miss match

20
”MISS-MATCH” Då och nu

Upload: foersaekringskassan

Post on 20-Jun-2015

310 views

Category:

Documents


2 download

TRANSCRIPT

Page 1: Miss match

”MISS-MATCH” Då och nu

Page 2: Miss match

DET BEROR PÅ HUR MAN MENAR

”Det finns idag en stor grupp som inte har tillräcklig utbildning för att kunna ta de jobb som finns. Är detta en företeelse som är unik för vår tid, eller är det en situation som uppkommer när det sker större strukturella skiften i ekonomin?”

Page 3: Miss match

Vad är det egentligen det handlar om?

• Det finns ett stort antal vakanser samtidigt som arbetslösheten är hög

FAKTORER:- Utbildning- Flyttbenägenhet- ”Incitament” (t ex lön, reservationslön, institutionella

förutsättningar)- Konjunkturer- Demografi

Page 4: Miss match

Hur är det idag?

Lars Calmfors:

”Ser man på Beveridgekurvan (förhållandet mellan arbetslöshet och vakanser) över en 20–30-årsperiod så är det uppenbart att arbetsmarknaden fungerar sämre i dag. Och där kan arbetsmarknadspolitiken ge ett bidrag.”

Page 5: Miss match

UTBUD OCH EFTERFRÅGANNär utbud och efterfrågan på olika färdigheter inte stämmer överens brukar man prata om ”missmatch” på arbetsmarknaden vilket innebär att de arbetslösa är lågproduktiva i det rådande sammanhanget trots att de kan ha goda färdigheter inom andra områden än de som för tillfället efterfrågas.

Page 6: Miss match
Page 7: Miss match

Då blir nästa fråga:• Vilken arbetsmarknads- (eller annan)politik kan bidra till

att efterfrågan och utbud möts?

- Stimulera (öka)utbudet av potentiell arbetskraft?

- Hjälpa efterfrågesidan på traven?

- Proaktivitet?

Page 8: Miss match

”Outnyttjat arbetskraftsutbud”

…är ett annat sätt att beskriva missmatch.•Strukturarbetslöshet  är arbetslöshet som beror på att de som är arbetslösa har fel kunskaper för de jobb som finns, eller att jobben finns i fel del av landet.•Institutionerna på arbetsmarknaden fungerar dåligt så att människor inte får hjälp att komma in eller tillbaka på arbetsmarknaden. •Varar lång tid, över en hel konjunkturcykel eller mer och det är därför denna typ av arbetslöshet som är värst både för den arbetslöse och för samhället.

Page 9: Miss match

Strukturarbetslöshet - missmatch• Strukturarbetslöshet är den mängd arbetslösa som inte

matchar till ett visst antal lediga jobb som finns på grund av fel utbildning, svårigheter att röra sig geografiskt eller att långvarig arbetslöshet försvårat för individen att återinträda på arbetsmarknaden.

Page 10: Miss match

Vilken historia är relevant?

Page 11: Miss match

Kriser sedan näringsfriheten 1864• Institutionell förändring som innebar att en marknad för

arbete uppstod.• En växande industriell ekonomi var både orsaken

(behovet) och resultatet.• Arbetsmarknadspolitik har sina rötter i fattigvårdsfrågan

och ”den sociala frågan”• Flytt från landsbygd och jordbruksnäringar till urbana

miljöer och industriorter.

Page 12: Miss match

1900-talet och arbetslöshetspolitiken• AK-arbeten inrättades 1914 för att motverka en väntad

kommande konjunkturarbetslöshet.• Arbetslöshet på över 30 procent i början av 1920-talet.• Principen var att försörja den stora mängden arbetslösa

med en arbetslinje som prövade den enskildes arbetsvillighet.

• Löner strax över existensminimum

Page 13: Miss match

Ha vi råd att arbeta?

Ernst Wigforss (1932)•Vände sig mot den överdrivna sparsamheten som ledde in i en spiral där vi till slut inte skulle ha råd att arbeta.•Arbetsmarknadspolitik skulle ses som en investering, inte en nödhjälpsåtgärd.•Arbetslöshet är inte, och bör inte behandlas som, ett individuellt problem.

Page 14: Miss match

Beredskapsarbeten• Krisuppgörelsen mellan Bondeförbundet och SAP 1933• Expansionistisk snarare än karitativ • För unga var syftet att höja kvalifikationerna• ”springpojksproblemet”: de yngre valde hellre okvalificerat

arbete till högre lön än att gå yrkesutbildning, som gav mindre i stunden.

Page 15: Miss match

Ungdomsarbetslösheten• Vid konjunkturnedgångar och strukturomvandling är vissa

grupper vanligen mer sårbara än andra: ungdomar, invandrade, arbetsförmågenedsatta och lågutbildade.

• Under 1930-talets arbetslöshetskris var unga en mycket utsatt grupp på arbetsmarknaden.

• En följd av 1920-talets turbulens och kriser, samt enligt Wigforss m fl ”överdriven sparsamhet”.

Page 16: Miss match

Demografi och migrationEfter krigsslutet expanderade den svenska industrin snabbt och brist på arbetskraft uppstod delvis till följd av de små kullarna födda på 1920- och 1930-talen.

Samtidigt pågick en diskussion om underutnyttjad arbetskraft: kvinnor.

Page 17: Miss match

Efterkrigstid och fullsysselsättning• Efterkrigsekonomin ledde till hög efterfrågan på varor och

arbetskraft.• Stigande löner i de flesta sektorer• Fullsysselsättningsmålet (Rehn-Meidner)• Matchningsproblemet möttes med statlig aktiv

arbetsmarknadspolitik.• En starkt växande offentlig sektor.

Page 18: Miss match

LÖNENIVÅNS BETYDELSEKlassisk ekonomisk teori: -höga löner ökar produktiviteten, låga löner sänker den.-Lönerna påverkar inte priserna lika negativt som vinstuttaget.

Slutsatsen är att (alltför) låga löner är skadligt på sikt.

På lång sikt kommer lönerna alltid att bestämmas av hur produktiva de anställda är och då är de arbetslösas konkurrenskraft en tillgång.

Page 19: Miss match

1990-talskrisen• Ny strukturomvandling (hade egentligen pågått sedan

mitten av 1970-talet)• Globalisering och avreglering• Tjänstesamhälle• Välja väg: low-skill eller high-skill• Livslångt lärande, expansion av högskoleutbildningar• Uthyrningsföretag 1992

Utsatta grupper: ungdomar, invandrare, lågutbildade

Page 20: Miss match

Slutsatser och historiska lärdomar?• Insatser på marginalen hjälper endast på marginalen –

särskilt under lågkonjunktur och strukturomvandling• Låga ersättningar/bidrag parat med en moralisk och

restriktiv ”arbetslinje” har inte varit framgångsrik för matchning – tvärtom!

• Ju mer konkurrenskraftiga de arbetslösa är, desto lägre blir arbetslösheten Investering i humankapital betalar sig på sikt