politiska bloggar, twittrande politiker - diva portal344378/fulltext01.pdf · 3 sammanfattning...

1

Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media

Enheten för medier och kommunikation

D-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap

Framlagd VT 2010

Politiska bloggar,

twittrande politiker –

en kvantitativ studie om svenska

politikers användande av sociala medier.

Författare: Emma Eklund

Handledare: Cecilia Strand

2

Abstract

Title: “Political blogs, twittering politicians. A quantitative study of how Swedish politicians

use social media”

Number of pages: 39

Author: Emma Eklund

Tutor: Cecilia Strand

Course: Media and communication studies D

Period: Spring term 2010

University: Division of Media and Communication Science, Department of Informatics and

Media, Uppsala University

Purpose/aim: Being interested in the political communication changing due to the

development of Internet, the aim of this thesis is to create a better understanding of how

Swedish politicians use social media in their communication and compare this usage between

younger and older politicians. This comparison aims to reflect usage patterns of social media

between different generations, which might indicate trends in terms of political

communication in social media in years to come.

Material/method: The material consists of seven older Swedish politicians’ blogs and micro

blogs and seven younger Swedish politicians’ blogs and micro blogs. The blogs and micro

blogs have been observed during two months. The research of the material is based on a

quantitative content analysis where variables that operationalize the usage have been selected

and counted in order to mirror the usage of the blogs and micro blogs. The total variable

values from the content analysis, based on the usage of younger and older politicians, have

been analyzed from theories of political communication, social media and Marc Prenskys

theories of digital natives and digital immigrants.

Main results: Younger politicians generally use blogs and micro blogs more frequent and

outgoing than the older politicians do. By using the blogs and especially the micro blogs in

this way, they create good conditions for dialogue and creating new relationships with other

users. The older politicians tend to have a higher answering frequency on their blogs

compared to the younger ones, reflecting a willingness to develop dialogue with users and

creating a positive value for them. From the results of the younger politicians, two trends can

be assumed in the political communication through social media in Sweden in the next couple

of years. First, political communication through social media will be about being seen and

heard due to the younger politicians´ frequent and outgoing usage of blogs and micro blogs.

Since they have such low answering frequency, the other trend is that political communication

will be about talking to the citizens and not with them.

Keywords: Social media, blog, micro blog, politicians, political communication

3

Sammanfattning

Titel: “Politiska bloggar, twittrande politiker. En kvantitativ studie om svenska politikers

användande av sociala medier.”

Syfte: Med ett intresse för den politiska kommunikationens förändrade förutsättningar i och

med Internets utveckling är syftet med denna uppsats att skapa en bättre förståelse för hur

svenska politiker i början av valåret 2010 använder sig av sociala medier för kommunikation

och jämföra användandet av sociala medier mellan yngre och äldre politiker. Denna

jämförelse ämnar uppmärksamma eventuella mönster mellan olika generationers användande

av sociala medier som kan indikera trender inför kommande års politiska kommunikation via

sociala medier i Sverige.

Material/metod: Materialet utgörs av sju yngre respektive sju äldre svenska politikers

personliga bloggar samt mikrobloggar på Twitter, vilka har observerats under en

tvåmånadersperiod. Undersökandet av materialet baseras på en kvantitativ innehållsanalys där

ett antal variabler har valts ut och räknats för att spegla politikernas användande av bloggar

och mikrobloggar. Variabelvärdena har därefter sammanställts och analyserats utifrån ett

teoretiskt ramverk som behandlar politisk kommunikation, sociala medier och Mark Prenskys

teori kring digitalt infödda och digitala invandrare.

Slutsatser: Yngre politiker använder generellt sett bloggar och mikrobloggar mer frekvent

och på ett mer utåtriktat sätt än vad äldre politiker gör. De yngre politikerna använder

framförallt Twitter på ett utåtriktat sätt och skapar på så sätt goda förutsättningar för dialog

och relationsskapande med andra användare. De äldre politikerna tenderar att dock, när det

gäller de personliga bloggarna, att ta användarkommentarer bättre tillvara då de har en högre

svarsfrekvens på användares kommentarer än vad de yngre politikerna har.

Utifrån resultaten från de yngre politikernas användande av sociala medier, antas de närmsta

årens politiska kommunikation via sociala medier att handla om att framförallt synas och

höras. På grund av att de använder de sociala medierna på ett frekvent och utåtriktat sätt

samtidigt som de har en låg svarsfrekvens på sina bloggar, kommer fokus att ligga på att

skapa ett stort informationsflöde och en nyfikenhet kring den egna kommunikationen och att

tala till medborgare, inte nödvändigtvis med dem.

Nyckelord: sociala medier, blogg, mikroblogg, politiker, politisk kommunikation

4

Innehållsförteckning

Abstract ...................................................................................................................................... 2

Sammanfattning ......................................................................................................................... 3 1. Inledning ................................................................................................................................. 5

1.2 Problemdiskussion ........................................................................................................... 5 1.3 Uppsatsens syfte ............................................................................................................... 6 1.4 Disposition ....................................................................................................................... 6

2. Bakgrund ................................................................................................................................ 8 2.1 Den svenska politikens ökade individualisering .............................................................. 8

2.1.1 Politisk marknadsorientering ..................................................................................... 9

2.1.2 Införande av personval .............................................................................................. 9 2.2 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling och karakteristika ................ 10

2.2.1 IKT och politisk kommunikation - optimism och skepticism ................................. 11 3. Teoretiskt ramverk ............................................................................................................... 13

3.1 Politisk kommunikation ................................................................................................. 13 3.1.1 Relationsmarknadsföring; att skapa långsiktiga relationer ..................................... 15

3.2 Sociala medier - personliga publiceringskanaler och mötesplatser ............................... 15 3.2.1 Personlig blogg och mikroblogg ............................................................................. 16

3.3 Digitalt infödda, digitala invandrare .............................................................................. 17 4. Metod ................................................................................................................................... 19

4.1 Kvantitativ innehållsanalys ........................................................................................... 19 4.2 Urval ............................................................................................................................... 20

4.2.1 Analysenheter .......................................................................................................... 20 4.2.2Variabler ................................................................................................................... 22

4.3 Tolkningsarbete .............................................................................................................. 23

4.3.1 (N)etnografi ............................................................................................................. 23 4.4 Reliabilitet och validitet ................................................................................................. 24

5. Resultat ................................................................................................................................. 25 5.1 Resultat från undersökningen – en sammanställning ..................................................... 25

6. Analys ................................................................................................................................... 29 6.1 Att snabbt nå ut .............................................................................................................. 29

6.2 Att skapa förutsättningar för relationer och dialog ........................................................ 30 6.2.1 Att tillvarata relationer och föra dialog ................................................................... 32

6.3 Att vara personlig ........................................................................................................... 33 6.4 Digitalt infödda, digitala invandrare? ............................................................................. 33

7. Slutsatser och avslutande diskussion .................................................................................... 35 7.1 Slutsatser ........................................................................................................................ 35 7.2 Trender inför kommande års politiska kommunikation på Internet? ............................. 36

7.3 Politisk kommunikation – utvecklandet av en modell ................................................... 37 7.3.1 Förslag till vidare forskning .................................................................................... 37

Litteraturförteckning ................................................................................................................ 39 Elektroniska källor ............................................................................................................... 40

Bilagor ...................................................................................................................................... 42

Bilaga 1. Presentation av gruppen ”Äldre politiker” samt materialkällor ............................ 42 Bilaga 2. Presentation av gruppen ”Yngre politiker” samt materialkällor ........................... 44

Bilaga 3. Val av variabler och definition av variabler ......................................................... 45 Bilaga 4. Datamatriser med variabelvärden ......................................................................... 48

5

1. Inledning

I år är det återigen valår i Sverige. Trots att valet inte äger rum förrän i september vart fjärde

år pågår en konstant kamp om att synas, höras och föra fram sina åsikter mellan politiska

partier och deras enskilda företrädare. Ju närmare valdagen smyger sig på, ju påtagligare och

mer intensifierad blir denna politiska kamp i olika slags medier. Tack vare utvecklingen av

nya tekniker och nya medier har politiska aktörer aldrig förr haft så goda möjligheter att

kommunicera med sina väljare, samtidigt innebär denna utveckling en utmaning för den

systematiska forskningen kring politiska aktörers ageranden i den moderna valrörelsen

eftersom analysobjektet förändras kontinuerligt.1 Denna uppsats ämnar därför undersöka

svenska politikers användande av två aktuella Internetfenomen inför valet 2010, nämligen

personliga bloggar och mikrobloggar på Twitter.

1.2 Problemdiskussion

Inför det senaste valet, 2006, var det många som tänkte sig att Internets betydelse för politisk

opinionsbildning i Sverige skulle få sitt första riktiga genomslag, bland annat siades om att

bloggarna skulle komma att avgöra valet.2 Med facit i hand konstaterades att samtidigt som de

svenska politiska partierna och de enskilda politikerna i valrörelsen 2006 sällan fullt ut

utnyttjade de möjligheter till interaktiv dialog som nätet ger, bjöd den svenska valrörelsen

2006 på mer utvecklad politisk kommunikation på Internet än någonsin tidigare och fler än

någonsin tog del av denna kommunikation.3

Idag är Internet ett självklart medium för en stor andel av Sveriges invånare. 83 % av Sveriges

befolkning över 16 år har tillgång till Internet och 62 % av befolkningen är dagliga

Internetanvändare.4 Enligt statistik från undersökningen Svenskar och Internet 2009 finns en

liten men successiv ökning bland befolkningen att ta del av politisk information via Internet.

Mellan åren 2003 och 2009 har andelen av Internetanvändare som någon gång använder

Internet för att ta del av politisk information ökat från 6 % till 33 %.5 I enlighet med denna

utveckling menar medieforskare Lars Nord att det finns anledning att tro att Internet på

medellång sikt kommer att förändra formerna och villkoren för den politiska

kommunikationen i framtida svenska valrörelser och att Internets betydelse kommer att öka

för varje kommande valrörelse.6 Även medieforskare Jesper Strömbäck menar att sociala

medier har politisk betydelse, speciellt om de används för att bygga långsiktiga relationer

präglade av en hög grad av ömsesidighet och interaktivitet.7

Den valrörelse där Internet såhär långt har spelat störst roll är 2008 års amerikanska

presidentvalrörelse8, där Barack Obama valdes till president. Genom ett innovativt

1 Nord, Lars, Valrörelsen 2010 – den första nya, den sista gamla eller en i raden av nygamla? sidan 333

2 Ibid., sidan 328

3 Ibid., sidan 328

4 Findahl, Olle, Svenskarna och Internet 2009, http://www.wii.se/publicerat/doc_download/78-svenskarna-och-

internet-2009.html, 100325 5 Findahl, Olle, Svenskarna och Internet 2009, http://www.wii.se/publicerat/doc_download/78-svenskarna-och-

internet-2009.html ,100325 6 Nord, Lars, Valrörelsen 2010 – den första nya, den sista gamla eller en i raden av nygamla?, sidan 329

7 Strömbäck, Jesper, 2010 blir inte första Internetvalet, artikel i tidningen NU, återgiven på

http://jesperstromback.wordpress.com/category/kommentarer/internet-sociala-medier/ 100331 8 Strömbäck, Jesper, Att studera valrörelser, sidan 17

http://www.wii.se/publicerat/doc_download/78-svenskarna-och-internet-2009.html




http://jesperstromback.wordpress.com/category/kommentarer/internet-sociala-medier/

6

användande av olika informationsteknologier utvecklade Obama metoder för att kommunicera

direkt med människor, och låta dem kommunicera med honom på deras likaväl som på hans

villkor.9 Obama använde sig av flera sociala medier för att bygga långsiktiga relationer med

sina väljare, bland annat Twitter, Facebook och Youtube och presidentvalet 2008 har därför

kallats för det första riktiga Internetvalet någonsin.10

Detta förutspås sätta spår i den svenska

valrörelsen 201011

och möjligen kommer den att följas av liknande valkampanjer i andra

länder, däribland Sverige, där Internet spelar en central roll och utmanar de traditionella

mediernas betydelse och inflytande12

för politisk kommunikation.

Det kommer med andra ord bli allt viktigare hur politiker utnyttjar de möjligheter som

Internet och sociala medier har att erbjuda när det kommer till kommunikation. Strömbäck

menar vidare att för partier och politiker som redan nu börjar använda sociala medier för att

bygga långsiktiga relationer inför valet 2014, kan de bli oerhört viktiga.13

1.3 Uppsatsens syfte Politisk kommunikation och politisk kamp om röster och uppmärksamhet utspelas idag i allra

högsta grad på Internet och denna trend antas, som påvisat i inledningen, utvecklas. Det

övergripande syftet med denna uppsats är följaktligen att skapa en bättre förståelse för hur

svenska politiker i början av valåret 2010 använder sig av sociala medier för kommunikation

och jämföra användandet av sociala medier mellan yngre och äldre politiker. Uppsatsens

delsyfte är att genom denna jämförelse uppmärksamma eventuella mönster mellan olika

generationers användande av sociala medier som kan indikera trender inför kommande års

politiska kommunikation via sociala medier i Sverige.

Definitioner av sociala medier som fenomen, samt definitioner av de sociala medier som

undersöks specifikt i denna uppsats kommer att beskrivas närmare i teorikapitlet.

1.4 Disposition I kapitel två kommer en bakgrund att ges till de förändrade förutsättningarna för den politiska

kommunikationen i Sverige, där bland annat personvalets införande och informations- och

kommunikationsteknikens utveckling behandlas. Kapitel tre beskriver uppsatsens teoretiska

ramverk. Ramverket består av en introduktion till, samt teorier kring politisk kommunikation,

teorier kring sociala medier, samt Marc Prenskys teorier kring användarmönster på Internet.

Teorikapitlet följs upp av ett metodkapitel, där metoderna för undersökningen, kvantitativ

innehållsanalys samt etnografi beskrivs. I metodkapitlet ges också en introduktion till

materialet, det vill säga bloggar och mikrobloggar, och motivering av material, samt

definitioner av analysenheter och variabler. Kapitel fem behandlar resultaten från den

kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten visas i form av cirkeldiagram för att läsarens ska få

en bra överblick över resultaten och för att jämförelser mellan de yngre och äldre politikernas

användande ska bli så tydliga som möjligt.

9 Strömbäck, Jesper, Makt, medier och samhälle, sidan 207

10 Nord, Lars, Valrörelsen 2010 – den första nya, den sista gamla eller en i raden av nygamla?, sidan 330

11 Ibid., 342

12 Strömbäck, Jesper, Att studera valrörelser, sidan 17

13 Strömbäck, Jesper, 2010 blir inte första Internetvalet, artikel i tidningen NU, återgiven på

http://jesperstromback.wordpress.com/category/kommentarer/internet-sociala-medier/ 100331


7

I analyskapitlet analyseras resultaten som presenterandes i kapitel fem utifrån det teoretiska

ramverket för uppsatsen, det vill säga främst teorier kring politisk kommunikation och sociala

medier, för att komma uppsatsens syften närmare. I det avslutande kapitlet diskuteras

undersökningens resultat, det vill säga de yngre respektive äldre politikernas användande av

sociala medier, utifrån Marc Prenskys teorier kring användarmönster på Internet baserat på

generationstillhörighet och utifrån de yngre politikernas användande diskuteras eventuella

trender när det gäller politisk kommunikation via sociala medier under de kommande åren i

Sverige. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning inom området.

8

2. Bakgrund

I detta kapitel ges en kortare bakgrund till några av samhällets och politikens förändrade

förutsättningar. Dessa förändringar är viktiga att uppmärksamma då kan tänkas ha relevans

för- och påverka hur den politiska kommunikationen används och utformas. Detta kapitel tar

upp dessa förändringar och även i viss mån vad dessa förändringar har för konsekvenser för

den politiska kommunikationen.

2.1 Den svenska politikens ökade individualisering Den representativa demokratin och politisk deltagande anses idag ha förlorat anseende bland

medborgarna,14

framförallt när det kommer till valdeltagande och medlemskap i politiska

partier. Svenskt valdeltagande låg på 82,0 % vid valet 2006, vilket kan jämföras med

valdeltagandet som under 1970-talet och början av 1980-talet låg på över 90 %.15

När det

gäller medlemskap i politiska partier minskade det totala antalet medlemmar i de svenska

riksdagspartierna från cirka 625 000 år 1991 till endast cirka 280 000 år 2007.16

Faktumet att

de politiska partierna har förlorat ett stort antal medlemmar samtidigt som även

valdeltagandet har minskat, har gjort att det talats om den representativa demokratins

legitimitetskris.17

Flera stora globala förändringsmekanismer har nämnts som orsaker till

detta, bland annat ökad konsumism, ett förändrat medielandskap och skingrandet av

gemensamma kulturella referensramar, men även mer lokala och konkreta orsaker där de

senaste decenniernas nedgång i välstånd och en ökande arbetslöshet kan tänkas vara orsaker.18

En tydlig tendens och konsekvens av de globala och lokala förändringarna är den ökade

individualiseringen, vilken har medfört att individen har blivit en allt viktigare aktör i

samhället på bekostnad av kollektiva sådana. Politik som något traditionellt sett kollektivt

kommer idag i andra hand, medan politiskt engagemang och politisk praktik har blivit en del

av det individuella identitetsbyggandet.19

På grund av denna individualisering har slutsatser

dragits om att den representativa demokratins institutioner måste vitaliseras för att locka

medborgarna till deltagande och engagemang.20

I och med denna vitalisering har den svenska

politiken i viss mån utvecklats och denna utveckling kan exemplifieras med två tydliga

trender.

14

Svensson, Jakob, Kommunikation, medborgarskap och deltagardemokrati, sidan 83 15

Strömbäck, Jesper, Makt, medier och samhälle, sidan 58 16

Ibid., sidan 59 17

Svensson, Jakob, Kommunikation, medborgarskap och deltagardemokrati, sidan 8 18

Ibid., sidan 88 19

Ibid., sidan 86 20

Svensson, Jakob, Kommunikation, medborgarskap och deltagardemokrati, sidan 8

9

2.1.1 Politisk marknadsorientering

Under de senaste decennierna har de politiska partierna och deras relationer till såväl

medlemmar inom som sympatisörer och väljare utanför partierna förändrats.21

Dessa

förändringar beskrivs som marknadsorienteringen av de politiska partierna, där människor i

allmänhet allt mer börjat agera som politiska konsumenter, samtidigt som partierna har

professionaliserats.22

I denna politiska marknadsorientering skiljer man på produktorienterade

partier, säljorienterade partier samt marknadsorienterade partier, där skillnaden främst ligger i

att politikens innehåll formas internt i produkt- och säljorienterade partier, medan politiken i

marknadsorienterade partier formas i en växelverkan mellan interna processer och resultat

från undersökningar av väljarmarknaden.23

Marknadsorienterade partier agerar med andra ord

i likhet med kommersiella företag där målet är att konsumenternas, i det här fallet väljarnas,

önskemål och behov ska tillfredställas. Denna tendens bekräftas också av centerpartisten

Annie Johansson som säger ”Att vara politiker är lite som att vara egenföretagare. Affärsidén

är ens politiska budskap och sedan arbetar man för att sälja detta.”24

I samband med detta har

det blivit allt vanligare att partier använder sig av olika marknadsföringstekniker- och

strategier i sin politiska kommunikation. I Sverige är dock fortfarande den dominerande

tendensen att partier är säljorienterade, men mycket talar för att strategisk kommunikation

kommer att bli allt viktigare inom politiken och följaktligen även marknadsorienteringen.

2.1.2 Införande av personval

En viktig parallell till den svenska politikens individualisering och vitalisering är införandet

av personval. Personval tillämpades för första gången i det svenska riksdagsvalet 1998.

Personvalet innebär att väljarna har möjlighet att påverka vem som ska bli politisk

representant vid allmänna val genom att avge särskild personröst på kandidatlistorna. De

riksdagskandidater som erhåller minst åtta procent av röstetal i valkretsen ”går förbi” den

officiella partilistan och får mandat.25

I och med införandet av personval har den svenska

politiken till viss del personifierats och det har blivit vanligare att politiker för egna

personvalskampanjer. Dessa personvalskampanjer utgör en möjlighet för politiker att

marknadsföra sig själva i strävan efter att få röster i personvalet och bli invalda direkt i

riksdagen. Vid riksdagsvalet 2006 kryssades sex politiker förbi sina respektive partilistor och

direkt in i riksdagen. Dessa personer beskrevs alla som starka personligheter med gott

självförtroende och med ovanligt aktiva nätverk.26

En av dessa politiker var centerpartisten

21


Ibid., sidan 228 23

Ibid., sidan 30 24

Billengren, Astrid, ”Min uppgift är att göra politiken personlig”, 100415, Dagens Nyheter,

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/personvalet-jag-hyr-ut-mitt-namn-till-den-politiska-kampanjen-1.1077748,

100419 25

Karvonen, Lauri, Personval – ingen risk, ingen mirakelmedicin, sidan 24 26

Nandorf, Tove, ”Personvalens framtid ser dyster ut”, 080127, Dagens Nyheter

http://www.dn.se/nyheter/politik/personvalens-framtid-ser-dyster-ut-1.601620, 100419

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/personvalet-jag-hyr-ut-mitt-namn-till-den-politiska-kampanjen-1.1077748

http://www.dn.se/nyheter/politik/personvalens-framtid-ser-dyster-ut-1.601620

10

Annie Johansson som menar att en av hennes uppgifter ”är att göra politiken personlig”.27

Framgången hörde, enligt Johansson, bland annat ihop med en tydligt målgruppsanpassad

personvalskampanj där anpassade kommunikationskanaler, en snygg hemsida och en aktiv

blogg nämndes som några av framgångsfaktorerna.28

2.1.2.1 Personvalets konsekvenser

I och med införandet av personval angavs bland annat aktivering av väljarkåren och ett ökat

förtroende för politiken som positiva förväntningar på reformen, samtidigt fanns även flera

negativa förväntningar. Bland dessa mer negativa förväntningar nämndes amerikanisering i

bemärkelsen mer personliga valkampanjer, samt att politiken skulle bli mera jippobetonad på

bekostnad av sakfrågorna.29

Tendenser visar också att politiken som sådan alltmer har

personifierats och privatiserats, vilket innebär att de ledande politikernas icke-manifesta

politiska egenskaper, i synnerhet de mediala, har blivit allt viktigare i den politiska

opinionsbildningen.30

Enligt en undersökning instämde 42 % av riksdagsledamöterna i

påståendet att ”politiker är redo att göra nästan vad som helst för att få uppmärksamhet i

medierna.”31

Detta har lett till att politiken i viss mån har anpassats till tv-dramaturgin med

förenklade budskap och ökad trivialisering och personifiering.32

Det är dock missvisande att

generellt tala om en amerikanisering av svenska valkampanjer eller den strategiska politiska

kommunikationen 33

2.2 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling och

karakteristika Något som har förändrat förutsättningarna för den samhälleliga kommunikationen i stort, och

även i förlängningen den politiska kommunikationen, är informations- och

kommunikationsteknikens utveckling, vilken bland annat möjliggjort utvecklandet av sociala

medier.

IKT är en förkortning av begreppet informations- och kommunikationsteknik. Denna teknik

tog ett stort, avgörande språng i början 1990-talet tack vare konvergensen av tre olika

tendenser: telenätets digitalisering, bredbandsöverföringens utveckling och den dramatiska

prestationsökningen hos datorer som var sammankopplade till nätverk.34

Dessa tekniska

framsteg beskrivs av Manuel Castells som ett sammanförande av den mänskliga

kommunikationens skriftliga, muntliga och audiovisuella former till ett enda system.35

Internet är ryggraden i IKT, och fungerar som det övergripande nätverket som kopplar

samman andra nätverk med varandra, däribland www (world wide web).36

Utan att gå in

27


http://www.dn.se/nyheter/valet2010/personvalet-jag-hyr-ut-mitt-namn-till-den-politiska-kampanjen-1.1077748,

100419 28

Ibid., 100419 29

Ibid., sidan 30 30

Hvitfelt, Håkan, Hjältar och skurkar. Om politiskt ledarskap och politikens mediala dramaturgi, sidan 8 31


Ibid., sidan 37 33


Castells, Manuel, Nätverkssamhällets framväxt, sidan 207 35

Ibid., sidan 376 36

Ibid., sidan 394


11

alltför djupt på det rent tekniska kan man sammanfatta denna teknik i att den har förändrat

hela vårt sätt att tänka kring kommunikation; såväl text och bild som ljud kan integreras i

samma system och interagera från många olika håll, i vald tid (real eller fördröjd) inom ett

globalt nätverk med enkelt och billigt tillträde.37

Martin Lister beskriver i boken New Media: A critical introduction den media och de

mediatexter som möjliggjorts genom IKT. Enligt Lister finns det fem nyckelbegrepp som

beskriver denna nya media, även kallad social media; digitalt, interaktivt, hypertext, spridning

och virtuellt.38

Att ny media är digital kan liknas vid att informationen i nya medier är

skriven på ett digitalt språk i form av siffror och algoritmer. Det digitala språket möjliggör

lagring av stora mängder data, enklare manipulation av data, snabbare förmedling och

förmedling på ett icke-linjärt sätt.39

Detta leder i sin tur till en högre potentiell grad av

interaktivitet mellan användare. Det digitala språket gör att användare kan förändra, påverka

och utveckla den data eller information på webben de har tillgång till. Det finns med andra

ord större möjligheter för användare att snabbt och enkelt involvera sig och påverka digitala

mediatexter. Exempel på detta är det kontinuerliga uppdaterandet av wikis och

kommenteringsmöjligheterna på hemsidor och bloggar. Genom en ökad grad av interaktivitet

har produktionen och distributionen av information decentraliserats, vilket har medfört en

explosionsartad spridning av antalet mediatexter vi har tillgång till.40

Alla dessa texter är

sammanlänkade inom det elektriska kommunikationssystemet via hypertext. Hypertext

beskriver förhållandet mellan texter vilka användare kan följa via länkar efter eget intresse

utan att behöva följa dem linjärt. Genom att följa länkar och skapa innehåll efter intresse har

virtuella gemenskaper utvecklats, även kallade sociala nätverk. Användare med gemensamma

intressen eller åsikter kan samlas i individualiserade och interaktiva gemenskaper där de kan

diskutera och interagera i ett jämlikt interaktionsmönster.

2.2.1 IKT och politisk kommunikation - optimism och skepticism

När det gäller användandet av Internet i samband med politik finns det många olika åsikter.

Enligt medieforskare Tobias Olsson finns det dels optimister som ser Internet och sociala

medier som verktyg för ökad informationsspridning och djupare dialog mellan politiska

partier, politiker och medborgare. Detta skulle, enligt Olsson, på sikt kunna leda till en

elektronisk direktdemokrati som bygger på alla medborgares direkta deltagande i politiska

beslutsprocesser med aldrig sinande diskussioner, mer jämlika debatter och ett outtömligt

flöde av information som kan omvandlas till kunskap.41

Internet utgör också, enligt Olsson, en

ny, effektiv kanal för politisk kommunikation som möjliggör och förenklar kommunikationen

mellan medborgare och politiska aktörer.

Det finns dock även baksidor av användandet av Internet för politisk kommunikation som är

viktiga att uppmärksamma. Kritiken mot idén om en elektronisk direktdemokrati handlar

bland annat om att denna typ av demokrati är sårbar för teknisk manipulation.42

Exempelvis

har det hänt att politikers webbsidor har ”kapats” och resulterat i att oseriös eller felaktig

37

Ibid., sidan 376 38

Lister, Martin m.fl, New media: A critical introduction, sidan 13 (min egen översättning) 39

Ibid., sidan 16 40

Ibid, sidan 30 41

Olsson, Tobias, ”Politiskt deltagande i den digitala tidsåldern”, sidan 208 42

Ibid., sidan 208

12

information har spridits i den utsatta politikers namn. Det existerar även digitala och tekniska

klyftor mellan människor som inte har möjlighet att använda sig av den information och

kommunikation som Internet erbjuder. Dessa digitala klyftor kan exempelvis bero på att

tillgång till datorer och uppkoppling till Internet saknas eller på grund av okunskap av olika

anledningar. Skepticism finns med andra ord också gentemot användandet av Internet i

samband med politik; de digitala klyftorna kan leda till att de med tillgång till och kunskap

om Internet, samt redan politiskt insatta, blir mer involverade medan de grupper i samhället

som inte är lika engagerade i politiska frågor söker sig till annat innehåll på Internet eller inte

har tillgång till det överhuvudtaget.43

Detta skulle på sikt istället kunna hota demokratins

grundvalar. Internet används dock, i allra högsta grad, idag till politisk kommunikation med

de möjligheter och risker som det innebär.

En av de mer konkreta följderna av IKT-samhällets utveckling är att det massiva

informationsflödet har gjort det allt svårare för enskilda aktörer att synas och höras. De

tydligaste riskerna eller begränsningarna i samband med IKT och politisk kommunikation

ligger därför i de faktiska brister som finns i den ideala kommunikationsprocessen44

som har

möjliggjorts genom IKT. Samtidigt som den tekniska utvecklingen har förbättrat och

förenklat möjligheterna för spridning av politisk information tycks det även ha blivit svårare

för såväl politiker och massmedier som medborgare att kommunicera45

. Genom att antalet

kommunikationskanaler har ökat och skapat det massiva informationsflödet, har konkurrensen

om uppmärksamheten hårdnat. För att politiker i dagens medierade samhälle ska få sin röst

hörd ställs därför höga krav på hur man kommunicerar. Genom att tänka mer strategiskt kring

kommunikation och ta tillvara på de möjligheter och fördelar som IKT och sociala medier har

bidragit till kan politiska aktörer idag positionera sig och ta kontroll över situationen.

43

Nord, Lars, IT och demokrati, sidan 43 44

Nord, Lars, Spelet om opinionen, sidan 8 45

Ibid., sidan 8

13

3. Teoretiskt ramverk I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverk som resultatet från undersökningen kommer

att belysas utifrån. Avsnittet introducerar läsaren till begreppen politisk kommunikation,

relationsmarknadsföring och sociala medier. Kapitlet avslutas med Mark Prenskys teorier om

digitalt infödda och digitala invandrare.

3.1 Politisk kommunikation

Politisk kommunikation beskrivs som ”det kommunikativa samspelet mellan politiska aktörer,

medier och medborgare, där dessa olika aktörer tillsammans utgör ett socialt system, det vill

säga en helhet där de olika delarna är ömsesidigt beroende och både påverkar och påverkas av

varandra”.46

Begreppet politiska aktörerna hänvisas i uppsatsen till individer vilka innehar ett

politiskt uppdrag, är knutna till ett politiskt parti och som arbetar med opinionsbildning på

riksnivå. Medborgarna är de människor som utgör samhället och medieaktörerna är

journalister, massmedier, det vill säga tidningar, radio och TV, och även webbpublikationer

av olika slag.47

Triangelmodellen nedan visualiserar hur politisk kommunikation fungerar,

enligt medieforskare Lars Nord.

Medborgare

Demokratins funktionssätt

och kvalitet.48

Massmedia Makthavare

Figur 1.

I modellen har makthavarnas traditionellt viktigaste roll varit avsändare till politiska budskap,

massmedierna har varit förmedlare och uttolkare av politisk information och medborgarna har

huvudsakligen varit mottagare av denna.49

De tre olika aktörerna har utvecklat

beroendeförhållanden mellan varandra på flera olika komplexa sätt där en viktig tendens har

kunnat urskiljas; av de olika aktörerna har medierna något utav en särställning jämfört med de

andra aktörerna eftersom medierad kommunikation i dagens samhälle är central för såväl

politiker och medborgare som medierna själva för att erhålla information.50

Massmedierna

utgör den absolut viktigaste vägen för partierna (eller politikerna) när de vill nå ut till den

46

Strömbäck, Jesper, Att studera valrörelser, sidan 11 47



Ibid., pp 14-15 50

Strömbäck, Jesper, Makt och medier, sidan 44

14

breda allmänheten. 51

Enligt en undersökning som genomfördes av Demokratiinstitutet i

samband med valrörelsen 2006 ansåg deltagarna att det viktigaste mediet för att få

information om valrörelsen var TV, följt av tidningar och sedan radio.52

Massmedierna har

följaktligen ett mycket stort inflytande över den politiska kommunikationen. Detta faktum har

inneburit ett visst kommunikationsproblem för politiker: de har inte haft fri tillgång till

utrymme i massmedia. För att nå ut med sina budskap via massmedier har politiker därför

behövt anpassa sina budskap efter massmediernas behov för att ha en större chans att synas

och höras.53

Beroendeförhållandena i modellen har dock blivit allt mer flexibla och oförutsägbara i och

med förändringar i det omgivande samhället, bland annat IKT:s utveckling och en ökad

väljarrörlighet, och politiska aktörers överlevnad och framgång hänger på att de förmår

anpassa sig till förändringar i det omgivande samhället.54

De förhållanden som påverkats

tydligast är kanske de mellan de politiska makthavarna och medborgarna. Som beskrivet

tidigare har IKT utvecklat medborgarnas möjligheter att inte bara mottaga utan även

producera och distribuera information på egen hand. Politikerna har fått större möjligheter att

kringgå medierna och deras tolkningar; de kan frigöra sig från behovet att synas i

massmedierna och istället snabbt och smidigt presentera sig själva och sina egna versioner av

politiska frågor och händelser via Internet. ITK har också, som nämnts tidigare, gett

möjligheter för en tydligare interaktiv dialog mellan makthavare och medborgare. Trots att

massmedier fortfarande, enligt undersökningen från 2006, är de viktigaste medierna för

politisk kommunikation, har IKT utvecklat möjligheter för både medborgare och makthavare

att kringgå massmedier och därmed påverkat beroendeförhållandena i modellen för politisk

kommunikation. ITK kan ur detta perspektiv sägas bidra med bättre kontaktytor mellan

politiker och medborgare, vilket potentiellt kan bidra till en förbättring av demokratins

funktionssätt och kvalité i enlighet med modellen för politisk kommunikation. Internets

användning i politisk kommunikation är dock beroende av att många människor, såväl

politiker som medborgare, utnyttjar de möjligheter som Internet har att erbjuda för snabbare

information om samhällsfrågor och en större delaktighet i den politiska dialogen.

Politisk kommunikation handlar sammanfattningsvis, ur de politiska aktörernas perspektiv,

om medvetna ansträngningar för att nå ut till- och påverka medborgare i en viss riktning.

Detta kan ske indirekt, via påverkan av de massmedier som allmänheten eller utvalda

målgrupper använder sig av, eller direkt, via kommunikation genom kanaler som de politiska

aktörerna har kontroll över.55

Då valdeltagande och medlemskap i politiska partier har

minskat har allt högre krav ställts på strategiskt användande av kommunikation för att uppnå

politiska mål.56

Bland de faktorer som utmärker strategisk kommunikation nämns bland annat

relationsbyggande som en viktig ingrediens, där ömsesidighet och en tvåvägskommunikation

betonas.57

För ett politiskt parti eller en politiker som vill bygga starka relationer med sina

målgrupper går det inte att tala till målgrupperna, man måste tala med dem, dessutom måste

man kommunicera kontinuerligt och inte bara när man behöver stöd från målgrupperna.58

Detta indikerar en utveckling mot en politisk kommunikation som utmärks av mer

permanenta politiska kampanjer där relationsbyggande är A och O. Fortfarande präglas dock

51


Ibid, sidan 18 53





Ibid., sidan 207 58

Strömbäck, Jesper, Makt medier och samhälle, sidan 207

15

politisk kommunikation av att partier och politiker oftare talar till medborgarna än med dem,

att medborgare sällan bjuds in till dialog och att nästan all kommunikation mellan partierna

och medborgarna har karaktären av masskommunikation där medborgarna har små

möjligheter att göra sig hörda.59

3.1.1 Relationsmarknadsföring; att skapa långsiktiga relationer Det ökade strategiska tänkandet kring politisk kommunikation hänger samman med den

marknadsorientering av politiken som nämndes i bakgrundskapitlet. I och med att kraven har

ökat på ett strategiskt tänkande kring politisk kommunikation på grund av det ökade

informationsflödet och konkurrensen om att nå väljarna, har det blivit allt vanligare att partier

använder sig av olika marknadsföringstekniker i sin politiska kommunikation.

Relationsmarknadsföring är en slags marknadsföringsteknik som uppmärksammar vikten för

företag, i det här fallet politiska aktörer, att sätta kunderna, i det här fallet väljarna, i centrum

och bygga långsiktiga relationer med dem. Relationsmarknadsföring kan således definieras

som ”att medvetet arbeta för att etablera, utveckla och avveckla relationer med kunder så att

ömsesidiga värden och konkurrenskraft skapas.”60

Utvecklingen har gått från att betrakta

konsumenterna som en passiv publik till att bli aktiva deltagare och medskapare av

individuella upplevelser; företagets uppgift är att skapa positiva upplevelser som erhåller

kunderna ett värde vilket leder till att de stannar kvar som konsumenter.61

Inom

relationsmarknadsföring är en väl fungerande dialog en förutsättning och betoningen ligger på

personlig kommunikation mellan de enskilda individerna för att skapa starka och långsiktiga

relationer. En väl utvecklad kunddialog utgör en värdehöjande faktor för kunderna, den

bekräftar och stärker relationen, och den utmärker sig från konkurrenter.62

En bra kunddialog

utmärks bland annat av att den är kunddriven, kontinuerlig, anpassad och lättförståelig.63

Många av de förändringar som Internet för med sig ligger i linje med utvecklingen inom

relationsmarknadsföring64

, framförallt när det gäller möjligheterna till ett jämställt

interaktionsmönster där sociala medier i stor utsträckning kan utveckla och stärka relationer.

3.2 Sociala medier - personliga publiceringskanaler och

mötesplatser Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som bygger på att användare

kommunicerar direkt med varandra genom såväl text som bilder och ljud.65

Sociala medier

tillåter användare att skapa innehåll, delta i konversationer, ta del av andras information, dela

med sig av information samt knyta och behålla kontakter. 66

Sociala medier är en kombination

59

Ibid., sidan 207 60

Blomqvist, Ralf, Dahl, Johan & Haeger, Tomas, Relationsmarknadsföring, sidan 27 61

Ibid., sidan 40 62

Ibid., sidan 58 63

Ibid., sidan 64 64

Ibid., sidan 96 65

Nationalencyklopedin, sökord: Sociala medier, www.ne.se/lang/sociala-medier , 100322 66

Carlsson, Lena, Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, sidan 11

http://www.ne.se/lang/sociala-medier

16

av teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll67

, och har möjliggjorts tack

vare IKT. De fem nyckelbegreppen som beskriver nya medier i bakgrundskapitlet kan därför

även appliceras på sociala medier. Det är dock viktigt att poängtera att sociala medier inte

främst handlar om teknik, det handlar istället om kommunikation, konversation och

relationsskapande människor emellan.68

Sociala medier beskrivs av kommunikationsstrategen

Lena Carlsson som mötesplatser eller mötestillfällen.69

Några exempel på sociala medier är

bloggar, wikis och sociala nätverkstjänster som exempelvis Facebook, Twitter och Myspace.

Sociala medier brukar kontrasteras mot massmedia, vilken är enkelriktad, opersonlig och sker

vid ungefär samma tidpunkt för alla mottagare och där publiken är stor, heterogen och

geografiskt utspridd.70

De sociala medierna bryter mot de här kategorierna och kan innehålla

många olika former av kommunikation samtidigt.71

De sociala medierna kännetecknas av att

interaktionsprocessen mellan användarna är jämlik; alla användare är potentiella sändare och

mottagare av information och alla kan sända meddelanden på samma villkor och i samma

kanaler. De är med andra ord symmetriska, vilket innebär att kommunikationen i sociala

medier kan gå i båda riktningarna i en slags tvåvägskommunikation. Det är just den här

tvåvägskommunikationen som gör interaktionsprocessen jämlik och att alla användare är en

potentiell producent såväl som konsument av innehåll. Tack vare sociala mediers symmetri i

kommunikationsprocessen kan en mer dialogisk typ av interaktion föras mellan användare

och spridningen av innehåll kan jämnas ut och fördelas mellan flera användare.

Internet och sociala medier öppnar även upp för nya möjligheter att kommunicera på ett mer

individanpassat sätt i jämförelse med den tidigare begränsande massmedian. Detta är av vikt,

då kommunikation i sociala medier handlar om att bli vald; en blogg får inga läsare om

innehållet uppfattas som ointressant.72

Sociala medier kan därför ses som en personlig

publiceringskanal som ger möjlighet till direktkontakt med allmänheten, kontroll över vad

som publiceras och när, chans att snabbt nå ut med egen oförvanskad information utan att det

filtreras genom exempelvis journalister, möjlighet att fokusera på angelägna eller personliga

frågor samt tillfälle att skapa dialog, besvara frågor och bemöta eventuell kritik.73

Att starta en

blogg eller ett Twitter-konto kostar ingenting, sociala medier är därmed en möjlighet till gratis

marknadsföring och kommunikation med omvärlden. Det kostar däremot tid, engagemang

och ständiga uppdateringar om man vill ha ett positivt resultat av sitt användande.74

3.2.1 Personlig blogg och mikroblogg

Bland den uppsjö av sociala medier och sociala nätverkstjänster som finns på Internet idag

kommer denna uppsats att fokusera på svenska politikers användande av personliga bloggar

samt mikrobloggar på Twitter. Motivering och bakgrund till detta urval görs i kapitel fyra,

metodkapitlet. Nedan följer en kortare introduktion till bloggfenomenet och mikrobloggar på

Twitter.

67

www.ne.se/lang/sociala-medier , 100322 68

Carlsson, Lena, Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, sidan 10 69

Ibid., sidan 10 70


Ibid., sidan16 72


Ibid., sidan 53 74

Ibid., 91


17

Begreppet blogg kommer från engelskans ”blog”, kortform av ”weblog”, det vill säga

loggbok på nätet.75

En blogg är en ofta uppdaterad webbplats vars startsida karakteriseras av

förekomsten av ett antal daterade texter, så kallade inlägg eller poster, arrangerade i omvänd

kronologisk ordning så att det senast skrivna kommer överst.76

De flesta bloggarna är

textbaserade och tonen i texterna är oftast informell. Under de senaste åren har även bloggar

baserade på bilder, ljud och video blivit allt vanligare. De flesta bloggar har även

kommenteringsmöjligheter där andra användare kan kommentera på de skrivna

bloggposterna. Bloggfenomenet dök upp vid mitten av 1990-talet och har från 1999 fått en

explosionsartad utveckling.77

Antalet svenska bloggar har nästan fördubblats mellan åren

2007 och 2009, ungefär 6 % av de svenska Internetanvändarna, det vill säga cirka 400 000

individer, skrev 2009 egna bloggar.78

Bloggen har dock en större betydelse än vad dessa

siffror visar då 37 % av Internetanvändarna även läser andras bloggar.79

De är också

betydelsefulla för företags externa och interna kommunikation samt för opinionsbildning i

skärningspunkten mellan politik och journalistik.80

Twitter är en social nätverkssida för mikrobloggning. Mikrobloggarna på Twitter utgörs av

SMS-liknande kommunikation, det vill säga kortare textmeddelanden, så kallade tweets, på

max 140 ord. Det korta formatet av uppdateringar tillåter användare att snabbt och ofta sprida

nyheter i realtid och på så sätt nå ut till en bred massa inom sekunder.81

Genom att lägga till

kontakter, så kallade followers, uppdateras den egna Twittersidan med dessa followers tweets.

På så sätt kan användare följa sina followers tweetsuppdateringar och hålla sig uppdaterade på

vad andra användare diskuterar och interagera med dem. Idag har Twitter uppskattningsvis

75000 användare i Sverige.82

3.3 Digitalt infödda, digitala invandrare I och med utvecklandet av sociala medier har användarmönster av de nya

kommunikationskanalerna visat sig tydliga. Utifrån dessa användarmönster har teorier kring

Internets olika användarkulturer utarbetats. En av dessa är Mark Prenskys teori om olika

digitala användarmönster baserat på generationstillhörighet.

Den amerikanska författaren Marc Prensky har myntat begreppen, ”digital native” samt

”digital immigrant”, i den här uppsatsen översatta till digitalt infödda samt digitala

invandrare. Begreppen syftar till att synliggöra och förklara skillnader mellan olika

generationers kunskap och värderingar när det kommer till det digitala samhället. Enligt

Prensky har yngre generationer, som vuxit upp i samband med IKT:s utveckling eller är

infödda i det digitala samhället, lärt sig att tänka och processa information annorlunda jämfört

med äldre generationer vilket gör dem till ”native speakers of the digital language”.83

I

jämförelse beskriver Prensky digitala invandrare som individer tillhörande generationer som

75


Våge, Lars m.fl., Bloggtider, sidan 9 77

Våge, Lars, Bloggtider, sidan 9 78

Findahl, Olle, Svenskarna och Internet 2009, http://www.wii.se/publicerat/doc_download/78-svenskarna-och-

internet-2009.html, 100325 79

Ibid. 80

Nationalencyklopedin, sökord: Blogg, http://www.ne.se/lang/blogg, 100411 81

Kocken, Sofia & Skoghagen, Carin, En ny sångfågel i marknadsföringsdjungeln. sidan 2 82

Ibid., sidan 2 83

Prensky, Marc, Digital natives, digital immigrants, 2001, http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-

%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf , 100412



http://www.ne.se/lang/blogg

http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf


18

inte fötts in i det digitala samhället, utan som senare i livet har intresserat sig och tagit del av

den nya teknologin. Den största skillnaden mellan infödda och invandrare är att invandrarna

har socialiserats in i ett annat, äldre samhälle vilket innebär ”they always retain, to some

degree, their ”accent”, that is, their foot in the past.”84

Yngre generationer är vana och

uppvuxna med att erhålla mycket information snabbt och via hypertext och nätverkande.

Enligt Prensky har digitalt infödda därför ett försprång när det gäller användande av Internet

jämfört med digitala invandrare då de har lärt sig tala det digitala språket under sin uppväxt

och kan därför bättre utnyttja de möjligheter som Internet erbjuder när det kommer till

kommunikation.

Prenskys teorier om digitalt infödda och digitala invandrare bekräftas även av en svensk

rapport från Verket för innovationssystem, Vinnova, publicerad i maj 2009. Rapporten

konstaterar att det finns två skilda användarmönster bland Internetanvändare. Skillnaderna

mellan dessa användarmönster är så pass stora att rapporten hänvisar till dem som två olika

kulturer.85

Mejlkulturen kännetecknas av envägskommunikation, medan messengerkulturen

utmärks av tvåvägskommunikation. Inom messengerkulturen är det vanligt att kommunicera

med flera andra användare samtidigt, vilket också kan ske i bakgrunden medan användarna

ägnar sig åt andra saker samtidigt. Något ytterligare som utmärker messengerkulturen är även

betydelsen av den socialt orienterade användningen, framför allt i nätgemenskaper och

bloggar.86

Detta kontrasteras mot mejlkulturen där kommunikationen är en prioriterad aktivitet

medan den pågår, varför ett uppehåll görs i övriga aktiviteter under tiden kommunikationen

pågår.87

Skillnaderna i användande av Internet förklaras i rapporten av en åldersdimension,

där mejlkulturens användare främst tillhör en generation som blev Internetanvändare i vuxen

ålder. Deras Internetanvändande bygger därför i grunden på användarmönster som utvecklats

kring äldre tekniker för kommunikation.88

84

Ibid., 100412 85

Selg, Håkan, De två kulturerna på Internet – En utmaning för företag, myndigheter och organisationer, sidan

15 86

Ibid., sidan 15 87

Ibid., sidan 15 88

Ibid., sidan 15

19

4. Metod

I uppsatsens metodkapitel redogörs för hur insamlandet av empirisk data har gått till, termen

metod definieras också just som systematiskt tillvägagångssätt för att utföra en analys eller att

erhålla empiri.89

I undersökningen används både en kvantitativ metod, kvantitativ

innehållsanalys, samt ett mer kvalitativt metodarbete i form av tolkningsarbete och

observation. Målet med kvantitativa studier är att med hjälp av större mängder material

försöka nå generell kunskap, medan kvalitativa studier syftar till att nå en djupare förståelse

av fenomenet man undersöker.90

4.1 Kvantitativ innehållsanalys Vid användandet av kvantitativ innehållsanalys som metod är man intresserad av innehållet i

någon form av skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning.91

Med just kvantitativ

innehållsanalys menas att undersökningen baseras på likvärdiga och därmed jämförbara

uppgifter om så pass många analysenheter att dessa uppgifter kan uttryckas och analyseras

med siffror.92 Kvantitativa metoder lämpar sig bra vid undersökningar på mesonivå, där

forskningsobjekten ofta är grupper vilka man är intresserad av att undersöka likheter och

skillnader emellan.93

Metoden är vidare användbar vid undersökningar där man är intresserad

av hur frekvent viss data förekommer eller hur stort utrymme data får i ett visst sammanhang.

Frekvenser och utrymme, det vill säga hur ofta och hur mycket, är den kvantitativa

innehållsanalysens främsta kriterium på centralitet och viktighet.94

Metoden är en teknik som

ofta används inom politisk kommunikationsforskning, när man exempelvis är intresserad av

att svara på ett beskrivande syfte och följaktligen är intresserad av det studerade innehållet i

sig.95

Vid utförandet av kvantitativ innehållsanalys i denna undersökning har variabeltänkandet96

varit ett viktigt verktyg. Variabeltänkandet är en uppsättning begreppsliga verktyg som

disciplinerar forskningsarbetet.97

Detta sätt att tänka på har underlättat insamlandet av den

empirisk datan och underlättat när det gäller att hålla isär olika begrepp som används i

uppsatsen.

Det grundläggande hjälpmedlet vid variabeltänkandet är datamatrisen, vilken är en slags

uppställning över den empiriska verkligheten som uppsatsen avser att undersöka.

Datamatrisen visar dels uppsatsens analysenheter, det vill säga de objekt som uppsatsen

ämnar undersöka, dels variablerna, vilket är de egenskaper eller karaktärsdrag hos

analysenheterna som uppsatsen ämnar uttala sig om. Med hjälp av variablerna söker forskaren

karakterisera innehållet i materialet som undersöks, det är därför viktigt att alltid fråga sig vad

val av variabler betyder för undersökningen och hur de speglar den forskningsfråga som

undersökningen vill belysa exempelvis om variablerna är relevanta för undersökningens syfte

89

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, Etnologiskt fältarbete, sidan 20 90

Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia, Bergquist, Magnus., Att fånga nätet, sidan 65 91

Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan, sidan 219 92

Ibid, sidan 219 93

Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia, Bergquist, Magnus, Att fånga nätet, sidan 60 94


Ibid., sidan 221 96

Ibid., sidan 47 97

Ibid., sidan 45

20

och huruvida de mäter det de ämnar mäta. Vid en empirisk undersökning fylls datamatrisens

celler vidare med variabelvärden, vilket är ett observerat värde på analysenheternas variabler.

Att göra en kvantitativ innehållsanalys rent praktiskt innebär att en datamatris fylls med

variabelvärden och det är av stor vikt att forskaren har definierat vad som ska undersökas, det

vill säga vilka analysenheterna och variablerna är. Det bör med andra ord finnas tydliga

principer för hur man kodar sitt material och regler att följa för definieringen av variabler och

analysenheter. Tidigare har man använt sig av kodblanketter på vilka information från

analysenheter har förts över och gjorts om till siffervärden, men det har idag blivit allt

vanligare att mata in sifferuppgifter direkt i datorn eller datamatrisen.98

Denna undersöknings

datamatriser återfinns i bilaga fyra.

Några begrepp är grundläggande när det gäller kvantitativ innehållsanalys; objektivitet,

systematik, kvantitet samt manifest innehåll.99

Med objektivitet menas att analysen ska vara

oberoende av den forskare som genomför den, vilket kommer att diskuteras vidare under

rubriken reliabilitet. Vidare innebär systematik att analysens tillvägagångssätt och urval bör

vara klart definierade, kvantitet innebär att variablerna som undersöks i analysen ska kunna

räknas och manifest betyder slutligen att det som analyseras ska vara innehåll som enkelt går

att utläsa för alla som iakttar materialet.

4.2 Urval Som i alla urvalssituationer är det optimala att analysera allt relevant material. Samtidigt finns

det praktiska begränsningar att ta hänsyn till.100

För att kunna genomföra en undersökning

måste ett urval göras av vad som ska undersökas. Detta urval baseras dels på vad

undersökningen avser att undersöka, vad urvalet representerar samt vad som är praktiskt

genomförbart.101

Viktigt vid en kvantitativ innehållsanalys är att urvalet av analysenheter och

variabler på ett bra sätt operationaliserar och uttalar sig om det som syftet ämnar undersöka.

4.2.1 Analysenheter

Då uppsatsen ämnar uttala sig om politikers användande av sociala medier, utgörs

analysenheterna i undersökningen av sociala medier i form av svenska politikers bloggar

respektive mikrobloggar på Twitter. Valet att undersöka politikers användande av personliga

bloggar har sin utgångspunkt i deras på förhand viktiga betydelse under valrörelsen 2006, då

de antogs avgöra riksdagsvalet.102

Det känns därför relevant att undersöka användandet av

bloggar även i 2010 års valrörelse. Under researchen inför uppsatsskrivandet konstaterades att

flera politiker länkade till sina Twitterbloggar via sina personliga bloggar. Twitter är en social

nätverkssida som startades år 2006103

och som räknas till en av världens mest populära sociala

nätverkssajter med över 50 miljoner användare.104

Undersökningen kommer därför även att

98


Nilsson, Åsa, Kvantitativ innehållsanalys, sidan 111 100



Se sidan 4 i denna uppsats. 103

Nationalencyklopedin, sökord: Twitter, http://www.ne.se/sok/Twitter?type=NE , 100401 104

Jonas Leijonhufvud, Företagen flockas kring Twitter, Dagens Nyheter, http://www.dn.se/ekonomi/foretagen-

flockas-kring-twitter-1.963641, 100401

http://www.ne.se/sok/Twitter?type=NE

http://www.dn.se/ekonomi/foretagen-flockas-kring-twitter-1.963641


21

omfatta politikers användande av mikrobloggande på Twitter då detta är en spännande och ny

kommunikationskanal som växt omfattande sedan valrörelsen 2006 och som har likheter med

de personliga bloggarna.

Valet av politiker till uppsatsens undersökning baserades på följande tre kriterier: användning

av både personlig blogg och mikroblogg, politiskt uppdrag, samt generationstillhörighet. Det

har också varit en utgångspunkt att alla riksdagspartier ska representeras i uppsatsen. Därför

utgörs uppsatsens analysenheter av sju äldre politikers bloggar och mikrobloggar, respektive

sju yngre politikers bloggar och mikrobloggar, där det i varje generationsgrupp finns en

representant från alla nuvarande riksdagspartier. En tydlig förteckning över politikerna vars

bloggar och mikrobloggar utgör undersökningens analysenheter finns i bilaga ett och två.

4.2.1.1 Yngre och äldre svenska politiker

Begreppet politiker definieras i undersökningen som individer vilka innehar ett politiskt

uppdrag, är knutna till ett politiskt parti och som arbetar med opinionsbildning på riksnivå.

Ett första urval av möjliga analysenheter gjordes bland politiker som aktivt använder sig av

både personliga bloggar och mikrobloggar på Twitter. Till min hjälp i sökandet har jag dels

kontaktat de politiska partiernas kommunikationsansvariga samt dels gjort egen research av

politikers användande av personliga bloggar på http://www.politometern.se/ samt användning

av Twitter på http://twixdagen.se/ .

Därefter gjordes ett urval av möjliga analysenheter bland politiker knutna till ett politiskt parti

och med ett politiskt uppdrag som exempelvis riksdagsledamot eller ordförande för ett

politiskt ungdomsförbund. Då uppsatsen ämnar jämföra användandet av sociala medier

mellan yngre och äldre politiker, föll valet av yngre politiker på just de politiska

ungdomsförbundens ordförande. När det gäller Ung Vänster valdes dock deras andre vice

ordförande ut då deras ordförande inte hade en aktiv mikroblogg på Twitter.

Alla ungdomsförbundens ordförande är födda på 1980-talet, förutom SSU:s ordförande och

Ung Vänsters andre vice ordförande, vilka är födda 1979. Vid riksdagsvalet 2006 valdes

endast 17 riksdagsledamöter in som var mellan åldrarna 18-29 år,105

dessa personer är med

andra ord födda mellan åren 1988 och 1977. Då medelåldern i riksdagen ligger på 47, 9 år,106

kan politiker födda på 1980-talet sägas vara unga politiker med åldersfördelningen i riksdagen

som utgångspunkt. I urvalet av äldre politiker har därför politiker med

riksdagsledamotsuppdrag valts ut som tillhör äldre generationer än 80-talisterna.

4.2.1.2 Tidsperiod

När det gäller under vilken tidsperiod analysenheterna har observerats och undersökts har

denna avgränsats till en tvåmånadersperiod, under februari och mars 2010. Att undersöka

användandet av de sociala medierna under två månader var rimligt utifrån undersökningens

105

Sveriges Riksdag, Åldersfördelning vid riksdagsvalet 2006,

http://www.riksdagen.se/templates/R_PageFull____11296.aspx, 100317 106

Ibid. 100317

http://www.politometern.se/

http://twixdagen.se/

http://www.riksdagen.se/templates/R_PageFull____11296.aspx

22

tidsram då kodandet av variabler är en tidskrävande del av det metodiska arbetet.

Undersökandet av användningen av de sociala medierna under just februari till mars 2010

baserades på en nyfikenhet för användandet i och med riksdagsvalet 2010. Att undersöka

materialet i början av valåret uppskattades ge en nyanserad bild av politikernas användande,

då en liknande undersökning närmare valdagen skulle kunna ge en överdriven bild av

politikernas användande av de sociala medierna då användandet närmare valdagen antas öka.

4.2.2Variabler

Urvalet av variabler har gjorts utifrån det övergripande syftet, vilket är att skapa en bättre

förståelse för hur svenska politiker i början av valåret 2010 använder sig av sociala medier

och jämföra användandet av sociala medier mellan yngre och äldre politiker. Hur sociala

medier används är med andra ord uppsatsens centralitet och därför har variabler valts ut som

går att undersöka i det manifesta materialet och som visar på hur politikerna utnyttjar

möjligheter som sociala medier erbjuder när det gäller kommunikation.

I uppsatsens teorikapitel definierades sociala medier bland annat som en ”personlig

publiceringskanal som ger möjlighet till direktkontakt med allmänheten, kontroll över vad

som publiceras och när, chans att snabbt nå ut med egen oförvanskad information utan att det

filtreras genom exempelvis journalister, möjlighet att fokusera på angelägna eller personliga

frågor samt tillfälle att skapa dialog, besvara frågor och bemöta eventuell kritik.” Utifrån

denna beskrivning av sociala medier har tre nyckelmeningar valts ut för att basera val av

variabler på; chans att snabbt nå ut, möjlighet att fokusera på angelägna eller personliga

frågor samt tillfälle att skapa dialog, besvara frågor och bemöta eventuell kritik.

Variablerna som valts för att operationalisera dessa nyckelmeningar, definitioner och

datamatriser finns utförligt beskrivna i bilaga tre och fyra. Tabellen nedan ger en överblick

över undersökningens variabler och nyckelmeningarna de ämnar operationalisera.

Nyckelmening:

Variabler:

Chans

att

snabbt

nå ut

Fokusera på

angelägna/pers.

Frågor

Tillfälle att

skapa

dialog/svara

på frågor…

Antal tweets X

Antal bloggposter X

Riktade tweets X

Rena tweets X

Personliga tweets X

Followers X

Following X

Synlighetstweets X

Personliga bloggposter X

Användarkommentarer X

Svarskommentarer X

Figur 2.

23

4.2.2.1 Kritik mot metoden

Det är viktigt att understryka att undersökningen bör ses som en fallstudie, vilken beskriver ett

antal analysenheter och variabler, inte alla. Urvalet av ovanstående analysenheter och

variabler påverkar vilket resultat undersökningen kommer fram till. Hade ett annat urval

gjorts hade resultatet följaktligen sett annorlunda ut. De resultat som framkommer i uppsatsen

är dock grundat på en del av en empirisk verklighet, denna typ av studie tillför därför

forskningen empiriskt välgrundad kunskap, även om det kan behövas ytterligare studier innan

ämnet kan anses färdiganalyserat.107

4.3 Tolkningsarbete

Som en del av det kvalitativa metodarbete som uppsatsens undersökning baseras på har ett

visst tolkningsarbete krävts. Vid val av variabler har ambitionen så långt som möjligt varit att

dessa ska vara manifesta och enkla att kvantifiera. En av variablerna, ”antal

tweets/bloggposter som är personliga”, har dock krävt ett visst mått av tolkning för att kunna

kvantifieras. En genomgång för hur materialet har tolkats finns i bilaga tre.

I och med tolkningsarbetet har hermeneutik använts för att få en förståelse för innehållet i

tweets och bloggposter. Hermeneutisk tolkning går ut på att forskaren tolkar olika teman eller

delar av texten i fråga för att utveckla textens övergripande betydelse. Utifrån dessa teman

eller delar relaterar forskaren tillbaka till textens helhet; hermeneutik handlar med andra ord

om en ständig växelverkan mellan textens enskilda delar och dess helhet.108

Viktigt vid

tolkningsarbete är att forskaren måste ha en viss förförståelse för texten och den kontext den

producerats i för att kunna tolka innehållet. Denna förförståelse är dock inte helt

oproblematisk då, uttolkare med olika förförståelse och förutsättningar tolkar materialet olika.

Den tolkning som gjorts i denna undersökning är med andra ord enbart en av flera möjliga

tolkningar av verkligheten.

4.3.1 (N)etnografi Etnografi är en term som används för att beteckna observationen av en viss grupp människor,

deras föreställningsvärldar, normer, tankar och värderingar, samt de praktiker som är knutna

till dessa.109

Etnografi kan egentligen sägas vara ett paraplybegrepp för en samling olika

kvalitativa metoder där den mest använda är deltagande observation.110

Deltagande

observation innebär att forskare studerar en viss miljö och människorna i den genom att

uppsöka och vistas i miljön,111

följaktligen erhålls ett inifrånperspektiv på den miljö som

undersöks, vilket ger möjligheten att få en djupare förståelse för det som studeras, i det här

fallet politikers användande av sociala medier.

107


Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, sidan 182 109


Ibid., sidan 101 111

Ibid, sidan 102

24

Vid genomförandet av observationer kan forskaren välja att vara öppet deltagande och aktiv

tillsammans med gruppen, att öppet observera gruppen men inte delta, att observera dolt och

samtidigt delta eller observera dolt och inte delta.112

När det gäller deltagande observation på

nätet, skämtsamt kallat (n)etnografi, är miljön främst textbaserad vilket innebär att forskaren i

första hand studerar och/eller deltar i utbyte av skrivna meddelanden.113

Internet erbjuder

möjligheten att som forskare vara helt dold och passivt observera utan att delta i de aktiviteter

som försiggår. På nätslang kallas detta att vara en ”lurker”, det vill säga någon som ”smyger

omkring” i nätmiljön och observerar det som händer och sägs utan att själv ge sig tillkänna för

gruppen.114

I genomförandet av undersökningen har jag utnyttjat lurkerrollen i min observation av

användandet av personliga bloggar och mikrobloggar. Jag har i min forskarroll med andra ord

passivt och dolt observerat aktiviteten på- och användandet av de sociala medierna . Detta

tillvägagångssätt valdes då jag ville undersöka politikernas faktiska användande av sociala

medier. Att kontakta politikerna eller delta i kommunikationen på de sociala medierna skulle

ha påverkat undersökningssituationen och vidare även eventuellt ha påverkat resultatet.

4.4 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet handlar i grund och botten om ifall undersökningen är pålitlig – att den går att

upprepa och då ge samma resultat.115

För att undersökningen ska vara så objektiv som möjligt

ställs krav på att alla forskande individer – under rimliga förutsättningar – gör samma läsning

av samma text, också vid olika tidpunkter.116

Detta kan uppnås om forskaren i fråga har

tydliggjort hur variablerna ska defineras, vilket också minimerar risken för subjektiva

tolkningar. Därför har stor vikt i denna undersökning lagts på att tydligt definiera variablerna,

vilket återges i bilaga tre. Validitet hänger nära samman med reliabilitet, men handlar om ifall

undersökningen i fråga mäter det den utsäger sig mäta. Hög validitet kan uppnås om de

operationella definitionerna stämmer väl överens med de teoretiska definitionerna.117

I denna

uppsats har därför de operationella definitionerna, i detta fall de nyckelmeningar som mäts för

att beskriva användandet av sociala medier, kopplats nära samman med en av de teoretiska

definitionerna av de möjligheter i användning som sociala medier möjliggör.

112




Eliasson, Annika, Kvantitativa metoder från början, sidan 15 116

Ibid., sidan 15 117

Ibid., sidan 17

25

5. Resultat Genom att undersöka materialet utifrån undersökningens övergripande syfte med hjälp av de

ovan beskrivna metoderna, har vissa mönster och skillnader i materialet visat sig

återkommande. I bilaga fyra återinns datamatriserna med ifyllda variabelvärden för varje

enskild variabel och analysenhet. Nedan presenteras de sammanställda resultaten från

undersökningen i form av cirkeldiagram med jämförelser mellan yngre och äldre politikers

variabelvärden mellan februari – mars 2010.

5.1 Resultat från undersökningen – en sammanställning

1577

956

Antal tweets

Yngre

Äldre

Figur 3. Figur 4.

Ovanstående diagram avser att visa variabelvärdena som operationaliserar nyckelmeningen

”chans att snabbt nå ut” ur definitionen av de möjligheter sociala medier erbjuder som

presenterades i teorikapitlet. När det gäller både användandet av Twitter och personliga

bloggar har de yngre politikerna en tendens att, totalt sett, uppdatera både sina bloggar och

mikrobloggar mer frekvent än de äldre politikerna118

, vilket framgår av figur tre och fyra.

Medelvärdena när det gäller antal tweets respektive antal bloggposter för de äldre politikerna

är 137 tweets respektive 29 bloggposter, medans medelvärdena för samma variabler när det

gäller de yngre politikerna är 225 tweets respektive 41 bloggposter.

Vid en närmare undersökning av de enskilda variabelvärdenas medianvärden visar det sig

dock att de äldre politikerna, när det gäller antal tweets som visas i figur tre, har ett högre

medianvärde än de yngre politikerna. Detta tyder på att de äldre politikernas användande av

variabeln ”antal tweets” är jämnare fördelad inom gruppen, jämfört med användandet inom

gruppen av yngre politiker. De yngre politikernas totala variabelvärde när det gäller antal

tweets dras till stor del upp på grund av Centerpartiets Ungdomsförbunds ordförande Magnus

Anderssons individuella användande. Andersson skiljer sig från alla politiker i

undersökningen då han uppdaterar både blogg och mikroblogg mest av alla, hans individuella

118

Kodandet av dessa variabler inkluderar ej foton på MUF:s Niklas Wykmans personliga blogg, då dessa var

odaterade.

26

användande påverkar därför i stor grad det totala antalet tweets och bloggposter hos de yngre

politikerna.

När det gäller de som uppdaterar sina bloggar och mikrobloggar minst är det bland de yngre

politikerna Jakop Dalunde som skriver minst antal bloggposter, medan Jytte Guteland är den

som skriver minst antal tweets. Bland de äldre politikerna är det Lars-Axel Nordell som

skriver både minst antal bloggposter samt tweets.

Figur 5. Figur 6.

Figur 7. Figur 8.

27

Figur 9. Figur 10.

Ovanstående diagram visar en sammanställning av variabelvärdena som operationaliserar

nyckelmeningen ”tillfälle att skapa dialog, besvara, frågor/kritik” från teoriavsnittet som

beskriver möjligheterna med användandet av sociala medier.

När det gäller variablerna som uttalar sig om denna nyckelmening i och med användandet av

Twitter, det vill säga figur fem, sex, sju och åtta, visar sammanställningen att de yngre

politikerna utnyttjar dessa variabler mer frekvent än de äldre politikerna. Figur fem visar att

de yngre dels använder funktionen att rikta sina tweets till specifika personer eller företag i

högre utsträckning än de äldre; av de yngre politikernas totala antal tweets är 41 procent

riktade till specifika personer/företag/organisationer, medans samma summa endast är åtta

procent för de äldre politikerna. Figur åtta visar att de yngre politikerna dessutom i högre

utsträckning gör sina tweets synliga i diskussionsgrupper genom att använda sig av vad som i

undersökningen kallas synlighetstweets. De yngre politikerna har även fler så kallade

followers på Twitter än vad de äldre politikerna har vilket visas i figur sju, med 3658

followers jämfört med 1402 followers bland de äldre politikerna, och de väljer också själva att

följa fler användare jämfört med de äldre politikerna vilket visas i figur sex.

När det gäller variablerna som berör politikernas användande av bloggar i samband med

nyckelmeningen ”tillfälle att skapa dialog, besvara, frågor/kritik”, vilket visas i figur nio och

tio, har de yngre politikerna under den undersökta perioden fått 482 kommentarer på sina

bloggar sammanlagt, medan de äldre politikerna sammanlagt har fått 178 kommentarer119

.

När det gäller antalet svarskommentarer har de äldre politikerna gett 82 svarkommentarer,

medan de yngre har gett 80 stycken. Baserat på dessa siffror har svarsfrekvenserna på

bloggarna för de yngre och äldre politikerna räknats ut. Denna uträkning ger de äldre

politikerna en svarsfrekvens i förhållande till deras sammanlagda antal kommentarer på cirka

46 procent, medan de yngre politikerna har en svarsfrekvens på cirka 16 procent. Den

politiker som har högst svarsfrekvens är Nina Lundström med 88 procents svarsfrekvens och

119

På den moderate riksdagsledamoten Mats Sanders personliga blogg har inte kommentarer respektive

svarskommentarer kunnat räknas då han valt att osynliggöra kommentarsfältet på bloggen efter en viss tid.

28

de med lägst svarsfrekvens är Jytte Guteland och Niklas Wykman som inte svarat eller

kommenterat vid något tillfälle på sina bloggar.

I samband med variabeln antal svarskommentarer är det viktigt att poängtera att politikerna

vid flera tillfällen, i en och samma svarskommentar, har svarat eller kommenterat på flera av

kommentarerna från olika användare. Svarsfrekvensen kan därför sägas vara relativ, men är

ändå intressant att uppmärksamma då hög svarsfrekvens tyder på ambitionen att ta

kommentarer tillvara och göra sig tillgänglig för dialog på sin blogg.

29

37

Antal personliga bloggposter

Yngre

Äldre

Figur 11. Figur 12.

Variablerna ”antal tweets som är personliga” respektive ”antal bloggposter som är

personliga” avser att spegla hur politikerna utnyttjar möjligheten att fokusera på personligt

innehåll i användandet av sociala medier och visas i figur elva respektive figur tolv. Bland de

yngre politikerna utgjordes de rena tweetsen av personliga tweets till 46 procent, jämfört med

40 procent hos de äldre. På motsvarande sätt utgjordes det totala antalet bloggposter hos de

yngre politikerna av personliga sådana till 10 procent och bland de äldre politikerna till 19

procent. De yngre politikerna använder med andra ord Twitter till att kommunicera personligt

innehåll i högre utsträckning än de äldre, medan de äldre politikerna använder bloggarna till

mer personligt innehåll än de yngre. Resultatet visar dock att personligt innehåll överlag utgör

en mindre del av politikernas totala kommunikation via sociala medier, speciellt när det gäller

de personliga bloggarna.

29

6. Analys I detta kapitel kommer resultaten från undersökningen att analyseras utifrån det tidigare

presenterade teoretiska ramverket. Denna analys avser dels komma närmare ett svar på

uppsatsens övergripande syfte; att skapa en bättre förståelse för hur svenska politiker i början

av valåret 2010 använder sig av sociala medier för kommunikation och jämföra användandet

av sociala medier mellan yngre och äldre politiker, och dels att även närma sig ett svar på

uppsatsens delsyfte; att uppmärksamma eventuella mönster mellan olika generationers

användande av sociala medier som kan indikera trender inför kommande års politiska

kommunikation via sociala medier i Sverige.

6.1 Att snabbt nå ut

De sociala medierna erbjuder möjligheten att snabbt och ofta uppdatera bloggar och

mikrobloggar utan att hänsyn behöver tas till massmediers behov eller efterfrågan på

information. Undersökningen av materialet visar att de yngre politikerna i högre utsträckning

tenderar att utnyttja möjligheten att ofta uppdatera både sina mikrobloggar och personliga

bloggar och på sätt snabbt nå ut med information jämfört med de äldre politikerna.

När det gäller modellen för politisk kommunikation har massmedierna traditionellt haft rollen

som förmedlare och uttolkare av politisk information. Idag ser det inte nödvändigtvis ut så,

även om massmedierna fortfarande är den viktigaste kommunikationsvägen för politiker att nå

ut till medborgarna genom. Denna undersökning visar dock att de yngre politikerna i högre

utsträckning utnyttjar möjligheten att ofta och snabbt kommunicera via sociala medier, där de

själva har kontroll över vad som skrivs. En möjlig anledning till detta kan vara att de äldre

politikerna fortfarande till större del tänker på politisk kommunikation i enlighet med de

traditionella rollerna de tre aktörerna i modellen för politisk kommunikation har haft, där

politikerna inte har haft fri tillgång till medieutrymme. Att själv ta kontroll över sin egen

kommunikation är kanske därför inte lika självklart för de äldre politikerna som för de yngre

som vuxit upp under utvecklingen av det digitala samhället.

En intressant aspekt av detta resonemang är att den äldste politikern av undersökningens

analysenheter, Jan-Axel Nordell, är den som uppdaterar både Twitter och personlig blogg

minst av alla politikerna. Denna aspekt bekräftar delvis Prenskys tanke om digitala invandrare

som står kvar med den ena foten i det förgångna och därmed har svårare att anpassa sig till det

digitala samhället. Prenskys beskrivning av digitalt infödda, att ha ett försprång när det gäller

att tala det digitala språket, stämmer också överens med mönstret som avspeglar de yngre

politikernas benägenhet att överlag oftare uppdatera information via sociala medier.

Politikernas användande av mikrobloggar och personliga bloggar följer dock den utveckling

av politisk kommunikation ur ett mer strategiskt perspektiv, vilket talar för att det kommer att

bli allt viktigare för politiker att kommunicera mer kontinuerligt och inte bara när stöd behövs

från målgrupperna. Mikrobloggarna och de personliga bloggarna är redskap som används av

politikerna för att kommunicera oftare och mer kontinuerligt med medborgare än vad

massmedier tidigare tillåtit. Detta öppnar upp för en mer kontinuerlig politisk kommunikation

och mer permanenta politiska kampanjer.

30

6.2 Att skapa förutsättningar för relationer och dialog De sociala medierna beskrevs i teorikapitlet som bland annat mötesplatser för konversation

och dialogisk och direkt kommunikation. Den politiska kommunikationen har traditionellt sett

kännetecknats av att politiker talat mer till medborgarna än med dem, men med Internets och

sociala mediers utveckling finns potentialen att den politiska kommunikationen kan bli mer

utav en tvåvägskommunikation. Med undersökandet av de variabler som avsåg att spegla

nyckelstycket ”tillfälle att skapa dialog, besvara, frågor/kritik” var ambitionen att spegla

huruvida denna potential tas tillvara i politikernas användande av Twitter och personliga

bloggar.

Undersökningen visar att de yngre politikerna överlag har en mer frekvent användning av

dessa ”mer utåtriktade” variabler. Exempelvis använder sig de yngre politikerna av tweets

riktade till specifika personer, företag eller organisationer i mycket hög utsträckning jämfört

med de äldre politikerna. Detta tyder på att de yngre politikerna är involverade i, och strävar

efter att involvera andra, i en mer direkt kommunikation, en slags dialogisk kommunikation.

Att använda riktade tweets är en av flera sociala funktioner som Twitter erbjuder som kan

bidra till symmetri i kommunikationsprocessen och fördela och uppmuntra till spridning av

information mellan flera användare. De äldre politikernas mikrobloggar har därför totalt sett

mer karaktären av envägskommunikation bestående av en stor andel ”rena tweets”.

Denna analys kan dock nyanseras vid en närmare undersökning av antalet tweets riktade till

personer, företag eller organisationer i förhållande till det totala antalet tweets. Av de yngre

politikernas totala antal tweets är 41 procent riktade till specifika

personer/företag/organisationer, medans samma summa endast är åtta procent för de äldre

politikerna. Det blir då tydligt att det både för de yngre och äldre politikerna är en minoritet

riktade tweets till specifika personer, företag och organisationer under

undersökningsperioden, jämfört med det totala antalet tweets. Att de yngre politikerna

använder sig av en kommunikation mer lik en tvåvägskommunikation, jämfört med de äldre

politikerna, är därför något hårddraget. Dessutom följdes inte tweets riktade till personer,

företag eller organisationer upp, varför det inte går att uttala sig om hur dialogen tog sig

uttryck. Den politiska kommunikationen som länge har kännetecknats av att partier och

politiker oftare talar till medborgarna än med dem tycks därför även skymtas på Twitter. Trots

att de sociala medierna erbjuder flera sociala funktioner för att skapa dialog och en

tvåvägskommunikation, tas inte dessa möjligheter tillvara i sådan hög utsträckning,

framförallt inte bland de äldre politikerna.

Samtidigt är det i denna fråga även viktigt att lyfta fram medborgarnas användande av sociala

medier. Internets och sociala mediers användning i politisk kommunikation är beroende av att

många människor, såväl politiker som medborgare, utnyttjar de möjligheter som sociala

medier erbjuder när det gäller att öka delaktigheten i den politiska dialogen. De sociala

medierna ger alla användare den teoretiska möjligheten att göra sig hörda och kommunicera

med politiker, men dessa möjligheter måste även av medborgarna tas tillvara. Samtidigt

handlar kommunikation i sociala medier mycket om att bli vald, att ha ett innehåll som

uppmuntrar till dialog eller i något avseende är intressant och får andra användare att reagera

och vilja interagera. Som det konstaterades i teorikapitlet får exempelvis en blogg inga läsare

om innehållet uppfattas som ointressant. Ett exempel på detta från undersökningen är Grön

Ungdoms Jakop Dalunde som är den bland de yngre politikerna som skrivit minst antal

bloggposter, endast åtta stycken. Trots detta har han fått många kommentarer på sin

31

personliga blogg. Detta visar på vikten av ett intresseskapande innehåll för att skapa en dialog

när det gäller kommunikation via sociala medier.

Det är även intressant att titta närmare på hur politikerna valt att följa andra användare, det

vill säga den variabel som kallas ”following”. De yngre politikerna följer tillsammans 2778

användare, medan de äldre politikerna endast valt att följa 882 andra användare sammanlagt.

Denna fördelning visar även den på en vilja från de yngre politikerna att intressera sig för

andra användare och vad de skriver och tycker. Genom att ta del av vad andra användare

skriver och tycker, kan politikerna involvera sig i detta och i förlängningen kan detta sägas

vara ett sätt för politiker att lära känna potentiella väljare. Att välja att följa andra användare

gör politikerna mer uppdaterade i vad som skrivs på Twitter, och det kan antas att detta även

gör politiker mer benägna att kommentera och skapa dialog med andra användare då de

faktiskt ser och kan reagera på andra användares kommentarer och information.

Detta kan knytas samman med relationsmarknadsföring, vilken baseras på att kunderna, eller i

det här fallet potentiella väljare, sätts i centrum. De yngre politikerna tycks intressera sig mer

för andra användare än vad de äldre politikerna gör, genom sitt sätt att använda sig av

variabeln ”following”. De yngre politikerna följer andra användares åsikter och kommentarer

på Twitter och de använder sig även mer av tweets riktade till specifika personer. Inom

relationsmarknadsföring är kundfokus en förutsättning och betoningen ligger på personlig

kommunikation mellan de enskilda individerna för att skapa starka och långsiktiga relationer.

De yngre politikernas användande av de variabler på Twitter som avser spegla ”tillfälle att

skapa dialog, besvara, frågor/kritik” verkar även ha ett samband med hur många andra

användare som väljer att följa innehållet i de yngre politikernas mikrobloggar. De yngre

politikerna har totalt 3658 så kallade ”followers”, alltså användare som följer mikrobloggarna

i fråga, jämfört med 1402 ”followers” på de äldre politikernas mikrobloggar. Att som politiker

visa intresse för andra användare på Twitter, tycks skapa en slags ömsesidighet, vilket

resulterar i att användare även intresserar sig för det politikern har att säga. Även detta kan

relateras till relationsmarknadsföring, där det handlar om att genom att sätta kunder i fokus,

etablera, utveckla och avveckla relationer. Bland de äldre politikerna, som varken väljer att

följa många andra användare eller lika frekvent väljer att rikta tweets direkt till andra

användare, återfinns inte heller lika många ”followers” som bland de yngre politikerna.

I det hänseendet är det även relevant att uppmärksamma variabeln ”synlighetstweets”. Även

när det gäller denna variabel använder de yngre politikerna den mer frekvent totalt sett. Denna

typ av tweet skapar en synlighet utanför de egna ”följarna” och kan därför också sägas vara en

del av ett utåtriktat arbete som skapar bättre förutsättningar för att nå ut till fler och för att

skapa en nyfikenhet och ett intresse för den egna mikrobloggen, vilket i förlängningen kan

leda till ökad dialog och relationer.

Denna rubrik kan sammanfattas med att de yngre politikerna med sin frekventa användning av

variabler som speglar ”tillfälle att skapa dialog, besvara, frågor/kritik”, skapar bättre

förutsättningar för att dialog överhuvudtaget ska kunna uppstå på Twitter. De yngre

politikerna använder generellt sett sociala medier mer utåtriktat och visar på så sätt ett intresse

för andra användare och sätter andra användare mer i fokus än vad de äldre politikerna gör.

32

6.2.1 Att tillvarata relationer och föra dialog Som konstaterats ovan använder de yngre politikerna totalt sett Twitter på ett mer utåtriktat

sätt än vad de äldre politikerna gör och skapar med sitt användande goda förutsättningar för

långsiktiga relationer med andra användare. När det gäller användandet av de personliga

bloggarna ser mönstret likadant ut; de yngre politikerna uppdaterar sina bloggar mer frekvent

än vad de äldre politikerna gör och de får även fler kommentarer från användare på sina

personliga bloggar totalt sett. Här tar dock detta mönster en intressant vändning; hos de äldre

politikerna är svarsfrekvensen i förhållande till antalet kommentarer högre än bland de yngre

politikerna. Svarsfrekvensen hos de äldre politikerna är 46 procent, medan den ligger på 17

procent hos de yngre politikerna. Detta resultat tyder på att de äldre politikerna är mer synliga

i sina personliga bloggar och bekräftar och kommenterar användarkommentarerna de får i

högre utsträckning än vad de yngre politikerna gör.

De yngre politikerna skapar med andra ord förutsättningar för dialog och relationsskapande

genom sitt användande av sociala medier, men när detta skapande av förutsättningar

exempelvis tar sig uttryck i form av kommentarer på de personliga bloggarna från användare,

så tas inte dessa kommentarer tillvara i samma utsträckning som hos de äldre politikerna.

Detta kan delvis förklaras med att de äldre politikerna inte får lika många kommentarer som

de yngre, och att det därför är lättare för dem att få en överblick över användarkommentarerna

och att de hinner svara på de kommentarer de fått. Samtidigt är det intressant att notera

faktumet att två av de yngre politikerna har en svarsfrekvens på 0 procent, samtidigt som detta

är två av de yngre politiker som fått relativt få kommentarer, nämligen Jytte Guteland och

Niklas Wykman. Att de äldre politikerna har en högre svarsfrekvens på grund av att de fått

färre kommentarer är kanske därför ett förenklat svar.

Detta skulle kunna ha att göra med att de äldre politikerna överlag helt enkelt är bättre på att

tillvarata de kontakter de får med användare, åtminstone när det gäller hur de använder sina

personliga bloggar. Genom att de äldre politikerna i högre grad svarar på och kommenterar

användarkommentarer, ger detta ett intryck av att de tar del av användarnas synpunkter, kritik

och kommentarer och är öppna för dialog. På samma sätt som relationsmarknadsföring

handlar om att skapa positiva upplevelser och ett värde för användarna, så skapar de äldre

politikerna detta värde genom att personligen svara på kommentarer. Enligt teorierna för

relationsmarknadsföring är det just denna personliga kommunikation som bygger starka och

långsiktiga relationer och som bekräftar och stärker relationen. De äldre politikerna kan därför

sägas utnyttja sociala medier i egenskap av mötesplatser i högre grad, där möjligheter till

konversation och relationsskapande människor emellan tas tillvara.

De politiker som fått flest kommentarer bland de äldre respektive yngre politikerna är Monica

Green och Magnus Andersson. De är även de två bland de äldre respektive yngre politikerna

som uppdaterar Twitter mest frekvent, som följer flest andra användare på Twitter och som

använder sig mest frekvent av riktade tweets. Dessa är också de två politiker, förutom

Guteland och Wykman som har 0 procent svarsfrekvens, som har lägst svarsfrekvens i

förhållande till antalet kommentarer. Green och Andersson använder med andra ord Twitter

på ett utåtriktat sätt och får också flest kommentarer på sina personliga bloggar, men är

samtidigt två av dem som ger minst feedback på kommentarer, sett till frekvens. Att använda

sociala medier på ett utåtriktat sätt skapar med andra ord många öppningar för dialog.

Samtidigt skapar det utåtriktade användandet ett stort informationsflöde som kan tänkas vara

33

svårt att hantera och ge feedback på. Att vara utåtriktad och synas och höras i sociala medier

kan skapa nyfikenhet hos andra användare, men baksidan och utmaningen är att ta denna

nyfikenhet tillvara och utveckla denna nyfikenhet till en relation som ger användaren en

positiv upplevelse av relationen. Tendensen att den politiska kommunikationen kännetecknas

av att politiker talar till medborgarna, och inte med dem kan därför också sägas skymta på de

personliga bloggarna i fråga om vilken feedback användarna får från politikerna.

6.3 Att vara personlig En av fördelarna med sociala medier jämfört med massmedier beskrevs i teorikapitlet som

möjligheten att kunna kommunicera på ett mer personligt och individanpassat sätt. Med de

sociala mediernas ökade inflytande i den politiska kommunikationen finns möjligheten för

politiker att fokusera på personliga frågor och visa upp personliga sidor av sig själv. Detta är

aspekter av den politiska kommunikationen som traditionellt sett inte varit i fokus, men som

har blivit allt viktigare, exempelvis i och med införandet av personval.

Undersökningen visar att politikerna kommunicerar mer personligt innehåll via

mikrobloggarna än via de personliga bloggarna. Detta kan bland annat ha att göra med att

innehållet i tweets inte är längre än 140 tecken, vilket innebär att innehållet har en tendens att

bli ytligt och korthugget. Mikrobloggarna är därför inget socialt medium där utrymme

exempelvis finns för djupare politiska analyser. Däremot passar det väl till kortare personliga

kommentarer och utrop. De yngre politikernas rena tweets uppgår till 46 procent av personligt

innehåll medan samma siffra för de äldre politikerna är 40 procent. De personliga bloggarna

har däremot en större tendens att utgöras av innehåll som berör politik, politiska åsikter eller

innehåll av en mer allmän karaktär. Av de yngre politikernas totala antal bloggposter består

endast tio procent av personliga bloggposter, medan 19 procent av de äldre politikernas

bloggposter är personliga. De äldre politikerna använder de personliga bloggarna till mer

personligt innehåll än vad de yngre politikerna gör, medan mönstret med personligt innehåll

är motsatt när det gäller Twitter.

De sociala medierna är kommunikationskanaler där personlig information tillåts ha ett stort

utrymme och där ingen hänsyn behöver tas till massmedia, journalister eller det egna politiska

partiet. Ändå utgörs den mesta delen av politikernas kommunikation, oavsett ålder, via de

sociala medierna av innehåll som kan knytas till politiskt innehåll eller till innehåll av allmän

karaktär. Den traditionella rollen för de politiska aktörerna i modellen för politisk

kommunikation, att vara avsändare av politiska budskap, kan följaktligen även sägas gälla

användandet av de sociala medierna. Politikernas privatliv och personliga intressen är inget

primärt innehåll som kommuniceras till andra användare, utan politiken står i fokus även i de

sociala medierna.

6.4 Digitalt infödda, digitala invandrare?

De mönster i användande av sociala medier som sammantaget sett kan urskiljas mellan de två

grupperna av politiker överensstämmer till stor del med de teorier om skillnader i

Internetanvändande som enligt Mark Prensky och rapporten från Vinnova handlar om en

generationsfråga.

34

De yngre politikerna kan i det avseendet liknas vid de digitalt infödda individerna som är

uppvuxna i det digitala samhället och följaktligen är mer benägna att använda sig av olika

funktioner som de sociala medierna har att erbjuda för interaktivitet, att ta del av mycket

information och även själva sprida och producera information samt använda Internet för att

nätverka. Den yngre generationens socialt orienterade användande betonas i rapporten från

Vinnova, vilket kan speglas i det som i undersökningen beskrivits som de yngre politikernas

utåtriktade användande, bland annat genom deras användande av riktade tweets. Enligt

rapporten är det även vanligt bland de yngre användarna att kommunicera med flera andra

användare samtidigt, vilket även det illustreras av de yngre politikernas användande av

synlighetstweets och intresset för vad andra användare skriver och tycker i form av variabeln

”following”. Genom att de yngre politikerna vuxit upp i och med utvecklingen av det digitala

samhället har de enligt Prensky ett försprång i användandet av Internet, vilket enligt denna

undersökning också märks i deras användning av sociala medier då de mer frekvent utnyttjar

flera av dess fördelar och karakteristika.

De äldre politikerna kan å andra sidan liknas vid de digitala invandrarna som enligt Prensky

står med den ena foten i det förgångna, i det samhälle de från början är insocialiserade i. De

har först i vuxen ålder blivit Internetanvändare, vilket kan kontrasterat mot de yngre

politikerna som vuxit upp med Internets utveckling. Denna förutsättning skapar ett

användande av Internet hos de äldre politikerna som mer liknar äldre tekniker för

kommunikation. I undersökningen kan detta illustreras med att de äldre politikerna inte i

samma utsträckning utnyttjar möjligheten till snabb och kontinuerlig kommunikation som

sociala medier utnyttjar samt att de inte använder sig av funktioner på framför allt Twitter

som inbjuder till dialog och interaktivitet. Som rapporten från Vinnova konstaterar kan den

äldre generationens kommunikation liknas vid envägskommunikation, det vill säga en

kommunikation som är enkelriktad och mindre utåtriktad. Många så kallade ”rena” tweets hos

de äldre politikerna vittnar om en slags envägskommunikation, då dessa inte är avsedda till

speciella personer utan riktas till den heterogena massan av användare på Twitter.

Samtidigt skall den äldre generationen, den så kallade mejlkulturen enligt Vinnovas rapport,

prioritera kommunikation medan den pågår och därför göra uppehåll i övriga aktiviteter för att

fokusera på själva kommunicerandet. Även detta kan sägas stämma överens med mönstret

som framkommer i undersökningen där de äldre politikerna har en högre svarsfrekvens

jämfört med de yngre politikerna när det gäller att svara på användarkommentarer på den

personliga bloggen. Jämfört med användandet av samma variabel hos de yngre politikerna

tycks det vara viktigare att prioritera, svara på och bekräfta användarkommentarer hos de

äldre politikerna.

35

7. Slutsatser och avslutande diskussion Analysen visade att vissa mönster i användande av sociala medier kan urskiljas mellan de

yngre och äldre politikerna. I detta avslutande kapitel summeras uppsatsens huvudsakliga

slutsatser när det gäller hur svenska politiker använder sig av sociala medier i början av

valåret 2010. Baserat på dessa slutsatser förs därefter en avslutande diskussion utifrån den del

av delsyftet som avser att indikera trender inför kommande års politiska kommunikation via

sociala medier i Sverige.

7.1 Slutsatser

Resultaten från undersökningen har visat att svenska politiker idag allra högsta grad använder

sig av sociala medier för politisk kommunikation. Undersökningen visar dock att de yngre

politikerna generellt sett dels använder både bloggar och mikrobloggar mer frekvent än vad de

äldre gör samt att de använder dem på ett mer utåtriktat sätt, framförallt Twitter. Det frekventa

användandet från de yngre politikernas sida innebär att de ofta och kontinuerligt uppdaterar

sina bloggar och mikrobloggar, vilket innebär att de själva skapar ett stort och aktuellt

informationsflöde. På Twitter använder de yngre politikerna även funktioner i högre

utsträckning än de äldre, som gör kommunikationen mer utåtriktad. På så sätt skapar de goda

förutsättningar för dialog och relationsskapande med andra användare. De äldre politikerna

tenderar dock att, när det gäller de personliga bloggarna, ta andra användares kommentarer

bättre tillvara då de har en högre svarsfrekvens på användarkommentarer än vad de yngre

politikerna har. En slutsats av detta kan vara att de äldre politikerna överlag är bättre på att

tillvarata de kontakter de får med användare jämfört med de yngre politikerna.

Undersökningen speglar också en tendens som visar att de politiker, oavsett

generationstillhörighet, som är mest utåtriktade och mest frekvent uppdaterar sina bloggar och

mikrobloggar, är de som ger minst feedback på användarkommentarer. Slutligen kan det

konstateras att den politiska kommunikationen via sociala medier till största delen utgörs av

just politiskt innehåll eller innehåll av mer allmän karaktär.

Diskussionen kring användandet av sociala medier har främst baserats på de yngre respektive

de äldre politikernas sammanlagda variabelvärden och dessa summor har jämförts med

varandra. Vid en närmare undersökning av de individuella variabelvärdena för respektive

politiker så nyanseras bilden av yngre och äldre politiker som digitalt infödda respektive

digitala invandrare något. Det som är viktigt att poängtera i samband med detta är främst att

en av de yngre politikernas användande av de sociala medierna skiljer sig från mängden.

CUF:s ordförande Magnus Anderssons frekventa användande av flera av de undersökta

variablerna bidrar i hög grad till den tydliga skiljelinjen mellan äldre och yngre politikers

användande som kunnat urskiljas i analysen. Hade det inte varit för Anderssons frekventa

användande av flera av variablerna hade inte skillnader i användande varit lika tydliga. Det är

därför viktigt att understryka att användande av sociala medier även är något högst

individuellt som kan bero på fler faktorer än enbart generationsfaktorn.

36

7.2 Trender inför kommande års politiska kommunikation på

Internet?

Politikernas användning av sociala medier som speglats i denna uppsats kan antas stärka

antagandet om att den politiska kommunikationen framöver kommer att utmärkas av mer

permanenta politiska kampanjer och en mer kontinuerlig politisk kommunikation. I synnerhet

kan detta antagande sägas stärkas då den grupp av politiker som i undersökningen

genomgående har kallats för ”yngre” politiker, vilka är individer som är i början av sin

politiska karriär, på många sätt använder de sociala medierna mer frekvent än vad de äldre

politikerna gör.

Utifrån de yngre politikernas användande av sociala medier kan två potentiella trender inför

de närmsta kommande årens politiska kommunikation i Sverige urskiljas. Den första kan

sammanfattas i vikten av att synas och höras. De yngre politikernas frekventa och utåtriktade

användande av personliga bloggar och mikrobloggar tyder på att politisk kommunikation via

sociala medier i stor utsträckning kommer att handla om ett skapande av ett stort

informationsflöde som i förlängningen kan skapa en nyfikenhet eller så kallat ”buzz” kring

politisk kommunikation i sociala medier. Vikten kommer med andra ord utifrån denna

undersökning, några år framåt i tiden, ligga på att synas, höras och på så sätt ”finnas” i sociala

medier.

Den andra trenden kan sammanfattas i det fortsatta användandet av politisk kommunikation

främst i form av envägskommunikation. Trots att de yngre politikerna använder de

möjligheter till interaktivitet och utåtriktning som sociala medier erbjuder i hög grad, tycks de

enligt undersökningens resultat inte, i samma utsträckning som de äldre politikerna, ta tillvara

de kommentarer och kontakter de får. Den direkta dialogen, som kan skapa långsiktiga

relationer med väljare, kommer troligen därför inte heller fortsättningsvis vara det mest

centrala när det gäller politisk kommunikation via sociala medier. Den politiska

kommunikationen kommer därför även framöver att kännetecknas av att politiska makthavare

talar till medborgarna och inte med dem.

Utmaningen för de närmsta årens användande av politisk kommunikation via sociala medier

kommer därför för svenska politiker vara att hitta balansen mellan skapandet av ett stort

informationsflöde och att utnyttja och tillvarata de kontakter och kommentarer detta

informationsflöde medför.

37

7.3 Politisk kommunikation – utvecklandet av en modell Användandet av sociala medier för politisk kommunikation är något som i allra högsta grad

pågår idag och något som antas bli allt viktigare. De sociala medierna erbjuder möjligheten

till en direkt kommunikation mellan politiska makthavare och medborgare och en genväg

förbi massmedias behov och efterfrågan för politikerna. De sociala medierna bör därför ha en

plats i modellen för politisk kommunikation under de närmsta åren, då de skapar nya

förutsättningar för och påverkar den politiska kommunikationen.

Medborgare

Sociala medier

Demokratins funktionssätt

och kvalitet.120

Massmedia Makthavare

Figur 13.

I denna utvecklade version av Lars Nords modell för politisk kommunikation under de

närmsta åren, har de sociala medierna en given plats, speciellt i samband med

kommunikationen mellan medborgare och politiska makthavare. Pilen markerad med fet stil

symboliserar det stora informationsflödet från politiker till medborgare. Den mindre

markerade pilen visar på flödet av information från medborgare till politiker, vilket inte är lika

stort som det omvända informationsflödet men som ändå existerar. Denna pil kan framöver

komma att markeras med fet stil även den.

Den politiska kommunikationen mellan medborgare och politiska makthavare kan stärkas om

de yngre politikerna, morgondagens riksdagsledamöter, klarar utmaningen med att tillvarata

och vidareutveckla relationerna de via sociala medier skapar förutsättningar för och på sätt

skapar ett positivt värde för medborgarna. Detta kombinerat med att yngre generationer

medborgare, digitalt infödda, växer upp och blir röstberättigade kan eventuellt komma att

stärka den politiska kommunikation via sociala medier i framtiden, då de yngre

generationerna medborgare, på ett liknande sätt som den yngre generationen av politiker

enligt undersökningen visat, kommer att använda sociala medier frekvent och utåtriktat. Dessa

faktorer kan på sikt komma att stärka den politiska kommunikationen via sociala medier i

Sverige och bidra till att den blir mer utav en dialogisk tvåvägskommunikation.

7.3.1 Förslag till vidare forskning

Denna undersökning har till största delen varit av kvantitativ natur och har därför främst

genererat en mer generell kunskap och förståelse om politikers användande av sociala medier.

Som förslag till vidare forskning ges därför mer fördjupande kvalitativa undersökningar av

politikers användande av sociala medier.

120

Nord, Lars, IT och demokrati, sidan 15

38

En kvalitativ undersökning skulle exempelvis kunna följa en eller två politikers användande

av sociala medier närmare och därmed ge en djupare förståelse för området som enligt

resultaten i denna undersökning antas bli allt viktigare. Genom exempelvis djupintervjuer

med politikerna i fråga, skulle politikernas förutsättningar och beslut när det gäller

användande av sociala medier kunna förstås bättre. Det vore även intressant att genomföra en

kvalitativ innehållsanalys av politikernas personliga bloggar, för att mer ingående kartlägga

det textmässiga innehållet i politikernas bloggposter. Slutligen vore det naturligtvis mycket

intressant att undersöka hur intresset för politisk kommunikation via sociala medier ser ut från

medborgerligt håll. Denna undersökning skulle kunna utgöras av exempelvis fokusgrupper,

där politisk kommunikation i samband med Internet och sociala medier diskuteras.

Genom att på detta sätt komplettera kvantitativa resultat med kvalitativa undersökningar,

skulle kunskapen om dagens och morgondagens användande av politisk kommunikation i

sociala medier kunna breddas och fördjupas, vilket i förlängningen skulle vara en viktig insats

för förståelsen av den svenska demokratins framtida utveckling.

39

Litteraturförteckning

Blomqvist, Ralf, Dahl, Johan & Haeger, Tomas, Relationsmarknadsföring, 3:e upplagan,

IHM Publishing, Göteborg, 2004

Carlsson, Lena, Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Givande dialoger,

starkare varumärke, ökad försäljning, Kreafon, Göteborg, 2010

Castells, Manuel, Nätverkssamhällets framväxt. Band 1 – Informationsåldern. Ekonomi,

samhälle och kultur, Daidalos AB, Göteborg, 1999

Eliasson, Annika, Kvantitativa metoder från början, Studentlitteratur, Lund 2006

Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad,

upplaga 2:3, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005

Hvitfelt, Håkan, Hjältar och skurkar. Om politiskt ledarskap och politikens mediala

dramaturgi, i Den personliga politiken, Hvitfelt, Håkan, Karvonen, Lauri (red.), Mitt i

opinionen 6, Demokratiinstitutet, 2002, sidan 8-23

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, Etnologiskt fältarbete, Studentlitteratur, Lund 1999

Karvonen, Lauri, ”Personval – ingen risk, ingen mirakelmedicin”, i Den personliga politiken,

Hvitfelt, Håkan, Karvonen, Lauri (red.), Mitt i opinionen 6, Demokratiinstitutet, 2002, sidan

24-39

Kocken, Sofia & Skoghagen, Carin, En ny sångfågel i marknadsföringsdjungeln, D-uppsats

från Handelshögskolan i Stockholm/Institutionen för marknadsföring och strategi, Stockholm,

2010

Lister, Martin m.fl. New media: A critical introduction, Routledge, New York, 2003

Nilsson, Åsa, Kvantitativ innehållsanalys, sidorna 111-137 i Metoder i

kommunikationsvetenskap, Ekström, Mats, Larsson, Larsåke (red.), Studentlitteratur, upplaga

1:7, 2000, Polen, 2007

Nord, Lars, ”Valrörelsen 2010 – den första nya, den sista gamla eller en i raden av nygamla”,

i Väljarna, partierna och medierna, Lars Nord och Jesper Strömbäck (red.), SNS förlag,

Stockholm, 2009, sidan 327-348

Nord, Lars, IT och demokrati, Studentlitteratur, Lund, 2002

Nord, Lars, Spelet om opinionen. Möten mellan makthavare, medier och medborgare,

Studentlitteratur, Lund, 1997

40

Olsson, Tobias, ”Politiskt deltagande i den digitala tidsåldern”, i Internet, medier och

kommunikation, Dahlgren, Peter (red.), Studentlitteratur, Lund, 2002, sidan 205-230

Selg, Håkan, De två kulturerna på Internet – En utmaning för företag, myndigheter och

organisationer, Huvudrapport från Vinnova, 2009

Strömbäck, Jesper, Makt och medier – En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna

och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund, 2000

Strömbäck, Jesper, ”Att studera valrörelser”, i Väljarna, partierna och medierna, Lars Nord

och Jesper Strömbäck (red.), SNS förlag, Stockholm, 2009, sidan 9-25

Strömbäck, Jesper, Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation,

SNS Förlag, Stockholm, 2009

Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia, Bergquist, Magnus, Att fånga nätet. Kvalitativa metoder

för Internetforskning, Studentlitteratur, Lund, 2003

Svensson, Jakob, Kommunikation, medborgarskap och deltagardemokrati- En studie av

medborgarutskotten i Helsingborg, Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet, Lund 2008

Våge, Lars m.fl., Bloggtider, Sellin & Partner Bok och Idé AB, Stockholm, 2005

Elektroniska källor


http://www.dn.se/nyheter/valet2010/personvalet-jag-hyr-ut-mitt-namn-till-den-politiska-

kampanjen-1.1077748, Referensen upprättad: 100419

Findahl, Olle, Svenskarna och Internet 2009, http://www.wii.se/publicerat/doc_download/78-

svenskarna-och-internet-2009.html,

Referensen upprättad: 100325

Leijonhufvud, Jonas, Företagen flockas kring Twitter, Dagens Nyheter, 090929,



Nandorf, Tove”, Personvalens framtid ser dyster ut”, 080127, Dagens Nyheter



Nationalencyklopedin, sökord: Twitter, http://www.ne.se/sok/Twitter?type=NE


Nationalencyklopedin, sökord: Blogg, http://www.ne.se/lang/blogg,








http://www.ne.se/sok/Twitter?type=NE

http://www.ne.se/lang/blogg

41

Nationalencyklopedin, sökord: Sociala medier, www.ne.se/lang/sociala-medier,


Politiometern, http://www.politometern.se/

Prensky, Marc, Digital natives, digital immigrants, 2001,

http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-

%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf ,


Strömbäck, Jesper, 2010 blir inte första Internetvalet, artikel i tidningen NU, återgiven på



Sveriges Riksdag, Åldersfördelning vid riksdagsvalet 2006,

http://www.riksdagen.se/templates/R_PageFull____11296.aspx,

Referens upprättad: 100317

Twixdagen, http://twixdagen.se/

Materialkällor finns i bilaga 1, respektive bilaga 2.


http://www.politometern.se/




http://www.riksdagen.se/templates/R_PageFull____11296.aspx

http://twixdagen.se/

42

Bilagor

Bilaga 1. Presentation av gruppen ”Äldre politiker” samt

materialkällor

Egon Frid: Riksdagsledamot för Vänsterpartiet, född 1957. Innehar aktuella uppdrag som

bland annat ledamot i civilutskottet och suppleant i trafikutskottet.121

Personlig blogg: http://egonfrid.v-blog.se/

Twitter: http://twitter.com/egonfrid

Monica Green: Riksdagsledamot för Socialdemokraterna, född 1959. Innehar aktuella

uppdrag som bland annat ledamot i finansutskottet, suppleant i trafikutskottet samt ledamot i

EU-nämnden.122

Personlig blogg: http://monicagreen.webblogg.se/

Twitter: http://twitter.com/GreenMonica

Gunvor G Ericson: Riksdagsledamot för Miljöpartiet de Gröna, född 1960. Innehar aktuella

uppdrag som bland annat suppleant i kulturutskottet, ledamot i socialförsäkringsutskottet samt

suppleant i socialutskottet.123

Personlig blogg: http://gge-gunvor.blogspot.com/

Twitter: http://twitter.com/GunvorG

Stefan Tornberg: Riksdagsledamot för Centerpartiet, född 1957. Innehar aktuella uppdrag

som bland annat ledamot i konstitutionsutskottet och suppleant i socialförsäkringsutskottet.124

Personlig blogg: http://stefantornberg.blogspot.com/

Twitter: http://twitter.com/stefantornberg

Nina Lundström: Riksdagsledamot för Folkpartiet Liberalerna, född 1961. Innehar aktuella

uppdrag som ledamot i finansutskottet samt suppleant i EU-nämnden.125

Personlig blogg: http://ninalundstrom.wordpress.com/

Twitter: http://twitter.com/ninalundstrom

121

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0979278953316 , 100408 122

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0975579292417 , 100408 123


http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0597298079716 , 100408 125

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0541320528015 , 100408

http://egonfrid.v-blog.se/

http://twitter.com/egonfrid

http://monicagreen.webblogg.se/

http://twitter.com/GreenMonica

http://gge-gunvor.blogspot.com/

http://twitter.com/GunvorG

http://stefantornberg.blogspot.com/

http://twitter.com/stefantornberg

http://ninalundstrom.wordpress.com/

http://twitter.com/ninalundstrom

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0979278953316

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0975579292417


http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0597298079716


43

Lars-Axel Nordell: Riksdagsledamot för Krisdemokraterna, född 1952. Innehar aktuella

uppdrag som bland annat suppleant i kulturutskottet, suppleant i socialutskottet samt

suppleant i trafikutskottet.126

Personlig blogg: http://larsaxel.blogspot.com/

Twitter: http://twitter.com/LarsAxelNordell

Mats Sander: Riksdagsledamot för Moderata Samlingspartiet, född 1963. Innehar aktuella

uppdrag som bland annat suppleant i civilutskottet, suppleant i försvarsutskottet samt

suppleant i utrikesutskottet.127

Personlig blogg: http://www.matssander.se/

Twitter: http://twitter.com/matssander

126


http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0150200797210 , 100408

http://larsaxel.blogspot.com/

http://twitter.com/LarsAxelNordell

http://www.matssander.se/

http://twitter.com/matssander



44

Bilaga 2. Presentation av gruppen ”Yngre politiker” samt

materialkällor

Thaher Pelaseyed: Andre vice ordförande för Ung Vänster, född 1979.

Personlig blogg: http://pelaseyed.blogspot.com/

Twitter: http://twitter.com/thaher

Jytte Guteland: Förbundsordförande för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

(SSU), född 1979.

Personlig blogg: http://www.jytteguteland.se/

Twitter: http://twitter.com/JytteGuteland

Jakop Dalunde: Språkrör för Grön Ungdom, född 1984.

Personlig blogg: http://www.jakopdalunde.se/

Twitter: http://twitter.com/JakopDalunde

Magnus Andersson: Förbundsordförande för Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), född

1981.

Personlig blogg: http://magnusandersson.blogspot.com/

Twitter: http://twitter.com/anderssonmagnus

Adam Cwejman: Ordförande för Liberala Ungdomsförbundet (LUF), född 1985.

Personlig blogg: http://adam.luf.se/

Twitter: http://twitter.com/adamcwejman

Charlie Weimers: Förbundsordförande för Krisdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), född

1982.

Personlig blogg: http://weimers.wordpress.com/

Twitter: http://twitter.com/weimers

Niklas Wykman: Förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet (MUF), född 1981.

Personlig blogg: http://www.muf.se/niklas/

Twitter: http://twitter.com/wykman

http://pelaseyed.blogspot.com/

http://twitter.com/thaher

http://www.jytteguteland.se/

http://twitter.com/JytteGuteland

http://www.jakopdalunde.se/

http://twitter.com/JakopDalunde

http://magnusandersson.blogspot.com/

http://twitter.com/anderssonmagnus

http://adam.luf.se/

http://twitter.com/adamcwejman

http://weimers.wordpress.com/

http://twitter.com/weimers

http://www.muf.se/niklas/

http://twitter.com/wykman

45

Bilaga 3. Val av variabler och definition av variabler

I uppsatsens teorikapitel definierades sociala medier som en ”personlig publiceringskanal som

ger möjlighet direktkontakt med allmänheten, kontroll över vad som publiceras och när, chans

att snabbt nå ut med egen oförvanskad information utan att det filtreras genom exempelvis

journalister, möjlighet att fokusera på angelägna eller personliga frågor samt tillfälle att skapa

dialog, besvara frågor och bemöta eventuell kritik.” Utifrån denna definition av sociala

medier har tre nyckelmeningar valts ut för att basera val av manifesta variabler på; chans att

snabbt nå ut, möjlighet att fokusera på angelägna eller personliga frågor samt tillfälle att

skapa dialog, besvara frågor och bemöta eventuell kritik.

Nyckelmeningen chans att snabbt nå ut avser i undersökningen möjligheten sociala medier

erbjuder till att ofta och snabbt uppdatera bloggar och mikrobloggar, och på så sätt ta kontroll

över sitt eget informationsflöde utan att ta hänsyn till massmedias behov och efterfrågan på

information. Möjlighet att fokusera på angelägna eller personliga frågor är intressant att

undersöka utifrån aspekten att personval är något som kommit att bli mer och mer etablerat

inom svensk politik och som bidragit till att politiken har blivit allt personligare. Denna andra

nyckelmening ämnar därför undersöka hur och om denna aspekt tar sig uttryck i den politiska

kommunikationen via sociala medier. Nyckelmeningen tillfälle att skapa dialog, besvara

frågor och bemöta kritik är slutligen den nyckelmening i definitionen som beskriver en av de

främsta möjligheterna sociala medier erbjuder när det gäller kommunikation, nämligen

möjligheten till den dialogiska tvåvägskommunikationen.

Nyckelmeningarna ur definitionen av sociala medier och de variabler som avser att

operationalisera dem ser ut så här:

Chans att snabbt nå ut: antal tweets, antal bloggposter

Möjlighet att fokusera på

angelägna/personliga frågor: antal tweets/bloggposter som är personliga

Tillfälle att skapa dialog besvara, frågor/kritik: tweets riktade till specifika

personer/företag/organisationer, antal rena tweets, antal followers/följare, antal following,

synlighetstweets, antal kommentarer på bloggposter från användare, antal

svarskommentarer från politikern

Fördelningen mellan variabler skiljer sig något åt mellan bloggarna och mikrobloggarna då

Twitter erbjuder flera mer direkta tillfällen att föra dialog med andra användare. Fördelningen

av variabler mellan blogg och mikroblogg ser ut såhär:

Variabler för kvantitativ innehållsanalys av mikrobloggar på Twitter:

Antal tweets

Tweets riktade till specifika personer/företag/organisationer

Rena tweets

Antal tweets som är personliga

Antal followers/följare

Antal following

46

Synlighetstweets

Variabler för kvantitativ innehållsanalys av bloggar:

Antal bloggposter

Antal bloggposter som är personliga

Antal kommentarer på bloggposter från användare

Antal svarskommentarer från politikern

Definitioner av variabler:

Antal tweets: Denna variabel är summan av variablerna ” rena tweets” och ”antal tweets

riktade till specifika personer/företag/organisationer”.

Rena tweets: Antal tweets som skrivits av politikern själv och som inte riktar sig till

specifika personer/företag/organisationer. I denna variabel har inte heller ”retweetade”

tweets räknats in, det vill säga tweets skrivna av andra, men publicerade på den egna sidan

för de egna ”följarna” att ta del av.

Tweets riktade till specifika personer/företag/organisationer: Antalet tweets politikern

skrivit som innehåller ”@”, exempelvis @vansterpartiet. Dessa tweets syns på

personens/företagets/organisationens mikroblogg, vars namn skrivits ihop med @, vilket

ger en ökad synlighet och därmed ökad möjlighet till dialog eller möjlighet till interaktion.

På Twitter finns även möjligheten att skicka ett så kallat ”direct message” till andra

användare, men dessa meddelanden är inte synliga för andra än de två som interagerar

med varandra. Denna kommunikation har med andra ord inte kunnat undersökas.

Antal tweets som är personliga: Denna variabel baseras enbart på rena tweets. Denna

variabel har baserats utifrån Nationalencyklopedins beskrivning av begreppet ”privat”,

vilket beskrivs som ”det som berör privata delar av någons liv.”128

Personliga tweets har

följaktligen tolkats som innehåll som har med personens privata liv att göra, i det här fallet

innehåll som inte uppenbart har med personens politiska arbete och uppdrag att göra,

politik eller politiska ståndpunkter. Exempel på personligt innehåll är innehåll som tagit

upp tydliga personliga intressen, innehåll som beskriver vardagsreflektioner som har med

exempelvis mat, aktuella händelser, humor, väder, träning, film, tv, musik etcetera att

göra, känslouttryck om till exempel trötthet, uppgivenhet eller andra känslor samt innehåll

som har med personliga händelser att göra, till exempel möten med andra, vart man är på

väg eller var man befinner sig. I många fall har tweets bestått av länkar till webbsidor, i

dessa fall har länken följts och en tolkning har gjorts huruvida innehållet kan sägas beröra

privata delar av personens liv eller ej. När innehåll i tweets har bestått av både personligt

innehåll och innehåll kopplat till exempelvis politik eller mer allmänt innehåll har

”huvudandelsprincipen”129

använts, vilken innebär att inlägget har definierats beroende på

vad huvuddelen av inlägget har handlat om. I undersökningen har huvuddelen definierats

som det innehåll som betoning i tweets ligger på, det vill säga innehållets huvudpoäng.

Vid osäkerhet huruvida tweets ska tolkas som personligt eller ej beroende på att det

samtidigt innehåller annat innehåll, har detta tweet tolkats som personligt.

128

Nationalencyklopedin, sökord ”privat”, http://www.ne.se/lang/privat , 100425 129

Esaiasson, Peter M.fl., Metodpraktikan, sidan 230

http://www.ne.se/lang/privat

47

Antal followers/följare: Det antal personer som valt att följa innehållet i politikerns

mikroblogg. Antalet går att finna i marginalen på mikrobloggen.

Antal following: Det antal personer som politikern i fråga valt att följa och vars

mikrobloggsuppdateringar automatiskt blir synliga för politikern. Antalet går att finna i

marginalen på mikrobloggen.

Synlighetstweets: Antalet tweets politikern skrivit som innehåller ”#”, exempelvis

#val2010. Att skriva ”#” framför ett ord eller en förkortning, exempelvis #val2010,

innebär att detta tweet länkas till en öppen grupp där alla tweets som innehåller #val2010

samlas för att ta del av, vilket skapar en synlighet utanför de egna följarna.

Antal bloggposter: Antal inlägg på bloggen skrivna av politikern. Kan också utgöras av

videos eller bilder.

Antal bloggposter som är personliga: Se ovan i samband med samma variabel för Twitter.

I de fall bloggposter utgjorts av bilder och videos har bilder och/eller videos tolkats utifrån

vad de föreställer eller handlar och följaktligen definierats utifrån samma kriterier som i

fråga om skrivet innehåll.

Antal kommentarer på bloggposter från användare: Det antal skrivna kommentarer och

frågor från användare som återfinns i kommentarsfältet.

Antal svarskommentarer från politikern: Det antal kommentarer från politikern som

synliggör politikerns egen aktivitet på bloggen och bekräftar att han eller hon tagit del av

användarens kommentarer, oavsett om dessa är frågor eller inte.

48

Bilaga 4. Datamatriser med variabelvärden

Äldre politikers användning av Twitter

Variabler

Analysen

heter

Antal

tweets

Tweets @

till andra

användare

Rena

tweets

Synlighets

Tweets

Personligt

innehåll

Follo

wers

Follow-

ing

Egon

Frid, Vp

66 12 54 0 25 203 168

Monica

Green, S

299 17 282 4 94 387 311

Gunvor G

Ericson,

Mp

157 33 124 32 72 298 121

Stefan

Tornberg,

Cp

135 10 125 3 70 259 126

Nina

Lundströ

m, Fp

259 0 259 0 84 24 8

Lars Axel

Nordell,

Kd

16 2 14 0 5 28 29

Mats

Sander, M

24 3 21 0 5 203 119

49

Yngre politikers användning av Twitter

Variabler

Analysen

heter

Antal

tweets

Tweets @

till andra

användare

Rena

tweets

Synlighets

Tweets

Personligt

innehåll

Follo

wers

Follow-

ing

Thaher

Pelaseyed,

Ung

Vänster

383 194 189 226 67 368 448

Jytte

Guteland,

SSU

17 1 16 1 1 251 82

Jakop

Dalunde,

Mp

256 102 154 27 51 762 431

Magnus

Andersso

n, CUF

676 255 421 246 270 1038 1102

Adam

Cwejman,

LUF

81 51 30 18 5 264 170

Charlie

Weimers,

KDU

91 49 42 12 10 379 217

Niklas

Wykman,

MUF

73 2 71 3 21 596 328

50

Äldre politikers användning av personlig blogg

Variabler

Analysenheter

Antal

bloggposter

Antal

bloggposter

Som är

personliga

Antal

kommentarer

Från

användare

Antal

svarskommentarer

Från politiker

Egon Frid, Vp 57 6 14 11

Monica

Green, S

44 4 71 4

Gunvor G

Ericson, Mp

20 3 9 7

Stefan

Tornberg, Cp

23 1 35 23

Nina

Lundström,

Fp

20 14 41 36

Lars Axel

Nordell, Kd

8 1 8 1

Mats Sander,

M

28 8 - -

51

Yngre politikers användning av personlig blogg

Variabler

Analysenheter

Antal

bloggposter

Antal

bloggposter

Som är

personliga

Antal

kommentarer

Från

användare

Antal

svarskommentarer

Från politiker

Thaher

Pelaseyed,

Ung Vänster

20 1 17 3

Jytte

Guteland,

SSU

37 6 18 0

Jakop

Dalunde,

Grön

Ungdom

8 0 44 8

Magnus

Andersson,

CUF

101 8 249 31

Adam

Cwejman,

LUF

49 2 43 17

Charlie

Weimers,

KDU

59 11 110 21

Niklas

Wyman,

MUF

16 1 1 0

politiska bloggar, twittrande politiker - diva portal344378/fulltext01.pdf · 3 sammanfattning...

Documents