klimatsmart by societe

by

Klimatsmart NÄTVERK FÖR AFFÄR OCH KARRIÄR

Magasinet är ett temanummer med fokus på klimat- och hållbarhetsfrågor i Mälardalen och globalt. UTGÅVA 1 APRIL 2013

“Jag brukar säga att vi ska tjäna samhället istället för att tjäna på samhället”Stina billinger, hållbarhetSchef Storebrand-koncernen Scanna och lÄS MagaSinet PÅ sUrFPlattaN E

– 2 –

Klimatsmart by Société

– 3 –


Tellus eTT sTändigT

växande sopberg?

Året är 1976 och Ettore Scolas film Fula, skitiga och elaka har premiär. Filmen skildrar en brokig familj som lever i ofattbar misär på en soptipp utanför Rom. Då upprörde filmen och överallt pratades det om hur makabert det måste vara för dessa människor. Idag är det verklighet för en stor mängd av jordens befolkning. Barn och vuxna lever på och bredvid soptippar i Bangladesh, Kairo, Aleppo och Rio de Janeiro.

TexT: Sabina CaSpari

lÄS Vidare F

– 4 –


Sopor väcker helt klart blandade känslor. Det är ett fenomen med flera ansikten. Sopfrågan är komplex och som lekman är det lätt att blanda äpplen och päron då man försöker förstå sig på problematiken. Men det vi alla är enande överens om är att sopor är

ett problem om vi inte tar tag i detta. För inte allt för länge sedan löste länder och människor

sophantering genom att helt enkelt gräva ner dem i marken. Inga mer problem! Som tur är har majoriteten kommit längre än så i sitt agerande. I Kina och Indien börjar man äntligen återvinna sina sopor istället för att elda upp dem eller kasta dem på hög. I Sverige har förbränning av visst avfall blivit en allt viktigare del av vår energiförsörjning då vi, till skillnad från andra länder i Europa, använder oss av kraftvärme. Kraftvärme är ett mycket energieffektivt sätt att utvinna både värme och el ur ett och samma bränsle genom energiomvandling. Det har hög säkerhet och en låg miljöpåverkan. Avfallet som används till detta är dessutom det där sista, det som inte går att kompostera eller återvinna, men som det går att utvinna energi från.

soPberget i stilla havetFör några år sedan fick det enorma berg med plastsopor som skvalpar runt i Stilla Havet stor uppmärksamhet. Mellan Hawaii och Kalifornien, finns ett enormt stråk av sopor, mest små plastfragment som flyter omkring i en slags soppa. Soppan gör så att det marina sopberget inte syns från satellit, men plasten fyller stora håvar som dras genom vattnet från forskningsfartyg.

Mängder av plastsopor har flutit i land i nordvästra Hawaii. Plaststråken bildas när havsströmmar roterar, vilket de kan

göra över stora och små områden med olika hastighet. Studier visar att stråken flyttar sig geografiskt. Från Atlanten har enorma marina stråk av plastsopor också rapporterats.

Det finns även ett mindre känt, men väl undersökt sopberg utanför USA:s östkust. För drygt 22 år sedan började kursdeltagare från det amerikanska studieförbundet Sea Education Association, Sea, hitta stora samlingar plastfragment i över ett 1450 kilometer långt område. Koncentrationen av plastföremål uppgår till 200 000 ton per kvadratkilometer. De ytliga havsströmmarna gör att plastfragmenten lätt samlas i området. Däremot har koncentrationen av plastpartiklar, som vanligtvis är några millimeter stora, inte ökat under de två decennier kartläggningen pågått. Under samma tid har mängden skräp som slängs i haven ökat markant. Vart det tar vägen har forskarna ännu inget svar på.

viKtig del av världshaNdelNSopor har definitivt blivit en viktig del av världshandeln. Och än har vi inte sett hela utvecklingen. Det kan till och med bli så att de som tar emot sopor får betala för dem. (Idag får mottagaren betalt). Så kallade sopmäklare har dykt upp och i Italien har man börjat bygga en sopbörs. Visserligen har experter börjat varna för brist på sopor på grund av konkurrens, men det är inte något energiföretagen behöver oroa sig över. Idag slänger världens hushåll 1,6 miljarder ton sopor varje år vilket gör ett kilo sopor

Barn i Bangladesh som lever, arbetar och leker bland sopor.

– 5 –


per person och dag. En siffra som förväntas stiga till tre miljarder ton fram till 2030. Oron rör snarare dessa enorma siffror. Vi verkar drunkna i sopor.

Men som alltid finns det en skitig sida av myntet – den italienska maffians inblandning. För några år sedan avslöjades att den italienska maffian, Camorra, gjort rekordvinster på miljöfarligt avfall som de sedan dumpat lite varstans runt Neapel och på Sicilien.

Ett annat exempel är ruttnande sopor i Brasilien. Ett årtal alla minns, 2009. Den 17 juni 2009 hittar brasilianska hamnmyndigheter containrar fyllda med sopor som ligger och ruttnar. De är fyllda med allt, från kemiska toaletter till matrester och datordelar, och kommer från Storbritannien. Soporna som ligger där är avsedda för ett brasilianskt importföretag som uppger att de väntat skeppslaster med återvinningsbar plast. Chefen för Brasiliens miljömyndighet Ibama, Roberto Messias, går i taket och ger importföretaget böter samt ber Storbritannien ta tillbaka lasten. ”Brasilien är ingen stor soptipp för resten av världen” utropar han. Den brittiska ambassaden replikerar i ett uttalande att man

utreder fallet och inte tänker tveka att agera om man upptäcker att företag brutit mot Baselkonventionen, konventionen om transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall. Båda länderna har undertecknat konventionen.

eUroPa har lÅNg väg KvarNationellt visar en ny rapport från Naturvårdsverket att svenskarna slänger alltmer sopor samtidigt som mängden avfall som återvinns krymper. Rapporten avslöjar att varje svensk producerade cirka 430 kilo avfall per person och år 2011.

Som tur är har vi i Europa tagit ytterligare ett grepp om avfallshanteringen. Men, ändå har den italienska maffians inblandning i hanteringen av farligt industriavfall och fuskbyggen formligen exploderat sedan dess. I alla fall om man får tro organisationen Legambiente. För många industrier är det billigare att låta maffian ta hand om avfallet än att tvingas göra det själva på mer kostsamma sätt. Problemet är att maffian som tar hand om drygt elva miljoner ton sopor och avfall varje år dumpar avfallet i sjöar, grottor och stenbrott. Det är inte länge sedan den italienska

armén tvingades gå in i Neapel för att röja upp i stadens sopkaos. Över 100 000 ton avfall hade legat och ruttnat sedan jul på gatorna eftersom alla soptippar var överfulla. Desperata invånare började tända eld på soporna av rädsla för sjukdomar. I detta akuta läge sändes armén in. Maffians smutsiga miljardbusiness har gjort Neapelregionen till en tickande miljöbomb. En sopkris som pågått i över ett årtionde och där bakomliggande faktorer

Problemet är att maffian som tar hand om drygt elva miljoner ton sopor och avfall varje år dumpar avfallet i sjöar, grottor och stenbrott.

Neapel 2009, gatorna är fyllda med sopor som slängts i drivor.

lÄS Vidare F

– 6 –

kliMatSMart by Société

är maffi an och misshushållning. 2010 hände samma sak på Sicilien då halva ön täcktes av sopor på gatorna.

Föreställ er följande scenario. VAFAB har stängt igen och Mälarenergi förbränner inte våra sopor längre. Det är högsommarvärme i Sverige. Runt om på gatorna i Västerås ligger drivor med välfyllda plastpåsar. I träden hänger plast och papper som slitit sig lösa från påsarna som gått sönder. Matrester blandas med blöjor och halvtomma glasfl askor. Farligt avfall delar plats med slitna kläder och industriavfall. Och så stanken från mat som ruttnar. Så var det över hela Sicilien 2010 och precis så kommer det att fortsätta vara på olika plaster i världen om vi inte hittar en lösning.

Som tur är fungerar sophanteringen i vårt land och vi är ett föredöme med vår källsortering, deponi och kompostering. Är

det för att vi har för lite sopor, trots att vi konsumerar och slänger allt mer, som vi vill importera dem och på så vis tillgodose vår energiförsörjning? Vad kom först, hönan eller ägget?

FaKTa | Hushållsavfall till deponi

Skinnskattebergs kommun ligger på åttonde plats med 3289 kg/invånare och år, visar en ny rapport som rangordnar vilka svenska kommuner som slänger fl est sopor. I genomsnitt skickar rika länder hälften av sitt avfall till deponi. en siffra som förväntas sjunka med tio procent 2030.

avFallsTrappan / avFallsHierarKin Detta är en hierarki för i vilken ordning olika metoder för avfallsbehandling bör användas. Den grundar sig på eU-direktiv som rangordnar hur avfall bör hanteras och som styr hur avfallet ska tas omhand även i Sverige

1. avFallsMiniMering

2. återanvÄnd

3. återvinn

4. energiutvinning

5. dePoni

Som ett sista alternativ bör deponering väljas.

existerande avfall bör återanvändas i största möjliga mån. exempel: genom att skänka bort eller läm-na gamla föremål till second hand- butiker. Även pantfl askor av glas är exempel på återanvändning.

Kan avfallet inte material-återvinnas bör energin i avfallet utvinnas genom förbränning.

När det inte går att återanvända bör vi försöka återvinna materialet. Något som vi gör vi idag med bland annat förpackningar och tidningar. Kompostering eller rötning av mat-avfall och trädgårds-avfall är andra exempel.

Avfallstrappan hävdar att vi bör skapa så lite avfall som möjligt. Då minskar vi på bästa sätt användningen av jordenvs resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall.

– 7 –


Det händer mycket på Strike. Under sommaren river vi ut och bygger om och förbereder för nya roliga och spännande aktiviteter. Skytte, racing, golf, multisport … Nya attraktioner och simulatorer som garanterat höjer pulsen. Och sen har vi ju bowling så klart, med nyoljade banor och putsade klot.

Dessutom planerar vi som bäst för en ny À la carte-restaurang i gatuplanet mot Sigmatorget. God och vällagad mat i nya, fräscha lokaler. Premiär i höst. Håll utkik!

Ring Johan Frisk, event- och försäljningsansvarig, på 021-30 55 00 eller 0730-85 13 33, så får du veta mer.

NYA AKTIVITETER, NY RESTAURANG,

NYA MÖJLIGHETER

Obs!

Vi har även

catering

– 8 –


Fisken ruttnar Från huvudetJag minns chefen för ett medelstort företag som i början av 2000talet sa till mig: ”Fan, va’ jag är trött på sälkramarna!” Det här var långt innan klimatet hade började diskuteras regelbundet på nyhets plats. Visserligen hade miljörörelsen redan funnits i trettio år och döda sälar lett till ett genombrott för miljöpartiet i rikspolitiken fjorton år tidigare, men våren 2002 var klimat och miljö ickefrågor hos de flesta företag. Fyra år senare gjorde jag research till artikel om klimathotets vinnare. Det var svårt att hitta material. Klimatförändringarna var fortfarande en obskyr fråga, som mest intresserade aktivister och forskare. Så kom den så kallade Sternrapporten (döpt efter författaren, den brittiska ekonomen Nicholas Stern) i oktober samma år. En av rapportens viktigaste slutsatser var att de globala förändringarna i klimatet är en stor utmaning för företag och samhälle. Nicholas Stern skrev också att kostnaderna för att ställa om till ett hållbarare samhälle var höga, men inte alls lika höga som kostnaderna för att inte agera alls. Slutsatsen var att den som anpassar sig i tid kan göra en insats för jorden – och samtidigt tjäna pengar. Plötsligt var alla ombord; politiker, företag, media och organisationer. En del har gjort stora framsteg: På konferensen ”Klimatsmart – framtidens företagsutmaning” på Ikea i Västerås berättade Maria Wetterstrand, f d språkrör för miljöpartiet, om Telia Sonera, som började med videomöten och därmed mer än halverade sitt resande och minskade sina koldioxidutsläpp med över 80 procent. Ikea själva satsar på vindkraft, solceller, fjärrvärme, bergvärme och energieffektivisering och säger att företaget vill spela en ledande roll i arbetet med att ställa om till ett klimatvänligare samhälle. Andra företag är fortfarande kvar på stadiet ”viktigt, men någon annan får ta ansvar för det”. Jag har mött chefer som säger: ”det här jobbar vår CSRansvarige med” eller ”vi anlitade en konsult för att titta på det”. Ingen förändring sker om inte engagemanget kommer från ledningen. Inget prat kommer att omsättas till handling om inte frågorna drivs av cheferna själva.Fisken ruttnar fortfarande från huvudet.

Jonas Hållén arbetar som reporter och delägare i Sol, vind & vatten, som bland annat driver en nyhetsblogg om vindkraft, vindindustrin.se. Bloggen har specialiserat sig på förnybar energi. Jonas fungerade som moderator vid Sociétés arrangemang Klimatsmart den 4 februari i Västerås.

krÖnika | Jonas Hållén

– 9 –


Förändringar som överraskar oss sveper in i ett allt högre tempo. Häromdagen läste jag följande text: Mobilitet, Gamifi cation, Responsive Design, multiskärm. Trender som råder inom IT just nu, och som blivit ännu fl er inom webb. Den stora frågan är vilka man ska haka på, och hur de kan bidra till att göra min verksamhet mer lönsam, och öka försäljningen. En företagare måste kunna tyda de olika trenderna. Utan förståelse blir det svårt att hålla koll på färdriktningen.

Framförallt ser jag en utveckling. Tack vara de sociala medierna kan ett företags skavanker kontinuerligt blottas för allmänhetens beskådande. Relationen mellan konsumenter och företag har förändrats. Företagare börjar inse att de verkar i ett kvalitetssamhälle där service och kvalitet är ett måste. Med ett ständigt leende på läpparna, och genom att göra det lilla extra för kunden kan du överleva. Gör du inte det plockar någon annan upp bollen, och på några få minuter vet hela världen att du inte gjort det. Så snabbt sprids information. För företagen har den nya realtidsvärlden blivit monumental. En chans att göra bot erbjuds man, och den som inte är tillräckligt snabb kan räkna med repressalier.

Det krävs mer av ett företag än att det är billigt, bra och miljöinriktat. Det måste sticka ut. Det har en knivskarp global konkurrens sett till.

Sedan första numret av Les Aff aires (november 2009) har fokus alltid varit på utveckling. Att inte stagnera, göra samma utgåvor och intervjuer. Där har kvinnor lyfts med stora visioner och glänsande aff ärsidéer, och jag är övertygade om att Les Aff aires spelat sin roll i Västmanland. Istället för att nu spela ut vår roll väljer vi att sluta på topp och gå mot nya utmaningar.

Les Aff aires läggs i kylskåp och dottern; Société tar plats.

Bäst före datum är något som jag går efter i största möjliga mån. Därför är jag övertygad om att man måste vara medveten om när man ska lämna över stafettpinnen till någon annan innan du hinner bli blasé. Jag tror nämligen att du bara kan vara excellent under en kortare tid.

Min tid som chefredaktör för Les Aff aires har gått mot sitt slut. Och även om jag fortfarande brinner för frågan i sig, brinner jag ännu mer för samhällsutveckling. Så för mig stundar nya tider som konsult. Att hjälpa till och bygga upp aff ärsnätverket Sustainet by Société. Ett nätverk med fokus på samhällsutvecklande frågor.

Hoppas vi ses framöver på någon av de konferenser som kommer att anordnas runt om i Mälardalen.

Nu stundar nya tider för Sabina. Rollen som chefredaktör för Les Aff aires byts ut mot nya utmaningar.

ledare | Sabina CaspariKlimatsmart är ett ställnings-tag ande för Société i vilket man vill lyfta klimatfrågan från ett globalt perspektiv till ett lokalt.

Magsinet är en vidareutveck ling av Les Aff aires, aff ärs maga sinet

för kvinnor i Västmanland .

redaKtör

Sabina Caspari, Caspari Media

ad/layoUt

Anders Gidlund, 365 Publishing

ProjeKtledare

Johanna Sandberg Nicolaides, Société

sKribeNter

Sabina Caspari, Marie Halldestam, Jenny Laine,

Maria Maandi Wallin.

UPPlaga

Magasinet trycks i en begränsad upplaga om 2 500 exemplar.

distribUtioN

Magasinet distribueras till medlemmar i Société samt

utvalda företag.

Magasinet fi nns också digitalt, lämpligt för läsplattan,

på följande adress:issuu.com/sustainet

eller läs in qr-koden nedan.

byKlimatsmart

NÄTVERK FÖR AFFÄR OCH KARRIÄR

– 10 –


energiby utanFÖr vÄsteråsI sommar står Sveriges första Energiby med fokus på förnyelsebara energikällor som sol, vind och vattenkraft klar. I Nykvarn, två mil öster om Västerås kommer även Nordens största solcellspark att byggas med en eff ekt om 1 MW. Parken kommer därmed att kunna producera över en miljon kWh.

Initiativtagare till projektet är bland annat Kraftpojkarna som också kommer att ha sitt huvudkontor i parken. Syftet med satsningen är att ge oss en djupare förståelse för vad förnyelsebar energi handlar om. På plats kommer man att kunna ta del av Kraftpojkarnas system och produkter, delta vid seminarier och utbildningar inom området, etcetera.

energieFFektivisering av byggnader och Fastigheter En av ABB:s paradgrenar är energieff ektivitet. Utvecklingen inom industri och kraftbolag har gått fort och nu ser vi också stora utvecklingsmöjligheter även för bygg och fastighetsindustrin inom detta område.

– Det fi nns en enorm potential i att aktivt gå in och eff ektivisera elen i fastigheter. Stora fastighetsägare, kommun, landsting, byggherrar med fl era har också insett att här fi nns stora möjligheter för ekonomiska och miljömässiga besparingar, säger Ralf Späth.

En ökad energieff ektivisering av byggnader och fastigheter skulle kunna få ansenliga eff ekter. Sektorn Bostäder och Service är en av de största brukarna av energi och står för ca 39 procent av den slutgiltiga energianvändningen, och under husets livslängd går 84 % av energianvändningen åt för att driva huset. Därför är det naturligt att titta på denna del när man vill bli mer energieff ektiv.

teKNiKeN FiNNsByggregler och direktiv har skärpts. Till exempel ska energiförbrukningen i fastigheter reduceras med 20 procent fram till 2020 och med 50 procent till 2050, i förhållande till förbrukningen 1995.

– Redan idag fi nns mycket fastighetsautomation som vi inte riktigt utnyttjar, men det fi nns fantastisk potential för teknik som så att säga styr din vardag i fastigheten.

Med smart styrning av belysning, fl äktar, värme och markiser kan allt anpassas efter brukarens behov och energiförbrukningen optimeras. Med hjälp av sensorer kan man anpassa värmesystemet efter om det fi nns någon i rummet eller inte och på samma sätt kan belysningen regleras beroende på hur mycket solen lyser in i en fastighet, eller stängas av per automatik om ingen är där. Att så noga kunna styra el, värme och ventilation ger

förstås stora möjligheter att spara el och energi

– Besparingspotentialen är så klart olika för olika typer byggnader. Till exempel har man sett att man i skolor kan spara 3035 procent. För kontor är siff ran 3540 procent och i butiker upp till hela 49 procent, säger Ralf Späth.

– 11 –


vad har kÖttbullar, trÄMÖbler och vÄrlden geMensaMt?Just nu lägger Ikea ett stort fokus på hållbar utveckling, vilket genomsyrar hela organisationen. Man ser bland annat över verksamhetsdelarna tillverkning, förpackning och transport.

Visste ni att IKEA lägger ner miljontals euro på att lysa upp, värma och kyla sina varuhus och lokaler?

Därför har Ikea beslutat att vara 100 procent förnybara till år 2020 genom att produ cera lika mycket energi som man förbrukar. Till den produktionen ska förnybara energikällor som vind och sol användas. Byggnadseff ektivisering är en annan viktig del som ses över.

I slutet av 2012 hade Ikea installerat fl er än 250 000 solpaneler på sina varuhus och byggnader samt investerat i 126 vindkraftverk i sex länder.

våga rata PlastleksakerDet farligaste rummet i familjehem är idag barnrummet. Våren 2012 gjorde miljöförvaltningen i Stockholms stad stickprover på 14 olika leksaker för att mäta halten av förbjudna och giftiga kemikalier. Resultatet visade att fl era av leksakerna innehöll ftalater som är en grupp kemiska ämnen. Ämnen som används för att göra plast mjukare. Tre av ämnena är så skadliga att de blivit helt förbjudna i leksaker. Och i juni 2012 kom ett nytt larm om gift i leksaker. En docka innehöll tio procent av en förbjuden kemikalie.

På varuhushyllorna har träleksaker fått bytta plats med de i plast, det har blivit en raritet. Istället domineras marknaden av

billigare plastleksaker som i sin tur lätt går till deponi. Högkonsumtion när den är som sämst.

Länsförsäkringar Bergslagen har alltid tagit ett aktivt samhällsansvar för både människor och miljö. Företaget som ägs av sina 200 000 kunder fokuserar på att skapa ekonomisk trygghet för människor och verksamheter när något händer. Att företaget arbetar för att förebygga skador faller sig naturligt. Det sker dagligen vatten och brandskador i vår omgivning. Varje liknande skada innebär en miljöpåverkan på bland annat klimatet. Skadorna medför miljöpåverkan genom den materialanvändning, sanering, transporter och energiförbrukning som blir följden av skadan.

– Vi arbetar aktivt för att förebygga skador och minska antal bränder. Om exempelvis en vanlig villa brinner ner så orsakar det ett utsläpp på cirka

25 ton koldioxid. Därför bidrar varje brand vi lyckas förhindra till ett eff ektivt miljöarbete, berättar Mikael Sundquist, vd Länsförsäkringar Bergslagen. Att förebygga skador blir därför allt

viktigare. Länsförsäkringar Bergslagen genomför en mängd insatser för att hjälpa sina kunder att undvika olika typer av skador. Bolagets medarbetare är också löpande ute hos kunderna för att på olika sätt tipsa om åtgärder som kan förebygga skador, till exempel att ha säkra elinstallationer och tillgång till brandsläckare.

– Vi fokusera framförallt på tre skadeförebyggande områden vatten, trafi k och brand, avslutar Mikael Sundquist.

våga rata PlastleksakerDet farligaste rummet i familjehem är idag barnrummet. Våren 2012 gjorde miljöförvaltningen i Stockholms stad stickprover på 14 olika leksaker för att mäta halten av förbjudna och giftiga kemikalier. Resultatet visade att fl era av leksakerna innehöll ftalater som är en grupp kemiska ämnen. Ämnen som används för att göra plast mjukare. Tre av ämnena är så skadliga att de blivit helt förbjudna i leksaker. Och i juni 2012 kom ett nytt larm om gift i leksaker. En docka innehöll tio procent av en förbjuden kemikalie.

På varuhushyllorna har träleksaker fått bytta plats med de i plast, det har blivit en raritet. Istället domineras marknaden av

billigare plastleksaker som i sin tur lätt går till deponi. Högkonsumtion när den är som sämst.

att FÖrhindra skador Är MiljÖansvar

FaKTa | Länsförsäkringar Bergslagen

länsförsäkringar bergslagen är ett lokalt, fristående bolag av 23 i länsförsäkrings-gruppen. bolaget är helt kundägt av sina drygt 200 000 kunder. bolaget har 15 kontor i Västmanlands och Örebro län med närmare 300 medarbetare och erbjuder bank, försäkring och fastighetsförmedling. Sedan tio år är länsförsäkringar bergslagen certifi erat enligt ISO 14001.

– 12 –


Munktell science Park – en naturlig MÖtesPlats FÖr innovatÖrerPå Munktell Science Park är möten en central del för att hjälpa innovatörer att förverkliga sina idéer. Under de senaste åren har det arrangerats stora och små möten. Från frukostar till workshops och seminarier det kan vara på plats i byggnaden i Eskilstuna, på Kulturhuset i Stockholm, på nätet eller på Polarforskningssekretariatets naturvetenskapliga station i Abisko.

Ett exempel på detta var hösten 2012 då tio vinnare från, den av Munktell Science Park anordnade, innovationstävlingen Smart Lunch befann sig i Abisko för att möta varandra och diskutera sina hållbara affärsidéer. Här träffades dessa personer från flera håll i Sverige under en helg och utbytte erfarenheter kring utmaningar inom teknologi, ekonomi, marknadsföring och organisation. På plats fanns också personer med erfarenhet för att hjälpa dem att komma vidare.

Bland vinnarna i tävlingen fanns det vertikala växthuset Plantagon som möjliggör odling i städer, en solgrill och ett hållbart slakteri i Namibia. Adam Jansson, som var med i Abisko, och har en central del i Sustainable Abattoir säger:

– En resa till Abisko gjorde det väldigt tydligt att det finns ett stort engagemang

och uppfinningsrikedom i Sverige vad beträffar hållbar utveckling av matproduktion. Man brukar säga mat landet Sverige och efter helgen i Abisko

finns det hopp om att vi kan lyckas, berättar Olle Dierks, Open Innovation Manager.

Upplägget med innovationstävlingar inom samhällsutmaningar är något som har kommit att bli en central del i Munktell Science Parks upplägg för att inspirera till nya idéer och att lyfta fram de som redan har en innovation. Genom att ha en engagerad jury (i detta fall från bland andra Naturvårdsverket, Vinnova och Kulturhuset) som går igenom många idéer underlättas urvalsprocessen för att hitta personer med bra idéer som kan få hjälp från de många initiativ som Munktell Science Park ligger bakom.

Bland initiativen finns projekt ansökningshjälp via Projekttorget, inkubatorverksamhet för de företag som har en idé med stor potential via Create, riskkapitalfinansiering från affärsänglar via Sörmlandsfonden och innovationsstrategier från doktorander. Genom det nära samarbetet med Västerås Science Park möjliggörs också ett brett kontaktnät med kompetens i både Västmanland och Sörmland.

Just nu är en ny tävling på gång med fokus på hållbara städer, där sökandet efter lovande idéer även kommer att ske inter nationellt. Det krävs att många är med och möts för att det ska ske banbrytande innovationer som är bra både för ekonomin och miljön, och på Munktell Science Park hoppas man ha beståndsdelarna för att vara hjärtat i den utvecklingen i regionen.

FÖrbundet Med Fokus På kliMat och MiljÖDen ideella föreningen, Förbundet Agenda 21, arbetar för att Västmanland ska bli bäst på hållbar utveckling. Nätverket består idag av cirka 80 företag, myndigheter och organisationer. Föreningen ger ut tidningen Gröna Draken till alla 130 000 hushåll i Västmanlands län och Heby kommun.

Ett av Agenda 21:s nuvarande fokusområden är energieffektivisering varför man dragit igång projektet Vett & Watt. Projektet lyfter frågor som handlar om

energieffektivisering i vardagen varvat med temadagar om solenergi samt idéforum för hållbar utveckling.

Kort om vett & Watt• Vett & Watt är en studiecirkel som

handlar om energieffektivisering och förnybar energi.

• De flesta människor använder mycket mer energi än de har nytta av. Det belastar miljön och klimatet i onödan och som dessutom kostar pengar.

• Vårt beteende påverkar i stor utsträckning energianvändningen och

ofta kan små förändringar leda till stora besparingar.

• Vett & Watt är ett led i Förbundet Agenda 21:s energi och klimatarbete. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med studieförbund och energibolag.

– 13 –


FraMtidens vinnare - resurseFFektiva bolagI en värld med stadigt växande befolkning och begränsade resurser ställs det allt högre krav på näringslivet. Näringslivet måste börja anpassa sig till en ny verklighet, där råvaror och andra insatsvaror sannolikt kommer bli allt dyrare. De bolag som tar resurseffektivitet på allvar kommer därför ha en ökad lönsamhet i framtiden och en fördel framför sina konkurrenter.

På SPP har vi fokuserat på hållbarhet sedan slutet av nittiotalet, och har idag åtta analytiker som på heltid arbetar med hållbarhetsanalys. Utöver koncernens minimistandard så lägger vi i vår investeringsprocess stor vikt på framåtblickande analys. (Minimistandard; där vi sållar bort de värsta bolagen inom bland annat miljö, mänskliga rättigheter och kontroversiella vapen.) Vi värderar bolag utifrån deras positionering mot globala trender inom hållbarhetsområdet. Såsom resursknapphet, tillväxt i utvecklingsmarknader och ändrade konsumtionsmönster.

Genom att förståelse för risker och möjligheter i dessa trender tror vi oss bli en bättre kapitalförvaltare.

Nyligen publicerade Harvard Business Review en studie där man jämförde avkastningen på de mest resurseffektiva bolagen i ett globalt aktieindex1 med avkastningen på hela index. Slut satsen var att de mest resurseffektiva bolagen över en fem års period genererade en meravkastning på ca 11% per år. Helt enkelt för att de bolag som tar frågor såsom energieffektivitet och vattenanvändning på allvar sänker sin produktionskostnad och är lönsammare än sina konkurrenter. Oavsett vad man tror om klimatförändringar kommer resursknapphet att ha en betydande effekt på rent företagsekonomiska faktorer och bolagens framtida vinst.

Under hösten lanserade SPP en global aktiefond kallad SPP Global Topp 100, där vi samlat det vi anser vara de hundra mest hållbara bolagen i en och samma fond. Vi är övertygade om att de bolag som kan göra mer, för fler, med mindre resurser är framtidens vinnare!

1. Heyns, Harvard Business Review, September 2012

Jonas Ahlén är förvaltare av Hållbara Investeringar på SPP/Storebrand. Han

förvaltar också fonden SPP Global topp 100 där SPP samlat de hundra mest håll-bara företagen i en och samma fond.

krÖnika | Jonas Ahlén

varje sak och Material soM återvinns gÖr skillnadTänk att en återvinning av en aluminiumburk kan jämföras med tvtittande i en hel månad!

Återvinning skapar en enorm miljönytta då dina och alla andras prylar och produktionsavfall kan tas tillvara – om och om igen. Stena Recycling är Sveriges ledande återvinningsföretag. Vi återvinner avfall från alla branscher inom industri, handel samt även kommuner. En ständig utmaning är att utveckla nya miljökloka och lönsamma sätt att återvinna samhällets avfall och som är bra för både kunder, miljö och samhälle. Stena återvinner varje år över fem miljoner ton avfall: järn, metaller, papper, plast, farligt avfall, elektronik, brännbart avfall mm. Materialen förädlas på någon av Stenas 250 anläggningar i 14 länder och levereras sedan som prima råvaror till exempelvis stålverk och pappersbruk. Till exempel kan en gammal wokpanna bli en del i en miljöbil!

Visste du att återvinningen av en enda aluminium burk sparar energi och gör det möjligt att se på TV en timme om dagen i en hel månad? Återvinner du en veckas dagstidningar sparas energi som motsvarar dammsugning en timme i veckan i ett helt år. Så stor skillnad är energiåtgång och miljöpåverkan när man jämför återvinning med att tillverka nya material från gruva, skog eller av olja.

På olika sätt utvecklar de innovationer för att finna nya kloka vägar att återvinna och transportera avfall. Allt för att maximera återvinningen och minska miljöpåverkan. I Sverige transporteras stora mängder avfall på tåg genom satsning på egna tågvagnar. Varje år ersätter de över 10 000 lastbilstransporter vilket bidrar till en ökad säkerhet ute på vägarna. Tillsammans med världsledande universitet bedriver de ett unikt forskningsprogram inom återvinning.

I Stena Metallkoncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen råvara, finansverksamhet samt internationell handel med stål, metaller och olja.

– 14 –


Hos oss hittar du någraav marknadens ledandevarumärken.

Oavsett hur dina behov ser ut har vi på Möller Bil en bil för dig.Vi är återförsäljare med fullserviceanläggning för Volkswagen,Skoda, Audi, SEAT och Volkswagen Transportbilar.

Strömledningsgatan 15 021-81 82 00mollerbil.se




– 15 –


FrÅN bildäcK till oljaCassandra Oil är ett spännande exempel på hur man omvandlar en tickande miljöbomb till energi. Företaget är ett av fler i världen som utvecklat en teknik vilket gör det möjligt att producera olja ur ratade bildäck, plats och oljesludge. Deras verksamhet baseras på teknologi som genom ”catcracking” gör det möjligt att bryta bidningen mellan kolvätekedjor och skapa lätta fraktioner av olja. Detta genom en miljövänlig process som minimerar utsläpp av miljöfarliga ämnen som exempelvis svavel.

Tekniken fungerar, kokat gummi har man gjort sedan andra världskriget. Den stora frågan är om det går att göra till en så låg kostnad att man kan sälja oljan vidare på den öppna marknaden eller direkt till energiintensiv industri? Om så är fallet kommer det att kunna lösa problem som växande bildäcksberg runt om i världen, oljesjöar etc.

Vi håller tummarna!

Flera lösNiNgar PÅ ett ProblemI Sverige kräver vårt klimat uppvärmda hem tillskillnad från många andra länder. Genom att ta hand om restavfall och omvandla det till miljövänlig energi

löses flera problem på en och samma gång. Inom en snar framtid kommer Mälarenergi att göra detta.

Just nu pågår bygget av block 6 där bränslet kommer att utgöras primärt av industriavfall och sekundärt av biobränsle. Anläggningen kommer att bestå av bränsleberedning, ny panna, rökgasrening och turbin. Tekniken man kommer att använda är CFBteknik som är anpassad för eldning av avfallsbränslen och även biobränslen. 2014, när pannan går i drift, räknar man med att kunna minska sitt koldioxidutsläpp med cirka 300 000 ton per år. Hur då? Genom att ersätta bränslet man eldar med idag, torv, emot avfallsbränslen.

Från Mälarenergis del är det viktigt att allt sker på bästa miljövänliga sätt. Därför ställer man höga krav på själva bränsleberedningen. Förberedelsen är a och o. Avfallet som anländer är redan från start, i största möjliga mån, sorterat. Där efter förbereds det genom att det krossas och återigen sorteras från material, som istället bör gå till material återvinning och inte till förbränning, men som kan ha smygigt sig förbi tidigare led. Metall och glas hör inte hemma i pannan. Det är framförallt

sopor från industri avfall och restprodukter från byggproduktioner. Med andra ord, Mälarenergi tänker framåt. Smart!

biogaseN – KretsloPPet mellaN stad och laNdsbyggdVästmanlänningar är kanske bäst i Sverige på att sortera bioavfall, det vill säga vårt matavfall. Vafab Miljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering. Vafab ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. Deras uppdrag är att ta hand om avfall på ett miljöriktigt sätt. Målet är i första hand att avfallsmängderna ska minskas. Det återstående avfallet ska betraktas som en resurs och återvinnas så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Hur går det då till?

Bioavfallet rötas i en anläggning tillsammans med vallgrödor från lantbrukare. Under själva rötningen bildas biogas som används som miljöanpassat fordonsbränsle (länets bussar, bilar och renhållningsfordon) samt till produktion av el och värme. Resterna, biogödslet, tar bönderna hand om till att jordförbättra åkrarna. Läs mer om biogas: svenskvaxtkraft.se

Från sopor Till energiI Västmanland pågår en rad projekt och samarbeten för att lösa vårt energibehov samtidigt som man tagit tag i avfallsproblematiken.





– 16 –


Future Energy är en sjuårig forskningsprofil som startar under början av 2013. Projektbudgeten är 83 miljoner kronor varav Stiftelsen för kunskaps och

kompetensutveckling (KKstiftelsen) beviljat 36 miljoner, de samverkande företagen bidrar med 32 miljoner och MDH står för resterande medel. Profilen stärker samverkan i Mälardals regionen eftersom området utgör en framtidsbransch som redan idag har en stark förankring i regionen och det finns även ett stort kommersiellt intresse.

Forskningsprofilen fokuserar på att öka andelen förnybar energi i form av biogas, solenergi och bioavfall, möta framtida förändringar i energisystemet samt effektivisera energianvändningen inom både industrin och hushållen. Målet är att skapa en internationellt konkurrenskraftig

forskningsmiljö i samarbete med näringslivet. Forskningsprojekten inom profilen handlar bland annat om hur förnybar energi kan utvinnas ur alger och bakterier, eller hur hushåll kan bli mer energismarta genom att visualisering och automatisering av energianvändningen. Medverkande företag är ABB, VAFAB Miljö, Eskilstuna Energi och Miljö, Mälarenergi, YIT och Aspholmen Fastigheter.

– För ABB innebär satsningen att vi ytterligare stärker den tekniska kompetens och kunskap som behövs för att skapa framtidens energisystem där förnybar energi lätt kan användas. Att arbetet sker i samverkan mellan högskola och näringsliv är en tydlig framgångsfaktor, säger Helena Malmqvist, extern forskningssamordnare vid ABB Corporate Research.

– Finansieringen tryggar samarbetet med MDH flera år framöver vilket känns

väldigt bra. Det skapar förutsättningar för gemensamma projekt inom Future Energy som är en stor utmaning för oss. Exempel på det är optimering av biogasproduktion och modellering av förbränningsprocesser. Samarbetet ger också intressanta projekt och examensarbeten för studenterna som gör att de kommer ut i arbetslivet, säger Carina Färm, VAchef och vice VD vid Eskilstuna Energi och Miljö.

– Forskningsprofilen kommer att omfatta över 50 forskare från både näringsliv och akademi. Vi kommer också att utlysa ett flertal doktorandtjänster inom kort. Profilen och dess forskningsprojekt kommer också att bli en viktig del av MDH:s ingenjörsutbildningar inom energiteknik, säger Jinyue Yan, forskningsledare för Future Energyprofilen på Mälardalens högskola.

MdH ocH FöreTag MiljonsaTsar TillsaMMans

I Mälardalens högskolas (MDH) nya forskningsprofil Future Energy ska högskolan tillsammans med sex företag, däribland ABB, utveckla framtidens energisystem. Totalt satsar KKstiftelsen, MDH och företagen 83 miljoner kronor på att Mälardalsregionen ska ha en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö som omfattar över 50 forskare.

Solpaneler (t v)för bevattning, ett forskningsprojekt i xilamuren Sumu, Kina.

Jinyue Yan, (t h)forskningsledare för Future energyprofilen på Mälardalens högskola.

FaKTa | Future Energy Forskningsprofilen Future Energy på Mälardalens högskola fokuserar på förnybar energi, energieffek-tivisering och framtidens smartare energisystem. Profilen omfattar över 50 forskare och målet är att skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö i samverkan med näringslivet. Medverkande företag är abb, Vafab Miljö, eskilstuna energi och Miljö, Mälarenergi, Yit och aspholmen.

TexT: jenny laine

VIKING

BR ÅHSFÄRNAVIKING

Välkommen in till oss och spana in höstens alla nyheter!Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke.

STORA GATAN 20KÖPING0221-711 54månd–fred 9–18, lörd 10–14

JÄRNTORGSG. 4 • ARBOGA • 0589-121 60månd–fred 9–18, lörd 10–14

3 MÅNADER

990:-3 MÅNADER

990

STORA GATAN 20KÖPING0221-711 54månd–fred 9–18, lörd 10–14

JÄRNTORGSG. 4 • ARBOGA • 0589-121 60månd–fred 9–18, lörd 10–14

3 MÅNADER

990:-3 MÅNADER

990

Järntorgsg. 4 • ARBOGA, 0589-121 60 mån–fre 9-18 (tors 9 –19)

Östra långgatan 1, KÖPING0221-716 33 • Mån-fre 9-18 (tors 9 –19)

mån – ons 9 –18, tors 9 – 19, fre 9 – 18, lör 19 – 15

Välkommen in till oss och spana in höstens alla nyheter!Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke.

Vi har Västmanlands största utbud

av Silhouette.Välkommen in för att titta, prova och känn.titta, prova och känn.

Vi har Västmanlands största utbud

av Silhouette.Välkommen in för att titta, prova och känn.

KOMPETENS, VALFRIHET, OMTANKE

Glasögon och Linser • Synundersökningar • Trygghetspaket • Egen verkstad • Tidsbeställning • Drop-in





Nyfiken på spännande matupplevelser, spalyx, weekends och möten utöver det vanliga? Varmt välkommen till Färna Herrgård & Spa i hjärtat av Bergslagen. (Under 50 min. bilväg från Västerås, 1 timme från Örebro)

Färna HERRGÅRD & SPA

www.farnaherrgard.se tel: 0222-281 90

Viking Line presenterar stolt nya Viking Grace. Ett ultra-modernt, miljöanpassat fartyg med nordisk design och stora glaspartier mot Skärgården. På vägen till Åbo njuter du av allt från en himmelsk spa-avdelning med svalkande snögrotta till nya spännande restauranger.

Välkommen till framtiden.

Kryssa dig in i framtiden

Läs mer och boka på Vikingline.se eller ring 08-452 40 00.

FÄRNA

– 18 –


Västerås stads klimatprojekt, Climate Challenge Västerås, handlar om att ge näringslivet i staden goda förutsättningar för företagen

i Västerås att etableras, utvecklas och växa. En del företag har redan förstått att det finns mycket att vinna genom att använda klimatförändringen i verksamhetsutveckligen både genom att spara på utgifter men också genom att vinna nya m edvetna kunder och stärka sitt varumärke. Climate Challenge Västerås lyfter företag i Västerås som gör just detta.

På projektets hemsida, ccvasteras.se, kan företag hitta både tips om vad de kan göra för att minska sin klimatpåverkan, bli inspirerade av andra företag och hitta till var man kan söka olika bidrag.

– Klimatproblemen är ett faktum och företagare kan antingen hänga med i utvecklingen och agera klimatsmart eller driva ”business as usual”. Utmaningen för företagarna är att vända problem till möjlighet, för i framtiden kommer klimatsmarta företag också att vara konkurrenskraftiga, attraktiva och

framgångsrika, säger Theresa D’Errico, Strateg Västerås stad.

lysaNde FöretagsexemPel FrÅN KaFFemasKiNer till grisarDet finns många lysande exempel på företag som stärker varumärket genom sitt energi och klimatarbete samtidigt som de minskar kostnaderna och driver konkurrenskraftiga verksamheter. Ett företag levererar kaffemaskiner som är inställda med energisparfunktion vilket leder till att maskinen drar 15 procent mindre energi. En gård utanför Västerås

KliMaTarbeTe ger sTarKare varuMärKe

ocH sTabilare verKsaMHeTProjektet Climate Challenge Västerås utmanar näringslivet till att använda klimatförändringen till att utveckla sin verksamhet.

Theresa D’Errico, som är projekt-ledare för Climate Challenge Västerås, vill komma i kontakt med fler företag som är goda förebilder inom klimat-området.

TexT: Maria Maandi Wallin

– 19 –


föder upp grisar som äter foder som odlas på gården och dessutom effektiviseras transporter och hela gården drivs med grön el. Ett fastighetsbolag i Västerås har installerat Mellansveriges första snabbladdnings stolpe för elbilar.

Alla dessa exempel ger ringar på vatt net och den gemensamma kraften ger ett konkurrenskraftigt näringsliv och mindre påverkan på vårt klimat. Det och en god utveckling i västeråsföretagen ger en förutsättning för en god utveckling inom andra områden därför startade Västerås stad projektet Climate Challenge Västerås.

– Vi tror att det framöver kommer att vara ännu viktigare att arbeta med att minska sin miljö och klimatpåverkan. Det kommer att vara avgörande för företagens utveckling och konkurrens kraft i fram tiden, berättar Theresa.

redaN medvetNa västerÅsFöretagClimate Challenge Västerås genomförde en undersökning i fjol som visade på att västeråsföretagen har ett tydligt klimattänk i sina verksamheter generellt sett. Men undersökningen visade också att det finns en otrolig potential till ett ännu mer proaktivt arbete som kommer att gynna västeråsföretagen. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Climate Challenge Västerås vill därför utmana fler företag att utveckla sitt företag i den här riktningen.

stadeNs stora PlaN För KlimatetSpelar det någon roll vad vi gör, kommer inte klimatet att förändras ändå? Jo, Climate Challenge Västerås menar att vi alla kan göra skillnad, både som stad, företagare och som individer. Västerås stad arbetar aktivt för en bättre miljö och för ett bättre klimat. Ett tydligt exempel på detta är det ambitiösa klimatprogram som antogs strax före årsskiftet. Där går Västerås längre än det nationella målet vad gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Målet i riket är en 40 procentig minskning fram till 2020, medan Västerås siktar in på en 60 procentig minskning per invånare.

kriget oM rent vattenJust nu är bristen på rent vatten så stort att det kan komma att bli en statusprodukt. Det spås att vattenförsäljningen inom några år kommer att vattenförsäljningen inom några år kommer att gå om försäljningen av läsk. Att vatten då blir världens mest sålda dryck. Samtidigt dör över 6 000 människor varje dag av brist på rent vatten. Kampen om rent vatten kommer att trappas upp och oundvikligen leda till konflikter. Den är den nya oljan.

Idag går det att köpa något så exklusivt som glaciärvatten för 100 kronor flaskan. Produkten kommer från vildmarken i Patagonien i Chile. Det istäckta området är lika stort som Schweiz. Det är de ständiga regnen som bygger upp glaciären som i sin tur skickar isblock stora som hyreshus ned i Stilla havet.

Waters of Patagonia är familjeägt och företaget ligger i hjärtat av södra Patagoniens 350 kilometer långa och 400 meter tjocka glaciärfält. Det som gör vattnet så unikt är den naturliga filtreringen av de avsmälta färskvatten som rinner ut ur glaciären och att det omgivande Stilla havet inte är salt. Men också pågrund av att vattenreserverna på det södra halvklotet är belägna långt ifrån det nedsmutsade norra halvklotet. Vattnet kommer från regn som föll och frös till is århundraden före förbränningsmotorn, den kemiska industrin och mänsklighetens nuvarande orgie i utsläpp av växthusgaser.

Företag som Waters of Patagonia har inte svårt att hitta investerare trots finanskraschen. De ser en enorm marknadspotential och investerar därefter gärna i vatten.

Maude Barlow, rådgivare till FN:s generalförsamling i vattenfrågor menar på att exploateringen av världens vattenresurser är en katastrof.

– 20 –


Din rådgivare för att starta eget. Eller sälja av. Och allt däremellan.Att driva företag kräver mer än höga ambitioner och näsa för affärer. Med kontor på 130 orter över hela landet finns vi alltid nära till hands för att agera bollplank i frågor som rör utvecklingen av ditt företag. Tillsammans tar vi dig närmare dina mål och visioner.

Vill du veta mer? Läs mer på pwc.com/se eller hör av dig till Carina Andrée på 010-21 26 152 eller Marie Redander på 010-21 26 103. Tillsammans tar vi dig närmare dina mål och visioner!

Kontakta oss i Västerås på 021-448 91 00 eller gå in på www.pwc.com/se

En film är ett perfekt redskap för att presentera sig för potentiella företagspartners och kunder.Första intrycket är viktigt. Er hemsida ska utformas för att på bara några sekunder fånga intresset hos besökaren. Då finns det inget bättre än att inleda med en profesionellt producerad film som presenterar er för den potentiella kunden.

Presentera dig och ditt företag på ett modernt och attraktivt sättEn film är ett perfekt redskap för att presentera

Första intrycket är viktigt. Er hemsida ska utformas för att på bara några sekunder fånga intresset hos besökaren. Då finns det inget bättre än att inleda

på ett modernt och attraktivt sätt

Med vårt kunnande och 25-åriga erfarenhet når vi alltid målet. Våra uppdrag består i presentationsfilmer, utbildningsprogram och informationsfilmer. Vi producerar till fasta priser på offert, och arbetar med den senaste TV-tekniken.

Några av de företag och organisationer vi har producerat för under åren: Sveriges Television, BBC, Vattenfall, Siemens, Sjöfartsverket, Alfa laval, Försvarsmakten, Västerås Science Park och Société.

www.toolboxmedia.se

Se vår presentationsfilm här E

– 21 –


Med fokus på miljö

en Före deTTa sTaTsMinisTer en diploMaT

ocH en sTina billinger

Två av dem har några år på nacken, en har varit statsminister, en annan diplomat. Den tredje är den nya generationens företagsledare. Olika, och ändå inte eftersom de förenas av sitt engagemang i miljön och vår framtid.


lÄS Vidare F

– 22 –


Sverige är ett föregångsland vad gäller tekniska miljölösningar och borde synas mer i globala sammanhang. Göran Persson hävdar att vi väntat för länge med att agera även om han inte tror det är kört. I flera intervjuer har han medgivit att han mycket

väl kan vara del av den första generation som lämnar över jorden i sämre skick än den var när han och hans likar ärvde den av sina föräldrar. Ett oerhört tungt ansvar att bära.

Därför försöker han leva som han lär genom att kompostera gamla löv och samla in tidningar och pappförpackningar för återvinning. Små handlingar som leder till effekter i det stora. Göran Perssons fokus ligger på klimatfrågan. Han är också ordförande för socialistinternationalens klimatkommission.

viKtiga PUNKter För göraN PerssoN• Andra världskrigets världsbild är slut. Den stora säkerhetsfrågan

idag är klimatfrågan. Ett nytt internationellt avtal måste slutas, och det måste ske i vår närtid och respekteras.

• 2015 måste vi ha fått stopp för ökningen av utsläpp i atmos

fären. För att klara det måste vi göra saker som ännu inte finns. Vi saknar till och med institutioner nödvändiga för att kunna göra det.

• Vi gör vårt i Sverige, Norge och Finland. Men vad hjälper det om de stora växande ekonomierna inte gör sitt? Utan betydande gemensamma internationella ansträngningar klarar vi inte frågan. Sju år har vi kvar för att få stopp på ökningen.

• Den viktigaste frågan att lösa är hur vi ska producera och konsumera energi. Vi förbränner kol, olja och gas och eldar bokstavligen upp miljoner års uppbyggnad under en period av hundra år. Självklart skapar det obalanser i atmosfären.

• Tiden rinner iväg. I Sverige har vi ett mål för år 2020. Det ska inte längre förbrännas olja för att värma bostäder och lokaler och möta industrins energibehov. Det är mål vi är på väg att klara. Men transportsektorns oljeanvändning är en stor utmaning. Transportsektorn är den moderna ekonomins blodomlopp. Vi måste därför få ner använd ningen av bensin och diesel till hälften.

citatet:

“Klimatfrågan kan bli vår tids största katastrof om vi inte sätter igång idag med åtgärder och ändrar vår livsstil.”

gÖran Persson, tidigare svensk statsMinister

KliMaTFrågan är Hans passion

– 23 –


Den andra mars 2012 utnämndes Jan till vice generalsekreterare i FN av Ban Kimoon och tillträdde sin post den 1 juli. Han var då 71 år gammal och hade planerat för pension.

Senaste utmaningen för den tidigare diplomaten är att se till så att alla på jorden får rent vatten att dricka. Ett FNuppdrag. Jan Eliasson varnar för de extrema förhållanden i fråga om tillgång till vatten som råder i olika delar av världen:

– Den pågående torkan och humanitära katastrofen i länderna på Afrikas horn avslöjar vattenfrågans centrala betydelse för att undvika tragedier. Ibland ser vi en kombination av både brist på dricksvatten och översvämningar. Vatten brist, som förvärras av klimatförändringarna, är ett växande problem. Att säkerställa att människor har långsiktig tillgång till rent vatten och sanitet är avgörande för att hjälpa samhällen att anpassa sig till ett oförutsägbart klimat och skapa motståndskraft mot de allvarligaste konsekvenserna av katastrofer.

Ett av FN:s så kallade millenniemål är att andelen människor som saknar vatten och sanitet måste halveras till år 2015. Jan Eliasson hävdar att det går för långsamt. Vatten och sanitet påverkar direkt och indirekt förutsättningarna att nå samtliga av FN:s millenniemål. Utan rent vatten och sanitet blir flera av de övriga millenniemålen mycket svåra att uppfylla, inte minst målen för mödrahälsa, barnadödlighet, fattigdom och utbildning.

citatet:

“Bristen på rent vatten är en global kris som kräver ett globalt engagemang.”

jan eliasson, tidigare styrelseordFÖrande i Wateraid sverige, senior rådgivare till global utManing.

Han jobbar För renT vaTTen

Foto: KlasHerMan lundgrenlÄS Vidare F

– 24 –


– 25 –


När hon talar lyssnar åhörarna. Ur hennes mun kommer inga komplicerade utläggningar utan fakta. Stina är hållbarhetschef för Storebrandkoncernen sedan över ett år tillbaka. Under sin tid som chef har hon stärkt hållbarhetskunnandet på alla nivåer

i organisationen och ytterligare integrerat det i allt man gör. Enligt Stina inser allt fler företag att deras affärsverksamhet är beroende av en frisk omvärld. Varför?

– Vi lever i en värld med en befolkning som växer medan naturresurserna blir allt knappare. Det gör att alla, inklusive näringslivet, måste medvetandegöras om hur det påverkar världen. Jag tror näringslivet i allt större utsträckning förstår hur vi är beroende av naturen och vilka konsekvenser det får om naturresurserna kollapsar. Man vet också att det finns affärsmöjligheter i att skapa en hållbar värld.

Stina är helt övertygad om att det är just de hållbara, sunda företagen som är framtidens vinnare. Kanske är det just därför som Hållbarhet gått från att vara definierat som en potentiell risk till att bli en potentiell affärsmöjlighet. En källa till innovation och utveckling i näringslivet. Företag vet att de inte kan agera kortsiktigt om de vill tjäna pengar på längre sikt.

– Vi ser redan idag att företag med bra styrning av sociala och miljömässiga parametrar presterar bättre ekonomiskt. Det har exempelvis Mercer insett genom att analysera 16 stycken akademiska studier. Jag är övertygad om att kopplingen mellan ekonomiskt och mänskligt beteende samt naturresurser kommer bli ännu starkare.

Stina anser att hon kan få företag att förändra sin inställning genom att säkerställa att allt vårt förvaltade kapital investeras med ett integrerat hållbarhetstänk. Det gäller att använda sin makt som ägare till att påverka och investera mer i det bästa samt influera övriga aktörer. De allra sämsta företagen, med dålig riskstyrning och ohållbar drift måste uteslutas från investeringar.

sjU sNabba FrÅgorHur länge har du varit hållbarhetschef?– Först tre år i Sverige, och nu över ett år som nordisk chef.Vad fick dig att tacka ja till tjänsten?– Det är vansinnigt spännande att leda ett arbete som gör så stor

skillnad. Vi har förflyttat SPP på svenska marknaden och gått från att inte jobba med hållbarhet alls till att verkligen bygga in det i vår kultur varför det är en ynnest att få jobba med det.Den lilla företagaren, hur skall han eller hon agera och tänka?– Dels ska de säkerställa att deras verksamhet är så effektiv som möjligt ur ett resursperspektiv, vilket inkluderar energi, vatten och papper. Vidare ska de betrakta sin verksamhet utifrån frågorna ”löser mitt företag något samhällsproblem? och vilken nytta gör mitt företag?”. Alla företag idag behöver vara problemlösare. Utmaningarna som vårt samhälle står inför gör att vi alla måste bidra. Därför har näringslivet en unik möjlighet att göra skillnad.Drivkraften för företag brukar vara vinsten. Varför skulle någon göra avkall på vinsten och investera i hållbarhet och hänsyn?– Ingen ska behöva avstå från vinst, men ibland behöver perspektivet förlängas. Vinst detta år – men hur ser det ut om tio år? Hur skapar jag långa, lojala relationer med allt från underleverantörer till anställda? Det är ju ganska enkel matematik att se att exploatering av anställda är lönsam på kort sikt, men inte speciellt smart på lång sikt. Dagens företagare måste helt enkelt sjunga långsiktighetens lov. Vinnarna blir med andra ord?– Det är de hållbara, sunda företagen som är framtidens vinnare. Att säkerställa att våra investeringar präglas av hållbarhet i alla led är den bästa försäkringen vi kan ge våra kunder.Företagets visioner inför framtiden?– Jag vill att vi också ska ta positionen som bäst på hållbara investeringar och att vår nya fond SPP Global Topp 100 som precis lanserats ska bli en riktig kioskvältare.Vad lockar med hållbarhetsfrågor?– Jobbar du med hållbarhet står du med ena foten djupt nere i företagets kärnaffär och med andra i samhället. Vi måste säkerställa att näringslivet jobbar mer långsiktigt och mer självklart för att ta ansvar för samhället i stort så att näringslivet blir problemlösare i samhällsfrågor. Jag brukar säga att vi ska tjäna samhället istället för att tjäna på samhället.

Denna intervju är tidigare publicerad på societe.nu

Hon arbeTar För eTT Mer HållbarT saMHälle

Förståelse för sin omvärld och vikten av att satsa rätt är skiljelinjen mellan bolag som lyckas och de som kommer att misslyckas. Receptet lyder; orubbliga krav på resultat som kombineras med ansvarstagande. Stina Billinger är övertygad om vikten av ett hållbart förhållningssätt för att skapa långsiktig avkastning.

– 26 –


det som gör sKillNad mellaN cheF och ledare – PÅ riKtigtJag möter dagligen chefer som inte riktigt vet vad deras ledarskap betyder för omvärlden. Vilken påverkan de har på omgivningen. Vad deras chefer eller medarbetare tänker och tycker om dem när de är på väg hem.

Ofta blir man ledare på en av två grunder; att man anses ha god kunskap och erfarenhet på området/branschen man jobbar i, och att man förstår och behärskar ekonomin. Eller så är man bra på affärer och förstår sig på människor. Men räcker det för att skapa effektiva och konkurrenskraftiga organisationer? Och räcker det för att skapa en organisation med medarbetare som är engagerade, drivna och lojala? För det mesta så behövs det mycket mer än så.

Nyligen hade jag ett möte med en ledare i teknikbranschen, en mycket driven, högpresterande och framgångsrik säljchef. Vi diskuterade ledarskapets olika delar och innehåll utifrån hans kontext, och eftersom jag tyckte att ju mer han berättade, desto mindre förstod jag, så frågade jag om han trodde att hans med arbetare är medvetna om att han är deras chef. Han tittade mycket förvånat och misstroget på mig och svarade lite raljerande: “Det är klart att de vet det! Det står ju på mitt visitkort.” Han kontrade därefter genast och undrade om jag visste vad som gör en chef till en bra ledare. Jag misstänkte att han hade ett eget svar på lut, så jag ställde en motfråga: du är en person som leder en verksamhet med allt vad det innebär varje dag, så jag vill veta hur du uppfattar ditt ledarskap i förhållande till dina med arbetare? Då gick det upp för honom att han tyckte att han hade flera goda ledaregenskaper, men han visste inte riktigt hur, eller på vilket sätt hans medarbetare uppfattade honom som ledare i det vardagliga arbetet. Den här diskussionen har jag haft upprepade gånger med flera olika chefer.

Hur kan man då utvecklas som chef? Man kan gå många olika utbildningar och kurser för att bygga sig ett ledarskap, det finns ju en uppsjö av olika att välja på, eller så ärver man sitt ledarskap och då har man att lära sig sin position genom kunskaps, och erfarenhetsöverföring från äldre personer som tidigare haft en ledande ställning. Naturligtvis finns det mycket att lära sig i detta;

att ha förebilder och lära av andras misstag. Men inga teorier eller mentorer kan ensamt lära en chef att leda.

Det är ett fåtal ledare som verkligen vågar gå ut på den okända marken som heter förändring och utveckling. Att förändra sitt beteende är bland det läskigaste man kan göra, det är vi alla i grunden rädda för. För en ledare kan det dessutom vara så att förändringens drivkraft inte finns hos honom/henne själv utan hos omgivningen, och då har man framför sig ett scenario som kan te sig ganska motbjudande, och många undviker därför detta så mycket det bara går.

Utvecklingen av inre, och så småningom, yttre ledarskap där emot, sker oftast när ledaren får utrymme och möjlighet att prata om sin situation och position på ett öppet och respektfullt sätt, ett utrymme för att lufta idéer, tankar och känslor utifrån olika frågeställningar. Här får man möjlighet att arbeta med fokus på det man är riktigt bra på, och utveckla det man behöver bli bättre på. Man får också möjlighet att ifrågasätta sina egna hinder, sin egen tro och brist på tro till sig själv. Man får öva sig i att få feedback och input från sina medarbetare och styrelse/närmaste chefer. Ledarutveckling handlar om att jobba kontinuerligt med riktning, relation, resultat, utveckling, feedback och ansvar. Det är det här jobbet som gör verklig skillnad på chef och ledare skulle jag vilja påstå. Medan du som ledare funderar på detta så får du med dig följande tips:

1. Be om input regelbundet från dina medarbetare, om du inte gör det, hur ska du då veta att du är på rätt väg?

2. Lyssna aktivt på vad dina medarbetare säger och försök klargöra vad de menar på riktigt. Inget är så svårt för en medarbetare som att inte bli lyssnad till, att ha upplevelsen av att inte kunna påverka sitt arbetsliv.

Sanningen, tror jag, är att chefer lär sig ledarskap genom att just leda andra genom förändring mot mål och resultat, och den erfarenhet det ger tillsammans med en god samtalspartner som utmanar, men vi får inte glömma att vi också lär oss att leda genom att följa.

Charlotte Nilsson jobbar med professionell ut-veckling av chefer via coaching och utbildning

krÖnika | Charlotte Nillson

Drakbåtsf e s t i v a l e n

HALLSTAHAMMARLördagen

den 25 Maj

Artisten presenteras

i början av Maj

i början av Maj

i början av Maj

i början av Maj

Rytterne Röj

Drängarna

Biljetter

slapps 1 majBiljetterBiljetterBiljetterBiljetter

slapps 1 maj slapps 1 maj slapps 1 maj slapps 1 maj slapps 1 maj slapps 1 maj..

Biljetter kommer att säljas på

Skantzen Brukshotell, Turistbyrån i Västerås, Turistbyrån i Köping,

Bokhandeln i Hallstahammar

Livebandpå stora scenen

DJ i showrestaurangenTrubadur

Öltält Disco

Matservering

0220 - 212 00 [email protected]

?

DJ i showrestaurangenDJ i showrestaurangen

STORTSTORTFESTIVALOMRÅDE

Nor

dea

Ban

k Fi

nlan

d A

bp

Låt en Bankrådgivare hjälpa dig med både företagets och din privata ekonomi. Ring 0771-350 360 så berättar vi vad en Bankrådgivare kan göra för dig. Eller läs mer på nordea.se/bankradgivare

Som företagare har du både ditt företag och ditt privatliv att tänka på.

Gör det möjligt

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

nordea.se

Nor

dea

Ban

k Fi

nlan

d A

bp

Låt en Bankrådgivare hjälpa dig med både företagets och din privata ekonomi. Ring 0771-350 360 så berättar vi vad en Bankrådgivare kan göra för dig. Eller läs mer på nordea.se/bankradgivare

Som företagare har du både ditt företag och ditt privatliv att tänka på.

Gör det möjligt

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

nordea.se

Gate 25 AB | Pilgatan 25 | 721 30 VästeråsTel 021-44 44 830 | [email protected] | www.gate25.se

Konferens för 2-150 pers | Moderna arbetsplatser i Business Area från 1-30 dagar/månad | Säkra förråd med godsservice | Arkivförvaring

Administration | Bokföring | Fullservice vardagar 8-18

GATE 25 – VÄSTERÅS NYA MÖTESARENA!

Flexibelt, designat och inspirerande!

www.gate25.se

Välkommen in för en visning!

Gate 25 AB | Pilgatan 25 | 721 30 VästeråsTel 021-44 44 830 | [email protected] | www.gate25.se

Konferens för 2-150 pers | Moderna arbetsplatser i Business Area från 1-30 dagar/månad | Säkra förråd med godsservice | Arkivförvaring

Administration | Bokföring | Fullservice vardagar 8-18

GATE 25 – VÄSTERÅS NYA MÖTESARENA!

Flexibelt, designat och inspirerande!

www.gate25.se

Välkommen in för en visning!

Hur kan företagen i Mälardalen kombinera tillväxt med miljöengagemang och samhällsansvar?

Välkommen till en dag fylld av värdefull inspiration och insikter för att utveckla affärer på ett sätt som skapar tillväxt och återväxt på samma gång.

Du kommer att få möta den prisbelönta entreprenören och företagaren Björn Söderberg från Nepal, Kreativitetscoachen och författaren Bengt Renander samt Stina Billinger, SPPs Hållbarhetschef. Tillsammans kommer vi att skapa nya idéer som driver lönsamhet och en positiv påverkan på just din ort.

Spelet om framtiden!

Välkommen!

framtiden! framtiden! Västerås

Tid och datum: 15 maj kl. 13.30 – 18.00Plats: Best Western Mälaren Hotell & Konferens (Västerås) Intresserad? Kontakta Camilla Hellén*, Försäljningschef på SPP i Västerås, senast den 5 maj. Obs! Begränsat antal platser.

*[email protected] 021-153807 / 0766-34 79 00

KopparlundenNostalgiskt yttre Modernt inre

SveaReal satsar på långsiktiga kundrelationer och skapar lösningar som tillför värde för båda parter. Kunskap, engagemang och förståelse för våra kunders behov är avgörande så att de trivs i lönsamma företag och känner stolthet över sin arbetsplats.

Våra fastigheter - dina möjligheter

www.sveareal.com

– 29 –


Växelbruk i modern tappning ger

Miljövänlig ocH resurssnål

produKTion“ Ekologiskt är upptaget, liksom KRAV, men det jag håller på med går bortom det. Det finns inget bra ord för hur jag jobbar här på gården. Det handlar om att tänka på hur vi använder våra resurser på bästa sätt så de inte tar slut eller förstörs”, berättar Ulf Andersson på Kärrbo prästgård.

TexT: Marie HalldeSTaM/ Caleida Media FOTO: ClaeS HallenCreuTz

lÄS Vidare F

Ulf Andersson på Kärrbo prästgård funderar kring vad hans produktion egentligen står för. Många skulle kalla det för sunt resurssnålt tänkande med stark miljömässig inriktning. Men i folkmun kallas han för glada bonden. Och visst är han glad, riktigt

entusiastisk och drivande i sitt miljömässiga engagemang. Samtidigt tycker han att vissa delar på gården är lite pinsamma.

– Ta det här med korna till exempel. Stora biffkor som kräver mycket underhållsfoder och strö på vintern är inte direkt miljövänligt. Jag vill hellre ha fjällkor som förbrukar ett minimum av

dieselolja för att skörda hö eller ensilage som de äter under en sex månaders vinterperiod.

FörtrUPP motParasiterKornas huvuduppgift, enligt Ulf, är inte att ge kött eller mjölk utan det är sanera fårens inälvsparasiter så att lammen kan utnyttja sin potential att omvandla solenergi i gräs och klöver dubbelt effektivare än nötkreatur. Dessa bjässar till kor, Hereford/Angus, tuggar i sig inte bara gräs utan också en massa olika parasiter som fåren annars skulle ha blivit sjuka av. Får är mycket

– 30 –


käns ligare än kor och om man inte vaccinerar och avmaskar djuren blir de såklart beroende av parasitfria betesmarker för att vinna tävlingen om lägst förbrukning av diesel per kilo kött.

Ulf har förändrat två avgörande grejer som reducerar dieselförbrukningen rejält per kilo kött: 1. Förbud mot spannmål som djurfoder. För att spannmåls

odling är en ettårig gröda och kräver maskiner för att odlas och för att spannmålens effektivitet sjunker drastiskt när det används som djurfoder.

2. Förbud mot köttproduktion under vintern. För att vinterproduktion vilket innebär energikrävande maskiner som skördat en massa foder samt fraktat och spridit stallgödsel.

– Minskad dieselförbrukning kostar istället arbetskraft så för att klara det ökade behovet av manstimmar för djurskötsel, matförädling, grönsaksodling och gårdsbutik har jag halverat antalet hektar, alltså sagt upp arrenden från tidigare 120 hektar till nuvarande 60, och anställt en person. Men det behövs fler människor för att minska förbrukningen av diesel ytterligare, säger han.

moderNt växelbrUKUlf bedriver nämligen en modern variant av hederligt gammalt växelbruk mellan sju till åtta olika tegar (eller hagar) vilket gör att varken grönsakerna behöver besprutas eller djuren avmaskas eller ens äta kraftfoder. Resultatet blir helt fantastiska matprodukter där kött och grönsaker smakar mer och bättre och sannolikt innehåller mer näringsämnen och framför allt inga tillsatser eller kemiska bekämpningsmedel.

Det går till ungefär så här väldigt grovt beskrivet: År ett släpps fåren i hage nr 1 och 2. Korna släpps i hage 3 och 4. Medan det

växer gräs och röd och vitklöver som skall bli vinterfoder i hage 5 och 6, en tacka behöver en stor vit boll per vinter. I hage 7 odlas vete och råg och 8 odlas det grönsaker.

År två äter fåren i de hagar där korna gick i fjol dvs hage 3 och 4, för att slippa parasiter.

obesPrUtade gröNsaKerVäxelbruket gäller även grönsakerna som kan byta plats med varandras hagar. Annars riskerar de att drabbas av olika sjukdomar eftersom de inte besprutas.

– Här odlas mycket kål av olika slag, spetskål, vitkål, blomkål, brysselkål, broccoli och så vidare och om man har samma kålsort på samma ställe kan de efter sju år drabbas av klumprotssjuka, berättar Björn Roman som är praktikant på gården genom Skillebyholms trädgårdsmästarutbildning.

väNdPUNKtUlf Andersson är självfallet stolt över kvaliteten på de varor han producerar men han tycker att vägen dit har varit lång och att han är långt ifrån framme.

– Jag växte upp på en gård utanför Köping som drevs på traditionellt vis med dieselkrävande maskiner och traktorer, kraftfoder till djuren och så vidare men vi hade inte grönsaker och det ville jag ha.

Ulf berättar att han bestämde sig för att odla isbergssallad och en dag när han var ute på fältet stannade en bil och en man klev ur och bad att få köpa ett par salladshuvuden.

– Jag blev glad och stolt och räckte över salladen och då frågade mannen: den är väl inte besprutad eller så?

Detta blev vändpunkten i Ulfs sätt att betrakta jorden och våra gemensamma resurser och hur vi behandlar dem. Sedan dess har

– 31 –


han inte bara aktivt gått in för att arbeta så resurssnålt som möjligt utan han vill också få andra att förstå och bidra med sin del.

– Jag ser upp till eller imponeras av människor som cyklar till jobbet och källsorterar sina sopor, säger han.

ProdUKtioNsKostNad mätt i dieselUlf är nog ensam om att värdera allt han gör på ett lättfattligt sätt. Att producera ett kilo lammkött kostar för honom ca 40 gram diesel, som ett snapsglas ungefär, medan till exempel ett kilo vanlig kyckling förbrukar 300 gram eller lika mycket som en hel folköl.

Dieseln går åt när han använder traktorn till att skörda ensilage och hö till vinterfoder och gödsel som ska fraktas och spridas. Att hela tiden försöka begränsa användningen av resurserna som exempelvis diesel, har fått honom att se nya lösningar.

– Om korna får ha sin ligghall i skogen på vintern och vara på åkern under sommaren och bajsa och kissa där direkt så slipper jag ju använda traktorn för att frakta gödsel från ett ställe där jag inte vill ha det, som lagården, till ett ställe där jag vill ha det, som åkern. Och det spar ju diesel.

att göra det rättaDet är bråda dagar nu såhär i skördetider. Gårdsbutiken dignar av grönsaker och här kan man också handla allt från lammkotletter till

köttfärs och oxfilé samt honung – också från gården. Här finns också vackra skinn från såväl får som kor.

På helgerna åker han till Bondens egen marknad på bondtorget i Västerås och säljer sina varor. Till sin hjälp har han Fahd Ghazel som är styckmästare på gården och Najib Rezai som sommarjobbar som alltiallo. Tillsammans med Björn Roman som praktiserar på gården, är de de enda som arbetar där. Ändå går det inte riktigt ihop ekonomiskt.

– Jag försöker med olika projekt att engagera folk i gården men det är svårt. Fast jag tror ändå på att olika personer med olika intressen kommer att kunna vara med och driva gården här i framtiden. För mig är det viktigare att sköta gården på resurssnålt sätt. Det mår jag bra av, säger han.

“Jag blev glad och stolt och räckte över salladen och då frågade mannen: den är väl inte besprutad eller så?”

FaKTa | Kärrbo Prästgård

Hitta hit: sydöst om Västerås.Drivs av: ulf andersson med fru sofie och barnen Clara, Mova och greta sedan 1989. drevs tidigare av sofies mamma Margareta.Djur: 27 nötkreatur, 160 gotlandsfår, sju hästar, en katt och en hund.Odlas: Vete, råg, ärter, jordgubbar, klöver och vallgräs samt ovanjordgrönsaker, mestadels kål av olika slag.Gårdsbutik: finns på gården och här säljs lamm och nötkött resp skinn, honung, grönsaker, mjöl och i viss mån hembakat bröd och pajer.Övrigt: Barnkalas, ponnyridning, julfirande med häst och vagn. karrboprastgard.se

– 32 –


SOCIÉTÉ BLIR SUSTAINET

”Société är ett intressant nätverk av fl era

orsaker. Dels speglar det näringslivet då

medlemmarna är en bland-

ning av entre prenörer och

beslutsfattare, represen-

tanter från kommun,

landsting och industri-

företag. Då min tid är

dyrbar måste jag välja

vilka nätverksträffar jag

deltar vid. Att det fi nns en

bredd kombinerad med fokusäm-

nen fångade mitt intresse och är bland annat

varför jag valt att gå med.”

Carina Wigholm Grundare Boarding for Success, nationellt styr-else nätverk och Managementkonsult Zoodoit AB.

”Vi stimuleras av det öppna

professionella affärs-

klimatet Societé bidrar

till och i det nätverket

fi nner vi rätt kontakt-

personer vi vill nå fram

till med våra produkter

och erbjudanden.”

Mats Bengtsson Försäljningschef / Marknadschef, Björkmans Bil.

”Nätverkande över

könsgränserna ser

vi som något mycket

viktigt inom Etablering

Västerås. Därför har

jag valt att gå med i

Société.”

Madelene Ahlkvist Näringslivsutvecklare, Etablering Västerås.

medlemmarna är en bland-

ning av entre prenörer och ”Vi stimuleras av det öppna ”Nätverkande över

BakgrundVi började som det sociala nätverket Société med fokus på affärsnytta, tillväxt, ledarskap och ökad omsättning i små och medel stora företag. Men utgångspunkt från en föränderlig värld har vi insett att behovet är större och frågorna företag vill prata om och fokusera på ännu större. Därför väljer vi att byta namn till SUSTAINET.

SUSTAINET – Nätverket för samhällsutvecklingAffärsnätverket ska verka för samhällsutveckling och har skapats med syfte att utveckla samhällsbyggandet och länsutvecklingen mot en ökad effektivitet och kvalitet. SUSTAINET ska även upp-muntra till samverkan mellan företag, företagare och kommuner utifrån länets grundläggande ansvar för hållbar utveckling, klimat-frågor, kompetensförsörjning och infrastruktur. Ett samhälle som växer är ett samhälle som mår bra och där ekonomisk utveckling, social sammanhållning och välfärd förenas med en god miljö. Den tillväxt som skapas ska vara långsiktigt hållbar. På SUSTAINET’s träffar kommer ni att möta en unik sammansättning av kompetenser och verktyg för att tackla dessa utmaningar. Vi arbetar för att bidra till ett samhälle anpassat för såväl samtiden som framtiden.

Hur går vi då tillväga? SUSTAINET fokuserar på • Framtidens energi: framtidens energilösningar, energi -

effek tivi sering som framställs från förnybara källor.• Säkerhet: industriell säkerhet, klimatsäkerhet, internet

säkerhet och det humana kapitalet.• Infrastruktur: Transporter utifrån ett hållbarhets- och

klimat perspektiv och företagens beroendeställning till en fungerande infrastruktur.

Insatser för framtidens ledareVi är övertygade om att vi måste satsa på våra framtida ledare och beslutsfattare i tidigt skede. Och genom detta kan vi skapa bättre förutsättningar för ett hållbarare samhälle. Därför väljer vi att lägga fokus på våra barn och ungdomar. Vi kommer att varje år stödja projekt vars fokus ligger i linje med vårt affärsnätverks värderingar.

RÖSTER OM

SOCIÉTÉ

För mer information Johanna Sandberg Nicolaides [email protected] T. 0703 61 14 86 www.societe.nu – Ny webbsida är under uppbyggnad.

– 33 –


ansvar och hållbarhet Vid en första anblick kanske du frågar dig hur fi nansiell rådgivning korrelerar med att vara klimatsmart. Tittar du däremot lite djupare på vårt arbetssätt och våra framgångsfaktorer så framträder ett samband där likheterna är fl er än det motsatta. Hur kan vi, en av Sveriges största fristående specialister inom fi nansiell rådgivning, bidra till ett hållbart och klimatsmart samhälle? Vi jobbar oerhört kommunikationsintensivt med kunder och samarbetspartners och det i sig är bra men det innebär att vi månatligen skickar ca 2000 kuverterade brev. Påverkan på både kostnadssidan, miljön och infrastruktur är naturligtvis betydande och det gynnar knappast arbetet mot ett hållbart samhälle! Nu är det dock så – lämpligt nog – att vi i skrivande stund implementerar ett nytt CRMsystem vilket innebär att vi framgent kommunicerar elektroniskt med vår omvärld på ett helt annat sätt än idag. När vi har full användbarhet räknar vi med att minst 90 % av våra kundbrev, redan i ett inledande skede, skickas via epost och därmed bidrar Exceed på ett konkret sätt till ett mer hållbart samhälle.

I dagsläget fi nns vi representerade med kontor i Västerås samt i fem andra städer. Närheten till våra kunder är både självklar och central. När det gäller det interna resandet kontoren emellan så ser vi en klar utmaning i hur vi kan eff ektivisera detta. Att vi försöker, i den mån det är möjligt, ta tåget istället för fl yget är ganska naturligt, men vi tror att ett komplement till detta resande kan vara en del av förbättringen. Vi utreder just nu hur webbaserade videokonferenser på ett reellt och eff ektivt sätt skulle kunna ersätta vissa tjänsteresor inom företaget, även om vi inser värdet av det personliga mötet som grunden till en väl fungerande relation.

Att vara klimatsmart handlar om medvetenhet och att göra aktiva val. För att uppnå detta krävs det ofta information och utbildning för att nå fram till en förändring. Även framgångsrik fi nansiell rådgivning bygger i all väsentlighet på just dessa principer. Vi ställer oss konstant frågan hur vi kan skapa kundnytta. Efter snart 11 år i en bransch med minst sagt hård konkurrens och en världsekonomi som svänger så vet vi att långsiktighet och strategisk planering är viktiga delar i att skapa kundnytta.

Våra kärnvärden sammanfattar likheterna på ett konkret sätt: Engagemang – Kompetens Ansvar.

Christoff er Andersson är kontorschef Exceed i Västerås. Exceed är en av Sveriges största fristående specialister

inom fi nansiell råd givning. De bistår med allt från privat pensionssparande och avtals-

pensioner till mer avancerade skräddar-sydda fi nansiella förvaltnings- och skattelösningar.

krÖnika | Christoff er Andersson

SOCIÉTÉ BLIR SUSTAINET

22 MAJ, 09.30 – 15.30, VÄSTERÅS

SÄKERHET SILAR VI MYGG OCH SVÄLJER KAMELER?

En konferens med tankeväckande före-drag som berör frågor som att skydda företagets värdefulla tillgångar, spionage via Internet, hur samhället skyddar sig mot avsiktliga och oavsiktliga handlingar, klimathot och tekniska fel, kraften och hotet i de sociala medierna och mycket mer. Säkerhet ur fl era perspektiv – lyssna till experter i ämnet och ta del av hur våra storföretag hanterar dessa frågor. Säkerhetskonferensen erbjuder en dag av kunskapsutbyte och samverkan för myn-digheter, länsstyrelser, kommuner, lands-ting, organisation och företag som samtliga arbetar strategiskt med sam hällets säker-het. Med säkerhetskonfe rensen vill vi skapa förståelse och kunskap kring de samband och samarbeten som råder i samhället.

Andra viktiga datum för SUSTAINET 17 apr AFFÄRSLUNCH PÅ SÄTRA BRUNN Framtidens mötesplatser & att våga förändra4 juni SOMMARAVSLUTNING En del lära och en del lättsamt27 aug HÖSTENS AFFÄRSLUNCH12-13 sep MEDLEMSRESA Från koja till slott, överlevnad och om-världsbevakning Okt INFRASTRUKTUR Ett skepp kommer lastat 21 nov HÖSTAVSLUTNING Visdom och välsmak, donerade pengar delas ut till valt projekt

För mer information Johanna Sandberg Nicolaides [email protected] T. 0703 61 14 86 www.societe.nu – Ny webbsida är under uppbyggnad.


Felrekrytering kan stå dig dyrt.

Det har visat sig kosta runt 700 000 kr att rekrytera fel person. Att anställa fel chefer och specialister är betydligt dyrare än så. Poolia har stor erfarenhet inom de fl esta branscher och vi jobbar engagerat för att hitta rätt person för just ert företag. Har du råd att rekrytera fel eller behöver du hjälp? Ring Poolia i Västerås.

Marie Havel, kontorschef 070-541 19 73

REKRYTERING OCH UTHYRNING AV KVALIFICERADE TJÄNSTEMÄN

Följ ditt hjärta!

Nätverka dig till framgång

Länets nätverk för och av företagsamma kvinnor ger dig möjligheter till möten, utbildning och affärsutbyten. Här inspireras vi alla av varandras erfarenheter, kunskap och samarbetsresurser.

Varje nätverk har program och driver egna projekt. Tillsammans bildar vi Winnet Västmanland och genomför olika aktiviteter över hela länet och ofta gemensamt över nätverksgränserna. Winnet Västmanland ingår i den nationella och europeiska organisationen Winnet.

Våra projekt ger kvinnor bättre möjligheter att starta och driva företag samt att växa och utvecklas med sina företag och idéer.

Nyfiken? Gå med du också!

Winnet Västmanland

Pilgatan 25, 721 30 Västerås Telefon 010-810 41 31

E-post [email protected] www.vastmanland.winnet.se

Kvinna & Företagsam?www.arboga.winnet.se

www.bergslagen.winnet.se

www.kolbacksadalen.winnet.se

www.kungsor.winnet.se

www.koping.winnet.se

www.sala.winnet.se

www.vasteras.winnet.se

Varmt Välkommen till Sigurdsgatan 9!Boka din tid på 021-41 00 06

Ansofi Colella & Totti

www.wellnessstudion.se

ww

w.w

elln

esst

udion.se

Wellness Studion021- 41 00 06

Vi SkräddArSyr Träningen efTer erA BehoV

Vi erbjuder:vibrationsträning, cirkelträning,

yoga, pilates, zumba, afro-dans

viktminskningsprogram, kvinna-mitt-i-livet-kurs.

Vi arrangerar också temakvällar

– 35 –


WINNET

Följ ditt hjärta!

Nätverka dig till framgång

Länets nätverk för och av företagsamma kvinnor ger dig möjligheter till möten, utbildning och affärsutbyten. Här inspireras vi alla av varandras erfarenheter, kunskap och samarbetsresurser.

Varje nätverk har program och driver egna projekt. Tillsammans bildar vi Winnet Västmanland och genomför olika aktiviteter över hela länet och ofta gemensamt över nätverksgränserna. Winnet Västmanland ingår i den nationella och europeiska organisationen Winnet.

Våra projekt ger kvinnor bättre möjligheter att starta och driva företag samt att växa och utvecklas med sina företag och idéer.

Nyfiken? Gå med du också!

Winnet Västmanland

Pilgatan 25, 721 30 Västerås Telefon 010-810 41 31

E-post [email protected] www.vastmanland.winnet.se

Kvinna & Företagsam?www.arboga.winnet.se

www.bergslagen.winnet.se

www.kolbacksadalen.winnet.se

www.kungsor.winnet.se

www.koping.winnet.se

www.sala.winnet.se

www.vasteras.winnet.se

– 36 –

BJÖRKMANS

VÅRYRA!PARTIINKÖP TILL KANONPRIS

WWW.BJORKMANSBIL.SEVÄSTERÅS 021 - 81 50 00HALLSTAHAMMAR 0220 - 140 75

årsnybils-garanti

119 900 kr*5d inklusive Pluspaket

Ord. pris 156 800 krSPARA 36 900 KR

10st10st

OPEL CORSA

12st

SPARA 34 100 KR

109.900KR*ORD. PRIS: 144.000KR

CHEVROLET AVEO 1.2 LT

Från 104.900kr*Ord. pris: 134.900kr

FIAT 500 8st

SPARA 30 000 KR

10stPEUGEOT 208

ACTIVE 1,2 VTi

Från 124.700KR*ORD. PRIS: 144.900KR

SPARA 20 200 KR

*Bilen på bilden kan vara extrautrustad

lesaffairs.indd 1 2013-04-03 16:07:21

Klimatsmart är ett ställnings tag ande för Société i vilket man vill lyfta klimatfrågan från ett globalt perspektiv till ett lokalt.

klimatsmart by societe

Documents