lärarmaterial – med prov och bedömningar biologi, .biologi direkt lärarmaterial online (pdf)

Download Lärarmaterial – med prov och bedömningar Biologi, .Biologi Direkt Lärarmaterial online (pdf)

Post on 14-Sep-2018

243 views

Category:

Documents

6 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • BIOLOGIFYSIKKEMIDIREKT

    Biologi, Fysik och Kemi Direkt

    Frfattare:

    Jarmo Kukka biolog och versttareCarl Johan Sundberg lkare och dr. i fysiologiAndreas Blom NO-lrareLars-Erik Andersson NO-lrareMona Gidhagen NO-lrare och handledare Universeum GbgSvante berg lrarutbildare och ansvarig fr SkolkemiJerker Bengtsson lrarutbildare och frlagsredaktr

    Biolog Direkt ny upplaga 622-9764-0

    Biologi Direkt onlinebok (elevlicens 1r) 523-1719-8

    Biologi Direkt Lrarmaterial online (pdf) 523-0922-3

    Fysik Direkt ny upplaga 622-9760-2

    Fysik Direkt onlinebok (elevlicens 1r) 523-1463-0

    Fysik Direkt Lrarmaterial online (pdf) 523-0920-9

    Kemi Direkt ny upplaga 622-9762-6

    Kemi Direkt onlinebok (elevlicens 1r) 523-1718-1

    Kemi Direkt Lrarmaterial online (pdf) 523-0921-6

    Fr mer information, kontakta:

    Order/InformationTel: 08-587 642 10 info@sanomautbildning.se

    Anders Plsson, frlagsredaktranders.palsson@sanomautbildning.se

    Eva Andersson, marknadsfrareeva.andersson@sanomautbildning.se

    Kundtjnst tel. 08-587 642 10info@sanomautbildning.sewww.sanomautbildning.se

    SUCC DIREKT!

    Biologi med mngfald!

    Fysik med frklaringar!

    Kemi med hllbar utveckling!

    Lgr 11Lrarmaterial med prov och bedmningarLrarmaterialet till direkbckerna har allt som stdjer och frenklar undervisningen. Till alla kapitel finns prov och bedmningsmallar, kopplade till lroplanens frmgor och kunskapskrav.

    Lrarmaterialet laddas ner frn ntet och kan sparas i din dator.

    Lrarmaterialet innehller

    planeringsfrslag

    matriser fr betygsbedmning

    diagnoser med svar och betygsbedmning

    kapitelprov med svar och betygsbedmning

    laborationsprov med svar och betygsbedmning

    mall fr elevsamtal

    demonstrationer

    laborationer och arbetsuppgifter

    kommentarer och facit till samtligalaborationer och arbetsuppgifter

    std fr riskbedmningar

    exkursionshandledningar

    temafrslag

    utrustningsfrslag

    KEMI Direkt Sanoma Utbildning och frfattarna Livets kemi 313 4

    Kommentarer till laborationer

    Kolhydrater

    4.1 Hur smakar socker?

    mnen med st smak r framfr allt organiska molekyler som alkoholer, gly-koler och sockerarter. ven salter av bly och beryllium r sta. Man ska natur-ligtvis inte smaka p dessa freningar eftersom de r giftiga! Vissa syntetiska stningsmedel r frvnansvrt sta. Man knner till exempel smaken av sackarin vid en halt som r 700 gnger lgre n fr vanligt rr- eller betsocker (sackaros). Man tror att det r frmst hydroxigruppen (OH) i kolhydraterna som ger stman. Man tror ocks att storleken och den tredimensionella orien-teringen hos molekylerna r viktig fr att smakreceptorerna ska registrera stma.

    Saccarin

    Strukturen hos ngra vanliga sockerarter r:

    SackarosGlukosFruktos

    Skerhet

    Riskfritt, men frskra dig dock om att sockerarterna inte frorenats av andra kemikalier. terfr aldrig verbliven kemikalie till ursprungsfrpackningen.

    sackarin vid en halt som r 700 gnger lgre n fr vanligt rr- eller betsocker (sackaros). Man tror att det r frmst hydroxigruppen (OH) i kolhydraterna som ger stman. Man tror ocks att storleken och den tredimensionella orienteringen hos molekylerna r viktig fr att smakreceptorerna ska registrera

    Strukturen hos ngra vanliga sockerarter r:

    Riskfritt, men frskra dig dock om att sockerarterna inte frorenats av andra kemikalier. terfr aldrig verbliven kemikalie till ursprungsfrpackningen.

    sackarin vid en halt som r 700 gnger lgre n fr vanligt rr- eller betsocker (sackaros). Man tror att det r frmst hydroxigruppen (OH) i kolhydraterna som ger stman. Man tror ocks att storleken och den tredimensionella orienteringen hos molekylerna r viktig fr att smakreceptorerna ska registrera

    Strukturen hos ngra vanliga sockerarter r:

    Riskfritt, men frskra dig dock om att sockerarterna inte frorenats av andra kemikalier. terfr aldrig verbliven kemikalie till ursprungsfrpackningen.

    Kopiering tillten. Sanoma Utbildning och frfattarnaFysik Direkt Atomfysik och krnfysik 491 10

    Bedmning av frmgor och kunskapskrav Kapitel 10

    Namn/klass Betyg

    Matrisen visar vilka frmgor som prvas p vilken niv i respektive uppgift. K-beteckningen (t.ex. K10) anger vilket kunskapskrav som prvas. (Se kunskapskraven i kapitel A.) Markera p vilken niv eleven klarat uppgiften genom att stta ett kryss i rutan.

    Frmga E C A

    1. Eleven ska utveckla sin frmga att anvnda kunskaper i fysik fr att granska information, kommunicera och ta stllning i frgor som rr energi, teknik, milj och samhlle.

    Prov. Uppgift 14b: K1 Prov. Uppgift 14b: K1 Prov. Uppgift 14b: K1

    2. Eleven ska utveckla sin frmga att genomfra systematiska underskningar i fysik.

    Lab. Planering: K5, K7

    Lab. Genomfrande: K6

    Lab. Utvrdering a: K8

    Lab. Utvrdering b: K8

    Lab. Planering: K5, K7

    Lab. Genomfrande: K6

    Lab. Utvrdering b: K8

    Lab. Utvrdering c: K9

    Lab. Planering: K5, K7

    Lab. Utvrdering c: K9

    3. Eleven ska utveckla sin frmga att anvnda fysikens begrepp, modeller och teorier fr att beskriva och frklara fysikaliska samband i naturen och samhllet.

    Prov. Uppgift 1: K10

    Prov. Uppgift 2: K12

    Prov. Uppgift 3: K10

    Prov. Uppgift 4: K10

    Prov. Uppgift 5a: K12

    Prov. Uppgift 5b: K12

    Prov. Uppgift 6: K10

    Prov. Uppgift 8: K10

    Prov. Uppgift 9a: K12

    Prov. Uppgift 10: K10

    Prov. Uppgift 11: K10

    Prov. Uppgift 12a: K10

    Prov. Uppgift 14b: K13

    Prov. Uppgift 5b: K12

    Prov. Uppgift 7: K12

    Prov. Uppgift 9b: K12

    Prov. Uppgift 11: K10

    Prov. Uppgift 12b: K10

    Prov. Uppgift 13: K14

    Prov. Uppgift 14a: K10

    Prov. Uppgift 14b: K13

    Prov. Uppgift 14a: K10

    Prov. Uppgift 14b: K13

    DirektDirekt

    Kopiering tillten. Sanoma Utbildning och frfattarnaFysik Direkt Vrme 103 3

    pRoV KapiTEl 3

    Vrme

    1. Luft bestr mest av syremolekyler och kvvemolekyler. Vilket av alternativen AD beskriver vad som hnder med molekylerna nr luft blir varmare?

    A. Molekylerna rr sig fortare. B. Molekylerna kommer nrmare varandra. C. Molekylerna r med i kemiska reaktioner. D. Molekylerna delar p sig.

    2. Ett mne kan finnas i olika former eller faser som det ocks kallas. Fr vatten har vi speciella namn p de tre formerna, is, vatten och nga. Vilka r de tre formerna alla mnen kan befinna sig i?

    3. Moln bestr av vldigt sm vattendroppar. Var kommer vattnet i molnen ifrn?

    4. Om man vrmer upp metallen jrn till 1535 grader C s blir den flytande.

    a) Vad kallas temperaturen dr ett mne blir flytande? b) Vilken av bilderna 1-3 visar partiklarna i jrnet nr det r i flytande

    form? 1. 2. 3.

    5. Nr det r kallt ute kan det bildas imma p en ruta. Orsaken till imman

    r att vatten har kondenserat. Vilken fasvergng r det som sker nr imma bildas?

    6. Nr luften runt omkring en vtsketermometer blir varmare utvidgar sig vtskan i termometern och stiger i det tunna glasrret.

    Frklara varfr vtskan utvidgar sig i termometern.

    7. Sedan slutet av 1800-talet har SMHI samlat in data fr att kunna gra vderprognoser.

    Ge ett exempel p hur mjligheten att gra vderprognoser har pverkat samhllet.

    P

    Fysik Direkt

    1. Luft bestr mest av syremolekyler och kvvemolekyler. Vilket av alternativen AD beskriver vad som hnder med molekylerna nr luft blir varmare?

    A. Molekylerna rr sig fortare.B. Molekylerna kommer nrmare varandra.C. Molekylerna r med i kemiska reaktioner.D. Molekylerna delar p sig.

    2. Ett mne kan finnas i olika vatten har vi speciella namn p de tre formerna, is, vatten och nga.Vilka r de tre formerna alla mnen kan befinna sig i?

    3. Moln bestr av vldigt sm vattendroppar. Var kommer vattnet i molnen ifrn?

    4. Om man vrmer upp metallen jrn till 1535 grader C s blir den flytande.a) Vad kallas temperaturen dr ett mne blir flytande?b) Vilken av bilderna 1-3 visar partiklarna i jrnet nr det r i flytande form?

    1.

    5. Nr det r kallt ute kan det bildas imma p en ruta. Orsaken till imman r att vatten har kondenserat. Vilken fasvergng r det som sker nr imma bildas?

    6. Nr luften runt omkring en vtsketermometer blir varmare utvidgar sig vtskan i termometern och stiger i det tunna glasrret.Frklara varfr vtskan utvidgar sig i termometern.

    7. Sedan slutet av 1800-talet har SMHI samlat in data fr att kunna gra vderprognoser.Ge ett exempel p hur mjligheten att gra vderprognoser har pverkat samhllet.

    Livets former 34 1Kopiering tillten. Sanoma Utbildning och frfattarnaBIOLOGI Direkt

    1.2 Vad r levande?

    Du ska sortera bilderna i tv grupper. I grupp 1 lgger du bilder p det som du anser r levande. I grupp 2 lgger du bilder p det som du anser inte r levande.

    1. Har gruppen levande ngot som r gemensamt fr alla i gruppen?

    2. Har gruppen inte levande ngot som r gemensamt fr alla i gruppen?

    3. Vad r det fr skillnad p gruppen levande och gruppen inte levande?

  • uppslaget 1

    20 Vrt solsystem 1 Vrt solsystem 21 1

    VeM har rTT?

    Varfr r det varmare p sommaren n p vintern?

    kan du?

    1. Frklara hur r, mnad och dag hnger ihop med mnens och jordens rrelser.

    2. Vilka fyra dagar hr ihop med rstidsvxlingarna? Nr infaller de?

    3. Hur fungerar ett solur?

    4. Varfr kan man anvnda en pendel nr man vill mta tiden?

    5. Vad r en satellit?

    6. Vad menas med ebb och flod?

    7. Vad skiljer antikens och medeltidens vrldsbild frn Kopernikus och Galileis vrldsbild?

    8. Vad r en meteorit och vad r