mellan himmel och jord #2 2016

1 1

I FRUSTUNA FÖRSAMLING

#2 -2016FÖRSAMLINGSTIDNING

FRUSTUNAS

T emaVem får

vara med?

EVELINA LÖÖF- OM SKOLAN, BLOGGEN OCH

ATT VARA KYRKVÄRD

TONSÄKERT & TÄNKVÄRT- Sommarens musikprogram med gäster som Karin Sax,

Karin Westerberg, Kjell Fagéus med flera.

8 TIPS FÖR EN

STRESSFRI SEMESTER

Med Risk for Gud..

INNEHÅLL

#2

E-POST [email protected] HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna REDAKTION DETTA NUMMER Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman ANSVARIG UTGIVARE Lena Fagéus REDAKTÖR & FORMGIVARE Sofia Arman TRYCK Östertälje Tryckeri AB PÅ OMSLAGSFOTOT Evelina Lööf FOTO: Sofia Arman

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling

17

13

5

3 Ledare Vem får vara med?

TEMASIDOR VEM FÅR VARA MED? 4 Men vad kan jag göra då? Du kan alltid be en bön

4 Gudstjänst för alla? Om hur gudstjänsten kan ta form i ditt liv

5 Mer än bara ett stickcafé Tisdagar på verandan, en mötesplats för daglediga

6 Evelina lööf, 19 år och kyrkvärdLäs om hennes väg in i församlingen

9 Vad gör svenska kyrkan? Ditt medlemskap är viktigt!

10 Johannas krönika Att känna sig sedd och bekräftad

12 Allt mellan himmel och jordBlandad kompott av aktuella händelser 14 Stöd och samtal En berättelse om kyrkans själavård

15 Med risk för Gud Om att våga vara mottaglig

16 hallå där! Möt Eric Dominicus, församlingens nya präst

16 Kraftsamling En tvådagars retreat av stillhet och närvaro

17 Sommarens musikprogram Succén TONSÄKERT OCH TÄNKVÄRT fortsätter. Här får du hela sommarens musikprogram

20 SemesterstressenGoda råd och knep för att undvika semesterstressen 22 Korsord Tävla och vinn! 23 Sommarkollo 2016 Nu är det dags att anmäla sig till Frustunas sommarkollo

24 Konfirmation 2016/2017 Konfirmation handlar om kristen tro, och kristen tro handlar om ditt liv och dina frågor. Anmäl dig nu!

102

TONSÄKERT OCH TÄNKVÄRTKarin Westerberg (bild) är en utav de artister som gästar sommarens musikserie Tonsäkert & Tänkvärt. Ett gediget program som fyller våra kyrkor med musik under juni, juli och augusti.

KontaktADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) E-POST [email protected]

HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus 070-288 48 58

PRÄST Johanna Lundqvist 070-245 41 21

Eric Dominicus 070-288 77 84 DIAKONI Anna Englund 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Sofia ArmanAnna EnglundIda Fransson 070-297 64 15 Térèse Wallin Johanna Lundqvist Kerstin Ytterberg MUSIK Klaus-Henning Schütt Kerstin Ytterberg

BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 [email protected]

KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg VAKTMÄSTARE Anders ArmanAnders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VÄRDINNA Ing-Marie Andersson

REDAKTÖR & FORMGIVARE MELLAN HIMMEL & JORD Sofia Arman [email protected]

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95

Ordförande Kyrkoråd: Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

0158-22100

mässa firas varje söndagkl 11.00 i Frustuna kyrka

Välkommen!

Lena Fagéus Kyrkoherde

LEDAREVarsågod! detta sommarnummer har även du som är sommargäst fått hem i brevlådan.

vill du ha koll på vad som händer utöver det som står i tidningen? Besök kalendariet på hemsidan

www.svenskakyrkan.se/frustuna

2 3

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

VEM FÅR VARA MED?

Hur många har inte någon gång känt sig utanför, oönskad, udda, inte riktigt passat in? De flesta av oss vet väl hur osä-

kerheten kan få orden att tryta och idéerna att dö.

Vi blir mer angelägna av att försöka förstå vad som behövs för att få vara med, än av vad vi verkligen själva tänker och vill.

Det är människans största rädsla och vi är gjorda för att leva i relatio-ner och vara nära andra människor. Så hur gör vi för att skapa miljöer

och sammanhang där vi motverkar utanförskap och ensamhet?

Det här numret handlar om det, berättelser om vad församlingen kan betyda som en plats där man får komma som den man är.

Vi får hjälpas åt att inkludera varandra i en gemenskap, att dra in var-andra i sammanhang som både kan utmana och upprätta oss. När vi går in i relation med andra människor får vi också syn på oss själva på ett nytt sätt, upptäcker nya sidor hos oss själva. Det kan vara underbart och glädjande, men det kan också vara svårt att behöva ompröva sina

egna bilder av sig själv och andra.

Du får vara med och jag får vara med. Men det är inte säkert att vi är desamma efter att vi mötts. Det finns en risk att vi förändras.

Sammanhang som motverkar ensanhet

Inkludera varandra i en gemenskap

Du och jag får vara med

Gudstjänst för alla?


Men vad kan jag göra då?

IDEELLA, VOLONTÄRER, FRIVILLIGA- KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN, MEN HUR BERÖR DET DIG?

0158-22100 [email protected]@

Närmare 60% av de som svarar på frågan om varför de inte engagerar sig ideellt svarar: Ingen har frågat mig om jag vill! Det finns en del trösklar att ta sig över. Ingen har frågat? Har jag rätt kunskaper? Har jag tiden? Var vill jag lägga min tid? Samtidigt finns det forskning som visar att vi mår bra av att få hjälpa till. Det gör alltså inte bara gott för personerna vi hjälper, vi själva bär med oss positiva känslor som kan liknas vid friskvård. Det är alltså en win-win att ideellt engagera sig i olika ändamål. Nu ställer vi frågan Vill du hjälpa till?

Om du vill engagera dig och är nyfiken på hur just du skulle kunna hjälpa till och vilka uppgifter som finns i församlingen? Hör av dig till oss, vi berättar gärna mer.

k

TEMA VEM FÅR VARA MED?


I centrum av kyrkans liv är gudstjänsten. Det finns inte en enda församling i världen som inte firar gudstjänst. Det har varit de kristnas sätt att uttrycka sin tro och gestalta sin gemenskap i alla tider. Snart får vi en ny kyrkohandbok och diskussionens vågor går höga. Hur ska vi tala om Gud? Ska vi uteslutande använda orden från bibeln? Ska vi tolka trons innehåll och söka nya ord för nya tider?

Vem är gudstjänsten för? Är gudstjänsten först och främst för den som är fast förankrad i sin tro och brukar gå i gudstjänsten? Är guds-tjänsten för den som trevande söker sig in i en gemenskap men inte riktigt vet hur man gör och vad man ska tro? Är gudstjänsten för barnen? För den dementa? För den unga? För den som tappat sin tro? För den som älskar den gammal-kyrkliga liturgin? För den som vill ha nya sånger och enkel liturgi?

Mitt svar är - den är för alla!Jag vet att det är en omöjlig ekvation. Det är inte möjligt att möta alla olika behov, olika vanor och preferenser. Men vi har inget annat val än att göra allt för att göra det möjligt.

Gudstjänsten handlar om relation. Relation till Gud, relation till mig själv och relation till andra. I gudstjänsten kan det ta gestalt, på olika sätt och med olika språk verkar vi för att det ska ske. Det innebär att den som är sökande och trevande och inte riktigt vet när vi ska stå och sitta och när vi ska läsa med eller inte, har en väg att gå och något som är värt att erövra och lära sig. Men det betyder också att den som är van och trygg i sin tro behöver ta ansvar för att skapa relation till den som är där för första gången. För den som helst vill ha allting som det var förr, gamla översättningar, gamla melodier, gamla psalmer är det kanske nödvändigt att vända sig runt i bänken i kyrkan och fråga sig vad barnen behöver, vad ungdomarna behöver, vad mannen och kvinnan mitt i livet skulle kunna ta emot och förstå.

Gudstjänsten är för alla! I Frustuna församling verkar vi på olika sätt för att skapa en plats där vi alla får plats som vi är. Vi vill ge rum för det heliga, där Gud kommer till tals med oss. Vi vill bryta ensamhet och skapa mötesplatser mellan människor. Det gör vi på en mängd sätt i församlingen, men på ett särskilt sätt i guds-tjänsten. Vi vill att var och en av oss ska komma till tals med oss själva, att musiken och orden ska bli meningsfulla. Ibland behöver vi bli omska-kade, ibland behöver vi bli utmanade och ibland behöver vi bara bli omslutna med ömhet och få ord som tröstar och upprättar.

4

Vi har samlat ideella medarbetare. Vi har ställt frågan i tid och otid: Vill du vara med och bidra? Vad kan du tänka dig att göra?

Vi behöver personer som kan gå på hembesök, som vill uppvakta äldre som fyller år, vi behöver de som kan engagera sig för flyktingar, vi behöver de som vill ordna med kyrkkaffe på söndagen, hjälpa vår musiker med att göra fika till körbar-nen på onsdagseftermiddagar. Vi behö-ver vara många som hjälper till att skapa gemenskap, många som vill verka för det goda samhället. Ibland träffar vi personer som gärna vill vara med och bidra men som av en eller annan anledning inte har möjlighet att göra något enda av det vi föreslår. Någon har svårt att gå och röra sig, en annan har väldigt lite ork. Men du kan alltid be, säger vi då. Du kan alltid be. Ofta får vi ett skratt som reaktion, som om det var ett dåligt förslag.

En gång var jag på en konferens som handlade om mental träning och hur mycket våra tankar påverkar inte bara oss själva och det vi känner utan att det på-verkar vår omgivning. Föreläsaren fick en oväntad fråga; finns det någon forskning som har undersökt om förbön påverkar omgivningen? Föreläsaren drog lite på

svaret men sa till slut; Det finns inte så mycket forskning omkring det men den som finns visar att det påverkar.

Det är ju en sak om en forskare försiktigt antyder att det finns belägg för att förbön gör skillnad. I kyrkan borde vi ju verkligen stå upp och slå på alla trummor och ropa fram alla som bara kan andas och sucka för att tillsammans be om förändring.

Jag skulle vilja att vi i vår församling verkligen började tro att Gud hör bön och att våra böner gör skillnad. Tänk om det är så att vi kan påverka samhället genom vår bön!!! Tänk om det är så att Gud faktiskt gör människor hela, förändrar låsta lägen i relationer, öppnar stängda dörrar, visar på vägar vi ska gå. Vi predikar om det! Vi lä-ser berättelser om det. Men vågar vi be om det? Vågar vi låta bönen bli en angelägen uppgift i församlingen?

Vi behöver förebedjare! Är du en av dem? Det enda du behöver kunna är att sucka och be till Gud. Det är nog!

Välkommen som ideell medarbetare!


Tisdagar på verandan är en ganska ny verksamhet men som består av olika konstellationer som befunnit sig i för-samlingen under många år. Varje tisdag inleder de träffen med hemlagad sopp-lunch tillsammans i Prästgårdens vackra glasveranda.

När jag kommer in på verandan denna eftermiddag med en stor kamera under armen möts jag ev ett härligt gäng tan-ter med sticknålar och korstygnsdukar i högst hugg. Alla har med sig något hantverk och min förutfattade mening är att det här är ett renodlat stickcafé. Här stickas det, påtas, knåpas, knypplas och allt vad det heter (jag kan inget av nämnda hantverk som du kanske mär-ker). Jag säger hej och berättar att jag ska umgås lite med dem under dagen och jag börjar med att fråga om de alltid brukar handarbeta? - Nej det här är nästan första gången

vi tog med oss det här utbrister en av tanterna och de övriga instämmer och skrattar lite. Vi brukar mest prata en himla massa säger en annan.

Jag frågar om det går bra att jag tar några bilder och det går givetvis bra. - Hur sjutton ska man bete sig nu då säger en utav dem och håller upp sin stickning framför kameran. Var som ni brukar svarar jag och efter en stund har de glömt att jag är där. De skojar med varandra om vartannat och de har en jargong som jag inte riktigt hade förväntat mig. De är alla lite rappa i munnen mot varandra, men ändå med omtanke och med mycket humor. Det skrattas friskt. En dam visar mig sitt broderi, det är till henens barnbarn för-klarar hon. När jag frågar hur de skulle beskriva sin verksamhet börjar de ge-nast berätta om hur olika det har sett ut från år till år. Det har varit vävning,

japansk sömnad, lädersömnad, hög-läsning från bibeln och diskussioner. - Det har delats många levnadshis-torier kring det här bordet, berät-tar de. De flesta av dem har varit med i många år, medan någon är ny. Jag får uppfattningen att handarbetet absolut har spelat en stor roll. Men det vikti-gaste påpekar de, det är gemenskapen. - Att bara sitta hemma och inte få prata eller få lite omlopp i huvudet, det skulle få mig att känna mig helt insnöad. De andra håller med.

Jag lämnar verandan och dess be-sökare och känner mig glad. Glad över den hjärtliga tillvaron, glad över en kyrka som kan skapa mö-tesplatser som dessa. För det känns viktigt, och som en av tanterna sa. - Den sociala samvaron är viktigast, man ska faktiskt få ha det lite trevligt.

Välkommen att vara med!

Tisdagar på verandan!

TRÄFFAS TISDAGAR I FRUSTUNA PRÄSTGÅRD

KL. 12-15

Varje tisdag fylls verandan av liv och rörelse. Jargongen i rummet både förvånar och glädjer mig på samma gång. Jag förstår att det här med ett stickcafé är viktigt och att damerna kring borden tycker att denna mötesplats är meningsfull.

Mer än bara ett stickcafé

TEXT & FOTO Sofia Arman

4 5

Evelina Lööf, kyrkvärd i Frustuna församling. 6

NAMN EVELINA LÖÖF

FAMILJ Mamma, pappa, två systrar, två

bröder, en hund och en häst.

BOR I Gnesta

GILLAR ATT

Skratta, skådespela, utmana mig själv, vara i stallet, sätta på hög musik och dansa loss. Långa promenader och

picknick i solnedgången och sist men inte minst titta på roliga

katter på youtube

PÅ FRITIDEN Bloggar, umgås med vänner, tränar,

sjunger i kör och ser ofta till att vara uppbokad på något spännande

projekt.

UTBILDNING Kulturama gymnasiums teaterlinje

DRÖMMER OM Styra min egen tid och göra vad jag

vill när jag vill.

TEMA VEM FÅR VARA MED

EVELINA LÖÖF- om sin väg in i församlingen

Jag träffar Evelina i hennes hem i Gnesta där hon bor med sin mamma, sina två systrar och en hund. Vi börjar prata om livet och Evelina berättar om sin resa till Gambia när hon var femton år. Hennes morföräldrar reste ofta dit och skaffade tillslut ett hus där de numera bor halvårsvis. När Evelina var femton fick hon chansen att åka med sina morföräldrar dit.- Vi kastades rakt in i deras verklighet och vardag. Det var lite speciellt, men samtidigt avkopplande märkte jag. Samhället vi lever i är stressigt och jag kände press från skolan och samhället redan då. Men där märkte jag att man kunde vara lycklig utan att äga någonting och det var inte heller viktigt att "vara" någon. De hade varandra och de umgicks och var glada.

När Evelina kom hem berättar hon att hon slogs av hur reserverade svenskar kunde vara. Resan gjorde också att hon vågade ta lite mer plats på hemmaplan, erfarenhe-ten hade stärkt henne och hon är glad över att hon fick möjligheten. Det är inte jättevanligt att nittonåringar är kyrkvärdar, åtminstone inte i Frustuna församling. Evelina är en omtänksam, spontan och glad tjej och jag slås av hennes lugn. Samtidigt vet jag att hon är driven och har många projekt igång. Hon berättar att hon går på Kul-turama gymnasium, teaterlinjen. - En vanlig dag brukar börja med att jag stressar iväg till skolan med en smörgås i handen. Det tar mig cirka 1 timme och 20 minuter till skolan, så dagarna blir ganska långa. I skolan har vi mestadels teaterämnen och just nu är vi med i en tävling som heter Länk, där vi får ta del av helt nyskrivna manus. Vi har precis haft premiär på vår skola, därefter kommer vi spela upp på Gottsunda teater i Uppsala, och om vi går vidare så spelar vi upp på riks-teatern.

Känner du att du är på rätt spår i livet?- Absolut, jag vet inte vad jag skulle göra annars. Visst finns det stunder då jag tänkt att jag borde valt den säkra vägen och läsa samhällslinjen, men jag är en kreativ män-

niska och jag får utlopp för det på den här skolan. Jag har utvecklats otroligt mycket. Jag känner inte pressen att jag måste bli skådespelerska, jag kommer ha den förberedan-de behörighet som krävs för vidare studier så jag har inte stängt några dörrar. Jag gillar att prata inför folk och kan tänka mig andra karriärer än just skådespeleri, föreläsare till exempel.

Jag vet att du också har en blogg, berätta lite om varför driver du den?-Den startade jag för att jag kände behovet av att få skri-va av mig och uttrycka mig. Jag hoppades att den skulle kunna motivera andra samtidigt som jag kände att den gav mitt eget liv lite struktur. Jag gillar tanken av att styra min egen tid och vara min egen chef. Jag jobbar lite med ett företag som säljer hälsoprodukter, bloggen och före-taget var en bra kombination. Jag ser att den kan fungera både som en öppen dagbok och vara ett varumärke för mig som person.

Evelina berättar att bloggen också har haft betydelse för hennes egen utveckling. - Jag har alltid varit lite nervös för att sticka ut och har ofta känt mig lite rädd för att ta plats. Innan jag startade bloggen var jag kluven över vad folk skulle tycka. Blog-gen blev ett sätt för mig att göra lite personlig revolution. Det var en utmaning, jag trodde inte jag skulle våga ta klivet ut och bli mer offentlig. Men det gjorde jag. Jag vill inte dö nyfiken och har gjort det lite till mitt motto vilket gör att jag lättare kan ta mig an utmaningar.

Jag är onekligen lite nyfiken på hur det kommer sig att du är kyrkvärd och om din väg dit? - Mitt första minne av kyrkan är att jag gick på kyrkans barntimmar och det var nog min första kontakt med en församling. Jag har sjungit lite på dop och bröllop men det var efter konfirmationen som det tog fart. Jag sökte mig inte till konfirmationen för att jag trodde på Gud, snarare för gemenskapen eftersom många av mina kom-

Evelina är nitton år. Ändå har hon hunnit vara verksam i församlingen i flera år. Hon har varit konfirmand och aktiv i ledarskolan. I år träffar ni henne i kyrkan på

söndagarna där hon är kyrkvärd. Evelina har sällskap av ett par vänner i samma ålder, annars är de flesta av kyrkvärdarna över sjuttio. Det gör mig nyfiken på varför denna tjej valt att spendera många utav sina söndagar i kyrkan och här berättar hon om hur

det kommer sig att hon valde den vägen.

TEXT och FOTO Sofia Arman

6 7

pisar skulle konfirmera sig. Vi gjorde en resa till Taizé tillsammans det konfirma-tionsåret. (Taizé är ett ekumeniskt klos-ter i Frankrike där många ungdomar och vuxna möts. Det är ett kloster i största enkelhet där varken mobiler eller tekno-logi används. Man firar mässa tre gånger om dagen och träffas även för bibelstudier - red.anm). I klostret fick jag lite samma känsla som under resan till Gambia. Alla som var där delade en gemenskap och jag kände hur människor ändå är rätt lika varandra trots olika uppfattningar.

Jag återvände till Taizé igen när jag fort-satte i Frustunas ledarskola som jag del-tog aktivt i under ett par år. När folk frå-gade mig varför jag gick i en ledarskola så kunde jag inte riktigt sätta fingret på varför. Men gruppdynamik och ledarskap är något som intresserar mig, vilket jag också fick praktisera under min tid i le-darskolan. Jag fick lära mig vikten av att vara en bra förebild och ledare samt att jag fick chansen att inspirera och hjälpa unga människor i takt med att jag fick jobba på min personliga utveckling. Det fanns också en känsla av gemenskap, det kändes som en egen familj. Jag behövde det på något sätt. Det var ett samman-hang där jag faktiskt kunde lyfta djupare frågor och få diskutera dessa.

Hur kommer det sig att du blev kyrkvärd i Frustuna?- Jag hade fått hjälpa till en hel del i kyr-kan under min tid i ledarskolan. Att bli kyrkvärd blev en möjlighet till att få jobba med människor och få vara mer delaktig i gudstjänsten och göra det mer på rik-tigt. Först kändes det lite konstigt och jag undrade till en början vad det verkligen innebar att vara kyrkvärd.

Vi yngre och nya kyrkvärdar fick lära oss hur vi skulle göra. Församlingen är väldigt måna om att vi är utbildade och känner oss trygga, jag ska närmast iväg på en hel-dagskurs för kyrkvärdar. Man möter en del reaktioner när man förklarar att man är kyrkvärd, men de som möter mig i kyr-kan kommenterar ofta att jag läser bra. Det kanske jag har mina skådespelarerfa-renheter att tacka för.

Alla vet kanske inte vad en kyrkvärd gör, har du lust att berätta?- Vi hjälper till i högmässan på sönda-garna i Frustuna kyrka. Uppgifterna ser lite olika ut, men jag ber ofta dagens bön, läser gammaltestamentlig text och epis-tel. Jag delar ut nattvard och tar upp kol-

lekten. Sen är vi ofta med och förbereder kyrkkaffe efter mässan.

Evelina är en del av församlingen, hon är församlingsbo och har en bakgrund av många aktiva år trots att hon bara är nit-ton. Hur är din bild av församlingen?- För mig är församlingen välkomnande och har en stor acceptans. Jag får möjlig-heten att reflektera över vad jag tror och inte tror. Jag känner mig inte färdig där. Men jag tycker ändå att jag får med mig en hel del av att vara kyrkvärd, trots att texterna skrivits i en helt annan tid kan de ändå ha mening för mig idag.

I sommar tar Evelina studenten. Gnesta-tjejen med skådespelardrömmar, jag kän-ner att jag vill fråga henne vad hon tror att framtiden kommer bjuda på? Hon skrat-tar lite och berättar att Johanna, präst i Frustuna, tycker att hon borde bli präst.- Men jag vill nog passa på att ta mig ut i världen och resa istället för att utbilda mig till något nu direkt.

Det slår mig att Evelina verkligen är en tjej med båda fötterna på jorden. Hon har haft möjligheten att tidigt få upptäcka att lycka inte sitter i status eller ägodelar. Människorna hon mötte i Gambia vitt-nade om en helt annan verklighet och det känns som att det har präglat henne. Kan-ske var det också det som lockade henne att konfirmera sig och resa med till Taizé. Och tur är väl det. För här står Frustuna församling nu, med en härlig och genuin kyrkvärd som möter gudstjänstbesökarna i kyrkan på söndagarna. Vad framtiden har att erbjudan vill Evelina inte riktigt avslöja eftersom det inte är helt officellt än. Men hon berättar att det är spännande saker på gång och jag är övertygad om att en spännande framtid väntar henne.

8

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN?

Faktum är att vi gör det de flesta av er önskarUndersökningar visar på att många tycker att Svenska kyrkan ska fokusera på det diakonala arbetet. Ja, de använder inte just det ordet "diakonalt arbete" för det är nog främst kyrkvana som slänger sig med. De använder istället orden socialt engagemang, hjälp till utsatta, önskan om att kyrkan ska vara en del av samhällsnyttan, vara en god kraft i oroliga tider och vara där

samhället inte når fram eller räcker till. Detta beskriver precis vad det diakonala arbetet handlar om. Och vi har goda nyheter. I just detta område verkar Svenska kyrkan och

vi gör alltså redan det som de flesta av er vill att vi gör.

Vad gör kyrkan egentligen?

Svenska kyrkans arbete finansieras till största delen av den kyrkoavgift som alla medlemmar betalar. Med din kyrkpeng är du med och bidrar till att långsiktigt främja utvecklingsarbete i samarbete med kyrkor och organisationer runt om i världen. Likaså bidrar du till att min och din gamla mamma på äldreboendet har någon att prata med, eller att någon som är ensam får en stund av samtal och gemenskap.

I en orolig tid som vi står inför. Med kraf-ter som verkar i hjärtlöshet, hat och ond-ska, behövs ditt medlemskap mer än nå-gonsin. Flyktingströmmen ser inte ut att bli mindre och det vi i församlingen gör kan inte alltid ersättas av statliga institu-

tioner. Vi engagerar oss i flyktingfrå-gan för att det är vårt uppdrag. Som medmänniskor och kristna värnar vi om alla människor oavsett bakgrund.

Men faktum är att om medlemsanta-let fortsätter med samma nedåtgående trend, kommer vi år 2030 inte ha medel att vara den samhällskraft som vi är idag. Vi kommer inte att ha resurserna att ordna mötesplatser, inte heller be-driva diakonalt arbete; alltså vara stöd för utsatta och bidra till samhällsnyttan.

I Gnesta kommer vi inte i samma ut-sträckning kunna ordna babycafé el-ler andra mötesplatser för föräldrar, barn, vuxna och gamla. Inte heller

vara delaktiga på samma sätt i flyk-tingarbetet. Varken i de elementära akuta skedena, eller i de mer långsik-tiga arbetena som gynnar integration.

Risken finns att varken din eller min mamma kommer att kunna få det säll-skap som äldre har möjlighet till idag.

Därför är ditt medlemsskap viktigt. Viktigt för församlingen, viktigt för dig och viktigt för samhället. Har du frågor om hur ditt medlemskap bidrar? Tveka inte att kontakta oss, vi svara gärna på dina frågor och funderingar.

MEDLEM

0158-22100

[email protected]@

8 9

Personnummer

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKANNamn

Adress

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

änslan av att inte få vara med tror jag många av oss känner igen. Vi har alla erfarenheter av att det finns tillfällen i livet där vi inte fått vara med, där vi känt oss ut-

anför. Duger jag så som jag är?

Jag har många berättelser från mitt liv som tyder på hur svårt vi har att möta det som är annorlunda. Hur vi fastnar i våra inkörda vanor och inte kan tänka "outside the box" som det så fint heter.

Ett sådant minne har jag från när vi gick i trean på lågstadiet och vi på musiken skulle lära oss att spela gitarr. ALLA skulle spela gitarr, även om vi inte kunde. Jag föddes med ett handikapp på min vänstra sida som gör det svårt för mig att röra handen fullt ut. Och trots detta skulle jag lära mig spela gitarr. Min lärare tyckte då att han kom på den briljanta iden att min vän skulle hjälpa mig, vilket ledde till att jag på en vänsterhänt gitarr, med min högra hand skulle göra ack-ordet och min vän skulle dra på strängarna… detta inför hela klassen.

Ja ni kanske kan måla upp bilden framför er. Det var inte så att jag kände att jag pas-sade in bara för att jag fick vara med och spe-la, snarare kände jag mig annorlunda och att jag inte alls spelade på samma vilkor som de övriga i klassen. Det som skulle bli ett inne-slutande blev istället ett uteslutande.

Jag har flera av dessa minnen, där man ville så mycket, men att det blev så fel. Min lärare ville så gärna att jag inte skulle känna mig utanför, men resultatet blev ett ännu större utanförskap.

Detta har jag burit med mig, hur gör jag när jag möter människor som behöver att jag tänker outside the box?

Första gången som jag kände mig helt och fullt sedd, bekräftad och innanför var när jag som ganska kaxig fjortonåring klev in i kyr-kans värld. Där mötte jag församlingspeda-gogen Cia och prästen Sven, han som senare fick namnet "Sven vår vän".

Där behövde jag inte känna mig utanför. Där försökte de inte göra mig innanför på ett sätt som skrek utanför som så många vuxna gjort tidigare i mitt liv. Där, i andakternas mysiga atmosfär lärde jag känna den Gud som sa till mig: Att ha en tro är framförallt att se på sig själv, andra människor och resten av skapelsen utifrån den inre övertygelsen att det finns en Gud som älskar oss. Gud möter oss där vi minst anar det. I våra funderingar, i våra svagheter och i vår rädsla. För det är ju så, att det finns så mycket vi som människor är rädda för.

Vi är rädda för att vi inte duger som vi är. Vi är rädda för att inte räcka till. Vi är rädda för att vi inte är värda att älskas som dom vi

Att känna

Jag har under större delen av min uppväxt och mitt liv känt mig annorlunda och utanför. Att inte vara en del av normen gör något med oss människor. Det gör att vi ifrågasätter

vår existens och vårt värde.

Johanna Lundqvist Präst

K


TEXT Johanna Lundqvist FOTO Sofia Arman

är. Vi är rädda att vår tro är för liten. Vi kan aldrig arbeta för Guds rike av rädsla. Lika lite som vi kan arbeta för att Gud ska älska oss mer.

Gud begär inte av oss att vi ska vara någon annan än dem vi är. Gud kallar oss till att arbeta med just de gåvor och den tro som vi har fått – varken mer eller mindre.

Gud begär inte att vi ska ha en större tro – Gud vill att vi ska använda den tro vi har. Jag anar att det är när vi verkligen på djupet vet att vi är älskade oavsett, som vi också vågar lägga allt det som är oss själva i Guds hän-der. Det är då som vi vågar öppna våra liv för hans Andes kraft.

För om vi vet oss vara värdefulla och älskade av Gud, så betyder det ju också att alla andra människor är värdefulla och älskade av Gud.

sig seddoch bekräftad

10

Att känna Du duger, skapa din egen norm.

Du behöver inte göra dig till eller vara någon annan.

"

och bekräftad

10 11

ALLT MELLAN HIMMEL OCH JORD

...bjuder vi på en blandad kompott. Vi skriver om saker vi vill lyfta fram, aktuella händelser och inblickar i vad som händer de närmsta månaderna i Frustuna församling. Detta är ett axplock och ett fullständigt kalendarium hittar du på församlingens hemsida.

Här...MILJONER KRONOR

32,5Alla pengar som samlats in i årets

fastekampanj är nu räknade och resultatet landar på hela 32,5 miljoner kronor.

Sammantaget med julkampanjen har våra två stora insamlingskampanjer bidragit

med 77,8 miljoner kronor till Svenska kyrkans internationella arbete.

TACK FÖR ERA BIDRAG!

Just nu pågår en av vår tids största svältkatastrofer. I östra och södra Afrika är situationen fortsatt akut och miljon-tals människor drabbas av mat- och vattenbrist på grund av uteblivna regn och torka. När regnet väl kommer kan marken inte tillgodogöra sig vattnet och regnet bidrar till översvämningar och förstörda skördar. För varje dag som går förvärras läget.

Svenska kyrkan stödjer akuta insatser i Etiopien och Zimbabwe men bara en bråkdel av de pengar som behövs för att hjälpa de drabbade har samlats in.

Jag vädjar om din hjälp för att människor ska få en möjlighet att klara den här svältkatastrofen. Vi har alla rätt till mat och vatten. Vi har alla rätt till liv. Din gåva går bland annat till mat, vatten och utsäde.

Gunilla Hallonsten Internationell chef, Svenska kyrkan

Är det ve ttigt att firaMors dag?

Den 29 maj är det Mors dag i Sverige. Familjekonstellationer har förändrats och då kan en dag som denna kännas förlegad. Impli-cit syftar den till att alla skulle ha en mor att fira, eller att alla hem ser lika ut och består av en mor och en far. Jag förstår varför det är omdebatterat huruvida mors/fars dag verkligen är något att fira. Likaså ställer jag mig frågan huruvida det enbart blir ett jippo med konsumtionsamhället som största vinnare (förlorare?).

Men jag landar i att grundtanken med firandet ändå vilar på att fa-miljen och gemenskapen är viktig för oss. Som Martin Modén be-skriver det "är drömmen om att barn och föräldrar skall leva nära och hålla av varandra den starkaste drömmen i vår kultur".

Man kan alltså å andra sidan tänka att detta är en dag för att fira ge-menskap, glädje och att det ger oss tid åt eftertanke. Vi uppvaktar mödrar eller någon för oss viktig modersfigur i vår närhet och lägger lite extra energi på att förklara vår tacksamhet. Det blir en påmin-nelse om vad många av oss önskar att vi kunde göra mer utav varje dag. Alla familjer ser olika ut, att glädjas åt det som är bra i sin egen tycker jag är fint och framförallt viktigt. Vi borde tillåta oss att lägga mer tid på att vara tacksamma och få uppskatta det som är bra. Så fira Mors dag för Guds skull.

TILL EFTERTANKE OCH BÖN PÅ MORS DAG Gud, du som är som en mor och en far för oss,

vi tackar dig för vår familj,och för den glädje och de förhoppningar vi knyter till den.

Vi ber för vår gemenskap.Låt vårt liv tillsammans präglas av förtoende

och respekt för att vi är olika. Hjälp oss att hålla vårt hem öppet och varmt där föräldrar och barn kan mötas i trygghet

och där vänner kan finna gemenskap. När svårigheter möter,

för oss då närmare dig och varandra. Hjälp oss att förlåta varandra

och låt oss dag för dag ta emot glädje och kraft ur din hand

Genom Jesus Kristus, vår Herre. Bearbetad version ur vigselordningen.

Från boken Tradition och Liv av Martin Modéus

Sofia Arman Redaktör

SVÄLTKATASTROF I AFRIKA

@Skriv till oss och berätta dina tankar om församlingstidningen.

[email protected] eller Frustuna församling

Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

Frustuna församling finns på Facebook. Gilla oss och klicka på "följ" för att se alla

våra uppdateringar. www.facebook.com/frustunaforsamling

Synpunkter?

12

I östra och södra Afrika pågår en katastrof. Barnen drabbas först. Torka har tagit grödor och boskap. Det

enda som växer är svälten. Och den växer snabbt. Just nu kämpar miljontals människor mot akut mat- och

vattenbrist. Svenska kyrkans internationella arbete finns på plats i några av de värst drabbade områdena i

Etiopien och Zimbabwe. Din hjälp behövs!

SMS:a TORKA till 72905 och ge 100 kr till mat, vatten och utsäde.

foto

: gun

illa

hal

lons

ten/

iko

n

Swisha valfritt belopp till 9001223, märk med TORKAPG 90 01 22-3 | BG 900-1223, märk med TORKA

www.svenskakyrkan.se/akuttorka

svält drabbar barnenförst. även år 2016.






foto

: gun

illa

hal

lons

ten/

iko

n




ALLT MELLAN HIMMEL OCH JORD

KompostlyrikNär grödor av åren förvandlas till jord

lär mig, O Herre, att tro på ditt ordatt liv som försvinna från berg och från dalar

hemvisst ska finna i dina salar.

Gräs ska vissna och rosor ska torka.Allt som är starkt ska sluta att orka.

Tag hand om mig, Gud, när jag ska falla.Du som älskar och omsluter alla.

När maskar månar om jord och myllaSjung mitt hjärta, Gud att hylla.

Värm var själ och ge kärleken kropp,Du vår Gud, vår framtid och hopp.

- Per Wahlström

ANNA, HUR GÅR DET MED MILJÖDIPLOMERINGEN?

- Miljödiplomeringsarbetet har fortsatt under vintern och vi i vår miljögrupp har nu gjort nuläges-analyser av alla verksamhets-områden. Grundat på det har vi sedan formulerat delmål som ska göra oss, våra byggnader och verksamheter mer miljövänliga

och miljömedvetna.

Eftersom jag tror att ett lyckat förändringsarbete sker genom att det drivs av lust, nyfikenhet och kärlek och inte av dåligt samvete, har jag försökt hittat positiva exempel som vi i miljögruppen kan inspireras av. Vi har träffats nästan varje vecka och börjat varje träff med att titta på olika korta filmer som haft anknyt-ning till det verksamhetsområde som vi sedan skulle behandla. Bland annat tittade vi på Förpacknings- och tidningsinsamlingens små filmer om sopsortering när vi skulle prata om verksamhetsområdet Kemikalier och Avfall. Vi blev faktiskt imponerade av hur mycket som kan återvinnas. Kanske vi ska prata om resursåtervinning istället för sopsortering?

Redan nu komposterar vi allt matavfall och en del av trädgårdsavfallet. Matkomposten och dess invånare mikroberna har blivit lite av en snackis vid fikabordet och ofta får jag frågan vad mikroberna kommer att tycka om olika sorters matavfall.

När vi behandlade verksamhetsområdet "varor och tjänster" funderade vi kring tillverkningen av prylar och hur priset som vi i västvärlden betalar för varan inte överensstämmer med den faktiska kostnaden av vad det innebär att tillverka och distribuera den. Vad och vem är det som verkligen betalar?

Vad gäller våra mål ska de flesta genomföras under 2016 medan några kräver mer förberedelser innan de kan realiseras. Ytterligare några ska föras in i budgetar-betet. Till exempel drömmer vi om flera fordon som drivs av elektricitet. Alla delmål kommer såklart att redovisas när vi blir miljödiplomerade och det räknar vi med att bli senast i januari nästa år. Då blir det fest!

Den 3 mars hade vi en miljöutbildningsdag för perso-nalen och förtroendevalda. Vi fick ta del av den aktuella klimatforskningen och jag tror alla insåg att det är dags att agera NU. Vi har också börjat prata miljö. Det tror jag är viktigt och jag hoppas vi fortsätter med det.

Jag var på en Hållbarhetskonferens i april. Jag har med mig en fråga därifrån: -Hur kan vi bredda, fördjupa och upprätthålla enga-gemang i frågor som överskrider egenintresse? Det funderar jag vidare på under utomhussäsongen av mitt arbete som nu tar vid!

Vi ses där ute!

Alice frågar katten: ”Vilken väg ska jag ta?” ”Det beror på vart du ska”, svarar katten. ”Det vet jag inte”, säger Alice. ”I så fall spelar det inte någon roll vilken väg du tar”, säger katten. Vart är du på väg i ditt liv? Vart vill du gå? Anar du den Gud som vandrar vid din sida? Under pilgrimsvandringen kan vi vara i de frågorna. Vi delar en dagsvandring tillsammans. Vi delar skapelsens skönhet, vi delar ord och tystnad. Om du vill så delar vi också himmelrikets måltid i vilken den osynlige medvandraren blir bröd och vin mitt ibland oss.

NÄR LÖRDAG 18 JUNI KL. 10-16 VAR Vandringen sker i skog och mark. Vi samåker från Tingshusets parkering ANMÄLAN Senast torsdag 16 juni till [email protected] / 0158-22100

P ilgrimsvandring...FOTO MAGNUS ARONSSON /IKON

kAnna Sanchez Lindström Miljödiplomeringsansvarig

Filmtips på tema miljöSopsorteringsfilmer www.ftiab.se/185.htmlStory of Stuff http://storyofstuff.org/movies/story-of-stuff/

”Med en predikan når jag personerna i kyrkbänken. Med en krönika i en tidning når jag...ja hur många läser ÖSP egentligen?”

Kyrkoherden lägger ner tanke och energi på sin krönika och tycker att den är viktig för att nå ut till fler. Har du missat den? Du hittar den i vartannat nummer av ÖSP men också på

församlingens hemsida: www.svenskakyrkan.se/frustuna

Har du missatkyrkoherdens krönikor?

12 13

Så kom den där dagen när hon inte längre orkade bära alla känslor inuti längre. När sorgen och förtvivlan tvunget måste hitta ett språk. Hon sökte sig till kyrkan, började undersöka vem hon skulle våga ta kontakt med. Vem kunde hon lita på hade ett öppet sinne för hennes berättelse? När hon darrande ringde den första gången och bad om ett samtal var det oerhört viktigt att den hon ringde till tog henne på allvar och utan att ifrågasätta bokade in ett möte. Så började ett samtal som byggde broar över avgrunder, ord som långsamt fick verkligheten att förändras. Ibland var det som om hon bara berättade samma sak om och om igen, men efter en tid märkte hon att berättelsen förändrades, att hon själv förändrades. Hennes bild av livet och döden, av sig själv och andra hade nya färger. Det var som ett mysterium, tillvaron fick fler dimensio-ner. Som en oväntad gåva kom längtan efter Gud, efter något bortom ord och begriplighet. Nu handlade inte samtalen längre bara om hennes egen berättelse, nu började hon kunna spegla sig i de stora berättelserna från bibeln. Orden i kyrkan började brinna, beröra, få henne att längta efter mer. Snart var det en-skilda samtalsrummet inte alls nog. Hon behövde kyrkans rum och riter, hon behövde göra handlingar som hade betydelse för fler än henne själv.

Det här är en berättelse om själavård, om samtalet i kyrkans värld. Ibland ser det ut ungefär så här. Ibland söker vi en fördju-pad tro när vi söker upp en själavårdare. Ibland behöver vi ett enda samtal om en enskild situation som vi behöver få sätta ord på. Och ibland behöver vi få samtala under en tid.

Både präster och diakoner i församlingen tar emot för enskild själavård. Man kan boka tid genom att skicka ett mail eller ringa.Kontaktuppgifterna hittar Du vid respektive bild.

Den är till för alla som vill.

Den är gratis.

Prästerna har absolut tystnadsplikt och diakonerna en tystnadsplikt som mot-svarar socialarbetares eller vårdpersonal.

Fokus är konfidenten (den som kommer för samtal), det är dennes frågor, berättelse och svårigheter som är det betydelsefulla.

Man behöver inte vara troende – men man får ta risken att man kan bli.

Utmärkande förkyrkans själavård

The more she tells her storythe more she can get rid of it.

While she keeps changing her storythe story keeps changing her.

// Ju mer hon berättar sin historia, desto mer kan hon göra sig av med den. Medan hon ständigt förändrar sin historia, fortsätter historien att förändra henne.

(fritt översatt)

- Margot Fuchs

"Stöd ochSamtal

k

Anna Englund - DIAKON [email protected] 076-104 65 12

Lena Fagéus - KYRKOHERDE [email protected] 070-288 48 58

Johanna Lundqvist - PRÄST [email protected] 070-245 41 21

Eric Dominicus - PRÄST [email protected] 070-288 77 84

www

w

w14

Anna Englund - DIAKON [email protected] 076-104 65 12

Lena Fagéus - KYRKOHERDE [email protected] 070-288 48 58

Johanna Lundqvist - PRÄST [email protected] 070-245 41 21

Eric Dominicus - PRÄST [email protected] 070-288 77 84

MED RISK FÖR GUD

Kanske står den här diskussionen för något annat som ligger på andra nivåer. I politiska partier blir man misstänkliggjord om man har en aktiv religiös tillhö-righet. I kyrkan blir biskopar och präster ifrågasatta om de uttalar sig om politik. I skolan får man inte ge skolbarnen insyn i den ena religionen om man inte ger alla andra religioner samma utrymme. Allt måste vara i väl avgränsade boxar. Det andliga här, det po-litiska där, det vuxna i ett hörn och det barnsliga i ett annat. Det rationella och logiska här och det känslo-mässiga där.

Varje människa är en helhet med både förnuft och känsla, med både andliga och materiella behov. Också den som inte är aktivt troende kan fara väl av att lyssna på reflektioner som beskriver tillvaron från ett annat håll. Också den som inte brukar lyssna på musik kan bli starkt berörd av en konsert. Det är inte bara den ena delen av mig som ska få finnas. Vi är hela människor och blir hela först när vi får kännas vid alla våra sidor.

Det finns en risk att Gud vill komma till tals med oss. Kanske är det först då vi får tillgång till helheten. Men frågan är förstås om vi är beredda att ta risken.

i hade en diskussion med kommunens administratör i vintras om vi skulle kunna annonsera våra konserter på evene-mangskalendern. Vi har alltid gjort det tidigare men nu fick vi nej. Anledningen

är att vi bytt rubrik för våra evenemang; vi kallar alla våra konserter för musikandakter eftersom det ju är så att vi alltid har någon form av ord eller bön med.

Men kommunens administratör hade som instruk-tion att de inte får annonsera om något där det fö-rekommer bön eller förkunnelse. Vilket då helt och hållet utesluter våra evenemang eftersom vi i princip alltid har någon form av bön eller hälsning eller ord om det som är kyrkans budskap. Vi annonserar hela vårt utbud av verksamheter och gudstjänster i andra forum. Evenemangsguiden är aktuell endast för våra engagemang som är fulla av musik eller en spännande föreläsare som vi tänker är intressant också för den som inte söker bland kyrkans annonser.

Vi tycker förstås att det är synd att det vi ordnar inte kan annonseras på kommunens sidor. Medarbetarna i församlingen skämtar om det ibland och säger att om man går till kyrkan kan det ju förstås finnas en risk att man hör någon nämna ordet Gud eller att någon ber en bön eller läser en välsignelse. Det är en risk man får ta om man går till kyrkan. Men visst skulle väl den enskilde som läser annonsen kunna avgöra om man vill utsätta sig för den risken eller ej.

Jag vet att kommunen behöver vara värdeneutral och inte börja plädera för något religiöst. Men ändå….


- INGA GUDSTJÄNSTBESÖKARE KOM TILL SKADA UNDER GUDSTJÄNSTEN

TRO & LIV

V

14 15

KRAFTSAMLING- två dagar av stillhet och närvaro

I MAJ BÖRJADE FÖRSAMLINGENS NYA PRÄST ERIC DOMINICUS. VI STÄLLER TRE SNABBA FRÅGOR TILL HONOM. VAD SER DU FRAM EMOT I DIN NYA TJÄNST? Jag ser fram emot att lära känna församlingen och se vad som rör sig här och vad vi tillsammans kan låta växa fram. Pilgrimsvandrandet ska bli spännande att ta itu med.

VAD TAR DU MED DIG? Tidigare har jag arbetat mycket med gudstjänster, retreater och kristen djupmeditation.

VAR KOMMER FÖRSAMLINGSBORNA ATT TRÄFFA DIG? Vi kommer att ses i samhället – jag tänker röra mig på ”byn” och i kyrkans lokaler.

Hallå där!

VI TAR HJÄLP AV KULNING FÖR ATT HÄMTA KRAFT. Kulning är att vara när-varande i nuet och lita till sin inneboende kraft. Att våga ta plats med sin röst. Un-der passen kommer vi att använda nog-grann röstuppvärmning, lekfulla och av-slappnande övningar för att närma oss våra kraftfulla röster. Du behöver inte kunna sjunga för att kula utan använder din uni-ka röst. Inga förkunskaper behövs, endast nyfikenhet och mod att pröva din röst. Ledare Karin Lindström Kolterud är traditionsbä-rande folksångerka och leder sedan flera år kur-ser i kulning – en gammal lockteknik som använ-des på fäbodarna förr för att kommunicera över långa avstånd. Karin ser kulningen som friskvård och har bl a lärt ut kulning till per-soner med stress och utmattningsrelaterad problematik.

VI TAR HJÄLP AV TRÄDGÅRDEN FÖR ATT HÄM-TA KRAFT. Miljön omkring Frustuna prästgård och kyrka är vacker och öppnar för meditation och stillhet. Vi håller långsamt på att forma en meditativ och innehållsrik trädgård i den miljön. Kontakt med trädgård och natur är återhäm-tande och stressreducerande. Under dagarna kommer vi att arbeta i trädgården i medveten närvaro, både tillsammans och för oss själva. Ledare Anna Sanchez Lindström.

VI TAR HJÄLP AV KYRKANS RUM, RITER OCH BERÄTTELSE FÖR ATT FÖRDJUPA STILLHET OCH NÄRVARO. Som ett pärlband genom da-garna kommer vi att lägga andakter och guds-tjänster. Vi söker oss till ord, sånger och böner som hjälper oss att fördjupa vår kontakt med både Gud, skapelsen, oss själva och varandra. Ledare Eric Dominicus och Lena Fagéus

VI TAR HJÄLP AV SAMTALET I ENSKILDHET OCH I GRUPP FÖR ATT KOMMA I KONTAKT MED OSS SJÄLVA. Ibland behöver vi sätta ord på det vi tänker och känner. När vi samtalar och någon uppmärksamt lyssnar på det vi säger är det som om vi också på riktigt kan lyssna på oss själva. Orden fördjupar vår upplevelse. Det kommer att finnas möjlighet för enskilda sam-tal och varje dag avslutas med ett samtal i hela gruppen.

NÄR 19 - 20 JUNI VAR FRUSTUNA PRÄSTGÅRD

ANMÄLAN SENAST DEN 10/6 KOSTNAD & LOGI 200 kr/person för mat, ange ev. alleriger vid anmälan. Möjlighet till enkel logi kan ordnas för 4 personer, enskilda rum.

0158-22100

@ [email protected]

16






foto

: gun

illa

hal

lons

ten/

iko

n



svält drabbar barnenförst. även år 2016.I ö

stra

och

söd

ra A

frik

a på

går

en k

atas

trof

. Bar

nen

drab

bas

förs

t. T

orka

har

tag

it gr

ödor

och

bos

kap.

Det

enda

som

väx

er ä

r sv

älte

n. O

ch d

en v

äxer

sna

bbt.

Jus

t nu

käm

par

milj

onta

ls m

änni

skor

mot

aku

t m

at-

och

vatt

enbr

ist.

Sve

nska

kyr

kans

inte

rnat

ione

lla a

rbet

e fin

ns p

å pl

ats

i någ

ra a

v de

vär

st d

rabb

ade

områ

dena

i

Etio

pien

och

Zim

babw

e. D

in h

jälp

beh

övs!

SMS:

a TO

RK

A t

ill 7

29

05

och

ge

10

0 k

r ti

ll m

at, v

atte

n oc

h ut

säde

.

foto: gunilla hallonsten/ikon

Swis

ha v

alfr

itt

belo

pp t

ill 9

00

12

23

, mär

k m

ed T

ORK

APG

90

01

22

-3 |

BG

90

0-1

22

3, m

ärk

med

TO

RKA

ww

w.s

vens

kaky

rkan

.se/

akut

tork

a

sväl

t dr

abba

r ba

rnen

förs

t. ä

ven

år 2

016.






foto

: gun

illa

hal

lons

ten/

iko

n




KRAFTSAMLING

16 17

TONSÄKERT OCH TÄNKVÄRT!

TONSÄKERT & TÄNKVÄRTONSDAGAR KL 19.00

15/6 Torsåkers kyrka22/6 Frustuna kyrka29/6 Kattnäs kyrka

6/7 Kattnäs 13/7 Kattnäs20/7 Kattnäs27/7 Kattnäs3/8 Torsåker

10/8 Frustuna17/8 Frustuna

GEDIGET MUSIKPROGRAM JUNI, JULI OCH AUGUSTI

Kom till kyrkan i sommar och låt dig svepas med av musik i alla dess former.Välkommen till sommarens ”Tonsäkert och Tänkvärt”. Förra årets succé i Kattnäs

kyrka, kommer i år även att kunna upplevas i kyrkorna Torsåker och Frustuna. Varje onsdagskväll från 15 juni till 17 augusti blir det musikandakter där ord och ton

vävs samman till en helhet. På de närmsta sidorna kan Du läsa mer om artisterna som medverkar, vad de kommer att erbjuda och i vilken kyrka som

programmet äger rum. Värdar är präst och musiker från församlingen och kvällarna kommer att avslutas med lite ”mingel” på kyrkbacken.

Frustuna församling & organisterna Klaus-Henning Schütt och Kerstin Ytterberg

29/6

13/7

6/7

20/7

Väl mött önskar

FULLSTÄNDIGT PROGRAM PÅ NÄSTA SIDA

29/6

17/8

27/7

3/8

10/8

29/6

22/6

15/6

18

20/7 ”MITT I NATUREN”Mitt i naturen kommer att innehålla skildringar av natu-ren. Musik av bl a Rodrigo, Carl Nielsen och Staint-Saëns. Duon Patrik Ahlberg - flöjtist och Staffan Sjögren – gitar-rist, är bördiga från Åkersberg. De har turnerat tillsam-mans sedan 1994. Staffan och Patrik har gjort närmare 500 konserter tillsammans.

27/7 ”CLASSIC TRIO”Ensemblen Classic kommer att spela wienklassisk musik på tidstrogna instrument. Trio av Joseph Haydn, Wilhelm Friedman Bach Duo samt Wolfgang Amadeus Serenad i d-dur. Ulf Fåhraeus, cello, Nils-Erik Sparf, violin och Sven Åberg, traverso

3/8 ”VACKERT, VEMODIGT OCH VEDERKVICKANDE”Kvällens konsert med Skogsundarna blir en kavalkad över låtar, som ligger musikerna själva varmt om hjärtat. Som titeln antyder blir det låtar som är både vackra och vemodiga och kanske även vederkvickande. Det blir en kväll med folkmusik och gammaldans. Leif Johansson – fiol, Billy Karlsson - durspel, Tommy Skogsund – dragspel, Leif Skogsund - kontrabas.

10/8 ”ORGELMUSIK FRÅN ROMANTIKEN”Diplomorganist Olof Andersson spelar romantisk orgel-musik på Frustunas kyrkas orgel. Vi får bl a lyssna till Cantique av Edward Elgar, Adagio av Franz Liszt, Max Reger och Cesar Frank. Olof är sedan 2002 organist i Gustav Vasa kyrka i Stockholm samt lärare i orgelimpro-visation på Ersta Sköndals kyrkomusikerutbildning. Han har komponerat för orgel, kör och orkester.

17/8 ”LIVETS OLIKA ANSIKTEN”Toner som söker sig under den själsliga ytan, letar sig in i för ögat osynliga rum där minnen av upplevelser och aningar finns gömda. Namnet Duo Aeternica anspelar just på tiden och det tidlösa i konsten och vårt behov av detta i en alltmer snabb, intensiv och omtumlande värld. Mu-siken varvas med texter som anknyter till tiden musiken skrevs. Tillsammans bildar Kjell Fagéus, klarinett och Love Derwinger – Duo Aeternica. Kjell och Love har mångårig erfarenhet av musicerande nationellt och internatio-nellt. De har framträtt tillsammans i radio, SVT och andra sammanhang.

15/6 ”EN SÅNG TILL SOMMAREN”Sommarens första Tonsäkert och Tänkvärt blir en hyllning till den svenska sommaren. Blanda en del Monica Zet-terlund, lite Ted Gärdestad, folkmusik, Olle Adolphsson, Taube och några älskade psalmer – så beskriver Karin Sax Granlöf och Anders Holtz sin hyllning till sommaren. Karin Sax Granlöf är frilansande sångerska, kyrkomusiker och körpedagog. Anders Holtz är en flitigt anlitad pianist som behärskar många olika genrer.

22/6 ”THE SUMMER KNOWS”Förra året spelade hon för en överfull kyrka och vi är mycket glada att ha henne tillbaka. Sedan dess har hon hunnit med ännu en säsong av ”Så Ska Det låta”. Karin Westerberg gästar Frustuna kyrka! Karin kommer att bjuda på ett sommarprogram med musik av bl a Frank Sinatra, Monica Zetterlund och Edit Piaf.

29/6 ”TO A WILD ROSE”Välkomna till ett finstämt program där musiken och po-esin förmedlar kärleken till sommaren. Romantiska och folkliga toner för sång och violin. Vi får bl a lyssna till musik av Edvard MacDowell, Arvo Pärt, Erland von Koch och Ingvar Liedholm. Anneli Spånberger violinist och kyrkomusiker. Kerstin Ytterberg organist och körledare. Vokalgruppen Cantate.

6/7 ”AVE MARIA”Konsert med Mattias von Wachenfeldt. Mattias har ar-betat som frilansmusiker sedan 1997, främst som solist men även också som kammarmusiker. Mattias konserte-rar regelbundet i Sverige och har givit konserter på flera av Sveriges stora konsertscener. Den 6 juli är det dags för Kattnäs kyrka att få ett besök. Det blir musik av bl a Peter Weiss, Franz Schubert och Niccolò Paganini.

13/7 ”MUSIK FÖR TIO STRÄNGAR”Kombinationen cello och gitarr är en intim kammarmusik-form med stora möjligheter. Cellons smäktande dramatik ihop med gitarrens lätthet skapar fantastiska möjlighe-ter. Vi får bl a lyssna till musik av Frans Schubert, Joaquin Rodrigo och Nils Lindberg. Liv Skareng har som första och enda kvinna studerat gitarr vid Kungliga musikhögskolan. Hon har belönats med Kungliga Musikaliska Akademins stora stipendium vid ett flertal tillfällen. Tove Törngren har också studerat vid Kungliga musikhögskolan. Hon har

även en masterexamen från musikhögskolan i Oslo.

SOMMARENS MUSIKPROGRAM

KLIP

P U

T PR

OG

RAM

MET

OC

H S

ÄTT

DET

PÅ

KYL

SKÅ

PET

Pssss

t!

18 19

En gång var vår sommaren evighet lång.

Vi strövade i soldagarutan slut en gång.

Vi sjönk i gröna doftandedjup utan grund

och kände ingen ängslan för kvällningens stund.

Vart gick sen vår evighet?Hur glömde vi bort

dess heliga hemlighet?Vår dag blev för kort.

Vi strävar i kramp,vi formar i strid

ett verk, som skall bli evigt -och dess väsen är tid.

Men än faller tidlösastänk i vår famn

en stund då vi är bortafrån mål och namn,då solen faller tystöver ensliga strån

och all vår strävan syns osssom en lek och ett lån.

Då anar vi det villkorvi en gång fick:

att brinna i det levandesögonblick,

och glömmer det timliga,som varar och består

för den skapande sekunden,som mått aldrig når.

Evighet

- Karin Boye

Sofia Arman Redaktör

Ställ dina frågor om kristen tro!

På hemsidan OMG, som är en del av svenskakyrkan.se, kan du få svar på frågor om livet, kristen tro och Svenska kyrkan ur ett svenskkyrk-ligt perspektiv. Svaren är många gånger ett av flera tänkbara svar på en och samma fråga, eftersom det bland kristna och inom Svenska kyrkan finns flera olika sätt att tolka Bibeln och se på vår relation till varandra och Gud.

omg.svenskakyrkan.seD

20

Semestern blir inte alltid som vi har planerat den och det är lätt att känna stressen pocka på när saker inte blir som vi har tänkt oss. Eller när vi inte hinner med allt det där som vi hade planerat att hinna med. Faktum är att många människors stressnivåer är högre under semestern än under deras arbetsveckor.

Livet kan alltid bli annorlunda än vad vi från början hade tänkt. Knepet är vad vi gör med våra förväntningar. Vad gör vi med känslorna inför semes-tern där vi och vår tid ska räcka till så mycket? Vi har ju tänkt hinna med att både vara spontana, panela om huset, åka på utflykter och umgås med släkt och vänner. Hur bryter vi stressen och hur möter vi semesterdagarna med en inställning att allt inte faller på saker som vi själva inte kan påverka? Som kasst väder, för dagen lite arga barn el-ler släkt som vill göra anspråk på din värdefulla tid.

Jag tror inte att det finns några me-toder för att få tiden att räcka till. Jag tror det är mycket enklare än så. Vi behöver göra mindre saker. Vi får hel-ler inte fastna i semestertänket ”hinna med att ta det lugnt”. Hela föreställ-ningen är kontraproduktiv och lämnar oss i känslan av att vara otillräckliga. Låter vi den perfekta semestern sty-ras av yttre faktorer som varken du el-ler jag kan påverka, ja då kommer vi förlora. Om vi istället låter semesterns utfall bero på saker som du eller fa-miljen kan styra över så har vi större chans att undvika stressen. Det är givetvis lättare sagt än gjort, men på nästa sida följer lite tips på hur man kan tänka för att förebygga semester-stressen.

Jag önskar att ni som läser får en stressfri och helt fantastisk sommar, oavsett väder och hur många rabat-ter och byggprojekt ni hunnit utföra till slutet av augusti.

Boktips till hängmattan !

Webbtips för innedagar!

Släpp fången loss! Handlar om att inte tro på vad vi själva tän-ker om Gud utan på Gud som är bortom våra tankar och det språk vi använder för att uttrycka dessa tankar. Boken handlar om att tro på ett annat sätt.

SLÄPP FÅNGEN LOSSwKG HAMMAR / VERBUM

DYNGKÅT OCH HUR HELIG SOM HELST

wMIA SKÄRINGER / FORUM

Mammor är väl också människor, eller? Sårbara. Svaga. Vilda och ömma. Känslor som kommer och går. Tänk om vi skulle våga vara oss själva en stund innan vi dör. Tänk om vi skulle fatta hur jävla vackra vi är.

VÅGA VARA OPERFEKTwBRENÉ BROWN / LIBRISJobba smartare, bli snyggare, leva bättre och mer hälsosamt. Är det vägen till lyckan? Brené Brown, sociolog säger: Var som du är. Var glad för det som blir bättre, men acceptera dina fel och brister. Strunta i vad andra tycker. Våga vara operfekt!

LEVA LIVET, HELA LIVET!wBODIL JÖNSSON, MAJ ROM/ BROMERGVi blir allt äldre och innebörden av att vara pensionär har förändrats. Men vi står inför såväl hälsomäs-siga som samhälleliga utmaningar. Istället för att låta sig nedslås av ödesprofetior vill Bodil Jönsson och Maj Rom ta vara på den kraft äldre har och ta reda på hur vi kan leva ett gott och aktivt liv, hela livet.

HUR VI STRESSAR NER MED HJÄLP AV YOGA

Veronika Jäderlund Gnestatjej som är yogalärare, instruktör, personlig tränare, hälsocoach och skri-bent for Yoga World. Under terminerna är hon en av två som leder yogaklasser på torsdagmorgnar i Tingshuset.

Vevve Jäderlund omStressfrisemester?

Det finns så mycket forskning på yoga och stress som visar att oavsett vilken stil du utövar får du positiv påverkan på de hor-monnivåerna som påverkas vid stress. Rent praktiskt ger yogan dig verktyg att vara mindful och i nuet, vilket gör att allt det där som annars hade orsakat stress inte på-verkar dig lika mycket. Yoga gör alltså inte livet mindre stressigt, den kan hjälpa ditt förhållningssätt till stressen. Om du prak-tiserar en mer fysisk yoga tränar du också muskler och ditt kardiovaskulära system (flåset) vilket hjälper till att fysiskt stärka din kropp vilket ger positiva resultat mot stress samt höjer immunförsvaret.

Genom att börja nu, och göra något litet varje dag för att centrera dig i nuet. Sätt mobilen på flight mode och ställ timern på 3 minuter, under de minuterna fokusera på ditt andetag och när tankarna kommer låta de flyta förbi som moln på en blå himmel. Du behöver inte tänka på dem just nu, jag lovar att de kommer tillbaka, fokusera på ditt andetag. Ju mer du tränar ju lättare kommer det bli att sitta lugn i stormens öga, sedan du kanske går på någon kurs el-ler några klasser och märker att lugnet på mattan följer med dig utanför den, i det vanliga livet - det är då den verkliga för-ändringen sker.

JAG HAR MAX 15 MINUTER, RÄCKER DET? Absolut! Hellre en kvalitétskvart om da-gen än en stressad timme när du tänker på annat.

TIPS PÅ ÖVNINGAR/POSTITIONER?Meditationen ovan, liggande L (benen upp mot väggen) och Fjärilen (sitt skräddare med fotsulorna mot varandra. Fäll sedan, från höft, överkroppen framåt, tills du hit-tar kontakt med muskulaturen).

VARFÖR ÄR YOGA ETT BRA VERKTYG MOT STRESS?

HUR KOMMER MAN IGÅNG?

Ställ dina frågor om kristen tro!omg.svenskakyrkan.se

20 21

GÖR NÅGOT ANNATGör det motsatta mot vad du bru-kar göra. Är du jätteaktiv på

jobbet – ta en passiv semester. Är du passiv på jobbet, exem-pelvis sitter mycket, rör på dig mycket.

PLANERA Planera och förbered dig i god tid. Det är en mycket bra strategimot semesterstressen. Genom planering ökar kontrollen ochmöjligheterna att påverka. När känsla av kontroll ökar, minskarstressen. Det kanske inte blir som man planerat, men då kan man vara förberedd på det och kanske ha alternativa strategier.

GÖR MINDRESänk ambitionsnivån och ta dig mer tid till att vara spontan och tid att vara för dig själv eller tillsammans med andra.

8

32

8KOM ÖVERENSPrata ihop er i familjen och kom gemensamt överens om ambitionsnivån. Passa samti-digt på att fördela arbetsupp-gifter och bestäm när de ska vara utförda. På så vis kan alla vara delaktiga och arbets-belastningen faller inte på en persons axlar.

NUMRET KAN EJ NÅS FÖR TILLFÄLLET...Skapa kommunikationsfria zoner. Stäng av mejl och mobil och ta en ordentlig paus från jobbet. Barnen kanske kan kanske passa på att pausa TV-spel och iPad-tid?

5DJUPANDASAtt unna sig ett par minuter av djupandning har visat sig göra underverk för att minska stresspåverkan. Hur, när och var spelar mindre roll. Genom att djupandas kan du styra din kropp mot avslappning.

7

VAD ÄR EN "BRA" SEMESTER?Semestern är till för att njutas, så fråga dig och familjen vad ni kan göra för att alla ska njuta av den maximalt. Fundera på vad en ideal semester innebär för er. Om semestern var precis som ni önskade, hur skulle den då vara? Fundera på vad ni kan göra för att uppnå den.

1

4

Konsten att hantera semestern handlar ganska mycket om självklarheter.Men när man är stressad är det inte alltid så lätt att fokusera på dessa självklarheter och ta rationella beslut. Kanske kan dessa tips hjälpa oss mot en lugn(are) semester.

TIPS FÖR EN STRESSFRI SEMESTER!

FUNDER PÅ OM JOBBET FÅR TA PLATSGör en plan för hur du tänker hantera jobbet på semestern redan innan semestern börjar. Berätta för dina kollegor hur du tänker hantera jobbet på semestern och hur du tänker kring det, annars kanske de förväntar sig få svar på ett mejl inom några timmar

6Webbtips för innedagar!

SLÄPP FÅNGEN LOSS

VÅGA VARA OPERFEKT

KÄLLA http://www.stressforskning.su.se/

KORSORD

Vinn valfri bok från boktipset på s.20! Skriv meningen du får fram i de blå fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller per mail till [email protected]

Märk vykortet eller mailet med ”korsord”. Berätta vilken av böckerna du vill vinna. Glöm inte att uppge ditt namn och adress.

Två stycken vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

POSITIVT TILLSKOTT

OFULL-STÄNDIG

EFTER STILLA

VECKAN

PÅ SPISEN BLIR DEN

VARM

DOTTER TILL

JOAKIM OCH ANNA

DÄR HIT-TAR MAN

STUG-SITTAREN

KLADDA AV SIG

KAN IBLAND VARA

SVÄVANDE

GÅ PÅ TÅSÅR OCH SKÖRDAR DEL AV

DATOR-SKÄRM

LÖVTRÄD

ÄR MÅNGA

OSKRIVNA KORT

DEL AV LEK

KAN INTE OKON-TANTA

FÅR ÖVER-FLÖDIG

VÄGER TUNGT

GÖR PINNAR

OCH STRUTAR

SES EFTER BATALJ

HAJARKORT

EVANGE-LIUM

PLATS FÖR

REKREA-TION

PONTEVECCHIO

KRITIK

VAKNAR SENT

HA FÖR SIG

SES KRÅNGEL-

PELLE

INLEDER FASTAN

BEFRIAEX-

KLUSIVA VAROR

GÅRILLA

PÅ SAMMA

SIDA

ÖKAR FARTEN FALLER

SAMMAN

MARS OCH VENUS

IDENTISK

GAMMAL STÖT

VASS KANT

ALLVARLIG

FLYGER HÖGT

MASK

TJUT BRODERA

KRAFT

AVGÅNGS- KLASSER

HEL NORPA

KOMMER TILLBAKA

HAR TRÖTTNAT

FÖRVARNA

KRONISK SJUKDOM

BOX

UPP- RETAD

SOCKER

SÄTTA SIG PÅ TVÄREN

HÖJD-PUNKT

KÄNNER KANSKE KLUVEN

PLATS FÖR STÄMMAGÄNGSE SOM

SMORT

INTE MED PÅ

NOTERNA

SVURIT SIG FRI

SLÅ

FÅR DEN SOM BLIR

UTAN PLATS

DÅLIGA RESULTAT

HAR NALLE

KALORI-BOMB

SAKNAR RÖTTERBLIR

VALD FÖRST

REKLAM-MAKARE

VISADE GLÄDJE

BLIR NOG

LURAD

PRO-NOMEN

GÖR ÖST-KUCKU

VILL INTE GNIDEN

VILL NYFIKEN

BYGGSTEN

AN-FÖRANDE

NYHETS-BYRÅ

FIXA OMRÅDE

ALLIANS

ENHET

VISAR AMBITIÖS

VANLIG FRÅGA

FÅGELBO

SKYNDA IVÄG

Bild: Sofia Arman

22

...av förra numrets korsord är:

HÄLSNINGAR

F Y K

S P I R A L E N

K A N A N S A L

R U S D U T T A

T A L K E R T

T L V E T

U T S I K T A R

V A C K E R S T Å

D Ö O R K E N

H A V B E T T A N E N A

B O R S T A D E R S T J Ä R N O R

P S A L O H Ö R A S R E R

A P R I L F R I D R S T A M Ä

R S A T O M Ö V A S A L M

G A S T A D E M A S S A K O L A N

V I E A R T E N E N T O N I G A

G A R N N O L L A N A C K L

L Å D A Ö A R A V O G K E M I N

R E T A S P Å G A R H A L G Å

SNURRIGAKORK-SKRUVEN

TVÄR

PARADISLETAR

TALANG-SCOUT EFTER

HAR DEN SOM

HJÄLPT TILL

LURIG MÅNAD

FRAMFÖRA EKA

ÄTT

SNYGG

UGGLA SLAG-REDSKAP

KEJSARE I FORNA

RYSSLAND

RUTSCH-BANAN

ELISABETH TILL

VARDAGS FYND- TILLFÄLLE

URNA

TRYTER IBLAND

I SKALA

FÅR DEN SOM BLIR

UTAN STOL

STÄMMA

NORPA

NEWMANÄTLIG PINNE

PUDER

TILLÅTEN

HA FÖR AVSIKT

SÄGS VARA BRA ATT HA I MAGEN

DNA

MOBY DICK

FÖR-TRÖSTAN

KÄNNER TILL

LAND I VÄST-

AFRIKA

BALTIKUM-BO

SKÅNSKAPOJKAR

GÖR DEN SOM

LÄNGTAR

LUGN OCH RO

INGÅR I AROM

SJUNG-ANDE OLA

MATERIE-PARTIKEL

LÄMNAR SIN POST

TRYCKA FÖR-

SIKTIGT

RÄCKA

DÄR LIGGER HOLLY-WOOD

DISKHON

EN AV TRE KÄNDA BROR-SÖNER

AULA

FARBROR

RÅMATE-RIAL

TJÖRNOCH

ORUST

SORTEN

GÖR VISS TYP AV STICKOR

UNDAN-GLIDANDE

GARDNER

OFTA MED VE

DRAG

STÄMMERINTE

ALLTID

FISKNÄT

FÖRUTSA

FRANSKT LIV

SJÄL

KRAMAR OCH

PUSSAR

BEGE SIG

HÅLLERPRATGLAD

SKREK

ÄR RENA TÄNDER

GIFT MED KAL

URSKILJA

VRED

KLOCKA

FÖRA SAMMAN

ERBIUM

SKÅPBIL

LIGAMENT

RIKTNING

FORM-FRANSKA

ÄR SEG

PÅSTOD

SOMMAR-STUGA

BRÅK

LÖVTRÄD

VID SMÄRTA

HÅLLS VID MÅLLÖS MATCH

VILL NOG HÖGLJUDD

MALANDE OCH ENA-HANDA

AFFEK-TERAT

TILLSTÅND

FÅR OLYDIG HUND HÖRA

HAR DET SOM ÄR

VÄLHÅLLET

GARVADE

Bild: Sofia Arman

Vinnare.. Monika Lövgren Anna-Greta Ekberg Anita Persson

Grattis önskar vi er, ni kommer få varsin frälsarkrans med bok i brevlådan inom kort.

Redaktionen

Nu är det dags att anmäla sig till Frustuna dagkollo sommaren 2016. Det var en riktigt lyckad satsning förra året och vi utökar därför i år till att ha två stycken kollon för olika åldersgrupper.

KOLLO24 - Vecka 24. Måndag 13/6 – fredag 17/6. För dig som till sommaren slutar årskurs 1 – 3. KOLLO32 - vecka 32. Måndag 8/8 – fredag 12/8. För dig som till sommaren slutar årskurs 4 – 6.

ANMÄLAN Det är ett maxtak på 15 barn per kollo. Anmäl dig därför så fort som möjligt, det är de femton först anmälda som får komma. Sista anmälningsdag är fredag den 3/6.

Frågor?

hör av dig till ida på:

[email protected] 070 – 297 64 15

En förutsättning för att ditt barn ska få vara med på kollot är att du som

vårdnadshavare godkänner att barnet får färdas i bil med personal. Så glöm inte att

bocka i den rutan i talongen!

Psssst!

Fyll i talongen och skicka den till: Frustuna Församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta

Det går också bra att lämna in talongen på Tingshuset eller i Prästgården.

Målsmans namn

Anmälan till sommarkollo 2016 kollo 24 kollo 32Barnets namn

Barnets födelseår

Målsmans e-mail

Telefonnummer målsman

Jag godkänner att mitt barn får färdas i bil med personal

ja

KOM PA SOMMARKOLLO.

- TVA KOLLON, ETT FOR AK 1-3 OCH ETT FOR A

K 4-6 . . ... ..

FOTO ALEX & MARTIN /IKON

Dagtid, klockan 10.00 – 15.00. Vi utgår från Tingshuset i centrala Gnesta, men gör även kortare ”utflykter” i närområdet. På kollot kommer vi göra en massa kul. Bland annat leka, pyssla, bada (förhoppningsvis), ha ett projekt i Prästgårdens trädgård. Dagarna inleds och avslutas med andakt. Vi bjuder på lunch och fika. På kollots sista dag, fredagen, avslutar vi lite senare med en blomsterandakt i Frustuna kyrka. Andakten börjar 16.00 och då är föräldrar, syskon och andra varmt väl-komna till kyrkan som smyckats av kollobarnen. Efter andakten, ca kl.16.30, slutar kollot. Då går vi tillbaka till Tingshuset med de barn som inte blir hämtade/går själva från kyrkan. Vi beräknar vara tillbaka vid Tingshuset cirka kl. 17.00. För dig som anmäler dig till kollot kom-mer vi att mejla hem ett mer detaljerat program någon vecka innan ditt kollo drar igång.

NÄR VAR HUR

22 23

Du är inte ensam om att fundera över livet. Konfirmation handlar bland annat om att diskutera små och stora frågor tillsammans med andra. Är du nyfiken både på dig själv och din omgivning? Välkommen att bli konfirmand!

Här kan du skriva lokal information, tex webbadress,kontaktuppgifter och inbjudan till informationsmöte.

Alla människor har frågor och funderingar. Det kan vara svåra tankar kring kärlek och död, vardagliga grubblerier eller stora drömmar inför framtiden. Men trots att många går runt och funderar är det lätt att känna sig ensam om sina tankar. Är det bara

jag som tänker så här? Ligger någon annan vaken och frågar sig samma sak? Oroar sig andra ungdomar för det här?Du är inte ensam om att fundera kring livet! Det kommer du märka om du väljer att konfirmera dig. För många blir konfirmand-tiden en chans att utforska sig själv och andra, att få testa sina åsikter och värderingar. Som konfirmand får du diskutera livets små och stora frågor tillsammans med jämnåriga och med äldre. Konfirmationen är en upptäcktsresa som vi gör tillsammans!

Konfirmation handlar om kristen tro, och kristen tro handlar om ditt liv och dina frågor – det som du tycker är viktigt. Under konfirmationstiden får du testa att se dig omkring med ”kristna ögon”. Vad tror du att du kommer se?

Kommer du upptäcka något nytt? Kommer du att se gamla grejer på nya sätt?

ANMAL DIG TILL KONFIRMATION

2016/2017 DIREKT PA WEBBEN

WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/FRUSTUNA/KONFIRMATION

..

.#

KRAFTTAG

KONFI

RMATION

LÄS MER OM ÅRETS KONFA PÅ WEBBEN WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/KONFIRMATION

24

Nästa nummer ute

26/8

mellan himmel och jord #2 2016

Documents