprofeterna och väntan på Messiasevangeliernas tillkomst och särdragJesu personApostlagärningarnas beskrivning av kyrkans första skedenPaulus och hans brev

Fördjupade kurser

RO 4 Religionernas värld

Mål: Kursens mål är att de studerande skallkunna redogöra för de utmärkande dragen för världsreligionernaförstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande påtänkandet, kulturen och samhälletförstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans livär i olika religioner och lära sig att uppskatta den religiösatraditionen i andra religioner.

Centralt innehåll: Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiskaoch japanska religionerna, judendomen och islam utgående frånnedannämnda teman. Dessutom granskas de drag som ärgemensamma för naturfolkens religioner.religionernas utbredning och antalet anhängarereligionernas heliga skrifter och lärorreligionernas etiska reglerreligionernas kulter, ritualer och konstreligionernas inriktningarreligionerna och samhället

116

RO 5 Det ortodoxa Finland

Mål: Kursens mål är att de studerande skalllära känna den finländska ortodoxa kyrkans historia och nutidförstå de olika kyrkornas betydelse i Finlands samhällsutvecklinguppfatta hur religionen kommer till uttryck i konstenkänna till den mångnationella ortodoxa kulturen i Finlandkunna analysera den religiösa situationen i Finland i dag.

Centralt innehåll: fornfinsk trode ortodoxa mellan öst och västfrån katolicism till lutherdomden ortodoxa kyrkan i självständighetstidens Finlandden ortodoxa traditionen hos invandrare, enhet och särdragden religiösa situationen i våra dagars Finland

Bedömning: I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl destuderande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer.Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandesindividuella färdigheter beaktas.

Undervisningsarrangemang:

De ortodoxa religionskurserna läses som växelkurser i tur ochordning. De bjuds ut för närvarande som s.k. ”centralt utbjudnakurser” för samtliga svenskspråkiga gymnasier i Helsingfors. Deobligatoriska kurserna läses under höstterminen och defördjupande kurserna under vårterminen.

117

LIVSÅSKÅDNING

Livsåskådningskunskapen vilar på en tvärvetenskaplig grund.Förutom filosofi utnyttjar den humanistiska vetenskaper,samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. Olikalivsåskådningar och mänskliga handlingssätt skall ses somresultatet av en interaktion mellan individer, samfund ochtraditioner. Livsåskådningskunskapen bygger på en människosynsom betonar människornas möjlighet att leva fria och jämlika,aktiva och målmedvetna. I undervisningen betonas ocksåmänniskans förmåga att undersöka världen och vidga sinkunskap om den samt att i samverkan med andra medvetet styrasitt liv.

Allmänna mål: De allmänna målen för undervisningen i livsåskådningskunskapär att stödja de studerande i deras strävan att bygga upp sinidentitet och formulera en egen livsåskådning, bredda sinkulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar,samt tillägna sig principerna för mänskliga rättigheter, kulturellpluralism, samhällelig och global rättvisa och hållbar utveckling.

Bedömning: I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerandetillägnat sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstålivsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sigmångsidigt, skickligt och kreativt. I bedömningen uppskattastolerans och förmågan att beakta olika synvinklar och andrassynsätt. Kurserna bedöms enligt skalan 4-10, ifall inte annatanges. Kursvitsordet grundar sig på muntliga och skriftligaprestationer, med betoning på timaktivitet och prov. De tillämpadekurserna bedöms som godkänd/underkänd. Närvaro och utfördauppgifter, alternativt godkänt kursprov är kriteriet för att bligodkända i dessa.

Studiegång: Efter att ha avklarat den första av de tre obligatoriska kurserna,som fungerar som introduktionskurs till ämnet, kan de övrigaobligatoriska och fördjupade kurserna läsas i valfri ordning. De tvåfördjupade kurserna alternerar, och de kan även läsas avstuderande i religion, liksom den tillämpade kursen LK 21 t.

Kursbeskrivningarna för de obligatoriska och fördjupade kursernabygger på den nationella läroplanen för livsåskådningskunskap igymnasiet.


LK 1 Ett gott liv

Mål: Kursens mål är att de studerande skall få beredskap att utvecklasin förmåga att uttrycka sin identitet och formulera en egen

118

livsåskådning, stärka sin förmåga att ta ansvar för sig själva, förandra människor, för samhället och för naturen. Den studerandeskall lära sig att bedöma uppfattningar om trosföreställningar ochlivsåskådningar.

Centralt innehåll: Kursen tar upp grundläggande livsåskådningsbegrepp, olikaperspektiv på ett gott liv, existentiella frågor och etiskafrågeställningar.

Arbetsformer: Diskuterande undervisning, muntliga och skriftliga uppgifter.

LK 2 Världsbilden

Mål: Den studerande lär känna historiskt betydelsefulla och aktuellavärldsbilder, utvecklar sin förståelse av olika institutioners,vetenskapens och konstens betydelse i formandet av envärldsbild. Den studerande lär sig att strukturera en egenvärldsbild.

Centralt innehåll: Kursen behandlar centrala begrepp som världsbild,världsåskådning och livsåskådning, och deras inbördesförhållande. De element en världsbild består av, skillnaden mellansekulära och religiösa åskådningar som grund för världsbildenoch olika institutioner som skapar och förmedlar världsbilden.

Arbetsformer: Diskuterande undervisning, muntliga och skriftliga uppgifter,studiebesök till utställning eller motsvarande.

LK 3 Individen och samhället

Mål: Den studerande förstår gemenskapens betydelse för denpersonliga identiteten, inser vilka rättigheter och skyldighetermedborgare har i ett samhälle, samt ökar sin vilja till ettkonstruktivt samhälleligt engagemang. Den studerande förstår demänskliga rättigheternas och den samhälleliga rättvisansbetydelse för ett gott samhälle.

Centralt innehåll: Kursen behandlar frågeställningar kring förhållandet mellan detprivata och det offentliga, olika former av makt och maktstrukturer,samt politiska ideal, ideologier och utopier. Uppfattningar om engod medborgare som finländare, europé och världsmedborgare,och rättvisa ur ett samhälleligt, ekologiskt och globalt perspektiv.

Arbetsformer: Diskuterande undervisning, muntliga och skriftliga uppgifter ochstudiebesök i mån av möjlighet.

119

Fördjupade kurser

LK 4 Det kulturella arvet och identiteten

Mål: Den studerande lär sig att förstå det kulturella arvets betydelse förett gott liv, och för den personliga identiteten. Den studerandebekantar sig med uttryck för den finländska identiteten, lär sigtolerans gentemot olika livsmönster, och uppfattar demänniskorättsliga aspekterna i rasism, främlingshat ochdiskriminering.

Centralt innehåll: Kursen behandlar frågor om identitet, etnisk börd och kulturarv,etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen. Olikakulturella fenomen och livet i det pluralistiska samhälletdiskuteras, förutom etnocentrism och rasismens och toleransenshistoria.

Arbetsformer: Diskuterande undervisning, fördjupning i någon för kursen centralfråga, muntliga och skriftliga uppgifter, samt studiebesök.

LK 5 Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen

Mål: Den studerande skall utveckla sin förmåga att bedömalivsåskådningar och trossystem ur ett jämförande perspektiv. Denstuderande känner till livsåskådningsmönster i olika kulturer, medbetoning på den västerländska kulturtraditionen, bakgrunden tilldem och hur de sprids. Den studerande lär sig att förstå hurvärlden har förklarats i den europeiska kulturtraditionen.

Centralt innehåll: Kursen behandlar sekulära åskådningar och grundläggandeideologiska strömningar i den västerländska kulturtraditionen,myter, religiositet och religionskritik.

Arbetsformer: Läsning av något klassiskt verk och diskussion i anknytning tillkursens innehåll. Studiebesök i mån av möjlighet.

Tillämpade kurser

LK 20 Repetitionskurs

Mål Kursens mål är att förbereda den studerande inför realprovet ilivsåskådningskunskap.

Centralt innehåll Repetition av valda delar av det centrala innehållet i samtliganationella kurser enligt deltagarnas behov och önskemål.Genomgång av allmänna och ämnesspecifika kriterier förrealprovssvar och tidigare realprovsuppgifter ilivsåskådningskunskap.

120

Arbetsformer Individcentrerad handledning, praktiska muntliga och skriftligaövningsuppgifter.

LK 21 Min livsåskådning

Inom ramen för denna kurs ges möjlighet att avläggaVärldsmedborgarens mogenhetsprov i FN:s regi.

Mål: Den studerande utvecklar sin förmåga att formulera ochdemonstrera en personlig livsåskådning, får fördjupad insikt iväxelverkan mellan det yttre och det inre rummet, och lär sig att taansvar för ett större praktiskt projekt i anknytning till kursensinnehåll och tema.

Centralt innehåll: Kursen är en praktisk kurs där de studerande fördjupar sig i ettvalfritt tema i anknytning till den egna livssynen ochlivsåskådningen, planerar och genomför ett större projekt, somdokumenteras i form av text, bild, föreställning eller annat förprojektet lämpligt sätt. Projektet presenteras under kursen ocheventuellt i ett större forum. Inom ramen för denna kurs gesmöjlighet att avlägga Världsmedborgarens mogenhetsprov i FN:sregi, och därför uppmuntras även studerande i religion att avläggadenna kurs. För dem som väljer att avlägga mogenhetsprovet gesinformation om mogenhetsprovet och instruktioner ochhandledning för projektet. Kursen avslutas med en utvärdering avbåde det egna projektet och de personliga insikter som har gjortsunder arbetet med projektet.

Arbetsformer: Litteraturstudier, fotografering, videoinspelningar, utställningar,medieuppföljning m.m. kan komma ifråga. Det är också möjligt attden studerande måste sätta sig in i, och lära sig använda tekniskahjälpmedel och apparatur, ifall projektet kräver detta. Muntligredovisning av projektet i slutet av kursen. Ifall den studerandeönskar avlägga mogenhetsprovet kan projektet omspänna 2-6månader, d.v.s. utöver den tid som själva kursen pågår, och dåfungerar läraren i livsåskådning som vuxen stödperson ochhandledare i arbetet.

121

FILOSOFI

Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltarvärldens mångfald och människans verksamhet i den. Filosofinssärdrag ligger i dess sätt att strukturera problemen begreppsligt,rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i gymnasietskall stödja elevernas individuella utveckling och främja denallmänna förmåga till inlärning och reflektion som behövs i ettföränderligt och komplext samhälle.

Allmänna mål: Målen för undervisningen i filosofi i gymnasiet är att denstuderande skall lära sig gestalta filosofiska problem och se olikatänkbara lösningar på dem, förmå strukturera sina tankarbegreppsligt i tal och skrift och identifiera påståenden ochmotiveringar som stöder dem. Övriga allmänna mål är attbehärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofinshistoria och nutida strömningar och kunna relatera dem tillsamhälleliga och kulturella företeelser.

Bedömning: Bedömningen i de enskilda kurserna är beroende av innehålletoch arbetsformerna. För samtliga kurser ges ett siffervitsord påskalan 4-10, om inte annat anges. Bedömningen tar inte enbartfasta på inlärt kunskapsstoff och med vilken framgång denstuderande har tillägnat sig begrepp och teorier, utan även på hurväl den studerande kan uttrycka, argumentera för och motiveraegna filosofiska tankar. Kursvitsordet grundar sig på muntliga ochskriftliga prestationer, kursprov och timaktivitet. De tillämpadekurserna bedöms som godkänd/underkänd. Närvaro och utfördauppgifter, alternativt godkänt kursprov är kriteriet för att bligodkända i dessa.

Studiegång: Den obligatoriska kursen i filosofi, som är en introduktion tillämnet, läses först. Den ger en bas för de fördjupade kurserna,som är fördjupningar i vissa av filosofins delområden. Defördjupade kurserna kan läsas i valfri ordning.

Kursbeskrivningarna för den obligatoriska och de fördjupadekurserna baserar sig på den nationella läroplanen i filosofi förgymnasiet. De tillämpade kurserna är skolvisa.

Obligatorisk kurs

FI 1 Introduktion i filosofiskt tänkande

Mål: Kursens mål är att de studerande kan gestalta filosofiska problemoch presentera lösningar på dem, känner till olika uppfattningarom verkligheten, vår kunskap om verkligheten, och vårthandlande i den. Den studerande skall kunna se skillnaden

122

mellan deskriptiva och normativa omdömen, och behärskafilosofins grundläggande terminologi.

Centralt innehåll: Filosofiska grundfrågor, vad som är kännetecknande för dem, ochhur de förhåller sig till praktiska, vetenskapliga och religiösaperspektiv. Filosofins delområden, och grundläggande filosofiskauppfattningar om verkligheten och värderingar.

Arbetsformer: Litteraturstudier och diskuterande undervisning, där utrymme gesåt den studerande att forma egna motiverade uppfattningar både ital och skrift.

Fördjupade kurser

FI 2 Filosofisk etik

Mål: Kursens mål är att den studerande blir insatt i den filosofiskaetikens viktigaste problem, begrepp och teorier, samt lär sigstrukturera egna moraliska ställningstaganden utgående från denfilosofiska etiken. Kännedom om grundläggande etisk terminologi.

Centralt innehåll: Kursen tar upp tillämpande och normativ etik, och centralametaetiska frågeställningar. Grunden för olika moraliskavärderingar och normer, moralens förhållande till juridiska ochreligiösa perspektiv, samt förnuftet och känslornas roll i moraliskaöverväganden är andra centrala temata i denna kurs.

Arbetsformer: Läsning av valda delar ur klassiska texter, problembaseradinlärning med fokus på muntliga och skriftliga övningar i att lösamoraliska dilemman, och i formuleringen av motiveringar förlösningarna. I kursen kan även ingå ett kreativt arbete, antingenindividuellt eller i grupp ifall intresse finns. Studiebesök görs i månav möjlighet.

FI 3 Kunskap och verklighet i filosofin

Mål: Kursens övergripande mål är att den studerande kan gestalta vadkunskap och vetande innebär i filosofin, och hur det filosofiskaperspektivet skiljer sig från t.ex. ett vardagligt eller vetenskapligt.Den studerande skall lära sig att bedöma olika förklaringar påverklighetens grundläggande väsen, och få insikt i denvetenskapliga forskningens natur.

Centralt innehåll: Under kursen behandlas metafysikens och kunskapsteorinscentrala frågor, teorier och begrepp, kunskapens möjligheter ochgränser, samt skillnaden mellan olika vetenskaper, och denvetenskapliga forskningens metoder. I kursen ingår ävengrunderna i argumentation och härledning.

123

Arbetsformer: Föreläsning och diskussioner, muntliga och skriftliga övningar ilogisk härledning och analys.

FI 4 Samhällsfilosofi

Mål: Kursens mål är att den studerande blir insatt i samhällsfilosofinsviktigaste frågeställningar, inriktningar och begrepp. Denstuderande får färdigheter i att analysera den samhälleliga ochpolitiska verksamheten, förhållandet mellan samhället ochindividen, samt i att bedöma samhällsordningens legitimitet.

Centralt innehåll: Samhällelig rättvisa, individens rättigheter och skyldigheter, samtförhållandet mellan brott och straff är centrala temata i dennakurs. I kursen ingår även frågor kring makt och ägande, teorierom samhällsfördrag och andra samhällsfilosofiska traditioner,samhälleliga utopier, liksom filosofiska frågor i anknytning tillpolitiska fenomen i den moderna kulturen.

Arbetsformer: Läsning av valda delar ur den politiska teorins klassiker,diskussioner kring aktuella frågor i samhällsdebatten och muntligaoch skriftliga övningar, där även drama och debatt kan ingå.Studiebesök görs i mån av möjlighet.

Tillämpade kurser

FI 20 Repetitionskurs

Mål Kursens mål är att förbereda den studerande inför realprovet ifilosofi.

Centralt innehåll Repetition av valda delar av det centrala innehållet i samtliganationella kurser enligt deltagarnas behov och önskemål.Genomgång av allmänna och ämnesspecifika kriterier förrealprovssvar och tidigare realprovsuppgifter i filosofi.

Arbetsformer Individcentrerad handledning, praktiska muntliga och skriftligaövningsuppgifter.

FI 21 Konstfilosofi

Mål: Den studerande får insikt i sambandet mellan värdefilosofiskafrågor, konst och samhälle, lär sig att förstå konstens funktionsom opinionsbildare vid sidan av andra funktioner. Denstuderande lär sig att begreppsligt behandla estetiskafrågeställningar och självständigt analysera olika konstyttringar.

Centralt innehåll: Under kursen behandlas estetikens och metaestetikens centralafrågeställningar i den västerländska filosofiska traditionen,

124

konstfilosofiska teorier och grundläggande konstfilosofiskabegrepp.

Arbetsformer: Studiebesök där den studerande kommer i kontakt med konstensolika uttrycksformer, föreläsningar och diskussioner, praktiskaövningsuppgifter med betoning på bild- och filmanalys. Tillämpatarbete individuellt eller i grupp kan ingå som en del av denna kursom intresse finns.

FI 22 Filosofiforum

Denna kurs erbjuds som en centralt utbjuden kurs.

Mål: Den studerande lär sig filosofisk argumentation, begreppsanalysoch får tillfälle att tillämpa sina förvärvade kunskaper från tidigarefilosofikurser. Förmågan att tänka kritiskt och argumenteraövertygande utvecklas.

Centralt innehåll: Kursen inleds med övningar i begreppsanalys, men är i övrigt enkurs där de muntliga färdigheterna betonas. Debatt ochdiskussioner i anknytning till föreläsningar. Under kursen gesäven möjlighet till förberedelse inför den årligen återkommandenationella debattävlingen Sokrates, som arrangeras inom ramenför Ungdomarnas Filosofievenemang.

Arbetsformer: Debatt- och argumentationsövningar, gästande föreläsare.

125

HISTORIA

Undervisningen i historia i gymnasiet strävar efter att skapaförutsättningar att förstå olika perioders karaktär, problem, ochförändringsprocesser även i vår tid. Historia är ettidentitetsskapande ämne, inom vilket analys av förändringar ochsammanhang betonas. Undervisningen i historia strävar ocksåefter att, trots den ytterst stora mängden innehåll i de enskildakurserna, förmedla en aning om historiens existentiella värde.Denna läroplanstext baserar sig på den nationella läroplanen förhistoria.

Mål: Undervisningens mål är att de studerande skall få meningsfullkunskap om det förflutna, som hjälper dem att orientera sig i nuetoch världshistorien, samt skapa en förståelse för vår egen tid ochdess förhållande till den tidigare utvecklingen. Undervisningen villsynliggöra sammanhang och mening, samt ge byggstenar för attutforma en världsbild. Undervisningen vill lyfta fram för vår tidrelevanta historiska analogier.

Arbetssätt Det centrala innehållet behandlas främst genom föreläsningar,litteraturläsning, bildanalys och olika anteckningstekniker,essäuppgifter samt dokumentärer.Filmer, utställningar och exkursioner används också i falltidsramarna tillåter det. I endel kurser är arbetssättet meraprocessorienterat.

Bedömning: Bedömningen utgår från de färdigheter och det tänkesätt som ärbetecknande för historieämnet. Helheter och sammanhang ärviktigare än detaljkunskaper och berättelsens pedagogiska värdebetonas. Bedömningen varierar beroende på mängden stoff,innehållets karaktär och tidsramarna. Den kan basera sig ihuvudsak på kursprov, samt visat intresse och timaktivitet.

Studiegång Studiegången är för det mesta fri. Dock rekommenderas attnummerordningen följs.


HI 1 Människan, miljön och kulturen

Centralt innehåll: Kursen behandlar mänskans och samhällets utveckling frånförhistorisk tid till nu. Följande huvudteman behandlas:förhistorien, jordbruket, Medelhavet under antiken, det medeltidasamhället, upptäckterna, industrialiseringen, globaliseringen.Infallsvinkeln styrs av det social- och miljöhistoriska perspektivet.

Mål: Kursens mål är att de studerande skall inse sambandet mellanmänskan och naturen samt dess sociala och kulturella följder och

126

få byggstenar för att med hjälp av kronologin skapa sammanhangi kunskapen.

HI 2 Den europeiska människan

Centralt innehåll: Kursen behandlar centrala teman i den europeiska kulturensutveckling, samt förändringar i den europeiska mänskansvärldsuppfattning och idéhistoria. Kulturen behandlas som ettövergripande begrepp. Särskild vikt läggs vid förändringar istilriktningar och sambandet med samhällsutvecklingen i övrigt.Följande huvudteman behandlas: antiken, den medeltidaenhetskulturen, nya tidens genombrott, upplysningen, ideologieroch stilar.

Mål: Kursens mål är att de studerande skall förstå kulturens betydelse iett existentiellt sammanhang och att förklara den europeiskaidentiteten samt dess rötter och beståndsdelar. Undervisningensträvar också efter att ge verktyg för och en beredskap att fungerai ett europeiskt och globalt sammanhang.

HI 3 Internationella relationer

Centralt innehåll: Kursen behandlar centrala teman i 1900-talets världshistoria.Företeelserna granskas utgående från ideologiska, maktpolitiskaoch ekonomiska perspektiv. Följande teman behandlas:stormakternas maktsträvanden, andra världskriget samt dessbakgrund, kalla kriget, osäkerhetens tid och rädslans tid. Särskildvikt fästs vid förändringar i stormaktspolitiken under det senasteårhundradet.

Mål: Kursens mål är att de studerande skall förstå samtidshistorien ochkänna till den internationella politikens grundbegrepp ochsammanhang. Undervisningen strävar efter att presentera enorientering i vår nutidshistoria och fungera som ett redskap isträvan efter att förstå de aktuella frågorna inomstormaktspolitiken.

HI 4 Vändpunkter i Finlands historia

Centralt innehåll: Kursen behandlar Finlands historia från Autonomins tid till i dag.Förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning ärcentrala, liksom kriserna i anslutning till dem. Dramatiken iFinlands historia lyfts fram. Följande teman behandlas: arvet frånsvenska tiden, autonomin, nationella väckelsen, Finlands födelse,polarisering och enande, andra världskriget och dess följder,Finland i kalla kriget och den globaliserade världen.

Mål: Kursens mål är att visa på sambandet mellan utvecklingen iFinland och den internationella utvecklingen samt att förklaraviktiga val och vändpunkter i Finlands historia. De studerande

127

skall förstå sambandet mellan olika företeelser och insekontinuitetens och diskontinuitetens betydelse och uttryck i vårhistoria.

Fördjupade kurser

HI 5 Finland från förhistorien till autonomin

Centralt innehåll: Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlandshistoria före år 1809 och det finländska och nordiska kulturarvet.Speciell vikt läggs vid den nordiska dimensionen. Följande temanbehandlas: förhistorien, Finland ansluts till den västeuropeiskakulturkretsen under medeltiden, den nya tiden, stormaktstiden,frihetstiden, gustavianska tiden, 1808-09.

Mål: Kursens mål är att visa på det finländska kulturarvet och dessinfluenser både från väst och öst samt från Centraleuropa.Speciell vikt läggs vid Östersjöregionen och dess kulturinfluenser.

HI 6 Kulturmöten

Centralt innehåll: Kursen behandlar utomeuropeiska kulturer med tyngdpunkt på defenomen som har ett aktualitetsvärde. Ett eller flera av t.ex.följande kulturområden behandlas: den islamska världen, Kina,Korea, Japan, Afrika, Latinamerika, Indien, de arktiska kulturerna,ursprungskulturerna i Australien och Oceanien.

Mål: Kursens mål är att erbjuda kunskap om och skapa en förståelseför viktiga frågor i vår globaliserade värld samt hjälpa till attanalysera och tolka aktuella frågor inom världspolitiken.

Tillämpade kurser

HI 20 Repetitionskurs i Historia

Centralt innehåll: Kursen behandlar aktuella och centrala frågor urgymnasiekurserna i Historia. Innehållet varierar beroende på vadsom är aktuellt inför realprovet. Längdsnitt och sammanhangbetonas.

Mål: Kursen har som mål att hjälpa eleverna att anamma relevantkunskapsstoff och behandla det på ett analytiskt sätt.

HI 22 Det antika arvet

Centralt innehåll Den antika världenPåvedömet igår och idagEn kulturhistorisk vandring genom medeltiden, renässansen,barocken och nyklassicismen till dagens EuropaVatikanen och den katolska kyrkan

128

Finlands Rominstitut, Villa Lante.

Detta åskådliggörs genom en studieresa till Rom.

Mål Det klassiska arvet är grundläggande för all humaniora och imånga avseenden nyckeln till vår egen kultur, inte minst konst,litteratur och värderingar. Kursens mål är att åskådliggöra detantika arvet och presentera Rom i detta sammanhang genomfysiska och mentala fixpunkter igår och idag.

Kursen genomförs som en integrerad kurs i Hi 22 och Re 22.

HI 23 Projektkurs

Centralt innehåll: Innehållet varierar beroende på tema. Kursen innehåller bådeteoretiska och praktiska element och kan genomföras som delvissjälvständigt arbete. Kursen kan också genomföras som enämnesintegrerad kurs med utomstående samarbetspartners.

Kursens mål: Kursens mål är att fungera som stöd, handledning samtförberedelse i samband med olika, med historia anknutna, projekt.Dessa kan utgöras av t.ex. historiska vandringar,forskningsprojekt eller tävlingar. Arbetet är processorienterat ochresulterar i ett slutarbete.

HI 26 Filmen som historisk illustration

Centralt innehåll: Kursen tar upp filmen som en historisk källa. Filmerna granskasbåde i sitt historiska sammanhang och i relation till derasanknytning till samtiden. Särskilt filmerna som behandlar detsenaste århundradet blir aktuella, eftersom filmerna kommer attutgöra en viktig historisk källa för framtidens historiker.

Mål: Kursen har som mål att presentera vår historia på ettlättillgängligare sätt, visa på sambandet mellan den lilla historienoch den stora historien samt vara en repetition och impuls infört.ex. realprovet.

129

SAMHÄLLSLÄRA

Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa kunskapernaoch uppfattningen om det omgivande samhället. Samhälletsstruktur, funktion och centrala företeelser behandlas. T.ex. makt,ekonomi och medborgarinflytande tas upp. Denna läroplanstextbaserar sig på den nationella läroplanen för samhällslära.

Mål: Undervisningens mål är att visa på den historiska utvecklingensbetydelse för dagens samhälle samt att presentera centralabegrepp inom samhälle och ekonomi och att ge impulser förengagemang och politisk verksamhet.

Arbetssätt: Det centrala innehållet behandlas främst genom föreläsningar,litteraturläsning, bildanalys och olika anteckningstekniker,essäuppgifter samt dokumentärer.Filmer, utställningar och exkursioner används också i falltidsramarna tillåter det. I en del kurser är arbetssättet meraprocessorienterat.

Bedömning: Bedömningen varierar beroende på mängden stoff, innehålletskaraktär och tidsramarna. Den kan basera sig i huvudsak påkursprov, samt visat intresse och timaktivitet.Ett personligt engagemang i samhällsfrågor kan påverkabedömningen.

Studiegång: Studiegången är fri. Dock rekommenderas att nummerordningenföljs.


SL 1 Samhällskunskap

Centralt innehåll: Kursen behandlar samhällssystem, maktfrågor och politik medtonvikt på det finländska samhället i ett globalt sammanhang.Följande teman behandlas: finländska samhällets utveckling,välfärdssamhället, makt, inflytande, rättsstaten, socialpolitik.

Mål: Kursens mål är att ge kunskap och verktyg för att förstå detfinländska samhället samt att ge impulser till engagemang isamhällsfrågor och ett analytiskt synsätt på samhället.

SL 2 Ekonomisk kunskap

Centralt innehåll: Kursen behandlar grundbegrepp som berör vårt landsekonomiska liv i ett globalt sammanhang. I kursen behandlasmikro- och makroekonomiska frågor. Följande teman behandlas:Finlands näringsgrenar, den ekonomiska verksamheten ochföretagen, fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet,penningpolitiken och finansmarknaden, den offentliga ekonomin

130

och ekonomiska politiken, Finland i den internationella ekonomin,Finlands ekonomiska framtidsutsikter.

Mål: Kursens mål är att presentera nationalekonomins grunder, dessviktigaste begrepp och teorier. De studerande skall få en inblick iFinlands och det internationella näringslivets struktur och funktion,samt förstå ekonomiska sammanhang och följder både nationelltoch internationellt.

Fördjupade kurser

SL 3 Medborgarens lagkunskap

Centralt innehåll: Kursen behandlar grundläggande frågor som berör Finlandsrättsordning och ger en introduktion till att kunna bevaka sinarättigheter. Följande frågor behandlas: Lagkunskapens grunder,de vanligaste rättshandlingarna, straff- och processrätt.

Mål: Kursens mål är att presentera grundläggande fakta om Finlandsrättsordning samt baskunskaper om domstolsväsendet. Destuderande skall lära sig att själva bevaka de vanligasterättsärendena och kunna hitta och använda juridiska källor, samtbevaka sina intressen.

SL 4 Europeiskhet och Europeiska unionen

Centralt innehåll: Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionensverksamhet och funktion samt dess historia. Också kärnan ibegreppet europé belyses i ett globalt och historisktsammanhang. Följande teman behandlas: den europeiskaidentiteten, påverkan och beslutsfattande inom den Europeiskaunionen, Europeiska unionen och världen, Europeiska unionensutmaningar.

Mål: Kursens mål är att de studerande skall kunna fungera som aktivapåverkare och aktörer inom unionen och känna sig hemmastaddai olika delar av Europa och kunna fungera också utanförnationalstaten, samt att de skall förstå betydelsen avintegrationsutvecklingen.

Tillämpad kurs

SL 20 Repetitionskurs i samhällslära

Centralt innehåll: Kursen behandlar aktuella och centrala frågor urgymnasiekurserna i samhällslära. Innehållet varierar beroende påvad som är aktuellt inför realprovet. Längdsnitt och sammanhangbetonas.

131

Mål: Kursen har som mål att hjälpa eleverna att anamma relevantkunskapsstoff och behandla det på ett analytiskt sätt.

132

PSYKOLOGI

I egenskap av en vetenskap som undersöker människans aktivitetskall psykologin ge de studerande förmåga att allsidigt iaktta ochförstå människan och de faktorer som påverkar hennes beteende.Kunskaper och färdigheter i psykologi stöder självkänslan,identitetsutvecklingen, det psykiska välbefinnandet och densociala växelverkan. Psykologins dels empiriska, delsreflekterande grepp ger de studerande möjlighet att utveckla sittkritiska tänkande.Helsingforsaspekten kommer främst fram i de besök fråninstitutioner och organisationer som forskar inom psykologi ellerstöder personer med olika typer av psykologiska svårigheter.Av temaområdena betonas speciellt ”hälsa och trygghet” och”kulturell identitet och kulturkännedom”.

Arbetsmetoder: Arbetsmetoderna i psykologi syftar till att aktivera eleven och attstöda en fortgående reflekterande inlärningsprocess.Inlärningsdagböcker, samarbetsinlärning, analysuppgifter ochportfolion är exempel på dylika arbetsmetoder. Dessa används imån av möjlighet. P.g.a. tids- utrymmesbrist samt stora grupperblir undervisningen i praktiken ofta lärarcentrerad.

Mål: Målen för undervisningen i psykologi är att de studerande skallse människans aktivitet som en helhet som grundar sig påväxelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer- behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar ochmetoder samt kritiskt kunna bedöma den vetenskapligakunskapens möjligheter och begränsningar- förstå psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gälleratt se sin livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiskaoch sociala tillväxt och sitt välbefinnande.

Bedömning: Kurserna bedöms utgående hur väl eleven kan psykologi och kantillämpa dess innehåll.Vid bedömningen fästs vikt vid förmågan att bearbeta information,behärska helheter och se samband. Förmågan till djup förståelseoch tillämpning beaktas speciellt.Bedömningen baserar sig på många delelement i kurserna såsomprov, projektarbeten, portfolion, inlärningsdagböcker ochdeltagande i diskussioner.De studerande bedöms med siffervitsord i skalan 4- 10.

133

Kursernas ordningsföljd

Den första kursen är nödvändig som introduktion i ämnet.Därefter kan den studerande i valfri ordning läsa kurs 2, 21 och22. Kurserna 3 och 4 kan därefter läsas i valfri ordning. Därefterkurs 5 och 23 det år man skriver realen. Repetitionskursen,psykologi 20, läses då de andra kurserna är avklarade och såtidsmässigt nära realprovet som möjligt.För den som skriver psykologi i ämnesrealen rekommenderas allakurser.

Obligatorisk kurs

PS 1 Psykisk aktivitet, lärande och interaktion

Mål: Målet är att de studerande tillägnar sig och förstår kursensinnehåll.

Innehåll: Kursen innefattar kunskap om psykologin som vetenskap,inlärningspsykologins grunder och tillämpningar samtsocialpsykologins grunder. Dessutom behandlas den psykiskaaktivitetens karaktär samt de psykiska, biologiska och socialafaktorer som styr aktiviteten. Psykologins centrala områden somemotion, motivation och kognitiva funktionen är också en centraldel av kursen.

Fördjupade kurser

PS 2 Människans psykiska utveckling

Mål: Målet är att de studerande känner till de centralautvecklingspsykologiska teorierna och förstår de psykologiska,biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för individenspsykiska utveckling.

Innehåll: Kursen behandlar den psykiska utvecklingens olika delområden ilivets olika skeden samt hur biologiska och sociala faktorerpåverkar individens utveckling.

PS 3 Grunderna för människans informationsbehandling

Mål: Målet är att de studerande förstår grundprinciperna och denneurala grunden för de kognitiva processerna.

Innehåll: Kursen behandlar de grundläggande kognitiva processerna,regleringen av vakenheten, grunderna i neuropsykologi samtstörningar i och forskning av kognitiv aktivitet.

134

PS 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet

Mål: Målet är att de studerande tillägnar sig och förstår kursensinnehåll.

Innehåll: Kursen behandlar motivationens, emotionernas och de kognitivafunktionernas inbördes inverkan på människans handlande ochbetydelse för välbefinnandet.

PS 5 Personligheten och den mentala hälsan

Mål: Målet är att de studerande tillägnar sig kursens innehåll och insersvårigheterna när det gäller att definiera mental hälsa och förstårsambandet mellan den mentala hälsan och psykiska, biologiska,sociala och kulturella faktorer.

Innehåll: Kursen innefattar grunderna i personlighetspsykologin, psykiskastörningar samt vård av dem.

Tillämpade kurser

PS 20 Repetitionskurs i psykologi

Mål: Målet med repetitionskursen i psykologi är att de studerande skallfördjupa sina kunskaper i psykologi och lära sig att tillämpakunskapen på ett mångsidigt och självständigt sätt samt att derasförmåga att skriva essäsvar förbättras.Kursen syftar till att hjälpa de studerande att sekursöverskridande samband och helheter.

Innehåll: Kursinnehållet baserar sig på de tidigare kurserna menstruktureras på ett kursöverskridande sätt så att de studerandeser samband mellan och helheter i det material man underkurserna gått igenom. Samtidigt fördjupas det material som manunder kurserna p.g.a. tidsbrist tvingats lämna.

PS 21 Socialpsykologi

Mål: Målet är att de studerande lär sig socialpsykologins grunder ochkan analysera socialpsykologiska fenomen i praktiken.

Innehåll: Kursen innefattar gruppens tillkomst, utveckling och dynamik.Inom detta område behandlas roller, ledarskap, konformitet,normer, makt och status. Dessutom behandlas medvetenattitydförändring såsom reklam och propaganda. Även non-verbal kommunikation och interkulturell kommunikation tas upp.

135

Ps. 22 Psykologi i vardagen

Mål: Målet med kursen är att den studerande lär sig tillämpa sinakunskaper i psykologi i olika livssituationer och i vardagen.

Innehåll: Kursen behandlar psykologiska teorier och modeller som äraktuella och ändamålsenliga att tillämpa i de studerandes vardag.Kursen har tre delar. Den första innefattar psykologi i relationer,vilket bl.a. innebär anknytningsteorier och relationsmodeller. Denandra delen består av psykologi i anslutning till arbete och studier,vilket bl.a. innebär studieteknik. Den tredje delen består avpsykologi som kan vara till hjälp under fritiden, så somidrottspsykologi. Dessutom behandlas psykisk självreglering ochstresshantering.

Ps. 23 Projektkurs i psykologi

Mål: Målet med kursen är att de studerande skall ha möjlighet attfördjupa sig i något område inom psykologin som de är specielltintresserade av och att grupper av studerande skall ha möjlighetatt tillsammans undersöka intressanta och aktuella psykologiskafenomen.

Innehåll: Kursen utgår från de studerandes intresseområden och germöjlighet till integration med andra ämnen. Kursen kan ocksåutgå från ett gemensamt tema i samband samarbetsprojekt medett annat gymnasium, universitet eller liknande. Möjligheten attfördjupa sig i det man är mest intresserad av kan leda till att mandeltar i vetenskapliga tävlingar som Viksu eller TekNatur.

136

BILDKONST

KO 1 Jag, bilden och kulturen

Mål: Kursens mål är att de studerandeskall känna till den visuella kulturens innehåll och grunderlära sig att uttrycka sig med konstens medel och att komma medpersonliga idéerlära sig att utnyttja konstnärliga begrepp för att iaktta och bedömasina egna och andra studerandes bilder samt konstnärliga ochmediala bilderlära sig att kritiskt reflektera över problem i den visuella kulturensamt att i sitt eget arbete tillämpa det som de lärt sig

Centralt innehåll: konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkelsamt olika konstuppfattningarbildens makt och bilder av makt i kulturendet egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbetatredimensionelltolika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse,rum och tidbildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt, introduktion i olikasätt att analysera konst

Bedömning: siffervitsordhuvudvikt läggs vid det innehållsliga och de konstnärligafärdigheternaminst 75% av kursens uppgifter bör vara gjorda för att få ettgodkänt vitsord

KO 2 Miljö, plats och rum

Mål: Kursens mål är att de studerande skalllära sig grunderna inom formgivning och arkitekturlära sig att iaktta miljön i dess olika former: naturmiljön och denbyggda miljönuppleva förhållandet mellan naturen och miljön som något aktuelltsom de kan uppskatta och vill vårda

Centralt innehåll: rummet som begrepp:att erfara rummet som en psykisk, fysiskoch social platsgrundbegreppen inom arkitektur och formgivning: skala, rörelse,rum, proportionssystem, struktur, färg, form och materiallandskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella ochestetiska yttringar av respektive tids kulturhistoriaarkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklaravgränsningar i ytan och miljönklädedräkter genom tiden, modemodeller och experiment med olika material

137

Bedömning: siffervitsordhuvudvikt läggs vid arbetsprocessen och resultat. Förmågan attkunna tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen ärockså viktigminst 75% av kursens uppgifter bör vara gjorda för att få ettgodkänt vitsord

Fördjupade kurser

KO 3 Medierna och bildernas budskap

Mål: Kursens mål är att de studerande skalllära sig att analysera och tolka mediernas framställning avvärlden i förhållande till kulturen och verklighetenförstå med vilka medel det visuella uttrycket görs verkningsfullt imediernalära sig använda olika slags bilder och tekniker i olika massmediersom medel för det de vill uttryckalära sig att analysera och utveckla sitt förhållande till medierna

Centralt innehåll bilden i medierna: bildjournalism, reklam, bilder inomunderhållningen, populärkultur, serier, det visuella uttrycket påwww-sidor och i datorspelgrafisk planering: ombrytning, typografi, olika metoder förbildredigering och bildöverföringatt iaktta kulturen och kritiskt analysera idéinnehållet i medialabilder från olika tider, olika ställen och olika subkulturerfotografiets roll i mediernafilm och video: traditionellt och föränderligt bildspråkdet visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken

Bedömning siffervitsordhuvudvikt läggs vid förmågan att kunna omsätta sina idéer ochtillämpa erhållen teoretisk kunskap i den egna framställningenallmän aktivitet

KO 4 Från bildkonst till egna bilder

Mål: Kursens mål är att de studerande skallförstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tideroch i olika kulturerutnyttja sin konstkännedom i sin egen framställninglära sig att arbeta självständigt och öva upp sin förmåga att

138

analysera sina alsterutveckla sin konstnärliga förmåga och våga uttrycka sig djärvt ibild

Centralt innehåll tolkning och analys av konst i bild och orduttryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonstenunder olika tidsperioderutveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärligaprocessenbildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen;komposition i färg, ljus skugga och rörelse, illusoriskt ochtredimensionellt; ytstruktur och material

Bedömning siffervitsordhuvudvikt läggs vid de konstnärliga och tekniska färdigheterna,samt arbetsprocessen och resultatet

KO 5 Verkstad för samtidskonst

Mål: Kursens mål är att de studerande skalllära sig att följa med och bedöma aktuella fenomen inomsamtidskonstlära sig att iaktta och inse visuella betydelser i sin miljö och atttillämpa dem i sin egen framställninglära sig att förstå och använda samtidskonstens medel då dearbetar med olika fenomenvänja sig vid att arbeta process- och målinriktat

Centralt innehåll: samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningarbakom samtidskonstsamtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuellasubkulturertvärkonstnärliga projekt i och utanför skolanen egen produktionvisuella yrken i samhället och organisationer inomkonstbranschen

Bedömning: siffervitsordhuvudvikten läggs vid förmågan att kunna omfatta och i praktikenanvända sig av samtidskonstens medel i sin egen produktionallmän aktivitet

Tillämpade kurser

KO 21 Fotografering

Mål: Kursens mål är att de studerande skallse skillnad mellan olika fotografiska stilarförstå hur olika inställningar på kameran påverkar bildresultatetkunna framkalla svartvit film och förstora svartvita bilder

139

behärska grunderna i digitalfotograferingupptäcka möjligheterna med den digitala bilden

Centralt innehåll: fotografins historiakamerans uppbyggnad och dess funktioner, både konventionell35mm:s kamera och digitalkamerafotografering, framkallning av film till negativ, förstoring av negativtill pappersbilderbildbearbetning i datorn

Bedömning: godkänd/underkändhuvudvikt läggs vid att eleven tekniskt behärskar apparaturen ochkan medvetet förändra bildresultatet

KO 22 Filmanalys

Mål: Kursens mål är att de studerande skallgenom analys lära sig se vilka delar en film består av och hur dekan utnyttjaskunna uppskatta olika kulturers filmberättartekniker och filmstilargenom analys kunna upptäcka de budskap/dolda budskap filmenvill gebli varse om filmens påverkan på betraktaren

Centralt innehåll: filmens historiaanalysmetoderfilmkulturen i olika ländervi ser filmer, njuter, analyserar och diskuterar

Bedömning: godkänd/underkändnärvaro och allmän aktivitet krävsmuntliga analyserskriftliga filmanalysformulär, både grupp- och personliga sådana

140

MUSIK

Genom det tvärvetenskapliga ämnet musik kommer vi sommänniskor i kontakt med många sidor av oss själva; Denkonstnärliga, kreativa, skapande sidan, den tekniska, teoretiska,strukturerade sidan samt den emotionella, affektiva sidan. Genommusiken bekantar vi oss inte enbart med andra kulturer och våregen kulturhistoria, vi lär oss också respekt, förståelse ochvördnad för våra medmänniskors bakgrund och härkomst såvälute i världen som i klassrummet.Musik är också något som genomsyrar vår vardag på olika sätt.Det är lätt att ta den förgiven, men varifrån kommer denegentligen? Och hur hamnar den i din mp3-spelare?

Arbetsmetoder: Arbetsmetoderna i musik utgår ifrån de aktiva eleverna. Genomatt se, lyssna, skapa och känna får eleverna uppleva olika sidorav musik. Korta grupparbeten, föreläsningar och skriftliga arbetenkan förekomma.

Mål: Målen för undervisningen i musik är att de studerande skall kunnadefiniera sitt eget förhållande till musik och att de ska erbjudasmöjligheten att genom musiken hitta nya sidor hos sig själva ochsina medmänniskor på ett praktiskt musicerande plan och ettteoretiskt tänkande plan.

Bedömning: Kurserna MU1-5 bedöms med vitsord 4-10 medan de tillämpadekurserna MU20 och MU27 bedöms enligt godkänd/underkändprincipen.Bedömningen i musik baserar sig på den enskilda elevensnärvaro och aktivitet under lektionerna. Nivån på musicerandet ärinte nödvändigtvis avgörande. Försenade eller uteblivna arbetenpåverkar bedömningen negativt.

Kursernas ordningsföljd:

Den första kursen Mu1 bör avläggas före de övriga kurserna somkan väljas i valfri ordning. De obligatoriska kurserna Mu1 och Mu2kan inte avläggas genom självstudier.


MU 1 Musiken och jag

Mål: Introduktionskurs i musik. Att få ökade kunskaper i musik frånolika stilar och andra kulturer.Att lära sig grunderna i åtminstone ett instrument samt att utforskamusiken som ett uttrycksmedel.

141

Innehåll: Vi spelar och sjunger tillsammans, fördjupar oss i musikrelateradeämnen, samarbetar ibland gruppvis för att öka kommunikationsoch samarbetsförmågan.Vi bekantar oss med rösten och hörseln, olika genrer inom popoch rockmusiken samt klassisk musik.Kursen är till stora delar praktisk och bygger på elevernas aktivitetoch initiativ.

Bedömning: Närvaron, aktiviteten och kvaliteten på ens egna arbeten och igrupp.

MU 2 Ett flerstämmigt Finland

Mål: Att få bredare kunskaper i musik samt ökad förståelse förmusikens roll i dagens samhälle. Samt att utveckla detindividuella musicerandet.

Innehåll: I denna kurs läser vi den västerländska musikens historia, lär ossgenom att sjunga och spela alltifrån finsk folkmusik till nutidensmusik. Vi gör ett eller flera konsertbesök eller någon annanaktivitet utanför skolan.Vi bygger vidare på det praktiska musicerandet från föregåendekurs och eleverna fördjupar sina kunskaper i olika instrument.

Bedömning: Prov i musikhistoria, närvaro, aktivitet samt kvaliteten på det egnaarbetet.

Fördjupade kurser

MU 3 Fritt fram för musik

Beroende på gruppstorlek anpassar vi ämnen efter förmåga ochönskemål.

MU 4 Musikens budskap och makt

Fördjupning i musik-media och musikpolitik

MU 5 Ett musikaliskt projekt

Kan vara exempelvis låtskrivning/inspelning, organisera ettmusikevenemang etc.

Tillämpade kurser

MU 21 Kör

Vi lär oss sjunga tillsammans i kör,(kanon flerstämmighet etc) läross behandla rösten. Vi uppträder vid skolans festtillfällen.

142

MU 27 Bandkurs

Om du vill spela eller sjunga i band samt utveckla dej i någotinstrument. Under kursen finns möjlighet att ordna uppträdandenoch bandet uppträder i regel vid skolans festtillfällen.

143

GYMNASTIK

Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främjaen sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inseidrottens betydelse för det fysiska, psykiska och socialavälbefinnandet. Positiva erfarenheter av läroämnet stärker denpsykiska aktiviteten och hjälper dem att orka i skolarbetet. Igymnastiken uttrycker de studerande sig och får upplevelser.Gymnastik är ett läroämne som förutsätter aktivitet och detutvecklar därför de studerandes fysiska och motoriskaegenskaper och stöder en balanserad tillväxt och mognad.Genom gymnastik och idrott stärks också den sociala förmåganoch samhörigheten. De studerande skall ledas till att ta ansvar, tillatt förstå betydelsen av rent spel och till att iaktta goda vanor.Undervisningen i gymnastik bygger på en etisk och estetiskvärdegrund.Genom att öva upp den fysiska konditionen och iaktta den börjarde studerande inse betydelsen av en god kondition för att orkaoch kunna arbeta. Genom en mångsidig undervisning i gymnastikskapas förutsättningar för att de självständigt skall kunna utövaolika idrotter och motionsformer.Gymnastiken skall bedrivas allsidigt med hänsyn till årstidernaoch till de lokala förhållandena. Den arrangeras i form avindividuell undervisning, smågruppsundervisning ochgruppundervisning. De finländska idrottstraditionerna skallbeaktas i valet av grenar och motionsformer. För elever som är ibehov av särskilt stöd differentieras undervisningen enligt derasindividuella behov. Man bör värna om säkerheten och ta hänsyntill särskilda behov för studerande med annan kulturell bakgrundeller religiös övertygelse.

Mål: Målen för undervisningen i gymnastik är att de studerande skall• utveckla sina färdigheter och kunskaper i olika gymnastik- ochidrottsgrenar• lära sig att utöva gymnastik och idrott på egen hand• kunna bedöma sin fysiska kondition och ställa upp mål för sig• tillägna sig goda vanor och följa dem, lära sig att iakttaöverenskomna regler och att ta hänsyn till naturen• kunna arbeta i uppbyggande anda, tryggt och ansvarsfullt bådesjälvständigt och i grupp.

Bedömning: Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet,ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaperoch funktionsförmåga.De obligatoriska och fördjupade kurserna bedöms medsiffervitsord (4-10). De tillämpade kurserna bedöms med godkänt(G) eller underkänd (U).

144

Studiegång: Kursen GY1 skall tas under det första studieåret igymnasiet. Kursen GY 2 tas under det andra studieåret. Du skallha genomgått kursen GY1 innan du kan ta GY2. Fördjupade ochtillämpade kurser kan tas när som helst om inget annat anges.


I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheteroch kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet attbekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigtindividualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov.När man lägger upp kurserna skall årstiderna beaktas så att detunder de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- ochvinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningenbetonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Vidgruppbildningen skall också säkerheten beaktas.

GY 1 Färdighet och kondition

Mål: Kursens mål är att de studerande skall• kunna fortsätta den träning och fördjupa de färdigheter som dehar från grundskolan• få handledning i allsidig idrottsutövning• få positiva erfarenheter av gymnastik och idrott• efter råd och lägenhet bekanta sig med nya idrottsformer• förstå betydelsen av att bygga upp en mångsidig fysisk konditionoch kunna verka till förmån för hälsa, välbefinnande och trygghet.

Centralt innehåll: • uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömningav den• muskelvård och avslappning• bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel• gymnastik i olika former• dans i olika former• vinteridrott• simning och livräddning• friidrott• orientering och motion i naturen

GY 2 Träning ensam och tillsammans med andra

Mål: Kursens mål är att de studerande skall• få mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar• få grundläggande kännedom om hur man gör upp ettkonditionsprogram och genomför det• få individuell vägledning i hur man aktivt kan utövahälsofrämjande sporter• lära sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp• lära sig uppskatta och upprätthålla hälsan och arbetsförmågan• utvecklas i socialt umgänge.

145

Centralt innehåll: • träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning• bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel• gymnastik i olika former• dans i olika former• vinteridrott• konditionssimning och vattengymnastik• konditionsidrott• någon ny idrottsgren eller motionsform

Fördjupade kurser

Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet skallbetonas, att deras samverkan skall främjas och att skolans inresamhörighet skall stärkas. Preciseringen av innehållet i defördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande.

GY 3 Stimulerande motion

Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att ökavakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerandeerfarenheter av idrott. Kursen kan bestå av en eller fleramotionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammansmed gruppen.

GY 4 Motion tillsammans

Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensammamotionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp.Kursinnehållet kan bestå av gamla danser eller någon annanmotionsform som idkas tillsammans.

GY 5 Motionsidrott

Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion, att höjaoch iaktta konditionen och att inse betydelsen av att ständigt rörapå sig. De studerande gör upp ett personligt motionsprogram somgenomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserarkursinnehållet tillsammans med gruppen.

Tillämpade kurser

GY 20 Friluftsliv

I denna kurs lär eleverna sig olika färdigheter i friluftsliv. Kursenordnas genom några teoretiska pass och ett förlängt veckoslut förden praktiska delen. Kursen innehåller bl.a. praktiskaredovisningsuppgifter, ledaruppgifter och grundläggandeorientering.

146

Kursen kan eventuellt ordnas i samarbete med t ex biologioch/eller bildkonst.

GY 21 Racketsporter

I denna kurs fördjupar eleven sina kunskaper i olika racketsporter(bl. a badminton, tennis och squash). I kursen lär sig elevernagrundläggande teknik, taktik och regelkunskap i de vanligasteracketsporterna.

GY 22 Salongsdans tillsammans

Kursen är i praktiken en övning inför balen i samband med ”Degamlas dag”. Under denna kurs övas gamla salongsdanser ochandra sällskapsdanser. Kursen avslutas med att elevernaarrangerar en kvällsfest för föräldrar och för skolans eget folkunder De gamlas dag.

GY 23 Taekwondo

En grundkurs i den koreanska kampsporten Taekwondo. Underkursen övas grunderna i sparkar och slag och självförsvar.Kursen ordnas i samarbete med Helsingin Taekwondo seura ry.

GY 24 Annorlunda idrottsgrenar

I denna kurs bekantar sig eleverna med “nyare” (annorlunda)idrotter såsom paddling, golf, beach-volley, bågskytte ochväggklättring. Eleverna får chansen att pröva på andra alternativför kondition och styrka, just genom dessa olika idrotts-/motionsformer.

GY 25 Innebandy och isspel

I denna kurs fördjupar eleverna sina kunskaper i innebandy och iolika isspel (ishockey, bandy, rinkbandy, ringette). Här gesmöjlighet till utveckling av förståelse för lagspel genomsamarbete.

GY 26 Simning och vattensporter

I denna kurs förbättrar du dina kunskaper i simning. Det det kanhandla om att förbättra din simteknik eller att öva nyasimfärdigheter. Denna kurs kan även väljas med tanke påmotionssim eller rehabiliteringsform (t ex vattenlöpning).

147

GY 27 Bollsporter

I denna kurs fördjupar sig eleverna på de traditionellabollsporterna (handboll, korgboll, volleyboll, fotboll, innebandy).Eventuellt kan även andra sporter utövas. Här ges möjlighet tillutveckling av förståelse för dessa olika lagspel genom samarbete.Bollsportskursen fungerar som förberedande kurs införkommande skolidrottsturneringar.

GY 28 Abijumppa

Denna kurs är menad främst för abiturienterna. Målet med kursenär att kunna uppleva glädje, rekreation och avslappning under dettunga abiåret. Denna kurs rekommenderas under det tredjestudieåret. Kursens innehåll kan bestå av olika lagsporter(exempelvis ultimate, korgboll, volleyboll) och andra grenar där vifinner rörelseglädje. Eleverna har en stor inverkan på kursensinnehåll.

GY 29 Kurs i utförsåkning

I denna kurs fördjupar sig eleverna på utförsåkning. Kursenordnas i samarbete med Mäkelänrinteen lukio. Kursen ordnasmed en resa till Åre, Sverige eller Hemsedal, Norge.Studerande betalar en rätt stor deltagaravgift vilket inkluderarresa, boende och liftkort. Kursen bedöms med vitsordet G(godkänd) eller U (underkänd).

GY 30 Gymnasiediplomet i Gymnastik

Centralt innehåll: De studerande kan avlägga ett Gymnasiediplom i Gymnastikenligt de krav som Undervisningsstyrelsen (UBS) satt upp. Kurseninnehåller bl. a teoretiskt arbete och olika praktiska tester inomämnet Gymnastik. Studeranden kan ha nytta av detta diplom medtanke på fortsatta studier efter det andra stadiet. Kursengenomförs enligt överenskommelse med läraren.Innehållet i kursen preciseras av UBS.

GY 31 Stresshantering

Centralt innehåll: pröva på olika former av stresshantering. Kursen innehåller olikaavslappningsmetoder; muskulär avslappning, yoga, stretching,mental träning och motionsutövande.Innehållet i kursen preciseras i samråd med läraren och destuderande.

148

GY 40-43 Skolrepresentation

Kurserna är avsedda för dig som deltar i skolturneringar ochrepresenterar skolan i dessa idrottssammanhang. Eleven måstefylla i en representationsdagbok och lämna in den en gång/termintill ansvarig lärare. Kursen fortgår under hela gymnasietiden.

IT 21-36 Individuell träning

Kurserna är avsedda för dig som har träningsrättigheter i Brändögymnasium. Studerande idrottare ansöker om träningsrättigheter iden första perioden (eller i god tid innan nästa period börjar).Studerande idrottare som har träningsrättigheter i Brändögymnasium har möjlighet att delta i egna grenträningar underskoltid tillsammans med Mäkelänrinteen lukio eller medindividuella tränare.Kursen fortgår under hela gymnasietiden.Det främsta målet är att ytterligare förbättra elevens kunnande igrenen samt förbereda honom eller henne för kommandetävlingar.Den ansvarige tränaren bedömer idrottaren efter varje period ochskickar ett intyg på genomförd kurs.Kursen bedöms med godkänd (G) eller underkänd (U).

149

TRÄNINGSLÄRA

Träningsläran är en del av skolans idrottsprofilering. Kursen ärobligatorisk för alla de studerande som har träningsrättigheter iskolan. Även övriga studerande kan välja träningslära som entillämpad kurs. Under kursens gör studerande en portfolio av sinegen gren och sig själv som idrottare. Grunden för portfolion är ettkompendium som delas ut i början av kursen samt de essäer somvidrör ämnet. En allmän introduktion till olika ämnesområden tasupp, men idrottaren formulerar sig alltid med tanke på sig självoch sin egna gren. Årligen erbjuds det två kurser i träningslära.

Bedömning Bedömningen baseras på studerandes gjordaportfolio och timaktivitet. Kursen kan ej tenteras. Eventuellafrånvaron ersätts med tilläggsuppgifter som läraren ger samtuppgifter i det givna kompendiet. Kursen bedöms med godkänd(G) eller underkänd (U).

Studiegång Träningslära kursen (TL1) väljs av idrottare medträningsrättigheter under det första eller andra studieåret.Träningsrättighetsidrottare bör även välja TL2an. Övrigastuderande kan välja TL2. Genomgången TL1 inget krav för attvälja TL2.

TL 21 Träningslära 1

Mål Kursens mål är att studerande förstår idrottsträningens grunderoch kan tillämpa dom till sitt egna tränings- och tävlingsprogram.Genom fördjupad träningskunskap har studerande lättare attkänna igen faktorer som påverkar sin egna utveckling.Studerande får bättre kunskaper och metoder för att planera ochgenomföra sin självständiga träning. Studerande lär sig att förståvikten av målmedveten träning. I den första kursen liggertyngdpunkten på allmän träningslära som kopplas till den egnaidrottsgrenen.

Centralt innehåll Träningslära består av flera ämnesområden: Att inse detväsentliga i träningen, träna sig själv och grenanalys, anatomi ochfysiologi, tillväxt och tränande, teknikutveckling, snabbhet, styrka,uthållighet, rörlighet och idrottsskador, kost och vätskebalans,allmänt hälsotillstånd och egen träningsplanering,antidopningarbetet.

150

TL 22 Träningslära 2

Mål Kursens mål är att studerande förstår idrottsträningens grunderoch kan tillämpa dom till sitt egna tränings- och tävlingsprogram.Genom fördjupad träningskunskap har studerande lättare attkänna igen faktorer som påverkar sin egna utveckling.Studerande får bättre kunskaper och metoder för att planera ochgenomföra sin självständiga träning. Studerande lär sig att förståvikten av målmedveten träning. I den andra kursen liggertyngdpunkten på grenspecifik träningslära och långsiktlig träningsträningsplanering.

Centralt innehåll Träningslära består av flera ämnesområden: Att inse detväsentliga i träningen, träna sig själv och grenanalys, anatomi ochfysiologi, tillväxt och tränande, teknikutveckling, snabbhet, styrka,uthållighet, rörlighet och idrottsskador, kost och vätskebalans,allmänt hälsotillstånd och egen träningsplanering,antidopningarbetet. Vikten av träningsdagbok poängteras ochidrottarna skriver flera esséer (bl.a. presentation av den egnagrenen, egna mål inom egna idrottskarriären och kommandesäsongen, analys av den egna träningen och påverkandefaktorer, vision om framtiden). Studerande gör upp en långsiktligträningsplanering.

151

HÄLSOKUNSKAP

Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskapliggrund och vars syfte är att främja ett kunnande som stöder såvälhälsa som välbefinnande och trygghet. Detta kunnande kommertill uttryck i form av kognitiva, sociala, emotionella, funktionellaoch etiska färdigheter och i förmågan att leta reda på information.Till hälsokunskapen hör också förmågan att ta ansvar för sin egenoch andras hälsa. I gymnasiet behandlas hälsa och sjukdom,värderingar kring hälsa, hälsofrämjande samt förebyggande ochvård av sjukdom ur såväl individens, som samhällets synvinkel.

Mål: Målen för undervisningen i hälsokunskap är att de studerandeskall:

Kunna begrunda värdefrågor kring hälsa och motivera sina valsamt lära sig att värdesätta hälsa och funktionsförmåga som enresurs. De skall kunna använda centrala begrepp som gällerfrämjande av hälsa samt hälsa och sjukdom.

Förstå betydelsen av att förebygga sjukdomar, särskiltfolksjukdomar och smittsamma sjukdomar, och känna till deviktigaste möjligheterna att förebygga och behandla dem urindividens och samhällets synvinkel, samt känna till folkhälsanshistoriska utveckling och faktorer som leder till hälsoskillnadermellan olika befolkningsgrupper.

Känna till basservicen inom hälso- och socialvården i Finland.

Bli förtrogen med olika sätt att söka reda på information om hälsaoch sjukdom samt lära sig att kritiskt bedöma informationen ocholika företeelser i hälsokulturen.

Metoder: Som metoder används föreläsning, diskussioner, par- ochgrupparbeten, dokumentärfilm, nätundervisning samt i mån avmöjlighet studiebesök och gästande föreläsare.

Bedömning: Vid bedömningen betonas de studerandes förmåga att förstå ochtillämpa fakta om hälsa och sjukdom, samt iakttas hur väl de kananvända och kombinera information ur olika källor. Därtill bedömsderas förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa ochsjukdom och att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt ocksåderas förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa ochsjukdom. Kurserna i hälsokunskap kan bedömas genom kursprov,genom arbetsuppgifter som utförs enskilt eller i grupp, genomföredrag, samt genom mindre kartläggningar och undersökningar.Kurserna bedöms med vitsord enligt skalan 4-10.

Studiegång: Kurserna 1-2 kan avläggas i vilken ordning som helst. För kurs 3krävs åtminstone avlagd kurs 1. Kurserna 2-3 kan avläggas som

152

självstudier, förutsatt att man uppvisat berömliga kunskaper itidigare kurser. Rätten till självstudier är dock inte automatisk utanprövas från fall till fall av ämnesläraren. Självstudier kan bliaktuella t.ex. vid långvarig eller mycken frånvaro p.g.a. idrott ellersjukdom.

Obligatorisk kurs

HÄ 1 Hälsokunskapens grunder

Mål: I den obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig medfaktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och socialavälbefinnandet och kunna bedöma hur dessa tryggas i det egnalevnadssättet och den egna miljön. De studerande skall insebetydelsen av att förebygga folksjukdomar och de vanligastesmittsamma sjukdomarna ur individens men också ur samhälletsperspektiv. Målet är också att de studerande skall kunna skaffasig, använda och bedöma fakta om hälsa och sjukdomar samtkänna till de viktigaste tjänsterna inom hälso- och socialvården.

Centralt innehåll: Kursen tar upp vad hälsa är och hur man uppnår den.Hälsoskillnader i världen samt faktorer som åstadkommer ochminskar dessa är viktiga teman, liksom livsstilssjukdomar och devanligaste smittosamma sjukdomarna samt olika sätt attförebygga dem. Övriga teman som behandlas är, livsglädje ochatt uppehålla en god mental hälsa, att möta kriser och depression,arbetshälsa, sexuell hälsa samt egenvård och första hjälp.Metoder för att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning avinformation, reklam och marknadsföring som angår hälsanbehandlas liksom hälsovårds- och välfärdstjänster.

Fördjupade kurser

HÄ 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv

Mål: Kursens mål är att de studerande skall lära sig att betrakta sitt livmed utgångspunkt i vuxenhet och föräldraskap samt att de skallkunna motivera sina val ur hälsoperspektiv och kunna bedömahur avgöranden som gäller levnadsvanor och omgivning påverkarhälsan och välbefinnandet.

Centralt innehåll: Teman som har med den ungas livsstil och dess betydelse förhälsan att göra, t.ex. matens betydelse för hälsan, kulturen ochsamhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar, tobak,alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhälletssynvinkel samt ur global synvinkel, kroppsbild, vällust ochberoende, självkännedom, förberedelse för föräldraskap ochfamiljeliv samt kraftresurser i livet.

153

HÄ 3 Hälsa och forskning

Mål: Kursens mål är att de studerande skall lära sig att reflektera överhuvudlinjerna inom folkhälsovetenskap och förebyggandehälsovård. De studerande skall söka, kritiskt bedöma och tolkaforskningsresultat som berör hälsa och sjukdom, samt självagenomföra små kartläggningar av hälsa och hälsobeteende i sinomgivning.

Centralt innehåll: Synen på hälsa och sjukdomar under olika tider tas upp. Olikasätt att undersöka hälsa och hälsobetéende presenteras.Dessutom behandlas praxis inom hälsovård och välfärdsservicesamt samhällets roll som aktör i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Tillämpad kurs

HÄ 20 Repetitionskurs

Mål: Kursens mål är att förbereda den studerande inför realprovet ihälsokunskap.

Centralt innehåll: Det centrala innehållet i samtliga nationella kurser repeteras enligtdeltagarnas behov och önskemål. Olika frågetyper och svar blirbekanta och tidigare realprovsuppgifter i hälsokunskapanalyseras. Ämnesöverskridande kunskap betonas.

154

STUDIEHANDLEDNING

Mål: Studiehandledningen skall stöda och hjälpa de studerande att fåden kunskap och färdighet de behöver vid övergången till fortsattastudier och arbetsliv.Studiehandledningen skall göra eleverna förtrogna med detårskurslösa gymnasiesystemet och därmed ge dem beredskap attgöra upp ett realistiskt kursprogram anpassat efter planeradstudietid.De studerande skall handledas i att planera fortsatta studier.Information om olika studiealternativ efter gymnasiet ges i form avansökningsguider, besök till och besök från yrkesläroanstalter påandra stadiet, yrkeshögskolor och universitet.Studiehandledning ges som klassundervisning, men med starktonvikt på individuell handledning.

Obligatorisk kurs

SH 1 Utbildning, arbete och framtid

Mål: att de studerande skall få kunskap och färdighet att inleda ochslutföra sina gymnasiestudier samt för att kunna söka in tillfortsatta studier.Den obligatoriska kursen är uppdelad på 3 år, medklassundervisning i början av varje läsår. Det första läsåreterbjuds grundläggande information om studiernas uppbyggnad,det andra läsåret om studentexamen och det tredje läsåret delgesinformation om fortsatta studier och övergång till arbetslivet.

Fördjupad kurs

SH 2 Studier, arbetsliv och yrkesval

Mål: att ge mer omfattande undervisning och information om fortsattastudier och övergång till arbetslivet. Detta sker genom förmedlingav litteratur och broschyrer, exkursioner till högskolor ochuniversitet samt besök av sakkunniga.Kursen är en s.k. öppen kurs, vilket innebär att elever som inte ärinskrivna i kursen har möjlighet att delta när något evenemangintresserar.

155

Tillämpad kurs

SH 21 Tutorverksamhet

Mål: Tutorverksamheten inriktar sig på att få de nya elevernaacklimatiserade i det årskurslösa gymnasiet. I tutorutbildningeningår också uppgifter som har att göra med skolans allmännautveckling. Avsikten är att tutorerna skall känna sig delaktiga i enprocess som går ut på att bygga upp och föra vidareskolverksamheten.Tutorerna rekryteras under höstterminen bland första åretsstuderande. Tutorerna skall på vårterminen fungera somassistenter när det gäller att planera och verkställa kursordningoch kursval. Tutorerna har också representativa uppgifter. Denviktigaste uppgiften är dock mottagandet av nya elever. Varjetutor får på sitt ansvarsområde 5-6 av första årets studerande ochskall hjälpa dem att bli acklimatiserade i skolan.

SH 22 Studieteknik

Mål: deltagarna utvecklar sitt skrivande, sitt läsande och sinstudieteknikdeltagarna blir medveten om sina starka sidor och hittar vägar attarbeta med sina svårigheter

Centralt innehåll: Vad är dyslexiTestningOlika inlärningsstilarKoncentration och planeringLästeknikLäsdagbokRepetition av skrivreglerAnteckningar och mindmappingDatorn som hjälpmedelAtt skriva essäsvarGenomgång av egna texter på olika språk och inlärningstipsArbetssättProcessinriktatEnskild handledning.

Bedömning: Kursen bedöms som godkänd eller underkänd och bedömningenbaserar sig på arbetsprestationerna under kursens gång. Ingetkursprov.

156

ELEVKÅRSVERKSAMHET

EK 21-23

Mål: Eleverna lär sig att planera och utföra olika projekt i skolan. Måletär att eleverna skall vara aktiva medborgare med god socialkompetens och vilja att arbeta för den allmänna trivseln i skolan.

Innehåll: Eleverna lär sig mötesteknik, att samarbeta och att arrangeraolika evenemang i skolan. De lär sig att engagera sig för andraoch att aktivt delta i det som sker inom skolsamfundet och isamhället.

Bedömning: Vid aktivt deltagande i elevkårens verksamhet kan elevernaerhålla en till tre kurser under sin gymnasietid.

157

TEATERKONST

DR 21-22 Drama

Mål: De studerande lär sig teaterns grundelement. De kommer iberöring med dramatiskt uttryck och skall lära sig att iaktta ochuppfatta människor, ge uttryck för olika känslor och öva sinförmåga att uppträda. Vi arbetar också med att förstärkasjälvkännedomen, självutvärderingen, de kommunikativa och desociala färdigheterna.

Metoder: Vi arbetar med teaterns uttrycksmedel, som röst, rörelse,improvisation, gestaltning och dramaturgi.

Innehåll: Med hjälp av teaterövningar, improvisation och dramaprocessbygger eleverna upp olika scener. Eleverna får också bekanta sigmed aktuella teateruppsättningar.

Bedömning: Kursen bedöms som godkänd eller underkänd och bedömningenbaserar sig på arbetsprestationerna under kursens gång. Ingetkursprov.

DR 23 Gymnasiediplomet i teaterkonst

Mål: Gymnasiestuderande kan ge ett särskilt prov på sina kunskaperoch sitt intresse i teaterkonst genom att avlägga ettgymnasiediplom. För att få delta i diplomkursen ska denstuderande har fullgjort minst tre kurser iteaterkonst/uttrycksförmåga/drama el. dyl. En av dessa får gärnafokusera på teaterlitteratur eller teaterkunskap.

Metoder: De studerande arbetar självständigt med läraren som handledare.Diplomkursen omfattar 38 timmar. En arbetsplan görs upp i börjanav kursen och den studerande väljer vilket område avteaterkonsten han eller hon avlägger sitt diplom i.

Innehåll: De studerande stöds av den handledande läraren. Efter att i detidigare dramakurserna ha fördjupat sina kunskaper i teaternsuttrycksmedel lär sig de studerande att självständigt arbeta meddrama och teater.

Bedömning: Provprestationen för gymnasiediplomet bedöms av dramaläraren.Utöver läraren deltar en annan bedömare som ska varasakkunnig på området. För diplomprestationen ges alltid ettallmänt vitsord på skalan 1–5.

158

UNG FÖRETAGSAMHET

UF 21, 22

Mål Syftet med kursen är att eleverna skall, inom ramen för Ungföretagsamhet rf:s verksamhet, öka sin kunskap omföretagsamhet, ekonomi och näringslivet.

Eleverna lär sig att på eget initiativ planera ett företagsverksamhet, utöva verksamheten samt öka de färdigheter sombehövs i praktiska situationer i arbetslivet. Kursen uppmuntrar tillkreativitet och initiativtagande och genom kursen lär sig elevernaett självständigt arbetssätt, ansvarstagande och förmågan attsamarbeta.

Kursinnehåll Eleverna delas in i grupper på 4-10 elever. Undantagsvis kanäven mindre grupper bildas. Varje grupp utvecklar en affärsidéoch verksamhetsplan och startar sedan utgående från affärsidénett företag som de driver under ett läsår 2-4 timmar i veckan.Läraren stöder eleverna allmänt i deras arbete och bistår elevernamed faktakunskaper om ekonomi och företagande. Utöver dettaskaffar eleverna tillsammans med läraren åtminstone en rådgivarefrån näringslivet till varje företag. Även rådgivarens roll är atthjälpa till i problem situationer.Under kursens gång kan även andra experter bjudas in samt olikaföretagsbesök göras. Organisationen Ung Företagsamhet bistårunder hela kursens gång läraren samt eleverna medutbildningsmaterial samt expertis kunskap.

Arbetssätt Kursinnehållet lärs ut till eleverna utgående från ”att lära siggenom att göra” principen.

159

TRAFIKKUNSKAP

Brändö gymnasium har kommit överens med Fagerholms bilskolaom att erbjuda skolans elever körundervisning, såväl teoretisksom praktisk.

TR 21 Trafikkunskap

Trafikfostran

Alla elever i skolan kan avgiftsfritt delta i den s.k. teoretiska delenav körundervisningen. Programmet har gjorts upp för attunderlätta och förenhetliga teoriundervisningen i bilskolorna.Programmet baserar sig på den av BRC godkändaundervisningsplanen för bilskolans förarundervisning.

Körkortsklass B) Kursen innehåller allmänna direktiv ochmotiveringar som stöd för undervisningen och ordnandet avkörundervisningen. För varje lektion har dessutom utarbetats enpå undervisningsplanen baserad föreläsningsstomme inklusivetimdisposition. Med finns också frågor och uppgifter iexempelform avsedda för elever. Uppgifterna kan lösas i gruppunder ledning av lärare eller individuellt. Kursen innehåller ocksåbesök på försäkringsbolag och räddningsstationen.

Det väsentliga är att eleverna fås att dryfta problemen i trafikenoch söka lösningar på de givna uppgifterna.

De praktiska körlektionerna (för dem som vill ha körkort)

Vad de praktiska körlektionerna beträffar följs i detalj vad däromfinns stadgat i lag och förordning. Körlektionerna som startar ochslutar på skolgården, körs med skolans bilar och så längeundervisning pågår med vit triangel. Enligt trafiklagstiftningen böräven halkkörning ingå i undervisningen.

Bedömning: Kursbedömning förutsätter närvaro vid varje lektion. Kurseninnehåller ett mellanprov och ett övningsprov före det skriftligaprovet. Kursen bedöms som godkänd eller icke godkänd.

160

BILAGA 1

161

BILAGA 2

162

TRÄNINGSKONTRAKT - IDROTTSLINJEN VID BRÄNDÖ GYMNASIUM BILAGA 3_________________________________________

Studerandes namnIdrottsgren: _______________________________

Idrottslinjen vid Brändö gymnasium erbjuder, i samarbete med Mäkelänrinteenlukio, goda och flexibla studie- och träningsmöjligheter för idrottare som siktarpå den nationella och internationella toppen. Träningarna är ett privilegium förde bästa idrottarna i sina respektive idrottsgrenar. För att nå resultat i studiernaoch inom idrotten krävs målmedvetenhet och tillräckliga fysiska samt psykiskafärdigheter.

Valet till idrottslinjen sker i början av den första perioden. I början av gymnasietgör studeranden upp en personlig studieplan, vilken innehåller träningar för detre första studieåren (12-13 kurser). Det första året är en prövotid och inför detfjärde året görs en skild ansökan i slutet av det tredje året. Det fjärde åretsträningar förutsätter att studierna framskrider enligt den uppgjorda studieplanen.Studerande kan erhålla träningsrättigheter, ifall förutsättningarna finns, även vidett senare tillfälle. På motsvarande sätt kan träningsrättigheterna dras in ifallstuderanden inte fyller kraven eller om träningsmotivationen är otillräcklig.Skolans studieguide ger tilläggsinformation om studierna och idrottslinjen.

Idrottare med träningsrättigheter vid Brändö gymnasium förbinder sig med sinunderskrift att följa följande kontrakt:

- Idrottaren förbinder sig till en idrottslig livsstil. Idrottaren intar en hälsosam kostoch tillräcklig sömn. Idrottaren strävar efter att den egna tidsplaneringen gertillräckligt utrymme för träning, studier och vila.

- Träningarna med skolan är en viktig del av idrottarens långsiktligautvecklingsplanering. Därför följer idrottaren skolans träningsplanering ochdeltar i skolans alla träningar. Eventuell frånvaro skall idrottaren diskutera medtränaren i förväg. Idrottaren har rätt att förhandla med skolans grentränare omeventuella undantag. Idrottaren deltar i undervisningen, ifall idrottaren inte haranhållit om lov av rektor, gruppledare eller kommit överens med ämnesläraren.Ifall idrottaren är olovligt borta från lektionerna eller blir efter i studierna lederdet till en diskussion, som kan få konsekvenser för träningsmöjligheterna.

- Idrottaren med träningsrättigheter bör göra framsteg i sin studieplan och hanskall bete sig väl och representativt för sitt eget och skolans bästa. Idrottarenbör känna ansvar för skolans material och utrymmen och följa skolans allmännaregler.

- Skolans representationstävlingar är viktiga för skolor som har specialinriktning.Dessutom är de en del av träningsplaneringen, till vilken idrottaren har förbunditsig.

163

- Tobaks- och alkoholprodukter, droger och dopning främjar inte en ungidrottares utveckling och hör inte till en målmedvetet tränande idrottares livsstil.Skolan reagerar skarpt ifall idrottaren använder alkohol, tobak, snus eller drogerunder skoltid eller under skolans resor och tillställningar. Vid missbruk avreglerna blir det konsekvenser i form av att träningskursen/-kurser blirunderkända eller genom att träningsrättigheterna dras in. Ifall idrottaren brytermot reglerna under skolresor kan idrottaren mista sitt ekonomiska stöd frånskolan, och då får idrottaren stå för resans kostnader.

Jag har bekantat mig med reglerna i Brändö gymnasiums träningskontrakt. Jaggodkänner reglerna och förbinder mig att följa dem. Vid missbruk av reglernahörs studerande, och efter det fattas beslut av konsekvenserna avgrentränaren, idrottskoordinatorn eller rektorn.

___________________ ______________________ _____________________________Plats och datum Elevens underskrift Namnförtydligande

Läst och godkänt:

_________________________________________ _____________________________Vårdnadshavares underskrift och namnförtydligande Personligatränarens underskrift och namnförtydligande

Brändö gymnasium fyller iEleven har tilldelats träningsrättighet:

Datum ____/____ ________ Godkänt av :____________________________________

brändö gymnasiums läroplan - hel.fi · mo 3 texter, kultur och identitet 39 mo 4 texter i norden...

Documents