Om det som sllan berttas Kent Eklind

persiran.se | Fri, 28.03.2014,10:46

De flesta av oss har nog vertygats om att all historia har gt rum vster om Eufrat. sterut fanns bara hotfulla perser. Den indiska frfattarinnan Arundhati Roy har stllt frgan vem berttar historien? Och den franske filosofen Michel Onfray ppekar i sin Mothistoria att nr en historia, sann eller falsk, upprepas tio, hundra, tusen gnger blir den till slut en slutlig visshet. Med detta kan historiska hndelser knutna till vikingarna nr de recenseras frvandlas till en krigarkast som inspirerades av Mitraskulturen inom romerska armn p 200-talet e Kr och lnkade denna till den egna tron p Oden. Mitraskulturen placeras med detta vster om Eufrat inte sterut dr den fddes, i Iran, varifrn den spreds till Rom.

Mitra P svenska sportarenor manifesteras det ibland av en publik i vikingahjlm. Den skall frmedla en nordisk asatro med frestllningar om en vergud, en krigsgud och en fruktbarhetsgud grenverk i forntida frestllningar som frn Iran och Indien rrde sig vsterut. Jmfrs Asaguden Tor med fornindiens Indra kallades bda dundraren, sk- och krigsguden. Tors vapen var hammaren, Indra hade yxan. Ntkreaturen fanns med i alla skapelsemyterna. I norden kon Audumbla, men ven grisen Srimner, i Iran tjuren. I asatron fanns jtten Ymer mellan eldens och kldens rike, i Iran fanns Yima, i Indien Yama. Det hela var ett arv frn ster som gick lngre n s. Kulturmnster som rvts frn fenicier, babylonier, indier och egyptier frdes vidare nr profeten Zarathustras placerade den indiske Indra bland demonerna och ersatte treenigheten Varuna, Mitra och Indra med en gudom, AhuraMazda, som skulle hlla stnd mot den onde Ahriman. Det var Egyptens Horus och Set, ljuset och mrkret. Mnniskan hade att befrmja goda tankar, ord och grningar - vid tidens slut skulle en frlsare upptrda, Saoshyant. Denne hade, fdd av en jungfru, Profeten som frfader. Sedan perserna lst upp den babyloniska fngenskapen tog de frigivna upp frekomsten av demoner medan Saoshyant blev en messias, ett uttryck fr sjlens oddlighet och en uppstndelsetro. Rdgivarna till en persisk Ahura Mazda, Amesha Spentas och Fravashierna, transformerades till nglar. Frn judendomen frmedlades det till kristendomen och islam i valda delar. Kanske gr den judiska purimfesten, instiftad till minne av judarnas befrielse (Esters bok), tillbaka till iransk mytologi nr det talas om demonen Asmodeus. Denne antas kunna stamma frn den iranske rkedemonen, aesma daeva. Med kristendomens kyrkofder skapades sedan teologiska system som motvikt till Lucifer, Asmodeus, Belial

och Belsebub, hedningar, tvivlare och maniker. Ormen som frenades med rebeller, tyranner, frestare och frfrare blev en kristen innovation hmtad frn Frmre Orientens kosmiska myt om en urstrid. Avslutningsvis arvet frn ster hade ven mer praktiska sidor. Nr inom arkitekturen valvbgen tillskrivs Rom fr vi erinra oss om att den gjorde sig synlig redan i det gamla kungariket Urartus kvarvarande zikkuratrester i vstra Iran. P samma stt var det med kupolen som brukar tillskrivas Bysans eller Islam den fanns redan nr man reste eldtempel p iransk mark. Inte ens riddarvsendet och Richard Lejonhjrta fr vi behlla som ikon fr ett europeiskt riddarideal. Idn kommer till tydligt uttryck redan i parthertidens Aatkar i Zareran (Minnesboken om Zarer) riddare i ett feodalt samhlle som fregick feodalismen i det medeltida Europa. Sasanidernas Khosrau I kom sedan, p 500-talet, att inrtta ett riddargarde. Khosrau I

Det var emellertid en innovation sterifrn - de hr till dem som sllan berttas.

Frn tidskriften Norrsken, nr 4 oktober/november 2013