Kotiseutukosteikko Life+| Life+ Return of Rural WetlandsLife09 NAT/fi/000563

Layman’s report

GRAAFINEN OHJEISTUS

2015

KotIseUtUKosteIKKo LIFe+Projektin toiminta-aika 1.9.2010 – 31.12.2015Budjetti: 2,06 milj. euroaProjektin toteuttaja: Suomen riistakeskusRahoittajat: EU LIFE+, Suomen riistakeskus, maa- ja metsätalousministeriöToiminta-alue: Suomi, yksityisomistuksessa olevat maa- ja metsätalousalueet suojelualueiden ulkopuolellaProjektin internetsivut: kosteikko.fi

Layman’s reportJulkaisija: Kotiseutukosteikko LIFE+ (LIFE09 NAT/FI000563), Suomen riistakeskus, Teksti ja valokuvat: Mikko Alhainen, Marko Muuttola, Timo Niemelä ja Juha SiekkinenPiirroskuva: Jari KostetKartta: Maanmittauslaitos, lupanumero 4496/MML/15Taitto: Minna Paananen, Tmi M PaananenPaino: Newprint Oy, Raisio, 2015

HemByGDsVÅtmarK LIFe+Projektets verksamhetstid 1.9.2010 – 31.12.2015Budget: 2,06 miljoner euroProjektet utförd av: Finlands viltcentral Finansiärer: EU LIFE+, Finlands viltcentral, jord- och skogsbruksministerietVerksamhetsområde: Finland, på privatägda jord- och skogsbruksområden utanför skyddsområden Projektets internet-sidor: kosteikko.fi/sv

Layman’s reportUtgivare: Hembygdsvåtmark LIFE+ (LIFE09 NAT/FI000563), Finlands viltcentral Text och bilder: Mikko Alhainen, Marko Muuttola, Timo Niemelä och Juha SiekkinenIllustration: Jari KostetKarta: Lantmäteriverket, 4496/MML/15Översättning: Eva Klemets Lingart och Carola Lönnfors Finlands viltcentralOmbrytning: Minna Paananen, Tmi M PaananenTryckeri: Newprint Oy, Raisio, 2015

2 3

maanomIstaJa-LÄHtÖIstÄ yKsItyIsmaIDen LUonnonHoItoa Kotiseutukosteikko LIFE+ -hankkeen menestys yksityismaiden luonnonhoidon edistämisessä perustui maanomistajalähtöiseen työtapaan. Tavoitteena oli tukea ensisijaisesti paikallisten aloitteesta käynnistyviä kosteikkoprojekteja, joita kohtaan maanomistajat ja paikalliset yhteisöt osoittivat kiinnostusta. Kosteikon perustamis- ja kunnostamistoimenpiteet suunniteltiin tiiviissä yhteistyössä maanomistajien ja muiden osallisten kanssa. Käytännön työt toteutettiin yhdes-sä, ja maanomistajat sekä paikalliset yhteisöt osallistuivat talkootyöllä tai omalla rahoituksella mahdollisuuksiensa mukaan. Paikallinen panostus oli monilla kosteikoilla ratkaiseva, mahdollistaen kohteen toteutumisen.

Maanomistajalähtöisen luonnonhoidon toimintamallin vahvuus perustui pai-kallisten aktiiviseen osallistumiseen. Tahtoa ja sitoutumista osallistumiseen ei kuitenkaan muodostu, mikäli alueiden omistajuus ja päätäntävalta eivät säily paikallistasolla tai, mikäli alueiden käyttöä rajoitetaan voimakkaasti. Kosteikot tarjoavat myös lukuisia virkistyskäyttömahdollisuuksia ja tuottavat monipuolisia hyvinvointivaikutuksia, jotka koetaan paikallisesti tärkeiksi. Kosteikkoelinym-päristöjen suojelun osalta kysymys näiden nautinnasta on kriittinen, sillä ilman aktiivisia hoitotoimia aikaansaadut luontovaikutukset valuvat nopeasti hukkaan. Kotiseutukosteikko LIFE+ -hankkeen maanomistajalähtöinen toimintamalli osoit-ti, että paikallisista lähtökohdista tuettu luonnonhoitotyö voi tuottaa kustannus-tehokkaasti merkittävää lisäarvoa kosteikkoluonnon hyväksi.

marKÄGarorIenteraD natUrFÖrVaLtnInG aV prIVat marK Framgången inom projektet Hembygdsvåtmark LIFE+ beträffande främjan-det av naturförvaltningen av privat mark grundade sig på en markägarori-enterad strategi. Målet var att i första hand stödja våtmarksprojekt som startade på lokalbefolkningens initiativ, för vilka markägare och lokala sam-manslutningar visade intresse. Anläggandet och återställandet av våtmar-ken planerades i nära samarbete med markägarna och övriga deltagare. Det praktiska arbetet gjordes tillsammans, och markägarna och de lokala sammanslutningarna deltog genom talkoarbete eller i mån av möjlighet med egen finansiering. Den lokala insatsen var för många våtmarker avgö-rande för att objektet skulle kunna genomföras.

Styrkan i den markägarorienterade verksamhetsmodellen för naturför-valtning grundade sig på lokalbefolkningens aktiva deltagande. Viljan och engagemanget uppstår emellertid inte om områdenas ägande och besluts-fattande inte bevaras på lokal nivå eller om användningen av områdena kraftigt begränsas. Våtmarkerna erbjuder också många rekreationsmöjlig-heter och ger mångsidiga välfärdseffekter, vilka är av stor betydelse lokalt sett. I fråga om skyddet av våtmarkshabitaten är frågan om nyttjandet kri-tisk, eftersom den naturpåverkan som har åstadkommits snabbt försvinner utan aktiva skötselåtgärder. Den markägarorienterade verksamhetsmodel-len inom Projektet Hembygdsvåtmark LIFE+ visade att naturförvaltnings-arbete som stöds ur lokalbefolkningens synvinklar på ett kostnadseffektivt sätt kan ge avsevärt mervärde till våtmarksnaturens fördel.

2 3

KaDonneIDen KosteIKKoJen JÄLJILLÄSuomi tunnetaan maailmalla tuhansien järvien ja lukemattomi-en kosteikkojen maana. Kuitenkin viimeisten vuosisatojen aikana maastamme on kadonnut valtava määrä kosteikkoja laajamittaisen kuivatustoiminnan seurauksena. Toimenpiteillä on ollut kauaskantoi-sia vaikutuksia näistä elinympäristöistä riippuvaisten lajien menes-tymiseen, sillä kosteikkojen määrän dramaattisen vähenemisen lisäksi kuivatustoimet ovat heikentäneet kosteikkojen laatua ja niiden elinympäristöarvoa. Osa entisen loistonsa menettäneistä kosteikoista voidaan palauttaa kunnostustoimin elämää kuhiseviksi luonnonkei-taiksi ja sopivilla alueilla tuhoutuneita kosteikkoja voidaan korvata rakentamalla uusia kosteikkoja. Kosteikot ovat elintärkeitä niin luonnolle kuin ihmisillekin. Matalat elämää kuhisevat kosteikot ovat luonnon monimuotoisuuden huippu-paikkoja. Ne tarjoavat elinympäristöjä muun muassa monipuoliselle vesi-, ranta- ja kahlaajalinnustolle. Kosteikot toimivat myös luonnon omina vedensuodattimina pysäyttäen kiintoainetta ja sitoen ravintei-ta maa- ja metsätalouden sekä turvetuotannon kuivatusvesistä. Kos-teikot elävöittävät ja monipuolistavat maisemaa, ja vesistöjen latvoilla sijaitsevat kosteikot tasoittavat tehokkaasti tulvavirtaamia.

I spÅren aV De FÖrsVUnna VÅtmarKernaFinland är känt som de tusen sjöarnas och otaliga våtmarkernas land. Under de senaste hundra åren har emellertid en väldig mängd våtmarker försvunnit på grund av den omfattande torrlägg-ningsverksamheten. Åtgärderna har medfört långtgående konsekvenser för de arter som är beroende av dessa livsmiljöer, eftersom torr-läggningsåtgärderna, förutom den omfattande minskningen av antalet våtmarker, även har för-svagat våtmarkernas kvalitet och deras värde som livsmiljö för vattenfåglar. En del av de försämrade våtmarkerna kan återställas till naturoaser som sjuder av liv och förstörda våtmarker kan ersättas genom att man bygger nya på lämpliga områden.

Våtmarkerna är livsviktiga för både naturen som människan. Låga våtmarker där livet kryllar är top-pen platser för naturens mångfald. Våtmarkerna erbjuder livsmiljöer för ett mångsidigt bestånd av bland annat vatten-, strand- och vadarfåglar. Våtmarkerna fungerar också som naturens egna vattenfilter, som fångar upp suspenderat mate-rial och binder näringsämnen i dräneringsvatten från jord- och skogsbruket och torvproduktionen. Våtmarkerna ger landskapet liv och mångfald och våtmarker invid vattendrag fungerar som effektiva flödesutjämnare.

4 5

proJeKtets VIsIon oCH mÅLProjektet Hembygdsvåtmark LIFE+ främjar anläggandet, restaureringen och vården av våtmarkerna, vattenfåglarnas viktigaste habitat, i jord- och skogsbrukslandskapet.

Med hjälp av det riksomfattande nät-verket av modellvåtmarker samt aktiv information, rådgivning och webbplat-sen kosteikko.fi sprids kännedomen om våtmarkernas betydelse för bland annat naturens mångfald, vattenfåglarna och skyddet av vattendragen.

Modellvåtmarkerna, som har anlagts till-sammans med markägare, föreningar och företag, fungerar som konkreta exempel och uppmuntrar lokala aktörer att starta egna våtmarksprojekt.

HanKKeen VIsIo Ja taVoItteetKotiseutukosteikko LIFE+ -hanke edistää kosteikkojen, vesilintujen tärkeimpien elinympäristöjen, perustamista, kunnostamista ja hoitoa maa- ja metsätalousalueiden arkiluonnossa.

Mallikosteikkojen valtakunnallisen verkoston esimerkkien sekä aktiivisen tiedotuksen, neuvonnan ja kosteikko.fi -sivujen avulla lisätään tietoutta kosteikkojen arvosta muun muassa luonnon monimuo-toisuudelle, vesilinnuille sekä vesiensuojelulle.

Yhdessä maanomistajien, yhdistysten ja yritysten kanssa perustetut mallikosteikot toimivat käytän-nön esimerkkeinä ja innostavat lähiseudun toimijoita omien kosteikkohankkeiden käynnistämiseen.

4 5

patoraKentamIsta maJaVan maLLIInHankkeen mallikosteikkojen päätavoitteena oli lisätä vesilintujen tarvitsemia tuottavia poikue-elinympäristöjä kustannustehokkaasti. Majavan matkiminen ja vedennosto alavaan notkoon maakasvillisuu-den päälle luo matalan kosteikon. Veden alle jäävä kasvillisuus tarjoaa ravintoa vesiselkärangattomille, joiden määrä voi sopivissa oloissa kasvaa räjähdysmäisesti. Runsas ravinto tekee patoamalla rakenne-tuista kosteikoista ihanteellisia ruokailuympäristöjä etenkin vesilin-tupoikueille. Padotut kosteikot ovat myös maisemallisesti näyttäviä ja maastonmuotojen mukaan polveileva rikkonainen rantaviiva lisää entisestään kohteiden monimuotoisuusarvoja. Positiivisista luontovai-kutuksistaan johtuen patoamista suosittiin mallikosteikkojen perusta-misessa aina, kun se muun maankäytön puolesta oli mahdollista.

som BÄVern GÖrHuvudsyftet med modellvåtmarkerna var att på ett kostnadseffektivt sätt skapa flera sådana livsmiljöer som vattenfåglar behöver för sina kullar. Att göra som bävern och höja vattennivån i en sänka, ovanpå markväxtligheten, skapar en låglänt våtmark. Den växtlighet som hamnar under vatten erbju-der näring för ryggradslösa vattendjur, som i rätt miljö kan öka explosions-artat. Den rikliga näringen gör att våtmarker som anläggs genom uppdäm-ning är idealiska ur näringsmässig synvinkel främst för vattenfåglarnas ungar. Uppdämda våtmarker bildar också vackra landskap och en bruten strandlinje som följer terrängens formationer ökar objektens mångfaldig-hetsvärde ytterligare. På grund av de positiva natureffekterna rekommen-derades uppdämning vid anläggning av modellvåtmarker alltid när det med tanke på markanvändningen var möjligt.

6 7

Patopenkereen rakentaminen on kosteikon perustamisen mittavin työ-vaihe. Rakennustyöt toteutettiin yleensä keskiraskailla kaivinkoneilla.

Tavoitteena oli rakentaa suhteellisen matalia avovesipintaisia kosteikkoja, joiden keskisyvyys on vain noin puolen metrin luokkaa. Patopenkereisiin asennetuilla vedensäätelylaitteistoilla kosteikkojen vedenpinnan korkeut-ta on mahdollista säädellä jopa kymmeniä senttejä tavoitetason molem-min puolin. Useimmat kosteikot ovat myös tyhjennettävissä, mikä paran-taa entisestään kohteiden hoitomahdollisuuksia kosteikkojen kehityksen eri vaiheissa. Kosteikkojen patopenkereet rakennettiin yleensä paikan päältä löytyneistä maa-aineksista, kuten savesta, moreenista tai pitkälle maatuneesta turpeesta. Patorakennustyöt kannattaa tehdä kesäkaudella sulan maan aikana, jotta padosta saadaan kerralla vedenpitävä.

Målet var att bygga relativt låga våtmarker med öppen vattenyta, med ett genomsnittligt djup på endast cirka en halv meter. Med hjälp av vat-tenregleringsanläggningar på dammvallarna kan våtmarkernas vattenyta regleras till och med tiotals centimeter på båda sidor om målnivån. De flesta våtmarker går också att tömma, vilket ytterligare förbättrar möjligheterna att sköta objekten i de olika skedena av våtmarkernas utveckling. Våtmarkernas dammvallar byggdes i allmänhet av material som fanns på platsen, som till exempel lera, morän eller långt förmult-nad torv. Det lönar sig att bygga dammen under sommarsäsongen, när marken är utan tjäle, för att dammen genast ska bli vattentät.

Att bygga dammvallar är det största arbetet vid anläggningen av en våtmark. Byggarbetet genomförs i allmänhet med medeltunga grävmaskiner.

6 7

Kotiseutukosteikko LIFE+ -hankkeessa patoamalla perustettujen kos-teikkojen koko vaihtelee alle 1 hehtaarista yli 20 hehtaarin lintujärviin. Pienikin kosteikko voi olla merkittävä vesilintujen elinympäristönä, jos sopivaa suojaa ja ravintoa on riittävästi tarjolla.

Storleken på de våtmarker som anlades genom uppdämning inom Pro-jektet Hembygdsvåtmark LIFE+ varierar från under en hektar till över 20 hektar stora fågelsjöar. Också en liten våtmark kan vara en viktig livsmiljö för vattenfåglar, om den erbjuder tillräckligt med skydd och näring.

8 9

Kosteikkoja voidaan perustaa patoamalla mo-nenlaisiin ympäristöihin. Lähialueen maankäyttö asettaa rajoitteita kostei-kon perustamiselle mutta hyvällä suunnittelulla esimerkiksi alavia pelto-notkoja on mahdollista palauttaa kosteikoiksi.

Våtmarker kan anläggas genom uppdämning i många olika slags miljöer. Markan-vändningen i närområdet sätter gränserna för anlägg-ningen av våtmarken, men med god planering kan till exempel låglänta åkersänkor återställas till våtmarker.

8 9

KaIVamaLLa eLInympÄrIstÖJÄ VesILInnUILLeKaivamalla rakennettu kosteikko on toimiva vaihtoeh-to silloin, kun kosteikon kunnostaminen patoamalla ei ole mahdollista esimerkiksi alueen tasaisuuden tai maaomistusolojen vuoksi. Kotiseutukosteikko LIFE+ -hankkeen kaivamalla perustetuissa kosteikoissa teh-tiin sekä laajoja yhtenäisiä avovesialueita että saarten ja vesiuomien muodostamia mosaiikkimaisia verkos-toja. Pitkäpuomista kaivinkonetta käytettiin kesällä, kun kosteikon reunoilla oli kantava maaperä mutta keskiosassa pehmeää ja vetistä aluetta.

Kosteikon rakentaminen kaivamalla on yleensä kalliim-paa kuin patoamalla tehtynä. LIFE+ -hankkeessa kai-vettujen kosteikkojen kustannukset pinta-alaa kohden olivat kaksi-kolme kertaa suuremmat kuin patoamalla rakennettujen. Kaivetun maan siirto kosteikon reunoil-le, kasaus saariksi ja sen tasaaminen sekä maisemointi aiheuttivat suurimmat kuluerät.

HaBItat FÖr VattenFÅGLar Genom att GrÄVaEn våtmark som byggs genom grävning är ett fungerande alternativ när återställande av våtmark genom uppdämning inte är möjlig till exempel på grund av områdets jämna ter-räng eller markägoförhållanden. De våtmarker inom Projektet Hembygdsvåtmark LIFE+ som anlades genom grävning gjordes till såväl stora enhetliga områden med öppet vatten som mosaikliknande nätverk av öar och vattenområden. Grävmaskin med lång bom användes på sommaren, när våtmarkens kanter var bärande men mittpartiet var mjukt och vått.

Att anlägga en våtmark genom att gräva är i allmänhet dyrare än genom uppdämning. Kostnaderna i förhållande till ytan för de våtmarker inom projektet LIFE+ som anlades genom grävning var två till tre gånger högre än för dem som anlades genom uppdämning. De största utgiftsposterna utgjordes av att flytta uppgrävt material till våtmarkens kanter, att samla ihop material till öar och att jämna ut och forma landskapet.

10 11

10 11

Talvella konetyöt onnistuivat hyvin, koska kaivinkoneilla voitiin työskennellä jäätyneellä maaperällä tai paksun lumipeitteen kannattelemana. Lisäksi pystyt-tiin käyttämään traktoreita kaivetun maan kuljettamiseen kosteikon reunoille. Kelluvaa kaivinkonetta käytettiin avovesialan lisäämiseen, kun järven rannat olivat hyvin märkiä eikä niitä voitu jäädyttää.

Vesilinnut hyötyvät rakennettujen kosteikkojen avoimista alueista ja suojaisten saarien ympäristöistä. Avoimilla vesialueilla vesilinnut voivat rauhassa le-päillä ja ruokailla niillä olevilla matalikoilla. Saarissa ja niitä kiertävissä vesiuomissa on monipuolisesti elinympäristöjä, joissa aikuisille vesilinnuille ja niiden poikasille on runsaasti ravintoa. Aikuiset voivat käyttää ravinnoksi kasvillisuutta matalassa rantavedessä ja maa-alueilla lähellä vesirajaa. Poikaset löytävät selkärangattomia parhaiten matalasta rantavedestä, jossa vettä on alle puoli metriä.

Uomien keskiosien syvemmän veden alueet säilyvät avoimina kasvillisuudesta, ja niiden kautta vesilinnut voivat siirtyä helposti uimalla paikasta toiseen. Talvella syvät vesialueet eivät jäädy pohjaan saakka, jolloin kosteikon eliöyhteisölle tärkeät vesiselkärangattomat voivat selviytyä talven yli.

Maanomistajien ja metsästäjien vapaaehtoinen työ vaikutti merkittävästi siihen, että Kotiseutukos-teikko LIFE+ -hankkeessa onnistuttiin perustamaan

eri puolille Suomea 48 mallikosteikkoa, joiden yhteispinta-ala on 340 hehtaaria.

Det frivilliga arbete som markägarna och jägarna utförde hade stor betydelse för att man

inom projektet Hembygdsvåtmark LIFE+ lycka-des anlägga 48 modellvåtmarker runt om i Finland, med en total yta på 340 hektar.

12 13

Vintertid lyckades maskinarbetet bra, eftersom man med grävmaskin kunde arbeta på den frusna marken eller det tjocka snötäcket. Dessutom kunde man använda traktorer för transport av uppgrävt material till våt-markens kanter. Flytande grävmaskin användes för att utvidga den öppna vattenytan och när sjöns stränder var väldigt våta och inte kunde frysa.

Vattenfåglarna nyttjar de anlagda våtmarkernas öppna områden och de skyddande omgivningarna runt öarna. På de öppna vattenområdena kan vattenfåglarna vila i lugn och ro och äta på de grunda vattnen. På öarna och vattnen runt dem finns mångsidiga livsmiljöer, med gott om näring för fullvuxna vattenfåglar och deras ungar. Fullvuxna fåglar äter växtlig-heten i det grunda strandvattnet och på markområdena i närheten av vattenbrynet. För ungarna är det lättast att hitta ryggradslösa vattendjur i det grunda strandvattnet, där vattnet är under en halv meter.

Områden mitt i vattenbäddarna, där djupet är större, hålls fria från växtlighet, vilket gör att det är lätt för vattenfåglarna att förflytta sig genom att simma från en plats till en annan. På vintern fryser de djupare vattenområdena inte till bottnen, vilket gör att de för våtmarkerna viktiga ryggradslösa djuren kan övervintra.

12 13

KosteIKot tarVItseVat HoItoaKosteikot ja niihin rajoittuvat vaihettumisvyöhykkeet ovat alati muuttuvia elinympäristöjä, jotka kasvavat nopeasti umpeen ilman asianmukaista hoitoa. Umpeenkasvu on yleensä seurausta joko avovesialan supistumisesta tai rantojen sulkeutumisesta pajukoitumisen ja heinittymisen myötä. Elinympäristöjen laadun heikentyminen havaitaan yleensä vesi- ja kahlaajalintujen laji- ja yksilömäärien vähenemisestä. Ennakoivan ja säännöllisesti toteutettavan hoidon etuna on, että kosteikon heikentyminen vesilintuelinympäristönä ja mittavien kunnostustöiden tarve voidaan usein välttää kokonaan.

VÅtmarKerna BeHÖVer sKÖtseLVåtmarkerna och de angränsande övergångszonerna är habitat i ständig förändring, som utan rätt skötsel snabbt växer igen. Att de växer igen är ofta en följd av att den öppna vattenytan krymper eller att stränderna blir övervuxna av vide eller gräs. Habitatens försvagade kvalitet märks i allmänhet genom att vatten- och vadarfåglarna minskar i art- och individ-antal. Fördelen med en förutseende och regelbunden utförd skötsel är att våtmarkens försämrade egenskaper som livsmiljö för vattenfåglar och omfattande restaureringsarbete ofta helt kan undvikas.

14 15

paIKaLLIset KosteIKon HoItaJInaMaanomistajien, metsästäjien ja muiden paikallisten asukkaiden kiinnostus kosteikkojen hoitoon nähtiin alusta asti tärkeänä Koti-seutukosteikko LIFE+ -hankkeen voimavarana ja maanomistajalähtöisen luonnonhoidon toimintamallin vahvuutena. Voimme luottaa siihen, että paikallisten toteuttama arvokas työ kosteikkojen hoitamiseksi jatkuu turvaten yhteisesti aikaansaatujen luontovaikutus-ten säilymisen tulevaisuudessa. Käytännön esimerkit maakunnissa kannustavat ihmisiä tarttumaan myös uusiin kosteikkohankkeisiin ennakkoluulottomasti.

LoKaLBeFoLKnInGen som FÖrVaLtare aV VÅtmarKen Markägarnas, jägarnas och den övriga lokalbefolkningens intresse för skötseln av våtmarkerna sågs redan från starten med projektet Hembygdsvåtmark LIFE+ som en viktig resurs och den markägarori-enterade naturförvaltningen som verksamhetsmodellens styrka. Vi kan lita på att lokalbefolkningens värdefulla arbete med att vårda våtmarkerna fortsätter så att de gemensamt uppnådda resultaten be-varas även i framtiden. Konkreta exempel i landskapen uppmuntrar människor att fördomsfritt ta itu med även nya våtmarksprojekt.

14 15

Rantalaidunnuksen järjestäminen sekä kohteisiin tutustumista helpot-tavien laavujen, nuotiopaikkojen ja pitkospuupolkujen rakentaminen kertovat maanomistajien ja paikallistoimijoiden sitoutumisesta kosteik-kojen hoitoa ja ylläpitoa kohtaan.

Att ordna strandbete och vindskydd, rastplatser och spångade leder som underlättar för besökare att ta sig ut till objekten visar att markägarna och de lokala aktörerna är engagerade i skötseln och upprätthållandet av våtmarkerna.

16 17

Kom IHÅG-LIsta FÖr VÅtmarKs-VÅrDaren:

● Kontrollera våtmarkens damm och damman-läggningens funktion och vidta behövliga repara-tionsåtgärder omedelbart.

● Håll stränderna och öarna öppna eller halv-öppna genom att röja och slå med lie. Bevara lämpliga buskage som skydd för djuren.

● Ordna, om möjligt, strandbete på våtmarkens stränder.

● Förhindra att våtmarken växer igen genom att slå med lie och rensa samt genom systematisk variation i vattennivån.

● Håll våtmarken fri från fisk eller fiska effektivt.

● Töm regelbundet sedimenteringsbassängerna eller andra bassänger lämpade för avlägsnande av slam. En omskött våtmark binder effektivare sediment och näringsämnen!

● Fånga främmande smårovdjur och kråkfåglari närheten av våtmarken för att främja häckning-en för vatten- och vadarfåglarna.

● Torrlägg vid behov våtmarken 1–2 år för att ge liv åt ungproduktionen.

KosteIKonHoItaJan mUIstILIsta● Tarkkaile kosteikon patoa sekä patolaitteiden toimintaa ja tee tarvittavat korjaustoimenpiteet välittömästi.

● Pidä rannat ja saaret avoimina tai puoliavoimina raivaamalla ja niittämällä. Säästä sopivia tiheiköitä eläimistön suojapaikoiksi.

● Järjestä laidunnusta kosteikon rannoille, mikäli mahdollista.

● Estä kosteikon umpeenkasvu vesikasvillisuutta niittämällä ja kitkemällä sekä suunnitelmallisella vedenkorkeuden vaihteluilla.

● Pidä kosteikko kalattomana tai kalasta tehokkaasti.

● Tyhjennä laskeutusaltaat tai muut lietteen poistoon soveltuvat syvännealueet säännöllisesti. Hoidettu kosteikko pidättää tehokkaammin kiintoainetta ja ravinteita!

● Pyydä vieraspienpetoja ja varislintuja kosteikon liepeiltä vesi- ja kahlaajalintujen pesintämenestyksen parantamiseksi.

● Kuivaa kosteikko tarvittaessa 1−2 vuodeksi vesilintujen poikastuotannon elvyttämiseksi.

16 17

tIetoa Ja KoKemUKsIa KosteIKoILtaKosteikoista ja niiden luonnosta kannattaa kertoa muillekin! Toimittajien kanssa tehdyt haastattelut maastossa olivat tärkeä keino välittää tietoa LIFE+ -hankkeesta ja sen tekemistä mallikosteikoista. Kosteikoilla vierailleet toimittajat saivat nähdä koneita töissä tai paikallisten asukkaiden ahkeroi-van kosteikolla. Toimittajat olivat kiinnostuneita, miksi kosteikkoja tehdään ja miten paikalliset suhtautuvat ja osallistuvat niiden tekemiseen.

Kotiseutukosteikko LIFE+ -hankkeesta ja sen mallikohteista tiedotettiin yli kaksisataa kertaa lehdissä, radiossa, televisiossa ja internetissä. Moni maanomistaja tai esimerkiksi metsästysseuran jäsen oli lukenut lehdestä tai internetistä LIFE+ -hankkeesta ja sen tekemistä kosteikoista ja innostunut oman kosteikon perustamisesta.

Retkeilyt kosteikoille erilaisten ryhmien kanssa olivat myös antoisia. Tapasimme kosteikkojen äärellä koululaisia, opiskelijoita, metsästäjiä, luon-toharrastajia sekä maa- ja metsätalouden ammattilaisia. Keskustelut olivat monipuolisia ja liittyivät usein esimerkiksi kosteikkojen monimuotoisuus-vaikutuksiin, rahoitusmahdollisuuksiin, lupa-asioihin, rakennusmenetelmiin sekä kosteikkojen hoitoon.

LIFE+ -hankkeen kosteikoilla voi käydä vierailemassa maanomistajien kanssa sovittuja pelisääntöjä ja yleisiä jokamiehenoikeuksia noudattaen. Kohteen vieressä sijaitsevat infotaulut sisältävät tietoa kosteikon perustamisen vaiheista ja sen tekemiseen osallistuneista. Lisäksi maanomistajat ovat mielellään esitelleet kosteikkojaan.

InFormatIon oCH erFarenHeter anGÅenDe VÅtmarKernaDet lönar sig att sprida information om våtmarkerna och deras natur! Intervjuer som gjordes ute i ter-rängen var ett viktigt sätt att förmedla information om projektet LIFE+ och de modellobjekt som anlades inom projektet. De journalister som besökte våtmar-kerna fick se maskinerna och lokalbefolkningen som arbetade på våtmarken. Journalisterna var intres-serade av varför våtmarker anläggs och hur lokalbe-folkningen förhåller sig till dem och deltar i arbetet.

Projektet Hembygdsvåtmark LIFE+ och dess model-lobjekt presenterades mer än tvåhundra gånger i tid-ningar, radio, tv och på internet. Många markägare eller till exempel medlemmar i jaktsällskap har läst i en tidning eller på nätet om LIFE+-projektet och de våtmarker som har anlagts inom projektet och har inspirerats till att själva anlägga en våtmark.

Utflykterna till våtmarkerna med olika grupper var också givande. Ute vid våtmarkerna träffade vi skolelever, studerande, jägare, friluftsmänniskor och professionella aktörer inom jord- och skogsbruk. Diskussionerna var mångsidiga och handlade ofta om våtmarkernas inverkan på mångfalden, om finan-sieringsmöjligheter, tillståndsärenden, byggmetoder samt om skötseln av våtmarkerna.

Man kan besöka LIFE+-projektets våtmarker tillsam-mans med markägarna enligt överenskomna spelreg-ler och i enlighet med allemansrätten. Infotavlorna invid objekten innehåller information om de olika skedena i grundandet av våtmarken och om vem som har deltagit i arbetet. Markägarna har också gärna själva presenterat våtmarkerna.

18 19

18 19

seUrantoJen KertomaaVesilinnut ovat otollinen lajiryhmä kosteikkojen seurantaan, sillä ne löytävät uudet kosteikot nopeasti. Lintujen pesintä-menestyksen seuranta tuottaa arvokasta tietoa kosteikon ravinto-olosuhteista ja niiden muutoksista. Vesilintuja on helppo tunnistaa, ja ne sopivat monen luontoharrastajan seurannan kohteiksi.

Vesilintujen seuranta on tärkeää, koska havaintoja voidaan hyö-dyntää esimerkiksi uusien kosteikkojen suunnittelussa. Lisäksi ve-silintujen laji- ja yksilörunsaudessa tapahtuvat muutokset ilmai-sevat kosteikon tilan kehittymistä ja niiden perusteella voidaan pohtia sopivia hoitotoimenpiteitä. Jos kosteikolla aiotaan syksyllä metsästää, voidaan poikuelaskennan tuottamaa tietoa kosteikon poikastuotosta hyödyntää kestävän saalismäärän mitoituksessa.

Kotiseutukosteikko LIFE+ -hankkeen mallikosteikkojen vaikutuksia selvitettiin vesilintujen pistelaskentamenetelmällä keväällä ja kesällä. Tehdyt vesilintulaskennat osoittivat, että:

● Tavi, sinisorsa ja telkkä ovat rakennettujen ja kunnostettujen kosteikkojen tyypillisimpiä pesimälajeja.

● Kosteikkoja perustamalla voidaan edistää myös vaateliaiden kosteikkolajien, kuten jouhisorsan, lapasorsan ja mustakurkku-uikun pesintämenestystä.

● Maatalousympäristöjen kosteikoilla oli runsain poikuetuotto pinta-alaa kohti, ja metsämaille perustetut kosteikot tuottivat turvemaakosteikkoja paremmin.

● Patoamalla perustetuilla kosteikoilla oli keskimäärin parempi vesilintutuotto kuin kaivamalla rakennetuissa kosteikoissa.

tavipoikue | krickans ungkullar

haapanapari | bläsandspar

20 21

Vattenfåglar är en utmärkt artgrupp för uppföljning av våtmarkerna, eftersom de hittar nya våtmarker snabbt. En uppföljning av fåglarnas häckningsframgångar ger värdefull information om våtmarkens näringsförhållanden och förändringar i dem. Vattenfåglar är också väldigt lätta att känna igen och lämpar sig som uppföljningsobjekt för många naturintresserade.

Det är viktigt att observera vattenfåglarna, eftersom ob-servationerna kan användas till exempel vid planeringen av nya våtmarker. Dessutom visar förändringar i vattenfåg-larnas art- och individmängder hur våtmarken utvecklas, och utgående från det kan man planera lämpliga skötsel-åtgärder. Om man planerar att bedriva jakt på våtmarken under hösten, kan den information om ungproduktionen på våtmarken som fås från kullinventeringen användas för att dimensionera rätt bytesmängd för hållbar jakt.

Effekterna av modellvåtmarkerna inom projektet Hembygdsvåtmark LIFE+ utreddes med hjälp av punktinventering under våren och sommaren. Utförda vattenfågelinventeringar visade att:

● Kricka, gräsand och knipa är de vanligaste häckningsarterna på anlagda och återställda våtmarker

● Genom att anlägga våtmarker kan man främja häckningen även för mera krävande våtmarksarter, som t.ex. stjärtand, skedand och svarthakedopping

● På våtmarker i jordbruksmiljö förekom den rikligaste ungproduktionen i pro-portion till ytan, och våtmarker som hade anlagts på skogsmark producerade bättre än de som hade anlagts på torvmarker

● Våtmarker som hade anlagts genom uppdämning hade i genomsnitt bättre vattenfågelproduktion än de våtmarker som hade anlagts genom grävning

UppFÖLJnInGsresULtat

20 21

KosteIKot LUoVat HyVInVoIntIaKosteikkojen perustamisen taustoja selvitelleet maanomista-jahaastattelut osoittivat, että motiivit kosteikon perustamiselle olivat moninaisia ja usein hyvin henkilökohtaisia. Ne saattoivat vaihdella merkittävästi jopa paikallisesti maanomistajien ja muiden kosteikon perustamiseen osallistuneiden toimijoiden keskuudessa. Kiinnostus riistanhoitoa ja metsästysmahdollisuuk-sien parantamista kohtaan oli selvästi yleisin vetovoimatekijä kosteikon perustamiselle, mutta muutkin kosteikon tuottamat ekosysteemipalvelut ja hyvinvointivaikutukset koettiin tärkeiksi.

Kosteikon perustamisella on ollut suorien hyvinvointivaikutusten lisäksi useimmiten myös välillisiä vaikutuksia. Joillekin tahoille kosteikon perustaminen saattoi toimia esimerkiksi alkukipinänä alueen laajemmalle kehittämiselle. Hyviä esimerkkejä ovat kos-teikkojen äärelle rakennetut lintutornit, luontopolut ja nuotio-paikat, jotka ovat lisänneet kosteikkojen vetovoimaisuutta muun muassa koululais- ja opiskelijaryhmien tutustumiskohteina. Kä-vijämäärien kasvun myötä yhä laajemmat kansalaisryhmät ovat päässeet osallisiksi kosteikkojen hyvinvointivaikutuksista, mikä on edistänyt hankkeen onnistumisen kannalta tärkeää yleistä luonnonhoitomyönteisyyttä.

Kosteikkojen perustamisen ja niiden ylläpidon hyvinvointivaiku-tukset liittyvät olennaisesti yhdessä tekemiseen ja yhteisöllisyy-den kautta syntyvään sosiaaliseen vuorovaikutukseen. Kostei-koilla on järjestetty myös yleisiä juhlia, jotka ovat nostattaneet yhteishenkeä maanomistajien ja paikkakunnan kosteikkoasioista kiinnostuneiden kyläläisten keskuudessa. Maanomistajien ja pai-kallisten talkooponnistelut olivat ratkaisevassa asemassa myös siinä, että hankkeen valtakunnalliset tavoitteet mallikosteikko-verkoston laajuuden osalta voitiin ylittää. Paikalliset ovat toimi-neet oppaina myös lukuisissa esittely- ja koulutustilaisuuksissa, jotka ovat edistäneet muun muassa hankkeen kannalta tärkeää tiedonvälitystyötä sekä sidosryhmien välistä vuoropuhelua.

22 23

VÅtmarKerna Ger VÄLBeFInnanDeIntervjuer med markägarna om bakgrunderna till anläggandet av våtmarker visade att motiven till anläggning av en våtmark kunde variera och ofta vara väldigt individuella. De kunde variera avsevärt till och med lokalt bland de markägare och övriga personer som deltog i anläggandet av en våtmark. Intresse för jaktvård och förbättrande av jaktmöjligheter var den klart vanligaste orsaken till anläggan-det av våtmark, men också andra fördelar för ekosystemet som en våtmark medför, även inverkan på välbefinnandet, upplevdes som viktiga.

Anläggandet av våtmarker har, förutom direkta effekter på välbefinnandet, ofta även indirekta ef-fekter. För vissa aktörer kunde anläggandet av våtmarken fungera som starten på en mera omfattande utveckling av området. Bra exempel är fågeltorn, naturstigar och rastplatser som har byggts i närheten av våtmarkerna, vilka har ökat våtmarkernas dragningskraft bland till exempel skolelever och stude-rande. I takt med att antalet besökare har ökat har allt större medborgargrupper fått ta del av våtmar-kernas positiva effekter på välbefinnandet, vilket i sin tur har främjat de allmänna positiva attityderna till naturförvaltning som är viktiga för projektets framgång.

Den inverkan som anläggandet och upprätthållandet av våtmarker har på välbefinnandet grundar sig till stor del på den sociala interaktion som uppstår av att göra saker tillsammans och känna samhörig-het. Vid våtmarkerna har också ordnats allmänna fester, vilket har ökat samhörighetskänslan bland markägare och de bybor som är intresserade av ortens våtmarksfrågor. Talkoarbetet som markägare och lokalbefolkning gör var av avgörande betydelse också för att projektets riksomfattande mål i fråga om omfattningen av modellobjektsnätverket skulle uppnås. Lokalbefolkningen har fungerat som gui-der även vid otaliga presentations- och utbildningsevenemang, som har främjat bland annat den för projektet viktiga informationsspridningen samt interaktionen mellan intressentgrupperna.

22 23

KosTeiKoT ovat elintärkeitä niin luonnolle kuin ihmisillekin. matalat elämää kuhisevat kosteikot ovat luonnon monimuotoisuuden huippupaikkoja.

Kosteikkojen perustamisen ja niiden ylläpidon hyvinvointivaikutukset liittyvät olennaisesti yhdessä tekemiseen ja yhteisöllisyyden kautta syntyvään sosiaaliseen vuorovaikutukseen.

VåTmARKeR är livsviktiga såväl för naturen som människorna. De låglänta våtmarkerna som sjuder av liv är platser med stor biologisk mångfald.

Den inverkan som anläggandet och upprätthållandet av våtmarker har på välbefinnandet grundar sig till stor del på den sociala interaktion som uppstår av att göra saker tillsammans och känna samhörighet.