EN KUNDTIDNING FRÅN LOCUM _ NUMMER 4_2015

*66

»Vi har fantastisk personal, en genom-

tänkt framtidsplan, ett gigantiskt sjukhus på väg att byggas.« Sid 12

Locum ska lyssnaSTOR INTERVJU MED LOCUMS NYA VD

TRYGGHETEN SKAPAS I LJUS

BARDSKÄRAREN – FRISÖR OCH KIRURGEXPERTER SÄKRAR

TILLGÄNGLIGHET

BORRHÅL GER VÄRME OCH KYLA I SÖDERTÄLJE

2 _ rum#4_2015

innehåll#4

rum > red

Anmäl dygnet runt_5Nu har även de stora akutsjukhusen Söder-sjukhuset, Norrtälje sjukhus och Danderyds sjukhus anslutits till Locums dygnet- runtöppna felanmälan.

En vård i tiden _ 18På 1200-talet hade Stockholm tretusen invånare, de fick söka sig till Helgeandshuset för vård. Rum tar en titt på vården genom tiderna, från bardskärare till dagens universitetssjukhus.

Expert på tillgänglighet_12När Locum ska bygga nytt eller bygga om kal-las Samverkansrådet in. Där ingår personer med funktionsnedsättning, som därmed är experter på tillgänglighet.

Jorden kyler & värmer_20Den nya sjukhusbyggnaden i Södertälje kommer på sommaren att hämta kyla från underjorden. På vintern kan samma system värma sjukhuset.

RUM (4 nummer/år) ges ut av Locum AB. ADRESS: Östgötagatan 12, Box 172 01, 104 62 Stockholm. TELEFON: 08-123 170 00. E-POST: info@locum.se. WEBB: www.locum.se. ANSVARIG UTGIVARE: Christina Hallberg. REDAKTÖR: Birgitta Holm Wahlberg, 08-123 173 54. BILDREDAKTÖR: Carola Buretorp. PRENUMERATION: prenumeration@locum.se. PRODUKTION: Rejäl Kommunikation AB. Tel: 08-562 408 20. PROJEKTLEDARE: Lena Severin. EXTERN REDAKTÖR: Tomas Eriksson. GRAFISK FORM: Anders Birgersson & Åse Bengtsson Helin. TRYCK: Trycks på miljövänligt papper hos miljö certifierade tryckeriet DanagårdLITHO. OMSLAG: Olof Holdar.

BILD

OLO

F H

OLD

AR

2015 _rum#4_A

Hög promenad vid SödersjukhusetPROBLEM: Den kulvert som vid Södersjukhuset har bundit samman den fri-stående byggnaden på Jägargatan 20 med huvudbygganden behövde rivas för att göra plats för den nya vårdbyggnaden. Det kunde ha lett till att personal hade tvingats gå utomhus för att röra sig mellan byggnaderna i flera år.

LÖSNING: Under hösten har ett arbete utförts för att förbereda bygget av en skyddad gångbro, en så kallad skyway, mellan en ny byggnad med hiss och trappor vid Jägargatan 20 och plan 2 i huvudbyggnaden. I november lyfte en byggkran själva gångbron på plats, femton meter över marken. Därmed blir det möjligt att även i fortsättningen gå torrskodd mellan byggnaderna.

1 _ rum#4_2015

Första grönahyresavtaletLocum tecknar sitt första gröna hyresavtal. Det är det ortopedtek­niska företaget Team Olmed på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, som i samband lokal­byte ingår ett grönt hyresavtal med Locum. Ett grönt hyresavtal innebär att Locum och hyresgästen utbyter miljöambitioner med var­andra avseende avfallshantering, energianvändning, optimering av driftstider och energikartläggning.

Markarbeten premierasProjektet »Nya Södertälje Sjukhus – Markarbeten« blev Årets håll­bara anläggningsprojekt 2015, när Sweden Green Building Awards delades ut i september. Beställare var Locum, Skanska Sverige var huvudentreprenör och arbetet utfördes av Berges Schakt & Transport. I motiveringen noteras bland annat god samverkan med omgivande verksamheter och optimering av transporter, vilket har lett till en »imponerande klimatbesparing«.

God jul och gott nytt år!

ledare > patrik emanuelsson, vd locum i korthet >

Krafttag förnöjdare kunder

+ Nu mobiliserar vi hela organisationen för förändring.

+ Våra kunder ska märka resultat i sin vardag inom ett halvår.

+ Följ utveck­lingen av Stock­holms sjukhus

sedan 1200­talet på sidorna 20–21.

I ÅRETS UPPLAGA AV UNDERSÖKNINGEN Fastighetsbarometern Kon­tor framstår det helt klart att våra kunder har högre förväntningar på oss än vad vi levererar. De är inte nöjda och då är vi givetvis inte heller nöjda. Vi ser ett dåligt NKI­resultat som ligger långt under våra kolleger i branschen. Jag tillträdde som vd för Locum i september. Redan från dag ett har jag arbetat med att analysera Locums verksamhet, internt och i dialog med kunder och ägare. Vi har ökat vår omvärldsbevakning och NKI­mätningen är ett av våra verktyg. Nu mobiliserar vi hela orga­nisationen för att med kraft genomföra de åtgärder som behövs.

VI KOMMER ATT FÅ JOBBA HÅRT och lägga mycket större tyngdpunkt på de fastighetsförvaltande frågorna. Just nu arbetar vi på en hand­lingsplan för hur Locum som helhet ska utvecklas för att få nöjdare kunder. Den ska vara klar under december månad och vi har redan påbörjat arbetet med att kontakta våra kunder och analysera resultatet från undersökningen på ett djupare plan.

FOKUS FÖR FÖRÄNDRINGSARBETET inom Locum är den dagliga fastighetsförvaltningen med skötsel och fel anmälan. Vi vill ge våra kunder ett tydligt löfte så att alla är överens om vilka förväntningar vi ska leva upp till. Det kommer att ta tid, men vi kommer att lyckas. Vi ska se till att våra kunder märker resultat i sin vardag inom ett halvår. Jag berättar mer om hur vi tänker återvinna förtroendet längre fram i tidningen.

EN ANNAN DEL AV MIN ANALYS visar att våra med­arbetare har stor kompetens och ett stort engage­mang i det de arbetar med. En del av det berättar vi också om i det här numret av Rum. Ta till exempel del av reportaget om hur vi har arbetat med tillgäng­lighet vid nybyggnation och hur våra medar­betare medvetandegörs genom praktiska öv­ningar. Läs om pilotprojektet inom geoenergi. Hur snabbt går en hiss? Den frågan besvarar av en av Sveriges mest namnkunniga exper­ter på hissar. Och så till sist ett intressant perspektivbyte, i det här numrets historska text möter vi Stockholms sjukhus genom århundradena med avstamp i 1200­talet.

Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år! *

Läs mer om Locums konceptprogram på Locums webbplats. www.locum.se

BILD BST, BERGS SCHAKT & TRANSPORT

BILD LOCUMS BILDARKIV

2015 _ rum#4_5

Vilken är din största utma­ning i utbyggnaden av Söder­tälje Sjukhus? – Att hålla jämn takt, eller allra helst ligga steget före, i pla­neringen av kommunikation, både internt och externt. Vi har många intresserade målgrupper som behöver få aktuell infor­mation om pågående projekt, både med byggfokus och fokus på vård och arbetssätt i det nya sjukhuset. Det är allt från patienter och medier till våra egna medarbetare. Om varje individ i tid får information om olika projekt som berör en, blir engagemanget så mycket större. Hur samarbetar ni med Locum i kommunikationsfrågor? – Vi har en särskild kommuni­katör hos Locum att arbeta med, som har just Nya Södertälje Sjukhus som ansvar. Det skulle jag vilja påstå är nyckeln till att samarbetet fungerar så bra. Vi har en gemensam kommunika­tionsplan. Vi har också planerat och genomfört evenemang som uppmärksammar milstolpar i bygget och arbetar med tryck­saker, utställningar samt besöksplanering tillsammans. Ser du några förbättrings­områden i samarbetet? – Från mitt perspektiv är det bra. Vi har en tät dialog och går inte och drar på saker som inte fungerar.

frågor >

Yvonne Hejdenberg, kommuni ka­tionschef, Södertälje Sjukhus

BILD JOHAN RANNEMO

KUNDEVENT > LAMPBYTE OCH BRANDQUIZ

3

Den 23 november var det brand­dag och ljusbytardag i huvud­entrén på Norrtälje sjukhus. Per­sonal från vårdbolaget Tiohundra, ISS och Locum informerade om det nya brandlarmet på sjukhuset, bjöd på fika och arrangerade ett populärt ”brandquiz”.

– Inför jul­ och nyårshelgerna är det viktigt att återuppväcka

kunskapen om hur brand kan före byggas och hanteras. Dess­utom fanns chans att byta ut glödlamporna till energibespa­rande led­lampor på sjukhusets adventsljusstakar, säger Magnus Alfredsson, kundansvarig på Locum.

Liknande arrangemang genom­förs på flera sjukhus i länet.

FELANMÄLAN > STORA SJUKHUS ANSLUTS

Allt fler sjukhus ansluts till Locums felanmälan. BILD OLOF HOLDAR

Nu är akutsjukhus som Söder­sjukhuset, Danderyds sjukhus och Norrtälje sjukhus anslutna till Locums dygnetruntöppna fel­anmälan. För Locums del innebär det direktkontakt med sjukhus­personalen, större kontroll på vad som sker i fastigheterna och bättre uppföljning

Under 2015 tog Locums kund­ tjänst över felanmälan för Jakobs­bergs sjukhus, i samarbete med drift entreprenören ISS. I septem­ber tog Locums kundtjänst även över felanmälan för Norrtälje sjukhus och strax därefter för Danderyds sjukhus och Söder­sjukhuset. Det är fortfarande driftsentreprenörerna som åtgär­dar felen på plats.

– Målet är att vi i framtiden ska ta emot felanmälningar från alla våra sjukhus, men övergången görs successivt i samband med nya avtal med driftsentreprenö­rer, säger Anna Larsson, kund­tjänstchef på Locum.

När kundtjänsten öppnade för felanmälan från Södersjukhuset och Danderyd ökade antalet samtal från ett 50­tal per dag till 150 per dag. Men

Locum hade förberett sig genom att i god tid öka bemanningen. All information om felanmälan läggs in i fastighetsförvaltningssyste­met Landlord 3.

– Genom sitt arbetsor der­n ummer kan kunden följa sin felanmälan från det att den är gjord till att problemet är avhjälpt, antingen genom automatiska uppdateringar via e­post eller genom att logga in på webben, säger Anna Larsson.

Lena Svensson, underskö ter­ska på Södersjukhusets ögon­mottagning, använder systemet varje vecka. Hon är nöjd.

– Jag anmäler fel via webbplat­sen, då gör man sin anmälan när man vill och slipper eventuella telefonköer. Dessutom kan man senare gå in och titta om det har hänt något, säger hon.

Bitte Edbom är medicinsk sekreterare på vårdbolaget Tiohundra, Norrtälje sjukhus. Hon har gjort flera felanmälning­ar via Landlord 3.

– Systemet fungerar ypperligt. Jag hinner knappt få i väg an­mälan förrän killarna är här och åtgärdar problemen, säger hon.

/ CATHARINA BERGSTEN

SJUKHUS ANSLUTNA TILL FELANMÄLAN DEC 2015> Södersjukhuset> Danderyd> Jakobsberg> Norrtälje

»Jättebra att få inblick i hur brand- larmet fungerar«, menar sjukgymnasten Hans Fridh. BILD NICLAS LIDSTRÖM

BILD

NIC

LAS

LID

STR

ÖM

Bitte Edbom

6_ rum#3_2015

Söker nyttförtroende

Locum måste återvinna förtroendet från ägare och kunder. Patrik Emanuelsson har som ny vd gjort en rivstart för att uppnå det målet.TEXT Tomas Eriksson BILD Olof Holdar och Carola Buretorp

2015_ rum#3 _ 7

Söker nyttförtroende

Att fråga och lyssna har varit

Patrik Emanuelssons huvud sakliga

arbetsuppgifter de första månaderna på Locum. Utifrån

vad han har lärt sig under dessa samtal

startar ett kraft-fullt förändrings-

arbete.

8_ rum#3_2015

Sina första månader som vd har Patrik Emanuelsson använt till att träffa människor – ägarrepresentan­ter och kunder likväl som Locums ledningsgrupp och medarbetare.

– Jag har säkert intervjuat 80–90 personer. Utöver det har jag fått ett gediget introduk­tionsprogram, med en personlig presentation av alla våra fastigheter. Det har gett en mycket värdefull bild av Locum, berättar han.

Dessa intervjuer och presentationer har lett fram till en nulägesanalys. Innehållet i den består både av det som är positivt och negativt.

– Bland det mest nedslående är att vi har ett riktigt lågt förtroende hos vår ägare, som är missnöjd med våra kostnader, vår service, bristen på transparens och flera andra saker. Även på kundsidan har vi generellt ett lågt kundbetyg, även om det finns sjukhus med högre betyg.

En annan slutsats är att det finns en missuppfattning om Locums roll, vilket har

lett till att Locum i vissa fall uppträder som fastighets ägare i stället för som förvaltare.

– Ekonomisk förvaltning innebär att vi har en påse pengar som vi ska förvalta i fastigheter som tillhör ägaren, i det här fallet landstinget. Men det innebär inte att vi är en fastighets ägare, som kan säga till våra kunder vad de ska göra och vad de inte ska göra. Om man förvaltar något åt någon annan, då får man gå tillbaka till ägaren och berätta om vilka önskemål eller krav som finns, för att sedan komma tillbaka med ett förslag. Men det är ägaren som bestämmer.

En tredje slutsats är att Locum inte jobbar som »ett« företag, ett Locum, och utnyttjar den kunskap som finns inom företaget.

– Här har vi en stor möjlighet till förbätt­ring. Vi har några sjukhus som får höga betyg i våra kundmätningar, men också många som har alltför låga. Det är ett tecken på att vi job­bar alltför individuellt. Nog borde vi kunna lära av varandra, titta och lyssna på hur de

»Vi måste vara ödmjuka inför de utmaningar vi står inför, men varje dag som går utan att vi har påbörjat för­ändringen är en förlorad dag.«

KONSULT»Konsultens uppgift är att stötta ägaren att ta de rätta besluten kring sina fastig heter. Det innebär att vi ska ha koll på och insyn i hela fastighets-beståndet från ett tekniskt, ekonomiskt och behovsmässigt perspektiv, och att vi ska kunna stötta kunder och ägare med lokaloptimering så att de kan ta rätt beslut sett till hela fastighetsbeståndet.

Som konsulter ska vi också anta ett antal specialistroller, där vi kan svara på specifika frågor inom områden som exempelvis detaljplane arbete, inköp och inom vissa teknikdiscipliner.

Vi ska också omvärldsbevaka och se hur man arbetar med fastig - hets förvaltning i Sverige och världen, för att kunna återanvända smarta lösningar, men också för att informera våra uppdragsgivare om dessa.«

LOCUMS TRE ROLLERPatrik Emanuelsson vill att Locum ska ha tre tydliga roller: som konsult, som förvaltare och som leverantör. Så här beskriver han rollerna:

<

2015_ rum#3 _ 9

arbetar som får höga betyg, och ta efter dem. – En fjärde, och mycket viktig, slutsats är

att det inom Locum finns stor kompetens, stor kunskap och hög motivation. Vårt NMI ligger sedan många år på en hög nivå.

Det är alldeles uppenbart att Locum har fått en vd som anser att det inte kan fortsätta så här. Och att förändringar måste kunna uppvisas snabbt. En handlingsplan har tagits fram gemensamt i ledningsgruppen.

– Vi måste vara ödmjuka inför de utma­ningar vi står inför, men varje dag som går utan att vi har påbörjat förändringen är en för­lorad dag. Jag vill göra en liknelse och säga att vi har kört i diket så länge att vi tror att det är motorvägen. Vi behöver köra upp bilen på vägen igen. Vi vet vad vi måste göra och vilka saker vi ska göra annorlunda, som att ta kom­mandot över basförvaltningen och gå från att vara en individorienterad organisation till att bli ett Locum. Det är också något många med arbetare efterfrågar, det har framkommit

både i intervjuerna och i medarbetarenkäten.Ett första steg i handlingsplanen är att

tydligt definiera företagets tre övergripande roller: konsulten, förvaltaren och leverantören (se separat text ovan). För att nå dit ser Patrik Emanuelsson framför sig genomgripande och reella förändringar, där de viktigaste är:

> Att etablera en förvaltningsmodell, det vill säga en struktur för arbetet med drift, support, underhåll, lokalanpassning och annat som ingår i förvaltningen. I modellen ska relationen med kunderna tydliggöras, framför allt vem som fat­tar beslut och vem som ska prata med vem.

> Att jobba med kostnader för att på ett tidigt stadium kunna återkoppla till Locums uppdragsgivare vad som kan göras, till vilken kostnad och hur lång tid det tar. Här ska också ges tydliga besked kring investeringskostna­der och framtida hyror.

> Att hitta ett system för benchmarking och kunskapsöverföring från de sjukhus där arbetet fungerar bra.

> Att skapa en organisation som står på

två tydliga ben – förvaltning och projekt – där det är tydligt vem som tar emot en beställ­ning, vem som utför jobbet och vem som ser till att det kommer tillbaka kvalitetssäkrat.

> Att etablera projektavdelningen som en tydlig leverantör, både externt och internt. När kundområdena vill göra en förändring och alla är överens, då går projektavdelningen in som en ren leverantör.

Patrik Emanuelsson är fullt medveten om detta inte är gjort i en handvändning.

– Förändringsarbete tar tid, det är inte bara att knäppa med fingrarna. Men vi måste trycka på startknappen nu för att våra ägare, kunder och vi själva ska kunna se några genomförda förändringar redan inom sex månader, även om det sägs att det tar ett år innan kunden kan lita på att förändringarna är bestående. Om allt går bra borde vi kunna vara i mål med vårt förändringsarbete om kanske tre år.

Finns det några lågt hängande frukter att plocka med detsamma?

< FÖRVALTARE»Förvaltaren ska ha järnkoll på driften, på planerat underhåll och ska driva lokalanpass-ningsfrågor. En förvaltare ska också ha järnkoll på support, alltså vilka de inkommande ärendena är, hur ofta de dyker upp, hur snabbt vi löser dem, om det finns något systematiskt fel och om det krävs underhållsinsatser för att få ner antalet ärenden.«

LEVERANTÖR»En leverantör går in och utför exempelvis lokalanpassningar och produktionsprojekt på uppdrag av en uppdragsgivare. Uppdrags-givaren för Locum kan vara såväl extern som intern (fastighetsavdelningen), men det är tydligt vem som tar emot en beställning, vem som utför jobbet och vem som ser att det kommer tillbaka kvalitetssäkrat utifrån såväl kvalitet, tid och kostnad.«

<

1 0 _ rum#3_2015

– Vi ska börja med rondering och veckovis driftsuppföljning, där vi själva tar initiativ till att felanmäla. Sedan ska vi gå igenom vilka problem som uppstår och försöka förstå var­för, vilket borde leda till att vi snabbt kan se var vi ska sätta in insatser. Men här måste vår interna kultur och handlingskraft förbättras. Historiskt har vi jobbat med så många saker, att de inte alltid har blivit färdiga. Nu ska vi göra färdigt, och visa att vi menar allvar när vi säger att det är bråttom och viktigt.

Hur säker är du på att detta är rätt väg för Locum?

– Det här är ett sätt, som jag känner mig mycket trygg i att genomföra. Det finns garan­terat andra sätt. Men se det som en tränare som kommer till ett fotbollslag. Den tränaren har ofta en spelidé. Jag har en spelidé och den kommer vi att följa, för den tror jag på. Efter­som jag kommer att se till att Locum lyckas med den här förändringen, kommer jag att vara oerhört noga med att vi genomför den fullt ut.

Det du säger verkar både enkelt och självklart. Är det så?

– Jag vet att det kan vara svårt att göra det som förefaller vara en enkel lösning trovärdig i en organisation som är van att jobba med komplexa saker. Då vill man ha en komplex lösning. Men det är inte alltid det komplexa är det rätta. För mig är det väldigt viktigt att jobba med transparens och tydlighet, inte minst när man jobbar med förändringar. Det ska inte kunna missförstås vad som är på gång.

Är det svårare att genomdriva förändrings-arbete i offentlig sektor än i privat?

– Det som gör ledarskapet i offentlig sektor komplicerat är att man inte har sista raden i bokslutet att luta sig emot, för att skapa tryck i ett förändringsarbete. I min värld blir det därför desto viktigare att skapa bra målbilder med tydliga delmål för att på så sätt få den tydlighet i uppdraget som skapar det rätta förändringstrycket.

Vad är Locums motsvarighet till sista raden i ett kommersiellt företags bokslut?

– Det är ägarnas och kundernas förtroende.Det känns som om omvärldens bild av

Locum är väldigt negativ. Får Locum orättvis kritik?

– Massor! Eftersom Locums roll inte är rik­tigt tydliggjord, så får vi kritik vi inte förtjänar och för saker som vi inte har ansvar för. Efter­som ingen riktigt vet vad vi har ansvar för, är det lätt att säga att ”det är Locums fel” så fort något inte fungerar. Till slut blir det självupp­fyllande. Men vi måste också vara ödmjuka och inse att det är på det här viset och att vi inte är i en situation där vi kan börja försvara och förklara oss.

Du har jobbat som vd i Micasa, Stockholms stads vårdfastighetsbolag och som vice vd i Svenska Bostäder. Vilka erfarenheter tar du med dig därifrån?

– Från Svenska Bostäder tar jag bland an­

nat med mig erfarenheten av stora föränd­ringsarbeten. Från Micasa framför allt kun­skapen om att jobba i en komplex ägar­ och kundstruktur som liknar Locums, där det inte alltid är supertydligt vem som är kunden.

Varför fastigheter?– Efter att ha jobbat med it i en massa år,

upplever jag fastigheter som så uppenbara, så konkreta. Det är en verksamhet där man kan gå ut och ställa sig och titta på hur det går och föreställa sig hur det är att bo eller arbeta, vil­ket är raka motsatsen till it. Faktum är att jag alltid har fascinerats av fastigheter, fråga mig inte varför. Det finns säkert någon behandling mot det, haha… *

NAMN > Patrik Emanuelsson. ARBETAR > Ny vd för Locum. FAMILJ > Fru och fyra barn.ÅLDER > 49. PÅ FRITIDEN > Familj, hus och fotboll. SENAST LÄSTA BOK > Boken om Q.UPPVÄXT > I Hagfors i Värmland. Flyttade till Stockhom 1987, men föräldrarna bor kvar.KARRIÄR > Chefsjobb sedan 1995. Vice vd Svenska Bostäder och sedan vd för Micasa Fastigheter. REKORD PÅ 800 METER > »Gjorde 1,49 som nittonåring, tyvärr blev det inte mycket bättre som senior.«

»Vi är inte i en situation där vi kan börja försvara och förklara oss«

2015 _ rum#3_11

Ett sjukhus är en mycket komplex fastighet. Här finns många tek­niska system som måste fungera dygnet runt. Därför finns en ser­viceorganisation för säker daglig drift och skötsel på sjukhuset. Driften stöttas av Locums drifts­controllers för respektive sjukhus samt en grupp specialister inom till exempel hissar, säkerhet, el, miljö och tillgänglighet.

Redan i planeringsstadiet byggs robusta funktioner in för att kunna hålla livsviktiga verk­samheter i gång även i krislägen, bland annat systemen för el, värme och gas. I teamet kring varje sjukhus finns också förval­tare och projektledare, samt stöd inom ekonomi och kom­munikation.

DET HÄR INGÅRALLTID I HYRAN A–ÖSERVICE OCH UNDERHÅLL UTOMHUS– Allmän tillsyn– Balkonger– Belysning– Dammar/fontäner– Fasader– Flygplats/heliport (om det finns)– Mark/plantering/gräsklippning– Papperskorgar– Portar/dörrar– Snöskottning– Stängsel/grindar– Skyltar, fastighet– Tak/takavvattning– Vägar, underhåll– Ytterbelysning– Åverkan, fastighet

SERVICE OCH UNDERHÅLL INOMHUS– Avlopp– Belysning, allmänna utrymmen– Brandlarm– Centralantenn (grundutbud)– Dörröppningsautomatik, fastighet– Elnät– Hissar– Kyla, fastighet– Nödutrymningsskyltar– Passersystem, fastighet– Reservkraft, fastighet– Skalskyddsdörrar– Skyddsrumsinredning– Soprumsinredning– Sprinkler, fastighet– UPS, avbrottsfri kraft, fastighet– Ventilation, fastighet– Värmesystem– Åverkan, fastighet

FÖRBRUKNING– El– Kyla, fastighet– Vatten– Värme– Ånga, nät

AVFALLSHANTERING– Hushållsavfall– Sorterat avfall till exempel metall, glas, well och pappers­förpackningar

PLANERING OCH BYGGNATION– Bistå vid behovsanalys– Tillgänglighetsanpassning, fastighet

BESIKTNINGAR, PROV OCH KONTROLLERAlla tekniska system måste kontrolleras regelbundet för att säkerheten ska kunna upprätt­hållas. Kontrollerna genomförs i olika intervall som i många fall är styrda av myndighetskrav. Här är några exempel:

VARJE MÅNAD:

Reservkraftsprov.VARJE ÅR:

Brandlarm, brandsläckning s­system, fastighetsnät, medicinska gaser, personhissar.VARTANNAT ÅR:

Lyftanordningar, portar, varuhissar.VART TREDJE ÅR: Elrevision, OVK, tillgäng lighet, tryckkärl.

TILLÄGGSTJÄNSTERVissa verksamheter behöver kompletterande tjänster. För allas trygghet utförs de av Locum eller av Locum godkänd leveran­tör. Många av dessa tjänster har med fastighetens infrastruktur att göra – som parkering, datanät och sopsug, men omfattar även planering och byggnation. Tjäns­terna debiteras separat. I vissa fastigheter kan de ingå i hyran. Titta i hyresavtalet.

VERKSAMHETSANKNUTNA TJÄNSTER Tjänster som inte påverkar fast­ighetens drift och säkerhet, men som kan vara nödvändiga för verksamheten, kan köpas från Locum eller annan leverantör. Exempel på tjänster är fönster­puts, service på vitvaror och viss avfallshantering.

FM-TJÄNSTERFM­tjänster är ett vårdnära tjänste koncept för att underlätta för vårdens kärnverksamhet, ex­empelvis lokalvård.

FOTNOT: Allt finns inte på alla fastigheter t ex balkonger eller flygplats. Avvikelser kan före­komma och det är alltid det aktuella hyreskon­traktet som gäller. Hyr du en lokal i andra hand kan gränsdragningen vara annorlunda. Listan gäller 2015­11­05. Med reservation för ev fel.

DETTA INGÅR I HYRANPatrik Emanuelsson vill att Locums roll som förvaltare ska bli tydligare. I förvaltningen av sjukvårdslokaler ska allt fungera dygnet runt, 365 dagar om året. Rum förklarar vad som ingår för Locums hyresgäster, bland annat värme, el och vatten.

12_ rum#4_2015

När ett sjukhus ska byggas eller byggas om kallas experterna på tillgänglighet in. I Locums samverkansråd ingår personer med

sakkunskap eller erfarenhet av egen funktionsnedsättning.– De är nyckeln i vårt tillgänglighetsarbete, säger Anna

Bergqvist, specialist tillgänglighet på Locum.TEXT Catharina Bergsten BILD Olof Holdar

Experter lösertillgängligheten

På tillgänglighets- dagen får anställda vid Locum testa hur det är att ta sig fram som synskadad eller rullstolsburen, under ledning av Locums samverkansråd där repre-sentanter från funktions-hinderrörelsen ingår.

2015 _ rum#4_13

Utbyggnaden av Södersjukhuset (SÖS) hade kunnat bli mindre lyckad ur ett tillgänglighets­perspektiv, men är i stället ett exempel på när samverkansrådets synpunkter har fått genom slag. Där utsågs en granskningsgrupp som fick titta på ritningarna redan från start och sedan kommentera till Locum. Tre gånger under processen har gruppen träffat Locum för att dela med sig av sina synpunkter.

– Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta, när det visar sig vilka misstag vi har varit nära att göra, men som samverkans­rådet och granskningsgruppen har räddat oss från. Vi hade till exempel planerat ett ledstråk för synskadade till nummerlapparna på SÖS – utan en tanke på att människor med synskada inte kan se lapparna. Nu fick vi lägga om stråket så att det leder direkt fram

till en bemannad kassa i stället, berättar Anna Bergqvist.

Samverkansrådet startade för tio år sedan som ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte. I gruppen ingår, utöver Locums medarbetare, representanter för personer med en mängd olika funktionsnedsättningar, såväl fysiska som kognitiva och medicinska. Målet är att samverkansrådet ska träffas sex gånger per år.

Karin Rask ingår i Locums samverkansråd. Hon är nöjd med hur hennes synpunkter i tillgänglighetsfrågor tas emot.

14_ rum#4_2015

Lars Netzell är projektledare på Locum och har arbetat med samverkansrådet under om­byggnaden av SÖS.

– Det har varit mycket tankeväckande. Akutmottagningen på SÖS är ett exempel på en miljö där människor kan vistas under extrema omständigheter. De kan vara i chock och i smärta, de kan vara allmänt förvirrade eller dementa. I en sådan miljö måste vi tänka extra mycket på faktorer som belysning, färg­sättning och orienterbarhet, säger han.

Han tillägger att miljöerna ska fungera för alla, i alla situationer:

– Det handlar inte bara om människor med varaktig funktionsnedsättning, utan det gäller oss alla i livets olika faser. Vi kan bryta benet, vi blir äldre, vi kör barnvagn eller be­höver tillfälligt en rullstol. Det som är bra för människor med funktionsnedsättning är bra för alla, säger han.

Både Lars Netzell och Anna Bergqvist påpekar hur viktigt det är att samverkansrådet finns med i ett tidigt skede inför planeringen av en om­ eller nybyggnad.

– Synpunkter i ett sent skede är svårare och mer kostsamma att ta hänsyn till, säger Anna Bergqvist.

Någon enstaka gång kan behoven krocka mellan olika grupper av personer med funk­tionsnedsättning. Behovet av en ljuddämpande

matta för hörselskadade skulle till exempel kunna krocka med behovet av lättstädade golv för människor med astma eller allergi. Men frågorna har hittills gått att lösa bra i samförstånd.

Anna Bergqvist tycker att den största utma­ningen i arbetet för att skapa tillgängliga miljöer är att få arkitekterna att förstå hur en funktionsnedsättning kan påverka möjlig­heten att vistas och verka i en miljö.

– Men det är bara att jobba på. Det är fak­tiskt vår skyldighet att jobba med tillgänglig­het, säger hon.

Hon påpekar att tillgänglighet naturligtvis är betydelsefullt för patienter, anhöriga och andra som besöker ett sjukhus. Men män­niskor med funktionsnedsättning ska också

kunna arbeta i landstingets lokaler. Under sommaren 2015 antog landstinget en ny målsättning att inom en fyra­årsperiod aktiv t arbeta för att minst två procent av de som erbjuds en nyanställning ska

ha en funktionsnedsättning.– Dessutom har diskrimineringslagen ut­

ökats så att den även omfattar fysisk tillgäng­lighet. Och så har vi arbetsmiljölagen, som också omfattar krav på tillgänglighet, säger Anna Bergqvist. *

»VÅRA SYNPUNKTER TAS EMOT VÄL«Karin Rask är representant i samverkansrådet för HSO Stockholms län sedan knappt ett år. HSO Stockholms län har ett fyrtiotal medlems-föreningar.

– Jag tycker att sam-verkans rådets synpunkter tas emot väl. Det har skett en enorm förändring i samhäl-let överlag när det gäller delaktighet. I dag jobbas det med tillgänglighetsfrågor överallt och man lyssnar på oss som har sakkunskap eller egen erfarenhet av funktions-nedsättning, säger hon.

HSO Stockholms län deltar i en rad samverkansråd. I vårdmiljöer tycker Karin Rask att det är särskilt viktigt med bra skyltning och orienter-ingsmöjligheter, men också framkomlighet i både inom- och utomhusmiljön.

– Det kan handla om en sådan enkel sak som att man måste kunna nå upp till parkeringsautomaten om man kommer med egen handikappanpassad bil, säger hon.

MEDLEMMAR ISAMVERKANSRÅDETI samverkansrådet arbetar Locum tillsammans med organisationerna:> HSO i Stockholms län – funktionshinderrörelsen i samverkan, som har fem ordinarie ledamöter samt två ersättare.> DHR Stockholms län – för ett samhälle utan rörelse-hinder, som har en ordinarie ledamot samt en ersättare.> Synskadades riksförbund Stockholms och Gotlands län, som har en ordinarie ledamot samt en ersättare.> Förutom rådsmedlemmarna har HSO och SRF var sin hand-läggare från sina respektive kanslier med i samverkans-råden.

»Det gäller oss alla i livets olika faser. Vi kan bryta benet, vi blir äldre, vi kör barn­vagn eller behöver tillfälligt en rullstol.«

Anna Bergqvist

Ljus trygghet

Genom att sätta belysning på alla nivåer –

marknivå, kropps-höjd och ovan-

ifrån – skapas en tryggare miljö. BILD OLOF HOLDAR

Sedan några år förbättrar Locum yt­terbelysningen runt sjukhusen. En väl designad ljusmiljö ökar framför allt tryggheten, men gör det också enklare att orientera sig.

Susanne Sinclair, verksamhetschef vid Nacka sjukhus, berättar att det var väldigt mörkt utanför sjukhuset innan det fick en uppgraderad utom­husbelysning.

– Det kändes ofta obehag­ligt, nästan kusligt att gå i om­rådet sent på kvällen, särskilt vid personalens parkerings­plats bakom akuten. Nu är det stor skillnad. Alla nya lampor gör det lättare för våra besö­kare att hitta rätt.

Nu pågår och planeras ett stort antal projekt (se lista) för att förbättra sjukhusens utemiljöer. Äldre arma­turer går sönder, ljuset bleknar och gulnar och bildar glesa upplysta öar i mörkret, som så här års också varar allt fler av dygnets timmar.

– Det handlar självklart om att sätta rätt ljus på rätt plats, säger Patrik Sparrentoft, elspecialist på Locum. Vid Nacka sjukhus satte vi upp 98 nya

ledarmaturer. De är både effektivare och energisnålare än befintliga arma­turer och har mycket längre livslängd. Vi klipper också ner buskar och träd, flyttar planteringar och så vidare, både för att det ska bli snyggare men också för att ge bättre överblick och öka tryggheten.

Tillsyn dygnet runt bidrar också till en trygg miljö. På Nacka sjukhus

går exempelvis väktare med hund ronder vid oregelbundna tidpunkter på kvällar och nätter.

Men hur tänker man då man ska­par en modern, trygg och funktionell ljusmiljö?

– I grunden handlar det om att rama in området där ljuset ska ge information om omgivningarna, säger Carina Hed­Pekola, belysnings­konsult på Incoord, ansvarig för uppgraderingen av ljusmiljön vid

Nacka sjukhus och just nu i färd med att ljusdesigna i och omkring de nya fastigheterna för forskning och labb framför Karolinska Huddinge.

– Det innebär att ljuset ska hjälpa dem som går genom området att orientera sig. Det ska tala om var gränserna går, hur man ska hitta till entréer, parke­ringsplatser eller utgångar. Det ska

inte finnas några mörka par­tier som kan kännas hotfulla. Vi människor är däggdjur och har en instinktiv ned­ärvd oro för rovdjur. Om vi då kan få bra koll på området slipper vi oron.

En bra ljusdesign ska också ge omväxling och lyfta fram det som är fint i miljön.

– Vid Nacka sjukhus satte vi därför armaturer på olika nivåer, på hus­fasaderna och höga stolpar, på låga pollare och spotlights i marken som lyser upp buskar och träd. Det ska inte vara för stora kontraster mellan olika områden men likväl en varierad belysning som visar vägen och skapar tydlig överblick.

/ GUNNAR VON SYDOW

LJUSET SKA HJÄLPA DEM SOM GÅR GENOM OM-RÅDET ATT ORIENTERA

SIG. DET SKA TALA OM VAR GRÄNSERNA GÅR.

2015 _ rum#4_15

Belysning >

BELYSNINGS- PROJEKT SOM

GENOMFÖRS EFTER NACKA

SJUKHUS:Handens sjukhus

Rosenlunds sjukhusDalens sjukhus

Löwenströmska sjukhuset

AnkaretLindögården

YtteröProjekt som står på tur:

Danderyds sjukhusHuddinge sjukhus

Sollentuna sjukhusSödertälje sjukhus

Södersjukhuset

1 6 _ rum#4_2015

porträttet > melvin samsom

ARBETAR > Som sjukhusdirektör vid Karolnska Universitetssjukhuset. BOR > På Östermalm i Stockholm. FAMILJ > Fru, dotter samt två söner. Sönerna bor kvar i Nederländerna. INTRESSEN > Sverige har fantastisk natur och svenskarna är mycket vänliga och öppensinnade, så jag och min familj njuter verkligen av det goda livet här: vi åker skidor i fjällen, besöker västkusten och tar del av gallerier, konst och musik i Stockholm. Vi brukar gå på Konserthuset. Och så försöker jag motionera.

Melvin Samsom var tidigare chef för ett av Nederländernas största medicinska center, Radboud University Medical Center i Nijmegen. Han har

haft en framstående karriär både som forskare och ledare och är professor i gastroenterologi. Sedan drygt ett år är han sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset.

Vilka anser du vara de största utmaning-arna för svensk hälso- och sjukvård i dag?

– Först tycker jag att det är viktigt att poängtera att sjukvården i Sverige håller en väldigt hög klass. Det skrivs mycket negativt om problemen i vården, men svensk sjukvård är i många avseenden bäst i Europa och på vissa områden världsledande. Trots det behöver vi förnya oss för att kunna möta framtida krav. Historiskt har vi ofta förbättrat oss i små steg, som har gått i en viss riktning. Det har lett till en högspecialiserad, men fragmenterad vård. En utmaning nu är att vi har svårt att följa patien­ten på ett bra sätt. Varje patient kan ha väldigt många vårdkontakter i hela det nätverk som utgör vården. Vi måste börja organisera oss runt patienten för att bli bättre och mer effektiva. Det är också en del i arbetet för att hantera de ökade sjukvårdskostnaderna. Sedan måste vi ta mer hänsyn till vad patienten tycker är viktigt i förhållande till vad vi i vården tycker är viktigt.

Kan du ge något exempel på när patientens syn på vad vården ska leverera skiljer sig från professionens?

– Vårdpersonalen fokuserar ofta på att be­handlingen ska ge så bra resultat som möjligt,

men ibland kan vi behöva ta behandlings­biverkningar på större allvar. Forskning visar att när man jämför fempunktslistor över vad patienter prioriterar kontra vad professionen prioriterar, så är endast två av fem punkter gemensamma. De gemensamma kan till exem­pel vara överlevnad och bibehållen rörelseför­måga. Men det som skiljer sig kan till exempel vara fatigue, extrem trötthet. Patienten kan se det som ett mycket stort problem att vara ständigt trött på grund av läkemedelsbehand­ling, medan vården kan se det som en mindre komp likation. Här måste vi ha en bättre dialog.

Hur vill du beskriva Nya Karolinskas roll i Stockholms läns landstings ”Framtidsplan”?

– Vi förstärker vår roll som högspecialise­rat universitetssjukhus och som en hub inom hälso­ och sjukvården. Här är samarbetet med Karolinska institutet en mycket viktig nyckel, men innovationspartnerskap med industrin och startupföretag kommer också att bidra till att vi kan utveckla nya banbrytande tekniker och behandlingar. Tiden från forskning till praktik på kliniken kommer att minska och regionen kommer att locka till sig ännu fler forsknings­ och industriföretag.

Vilka förändringar blir det för personalen när Nya Karolinska öppnar? Kommer ni att behöva nya typer av kompetenser till det nya sjukhuset?

– Vi kommer att arbeta ännu mer i multi­disciplinära team, men också se över att rätt personer arbetar med rätt saker. I dag gör läkare och sjuksköterskor mycket administrativt jobb, det behöver vi ändra på. Vi kommer också att

arbeta mer med digitalisering. Fler möten med patienter kan ske genom videokontakt – forsk­ning visar att många patienter vill ha det så, när det är möjligt. På personalsidan kommer vi att behöva personer som kan analysera stora mängder data och statistik, jag skulle likna det vid ”business intelligence” även om ordet kanske inte passar så bra i vårdsammanhang. Vi behöver också teknisk expertis som kan få ut det mesta ur vår tekniska utrustning.

Hur kan bra lokaler påverka vårdens kvalitet?

– Självklart är det så att sjukvårdslokalerna ska möjliggöra för vårdpersonalen att göra sitt jobb på allra bästa sätt. Enkelrummen på Nya Karolinska är ett exempel där vi tror att svårt sjuka kan få bättre vård, jämfört med fler­bäddsrum.

Nu har du arbetat som sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset i cirka ett år. Vad har förvånat dig mest?

– Det som har överraskat mig är alla de möjligheter som finns, att de är så många och stora. Vi har fantastisk personal, en genomtänkt »Framtidsplan«, ett gigantiskt sjukhus på väg att byggas och många kloka hjärnor som vill för­bättra vården. Det som pågår nu i Stockholm är beundransvärt och unikt. Jag är djupt imponerad.

Du har en bakgrund som specialistläkare i gastroenterologi. Saknar du tiden som behandlande läkare?

– Nej, jag gör faktiskt inte det – men patien­terna är ständigt i mina tankar. Allt det förbätt­ringsarbete som jag är en del av görs för patient­erna, för att de ska få bästa tänkbara vård.*

»Vi förstärker vår roll som högspecialiserat sjukhus och som en hub inom hälso­ och sjukvården.«TEXT Catharina Bergsten BILD Magnus Fond

18_ rum#4_2015

Stockholm på 1200-talet var en smutsig och allmänt osund plats för stadens tretusen in-vånare. I gränderna trängdes djur, människor, sjuklingar, levande och döende på samma begränsade ytor. Smitthärden måste hanteras. Som alltid på medeltiden vände man sig till expertisen på vård och omsorg: kyrkan.

År 1301 omnämns Helgeandshuset, Helige andes hus, för första gången i skrifterna. Det låg på nuvarande Helgeandsholmen, ungefär där Riksdagshuset ligger i dag, och fungerade som ett kombinerat sjukhus och ålder- domshem. Det var främst två typer av människor som togs emot. Den ena grup-pen var förmögna åldringar som mot ett rejält engångsbelopp fick mat, sovplats och omvårdnad till sin död. Den andra utgjordes

av fattiga, sjuka och gamla. Munkarna hade ett styvt jobb att vårda de intagna och huset underhölls genom donationer från stock-holmarna, som hoppades att de med gåvor sonade sina synder och förkortade tiden i skärselden.

1500-talet. I februari 1551 skrev Gustav Vasa ett ilsket brev till borgarna i Stockholm och krävde att Helgeandshuset omgående måste flyttas till Danviken. Som granne på slottet Tre Kronor hade han fått nog av snusket:

»Det kommer en mäktig ond stank i hela staden av den där spetalen på Gråmunke-holmen, och det vatten, som löper därom-kring och som de sjuka vaska sig och sina befläckade kläder i.«

Gustav Vasa anslog pengar och krävde att borgarna »med all flit gripa sig bygget an«. Borgarna stretade emot eftersom det bodde många fribröder på hospitalet – äldre borgare, ofta släktingar, som hade betalat dyrt för sin plats. En flytt till avsides belägna Danviken sågs som en förvisning och frågan förhalades. Men Gustav Vasa fick som han ville. Några år senare – troligen 1558 – öppnades Danvikens hospital och tio år senare hade det växt till en ansenlig anläggning. Här bodde hundra »hjon«, en brokig skara av krigsinvalider, föräldralösa barn, gamla och handikappade. Personalen utgjorde ett tvärsnitt av samhäl-let. Där fanns frisörer, så kallade ”bardskärare” som också fick agera kirurger, skomakare, dödgrävare, tvätterskor och bokhållare. Chef

Stockholmarna blir allt fler. Befolkningsökningen tillsammans med vetenskapliga framsteg kräver allt fler, allt större och alltmer avancerade sjukhus. Rum tar ett historiskt grepp på sjukhusens framväxt.TEXT Fredrik Helmertz FOTO Landstingsarkivet och Stockholmskällan

Från bardskärare till laserkirurgi

Helgeandshuset omnäms första gången i skrifter från 1301. Det var ett kombinerat sjukhus och åldersdomshem.

historia >

2015_ rum#4 _ 19

för allt var sysslomannen – dåtidens sjukhus-direktör med ansvar för ekonomin och driften.

1700-talet. Serafimerlasarettet på Kungshol-men invigdes 1752 och blev Sveriges första moderna sjukhus. Premiäråret hade Serafen åtta bäddar, men behovet var skriande i det växande Stockholm. Nya vårdplatser inrät-tades varje år. Redan 1755 började Serafen för-lösa fattiga kvinnor, första året föddes arton barn. I ett tal för Vetenskapsakademin 1776 klagade läkaren Johan Lorens Odelius på att Serafen hämmades av platsbrist. Han utbrast frustrerat att »Lazarettets inskränkta antal sängar, gör att dessa usla måste vänta på rum, så att största delen sällan inkommer förrän alla lifskrafter äro försvunna«. Doktor Odelius

underströk dock att sjukhuset dödstal inte var så illa som det kunde verka, statistiken ljög. Stockholmarna hade nämligen ovanan att i smyg lämna döende på Serafens bakgård. »Dessa måste då intagas och endast öka döds-listan samt begrafningskostnaden«, bekla-gade sig Johan Lorens Odelius.

Serafimerlasarettet blev en succé. Grann-städerna började bidra till kostnaderna mot att de fick skicka patienter dit. År 1765 inrät-tades länssjukhus i hela landet, men trots det växte trycket på Serafen och lasarettet bygg-des ut i omgångar.

Under 1800-talet ökade professionaliseringen inom vården. Nu hade Sverige runt tvåhundra läkare och i mitten av 1800-talet startade Flo-rence Nightingale världens första sjuksköter-skeskola.

Karolinskas historia har sitt ursprung i det katastrofala kriget mot Ryssland 1808–09. Då uppdagades en skriande brist på fältskärer. Studenter fick snabbutbildas till underläkare för en tuff praktik vid fronten. Karolinska institutet grundades därför 1810 för att bli ett »institut till danande av skickliga fältlä-kare«. De första åren fick alla som uppfyllde de akademiska intagningskraven gratis läkarut-bildning samt ett dagtraktamente på sexton skillingar banco. Karolinska inkvarterades de första åren i en kasern på Kungsholmen och var en del av Garnisonssjukhuset.

Den 24 oktober 1888 tog S:t Görans sjukhus

emot sin första patient. Han led av gonorré, en vanlig sjukdom vid den här tiden. Den snabba inflyttningen till staden i kombina-tion med industrialiseringen gjorde att köns-sjukdomar grasserade. S:t Görans sjukhus på Kungshol men med 279 vårdplatser, svarade mot behovet och fick en inriktning på vene-riska åkommor och hudsjukdomar.

1900-talet. S:t Görans sjukhus expanderade snabbt. År 1913 hade sjukhuset plats för 537 pa-tienter. Allt eftersom sjukhuset växte tillkom nya specialiteter som exempelvis tuberkulos-vård. I september 1930 invigdes nya S:t Görans sjukhus, med 841 vårdplatser och 358 medarbe-tare. Det tillkom ständigt byggnader och funk-tioner. År 1965 var antalet vårdplatser 1 050.

Bristen på moderna sjukhus var stor i bör-jan på 1900-talet. Forskningen hade gjort stora framsteg och välfärdsstaten expanderade. Karolinska sjukhuset invigdes 1940 och blev en av Europas mest avancerade institutioner och fick status som universitetssjukhus. Under 1900-talet kom också de stora akut-sjukhusen som än i dag är ledande i vården – Danderyds sjukhus (1922), SÖS (1944) och Huddinge sjukhus (1972).

I dag växer Storstockholm mycket snabbt, 2045 beräknas staden ha tre miljoner invånare, jämfört med 1200-talets tretusen. Nu görs åter stora investeringar i att utveckla vården och skapa nya sjukhusbyggnader. Frågan är om Gustav Vasa skulle känna igen sig. *

»DET KOMMER EN MÄKTIG OND STANK I HELA STADEN AV SPETALEN PÅ GRÅMUNKEHOLMEN OCH DET VATTENSOM LÖPER DÄROMKRING«

[uppifrån och ned] Kolerabacken, intill S:t Görans sjukhus.

Danvikens hospital var ett sinnessjuk som finansierades av Gustav Vasa.

Radiumhemmet var landets första onkologiska klinik, grundat 1910.

Lilla hemmet, för barn med medfödd syfilis. Barnen botades med kvicksilverkurer.

20_ rum#4_2015

Grundvatten som kyler

— och värmerVid Södertälje sjukhus ska det borras 66 stycken

300 meter djupa energihål, sammanlagt 19 800 meters borrning, inom sjukhusområdet. Ur dem ska energi

utvinnas till sjukhusets kyl- och värmesystem.TEXT Gunnar von Sydow FOTO Olof Holdar

Det handlar om geoenergi, där energi utvinns ur marken, vilket är både kostnadseffektivt och skonsamt mot miljön.

– Vi har tillsammans med konsultföretaget Kadesjös projekterat detta en längre tid och är nu redo att starta själva borrningarna, säger Per Hansen, specialist och rådgivare inom vvs, kyl- och värmeenergi på Locum.

Arbetet har lett fram till en karta över borr-hålens placering.

– Eftersom energin vi utvinner ska använ-das främst till kylning, ligger borrområdet helt naturligt nära sjukhusets kylcentral. Vi börjar borra nästa år och anläggningen tas i drift när det nya sjukhuset står klart.

Under sommarperioden, då grundvattnet är kallare än utetemperaturen, flyttas grund-vattnets kylenergi till sjukhusets kylsystem via en värmeväxlare. På vintern, då grundvattnet

är varmare än utetemperaturen, används det på samma sätt men då som värmekälla. Hela processen fungerar ungefär som ett kylskåp, alltså att man flyttar temperaturen dit där den gör störst nytta.

För att driva pumpar och värmeväxlare krävs också energi, men inte alls lika mycket som den som genereras från energihålen.

– En pump som drar femtio kilowatt ger en effekt i kylsystemet på tusen kilowatt, säger Per Hansen.

Locum räknar med att anläggningen ska till-godose en stor del av sjukhusets behov av komfortkyla och värme. Kalkyler visar att den ska betala sig på 5–8 år och därefter ge en bety-dande besparing.

– Vi investerar alltså i detta delvis av eko-nomiska skäl, men också med tanke på att

— Energihålen sparar stora mängder energi. En elpump som drar femtio

kilowatt ger en effekt i kylsystemet på tusen kilowatt, säger Per Hansen, specialist och rådgivare inom vvs,

kyla och värmeenergi på Locum.

Kyla och värme hämtas ur marken genom borrhåll ner till berget. BILD GEOTEC

2015_ rum#4 _ 21

minska miljöbelastningen, eftersom vi inte behöver köpa lika mycket elenergi för att driva kylaggregaten. Därmed bidrar vi också till att sjukhuset klarar kraven för Miljöbyggnad Guld.

Värmepumpstekniken har använts i Sverige sedan 1948. Då utnyttjades värmen från kor i ladugårdar. Tekniken har snabbt utvecklats och effektiviserats på senare tid, mycket på grund av en växande global efterfrågan på säker tek-nik som inte ger miljöskadliga utsläpp.

Sedan tidigare finns en liknande anlägg-ning vid Löwenströmska sjukhuset som utvin-ner kylenergi från grundvattnet via en akvifer. (Se faktaruta.)

– Inför alla större byggprojekt tittar vi på möjligheterna att använda förnybar energitek-nik. Södertälje blir den första anläggningen där vi verkligen bygger en geoenergianläggning genom att borra i berget, säger Per Hansen.

Naturligt nog är det gynnsamt att bygga en sådan inför en nybyggnation, som i Södertälje. Locum undersöker därför också möjligheterna att använda geoenergi vid sjukhusen i Norrtälje och Danderyd.

Men ambitionen gäller även ombyggnadspro-jekt. Locum har undersökt möjligheten att bor ra under SÖS, men kommit fram till att det är alltför svårt och dyrt att få in den skrym-mande borrutrustningen i sjukhusets källare.

– Så nu hoppas vi kunna ta energi ur vattnet i Årstaviken i stället. Det är inte klart ännu om det kommer att gå. Även om detta är en säker energikälla, kan natur och omgivningar påverkas. Just i Årstaviken är det risk att pump-ningen rör upp ohälsosamt sediment från botten som kan påverka djur och växter, säger Per Hansen.*

NÅGRA SÄTT ATT UTVINNA ENERGI UR MARKEN> ENERGILAGER: 250–300 meter djupa borr hål där vatten och etylalkohol i ett slutet system hämtar kyla eller värme från marken och via en värmeväxlare värmer eller kyler en fastighet.

> SJÖVATTENKYLA: Här leds kallt eller varmt vatten från sjö eller hav in i en värme­växlare och ger kyla eller värme.

> AKVIFER: Utnyttjar ett grundvattenlager, som kan liknas vid en mindre underjordisk sjö, för att utvinna värme eller kyla. Kräver ett fåtal, cirka hundra meter djupa, borrhål.

VÄRMEANVÄNDNING I SVERIGETotal värmeanvändning: cirka 66 TWh.Från värmepumpar: cirka 14 TWh (22 procent).

Kyla och värme hämtas ur marken genom borrhåll ner till berget. BILD GEOTEC

2 2 _ rum#3_2015

fråga locum >

Hur många hissar har Locum ansvar för? – 552 hissar. Det är personhissar, sänghissar och varuhissar. De är sjukhusens livsnerv.Hur många hissresor görs det i dem?– De flesta av våra publika hissar gör mellan trettiotusen och fyrtiotusen starter per månad.Hur kollas säkerheten?– Alla personbefordrande hissar besiktas en gång per år av ett ackrediterat besiktningsorgan. Sedan har vi upphandlade entreprenörer som arbetar med tillsyn och underhåll. Vilket är det vanligaste hissfelet?– Dörrfel, oftast på grund av åverkan.Vad är det värsta som kan hända vid en hissfärd?– Att man fastnar. Men det är inte så farligt, vi har system som gör att personerna kan kalla på hjälp och de behöver inte vänta länge på att komma ut.Kan hissen ramla ner?– Nej. Det har inte hänt under de 45 år jag har jobbat med his­sar. Skulle samtliga linor gå av, vilket heller aldrig har hänt under min tid, så finns säkerhetssystem som stoppar hissen.Vad händer när elen går?– På sjukhusen stannar hissen i cirka femton sekunder. Sedan kopplas reservkraften in, och färden kan fortsätta.Hur ser teknikutvecklingen ut i hissvärlden?– Vi ser allt smartare system för gruppstyrda hissar, där hissarna känner av på vilka plan det är mest trafik och placerar sig där för att korta väntetider. Blir hissarna snabbare?– Det flesta av våra hissar går i 1 meter/ sekund, 3,6 km/timme, några gör 2 meter/ sekund. Utvecklingen går mot snab­bare hissar i högre hus, men på sjuk­husen finns ingen anledning att höja farten, vi har inte så höga hus än.Vilken är den häftigaste hiss som du har åkt i?– Oj, jag har åkt så många att jag inte kan utse en. Men jag tycker bäst om att åka i panoramahissar, hissar med mycket glas utanpå en fasad. Då får man alltid en fin hiss­upplevelse och oftast fin utsikt.

Åke KarlssonSpecialist hiss, Locum

Hisnande jobb

S:t Görans sjukhusNy entré för ökad integritetEntréerna vid Läns­ och Bero­endeakuten byggs om för en förbättrad arbetsmiljö för per­sonalen samt för ökad integritet för både patienter och besökare. Ombyggnaden ska ske under full verksamhet och beräknas vara klart i april 2016. Utvändigt får Länsakuten också en ny ambu­lanshall med tillhörande ramp för gående. Delar av byggnaden kommer att få konstnärlig ut­smyckning.

Danderyds sjukhusLugn utanför kapelletMarken utanför byggnad 11, där obduktion och kapell ligger, byggs om. För att skapa en lugn och värdig stund för sörjande/anhöriga som kommer till kapel­

let separeras obduktionens transporter och verksamhet i den yttre miljön.

Löwenströmska sjukhusetFull fart invändigtOmbyggnationen på

Löwen strömska sjuk huset är nu inne i ett skede där

el och vvs samt väggar börjar komma på plats i höghusdelen. Löwenströmska genomgår en

full ständig teknisk upprustning. Här tar man också till vara på den ursprungliga tanken med utsikt mot lantliga omgivningar. År 2017 ska de nya lokalerna stå klara.

Bromma sjukhusRivningsanalys underlättarUnder 2016 är det tänkt att Brom­ma sjukhus ska börja byggas om för nya vårdplatser i höghus­delen. Som ett förberedande ar­bete startar man nu en lättrivning på plan 6 på sjukhuset för att säkerställa att befintlig kon­struktion överensstämmer med ritningsunderlag samt utreda hur stora arbeten som behövs för att riva ut hela våningsplan. Denna analys kommer att komma väl till pass när det är dags för upp­handling av entreprenörer för den stora ombyggnationen som planeras på Bromma sjukhus.

ArkDes, 2 dec–10 janBruna hus i 25 årI år är det 25­årsjubileum för ArkDes pepparkaksutställning. Årets tema är »Ny lya – bo på nya sätt« och både professionella och amatörer uppmanas att ta fram sin skaparlust och designa boendeformer som tidigare har känts omöjliga. Bidragen tävlar i tre kategorier: Kategori 1: Arkitekteter, formgivare och bagare. Kategori 2: Upp till tolv år. Kategori 3: Andra som bakar.

BILD CAROLA BURETORP

Läs mer om aktuella projekt på:www.locum.se

BILD GRONTMIJ

BILD NICLAS LIDSTRÖM

aktuella projekt >

2015 _ rum#3_23

SödersjukhusetByte av brytare I november 2015 avslutades by­tet av effektbrytare, alltså intel­ligenta säkringar som skyddar mot kortslutningar, för avbrotts­fri el (MVL) på hela sjukhuset. Totalt har 63 effektbrytare bytts ut i ett tidskrävande och sam­ordningsintensivt arbete. (MVL = mycket viktig last)

Karolinska Universitets­sjukhuset, HuddingeSäker reservkraftI november testades reserv­kraftanläggningen för el på Karolinska i Huddinge. 26 reservkraftprov som berörde samtliga verksamheter på sjuk­huset gjordes. Styrsystemet i anläggningen har bytts ut och behövde testas för att säkerstäl­la kontinuerlig elproduktion. Efter de genomförda uppgrade­ringarna och testerna är detta en av landets säkraste reservkrafts­anläggningar.

S:t Görans sjukhusNy våning på platsTolv nya vårdplatser för ett bättre patientomhänderta­gande vid evakueringar har lyfts på plats ovanpå en befintlig vårdbyggnad. I och med den tillbyggnaden kommer även en förbindelsegång att få ytterli­gare en våning.

Ett prefabricerat betongskelett har rests vid Södertälje sjukhus. Det sparar både tid och besvär. BILD GÖRAN ERIKSSON

SKELETTET SOM BLIR ETT SJUKHUSStomresning >

klara projekt >

Som att bygga ett skelett. Det är den enklaste beskrivning på byggtermen stomresning. Under stomresningen reser man husets bärande delar för att skapa en stabil stomme där andra delar av huset kan fästas, monteras in och installeras.

Arbetet börjar med att man gjuter en grund av armerad be­tong.

– Därefter kommer skelettet. En prefabricerad betongstomme lyfts på plats bit för bit med kra­nar och huset växer våning för vå­ning i snabb takt. Det är som att bygga lego i storformat, berättar Johan Rannemo, en av Locums delprojektledare vid bygget av Nya Södertälje Sjukhus.

Prefab i byggbranschen är en allt vanligare metod med

många fördelar. Med en pre­fabricerad stomme minskar mängden tillförd fukt eftersom betongen torkar på fabriken och på så sätt kortar ner uttork­ningstider.

– Men den största vinsten är tiden. 10–15 yrkesarbetare arbe­tade i fyra månader för att resa stommen till det nya huset med en golvyta på runt tjugotusen kvadratmeter. Att gjuta allt på plats skulle ha tagit minst tre till fyra gånger så lång tid.

Därefter fick huset yttertak och ytterväggar.

– Målet är alltid att få ett så kallat tätt hus så snabbt som möjligt, vilket betyder att hela husets skal är uppe och att huset är väderskyddat. Därefter kan man fortsätta med stomkomplet­

tering, installationer och utrust­ning, berättar Johan Rannemo.

Stomresning är inte ett sär­skilt störande arbetsmoment för omgivningen, om man jämför med många andra moment vid ett bygge. Blocken lyfts in med en kran direkt från bilen, hand­verktyg används för att förankra delarna.

Men transporterna blir inten­siva när elementen ska levereras just­in­time. I Södertälje rullade runt tio bilar in varje dag med byggdelar.

Finns det då några nackdelar?– Det skulle möjligen vara att

det är svårt att göra sena föränd­ringar. Det gäller att planera noga från början så att alla detaljer blir rätt, säger Johan Rannemo.

/ BIRGITTA HOLM WAHLBERG

BILD SOL-BRITT ERIKSSON

2 4 _ rum#3_2015

konst i vården > konst under konstruktion

Det är abstrakta mönster i glada färger i Miwa Akabanes verk i form av infällda keramiska plat­tor i trapphallen och på avdelningen. Det gäller även mönstret tryckt på plastfilm för insyns­skydd, skapat speciellt för den nya akutmottag­ningen.

Miwa Akabane, konstnär och mönster­formgivare, inspirerades till verken efter en workshop som hölls med akutmottagningens medarbetare en höstdag 2013. Konstnären och Stockholms läns landstings konstenhet lät deltagarna botanisera bland pennor, kritor och stämplar för sedan skapa fritt, utifrån grundfor­merna cirklar, rektanglar och trianglar.

– Hon har tagit fasta på mycket av materialet från workshoppen, som hon har processat och arbetat vidare på, säger Torunn Skoglund, projekt ledare på konstenheten.

Det var konstnären som tog initiativ work­shoppen på sjukhuset, hon ville involvera dem

som ska se konsten mest, det vill säga persona­len. I dag kan de, tack vare den ovanliga proces­sen, känna igen många detaljer från den dagen.

Miwa Akabane är en konstnär verksam i Japan, som har studerat textildesign på Konst­fack i Stockholm. Idén till att studera i Sverige fick hon när hon såg ett program på japansk tv om offentlig konst på svenska sjukhus, som hon fann mycket mer kreativ och intressant än den offentliga konsten i Japan.

Till den nya akutmottagningen, där in flytt­ning sker under våren 2016, kommer konst­enheten även att köpa in färdiga verk. Dess­utom ska den tyske konstnären Achim Kobe gestalta ambulanshallens fasad, en process som nu är i gång.

När S:t Görans sjukhus är ombyggt beräknas det kunna ta emot runt hundratusen besökare årligen.

/ SANNA SAMUELSSON

På S:t Görans sjukhus nya akutmottagning installeras nu nya konstverk, arbeten som personalen har hjälpt till att skapa. BILD OLOF HOLDAR

Verken har inspirerats utifrån grund - for merna cirklar, rektanglar och trianglar skapade av personal på sjukhuset. BILD MATTIAS WAHLGREN