lärarmaterial – med prov och bedömningar biologi, … · biologi direkt lärarmaterial online...

BIOLOGIFYSIKKEMIDIREKT

Biologi, Fysik och Kemi Direkt

Författare:

Jarmo Kukka – biolog och översättareCarl Johan Sundberg – läkare och dr. i fysiologiAndreas Blom – NO-lärareLars-Erik Andersson – NO-lärareMona Gidhagen – NO-lärare och handledare Universeum GbgSvante Åberg – lärarutbildare och ansvarig för SkolkemiJerker Bengtsson – lärarutbildare och förlagsredaktör

Biolog Direkt – ny upplaga 622-9764-0

Biologi Direkt onlinebok (elevlicens 1år) 523-1719-8

Biologi Direkt Lärarmaterial online (pdf) 523-0922-3

Fysik Direkt – ny upplaga 622-9760-2

Fysik Direkt onlinebok (elevlicens 1år) 523-1463-0

Fysik Direkt Lärarmaterial online (pdf) 523-0920-9

Kemi Direkt – ny upplaga 622-9762-6

Kemi Direkt onlinebok (elevlicens 1år) 523-1718-1

Kemi Direkt Lärarmaterial online (pdf) 523-0921-6

För mer information, kontakta:

Order/InformationTel: 08-587 642 10 [email protected]

Anders Pålsson, förlagsredaktö[email protected]

Eva Andersson, marknadsfö[email protected]

Kundtjänst tel. 08-587 642 [email protected]

SUCCÉ DIREKT!

Biologi med mångfald!

Fysik med förklaringar!

Kemi med hållbar utveckling!

Lgr 11Lärarmaterial – med prov och bedömningarLärarmaterialet till direkböckerna har allt som stödjer och förenklar undervisningen. Till alla kapitel finns prov och bedömningsmallar, kopplade till läroplanens förmågor och kunskapskrav.

Lärarmaterialet laddas ner från nätet och kan sparas i din dator.

Lärarmaterialet innehåller

¡ planeringsförslag

¡ matriser för betygsbedömning

¡ diagnoser med svar och betygsbedömning

¡ kapitelprov med svar och betygsbedömning

¡ laborationsprov med svar och betygsbedömning

¡ mall för elevsamtal

¡ demonstrationer

¡ laborationer och arbetsuppgifter

¡ kommentarer och facit till samtligalaborationer och arbetsuppgifter

¡ stöd för riskbedömningar

¡ exkursionshandledningar

¡ temaförslag

¡ utrustningsförslag

KEMI Direkt ©Sanoma Utbildning och författarna Livets kemi 313 4

Kommentarer till laborationer

Kolhydrater

4.1 Hur smakar socker?

Ämnen med söt smak är framför allt organiska molekyler som alkoholer, gly-koler och sockerarter. Även salter av bly och beryllium är söta. Man ska natur-ligtvis inte smaka på dessa föreningar eftersom de är giftiga! Vissa syntetiska sötningsmedel är förvånansvärt söta. Man känner till exempel smaken av sackarin vid en halt som är 700 gånger lägre än för vanligt rör- eller betsocker (sackaros). Man tror att det är främst hydroxigruppen (–OH) i kolhydraterna som ger sötman. Man tror också att storleken och den tredimensionella orien-teringen hos molekylerna är viktig för att smakreceptorerna ska registrera sötma.

Saccarin

Strukturen hos några vanliga sockerarter är:

SackarosGlukosFruktos

Säkerhet

Riskfritt, men försäkra dig dock om att sockerarterna inte förorenats av andra kemikalier. Återför aldrig överbliven kemikalie till ursprungsförpackningen.

sackarin vid en halt som är 700 gånger lägre än för vanligt rör- eller betsocker (sackaros). Man tror att det är främst hydroxigruppen (–OH) i kolhydraterna som ger sötman. Man tror också att storleken och den tredimensionella orienteringen hos molekylerna är viktig för att smakreceptorerna ska registrera



sackarin vid en halt som är 700 gånger lägre än för vanligt rör- eller betsocker (sackaros). Man tror att det är främst hydroxigruppen (–OH) i kolhydraterna som ger sötman. Man tror också att storleken och den tredimensionella orienteringen hos molekylerna är viktig för att smakreceptorerna ska registrera



Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning och författarnaFysik Direkt Atomfysik och kärnfysik 491 10

Bedömning av förmågor och kunskapskrav Kapitel 10

Namn/klass Betyg

Matrisen visar vilka förmågor som prövas på vilken nivå i respektive uppgift. K-beteckningen (t.ex. K10) anger vilket kunskapskrav som prövas. (Se kunskapskraven i kapitel A.) Markera på vilken nivå eleven klarat uppgiften genom att sätta ett kryss i rutan.

Förmåga E C A

1. Eleven ska utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Prov. Uppgift 14b: K1 Prov. Uppgift 14b: K1 Prov. Uppgift 14b: K1

2. Eleven ska utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Lab. Planering: K5, K7

Lab. Genomförande: K6

Lab. Utvärdering a: K8

Lab. Utvärdering b: K8


Lab. Genomförande: K6

Lab. Utvärdering b: K8

Lab. Utvärdering c: K9


Lab. Utvärdering c: K9

3. Eleven ska utveckla sin förmåga att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Prov. Uppgift 1: K10




Prov. Uppgift 5a: K12

Prov. Uppgift 5b: K12


















DirektDirekt

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning och författarnaFysik Direkt Värme 103 3

pRoV KapiTEl 3

Värme

1. Luft består mest av syremolekyler och kvävemolekyler. Vilket av alternativen A–D beskriver vad som händer med molekylerna när luft blir varmare?

A. Molekylerna rör sig fortare. B. Molekylerna kommer närmare varandra. C. Molekylerna är med i kemiska reaktioner. D. Molekylerna delar på sig.

2. Ett ämne kan finnas i olika former eller faser som det också kallas. För vatten har vi speciella namn på de tre formerna, is, vatten och ånga. Vilka är de tre formerna alla ämnen kan befinna sig i?

3. Moln består av väldigt små vattendroppar. Var kommer vattnet i molnen ifrån?

4. Om man värmer upp metallen järn till 1535 grader C så blir den flytande.

a) Vad kallas temperaturen där ett ämne blir flytande? b) Vilken av bilderna 1-3 visar partiklarna i järnet när det är i flytande

form? 1. 2. 3.

5. När det är kallt ute kan det bildas imma på en ruta. Orsaken till imman

är att vatten har kondenserat. Vilken fasövergång är det som sker när imma bildas?

6. När luften runt omkring en vätsketermometer blir varmare utvidgar sig vätskan i termometern och stiger i det tunna glasröret.

Förklara varför vätskan utvidgar sig i termometern.

7. Sedan slutet av 1800-talet har SMHI samlat in data för att kunna göra väderprognoser.

Ge ett exempel på hur möjligheten att göra väderprognoser har påverkat samhället.

P

Fysik Direkt

1. Luft består mest av syremolekyler och kvävemolekyler. Vilket av alternativen A–D beskriver vad som händer med molekylerna när luft blir varmare?

A. Molekylerna rör sig fortare.B. Molekylerna kommer närmare varandra.C. Molekylerna är med i kemiska reaktioner.D. Molekylerna delar på sig.

2. Ett ämne kan finnas i olika vatten har vi speciella namn på de tre formerna, is, vatten och ånga.Vilka är de tre formerna alla ämnen kan befinna sig i?

3. Moln består av väldigt små vattendroppar. Var kommer vattnet i molnen ifrån?

4. Om man värmer upp metallen järn till 1535 grader C så blir den flytande.a) Vad kallas temperaturen där ett ämne blir flytande?b) Vilken av bilderna 1-3 visar partiklarna i järnet när det är i flytande form?

1.

5. När det är kallt ute kan det bildas imma på en ruta. Orsaken till imman är att vatten har kondenserat. Vilken fasövergång är det som sker när imma bildas?

6. När luften runt omkring en vätsketermometer blir varmare utvidgar sig vätskan i termometern och stiger i det tunna glasröret.Förklara varför vätskan utvidgar sig i termometern.

7. Sedan slutet av 1800-talet har SMHI samlat in data för att kunna göra väderprognoser.Ge ett exempel på hur möjligheten att göra väderprognoser har påverkat samhället.

Livets former 34 1Kopiering tillåten. ©Sanoma Utbildning och författarnaBIOLOGI Direkt

1.2 Vad är levande?

Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp 1 lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder på det som du anser inte är levande.

1. Har gruppen levande något som är gemensamt för alla i gruppen?

2. Har gruppen inte levande något som är gemensamt för alla i gruppen?

3. Vad är det för skillnad på gruppen levande och gruppen inte levande?

uppslaget 1

20 Vårt solsystem 1 Vårt solsystem 21 1

VeM har räTT?

Varför är det varmare på sommaren än på vintern?

kan du?

1. Förklara hur år, månad och dag hänger ihop med månens och jordens rörelser.

2. Vilka fyra dagar hör ihop med årstidsväxlingarna? När infaller de?

3. Hur fungerar ett solur?

4. Varför kan man använda en pendel när man vill mäta tiden?

5. Vad är en satellit?

6. Vad menas med ebb och flod?

7. Vad skiljer antikens och medeltidens världsbild från Kopernikus och Galileis världsbild?

8. Vad är en meteorit och vad är en meteor?

9. I vilka två grupper kan man dela in solsystemets planeter?

10. Räkna upp planeterna i vårt solsystem och nämn något som kännetecknar varje planet.

11. Vad är en komet?

12. Vad är det för skillnad på månförmörkelse och nymåne?

13. Varför har månen så kalla nätter?

14.

Grundar sig detta påstående på naturvetenskap? Förklara varför du tycker att påståendet är, eller inte är, naturvetenskapligt.

Fundera Mera

1. Ibland syns månen mitt på dagen. Kan det inträffa vid fullmåne?

2. Inträffar solförmörkelser vid nymåne, halvmåne eller fullmåne?

3. Hur kan man veta att jorden är rund?

4. Vilken teknisk uppfinning använde Galilei när han förändrade vår världsbild? Och vilka uppfinning tror du gjorde det möjligt att genomföra bemannade rymdfärder i slutet av 1900-talet?

näT oCh BIBlIoTek

1. Vad är klockan just nu i New York, och vad är klockan i Moskva?

2. Vilket år, månad och dag är det idag enligt den islamiska kalendern?

3. Vad heter Jupiters månar?

4. Hur många marsår är du?

5. Vem var den första kvinnan i rymden?

6. Astronomer kan förutsäga vilka nätter man kan få turen att se särskilt mycket stjärnfall. Försök ta reda på när nästa natt med mycket stjärnfall inträffar.

7. När kommer nästa solförmörkelse att inträffa i Sverige?

8. När kommer Halleys komet att visa sig nästa gång? Och hur gammal är du då?

Gör eTT FörSök

Förmörkelser

Planera, genomför och redovisa din undersökning.

Du behöver: En kula, en pappskiva och en ficklampa.

Låt kulan föreställa månen och ficklampan solen. Rita jorden som en cirkel på pappskivan. Tänk på att jorden är mycket större än månen. Klipp ut cirkeln.

a) Undersök hur solen, månen och jorden är placerade i förhållande till varandra vid en solförmörkelse och vid en månförmörkelse.

b) Vid en månförmörkelse kan man se att jorden är rund. Hur kan man se det?

Vad TyCker du?

1. Det amerikanska rymdprogrammet apollo-projektet pågick mellan åren 1961 och 1972 och lyckades genomföra flera bemannade månlandningar. Kostnaden för programmet uppgick till ungefär hälften av värdet av Sveriges samlade utgifter under ett år. Vad tycker du talar för, och vad talar mot att använda så mycket pengar till sådan forskning?

2. 1633 dömdes forskaren Galileo Galilei till livslång husarrest av den katolska kyrkan. Kyrkan påstod att han hade spridit farliga irrläror. Tycker du att det finns något som talade för kyrkans handlande?

Många sover dåligt när det är fullmåne. Det beror på månens dragningskraft

Dagarna är längre och solen står högre på himlen.

Solen lyser starkare på sommaren.

Det inte är så många moln på sommaren som skymmer solen.

Jorden är närmare solen på sommaren.

Biologi, Fysik och Kemi Direkt utvecklar elevernas förmågor och kunskaper

Biologi, Fysik och Kemi Direkt passar alla elever”Mycket bra och genomtänkt lärobok. Fina illustrationer och bra beskrivningar. Pedagogiskt upplagd och lättläst. Även svåra områden beskrivs på ett sätt som underlättar för lärandet, utan att för den skull förlora sin skärpa.”Josefine Larsson lärare i matematik och NO.

Direktböckerna har

Alla kapitel har ett eller flera uppslag med frågor, fördjupningsuppgifter, sökuppgifter, Concept Cartoons, enkla laborationer och diskussionsuppgifter. Här utmanas och tränas elevernas förmågor och kunskaper.

¡ uppdaterat innehåll, helt anpassat till Lgr 11

¡ lättlästa texter som passar alla elever

¡ tydlig struktur som stödjer förståelsen

¡ layout som underlättar läsningen av texterna

¡ illustrationer och foton som förklarar och skapar intresse

¡ fakta- och förståelsefrågor i nära anslutning till texten

¡ plussidor med extra djup och bredd

¡ sammanfattningar med redogörande texter

¡ uppslag med frågor på olika nivåer, fördjup-ningsuppgifter, enkla laborationer, sökuppgifter och diskussionsfrågor, som svarar mot kunskapskraven och de tre förmågorna i Lgr 11

¡ facit med utförliga och förklarande svar på frågorna i boken

¡ inläst text för nedladdning till dator, läsplatta eller telefon – gratis

¡ online-böcker med flera extrafunktioner

Kunskapskraven i Lgr 11 bygger på tre perspektiv

Förmåga 1Att kunna använda sina kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning.

Beskriva

Förmåga 2Att kunna genomföra systematiska undersökningar.

Resonera

Förmåga 3Att kunna använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i samhället, naturen och människokroppen.

Samband

Beskriva

Resonera och Samband

Förmåga 1, 2 och 3

Förmåga 1 Förmåga 2

Förmåga 1 och 3

Förmåga 1

Lgr 11 beskriver tre förmågor som eleverna ska utveckla

Vad tror du?

308 Evolution – livets utveckling 6 Evolution – livets utveckling 309 6

Evolution är förändring sid. 310

Bevis för evolutionen sid. 316

Livets utveckling på jorden sid. 320

EVoLution– LiVEts utVEckLing

Kapitel 6

anpassning

naturligt och sexuellt urval

Evolution

konkurrens och samarbete

genetisk variation och mutation

Bevis för evolutionen

Livets utveckling

Människans utveckling

Fokus på

Nej, vi är mycket smartare och klättrar inte i träd..

Ja, på långt håll är vi nog släkt, vi har samma ursprung.

Tror du att människan är

släkt med apor?

Nej, människan är inte släkt med aporna.

Vi är människor.

Ja, men vi har en större

hjärna.

Luft 49 248 Luft, vatten, mark, syror och baser 2

koldioxid

Koldioxid är en färglös gas utan någon lukt. Den är något tyngre än de flesta andra gaserna i luften. Koldioxiden i luften kommer bland annat från förbränningen i organismernas celler, cellandningen.

Trots att det finns så lite koldioxid i luften har den mycket stor betydelse för livet på jorden. Växter tar upp koldioxid från luften och omvandlar den till socker vid fotosyntesen. Växterna använder sedan sockret som näring för att kunna växa, föröka sig och övervintra.

Det bildas också koldioxid vid förbränningen av fossila bränslen, som kol, olja och naturgas. De fossila bränslena bildades för flera hundra miljoner år sedan och har tills nu legat undangömda i marken. Därför ökar mängden koldioxid i luften när vi förbränner fossila bränslen och det påverkar vårt klimat.

Men koldioxid är inte bara ett bekymmer. Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen där växter bildar energirika sockermolekyler. Utan koldioxid fanns det ingen föda för djuren.

Koldioxid brinner inte. Om man sprutar koldioxid på något som brinner, hindrar man syretillförseln och då slocknar elden. Därför används koldioxid i brandsläckare, så kallade kolsyresläckare.

Det som bubblar i läsk och mineralvatten och kallas kolsyra, är koldioxid löst i vatten. Koldioxid kan också användas för att döda bakterier. Bakterier behöver syre för att kunna leva. Om man fyller livsmedelsförpackningar med koldioxid dör bakterierna och maten håller längre.

kolmonoxid

Tänk dig att någon bränner en stor hög med löv på hösten. Längst in i högen är det svårt för luften att komma in ordentligt. Då räcker inte syret till för att det ska bildas koldioxid. I stället bildas en annan kemisk förening som heter kolmonoxid, eller bara koloxid.

De kemiska namnen kolmonoxid och koldioxid beror på hur molekylerna ser ut. En kolmonoxid har en syreatom på varje kolatom, mono betyder en. En koldioxid har två syreatomer på varje kolatom, di betyder två.

Kolmonoxid är en mycket farlig gas. Det beror på att kol-monoxidens molekyl liknar syrgasmolekylen. Om man andas in kolmonoxid tar det syrets plats på de röda blodkropparna och blodet pumpar då ut kolmonoxid i stället för syre i kroppen. Efter en stund leder det till döden eftersom kroppens organ inte får något syre.

ozon

Syreatomer sitter normalt ihop två och två i en syremolekyl, men de kan också bilda molekyler med tre syreatomer. Sådana molekyler är en giftig gas med en frän lukt, som kallas ozon. Ozon finns normalt högt upp i atmosfären, i det så kallade ozonlagret.

Ozon bildas när UV-ljus från solen sönderdelar syremolekyler till ensamma syreatomer. Dessa slås sedan samman med hela syremolekyler till ozonmolekyler med tre syreatomer. Denna reaktion är en viktig förutsättning för liv på jorden. Ozonlagret hindrar det mesta av det skadliga UV-ljuset från solen att nå jordytan.

På 1980-talet upptäckte man att nästan hälften av ozonlagret hade försvunnit över Antarktis. Det hade bildats ett hål i ozonlagret. Det berodde på ett ökat utsläpp av olika gaser, framförallt olika freoner. Freoner användes förr framförallt i kylskåp och frysar. Men när skåpen hamnade på soptippen läckte freongaserna ut i atmosfären. Freonerna steg då genom atmosfären, upp till ozonlagret och förstörde ozonmolekylerna.

Genom att förbjuda användningen av freoner har man lyckats bromsa förstörelsen av ozonlagret. Något som annars hade lett till en katastrof för livet på jorden.

marknära ozon

Det bildas också ozon längre ner i atmosfären. Utsläpp från trafik och industrier leder till bildandet av marknära ozon.

Marknära ozon bildas också vid elektriska urladdningar, till exempel intill högspänningsledningar, i äldre solarier, kopieringsmaskiner och vid blixtnedslag. Det marknära ozonet orsakar stora skador hos växter och djur. Blad och barr skadas hos växterna, djur kan få andningsbesvär på grund av skador på slemhinnor och lungor vid höga halter av ozon

Kolmonoxid, CO2koldioxid, co2

Ozon, O3

ozon, o3

Kolmondioxid, COkolmonoxid, co

Australiens strandvakter vet att man måste skydda sig mot solens UV-ljus.

En ”dammsugare” har mycket lång hållbarhet tack vare att den paketeras i koldioxid.

IngressEtt spännande foto och en vardaglig frågeställning, Vad tror du? som lyfter fram elevernas egna föreställningar kring naturvetenskapliga frågor.

Fokus på är en sammanfattning av de begrepp som tas upp i kapitlet. Kan också användas som egenkontroll inför läxa eller prov.

TextEn modern form med lugna sidor, berättande text, korta rader och utan avstavningar underlättar läsningen av texten. Foton och illustrationer får gott om plats, utan att störa läsningen.

Luft, vatten, mark, syror och baser

oxid har två syreatomer på

Luft, vatten, mark, syror och baser

oxid har två syreatomer på

PluS Sidor

178 Atomer, joner och kemiska reaktioner Atomer, joner och kemiska reaktioner 179 55

KeMisKA bindninGAr

Det finns tre viktiga bindningstyper – jonbindning, kovalent bindning och metallbindning. Vilken bindningstyp som bildas beror på valenselektronerna. Det är de som bestämmer vilka andra atomer en atom kan reagera med och hur den gör när den binder till sig.

jonbindning

Positiva och negativa laddningar dras till varandra. Det är det som är grunden för jonbindningen. Jonbindning finns till exempel i alla salter. Koksalt, natriumklorid, består av positiva natriumjoner och negativa kloridjoner. Det finns inga natriumkloridmolekyler, utan natriumklorid är en jonförening. Natriumjonerna och kloridjonerna fogas samman en efter en, varannan positiv och varannan negativ, till en natriumkloridkristall. Formeln för natriumklorid, NaCl, talar om att det finns lika många natriumjoner och kloridjoner. I en annan klorid, kalciumklorid, finns det dubbelt så många kloridjoner som kalciumjoner, eftersom kalciumjoner har två plusladdningar. Formeln för kalciumklorid är alltså CaCl2.

Kovalent bindning – elektronparbindning

Atomerna i många ickemetaller är bundna till varandra två och två, till exempel H2, O2, N2, F2 och Cl2. De kan inte skaffa sig ett fullt yttersta skal genom att dra till sig elektroner från varandra. I stället fungerar det så att en del av deras valenselektroner blir gemensamma för båda atomerna. Elektronerna hör varken till den ena eller den andra av atomerna, utan till båda.

Så är det till exempel med de båda kväveatomerna i kvävgas. De har vardera fem valenselektroner var i L-skalet. Eftersom elektronerna är rörliga kan kväveatomerna dela på sex elektroner. På så sätt får bägge kväveatomerna åtta elektroner i L-skalen och fyllda yttre skal. Med kolatomen och de fyra väteatomerna i metan är det på liknande sätt. Varken kolet eller vätet kan dra till sig elektroner helt och hållet – i stället delar de valenselektronerna.

Kovalent bindning innebär att två atomer delar på två elektroner – ett elektronpar. Atomer som håller ihop med kovalent bindning bildar molekylföreningar, till exempel vätgas, klorgas och vatten. Kolföreningar är också molekylföreningar. När kolatomen delar åtta valenselektroner, fyra elektronpar, med andra atomer får den ett fullt yttersta elektronskal. I en diamantkristall är varje kolatom bunden till fyra andra kolatomer med elektronparbindningar. En bindning motsvarar ett elektronpar.

Metallbindning

I ett stycke metall är atomerna omgivna av ett ”moln” av elektroner. Alla valenselektronerna är gemensamma för alla atomer. Det är det som är det speciella med metallbindning. Samtidigt som elektronerna håller samman atomerna rör de sig fritt genom metallen. Eftersom det finns så många elektroner som inte är bundna till någon viss atom, flyter en elektrisk ström snabbt och lätt fram genom hela metallen. Metallbindningen ger metaller en bra ledningsförmåga. Metallernas typiska blanka yta beror också på elektronerna. Ljus reflekteras i ”elektronhavet” mellan atomkärnorna, likt ljusspeglingar på en vattenyta.

Reagerande ämnen Bildad förening Kemisk bindning

metall + icke-metall salt jonbindning

icke-metall + icke-metall molekylförening kovalent bindning

metall + metall legering metallbindning

8+

+ +

+ +

I en vätgasmolekyl delar atomerna på elektronerna. Det gemensamma elektronparet skapar en bindning som kallas kovalent bindning, eller elektronparbindning.

De två kväveatomerna i kvävgas-molekylen delar på sex elektroner. På så vis blir bägge atomernas yttersta elektronskal fullt.

7+ 7+

En koksaltskristall är uppbyggd av positiva natriumjoner och negativa kloridjoner, som ligger tätt intill varandra.

Jonbindning, kovalent bindning

och metallbindning är tre starka

bindningar. Det finns ännu fler

typer av bindningar, till exempel van

der Waalsbindning, vätebindning

och dipolbindning. Läs mer om

olika kemiska bindningar, deras

egenskaper och var de finns.

Na+ Na+ Na+

Na+

Na+

Na+Cl–

Cl–

Cl–

Cl– Cl– Cl–

Cl–

Cl–

Na+

Na+ Na+

Na+

Na+

Na+

Na+

Na+

Cl–

Cl– Cl–

Cl–

Cl–Cl–

Cl–Cl–

Cl–

PlussidorAlla kapitel har Plussidor med bredd och djup för elever som vill lära sig mer. Sidorna har också fördjupande frågeställningar att arbeta med.

Atomer, joner och kemiska reaktioner 179 5

6 Kraft 113 112 Kraft och tryck 6

Tyngdpunkt

Varför är det så svårt att hålla balansen om du står på ett ben? Och

varför är det ofta svårt att få en tavla att hänga rakt?

Alla föremål har en tyngdpunkt. Tyngdpunkten ligger mitt i

kroppen eller föremålet. Kanske inte om man räknar centimeter,

men där all massa verkar finnas samlad.

För att ett föremål ska stå stadig måste tyngdpunkten finnas rakt

över stödytan. När du står på båda fötterna blir stödytan stor. Även

om du skulle råka luta rätt mycket ligger tyngdpunkten fortfarande

kvar över stödytan. Därför står du stadigt.

Men när du står på ett ben blir stödytan mycket mindre. Om du står

på vänster ben måste du luta lite åt vänster för att tyngdpunkten

ska hamna över vänster fot. Då är det lätt att vingla till så att tyngd-

punkten hamnar utanför stödytan. En stor stödyta ger alltså bättre

stabilitet än en liten.

Tyngd och vikt

Till vardags betyder orden tyngd och vikt samma sak,

men för en fysiker är det helt olika saker. Vikt är samma

sak som massa. Det är ett mått på hur mycket materia

det finns i ett föremål.

Tyngden är samma sak som tyngdkraften som drar i

föremålet. Astronauter i rymden är nästan tyngdlösa,

men de är absolut inte viktlösa. Då skulle de ju ha

förlorat all materia i sina kroppar! Astronauter som

landar på månen har fortfarande samma vikt som på

jorden, men eftersom månen är mindre än jorden blir

tyngdkraften på månen svagare. Astronauternas tyngd

på månen blir bara en sjättedel av vad den är på jorden.

Vikten hos ett föremål är alltid samma oberoende av var

man är någonstans. Men tyngden kan variera.

Eftersom det är så lätt att förväxla vikt och tyngd,

använder vi ordet massa istället för vikt i fortsättningen.

enheten newton

När man mäter krafter använder man en dynamometer. Krafter mäts

i enheten newton (N), efter mannen som upptäckte tyngdkraften.

Om man hänger en vikt på 1 kg på en dynamometer, visar den

10 N. Med en vikt på 10 kg visar dynamometern 100 N.

Man kan räkna ut tyngdkraften genom att multiplicera massan

med 10. Massan 3 kg har på jorden tyngden 30 N

tyngdkraften = massan · 10

De flesta vågar fungerar på samma sätt. De mäter egentligen

tyngden av ett föremål, men är graderade så att de visar massan.

På jorden fungerar det bra. Men om vi tog med en sådan våg till

månen skulle vi få alldeles fel värde.

Om du i verkligheten väger 60 kg skulle vågen visa 10 kg på månen.

Men i själva verket är massan oförändrad. Det är ju tyngdkraften

som har ändrats.

Massa tyngdkraft

1 kg 10 N

5 kg 50 N

10 kg 100 N

Vad är massa?

a) massa är samma sak som vikt

b) massa är samma sak som tyngd

c) massa är samma sak som densitet

Kan du?

1. i vilken enhet mäter man kraft?

2. Vadärdetförskillnadpåtyngdochvikt?

3. Vilkakrafterverkarpåenboksomliggerpåettbord?

4. Vadmenasmedettföremålstyngdpunkt?

Tyngdpunkten är den punkt som tyngdkraften verkar dra i.Astronauterna på rymdstationen ISS

är tyngdlösa, men inte viktlösa!

tyngdpunkt

stödyta

tyngdpunkt

stödyta

tyngdpunkt

1. 2. 3. 4.

Var ligger tyngdpunkten? Står flaskorna stadigt? Kommer någon att ramla omkull?

FrågorVarje kapitel avslutas med några korta frågor, Kan du? Enkla frågor för egenkontroll av faktakunskaper och förståelse.

lärarmaterial – med prov och bedömningar biologi, … · biologi direkt lärarmaterial online...

Documents