Lärarmaterial – med prov och bedömningar Biologi, ?· Biologi Direkt Lärarmaterial online (pdf)…

Download Lärarmaterial – med prov och bedömningar Biologi, ?· Biologi Direkt Lärarmaterial online (pdf)…

Post on 14-Sep-2018

212 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

<ul><li><p>BIOLOGIFYSIKKEMIDIREKT</p><p>Biologi, Fysik och Kemi Direkt</p><p>Frfattare:</p><p>Jarmo Kukka biolog och versttareCarl Johan Sundberg lkare och dr. i fysiologiAndreas Blom NO-lrareLars-Erik Andersson NO-lrareMona Gidhagen NO-lrare och handledare Universeum GbgSvante berg lrarutbildare och ansvarig fr SkolkemiJerker Bengtsson lrarutbildare och frlagsredaktr</p><p>Biolog Direkt ny upplaga 622-9764-0</p><p>Biologi Direkt onlinebok (elevlicens 1r) 523-1719-8</p><p>Biologi Direkt Lrarmaterial online (pdf) 523-0922-3</p><p>Fysik Direkt ny upplaga 622-9760-2</p><p>Fysik Direkt onlinebok (elevlicens 1r) 523-1463-0</p><p>Fysik Direkt Lrarmaterial online (pdf) 523-0920-9</p><p>Kemi Direkt ny upplaga 622-9762-6</p><p>Kemi Direkt onlinebok (elevlicens 1r) 523-1718-1</p><p>Kemi Direkt Lrarmaterial online (pdf) 523-0921-6</p><p>Fr mer information, kontakta:</p><p>Order/InformationTel: 08-587 642 10 info@sanomautbildning.se</p><p>Anders Plsson, frlagsredaktranders.palsson@sanomautbildning.se</p><p>Eva Andersson, marknadsfrareeva.andersson@sanomautbildning.se </p><p>Kundtjnst tel. 08-587 642 10info@sanomautbildning.sewww.sanomautbildning.se</p><p>SUCC DIREKT!</p><p>Biologi med mngfald!</p><p>Fysik med frklaringar!</p><p>Kemi med hllbar utveckling!</p><p>Lgr 11Lrarmaterial med prov och bedmningarLrarmaterialet till direkbckerna har allt som stdjer och frenklar undervisningen. Till alla kapitel finns prov och bedmningsmallar, kopplade till lroplanens frmgor och kunskapskrav. </p><p>Lrarmaterialet laddas ner frn ntet och kan sparas i din dator.</p><p>Lrarmaterialet innehller</p><p> planeringsfrslag</p><p> matriser fr betygsbedmning</p><p> diagnoser med svar och betygsbedmning</p><p> kapitelprov med svar och betygsbedmning</p><p> laborationsprov med svar och betygsbedmning</p><p> mall fr elevsamtal</p><p> demonstrationer</p><p> laborationer och arbetsuppgifter</p><p> kommentarer och facit till samtligalaborationer och arbetsuppgifter</p><p> std fr riskbedmningar</p><p> exkursionshandledningar</p><p> temafrslag</p><p> utrustningsfrslag</p><p>KEMI Direkt Sanoma Utbildning och frfattarna Livets kemi 313 4</p><p>Kommentarer till laborationer </p><p>Kolhydrater </p><p>4.1 Hur smakar socker?</p><p>mnen med st smak r framfr allt organiska molekyler som alkoholer, gly-koler och sockerarter. ven salter av bly och beryllium r sta. Man ska natur-ligtvis inte smaka p dessa freningar eftersom de r giftiga! Vissa syntetiska stningsmedel r frvnansvrt sta. Man knner till exempel smaken av sackarin vid en halt som r 700 gnger lgre n fr vanligt rr- eller betsocker (sackaros). Man tror att det r frmst hydroxigruppen (OH) i kolhydraterna som ger stman. Man tror ocks att storleken och den tredimensionella orien-teringen hos molekylerna r viktig fr att smakreceptorerna ska registrera stma.</p><p>Saccarin</p><p>Strukturen hos ngra vanliga sockerarter r:</p><p>SackarosGlukosFruktos</p><p>Skerhet</p><p>Riskfritt, men frskra dig dock om att sockerarterna inte frorenats av andra kemikalier. terfr aldrig verbliven kemikalie till ursprungsfrpackningen.</p><p>sackarin vid en halt som r 700 gnger lgre n fr vanligt rr- eller betsocker (sackaros). Man tror att det r frmst hydroxigruppen (OH) i kolhydraterna som ger stman. Man tror ocks att storleken och den tredimensionella orienteringen hos molekylerna r viktig fr att smakreceptorerna ska registrera </p><p>Strukturen hos ngra vanliga sockerarter r:</p><p>Riskfritt, men frskra dig dock om att sockerarterna inte frorenats av andra kemikalier. terfr aldrig verbliven kemikalie till ursprungsfrpackningen.</p><p>sackarin vid en halt som r 700 gnger lgre n fr vanligt rr- eller betsocker (sackaros). Man tror att det r frmst hydroxigruppen (OH) i kolhydraterna som ger stman. Man tror ocks att storleken och den tredimensionella orienteringen hos molekylerna r viktig fr att smakreceptorerna ska registrera </p><p>Strukturen hos ngra vanliga sockerarter r:</p><p>Riskfritt, men frskra dig dock om att sockerarterna inte frorenats av andra kemikalier. terfr aldrig verbliven kemikalie till ursprungsfrpackningen.</p><p>Kopiering tillten. Sanoma Utbildning och frfattarnaFysik Direkt Atomfysik och krnfysik 491 10</p><p>Bedmning av frmgor och kunskapskrav Kapitel 10</p><p>Namn/klass Betyg </p><p>Matrisen visar vilka frmgor som prvas p vilken niv i respektive uppgift. K-beteckningen (t.ex. K10) anger vilket kunskapskrav som prvas. (Se kunskapskraven i kapitel A.) Markera p vilken niv eleven klarat uppgiften genom att stta ett kryss i rutan.</p><p>Frmga E C A</p><p>1. Eleven ska utveckla sin frmga att anvnda kunskaper i fysik fr att granska information, kommunicera och ta stllning i frgor som rr energi, teknik, milj och samhlle.</p><p> Prov. Uppgift 14b: K1 Prov. Uppgift 14b: K1 Prov. Uppgift 14b: K1</p><p>2. Eleven ska utveckla sin frmga att genomfra systematiska underskningar i fysik.</p><p> Lab. Planering: K5, K7</p><p> Lab. Genomfrande: K6</p><p> Lab. Utvrdering a: K8</p><p> Lab. Utvrdering b: K8</p><p> Lab. Planering: K5, K7</p><p> Lab. Genomfrande: K6</p><p> Lab. Utvrdering b: K8</p><p> Lab. Utvrdering c: K9</p><p> Lab. Planering: K5, K7</p><p> Lab. Utvrdering c: K9</p><p>3. Eleven ska utveckla sin frmga att anvnda fysikens begrepp, modeller och teorier fr att beskriva och frklara fysikaliska samband i naturen och samhllet.</p><p> Prov. Uppgift 1: K10</p><p> Prov. Uppgift 2: K12</p><p> Prov. Uppgift 3: K10</p><p> Prov. Uppgift 4: K10</p><p> Prov. Uppgift 5a: K12</p><p> Prov. Uppgift 5b: K12</p><p> Prov. Uppgift 6: K10</p><p> Prov. Uppgift 8: K10</p><p> Prov. Uppgift 9a: K12</p><p> Prov. Uppgift 10: K10</p><p> Prov. Uppgift 11: K10</p><p> Prov. Uppgift 12a: K10</p><p> Prov. Uppgift 14b: K13</p><p> Prov. Uppgift 5b: K12</p><p> Prov. Uppgift 7: K12</p><p> Prov. Uppgift 9b: K12</p><p> Prov. Uppgift 11: K10</p><p> Prov. Uppgift 12b: K10</p><p> Prov. Uppgift 13: K14</p><p> Prov. Uppgift 14a: K10</p><p> Prov. Uppgift 14b: K13</p><p> Prov. Uppgift 14a: K10</p><p> Prov. Uppgift 14b: K13</p><p>DirektDirekt</p><p>Kopiering tillten. Sanoma Utbildning och frfattarnaFysik Direkt Vrme 103 3</p><p>pRoV KapiTEl 3 </p><p>Vrme</p><p>1. Luft bestr mest av syremolekyler och kvvemolekyler. Vilket av alternativen AD beskriver vad som hnder med molekylerna nr luft blir varmare?</p><p> A. Molekylerna rr sig fortare. B. Molekylerna kommer nrmare varandra. C. Molekylerna r med i kemiska reaktioner. D. Molekylerna delar p sig.</p><p>2. Ett mne kan finnas i olika former eller faser som det ocks kallas. Fr vatten har vi speciella namn p de tre formerna, is, vatten och nga. Vilka r de tre formerna alla mnen kan befinna sig i?</p><p>3. Moln bestr av vldigt sm vattendroppar. Var kommer vattnet i molnen ifrn?</p><p>4. Om man vrmer upp metallen jrn till 1535 grader C s blir den flytande.</p><p> a) Vad kallas temperaturen dr ett mne blir flytande? b) Vilken av bilderna 1-3 visar partiklarna i jrnet nr det r i flytande </p><p>form? 1. 2. 3.</p><p> 5. Nr det r kallt ute kan det bildas imma p en ruta. Orsaken till imman </p><p>r att vatten har kondenserat. Vilken fasvergng r det som sker nr imma bildas?</p><p>6. Nr luften runt omkring en vtsketermometer blir varmare utvidgar sig vtskan i termometern och stiger i det tunna glasrret.</p><p> Frklara varfr vtskan utvidgar sig i termometern.</p><p>7. Sedan slutet av 1800-talet har SMHI samlat in data fr att kunna gra vderprognoser.</p><p> Ge ett exempel p hur mjligheten att gra vderprognoser har pverkat samhllet.</p><p>P</p><p>Fysik Direkt</p><p>1. Luft bestr mest av syremolekyler och kvvemolekyler. Vilket av alternativen AD beskriver vad som hnder med molekylerna nr luft blir varmare?</p><p>A. Molekylerna rr sig fortare.B. Molekylerna kommer nrmare varandra.C. Molekylerna r med i kemiska reaktioner.D. Molekylerna delar p sig.</p><p>2. Ett mne kan finnas i olika vatten har vi speciella namn p de tre formerna, is, vatten och nga.Vilka r de tre formerna alla mnen kan befinna sig i?</p><p>3. Moln bestr av vldigt sm vattendroppar. Var kommer vattnet i molnen ifrn?</p><p>4. Om man vrmer upp metallen jrn till 1535 grader C s blir den flytande.a) Vad kallas temperaturen dr ett mne blir flytande?b) Vilken av bilderna 1-3 visar partiklarna i jrnet nr det r i flytande form?</p><p> 1.</p><p>5. Nr det r kallt ute kan det bildas imma p en ruta. Orsaken till imman r att vatten har kondenserat. Vilken fasvergng r det som sker nr imma bildas?</p><p>6. Nr luften runt omkring en vtsketermometer blir varmare utvidgar sig vtskan i termometern och stiger i det tunna glasrret.Frklara varfr vtskan utvidgar sig i termometern.</p><p>7. Sedan slutet av 1800-talet har SMHI samlat in data fr att kunna gra vderprognoser.Ge ett exempel p hur mjligheten att gra vderprognoser har pverkat samhllet.</p><p> Livets former 34 1Kopiering tillten. Sanoma Utbildning och frfattarnaBIOLOGI Direkt</p><p>1.2 Vad r levande? </p><p>Du ska sortera bilderna i tv grupper. I grupp 1 lgger du bilder p det som du anser r levande. I grupp 2 lgger du bilder p det som du anser inte r levande.</p><p>1. Har gruppen levande ngot som r gemensamt fr alla i gruppen?</p><p>2. Har gruppen inte levande ngot som r gemensamt fr alla i gruppen? </p><p>3. Vad r det fr skillnad p gruppen levande och gruppen inte levande?</p></li><li><p>uppslaget 1</p><p>20 Vrt solsystem 1 Vrt solsystem 21 1</p><p>VeM har rTT?</p><p>Varfr r det varmare p sommaren n p vintern?</p><p>kan du?</p><p> 1. Frklara hur r, mnad och dag hnger ihop med mnens och jordens rrelser.</p><p> 2. Vilka fyra dagar hr ihop med rstidsvxlingarna? Nr infaller de? </p><p> 3. Hur fungerar ett solur?</p><p> 4. Varfr kan man anvnda en pendel nr man vill mta tiden?</p><p> 5. Vad r en satellit?</p><p> 6. Vad menas med ebb och flod?</p><p> 7. Vad skiljer antikens och medeltidens vrldsbild frn Kopernikus och Galileis vrldsbild?</p><p> 8. Vad r en meteorit och vad r en meteor?</p><p> 9. I vilka tv grupper kan man dela in solsystemets planeter?</p><p>10. Rkna upp planeterna i vrt solsystem och nmn ngot som knnetecknar varje planet.</p><p>11. Vad r en komet?</p><p>12. Vad r det fr skillnad p mnfrmrkelse och nymne?</p><p>13. Varfr har mnen s kalla ntter?</p><p>14. </p><p>Grundar sig detta pstende p naturvetenskap? Frklara varfr du tycker att pstendet r, eller inte r, naturvetenskapligt.</p><p>Fundera Mera</p><p>1. Ibland syns mnen mitt p dagen. Kan det intrffa vid fullmne?</p><p>2. Intrffar solfrmrkelser vid nymne, halvmne eller fullmne?</p><p>3. Hur kan man veta att jorden r rund?</p><p>4. Vilken teknisk uppfinning anvnde Galilei nr han frndrade vr vrldsbild? Och vilka uppfinning tror du gjorde det mjligt att genomfra bemannade rymdfrder i slutet av 1900-talet?</p><p>nT oCh BIBlIoTek</p><p>1. Vad r klockan just nu i New York, och vad r klockan i Moskva?</p><p>2. Vilket r, mnad och dag r det idag enligt den islamiska kalendern? </p><p>3. Vad heter Jupiters mnar?</p><p>4. Hur mnga marsr r du?</p><p>5. Vem var den frsta kvinnan i rymden?</p><p>6. Astronomer kan frutsga vilka ntter man kan f turen att se srskilt mycket stjrnfall. Frsk ta reda p nr nsta natt med mycket stjrnfall intrffar.</p><p>7. Nr kommer nsta solfrmrkelse att intrffa i Sverige?</p><p>8. Nr kommer Halleys komet att visa sig nsta gng? Och hur gammal r du d?</p><p>Gr eTT FrSk</p><p>Frmrkelser</p><p>Planera, genomfr och redovisa din underskning.</p><p>Du behver: En kula, en pappskiva och en ficklampa.</p><p>Lt kulan frestlla mnen och ficklampan solen. Rita jorden som en cirkel p pappskivan. Tnk p att jorden r mycket strre n mnen. Klipp ut cirkeln.</p><p>a) Undersk hur solen, mnen och jorden r placerade i frhllande till varandra vid en solfrmrkelse och vid en mnfrmrkelse.</p><p>b) Vid en mnfrmrkelse kan man se att jorden r rund. Hur kan man se det?</p><p>Vad TyCker du?</p><p>1. Det amerikanska rymdprogrammet apollo-projektet pgick mellan ren 1961 och 1972 och lyckades genomfra flera bemannade mnlandningar. Kostnaden fr programmet uppgick till ungefr hlften av vrdet av Sveriges samlade utgifter under ett r. Vad tycker du talar fr, och vad talar mot att anvnda s mycket pengar till sdan forskning?</p><p>2. 1633 dmdes forskaren Galileo Galilei till livslng husarrest av den katolska kyrkan. Kyrkan pstod att han hade spridit farliga irrlror. Tycker du att det finns ngot som talade fr kyrkans handlande?</p><p>Mnga sover dligt nr det r fullmne. Det beror p mnens dragningskraft</p><p>Dagarna r lngre och solen str hgre p himlen.</p><p>Solen lyser starkare p sommaren.</p><p>Det inte r s mnga moln p sommaren som skymmer solen.</p><p>Jorden r nrmare solen p sommaren.</p><p>Biologi, Fysik och Kemi Direkt utvecklar elevernas frmgor och kunskaper</p><p>Biologi, Fysik och Kemi Direkt passar alla eleverMycket bra och genomtnkt lrobok. Fina illustrationer och bra beskrivningar. Pedagogiskt upplagd och lttlst. ven svra omrden beskrivs p ett stt som underlttar fr lrandet, utan att fr den skull frlora sin skrpa.Josefine Larsson lrare i matematik och NO. </p><p>Direktbckerna har</p><p>Alla kapitel har ett eller flera uppslag med frgor, frdjupningsuppgifter, skuppgifter, Concept Cartoons, enkla laborationer och diskussionsuppgifter. Hr utmanas och trnas elevernas frmgor och kunskaper.</p><p> uppdaterat innehll, helt anpassat till Lgr 11</p><p> lttlsta texter som passar alla elever</p><p> tydlig struktur som stdjer frstelsen</p><p> layout som underlttar lsningen av texterna</p><p> illustrationer och foton som frklarar och skapar intresse</p><p> fakta- och frstelsefrgor i nra anslutning till texten</p><p> plussidor med extra djup och bredd</p><p> sammanfattningar med redogrande texter</p><p> uppslag med frgor p olika niver, frdjup-ningsuppgifter, enkla laborationer, skuppgifter och diskussionsfrgor, som svarar mot kunskapskraven och de tre frmgorna i Lgr 11</p><p> facit med utfrliga och frklarande svar p frgorna i boken</p><p> inlst text fr nedladdning till dator, lsplatta eller telefon gratis</p><p> online-bcker med flera extrafunktioner</p><p>Kunskapskraven i Lgr 11 bygger p tre perspektiv</p><p>Frmga 1Att kunna anvnda sina kunskaper fr att granska information, kommunicera och ta stllning.</p><p>Beskriva</p><p>Frmga 2Att kunna genomfra systematiska underskningar.</p><p>Resonera</p><p>Frmga 3Att kunna anvnda begrepp, modeller och teorier fr att beskriva och frklara samband i samhllet, naturen och mnniskokroppen.</p><p>Samband</p><p>Beskriva</p><p>Resonera och Samband</p><p>Frmga 1, 2 och 3</p><p>Frmga 1 Frmga 2</p><p>Frmga 1 och 3</p><p>Frmga 1</p><p>Lgr 11 beskriver tre frmgor som eleverna ska utveckla</p><p>Vad tror du?</p><p>308 Evolution livets utveckling 6 Evolution livets utveckling 309 6</p><p>Evolution r frndring sid. 310</p><p>Bevis fr evolutionen sid. 316</p><p>Livets utveckling p jorden sid. 320</p><p>EVoLution LiVEts utVEckLing</p><p>Kapitel 6</p><p> anpassning</p><p> naturligt och sexuellt urval</p><p> Evolution</p><p> konkurrens och samarbete</p><p> genetisk variation och mutation</p><p> Bevis fr evolutionen</p><p> Livets utveckling</p><p> Mnniskans utveckling</p><p>Fokus p</p><p>Nej, vi r mycket smartare och klttrar inte i trd..</p><p>Ja, p lngt hll r vi nog slkt, vi har samma ursprung.</p><p>Tror du att mnniskan r </p><p>slkt med apor?</p><p>Nej, mnniskan r inte slkt med aporna. </p><p>Vi r mnniskor.</p><p>Ja, men vi har en strre </p><p>hjrna.</p><p> Luft 49 248 Luft, vatten, mark, syror och baser 2</p><p>koldioxid</p><p>Koldioxid r en frgls gas utan ngon lukt. Den r ngot tyngre n de flesta andra gaserna i luften. Koldioxiden i luften kommer bland annat frn frbrnningen i organismernas celler, cellandningen.</p><p>Trots att det finns s lite koldioxid i luften har den mycket stor betydelse fr livet p jorden. Vxter tar upp koldioxid frn luften och omvandlar den till socker vid fotosyntesen. Vxterna anvnder sedan sockret som nring fr att kunna vxa, frka sig och vervintra.</p><p>Det bildas ocks koldioxid vid frbrnningen av fossila brnslen, som kol, olja och naturgas. De fossila brnslena bildades fr flera hundra miljoner r sedan och har tills nu legat undangmda i marken. Drfr kar mngden koldioxid i luften nr vi frbrnner fossila brnslen och det pverkar vrt klimat. </p><p>Men koldioxid r inte bara ett bekymmer. Koldioxid r ndvndig fr fotosyntesen dr v...</p></li></ul>