1

Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri

2

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVA:s projekt, se IVA:s webbplats: www.iva.se.

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2006Box 5073, SE-102 42 StockholmTfn: 08-791 29 00

IVA-M 353ISSN: 1102-8254ISBN: 91-7082-733-8

Layout: Hans Melcherson, Tryckfaktorn ABTryckning: Alfa Print AB, 2006

Beställningar tas emot avKungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)Per fax: 08-611 56 23 eller e-post: bokh@iva.se

3

Förord

Sverige behöver en konkurrenskraftig processindustri. Sverige har många företag och människor verksamma inom skogsindustrin, kemi-, plast- och läkemedelsindustrin, gruv- och stålindustrin samt inom livsmedelsindustrin. Än fler finns som dess kunder och leveran-törer. Tillsammans står svensk processindustri för en betydande an-del av kunskapsutvecklingen, sysselsättningen och exportintäkterna i landet. Betydelsen för den svenska välfärden är uppenbar.

Det vi ser hända idag är att globaliseringen skapar ett allt tuffare industriklimat. Processföretagens konkurrenskraft ställs ständigt på prov och beprövade strategier och metoder ifrågasätts. Vi måste ta tillvara och nyttja våra konkurrensfördelar ännu mer effektivt.

Ett stort antal aktörer har under året samarbetat i syfte att ana-lysera nuläget och föreslå åtgärder för att öka konkurrenskraften för svensk processindustri. I följande rapport redovisas resultatet. De processer som startat i och med detta arbete utgör kanske det vikti-gaste resultatet. Med gemensamma krafter finns goda möjligheter att åstadkomma de förutsättningar som behövs för att Sverige även fort-sättningsvis ska utgöra en bra bas för processindustrins produktion.

Många personer har medverkat i framtagningen av både rap-port och åtgärdsförslag. Speciellt vill vi nämna Marianne Svensén på Skogsindustrierna, Thomas From på SveMin, Torbjörn Trång-teg på Plast- och kemiföretagen, Jonas Lagergren på Jernkontoret, Barbro Sundström på SIK, Anne-Christine Nordstrand på Livsmed-elsföretagen, Karin Eriksson på Läkemedelsindustriföreningen och Staffan Folestad på Astra Zeneca. Samtliga har medverkat i arbetet genom att koordinera SWOT-analyser (Strengths, Weaknesses, Opp-ortunities, Threats), planera workshops och de har även bidragit till branschbeskrivningarna och rapportens framställning.

Vidare har ytterligare ett antal personer medverkat vid intervjuer eller med bidrag till rapporten: Magnus Blomberg på Astra Zeneca, Magnus Eriksson, Raw Materials Group, Tord Svedberg på Astra Ze-neca, Greta Fossum på Skogsindustrierna, Yngve Stade på Stora Enso, Magnus Wikström på Korsnäs, Kenneth Eriksson på Skogsindustri-erna, Örjan Petersson på SCA, Gunilla Jönson vid Lunds universitet, Peter A. Jörgensen för ProcessIT Innovations, Peter Blomqvist från Processum Technology Park, Per-Gunnar Lindberg, Arla Foods samt Elisabeth Nilsson på Jernkontoret. Särskilt bör nämnas Ola Asplund, Metall, Gunnar Agfors och Måns Collin, VD på Nynäs Petroleum, som med stort engagemang för svensk processindustris utveckling bi-dragit med sin tid och kunskap i projektet.

SVERKER MARTIN-LÖF

Ordförande i styrgruppen

PER STORM MONICA BELLGRAN

Projektledare Biträdande projektledare och redaktör

4

Industrikommitténs förord

Inom Industrikommittén inleddes 2002 ett gemensamt arbete mellan industrins parter med inriktning på att analysera villkoren för indu-striell produktion inom Sverige. Bakgrunden var den trend till ökad utflyttning av tillverkning som kunde noteras inom svensk industri. Parallellt fördes en liknande diskussion inom Ingenjörsvetenskapsa-kademin, IVA, och genom olika kontakter fördes dessa initiativ sam-man i projektet Produktion för konkurrenskraft som genomfördes under 2004/2005.

På basis av erfarenheterna av detta projekt som huvudsakligen uppmärksammade tillverkningsindustrins erfarenheter, beslöt parter-na att verka för att en liknande genomlysning skulle ske av svensk processindustri. Den senare svarar för en mycket stor andel av svensk industri, men förutsättningarna för dess vidare utbyggnad av produk-tion har i vissa avseenden andra utgångspunkter än för annan indu-stri. Begreppet processindustri omfattar här sinsemellan vitt skilda branscher, men förenas trots detta i en utsträckning som gör det me-ningsfullt att samla dessa i ett gemensamt projekt.

Det är med stor glädje Industrikommittén nu konstaterar att frå-gan om produktionens förutsättningar med föreliggande rapport fått en analys omfattande hela industrin att utgå ifrån.

Industrikommittén genom

TORBJÖRN WISTRAND

Ordförande

5

Sammanfattning: Så viktig är processindustrin

Projektet Ökad konkurrenskraft för processindustrin i Sverige är ett samarbete mellan huvudmännen Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademin (IVA), Metall, Skogsindustrierna, Pappers, Plast- och ke-miföretagen, Läkemedelsindustriföreningen, SveMin, Jernkontoret, Livsmedelsföretagen, KK-Stiftelsen, NUTEK, Stiftelsen för Strategisk forskning och VINNOVA.

Skogen, malmen och vattenkraften byggde Sveriges välfärd. Ur den traditionen har processindustrin utvecklats till att ta fram föräd-lade produkter med hjälp av högteknologi.

Processindustrin ger jobb utanför storstadsområdena. Idag arbe-tar ca 320 000 människor inom det vi kallar ”råvaruintensiv sek-tor”. Därtill kommer de jobb som skapas indirekt, ofta regionalt, till exempel underleverantörer, maskintillverkare, konsulttjänster, service och så vidare. Studier visar att man kan tala om en faktor två för de indirekta jobben, vilket innebär att sektorn indirekt sysselsätter mer än 600 000 människor.

Vad är processindustri? Typiskt för stora delar av processindu-strin är att den är råvarubaserad, en-ergi- och kapitalintensiv och ofta fi nns utanför storstadsområdena. Den är också beroende av fungerande infrastruktur och goda transporter såväl till lands som till sjöss. Processindustrin tillverkar till stor del produkter för andra produce-rande företag, men en ökande andel är förädlade produkter till slutanvändare. En mycket stor del av produktionen går på export. Sett i ett internationellt perspek-tiv har produkterna ett högt kunskapsin-nehåll, en hög förädlingsgrad och produk-tionen är ofta högt automatiserad. Svensk processindustri ligger också i framkant när det gäller miljökrav.

Som processindustri räknar vi:- Massa- och pappers industri- Kemi- och plastindustri inklusive petroleum industri och läkemedels- produktion- Gruvindustri- Järn- och stålindustri- Livsmedelsindustri

Figur 1.Processindustrin ger jobb i helahela Sverige.

Processindustrin ger jobb i hela

�����

���������

������

�����

����

����

����

���������

���������

������������

������

��������

����

���������

�������

����

���������

���������

��������

�����

6

Den svenska processindustrin är en kvalificerad kravställare och köpare av avancerade produkter och har på så sätt bidragit till att Sverige även har världsledande maskin- och utrustningsleverantörer. Ett exempel är gruvindustrin som länge samverkat med utrustnings-leverantörerna och därigenom hjälpt till att bygga upp internationellt framgångsrika företag som Sandvik, Svedala och Atlas Copco. Ytter-ligare exempel är att företag som ABB och SKF idag säljer kvalifice-rade underhållstjänster.

Svensk processindustri är starkt exportinriktad och står för ca 30 procent av Sveriges totala export. Processindustrin bidrar till en hög nettoexport tack vare liten import av insatsvaror, motsvarande mer än 60 procent av Sveriges totala nettoexport. Hög produktivitet, till följd av tekniskt avancerade anläggningar och hög automationsgrad, präglar den svenska processindustrin. Den råvaruintensiva sektorn är Sveriges största transportköpare och står för 85 % av den totala vo-lymen.

Att verka i Sverige har många fördelar…I Sverige finns många konkurrensfördelar:• Närhet till råvaror av god kvalitet• Upparbetad stark industristruktur och starka kluster• Utvecklande samarbete mellan kunder och leverantörer• Stark industriell Forskning och Utveckling (FoU)• Välutbildad arbetskraft• ”Samförståndsanda”

Processindustrin i Sverige har med hjälp av dessa goda förutsättningar lyckats väl. Svenska företag har länge och framgångsrikt varit verk-samma på den globala marknaden. Företagen har valt att skapa för-ädlade nischprodukter med högt kunskapsinnehåll och hög kvalitet, för att möta den ökande konkurrensen från lågkostnadsländer.

Svensk processindustri präglas av teknisk kompetens hos de an-ställda, god IT-mognad och en hög andel forskning och utveckling. Miljöinvesteringar gjordes tidigt och svensk processindustri ligger långt framme med rena processer och fabriker. Stora investeringar har genomförts kontinuerligt och idag är produktionen högt auto-matiserad.

…men det finns hotGlobaliseringen medför allt tuffare villkor för våra svenska företag. För den exportinriktade svenska processindustrin är omvärldstrycket idag mycket starkt. Framför allt har kostnadskonkurrensen ökat dra-matiskt i och med industrialiseringen av Kina och Östeuropa.

Svensk processindustri har inte förutsättningar att konkurrera med pris och volym och som en följd ökar kraven på förädling och mer specialiserade produkter. Detta innebär att produktutveckling och innovationer blir allt viktigare i kampen om kunderna, vilket i sin tur ställer krav på ökad forskning och utveckling. Processindustrin i Sverige kläms i konkurrensen mellan allt lägre priser globalt och allt högre utvecklingskostnader.

Råvarukostnaden är svår att påverka, den är antingen geogra-fiskt bunden eller internationellt prissatt. Men de övriga kostnaderna påverkas av beslut inom landet och regionen, se figur 2.

7

Energifrågan är central. Även spelreglerna för miljöfrågor och tillståndsgivning har stor betydelse.

Inom varje processföretag pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla produktionen för att skapa effektivare processer. Men pro-duktionsforskningen och -utbildningen sker ofta med verkstadsin-dustrin som tillämpning. Motsvarigheten till de forskargrupperingar inom verkstadsindustrin som har fokus på produktionsfrågor utifrån ett systemperspektiv, har varit svåra att identifiera i processindustrin. Samma sak gäller högskoleutbildningar med renodlade produktions-inriktningar där produktionskunskapen tillämpas specifikt på pro-cessindustrin eller dess enskilda branscher.

Vad behövs?För att hålla jämna steg med omvärlden behöver förutsättningarna för svensk processindustri förbättras. Investeringsklimatet måste ut-vecklas kontinuerligt. Med gemensamma krafter kan vi behålla och utveckla en kvalificerad processindustri i Sverige.

Det här behöver industrin göra:• Fortsätta investera i ökad förädling• Expandera, vilket skapar förutsättningar för nya jobb• Satsa på kompetensutveckling för all personal• Fortsatt arbete för hållbar utveckling• Tillsammans med staten stärka strategiskt utvalda högskolor• Medfinansiera EU-stödd forskning och utbildning• Öka det industriella engagemanget i yrkesutbildningen via bland

annat praktikplatser

Det här behöver staten göra:• Skapa långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga förutsättningar

på energiområdet• Säkerställa gott investeringsklimat (valuta-, finans- och skattefrå-

gor)• Förbättra förutsättningarna för effektiva transporter och logistik,

se över skatter i transportledet• Förenkla hanteringen av miljöfrågor• Satsa på forskning och utbildning som är inriktad på processin-

Figur 2.En grov uppskattning över direkta kostnader för ett företag i processin-dustrin.

Råvaror: 50 % av kostnaderna

Logistik och transport: 25 %

Omvandling och energi: 12.5 %

Personal, teknisk ser-vice, underhåll etc.: 12.5 %

8

dustrin, med samverkan mellan de regionala och de stora högsko-lorna

• Satsa på att profilera högskolorna mot forskning och utbildning relaterad till den regionala processindustrin

• Förstärka branschforskningsinstitutens resurser och koppling till processföretagen med hjälp av branschforskningsprogram

• Intensifiera arbetet på EU-nivå med aktiv bearbetning av frågor som påverkar svensk processindustri

• Öka satsningarna på yrkesutbildning

Branschbeskrivningarna ger en bild av vilken komplexitet som karak-täriserar respektive bransch och vilka utmaningar man står inför. En del av dessa är gemensamma för hela processindustrin. En del utma-ningar är specifika för de olika branscherna.

9

Innehåll

Varför svensk processindustri och produktion i fokus? 10 – 18Bakgrund 10Hur ser det ut i dag 13Summering av projektet Produktion för konkurrenskraft 15

Processindustrins betydelse regionalt och nationellt 18 – 16Vad kännetecknar svensk processindustri? 19

Branschbeskrivningar 27 – 74Massa- och pappersindustrin 27Kemi- och platsindustrin, inklusive läkemedelsproduktion 36Läkemedelsproduktionens specifika villkor 46Gruvindustri och icke-järn metallurgisk industri 49Stålindustrin 58Livsmedelsindustrin 65

Hur ser totalbilden ut för branscherna? 75 – 79

Nödvändiga industriella villkor för processindustrin 79 – 97Produkter, marknader och marknadsutveckling 79Industriella system: arbetsfördelning mellan kluster och outsourcing 83Grundläggande produktionsförutsättningar : råvaror, energi och miljö 84Regionala och nationella grundförutsättningar 87Handelspolitik och marknad 88Företagsekonomiska och tekniska förutsättningar 89Kompetensförsörjningssystemet 93Summering av nödvändiga förutsättningar 96

Förslag till åtgärder för att stärka den globala konkurrenskraften för processindustriell verksamhet i Sverige 98 – 108Vad behövs 98Allmänna fördjupade åtgärdsförslag 99Branschspecifika åtgärdsförslag 105Gemensam handlingsplan 107

Källförteckning 109 – 112

Bilagor 113 – 145Bilaga 1 – SWOT-analys massa och pappersindustrinBilaga 2 – SWOT-analys kemi och plastindustrin med tillägg för läkemedelsindustrinBilaga 3 – SWOT-analys för gruvindustrinBilaga 4 – SWOT-analys för järn- och stålindustrinBilaga 5 – SWOT-analys för livsmedelsindustrinBilaga 6 – Prioriterad bruttolista från projektet Produktion för konkurrenskraftBilaga 7 – Åtgärdsförslag för massa och pappersindustrinBilaga 8 – Åtgärdsförslag för Kemi- och platsindustrin och läkemedelsproduktionBilaga 9 – Åtgärdsförslag för gruvindustrinBilaga 10 – Åtgärdsförslag för järn- och stålindustrinBilaga 11 – Åtgärdsförslag för livsmedelsindustrinBilaga 12 – Projektets styrgrupp och referensgruppBilaga 13 – Medverkande vid workshops inom projektet Ökad konkurrenskraft för processindustrinBilaga 14 – Processindustrins betydelse i den svenska ekonomin, av Ulf JakobssonBilaga 15 – Mer om outsourcing

10

Varför svensk processindustri och produktion i fokus?

En allt större del av världen är på väg att industrialiseras. Tillväxten i Kina, men även andra icke-industrialiserade länders utveckling med-för en dramatiskt förändrad utbuds- och efterfrågesituation för de flesta industriföretag. Globaliseringen; tillgängligheten av produkter, information och kapital överallt samtidigt, innebär att en ny karta har ritats för industriell verksamhet. Arbetsdelningen mellan företag och företag, mellan företag och det offentliga samt mellan olika re-gioner ser annorlunda ut än för bara tio år sedan. Helt nya verksam-heter har automatiserats, till stor del via Internet, och nya sektorer är utsatta för internationell konkurrens. Detta har självklart påverkat processindustrin och dess verksamhet. Produktutveckling och pro-duktion i Sverige är nu utsatt för internationell konkurrens på ett annat sätt än tidigare med en ökad tillgång till arbetskraft till lägre kostnader än i Sverige, ökad tillgång till stora marknader och en glo-bal kapitalmarknad som idag utvärderar varje investeringsalternativ på ett mer osentimentalt sätt . Inom de områden där vi vill hävda oss internationellt måste vi helt enkelt vara bäst i världen – hela tiden och på alla punkter.

Ett område som har rönt stor uppmärksamhet i Sverige det se-naste året är produktion. Orsaken är att produktionen och därmed jobben flyttar utomlands. En fråga många ställer sig är därför om Sverige har de förutsättningar som behövs för att fortsätta bedriva konkurrenskraftig industriell produktion. I detta sammanhang bör man notera att:

Hela den tillverkande industrin i Sverige omfattar ca 700 000 jobb, och minst det dubbla i indirekt sysselsättning eftersom industrin är kvalificerad köpare av produkter, tjänster och service. Industrins verksamhet har därmed direkt och indirekt koppling till omkring ett par miljoner arbetstillfällen i Sverige. Svensk industri är mycket ex-portinriktad. Om man räknar bort importen av insatsvaror skapar industrin ett oerhört stort nettoexportvärde.

När vi pratar om att produktionen flyttar ut, är det i allmän-het verkstadsindustrin som avses. Svensk processindustri befinner sig också i en omfattande strukturomvandling, men det tar sig i allmän-het andra uttryck än att fabrikerna med kort varsel flyttar utomlands. Med processindustri (se ruta) avses här massa- och pappersindustri (SNI 211, se ruta), kemi- och plastindustri inklusive petroleum- och läkemedelsindustri (SNI 241, SNI 232), gruv- och metallindustri (SNI 13, delar av SNI 265), järn- och stålindustrin (SNI 27) samt livsmed-elsindustri (SNI 15). Samtliga branscher inom det s k SKGS-samarbe-tet: Skogs-, kemi- och plast-, gruv- samt stålindustri, är därmed före-trädda med tillägg för livsmedels- och läkemedelsproduktion.

Uppköp, ägarbyten, produktionseffektiviseringar och uppsäg-ningar av personal inom processindustrin i Sverige är synliga tecken på ett allt tuffare globalt industriklimat.

Bakgrund

I Näringsdepartementets utredning om svensk basindustris konkurrenskraft (Ds 2001:63) definieras basindustrin som bestående av massa-, pappers- och pap-persvarutillverkning (SNI 21), energiintensiv kemiindustri med tillverkning av baske-mikalier (SNI 241), petroliumraffinering (SNI 232) och tillverkning av cement, kalk och gips (SNI 265), gruvindustri och utvinning av metallmalmer (SNI 13) samt stål- och metallframställning (SNI 27). Be-greppet basindustri används ibland syno-nymt med begreppet processindustri.

Den branschindelning som görs enligt SNI-koderna utgör ett stöd för klassifi-cering av olika industrigrenar, för statis-tikinsamling etc. Indelningsgrunden utgår dock inte helt efter intressegemenskap och processlikhet utan mer utifrån olika typer av verksamhet. Det betyder därför att generella branschgemensamma villkor inte nödvändigtvis delas av alla ingående företag och att vissa verksamheter kan förefalla perifera i förhållande till den allmänna diskussioner om processindu-strins förutsättningar.

11

Olika perspektiv på produktionInom forskning och utbildning förknippas begreppet produktion tra-ditionellt ofta med verkstadsindustrin. Stora delar av den statligt fi-nansierade produktionsforskningen sker med verkstadsindustrin som tillämpning. Detsamma gäller de ingenjörsutbildningar med produk-tionsinriktningar som finns på högskolorna runt om i landet. Här är litteratur, praktiska exempel, projektarbeten osv ofta utformade med verkstadsindustrin som bas. Begreppet produktionsteknik, eller det nyare begreppet produktionsutveckling, används heller inte i samma utsträckning i processindustrin som i verkstadsindustrin. Processut-veckling är istället ett vanligare begrepp i ren processindustriell verk-samhet, vilket i sig är relativt naturligt med utgångspunkt från verk-samhetens art.

Vi kommer i denna rapport att definiera produktion som en as-pekt på ett företags verksamhet snarare än som en serie aktiviteter och operationer. Det leder till att vi studerar produktionsförutsätt-ningar som t ex råvaru- och energiförsörjning, omvandling av rå- och insatsvaror till färdiga produkter, produktutveckling samt transport-frågor (både av intransport av rå- och insatsvaror samt uttransport av produkter). En del av dessa aktiviteter kan i andra sammanhang falla inom produktutveckling eller marknadsföring men vi väljer här att behandla dem som produktionsfrågor. Vi kommer dock inte att fokusera på frågor kring distributionskanaler, varumärken och kund-relationer. Dessa är långsiktigt minst lika viktiga som de frågor vi be-handlar men måste av kompetens- och resursskäl lämnas därhän.

I processindustrin är relationen mellan produktutveckling, pro-duktion och produktionsutveckling mycket stark. Möjligheten att skapa prototyper är begränsad, så nya produkter måste testas i drift-skala i ett tidigt skede av utvecklingen. Det ställer också ofta krav på teknik- och processutveckling i samband med introduktion av nya produkter. Av flera skäl finns det alltså anledning att lyfta produk-tionsfrågorna för svensk processindustri på samma sätt som för verk-stadsindustrin. Genom att satsa på produktionsinriktad forskning och utbildning utifrån ett systemperspektiv kan nya aspekter av pro-duktion lyftas fram där varje företags unika förutsättningar beaktas. Genom att betrakta produktion som en aspekt av verksamheten rym-mer produktionsområdet ett flertal traditionella ämnesområden som produktionsteknik, logistik, underhåll, produktionsekonomi, mate-rial- och produktionsstyrning, arbetsorganisation och arbetsmiljö.

Idag är maskiner och utrustning med bästa möjliga teknik till-gängliga oavsett var i världen företaget är lokaliserat. Därför uppnås konkurrenskraft på annat sätt än bara genom maskininvesteringar. Hur man på bästa sätt använder och utvecklar sitt produktionssystem blir en viktig fråga för ett processföretags förmåga att konkurrera. Produktionssystemet handlar därför inte bara om tekniken och dess prestanda och flexibilitet. Det handlar lika mycket om hur människan integreras i systemet, vilka arbetssätt och metoder som används, och vilken förändrings- och förbättringskultur som utgör plattformen för utvecklingen av produkter och produktion. Därmed blir utmaning-en både att öka kunskapen kring specifika enhetsprocesser och kring produktionssystemet som helhet.

En stor del av kunskapen inom produktionsområdet är generisk och därmed överförbar mellan olika branscher. Detta innebär sto-ra möjligheter till kunskapsöverföring som vi idag inte utnyttjar till

12

fullo. I verkstadsindustrin har produktionsfrågor länge varit i fokus och ett antal olika produktionsskoncept som där skapats är relevanta även för processindustrin. Ett sådant aktuellt koncept, eller snarare en produktionsfilosofi, är Lean production.

Det omvända är lika intressant. Processindustrins förmåga att producera med hög effektivitet i kontinuerliga processer kräver ar-betssätt och metoder i både produktion och underhåll, som skulle kunna vara relevanta för verkstadsindustrin att studera närmare. Spe-ciellt som verkstadsindustrin och processindustrin generellt sett när-mar sig varandra i sättet att bedriva produktion. Fundamentalt för att ovanstående ska kännas aktuellt är dock att produktionen betraktas som ett strategiskt konkurrensmedel för både industri och samhälle.

Om projektet Ökad konkurrenskraft för svensk processindustriDetta projekt, ”Ökad konkurrenskraft för svensk processindustrin”, kan ses som en fortsättning och komplettering till projektet ”Pro-duktion för konkurrenskraft” som haft fokus på verkstadsindustrin. Målsättningen med projektet är att skapa ett underlag för debatten om Sverige som bas för processinriktad industriell verksamhet även i framtiden. Projektet har pågått i ett knappt halvår och har delredovi-sats på Industridagen den 4 oktober.

Projektet har koordinerats av IVA och övriga aktörer är Skogsin-dustrierna, Plast- och kemiföretagen, Läkemedelsindustriföreningen, SveMin, Jernkontoret, Livsmedelsföretagen, KK-stiftelsen, NUTEK, Stiftelsen för Strategisk forskning, VINNOVA, Metall och Pappers. Projektet har haft en referensgrupp med ca 20 deltagare och en styr-grupp med ett tiotal deltagare under ledning av ordförande Sverker Martin-Löf, se organisation i bilaga 12.

Projektets syfte har varit följande: • Att beskriva de unika produktionsförutsättningarna för processin-

dustrin i Sverige • Att identifiera de faktorer som har särskild betydelse för Sveriges

förmåga att utgöra en bra bas för processindustrins framtida verk-samhet

• Att identifiera de kritiska konkurrensfördelar som finns och måste utvecklas i Sverige

• Att dra slutsatser om inriktning, organisation och omfattning av produktionsinriktad utbildning och forskning för processindu-strin

Projektet har genomförts i form av en teoretisk del och en praktisk del. Svensk processindustri och dess kännetecken och betydelse för Sverige, samt industriella villkor, har beskrivits i syfte att ge en teore-tisk utgångspunkt. Vidare har varje bransch beskrivits utifrån ett an-tal områden av relevans för dess verksamhet. Branschbeskrivningarna är relativt omfattande, eftersom denna typ av beskrivningar saknas i konventionell litteratur. Avsikten är att öka kunskapen och förståel-sen för de industriella processerna och de villkor som krävs för att bedriva verksamhet i Sverige (dock utan anspråk på att vara heltäck-ande). Branschbeskrivningarna har kvalitetssäkrats av företrädare för respektive bransch.

Representanter från branschorganisationerna samt ytterligare ett antal företagsrepresentanter har vidare medverkat med sin expert-

13

kunskap vid intervjuer av stor nytta för projektet, se källförteckning. Vidare har Ulf Jakobsson, chef för Industrins utredningsinstitut bi-dragit med ett kompletterande PM kring processindustrins betydelse i den svenska ekonomin, se bilaga 14.

Den metodik som valts för att identifiera vad som behöver gö-ras för att stärka svensk processindustris konkurrenskraft utgår från branscherna själva. Varje branschorganisation har genomfört en SWOT-analys (där man analyserat styrkor, svagheter, möjligheter och hot) och en efterföljande workshop med representanter från bran-schen. Syftet med dessa workshops har varit att validera framtagen SWOT samt att prioritera de viktigaste styrkorna, svagheterna, möj-ligheterna och hoten. Baserat på denna analys har varje bransch fö-reslagit ett antal prioriterade åtgärder som därefter validerats innan de fastställts (se kapitel 3 och 5, samt bilagorna 2 -6). Resultatet har blivit en åtgärdslista med ett sextiotal förslag över vad staten, FoU-systemet och företagen gemensamt behöver göra för att stärka svensk processindustris konkurrenskraft.

Med åtgärdslistan som utgångspunkt har förslag tagits fram på två nivåer för att öka konkurrenskraften:1. Åtgärdsförslag som omfattar ett antal grundläggande förutsätt-

ningar för industrin i allmänhet och processindustrin i synnerhet.2. Åtgärdsförslag som omfattar specifika förutsättningar och pro-

duktionsvillkor för respektive bransch inom processindustrin.

Svensk processindustri har en internationell ägarbild, är mycket ex-portinriktad och framgångsrik med världsledande processföretag inom olika produktområden. God industrikultur med bra samarbe-te mellan stora och små företag, högt tekniskt kunnande och spe-cialkompetens, samt bra produktivitet anses har bidragit till detta. Produkterna som utvecklas, produceras och levereras på den inter-nationella marknaden har idag relativ hög förädlingsgrad, stort kun-skapsinnehåll och är i hög utsträckning miljöanpassade efter gällande miljökrav. Trenden går mot en ökad specialisering av produkterna och processerna.

Även om processindustrin består av ett antal till synes rätt olika typer av branscher, så finns det många gemensamma nämnare som gör att vi valt att behandla dem som en enhet.

I rapporten ”Innovativa Sverige” (Näringsdepartementet och Ut-bildningsdepartementet, 2004) konstateras att Sverige i en internatio-nell jämförelse har hög kompetens och konkurrenskraft inom många näringsgrenar. Denna relativa konkurrenskraft bör analyseras vidare när det gäller den för Sverige så viktiga processindustrin. Kärnfrågan är därför:

Vilken konkurrenskraft har svensk processindustri idag och vad behöver göras för att stärka den?

Svensk processindustri befinner sig idag – liksom övrig tillverkan-de industri – mitt i en omfattande och kännbar strukturomvandling. Skillnaden är att den industriella strukturomvandlingen i processin-dustrin inte är lika tydlig för omvärlden som exempelvis verkstads-industrins förändringar. Processindustrins anläggningar har inte lika ”flinka fötter” som verkstadsindustrins, dessutom gäller det inte lika många fysiska arbetsplatser. Anläggningarna är däremot mycket sto-ra och oerhört kapitaltunga. Medan vi tydligt ser verkstadsföretagen

Hur ser det ut idag?

”Sverige har en i internationell jämförelse hög kompetens och konkurrenskraft inom många näringsgrenar. Några har en lång utvecklingshistoria, som skogs- pappers- och pappersmassaindustri, fordonsindustri, gruv- och stålindustri, telekommunikationer och läkemedel. De har sedan länge utgjort ryggraden i den svenska exporten. Andra näringar har vuxit fram ur nya tekniska landvinningar eller i mötet mellan nya och gamla bran-scher, där kraven på förnyelse för ökad konkurrenskraft i de gamla branscherna varit en viktig drivkraft”. (Ur Innovativa Sverige, Ds 2004:36, s 5).

14

separera hela eller delar av produktionen från övrig verksamhet och flytta den till lågkostnadsländer, är produktionen inom processindu-strin starkt integrerad med övrig verksamhet, inte minst med pro-duktutvecklingen. Effektiviseringar och förändringar inom ett pro-cessföretag sker därmed med utgångspunkt från något annorlunda försättningar och strategier.

Det som händer i processindustrin idag är istället att kampen om investeringarna hårdnar (inte att blandas ihop med utländska upp-köp av svenska företag och därmed svenskt know-how). Vid varje investeringsbeslut jämförs Sverige med konkurrentländer när det gäl-ler företagsklimat och viktiga förutsättningar som råvaror, energiför-sörjning, miljöhantering, kompetensnivå, transporter och omfattning av den statligt finansierade forskningen. Eftersom konkurrensen är global och det sker en snabb utveckling i många länder står vi inför en situation där det håller på att bli allt svårare att attrahera investe-ringskapital till svenska anläggningar.

Att kommunicera processindustrins strukturomvandling är pro-blematiskt. Det tar mellan 5 och 15 år innan konsekvenserna av ute-blivna investeringar blir synliga för omvärlden. Om investeringarna i befintliga anläggningar minskar riskerar processföretagen att tappa möjligheten att ligga i teknikfronten när det gäller processutveckling-en. Därmed riskerar man även utvecklingen av nya produkter och innovationer eftersom detta är starkt kopplat till processutveckling-en. Yttersta konsekvensen av uteblivna investeringar, och så småning-om även uteblivet underhåll, är att anläggningarna körs i botten och sedan stängs. Ett sådant scenario har exempelvis blivit en realitet för den amerikanska stålindustrin. Den beskrivna investeringsproblema-tiken innebär att få nya anläggningar byggs i Sverige. Kapitalet till nya anläggningar går ofta till nya marknader och länder med lägre kostnadsnivåer.

Slutsatsen är att globaliseringens konsekvenser märks tydligt även för svensk processindustri. Det är därför viktigt att analysera inom vilka områden vi är svaga respektive starka och vad som krävs för att stärka konkurrenskraften inom dessa olika områden.

Värdetillväxten stor i svensk processindustriInternationell handel har under de senaste 150 åren varit den enskilt viktigaste komponenten för svensk ekonomisk tillväxt. I rapporten ”Innovativa Sverige” (Näringsdepartementet och Utbildningsdepar-tementet, 2004) poängteras att den största potentialen till industriell förnyelse ligger i den befintliga industrin. I dessa företag ligger ett stort kapital nedlagt i form av organisation, erfarenhet och rutiner som det gäller att ta tillvara på genom att stärka förnyelsekraften. I förnyelse ligger att designa, producera och marknadsföra befintliga produkter på nya sätt, och att omvandla kunskap till nya produkter som kan vara både varor och tjänster eller en kombination av dessa.

Det handlar inte bara om att utveckla innovativa produkter utan i lika hög grad om att utveckla innovativa processer och produktions-system. Integration mellan produkter och produktionssystem är sär-skilt relevant i processindustrin genom den täta kopplingen mellan de två.

För att öka processindustrins konkurrenskraft krävs en mängd långsiktiga åtgärder i syfte att skapa förutsättningar och konkurrens-villkor på ett generellt plan. Det kan gälla allt ifrån det politiska re-

Begreppet konkurrenskraft som används för att beskriva det övergripande pro-jektsyftet är relevant på företags- och branschnivå men enklast att precisera på företagsnivå. Enligt ITPS (2004 s. 21) kan konkurrenskraft beskrivas på följande sätt: ”Ett företag är konkurrenskraftigt om det kan producera till priser som gör att det får sålt sina produkter på de internationella marknaderna. Detta inne-bär att ett företag är konkurrenskraftigt om och endast om det kan producera minst lika billigt som sina utländska kon-kurrenter (justerat för kvalitets- och marknadsföringskostnader).” På nationell nivå (makronivå) är begreppet konkur-renskraft däremot endast passande på kort sikt medan begreppet komparativa fördelar i internationell handel anses mest relevant ur ett långsiktigt perspektiv. Det finns klara samband mellan de olika nivå-erna, samtidigt som det inte är möjligt att helt sätta likhetstecken mellan konkur-renskraft på mikro- och makronivå. För en vidare diskussion, se t ex ITPS (2004).

15

gelverket kring energi- och miljöpolitik till satsningar på forskning och utbildning. Villkoren måste vara tillräckligt goda för att svenska företag ska kunna matcha sina utländska konkurrenters villkor.

Det offentliga systemet kan bidra till att skapa gynnsamma vill-kor och förutsättningar på nationell nivå. Resten avgörs på global nivå och på företagsnivå. Möjligheterna att påverka på global nivå är begränsade, men pågår kontinuerligt på flera plan. Strategiska beslut kring investeringar, lokalisering, profilering och sätt att organisera sin produktion fattas däremot på koncern- eller företagsnivå. Hur den svenska plattformen för industriell verksamhet uppfattas och värde-ras i de internationella företagens styrelserum, styr besluten till Sveri-ges för- eller nackdel.

Bakgrund till Produktion för konkurrenskraft – verkstadsindustrin flyttar ut produktionenDen senaste tiden har vi sett en ström av företag som flyttat ut sin produktion till andra länder och flera studier visar på att många jobb har försvunnit som konsekvens av detta. Med outsourcing avses att ett företag utlokaliserar delar av sin verksamhet till ett annat företag. Det omfattar således både traditionell legotillverkning och renodlad entreprenadverksamhet (som städning). När företag flyttar verksam-het till ett annat land benämns detta ofta offshoring. Kombinationer av dessa fenomen förekommer självklart.

Utgångspunkten för den nationella satsning kallat Produktion för konkurrenskraft (IVA, 2005) som startade våren 2004 var att stärka produktionsområdet, särskilt inom verkstadsindustrin, för att förhin-dra att outsourcing sker slentrianmässigt eller på grund av ogynn-samma förhållanden i Sverige som är enkla att åtgärda.

Den industriella omvandling som nu pågår innebär att de nya EU-länderna och Asien befinner sig i en period av expansion och till-växt. De svenska företagens produktivitetsökningar och tillväxt med-för inte längre en automatiskt ökad sysselsättning i Sverige.

Det finns en omfattande diskussion som pekar på att företag inom verkstadsindustrin som flyttar sin produktion även flyttar pro-dukt- och teknikutveckling så att den förläggs nära produktionen. Flertalet faktorer indikerar att utflyttningstrenden har accelererat de senaste åren. Det finns också betydande belägg för att verksamhet outsourcas slentrianmässigt.

För verkstadsindustrin utgör arbetskraftskostnaden normalt sett en stor del av tillverkningskostnaden. I vågskålen vid utflyttningsbe-slut måste dock även arbetsproduktiviteten vägas in. Även om pro-duktiviteten i många andra länder inte är lika hög som Sveriges (i några av de nya EU-länderna kan den ligga på ungefär hälften) så är arbetskraftskostnaderna endast 15 - 20 % av Sveriges (se Wallen och Fölster, 2005).

Nackdelar med outsourcing är ofta av långsiktig karaktär. Fram-för allt riskeras den viktiga kopplingen mellan produktutveckling och produktion. Risken att göra sig av med potentiell framtida kärnkom-petens är också stor, eftersom denna kan vara svår att förutsäga. Ett fundamentalt problem när det gäller outsourcing är att besluten ofta enbart baseras på kvantitativa ekonomiska kalkyler och prognosti-serade resultat. Många faktorer är svåra att kvantifiera och kommer därför inte med i beslutsunderlaget. Dessa faktorer kan dock på läng-

Summering av projektet ”Produktion för konkur-renskraft”

16

re sikt uppstå som kostnader eller potentiella intäkter som inte tagits hänsyn till i kalkylen. Ofta underskattas även det arbete som krävs för att få igång produktionen utomlands med extra, ej kalkylerade, kostnader som följd.

Varje företag måste självklart optimera sin egen verksamhet. Om detta innebär att ett fåtal företag flyttar hela eller delar av sin verk-samhet utanför Sveriges gränser får det endast konsekvenser för det egna företaget och dess anställda, och i viss mån den region där fö-retaget är lokaliserat. Men när tendensen är densamma hos många företag, blir frågan av synnerligen stor betydelse för Sverige som na-tion. Outsourcing-trenden har idag även nått processindustrin, om än inte på samma sätt för alla dess ingående branscher. Exempelvis livsmedelsindustrin är en av de sektorer där nya investeringar nu görs i produktionsanläggningar inom EU.

Projektets resultatProjektet ”Produktion för konkurrenskraft” avsåg att belysa pro-duktionsområdet i Sverige med fokus på verkstadsindustrin där teck-nen på den industriella strukturomvandlingen alltså är som synligast i samhället. (Läs mer om detta projekt i rapporterna som finns att ladda ner från IVAs hemsida, www.iva.se.)

En slutsats från projektet var att det är nödvändigt att utveckla ”det vi har” för att möta den framtida konkurrensen. Det innebär bl a att utveckla de företag som redan finns i Sverige så att de blir mer kon-kurrenskraftiga. Enligt projektets syntesrapport (”Made in Sweden”) har ett sätt, för svenska företag att konkurrera, varit att att erbjuda lösningar till komplexa produkter, processer och produktionssystem. Sveriges förhållandevis höga arbetskraftskostnad kan därmed balan-seras av konkurrensfaktorerna kvalitet, snabbhet, pålitlighet, flexibi-litet och kostnad. I projektet föreslås ett antal åtgärder på tre olika nivåer. De prioriterade åtgärderna från produktionsprojektet handlar i stor utsträckning om forskning och utbildning enligt följande lista (här något omstrukturerade och annorlunda rubricerade jämfört med syntesrapportens förslag):

PRIORITERADE ÅTGÄRDSFÖRSLAG FRÅN ”PRODUKTION FÖR KONKURRENSKRAFT”

Politiska förutsättningar- Staten bör stödja små och medelstora företags utveckling av kun-

skap och ledarskap inom FoU och produktion så att de därigenom stärker sin konkurrenskraft

- Näringsdepartementet bör tillsätta ett produktionsråd med upp-drag att utarbeta en nationell produktionsstrategi.

- Sverige bör marknadsföras som ett framtida produktionsland.

Forskning- Forskningsfinansiärerna och staten bör utöka det långsiktiga stö-

det till industrinära forskning inom produktframtagning. - Högskolans och institutens forskningsresurser inom produktions-

området bör samlas i ett nätverk och samordnas av en branschö-verskridande exekutiv samverkansgrupp med näringsliv, stat, hög-skola och finansiärer.

17

Utbildning - Yrkesinriktningen i utbildningen ska bibehållas när de tekniska

utbildningarna och forskarutbildningen integreras i Bolognapro-cessens 3-5-8 system.

- Den gymnasiala yrkesutbildningen inom industrins område måste stärkas och satsningar på att bygga s k ”Teknikcollege” och lik-nande initiativ bör stödjas, samtidigt som lärarutbildningen bör förstärkas.

- Kravet på obligatorisk praktik bör återinföras för att stärka uni-versitets- och högskoleutbildningarnas verklighetsförankring.

- Företagen bör sända signaler att produktion är viktigt, inte minst för att få ungdomar att investera i utbildningar inom produktions-området. God tillgång på praktikplatser och examensarbeten är nödvändigt.

Denna lista kompletterades med en prioriterad lista och en bruttolista indelad efter vilka aktörer som åtgärdsförslagen riktas mot: samhället/staten, företagen samt högskolan och dess finansiärer. Även bruttolis-tan innehåller åtgärdsförslag som handlar om behovet av kunskaps- och kompetensutveckling inom produktionsområdet samt behovet av riktade förstärkningar av resurser till forskning och utbildning inom området. Åtgärdsförslagen riktas framför allt till samhället och sta-ten, då det är där man har möjlighet att besluta om nödvändiga resur-ser till olika verksamheter i syfte att stärka produktion.

Även högskolan och forskningsfinansiärerna har ett stort ansvar för att stärka stödet till industrinära forskning inom produktfram-tagning (Begreppet produktframtagning omfattar här både produkt-utveckling, produktionsutveckling och produktion.) För forsknings-finansiärerna blir det därför en fråga om prioriteringar av vilka forskningsprogram som initieras inom befintliga ramar. I åtgärdsför-slagen betonas att det är önskvärt att finansiärerna aktivt och lång-siktigt stödjer den behovsmotiverade industrinära forskningen inom produktionsområdet.

För högskolan blir det istället en fråga om hur man väljer att styra sin verksamhet, både då det gäller nya utbildnings- och forsk-ningssatsningar, rekrytering av personal, samarbete med företag avse-ende utbildning och forskning och medverkan till riktad fortbildning (speciellt mot små och medelstora företag). Nödvändigheten av att förstärka den internationella samverkan är också av stor betydelse för produktionsfrågorna, inte minst på Europanivå där möjligheterna till forskningsanslag via ramprogrammen bör utnyttjas bättre. Kravet på nära samverkan mellan högskola och företag betonas också i åtgärds-förslagen, vilket bland annat bör ske i form av industridoktorander och ”industri-postdocs”.

De föreslagna åtgärderna som riktas mot företagen handlar om nödvändigheten av samverkan mellan FoU- och utbildningssyste-met och även att öka samarbetet mellan stora och små företag i syf-te att stärka konkurrenskraften. Olika former för ökade satsningar på kompetensutveckling bland de anställda nämns också som vik-tiga åtgärder, liksom att investera i expertis och löpande fortbildning. Övriga åtgärdsförslag handlar om behovet av att föra upp produkt-framtagning och produktion på företagens styrelseagenda och att till-sätta företagsledare som har insikt i produktframtagningsprocessen och produktionens betydelse för förmågan att ta fram nya produkter.

18

Ytterligare ett åtgärdsförslag som tas upp i bruttolistan i syntesrap-porten från ”Produktion för konkurrenskraft” (Made in Sweden), är att se produktion som ett branschöverskridande område där olika industrigrenar kan lära av varandra. De framtagna åtgärdsförslagen från produktonsprojektet projekt har fungerat som input till detta projekt.

19

Processindustrins betydelse regionalt och nationellt

Svensk processindustri omfattar många branscher med både inbördes likheter och olikheter. Nedan presenteras en kort och relativt genera-liserad beskrivning av vad som kännetecknar processindustrin. Dess-utom görs en positionering i förhållande till verkstadsindustrin.

Process- och verkstadsindustrin utgör en stark värdekedja i SverigeIbland är det svårt att nyansera diskussionen kring processindustrins verksamhet och produktionsvillkor kontra verkstadsindustrins. Det är fördelaktigt att särskilja dessa eftersom de kräver olika förut-sättningar för att bedriva konkurrenskraftig verksamhet i Sverige. Processindustrin är en kvalificerad användare av avancerad teknik, medan verkstadsindustrin är en krävande beställare av vidareföräd-lade råvaror. Med processindustrin som både kund och leverantör till verkstadsindustrin finns ett ömsesidigt beroende. En grov generalise-ring av skillnaderna mellan process- och verkstadsindustri presente-ras i tabell 1.

Generellt sett varierar bilden beroende på vilken bransch inom processindustrin som avses. Delar av livsmedelsindustrin har ex-empelvis liknande karaktäristika som övrig processindustri (t ex produktion av margarin och socker) medan andra delar inom livs-medelsindustrin kan vara allt ifrån hantverk (t ex små bagerier) till arbetskraftintensiva verksamheter i mindre styrda processflöden (t ex slakterier) och företag med produktionsprocesser som till stora de-lar liknar verkstadsindustrin (t ex produktion av färdigmat). Även produktionsprocesserna inom delar av gummiindustrin liknar i stor utsträckning verkstadsproduktion.

Utvecklingstrenden inom industriell produktion går mot att pro-cess- och verkstadsindustrin allt mer närmar sig varandra. När av-ancerade och automatiska tekniska system installeras i verkstadsin-

Vad kännetecknar svensk processindustri?

PROCESSINDUSTRI VERKSTADSINDUSTRI

Divergerande flöde (från råvara och få insatsvaror, Konvergerande flöde (mot ett fåtal produkter, men stor variantflora dock möjlig)produceras olika typer av produkter)

Produktutveckling och produktion hänger samman Produktutveckling och produktion är möjligt att separera (om än inte fördelaktigt)

Kontinuerlig tillverkning Batchtillverkning. Uppstyckade förädlingssteg.

Högt automatiserad Varierande automationsgrad

Generellt sett mycket stort energiberoende Förhållandevis liten energiförbrukning

Mindre arbetskraftsintensiv. Ofta kapitalintensiva anläggningar Arbetskraftsintensiv. Mycket varierande nivåer på anläggningarnas investeringar

Baserad på råvaror eller naturresurser Baserad på insatsvaror (komponenter och delsystem)

Ofta homogena produkter Heterogena produkter

Högteknologisk produktion Varierande teknologinivå i produktion

Varierad råvarusammansättning ger behov av processtyrning Jämnare kvalitet på insatsvaror (kvalitets- och måttbestämda), processtyrning av annat slag

Miljökrav driver produkt- och processutveckling framåt Miljökrav viktigt, men driver inte på samma sätt företagen framåt pga andra typer av processer

Starkt politiskt beroende (energi, miljö mm) Mindre politiskt beroende

Makroekonomiskt känslig (växelkurser, ränteberoende) Varierande känslighet för växelkurser, räntor etc

Högt nettoexportvärde Nettoexportvärde varierande och lägre

Tabell 1. Generaliserad jämförelse mellan pro-cess- och verkstadsindustri. Det bör påpekas att jämförelsen beskriver yt-terligheterna och att processindustri och verkstadsindustri generellt sett närmar sig varandra på flera sätt (ef-ter Storm 1995). Tabellen ger en bild av ytterligheterna i syfte att illustrera det som skiljer i stora drag. Det stäm-mer med nödvändighet inte för alla process- och verkstadsföretag. En mer korrekt bild skulle kunna erhållas med en tänkt skala för varje jämförande parameter, där företag graderas olika beroende på typ av produktionsverk-samhet.

20

dustrin knyts flera förädlingssteg samman till ett kontinuerligt flöde i komplexa produktionsceller (gäller speciellt bearbetning). Arbetet i sig handlar därmed mer om styrning och övervakning av flera pro-duktionsceller än betjäning av en maskin, dvs förutsättningarna för arbetet kommer alltmer att likna processindustrin (Broms och Lin-dahl 2005).

På ett generellt plan kan produktionssystemet definieras lika. I en bred definition omfattar produktionssystemet de komponenter i form av lokaler, maskiner, utrustning och människor samt organisationen av dessa som krävs för att transformera råvara till färdig produkt. Med en ännu vidare definition omfattar produktionssystemet samt-liga aktiviteter som krävs från idé till färdig produkt hos kund.

Maskinkomponenterna i ett processindustriellt produktionssys-tem har en helt annan livscykel än ett verkstadsindustriellt produk-tionssystem. Processindustrins produktionssystem har lång livslängd och byggs i stor utsträckning av specialiserade leverantörer. Verkstads-industrin bygger nya eller förändrar befintliga produktionssystem be-tydligt mer frekvent och är därför i behov av inhousekompetens. Med allt mer specialiserad kärnkompetens blir dock inköp av tjänster allt viktigare även här. Egen kompetensuppbyggnad kontra användning av leverantörer för uppbyggnad av produktionssystemet är därför en strategisk fråga för både process- och verkstadsindustri.

Det finns många frågeställningar av principiell karaktär som är gemensamma och båda sektorerna skulle vinna på ett ökat samar-bete. Möjligheten till nya och innovativa grepp är förmodligen också mycket stort i gränssnittet mellan verkstadsindustrin och processin-dustrin

Verksamhetens inriktning styr produktionssystemens utformningI processindustrin är produkt- och processutveckling starkt sam-mankopplade. För att utveckla och producera nya produkter krävs i regel också omfattande processutveckling i befintliga produktions-system eller större investeringar i nya system/anläggningar. Eftersom processindustrins flöde är divergerande (där man från en eller ett få-tal råvaror skapar ett stort antal produkter), finns det därmed heller ingen produkt om inte omvandlingen av råvaran skett i produktions-systemet.

Det kan jämföras med verkstadsindustrin där produkterna istäl-let tillverkas i ett konvergerande flöde, det vill säga utifrån ett stort antal komponenter eller insatsvaror skapas ett fåtal produktslag. Att utveckla och konstruera produkter kan här i princip göras separat från produktionen baserat på tänkta/inköpta komponenter och del-system. Ett verkstadsföretag kan då välja olika alternativa strategier, såsom att vara legotillverkare, komponenttillverkare, tillverkare av delsystem eller kanske tillverkare av slutprodukten (eventuellt genom att producera vissa nyckelkomponenter själv och utföra slutmonte-ringen i egen regi). Tendensen finns även att vissa verkstadsföretag väljer att lägga ut all sin produktion för att endast fokusera på tek-nik- och produktutveckling. För andra företag blir marknadsföring och varumärkesbyggnad istället den kärnverksamhet man väljer att koncentrera sig på.

Vi har länge sett en allmän trend kring outsourcing av olika funk-tioner. Denna Outsourcing börjar normalt med olika typer av stöd-funktioner som städning, reception etc. Tendensen är idag att lägga

21

ut en allt större del av företagens verksamhet, vilket medför att spe-cialiseringen ökar. För verkstadsindustrin har det inneburit att även produktionen utlokaliserats. För processindustrins olika branscher är däremot inte outsourcing av produktionen den största orsaken till den industriella strukturomvandlingen eftersom produktionen inte lika lätt låter sig separeras från övriga processer.

För processindustrin är det inte ovanligt med outsourcing av un-derhåll till andra bolag. Drift och skötsel av maskinerna, dvs under-håll av anläggningarna, har koppling till säkerhet, vilket därför på-verkar processföretagens beslut om underhåll som kärnverksamhet eller inte. IT är också föremål för outsourcing-diskussioner inom pro-cessindustrin. I och med att många funktioner lagts ut på tjänste- och serviceföretag tydliggörs beroendeförhållandet mellan industrin och expansionen inom service- och tjänstesektorn.

Stort beroende av råvaror och energiSvensk processindustri har utvecklats genom industriellt utnyttjande av järnmalm, skog och vattenkraft. Historiskt sett har Sverige haft goda förutsättningar för att utveckla och tjäna pengar på verksamhet baserad på landets goda tillgång på råvara och billig energi. I process-industrin är energi-, transport- och logistikkostnader viktiga delar i produktkalkylen. De låga priserna kompenserade för förhållandevis högre transportkostnader jämfört med konkurrerande länder. Energi-förutsättningarna ger inte längre samma fördelar, vilket därmed måste kompenseras på annat sätt. Processindustrin är mycket energiintensiv, men har kontinuerligt effektiviserat sin resursanvändning. Massa- och pappersindustrin använder överlägset mest el i landet, därefter kom-mer järn- och stålverk samt kemiska produkter, se figur 3.

Figur 3.Industrins specifika elanvändning. Källa: Statens EnergimyndighetkWh per krona produktionsvärde, 1991 års priser

Processföretagens behov av el kan illus-treras med Stora Enso, Sveriges största skogsindustriföretag med 9000 anställda och en produktion värd 26 miljarder kr. Företaget köper 600 megawatt el i Sverige vilket motsvarar Barsebäck 2:s årliga produktion. Ett annat exempel är Outokompu Stainless som tillverkar rost-fritt stål i Avesta. Företaget är extremt beroende av elförsörjningen, men trots att elförbrukningen per producerat kilo stål ständigt minskar, så är närmare en tredjedel av produktionskostnaden elre-laterad (www.skgs.org, 041022). Effekten av prishöjningar är avsevärd, en höjning av elpriset på endast ett öre motsvarar exempelvis två års lönehöjningar för Bra-vikens tidningspappersbruk i Norrköping.

Mycket kapitaltung industriKunskap och kompetens, teknik- och produktutveckling är fakto-rer av betydelse för branschens utveckling, liksom nödvändigheten av kontinuerliga investeringar. Processindustrin har svårt att flytta en produktionsanläggning på grund av dess storlek. Att outsourca hela eller delar av produktionen är ett irreversibelt beslut, som gör det svårt att bygga upp anläggningen och infrastrukturen kring denna om man väljer att flytta verksamheten. Detta ställer krav på kontinu-erliga investeringar i anläggningarna för att kunna behålla konkur-renskraften. Processindustrin stod 2005 för ca 65 % av industrins investeringar.

0,35

0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

0.05

0

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Massa- och pappersindustri

Järn- och stålverk

Kemiska produkter

Verkstadsindustri

22

Med långa avskrivningstider ställs krav på långsiktighet hos ägarna. Inom t ex skogsindustrin kan driftstiden för en maskin ligga på närmare 40 år. Investeringarna ligger ofta på miljardbelopp. Det krävs ett stort förtroende för de industriella villkoren i Sverige för att besluta om stora investeringar med så långa avskrivningstider.

Det var inte självklart att Stora Ensos senaste investering i Kvarnsvedens pappersmaskin skulle hamna i Sverige. Avvägningar görs hela tiden utifrån olika faktorer, t ex geografisk lokalisering, för-månlig infrastruktur, transport, kompetent arbetskraft, insatsvaror, energi och råvaror. I investeringsutvärderingen ingår även andra stra-tegiska faktorer såsom närhet till marknaden.

Totalt utgör industrin, och i synnerhet processindustrin, en stor investerare i fysisk utrustning i Sverige. Investeringarnas innehåll och de effekter de ger upphov till (se t ex DN 3 april 2005) är oerhört viktiga för regionerna. I figur 4 visas investeringarnas fördelning över landet.

Bruket skapade brukskulturen Processindustrin förknippas ofta med brukskulturen som historiskt sett präglat många samhällen i Sverige. Utvecklingen av bruksföreta-get var en viktig förutsättning för utvecklingen av regionen. Ägaren fanns oftast på orten och hade ett starkt intresse av dess utveckling. Utbildning av arbetskraft var en viktig fråga och bruket hade stor be-tydelse för att människor på orten fick någon utbildning.

Övergången från lokalt ägande till nationellt/internationellt ägande förändrade situationen för många bruksorter. Satsningarna som görs nu, för att skapa kluster och innovationssystem och för att stärka det lokala/regionala i förhållande till det nationella/internatio-nella, kan i viss mån ses som en form av brukskultur. Denna utveck-ling innebär att näringsliv, högskola, stat och kommun samarbetar i syfte att skapa tillväxt utifrån en regional nisch. Att företag med-verkar i utbildningar, forskningsprojekt och i andra verksamheter är givetvis mycket betydelsefullt för varje kommun, inte minst för små kommuner.

Investeringarna ökar i SverigeInvesteringar, miljarder kronor

2004 2005

Industrin2004 2005

Bostäder2004 2005

Övriga hus(kontor, köpcentrum, skolor, sjukhus mm)

2004 2005

Väg och järnväg

8190

6369

48 45

17 20

Ombyggt köp-centrum 1,8

StockholmSkärholmen

Malmö

Lysekil

Borlänge

SundsvallTimrå

Umeå

Malmberget

Citybanan 7,5

Citytunneln 6,8

Nytt olje-raffinaderi 3,5

Ny pappers-maskin 4,0

Ny soda-panna 1,6

Nytt pellets-verk 2,6

Botaniabanan 5,2

Här investeras för fulltMiljarder kronor

Figur 4.Investeringar i Sverige. Källa: DN 3 april 2005

Siffrorna för 2005 bygger på prognoser.Källor: BI, SCB, SN och ESV.

23

Produktion – teknik och arbete i kombinationOavsett bransch inom processindustrin, är utvecklingen av informa-tionsteknik en viktig förutsättning för att svenska anläggningar ska kunna ligga långt fram i teknikfronten. Produkt- och processutveck-ling är idag starkt integrerad med de informationstekniska möjlighe-ter som erbjuds. Det gäller inte enbart den traditionella utvecklingen av affärssystem och system för kontroll och styrning, utan i betydligt vidare mening. En större nationell satsning inom området informa-tionsteknik för processindustrin (processIT) sker nu inom ramen för VINNOVAs Vinnväxtprogram (Se i faktaruta om ProcessIT Innova-tions).

Det är lätt att fokusera på tekniken i industriella sammanhang och glömma det arbete som utförs av människorna i produktionen. För processindustrin som är högt automatiserad och har förhållan-devis låg arbetskraftsandel är det än mer nödvändigt att särskilt lyfta den industriella produktionens beroende av teknik och arbete i kom-bination, se nedan.

Med den ökade automationen och allt mer sofistikerade tekniken är fjärrstyrning av avancerade processanläggningar numera en reali-tet, där den operatör eller det produktionsteam som styr och överva-kar processen är placerade så att inga direkta ingrepp behöver göras på plats vid processen. Fjärrstyrningen kan gå mot en gradvis ökad nivå av samordning, där allt fler produktionsavsnitt fjärrstyrs från samma centrala plats. Fjärrstyrningen kan centraliseras så att geogra-fisk plats blir irrelevant och innebär att ett företag kan styra hela sin produktion från en styrcentral placerad i ett land.

Ett exempel är Eka Chemicals i Bohus som fjärrstyr verksamhe-ten i Rjukan i Norge från Bohus. Operatörerna kommer därmed, rent fysiskt, allt längre från arbetet i den direkta operationsprocessen och får nya arbetsuppgifter. Med handhållen terminal för informations- och bildöverföring kan operatören även ta sitt mobila kontrollrum med sig ut i processen. Med goda tekniska och informationstekniska möjligheter till fjärrstyrning går trenden mot driftcentraler som ett sätt att skapa nya förutsättningar för en effektiv produktion (Broms och Lindahl 2005).

SSAB i Oxelösund var tidigt med ett driftcentralkoncept. Redan i början av 90-talet lyfte man organisationsfrågor till en strategisk nivå med samma dignitet som tekniska frågor (Broms och Lindahl, 2005).

ProcessIT Innovations – en nationell satsning över branschgränsernaLKAB, Boliden, Kappa kraftliner, SSAB, SCA och ABB är några av de företag som gått samma med Luleå Teniska Univer-sitet och Umeå Universitet och bildat ProcessIT Innovations. Det är ett center som syftar till att utveckla processindu-strin genom framtagande av nya IT-tjäns-ter och -produkter. Metoden bygger på två steg. Behoven, som de olika företa-gen har inom basnäringarna, analyseras kontinuerligt och presenteras för några IT-företag. Dessa svarar i nästa steg för utveckling av nya lösningar, som sedan ska produktifieras och marknadsföras på den internationella arenan. Några av de pro-jekt som är startade är: • Mätsystem baserade på 3D-bildanalys eller beröringsfri kontinuerlig mätning av materialegenskaper• Distansöverbryggande underhåll och övervakning av reglersystem• Forskning för automatisk detektering, isolering och diagnos av reglersystem med trimningsbrister

Ett antal förstudier har också startat inom områden som fukthaltsmätning i slig, flödesmätning under extrema förhål-landen, optiska geometrimätningssenso-rer, analys av komplexa system m m. Vidare pågår ytterligare förstudier inom processtyrning, mätteknik, industri-ell mobil infrastruktur samt användarvän-lighet. Det är värt att notera att marknaden för automation inom verkstadsindustrin för år 2007 uppskattas till 30,3 miljarder USD medan den för processindustrin uppskattas till 58,3 miljarder USD. EU saknar idag ett specifikt program för denna utveckling inom sitt sjätte ram-program. Avsikten är därför att verka för att program etableras. ProcessIT Innovations har av Vin-nova utsetts till en av fem vinnare i VINNVÄXT 2004. Vinnarna får vardera sex miljoner kronor årligen under tio år. Vinnarna, tillsammans med sina med aktörer, skjuter dessutom själva till minst lika mycket. För ProcessIT Innovations innebär det en gemensam satsning större än 120 miljoner kronor under en tioårs-period.

Källa: Jörgensen, Peter A., Innovation Develop-ment in Europe AB

Driftcentralkonceptet förenar arbetssätt där ett multidisciplinärt team har ett helhetsansvar för en pro-cess, med ny teknik i form av automation, fjärrstyrning och processtyrsystem. Flera tidigare separata befatt-ningar och funktioner samverkar i ett team och har en gemensam hemvist i en driftcentral, vilket innebär att bemanningen koncentreras till en plats. Det ger förutsättningar för flexibilitet och kraftsamling vid stör-ningar och problemlösning men också tid till planering, kvalitetsfrågor och förebyggande underhåll vid stabil drift. En viktig förutsättning är ett tydligt gränssnitt mellan produktionspersonal och produktionsprocess. Konceptet vilar på tre ben: 1. Gemensamma lokaler speciellt utformade för att inrymma olika funktioner som möjliggör samverkan mellan olika befattningar och yrkesgrupper.2. Ett tydligt definierat produktionsuppdrag för hela produktionsavsnittet eller delar av det.3. En förändrad organisation och ett arbetssätt utformat för ett produktionsteam med stödfunktioner. Driftcentralen kan ses som en förändringsmotor, ett kompetenscentrum där personal med olika kompe-tenser samlas med ett specifikt produktionsuppdrag. Centralen kan vidare fungera som en plattform för utveckling av arbetssätt, ansvarsfördelning, teknik- och informationsstöd. Driftcentralkonceptet används vid ett flertal processanläggningar i Sverige.

Källa: Broms och Lindahl 2005.

Industriell produktion är en kombina-tion av teknik och arbete. För långsiktig framgång krävs ett ständigt fokus på strategi- och förändringsarbetet. Behovet är särskilt påtagligt inom den kapitalin-tensiva processindustrin. Förnyelse för-knippas i första hand med investeringar. Det skymmer sikten för möjligheterna att samtidigt utveckla organisation och arbetsmönster på ett sätt som avsevärt kan förbättra kapacitetsutnyttjandet och effektivisera produktionen. Då ges också förutsättningar för uppgradering av indu-striarbetet till något som uppfattas som attraktivt, utvecklande och engagerande.

(Broms och Lindahl, 2005, s 13)

24

Många industriföreträdare lyfter fram de komparativa fördelar som företagen har tack vare den svenska arbets- och organisations-kulturen. Den präglas av en icke-hierarkisk struktur vilket innebär decentralisering av planering och arbete. Det möjliggör att idéer från personer på olika nivåer i en organisation kan tas tillvara och ut-vecklas inom den befintliga organisationen. En generellt sett positiv inställning till effektiviseringar bland de anställda i Sverige kan där-för betraktas som en betydande konkurrensfördel. En stark industri-kultur med god erfarenhet av att utveckla och driva internationella och framgångsrika koncerner, god samarbetsförmåga och välutbildad personal är andra svenska fördelar att dra nytta av.

Processindustrin tas för given Processindustrin tas ibland för given som en självklar motor för Sverige. En anledning kan vara att en stor del av produkterna leve-reras ”business to business” och därmed är relativt osynliga för ge-mene man. En annan förklaring är att processföretagens geografiska placering ligger långt ifrån större befolkningscentra, vilket försvårar möjligheten att sprida kunskap om branschen. För delar av processin-dustrin kan det också finnas kvar förlegade uppfattningar kring indu-strins struktur och verksamhet, exempelvis kring brukskulturen och miljön, vilket kan påverka näringens image negativt. Att svensk pro-cessindustrin idag är miljömässigt i världsklass känner förmodligen inte alla till. Många industriföreträdare och branschrepresentanter efterlyser en uppvärdering av processindustrin i Sverige.

Sverige skulle sannolikt ha mycket svårt att behålla nuvarande välfärdsnivå utan processindustrin. Utan vidareförädling av svenska råvaror till högkvalitativa produkter försvinner stora nettoexportin-täkter. Utan en stark processindustri skulle övrig industri också för-lora en viktig samarbetspartner, kund och leverantör.

De industriella systemen i respektive bransch (gruv-, stål- osv) omfattar många aktörer, från råvaruleverantörer till tillverkare av komplexa produkter, inklusive industrinära tjänster. Med integrerade industriella system blir det stora konsekvenser på nationell nivå om någon länk försvagas eller rent av försvinner. Det är därför som det inte är relevant att bara titta på den direkta sysselsättningen i respek-tive bransch och bedöma dess betydelse för Sverige efter antal anställ-da, storlek på omsättning eller export. Processindustrins betydelse för Sverige måste bedömas i ett bredare perspektiv.

Processindustrins nationella betydelse

Tabell 2.Statistik över den processindustri som omfattas i projektet, enligt upp-gift från respektive branschorganisa-tion. Siffrorna gäller för år 2004, men i vissa fall 2002 och 200., Kategorise-ringen enligt SNI-koderna är inte helt överensstämmande med de delar sin behandlas i projektet, vilket försvårat statistikinsamlingen.

I tabell 2 har vi räknat med en faktor två för att illustrera en slags absolut nedre gräns för indirekt sysselsättning som varje jobb i processindustrin genererar. Den indirekta sysselsättningen för pro-cessindustriföretag beräknas i många fall vara ännu högre. I Kiruna, där beroendet av LKAB är stort, nämns en faktor 4, där antas ca 40 % av befolkningen vara beroende av LKAB. En anställd i process-industrin innebär därmed ytterligare två till fyra anställda i leverantörsledet och i tjänste- och servicesektorn, beroende på region, specifik bransch och företagsstor-lek (Ds 2001:63).

Massa- och papper Gruv Järn och stål Kemi, plast och Varav Livsmedel TOTALT TOTALT (2004) (2003) (2004) läkemedel läkemedel (2004) Processindustri* Sverige (2003) (2004) (2004)

Exportvärde (Mdr kr) 73 13,3 38,1 117 53,1 31 Ca 272 901Förädlingsvärde (Mdr kr) 33 (2002) 6,1 12,6 68,6 39,3 (2003) 35 Ca 155 1318 Nettoexport (Mdr kr) 66 7,0 15,4 20,9 32,2 - Ca 109 170Andel av export 8,1 % 1,5 % 4,2 % 14,1 5,9 % 3,4 % Ca 30 % Andel av BNP 1,6 % för Massa- och papper 2 % 4,7 3 % (2003) 1,4 % 4 % inkl skogsbruket (2002) Råvaruintensiv sektor, (SCB, 2002) 95 000 inkl 7 100 33 500 62 300 118 900 317 000 2,3 milj skogsbruk inkl jordbruk (näringslivet)Indirekt sysselsättning, faktor 2 634 000

Investeringar (Mdr kr) 7 1,4 2,9 8 3,56 5,2 Ca 24 47 (industri)FoU-investeringar (Mdr kr) 1,7 0,25 1,0 14,7 13,1 0,4 18,0 72 (2003)Elförbrukning (TWh) 22 3,3 4,5 7 2,5 Oljeförbrukning (m3) 500 000 108 000 140 000 137 000 145 000

* Observera att årtalen för statistiken varierar vilket försvårar summeringen. Dom siffror som anges för processindustrin är därför ungefärliga.

25

Viktig för den direkta och indirekta sysselsättningenOmfattande kunskapsutveckling i samhället sker i anslutning till in-dustriproduktion och därför är även de industrinära tjänster som pro-cessindustrin genererar ofta kvalifi cerade tjänster.

Livsnerven ur regionalt perspektivDen råvarubaserade industrin inklusive jordbruket är livsnerven ur ett regionalpolitiskt perspektiv. Den fi nns i regioner med i övrigt svag arbetsmarknad. Detta kan jämföras med andra branscher som medi-cin, IT och transportmedel som har sin tyngdpunkt i Sveriges stor-stadsområden. Tilläggas bör dock att livsmedelsindustrin ofta är be-lägen i ekonomiskt starkt expansiva områden och i eller i närheten av större tätorter. Hela 60 % är lokaliserat till Stockholms, Skånes och Västra Götalands län (Jordbruksverket 2004).

Processindustrins geografi ska lokalisering är därmed en faktor att ta hänsyn till ur nationell och politisk synvinkel. Processindustrin fi nns över hela landet och är i många fall en dominerande arbetsplats på många mindre orter vilket gör branschen betydelsefull på regional såväl som nationell nivå (Ds 2001:63).

�����

���������

������

�����

����

����

����

���������

���������

������������

������

��������

����

���������

�������

����

���������

���������

��������

�����

Figur 5.Karta över anläggningarna inom skog, kemi, stål, läkemedel, livsmedel och gruvor i Sverige

26

De enskilda företagen har i regel mycket stor påverkan på den re-gion de befinner sig i. Förutom att vara direkt sysselsättningsskapan-de, så leder de direkta investeringarna till andra regionala fördelar. Vid större investeringar får företagets strategiska beslut kring inköp och leverantörssamverkan konsekvenser för den regionala industrin, liksom för olika regionala handels-, tjänste- och serviceföretag. Ef-tersom investeringsnivåerna är höga, gäller det även om investering-arna är av engångskaraktär. Beroende på hur stor andel som köps från regionala, respektive nationella och internationella leverantörer, påverkas både sysselsättningsgrad, möjlighet till teknikspridning och kunskapsutveckling. Processföretagets möjligheter till regional leve-rantörssamverkan, via de omgivande företagen, vid normal drift har också stor betydelse för en regions utveckling och tillväxt.

Fyra nedslag i svensk processindustri 2001, skogsindustrin i Karl-stad, kemiindustrin i Stenungsund, stålindustrin i Fagersta och gruv-industrin i Kiruna, kan sägas illustrera det nya synsättet kring natio-nell tillväxt som beroende av starka regioner (Ds 2001:63). Samtliga processföretag verkar i en regional omgivning vilket gör både regio-nala och nationella förutsättningar viktiga för möjligheten att bedriva konkurrenskraftig produktion.

En stark klusterbildning kring processrelaterade verksamheter ökar förutsättningarna för ett regionalt samarbete. Utvecklingen mot tillväxtgenererande innovationssystem i så kallade funktionella regio-ner (initierad av VINNOVAS Vinnväxtprogram) är därför väsentlig för regioner med stark processindustri. Exempel på sådana kluster är Paper Province i Karlstad, ProcessIT Innovations i Västerbotten/Norrbotten och Livsmedelsklustret i Skåne. Det finns mängder av andra exempel på kommunala och regionala initiativ med syfte att stärka processindustrin i de regioner där de verkar. Ett exempel är ”Molekylverkstaden” i Stenungssund.

Sammanfattningsvis kan konstateras att processindustrin i Sverige utgör en värdeskapande och intäktsgenererande motor av mycket stor betydelse för både enskilda människor, regioner och landet som hel-het. Tyvärr tas processindustrin ibland för given.

27

Branschbeskrivningar

I detta kapitel beskrivs processindustrins olika branscher mer ingåen-de. Syftet är att ge läsaren möjlighet att identifiera de förutsättningar och åtgärder som är mer branschspecifika. Beskrivningen utgör också ett underlag för respektive SWOT-analys och åtgärdsförslag i följande kapitel. Produktionen och produktionsutvecklingen beskrivs kortfat-tat för att ge en bild av de industriella processer som ligger till grund för företagens verksamhet och som utgör viktiga förutsättningar för Sveriges tillväxt och välfärd. En ökad kunskap och förståelse för de tillverkande företagens fundamentala industriella processer bidrar till en effektivare hantering av de frågor och åtgärder som kan skapa goda förutsättningar och supportsystem för företagens verksamhet.

Sverige i världsklass inom massa- och papperstillverkningSverige är en skogsindustriell ”stormakt”: värl-dens fjärde största exportör av papper, den tredje största leverantören av massa och Euro-pas tredje största skogsindustri. Europa, med Sverige och Finland i täten, anses numer leda utvecklingen inom branschen och har överta-git Nordamerikas tidigare ledande roll. Som en konsekvens av detta testas nya idéer ofta i full skala i Europa.

Den svenska vedråvaran, teknisk kompetens, tillgång till inhemsk leverantörsindustri och närhet till viktiga kunder har varit viktiga faktorer för massa- och pappersindustrins utveckling. Branschen har genomgått en omfattande strukturomvandling. Idag anses produkt-mixen för svensk massa- och pappersindustri i allmänhet som god, med en bas i papper för förpackningar, hygienprodukter och grafiska ändamål. Den svenska industrin använder till stora delar jungfrulig fi-ber medan många konkurrenter använder mera returfiber. Den svens-ka massa- och pappersproduktionen spelar därför en avgörande roll för Europas fiberförsörjning.

Eftersom massa och papper prissätts internationellt innebar de-valveringarna vid 1980-talets början att massa- och pappersindustrin hade ett antal goda år med jämna och relativt höga vinster. Vinster användes till stor del för expansion via förvärv i de dåvarande EG-länderna. Endast en mindre del av vinsterna satsades på inhemsk ex-pansion. I början på 1990-talet sammanföll en kraftigt försämrad världskonjunktur med ett antal andra förändringar. Massa- och pap-persindustrin hade byggt upp ett stort kapacitetsöverskott globalt un-der 1980-talet. På grund av de kretsloppsprinciper som initierats av miljörörelsen, ökade under 1990-talet recirkuleringen av papper och returpappersbaserade anläggningar fick snabbt en överlägsen kost-nadsstruktur. Överkapaciteten pressade ned massa- och papperspri-serna till mycket låga nivåer. Före 1995 hade cyklisk överkapacitet och prispress återkommit med jämna mellanrum. (Lönner, 1995).

Massa- och pappersindustrin(SNI-kod 211 se faktaruta)

SNI-kod 211: Beskrivningen omfattar massa- och pappersindustrin medan produktion av pappersvaror och grafisk produktion (SNI 212) lämnas utanför. Branschen företräds ofta av Skogsindu-strierna, eller Föreningen Sveriges Skogs-industrier, som är branschförening för 80 massa- och pappersföretag samt 240 sågverk i Sverige.

28

Under perioden fram till år 2000 medförde en allmän marknads-tillväxt att överkapaciteten upphörde och åren omedelbart före och efter 2000 innebar en god lönsamhet för svenska massa- och pappers-företag. Returpapperspriserna steg också flerfaldigt i Västeuropa, och jungfrulig fiber återvann en del marknadsandelar under denna tid. Efter sekelskiftet uppstod dock en nedgång i efterfrågan på flera pap-persprodukter parallellt med ökad kapacitet. Resultatet blev en kraf-tig prisnedgång som branschen ännu inte hämtat sig från. Idag (2005) är lönsamheten otillfredsställande inom många produktsegment.

Branschen genomgår fortfarande en strukturomvandling med globala fusioner. Idag är en stor del av de svenska skogsindustrifö-retagen en del av någon av världens tio största papperstillverkande koncerner, medan övriga företag är starka inom sina produktnischer. Det utländska ägandet i svensk skogsindustri har ökat starkt under senare år och uppgår nu till hälften av produktionskapaciteten för papper (Skogsindustrierna, 2004).

Antalet massa- och pappersbruk har minskat kontinuerligt i Sverige under de senaste decennierna, samtidigt som de kvarvarande produktionsenheterna har ökat sin produktionskapacitet. Under de senaste fyra årtiondena har den genomsnittliga produktionskapacite-ten per bruk ökat åtta gånger för papper och sex gånger för massa (Ds 2001:63). Drivkrafterna har varit förändrad marknadsstruktur och efterfrågan, behov av ökade skalfördelar samt höga miljökrav som tvingat fram investeringar som mindre enheter med dålig lönsamhet inte kunnat bära.

Utvecklingen har även gått mot en ökad integrering av massa- och pappersbruken. De icke integrerade mindre bruken saknar egen mas-satillverkning och blir därmed beroende av att köpa avsalumassa och/eller returpapper. Den nationella konsolideringen som skedde under

Pappersmaskinen LWC 4 vid Ortvikens pappersbruk, SCA Graphic Sundsvall. Foto Leif Milling

29

Tabell 3. MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN I SIFFROR ÅR 2004

Exportvärde: 73 miljarder kr (hela skogsindustrin 100 miljarder kr)

Förädlingsvärde: 33 miljarder kr (2002)

Andel av BNP: 1,6 % för massa- och pappersindustrin och 4 % för skogsindustrin och skogsbruket (2002)

Investeringar: 7 miljarder kr (hela skogsindustrin 9,8 miljarder kr)

Investering i FoU: 1,7 miljarder kr, inkluderar FoU för pappersprodukter

Nettoexport: 66 miljarder kr (hela skogsindustrin 85 miljarder kr)

Andel av export: 8,1 % (total export av varor 901 miljarder kr), (hela skogsindustrin 12 %)

Sysselsatta: 29 000 personer, (hela skogsindustrin och skogsbruket ca 90 000)

Elförbrukning: 22 TWh

Oljeförbrukning: 500 000 m3

Antal fabriker: Papper: 46 st, massa: 44 st

1980-talet och början av 1990-talet till de stora koncernerna STORA, SCA, MoDo och AssiDomän, har även lagt grunden för möjligheten till omfattande förvärv i EU-länderna (Ds 2001:63). Koncentratio-nen av investeringarna till fusioner och förvärv medförde bland an-nat mindre uppmärksamhet på förändring av produktionen (Lönner, 1995). Idag fokuseras investeringarna på uppgradering av produkter, energieffektiviseringar och miljöförbättringar i kombination med ex-pansion av existerande anläggningar. Tillgång till råvara och energi är avgörande faktorer för expansionsinvesteringar inom massa- och pappersindustrin.

Massa- och pappersindustrins betydelse för Sverige och övrig industri Skogsindustrin i sin helhet (inklusive möbeltillverkning) är en av de största industrisektorerna i EU och svarar för 12 % av den europe-iska tillverkningsindustrins produktionsvärde och sysselsättning, med ca 63 000 företag med 2,4 miljoner anställda (ITPS, 2004). I Sverige sysselsätter hela skogsindustrin ca 95 000 människor (2004) räknat på totala antalet anställda i 46 pappers- och kartongbruk, 44 mas-sabruk, ca 200 större sågverk och 10 träskivefabriker samt skogs-bruket, se statistik i tabell. Man räknar med att ett arbete i svensk skogsindustri ger ytterligare två arbeten i leverantörs- och underleve-rantörsledet (Skogsindustrierna, 2004).

Massa- och pappersindustrin exporterade för ett värde av 73 mil-jarder kronor år 2004 vilket motsvarade 8,1 % av den totala expor-ten. Eftersom mängden importerade insatsvaror är relativt litet, är bidraget till handelsbalansen betydande. För 2004 låg nettoexporten på 66 miljarder kronor (SCB)

Massa- och pappersindustrin är starkt beroende av energiförsörj-ningen för sin produktion. Den står för en stor andel av den totala till-verkningsindustrins förbrukning, 41% av all elektricitet och 47 % av bränsleförbrukningen år 1999 (Näringsdepartementet, 2001). Massa- och pappersindustrin är också en stor kund till petroleumindustrin då insatsvarorna i processen är petroleumbaserade kemikalier eller insatsvaror som kräver energi i sin beredning. I och med att oljepri-serna stiger ökar också kostnadstrycket. Detta ökar i sin tur intresset i branschen för att bli mer egenförsörjande av insatsvaror, exempelvis genom alternativa strukturer. Den pågående utvecklingen att försöka byta ut petroleumbaserade insatskemikalier mot kemikalier baserade på förnybara råvaror kan på sikt påverka industrins struktur.

30

Skogsindustrin är idag både teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Det nordiska klustret inom massa- och pappersindustrin är starkt, och involverar både leverantörer och s k konverterare (Skogsindu-strierna, 2004). Olika industrigrenar samverkar och beror av varan-dra, inte minst viktigt är detta för industrins produktionsutveckling. Skogsindustrins utveckling på automationsområdet har inneburit ett nära samarbete med företag som ABB. Samarbetet mellan krävande kunder och teknikutvecklande leverantörer på den svenska hemma-marknaden har pågått under lång tid. Svenska massa- och pappers-maskintillverkare växte fram under 1930-talet. Tidigare hade kom-petensen funnits hos fabriksbyggare inom skogsföretagen, men mer kvalificerad teknik och längre livscykler gjorde att det blev svårare att behålla denna kompetens inom företagen (Larsson, 1992). De flesta svenska maskinleverantörsföretagen är nu i utländsk ägo, dock finns det betydande maskin- och insatsvaruindustri kvar i Sverige.

Massa- och pappersindustrin finns, liksom övrig processindustri, spridd i landet på platser som generellt sett har relativt svag arbets-marknad. Regionala kluster har utvecklats och finns bland annat i och omkring Karlstad, Sundsvall och Örnsköldsvik.

Massa- och pappersindustrin har i ett internationellt perspektiv under lång tid legat långt framme med miljötänkande. Branschen har generellt sett en hög och jämn standard rent miljömässigt. Med sko-gen som förnybar råvara och branschens utveckling av miljöanpassa-de processer och återvinningsbara produkter som utgångspunkt, har svenska skogsindustriföretag gjort hållbar tillväxt till en del av sin af-färsidé och varumärkesprofilering. Miljökraven har också haft en be-tydande påverkan på den processutveckling som skett inom svenska massa- och pappersbruk de senaste decennierna.

Råvaruförsörjning, applikationer, substitut och prissättningSveriges långsamt växande skog ger en kvalitet som skiljer sig från den snabbväxande råvaran i andra delar av världen. För tidnings- och journalpapper är den svenska granen en utmärkt råvara och utgör därför en konkurrensfördel för svensk industri. Den svenska råvarans möjligheter skapar specifika konkurrensfördelar i samband med vida-reförädling av produkterna. Tillverkningen av avsalumassa i Sverige har dock en konkurrensnackdel jämfört med länder som Brasilien som baserar sin tillverkning på snabbväxande skog från tropiska och subtropiska plantager.

Årligen avverkas ca 80 miljoner skogskubikmeter av den svenska skogens tillväxt på över 100 miljoner skogskubikmeter. Den svenska skogen täcker en betydande andel av industrins råvarubehov, men viss import behövs. Råvarutillgången påverkas dels av konkurrensen om råvaran från andra näringar (som biobränslenäringen) och dels av regleringar av naturvårdsskäl. Förutom skogsråvara behövs även andra insatsvaror. Andelen importerade rå- och insatsvaror till den svenska massa- och pappersindustrin har ökat något och är idag ca 20 %.

Massa- och pappersindustrin är starkt konkurrensutsatt. Idag sker en kraftig expansion av massa- och pappersproduktion i Asien och Latinamerika. Realt sjunker priset på massa- och pappersproduk-ter med minst 1 - 1,5 % per år, vilket måste kompenseras via produk-tivitetsökningar genom effektiviseringar och ökad förädling.

SUNDSVALLSKLUSTRETSCA, M-Real, Mittuniversitetets Fibre Sci-ence and Communication Centre, FSCN och Åkrokens Science Park utgör ett regionalt skogsindustrikluster. Den nära samverkan mellan företag och högskola som byggts upp illustreras bland annat av att SCA har byggt FoU- och laboratorie-lokaler i direkt anslutning till Mittuniver-sitetets lokaler.Källa: Bellgran, 2005.

PROCESSUM TECHNOLOGY PARK ABProcessum är en organiserad kluster-samverkan i Örnsköldsvik mellan före-tag inom processindustrin, kommunen, universitet och högskolor. Processum representerar företag med tillverkning, konsulttjänster, forskning och utveckling inom massa-, papper-, kemi- och ener-giindustrin. Parken har som uppdrag att samordna nya affärs- och produktutveck-lingsidéer, forsknings- och utvecklings-arbete samt marknadsföringsaktiviteter inom processindustrin i Örnsköldsvik. Medlemsföretagen utvecklar produkter och tjänster med hög förädlingsgrad i en miljö med rötter i en tidigare gemensam MoDo-tradition. Processum kan därmed ses som ett sätt att återskapa den regio-nala förankringen bland de ingående före-tagen, där de största bolagen numera har internationella ägare. Majoriteten av med-lemmarna i Processum finns geografiskt placerade inom samma industriområde. Inom Processum arbetar man bland annat med att vidareutveckla sitt befintliga biokombinat. Med biokombinat avses här en eller flera processindustrier som förädlar förnybar, biobaserad råvara och som genom sin närhet till varandra integrerar produktionsresurser som in-satsvaror, ånga, el, vatten och avlopp. Ett biokombinat ger potential till att på ett resurseffektivt och miljövänligt sätt öka förädlingsvärdet ur de förnybara råva-rorna. Källa: Broschyr över Processum Technology Park AB, 2005

THE PAPER PROVINCEThe Paper Province är en ekonomisk förening som samordnar och utvecklar samverkan mellan aktörerna i det massa- och pappersteknologiska näringslivet i Värmland, norra Dalsland och Närke, med fokus på förpackningsteknologi.Verksamheten inriktas mot marknaföring, projektutveckling, kompetensförsörj-ning, tillväxt och utvecklingssamverkan med näringsliv, skolor, universitet och offentlighet – regionalt, nationellt och internationellt.Källa: www.paperprovince.com

31

Konkurrensen på förpackningsområdet kommer främst från an-dra material medan tryckpapper konkurrerar med elektroniska me-dia. Den ökade annonseringen i elektroniska media påverkar annon-sering i tidningar negativt och därmed konkurrensförmågan. För att möta konkurrensen från andra media arbetar massa- och pappersin-dustrin tillsammans med tryckerier och grafiska företag för att skapa ett större intresse för papper som media. Det ligger i konsumenternas intresse att substratet är rätt avpassat för olika applikationer.

För pappersmassa prissätts de stora volymerna idag i dollar, vilket ger tydliga valutaeffekter. Papper handlas oftare regionalt vilket mins-kar valutaeffekterna. Störst valutaeffekt erhålls dock för tidningspap-per på grund av dess specifika marknadsstruktur (ECON/Svenskt nä-ringsliv, 2003). Branschen i sin helhet är starkt valutaberoende men det påverkar de enskilda företagen olika beroende av produktmix.

Konkurrensen mellan svenska massa- och pappersföretag är begränsad. Varje koncern satsar på sina produkt- och marknadsni-scher. Iggesund bedriver exempelvis framgångsrik produktutveckling av kartongprodukter, vilket medför motsvarande processutveckling. Korsnäs har i samverkan med Tetra Pak utvecklat kartong med egen-skaper som möjliggör konservering av livsmedel.

Utvecklingen går mot tillverkning vid allt högre hastighet, och med god spårbarhet. Det senare innebär bland annat att kunder kan påverka lämplig råvara för sin specifika tillämpning. Att öka kundan-passningen av produkterna är en viktig del i utvecklingsarbetet. Det kräver ökad kunskap om kundens produkter, processer och markna-der.

SCA, producent av hygienpapper och -produkter, anses arbeta nära marknaden och känna väl till slutkonsumenternas preferenser. Även på tidningspapperssidan sker en ständig utveckling. Idag är rå-varusammansättningen en helt annan än tidigare och flerfärgstryck är i det närmaste standard. Den kraftiga utvecklingen som skett av ytegenskaper på papper har möjliggjort mer attraktiva produkter för konsumenterna i form av tidningar och magasin med nya och föränd-rade grafiska uttryck.

Produktutveckling handlar dels om ständiga förbättringar av be-fintliga produkter, dels om nya tekniksprång och innovationer. Ge-nom att arbeta nära kunderna, eller genom ökat ägande i t ex för-packningsföretag, sker en nyutveckling av produkter. Förskjutningar mot högre förädlingsgrad prioriteras. För tryckpapper innebär detta mer teknologi, mer bestrykning och annan ytbehandling, men också en ökad differentiering för olika kundbehov. En tydlig drivande kraft för detta är utvecklingen av digitalt tryck. Även för emballagepapper finns en trend mot ökad differentiering och kundanpassning. Utveck-ling för förbättrade miljöprestanda sker kontinuerligt. Tekniken är sofistikerad och passar den svenska industrin.

Den största potentialen till tekniksprång anses finnas i gränsytan mellan massa- och pappersindustrin och branscher som förpacknings-industrin, bilindustrin och den komponenttillverkande verkstadsin-dustrin. Med forskning i samverkan med andra discipliner, förutsätt-ningar för smidigt utbyte av tekniskt know-how, flexibel produktion, samt kommunikation av olika industrigrenars marknadsbehov är det möjligt att bygga upp nya innovationssystem med utgångspunkt i be-fintlig industristruktur. Två konkreta exempel på områden med stor tillväxtpotential är dels att utveckla funktionsförsäljning, dvs att sälja

32

förpackningstjänster och hela logistiksystem i stället för förpacknings-material, dels att utveckla biokompositer för användning i exempelvis bilindustrin (Skogsindustriernas Forskningskommitté, 2004).

Renodlad forskning bedrivs kring genmodifiering av träd i syftet att skapa bättre överlevnad, tillväxt och kvalitet, samt om ny tek-nik för träfibermodifiering. Det är ännu inte tillåtet att använda gen-modifierad fiber i Sverige, vilket bland annat lett till att svenska pa-tent köpts av företag i Kanada och Asien. Förändringar i synsätt och regleringar skulle kunna ge möjlighet till trädförädling med hjälp av bioteknik för att öka de kommersiella värdena för den svenska sko-gen. Det är viktigt att tillgodogöra sig utveckling av den långsamt växande svenska skogen via bioteknik på likartat sätt som för mer snabbväxande skog på södra halvklotet. Målet måste vara att genetic engineering ska bidra till kvalitativ och kvantitativ utveckling av den svenska råvaran.

Sammanfattningsvis ökar kunskapsandelen i produkterna. En god kunskap om marknad och kundernas produkter och processer anses väsentlig, liksom en god förståelse för vilka funktionskrav som är nödvändiga. Utvecklingen mot nya kombinationsmaterial skapar också behov av ökad kunskap om olika materialkomponenter.

Produktion och produktionsutvecklingPappersmassa kan tillverkas antingen genom en mekanisk process (mekanisk massa) eller genom en kemisk process (kemisk massa). Den mekaniska massan framställs genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Den mekaniska processen är något enklare än den kemiska. Det finns två huvudtyper av meka-nisk massa; slipmassa och raffinörmassa. Slipmassa framställs i slip-verk genom att barkad rundved pressas mot en roterande cylinder av sandsten samtidigt som vatten sprids för att kyla och tvätta stenen. Kornen i stenytan tränger in i vedytan som värms upp av friktionen samtidigt som den utsätts för skjuvning. På detta sätt frigörs fibrerna som kan bearbetas vidare mellan sten- och vedytorna. Raffinörmas-sa (TMP, thermo-mechanical pulp) framställs genom att vedflis mals sönder i skivraffinörer som har två malskivor med mönstrade ytor och en inmatningsanordning för flis. När flisen krossas och värms frigörs fibrerna. Genom förbehandling av flisen med kemikalier före raffinören erhålls CTMP (chemical thermo-mechanical pulp). Meka-nisk massa som levereras som avsalumassa (dvs inte går vidare direkt till vidareförädling i eget bruk) torkas och pressas sedan till ark som balas.

Kemisk massa framställs genom att vedflis kokas i en kokare och kemikalierna i vätskan löser upp ligninet så att fibern friläggs. Detta kan göras genom två olika processer: sulfat respektive sulfit, där den förstnämnda är den helt dominerande. Det finns stora likheter mellan de två processerna. Nedan presenteras operationsstegen vid sulfat-massaprocessen. Vedhanteringen är i stort sett lika för alla massapro-cesser oavsett fortsatta produktionssteg. Veden kommer till fabriken i form av rundved eller som flis från sågverken. Rundveden barkas i trummor och barken blir bränsle i fabrikens ångpannor medan veden flisas i en huggmaskin. Flisen sållas i jämn storlek, lagras i stackar och matas sedan ut från stackens botten genom ett system av skruvar och transportörer och förs till kokeriet. Processerna varierar bero-ende på om massan kokas satsvis eller kontinuerligt, men principen

Sveaskog AB, Bergvik Skog AB och Holmen AB har nyligen gått in som investerare i biobolaget SweTree Tech-nologies som utvecklar skogsförädlande produkter. Enligt VD Torbjörn Larsson på Bergvik Skog är området kritiskt för svensk skogsindustris konkurrenskraft på global nivå:

”Virkesproduktionsfrågor har fått stå tillbaka för miljövårdsfrågor de senaste 10-20 åren. Vår satsning i SweTree Technologies ska ses mot den bakgrunden. Samtidigt som redan befintliga trädförädlingsprogram har mycket kvar att ge, öppnar biotekniken för nya intressanta möjligheter. Frågor som ökade naturvårdsavsättningar, klimatförändring och omfattande svampangrepp för några år sedan, gör att vi måste säkra vår tillgång till bästa möjliga kunskap i den skogliga biotekniken.”

Källa: www.bergvikskog.se 050516

33

är att blanda och koka flis och lut i en kokare. Kokningen styrs så att avsedd massakvalitet erhålls. Massan tvättas efter kokningen ren från bl a restkemikalier och utlöst lignin. Detta sker i olika processteg. De föroreningar som finns i massan som bark, kvist och okokt flis av-skiljs via silar och silplåtar. Efter tvättning och silning bleks eventuellt massan, beroende på användningsområde. Därefter torkas massan och säljs som avsalumassa eller pumpas direkt till pappersbruket.

Papper produceras genom att fibrer och vatten sprutas ut på en duk (viran) som rör sig i hög hastighet. Under viran finns suglådor som suger vatten ur massan och vatten pressas även ut via olika filt-pressar. Efter avvattningen pressas ytterligare vatten ut genom att passera mellan roterande valsar, och återstående vatten torkas bort över en eller flera ångvärmda cylindrar. Efter torkningen kan pap-peret efterbearbetas i olika processer såsom glättning, bestrykning, rullskärning, arkning och slutligen emballering och märkning av pap-peret inför transport till kund. Vid användning av returpappersmassa istället för färskfibermassa köps returpapperet ofta in som balar som löses upp med vatten. Returmassan grovrensas, avsvärtas, tvättas/av-vattnas och efterrenas/förtjockas innan den går in till pappersmaski-nen.

Pappersmaskinerna skiljer sig åt i utrustning, bredd, hastighet och kapacitet. Produktionsprocessen övervakas och styrs av avance-rade styrsystem och kvaliteten mäts och följs kontinuerligt upp.

ProduktionsutvecklingInom massa- och pappersindustrin bedrivs produktionsutveckling inom flera områden. Investeringar sker inom massaindustrin, och i nya pappersmaskiner som ersättning för gamla, vilket förutom till-gången till den senaste tekniken och miljöstandarden också innebär ökad kapacitet och förbättrad kvalitet. Best available technology när det gäller maskiner och utrustning är idag tillgänglig för alla massa- och papperstillverkare globalt. Svenska pappersbruk kan i princip ha likadana maskiner som brasilianska bruk, trots olikheter i råvara. Eu-kalyptusträden ger en råvara med kortare och mer homogena fibrer med mindre variationer, medan den svenska fibern är längre och va-Kontrollrummet i Korsnäs. Foto: J-bild

34

rierar mer. De svenska bruken måste kompensera variationen med god kunskap om fibern och processen. Pappersmaskinerna anpassas dock efter den papperskvalitet som ska tillverkas.

Kemikalier utgör en viktig del i produktionsprocessen vid massa- och papperstillverkning. En stor del av kemikalieutvecklingen drivs av leverantörer i nära samarbete med massa- och pappersindustrin. Kemikalieleverantörerna äger därför i större utsträckning patent än tidigare, men är beroende av krävande kunder för sin fortsatta kon-kurrenskraft.

Användningen av kvalificerade IT-lösningar är vanliga inom massa- och pappersindustrin idag. Gränsytorna mot informations-tekniken är många och positionerna flyttas hela tiden fram mot en ökad systemintegration. Branschen är en av de största köparna av IT-tjänster för att bygga upp och underhålla styrsystem och program-varor. Det brukar hävdas att det finns fler mikroprocessorer i en pap-persmaskin än i en jumbojet (Skogsindustrierna, 2001).

En viktig del i produktionsutvecklingen är utvecklingen av nya verksamhetsformer. Det kan handla om insourcing, andra arbetsor-ganisationsformer, operatörsstyrt underhåll, köp av specialisttjänster i nätverk osv. Produktionsutvecklingen hänger ihop med samverkan genom hela industrisystemet och effektivare strukturer ger en ökad konkurrenskraft.

Forskning och utbildning – systemet för kunskapsförsörjningMassa- och pappersindustrin, inklusive privata stiftelser, satsar ca 1,7 miljarder kronor på forskning och utveckling, varav knappt en fjär-dedel på forskning utanför företagen, dvs vid universitet, högskolor och institut (Skogsindustriernas Forskningskommitté, 2004).

Den skogsindustriella spetsforskningen i Sverige fokuserar bland annat på bioteknik, materialteknik och informationsteknik samt frågor i gränsytorna mellan dessa områden. Miljöaspekterna utgör en naturlig del i forskningsprojekten. Forskningens nav (inkluderat institutforskningen) återfinns i Stockholm med bland annat KTH:s Biofibre Materials Centre och Skogsindustrins Tekniska Forsknings-institut, STFI-Packforsk. Även vid Karlstads Universitet och Mittu-niversitetet finns starka massa- och pappersinstitutioner. Forskning med skogsindustriell anknytning finns dessutom vid ytterligare ett an-tal universitet och högskolor.

Det internationella forskningssamarbetet utgör en viktig kom-ponent för forskningsutvecklingen. Skogsindustrin har medverkat till att skapa en Teknologiplattform inom EU:s kommande sjunde ram-program för forskning. Tre stora europeiska forskningsprojekt med skogsindustriell inriktning har tagits fram inom det sjätte rampro-grammet för forskning: Ecotarget som fokuserar på produktionspro-cesser, Sustainpack där innovativa förpackningar utvecklas och Efor-wood som syftar till att ta fram verktyg för att analysera skogens och skogsindustrins möjligheter att bidra till en hållbar utveckling inom EU. I dessa forskningsprojekt samarbetar fler än tio europeiska län-der. Sverige koordinerar alla de tre projekten vilket kan sägas vara ett gott betyg till den svenska skogsindustriella forskningen.

Trender inom massa- och pappersindustrinFortsatt effektivisering, teknisk uppgradering och ökad vidareföräd-ling av mer kundnära produkter med allt högre kunskapsinnehåll är

35

allmänna trender för massa- och pappersindustrin. Kostnaderna inom transportsektorn är, och kommer med höga oljepriser att fortsätta vara, kritiska för branschen i och med de långa geografiska avstånden till kunderna. Transportkostnadernas andel av produktionskostna-den kommer därför med stor sannolikhet inte att minska. En besvä-rande omständighet är den skattestruktur som missgynnar svenska transporter. Även den fortsatta utvecklingen av energikostnaderna är en kritisk fråga för branschen. Ytterligare generella trender som bör uppmärksammas är: • Konkurrens från lågkostnadsproducenter• Betydelsen av successiv kvalitetshöjning i produkterna• Fortsatt tillväxt i efterfrågan såväl i Europa som i Asien och inte

minst i Kina

Verksamhetsmässigt fortsätter utvecklingen inom skogsindustrin mot en ökad specialisering, där koncernerna fokuserar på en allt snävare kärnverksamhet. Nuvarande trend visar därmed på fortsatta struk-turförändringar vilket sker genom uppköp, rationaliseringar och sammanslagningar. I Sverige ser vi exempelvis ett kraftigt ökat finskt ägande. Den finska statens finansiella garantier har historiskt ansetts vara en av förklaringarna till detta.

Ökade avsättningar för reservat, skyddade biotoper, jakt- och fri-tidsmark osv minskar tillgången på produktiv skogsmark. Kostnaden för vedråvaran ökar, och massa- och pappersindustrin kan i högre grad komma att expandera till länder där råvarukostnaderna är lägre än i norra Europa. Produkter av lövved (främst björk) kan utvecklas, men dessa måste vara högförädlade nischprodukter eftersom råvaran är för dyr för att användas i bulkprodukter.

Råvaruförsörjningen påverkas också av hur den övre tekniska gränsen för returpappersinblandning förändras i framtiden. En annan fråga är hur returpappersinblandningen skiljer sig åt för olika pap-persslag, givet en fortsatt produkt- och produktionsutveckling. Grän-sen för returpappersinblandning måste också matchas kostnadsmäs-sigt mot jungfrulig fiber. Subventioner och lagstiftning kan påverka kostnaderna och ändra förutsättningarna kring råvaruförsörjningen.

Investeringar i helt nya anläggningar med stor kapacitet sker framför allt på södra halvklotet. Konkurrensen från nya anläggning-ar medför behov av ständig processutveckling, effektiviseringar och nya produkter. Fortlöpande rationaliseringar, ökad automation och minskning av antalet anställda blir en konsekvens. Mindre svenska anläggningar med äldre teknik får allt svårare att konkurrera. För att överleva och fortsätta att vara lönsam måste svensk massa- och pap-persindustri satsa på forskning och utveckling för att bättra utnyttja den långa fiberns speciella kvalitéer i produkter som kortare fiber inte kan konkurrera med.

Kritiska faktorer för massa- och pappersföretag i Sverige idag är: • Tillgång till och kostnad för råvaran• Energiförsörjningen• Möjligheter att nå skalfördelar i produktionen• Transporter• Kompetensförsörjning, inte minst på produktionssidan

I bilaga 1 finns den prioriterade SWOT-analys som branschen har gjort (baserad på en omfattande validerad SWOT-analys).

SVENSK SKOGSINDUSTRI HAR ANTAGIT EN AVSIKTSFÖRKLA-RING FÖR SITT MILJÖARBETE

Miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn där skog, processer och produkter ingår i ett uthålligt kretslopp.

Miljöarbetet ska inriktas mot ständiga förbättringar och åtgärderna ska styras av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat.

Miljöarbetet och miljöinformationen ska präglas av öppenhet och saklighet.Skogsindustrin ska tillverka funktionella och miljöanpassade produkter.

Skogsindustrin ska använda vedråvara från uthålligt brukade skogar där den biologiska mångfalden bevaras.

Skogsindustrin ska verka för att återan-vändning av returpapper ses som en mil-jöanpassad del i kretsloppsamhället.

Skogsindustrin ska hushålla med resurser och energi samt ta till vara möjligheterna till bränsle- och elproduktion.

Skogsindustrin ska i samverkan med öv-riga aktörer bidra till att samhällets på-verkan på klimatet lindras.

Skogsindustrin ska verka för att miljöan-passa transporterna.

Skogsindustrin ska verka för att bran-schens leverantörer av insatsvaror, tjänster och utrustning tar sitt ansvar för miljön.

Skogsindustrin ska ha goda kunskaper om branschens inverkan på miljön och om åtgärder för att minska miljöpåverkan.

Källa: Skogsindustrierna, 2005

36

Svensk plast- och kemiindustri i nuläget (SNI-kod 23-25 se faktaruta)Behovet av kemikalier är stort hos de flesta in-dustriföretag i världen. Svensk kemiindustri har varit internationellt aktiv i mer än hundra år. Alfred Nobel byggde sin första nitroglycerinfa-brik redan 1864. Den första oljefabriken bygg-des omkring 1862 i Stockholm för produktion av lysolja och paraffin, och 1928 byggdes det första svenska oljeraffinaderiet i Nynäshamn (Johansson, 2004).

Plast- och kemiindustrin har uppstått genom inhemsk förädling av biprodukter från gruvindustri, anrikning av malmer, och senare kompletterats med många andra, ofta organisk-kemiska och alltmer specialiserade och kunskapsbaserade industrier. Internationalisering-en är särskilt märkbar i raffinaderiindustri, petrokemisk industri och plastindustri. Utvecklingen av dessa industrigrenar har skapat förut-sättningar för användning av nya material och rationella arbetsme-toder inom exempelvis byggnadsindustrin. Genomgripande föränd-ringar av livsmedelindustri och dagligvarusektor har skett genom övergången till plastmaterial vid beredning, kylförvaring och varu-transporter. Delar av verkstadsindustrin är också beroende av nära samarbete med nischföretag inom skilda onmråden som till exempel plastapplikationer, färg- och lackeringsmetoder, kabeltillverkning och komponenter i ofta unika material för t ex elektronikprodukter. Även produktionen av många konsumentprodukter, inklusive organiska baspreparat för läkemedelsindustrin, är baserad på produkter från kemi- och plastindustrin.

Petrokemin är den senast tillkomna branschen i processindustrin och kan sägas ha startat i slutet av 1950-talet då den huvudsakliga ex-pansionen av den svenska petroleumindustrin (dvs raffinaderier och petrokemisk industri) skedde.

Utgångspunkten var egentligen tre huvudcentra med inriktning mot plaster: Perstorp, Fosfatbolaget i Sundsvall samt Mo&Domsjö i Örnsköldsvik. Perstorp använde biprodukter från koltillverkning-en och importerade insatsvaror för att framställa den välkända Pers-torpsplattan. Fosfatbolaget i Sundsvall producerade karbid och ace-tylen vilket utgjorde en råvara för PVC-framställning. Mo&Domsjö startade sprittillverkning för bilbränsleanvändning på 50-talet och byggde den första fabriken för produktion av plastprodukter baserad på sprit. För den svenska industrin som börjat tillverka plast stod det snart klart att råolja var mycket mer effektiv råvara än sprit. Det vi-sade sig att man betalade mer för spriten än vad produkterna i slutän-dan gav i intäkter.

Tiden efter andra världskriget var en genombrottstid för plast och den petrokemiska industrin expanderade stort. Etableringsmönstret var delvis styrt av konkurrens mellan olika nationer. Industrin ansågs viktig ur nationell synvinkel och uppbyggnaden av den petrokemiska industrin i många europeiska länder garanterade staten investering-arna. De tunga petrokemiska centra som då byggdes upp är i stor utsträckning kvar idag. Detta illustrerar att denna typ av industri är både svår att flytta och svår att starta upp från noll.

Under de senaste tre decennierna har de petroleumbaserade raffi-naderi- och petrokemisektorerna visat kraftig tillväxt i linje med mot-

Beteckningen kemiindustri avser normalt den industrigren där strukturföränd-rande kemiska processer är väsentliga för förädlingsarbetet. För en utveckling, se Johansson (2004). Sysselsättningen inom kemiindustrin, här omfattande kemisk industri, petroleumraffinaderi, gummi- och plastindustri (SNI-koder 23-25) var 63 000 personer (2003). Produkterna används framför allt inom producent-varumarknaden med relativt få direkta konsumtionsvaror. Branschen företräds av Plast- och Kemiföretagen som bildades den 1 januari 2003 genom en samman-slagning av Kemikontoret och Plast- och Kemibranscherna. Branschföreningen har idag ca 300 medlemsföretag, se vidare på www.plastkemiforetagen.se. Ett antal föreningar är knutna till Plast- och Kemi-företagen: Svenska Glasbruksföreningen, Gummiindustriföreningen, Kompositav-delningen, Plastinformationsrådet, PVC Forum och Svenskt Växtskydd.

Kemi- och plastindustrin, inklusive läkemedelspro-duktion

37

svarande internationella verksamheter. De företag, som tog initiativ och deltog med investeringar från start: Esso, Union Carbide, Fos-fatbolaget och Mo&Domsjö, har alla genom en följd av ägarskiften ersatts av först nordiska och senare till allt större del helt internatio-nella företag.

En väsentlig strukturändring under de drygt tio senaste åren är att krackeranläggningens råvarubas knutits mer till naturgas än till råolja. Vid den ursprungliga etableringen var krackeranläggningen helt beroende av nafta, tillverkad av råolja som primär råvara. Naftan hämtades i inledningsperioden främst från Essos delägda raffinaderi i Ras Tanura i Saudiarabien.

Ökande inslag av naturgaskondensat som råvarubas för krack-eranläggningen har länkat Stenungsundanläggningarna till den lång-siktiga produktionen av naturgas i Nordsjöländerna. “Kondensat” består av de lätta kolväten, som avskiljs som vätska ur naturgas. An-vändningen som petrokemiråvara medger högre utbyte av de önskade huvudprodukterna, då andelen biprodukter minskar markant. Samti-digt uppnås större flexibilitet för anpassning till de ständigt skiftande priserna i olje- och kondensatmarknaderna. Det minskade beroendet av råolja som bas och närheten till anläggningar i Nordsjöregionen där kondensat produceras, ökar försörjningssäkerheten.

I Stenungssundsregionen finns idag Boeralis, Akzo Nobel, Pers-torp Oxo och Norsk Hydro med ca 2 400 anställda. Scanraff vid Bro-fjorden har central betydelse för Lysekil med omgivningar och de tre raffinaderierna Shell, Preem och Nynäs ger direkt och indirekt många arbetstillfällen i Göteborgsregionen (Shells och Preems raffinaderier i Göteborg anses tillhöra världens mest energieffektiva anläggningar, (Johansson, 2004).). De petrokemiska etableringarna har inneburit stora förändringar för de orter där industrierna lokaliserats. Petrole-umbranschen kännetecknas av hög vertikal integration, dvs den har verksamheter i de flesta led från råoljekällan till de slutliga konsu-menterna (Johansson, 2004).

Stenungsundsklustret med ca 3000 direkt anställda är den enskilt största och homogena kemiska industrigruppen i Sverige. Stenungsund är Skandinaviens och norra Europas största olje- och petrokemiska industri och anses vara ett av de petrokemiska centra i världen som kan konkurrera med mellanöstern.

För de största petroleumföretagen på västkusten är råolja, natur-gas, våtgas och nafta-propan-butan energibärare som importeras för att bearbetas av raffinaderierna och petrokemins krackeranläggningar (I en krackeranläggning skapas plastråvaran eten ur oljeprodukter.). År 2004 utgjordes produkterna från raffinaderierna (Preem, Scanraff och Shell) av insatsvaror för vidareförädling, bränslen och spillvär-me. De tre företagen utgör de enda bränsleraffinaderier som finns i Sverige. Raffinaderierna tillverkar produkter som kan användas som råvara i petrokemins krackeranläggning, vilken i sin tur utgör navet i petrokemikomplexet i Stenungssund genom att förse övriga fabri-ker med råvaror. Produkterna i den petrokemiska industrin utgörs av olika syntetiska material och baseras på eten, propen och vätgas i Stenungssund. Polyetenplast tillverkas av Borealis, polyvinylklorid (PVC) av Hydro, aminer och tensider av Akzo Nobel, och specialke-mikalier av Perstorp Oxo.

Sedan 1980-talet har den kemiska industrin genomgått ett antal sammanslagningar och uppköp för att rationalisera produktionen,

38

Figur 6. Nätverket av petrokemiföretag i Stenungsund (Källa: www.stenungsund.se/vma, 050718).

anpassa råvaruförsörjningen, optimera FoU och underlätta interna-tionell marknadsföring. Utvecklingen mot ökad specialisering och ut-nyttjande av stordriftsfördelar har medfört att det i stort sett bara finns en producent kvar för varje kemikalie i Sverige. Perstorp är t ex idag ett renodlat specialkemiföretag med bl a polyoler, formaldehyd och organiska syror bland produkterna. I och med att Perstorp sålts innebär det att ägandet av större svenska kemiföretag nu i allt väsent-ligt är utländskt. Ett undantag är BIM Kemi med 220 anställda och en omsättning på 477 miljoner kr.

Den kemiska industrins investeringar fokuserades i början av 90-talet på flaskhalsar, trimmad kapacitet, rationaliseringar samt miljö-investeringar. Från 1995 och framåt har investeringar för att öka ka-paciteten blivit vanligare (Plast- och kemiföretagen, 2003). Företagen i Stenungsundsklustret har genomfört investeringar på 7 miljarder kr sedan 2000-talets början. Bland annat har Borealis investerat 3 mil-jarder kr och Preem är mitt i en investering på 3,5 miljoner kr (ISA, 2005).

Kemi- och plastindustrins betydelse för Sverige och övrig industri Kemi- och plastindustrin har haft en enorm tillväxt de senaste 50 åren, varav de tio senaste åren framför allt inom läkemedel.

Utvecklingen inom kemi- och plastindustrin har ändrat förutsätt-ningarna för både företag och konsumenter inom många andra om-råden. Plastens breda användningsområde ger möjligheter för andra

Kemi och läkemedel, varav läkemedel, Plast&gummi TOTALT

Exportvärde: 96,8 miljarder kr 53,1 miljarder kr 20,2 miljarder kr 117 miljarder kr

Förädlingsvärde: 55,3 miljarder kr (2002), 32,2 miljarder kr, 13,3 miljarder kr, 68,6 miljarder kr

Andel av BNP: 3,9 %, 3 % (2003), 0,8 %, 4,7 %

Investeringar: 6,4 miljarder kr, 3,6 miljarder kr, 1,6 miljarder kr, 8 miljarder kr

Investering i FoU: 14,6 miljarder kr, 13,1 miljarder kr, 0,3 miljarder kr, 14,7 miljarder kr

Nettoexport: 23,9 miljarder kr, - 3 miljarder kr, 20,9 miljarder kr

Andel av export: 11,7 %, 5,9 %, 2,4 %, 14,1 %

Sysselsatta: 38 000 st, 22 100 st, 22 000 st, 60 000 st

Elförbrukning: 5,8 TWh, 1,2 TWh, 7 TWh

Oljeförbrukning: 121 000 m3, 16 000 m3, 137 000 m3

Antal fabriker: 916 st, 145 st, 1619 st, 2535 st

Tabell 4. KEMI- OCH PLASTINDUSTRIN INKLUSIVE LÄKEMEDEL I SIFFROR ÅR 2003

Observera att siffrorna delvis är för olika år. Summeringen är därför ungefärlig, men bygger på att variationen över åren är liten.

39

branscher att utveckla och förbättra sina egna produkter, och skapar nya affärsmöjligheter. Inte minst fordonstillverkarna utnyttjar plas-tens möjligheter och vi ser idag att plast utgör en stor andel av ma-terialet i t ex en bil. Materialutvecklingen har även förändrat livs-medelsindustrins möjligheter till konservering vilket i sig medgett helt nya system för distribution och transporter. Exemplen på plastens an-vändning inom olika produkter och branscher är lång.

Exportvärdet för hela branschen (kemi, plast och läkemedel) är hela 117 miljarder kr vilket är 14,1 % av den totala exporten. För-ädlingsvärdet är nära 70 miljarder kr. Nettoexporten ligger på ca 20 miljarder kr. Läkemedelsindustrins stora FoU-investeringar ger en to-tal för samtliga sektorer på nära 15 miljarder kr.

Plast- och kemiindustrin i Sverige omfattar idag både små pri-vata, lokala och regionala företag, samt mycket stora internationellt verksamma koncerner. Kemikalietillverkare, distributörer, importö-rer, läkemedelsföretag, tillverkare av kompositprodukter och raffina-derier är några som ingår i branschen (Plast & kemiföretagen 2005). År 2003 fanns omkring 20 företag med ca 50 fabriker i Sverige, i huvudsak i södra Sverige och i områdena kring Göteborg, Karlskoga och Stockholm, samt några fabriker kring massa- och pappersindu-strin i norra Sverige. De plastbearbetande företagen är mångdubbelt fler, ca 700 (www.plastinformation.se 2005).

Med undantag för Nynäs raffinaderi i Nynäshamn som var en tidig svensk ”pionjär-etablering” i oljebranschen, är petroleumindu-strin koncentrerad till Västra götalandsregionen med ett petrokemiskt centrum i Stenungssund.

Strategiska försäljningsallianser och ökad produktutveckling i samverkan med kund är strukturella anpassningsåtgärder som pet-roleumindustrin genomfört under 1990-talet (Johansson, 2004). Borealis som producerar polyetenprodukter i Stenungssund har ut-vecklats framgångsrikt bland annat tack vare det geografiska kund/leverantörsklustret, produktspecialisering och råvaruflexibilitet (Ds 2001:63).

Kemiindustrin bidrar till miljöarbetet som producent av kemika-lier för vattenrening, blekning av papper utan klor och behandling av luftföroreningar. Branschen arbetar sedan 1991 via Responsible Care för ständiga förbättringar kring hälsa, säkerhet och miljö. De flesta kemiföretagen i Sverige är också certifierade i ISO 14001 och/eller EMAS (Plast- och kemiföretagen, 2003).

REACH (Registration, Evaluation & Authorization of Chemi-cals) är EUs nya kemikalielagstiftning. För företagen innebär REACH en harmoniserad lagstiftning och gemensamma regler inom EU. För-slaget innebär också att lika villkor kommer att gälla både för gamla och nya kemikalier, vilket lagstiftaren hoppas kommer att stimulera innovation och utbyte till mindre farliga alternativ. Genomförande av REACH kommer dock att få konsekvenser för stora delar av det svenska näringslivet, inte bara för kemiindustrin. Mellan 700 och 2300 företag bedöms omfattas av krav på registrering av kemikalier. Bara ca 65 företag är ämnestillverkare, vilket innebär att huvuddelen som måste registrera kemikalier är importörer av ämnen/beredningar (Jönsson, 2004).

REACH medför att kemiföretagen, dvs främst tillverkare inom EU och importörer till EU, blir skyldiga att testa och bedöma ris-kerna med alla kemiska ämnen på marknaden. Kunskap om ämnenas

Miljön prioriterasAtt investera i framtiden kräver också in-vesteringar i miljön. En del av de svenska miljöinvesteringarna inom petrokemiin-dustrin ligger före förväntade EU-direktiv. Den petrokemiska industrin har gradvis minskat sina utsläpp genom förbättrade reningstekniker, integrerade processer och minskad energikonsumtion. Källa: ISA (2005)

40

egenskaper, användningsområden och hur omgivningen exponeras och påverkas krävs därmed av industrin, inklusive vilka åtgärder som behövs för säker användning

Råvaruförsörjning, marknad och produkter De svenska kemiföretagen producerar oorganiska kemikalier, explo-sivämnen, mineraloljebaserade kemikalier, skogsbaserade organiska kemikalier, organiska kemikalier från jordbruket, organiska finkemi-kalier, andra organiska kemikalier och härdplaster, färger och halvfa-brikat för färger, samt läkemedel.

Råvarorna varierar. För den skogsbaserade kemikalieproduktio-nen behövs både skogsråvara och biprodukter från massa- och pap-perstillverkningen. Jordbrukskemikalierna är oftast baserade på ve-getabilisk olja.

Raffinaderiernas och den petrokemiska industrins lönsamhet är i hög grad kopplad till råoljepriset. Råoljan svarar för en stor del av den totala produktionskostnaden, både direkt som råvara och in-direkt genom kostnader för transporter och uppvärmning. Eftersom olja- och gasdeponier saknas i Sverige är den petrokemiska industrin till 100 % beroende av import för sin försörjning.

Tillgången och prisutvecklingen på olja är på grund av sin glo-bala betydelse ständigt i fokus. Nordsjöländerna, speciellt Norge, har länge stått för den största delen av råoljeförsörjningen till de svenska raffinaderierna tack vare hög kvalitet, korta transporter och stabilitet i området. År 2000 svarade Nordsjöoljan för ca 65 % av råoljeim-porten, varav 47 % kom från Norge. Importfördelningen kommer att ändras redan under de närmaste åren då produktionen i Nordsjö-området börjar minska. Detta ökar beroendet av råolja från länderna kring Persiska viken och Ryssland. Förutom att transporterna blir längre anses kvaliteten på denna olja vara sämre (Agfors, 2003)Nynas produktion

41

En central roll spelas numer av en internationell oljebörs för rå-oljor, mellanprodukter och färdiga oljebaserade bränslen. Oljebör-sen arbetar med prisnoteringar för kontrakt för fysiska leveranser, terminsavtal och en långt större volym av “papperskontrakt” som används för riskutjämning och i spekulativt syfte i likhet med andra större råvarubörser.

Nationaliseringarna i de större exportländerna under 70-talet och OPEC-aktionen med hot om systematiska minskningar av råoljeutbu-det 1972/73 utlöste en rad stora omställningar. De största oljebolagen miste genom nationaliseringarna stora delar av sin råoljeproduktion. Omställningen till att bli beroende av köp från de nationella företag som övertagit den helt övervägande delen, ca 80%, av världens kända råoljereserver för konventionella råoljor har medfört en helt ny struk-tur i oljemarknaden.

Världens större oljekoncerner ställdes inför en plötslig förlust av ställningen som helt integrerade koncerner med intern kontroll av hela kedjan från råoljeproduktion, transporter, raffinering och egen försäljning via stationsnät i många länder. Detta fick de världsledande oljebolagen att ompröva många av sina tidigare aktiviteter och lämna verksamheter och marknader som ansågs perifera. Satsningar på att bygga upp ny råoljeproduktion i områden utanför de länder som ge-nomfört nationaliseringar gavs stark prioritet. Detta ligger utanför denna redovisning, men de stora oljekoncernernas omprövningar ef-ter nationaliseringarna ligger bakom många av de ägar- och struktur-ändringar i svensk petroleumbaserad industri som skildrats här.

Omställningen till det nya läget skedde under det dubbla trycket av att de helintegrerade oljebolagen på kort tid och ofta utan ersätt-ning för tidigare investeringar miste sin traditionellt mest lönsamma verksamhet. OPEC-aktionen 1972/73 ledde till en stor prisuppgång. Den nedprioritering av Sverige som marknad och av engagemang i petrokemiverksamhet inom Västeuropa som de flesta större oljebo-lagen genomförde, medförde att de flesta av de större internationella oljebolagen avyttrade sin svenska verksamhet. Ett undantag är Shell, som relativt nyligen meddelat att de avbrutit de senaste årens försök att sälja sin svenska verksamhet och avser att behålla sitt engagemang i raffinaderiet på Hisingen och i distributionsledet.

På den svenska marknaden har konsekvenserna blivit att färre lokala eller nordiska företag nu svarar för största delen av oljeverk-samheten och petrokemiindustrin.

Med ökad import från andra områden än Nordsjön, tvingas san-nolikt raffinaderierna i Sverige att öka sina investeringar för att bibe-hålla den höga kvaliteten på slutprodukterna. Totalvolymen av den norska oljan går ner och anses av många vara halverad om 5 - 6 år. Samtidig blir den också allt mer efterfrågad, då den är av hög kvalitet och relativt fri från svavel. EU-regler kring svavel i diesel skärps från 2006 med ytterligare skärpning 2008. Detta gör att raffinaderierna måste bygga ut förmågan att rena från svavel. Utbyggnaden kom-mer att ta flera år och tillgången till kompetens kan möjligen bli en flaskhals.

Världsmarknadspriset på råoljor, halvfabrikat och slutprodukter sätts på en internationell börs. Priserna påverkas av balansen mellan tillgång och efterfrågan, och priset blir allt mer beroende av de större OPEC-ländernas utbud, men även från Ryssland. En period med stor permanent överkapacitet inom OPEC-länderna anses avslutad.

42

All produktion av råolja i världen körs nu på full kapacitet. Un-der en period har lätt råolja systematiskt överutnyttjats i förhållande till vilka fyndigheter som hittats. De nya fynden finns ofta många kilometer under havsytan vilket innebär ökad produktionskomplexi-tet.

Oljepriset är för närvarande på en historisk hög nivå. Även om oljeberoendet minskat sedan 1970-talets stora oljekris, är svensk in-dustri beroende av biltransporter och därmed av oljepriset. Speciellt gäller det branscher som transporterar stora volymer av produkter. Det finns därför en viss fara för en konjunktureffekt av de höga olje-priserna, med minskad konkurrenskraft som följd.

Naturgas är ett realistiskt alternativ till råolja som skulle kunna utnyttjas för energiförsörjning. Norge har kända naturgasfyndigheter som, enligt vissa, räcker i 50 – 100 år. Där pågår en kraftig uppbygg-nad av naturgasnätet. Norsk naturgas är ett mycket konkurrenskraf-tigt alternativ för petrokemin i Stenungsund. Ledningar dras idag i Norge, endast ca 10 mil från Stenungsund.

Världen har mer naturgas än olja. Naturgasen är dessutom myck-et renare än oljan (man spar 30 – 40 % av koldioxidutsläppet då man slipper reningen) och har också en hög verkningsgrad. Om naturgas leds till Stenungsund har Borealis genomfört de nödvändiga investe-ringarna för att kombinatet ska få en stor konkurrensfördel för lång tid framåt.

Ett par slutsatser kan dras kring råvaruförsörjningen för bran-schen och industrin som helhet:

Både raffinaderiernas och den petrokemiska industrins lönsam-het är kopplad till de internationella prisrörelserna för råolja och na-turgas. Råvaru- och energikostnader svarar för en stor del av den totala produktionskostnaden, både direkt och indirekt via kostnader för transporter och energibehov i tillverkningsstegen.

De nationaliseringar i oljeexportländerna som startade på 70-ta-let har fått de flesta större, internationella oljekoncerner som då var verksamma i svensk oljeraffinering och petrokemi eller deltog i dist-ributionsledet, att avyttra eller lägga ner sin svenska verksamhet, t ex Esso/Exxon, BP, Texaco, Mobil, Fina m fl. Strukturändringen innebär att marknaden nu delas av färre företag och att den globala oljebör-sen och tranportsektorn för oljeprodukter fått ökat direkt inflytande på prisnivå och försörjningssäkerhet.

Produktion och produktionsutvecklingProduktionen i raffinaderierna utgår från petroleum som råvara och kräver vidareförädling (naturgas kan dock användas i sin ursprung-liga form). Det första steget i råoljebearbetningen är fysikalisk och delar upp råoljan i molekylviktsfraktioner. Med hjälp av gas- eller oljebrännare värms råoljan upp till ca 350 grader och matas in i en destillationskolonn. Den delvis förångade oljan fördelas i kolonnen och avkyls. Kolväten med lägst kokpunkt (= lägst molekylvikt) stiger då högt upp och kondenserar först i toppen på kolonnen, mellanfrak-tioner med stigande kokpunkt tas ut längre ned på sidan av kolonnen, medan de tyngsta produkterna samlas i botten. Med vakuumdestil-lation (destillation under reducerat tryck) kan genom motsvarande process ytterligare tyngre fraktioner lyftas av. Destillationen separerar sålunda råoljan i ett antal blandningar av kolväten, s k fraktioner,

Petroleum är en sammanfattande benäm-ning på naturligt förekommande organis-ka blandningar som innehåller kolväten. Dessutom innehåller petroleum svavel och en mängd andra ämnen såsom syre, kväve, vanadin, titan och nickel. Petroleum förekommer både i gas- och vätskefas, där gaserna vanligen benämns naturgaser, (Johansson, 2004).

43

som var och en karaktäriseras av ett visst kokpunktsintervall. Genom ytterligare kemiska konverteringsprocesser förändras fraktionernas sammansättning och struktur.

Råoljor finns med skiftande sammansättning, men deras gemen-samma ursprung är de stora mängder plankton som bildats under ti-digare geologiska epoker. Varmt klimat (ca 10°C högre global medel-temperatur än den nuvarande) har dominerat de senaste 650 miljoner åren. Fossila rester av växt- och djurliv kan spåras genom studier av avlagringar i sediment. (En öppen databas med analyser för ca 60 000 olika råoljeprover finns på http://energy.cr.usgs.gov/other/oglab/)

Vid krackning sönderdelas stora molekyler till mindre (kortare kolkedjor) under högt tryck och hög temperatur. Gas, bensin och eld-ningsolja bildas. Polymerisering och alkylering är omvända proces-ser och innebär istället att små molekyler slås samman till större, för framställning av exempelvis bensin ur naturgas. Genom reformerings-processen ges produkterna ändrade egenskaper, exempelvis kan ok-tantalet hos tungbensin höjas genom aromatisering av cykliska kolvä-ten. Som biprodukt fås vätgas som kan användas till kracknings- och avsvavlingsprocesser. Förutom dessa grundläggande processer utförs ett antal reningsprocesser där bland annat salt, fasta partiklar, vatten och olika föroreningar som svavel och bensen avskiljs. Slutproduk-terna kan sedan användas direkt eller utgöra råvaror för exempelvis petrokemisk industri.

Utformningen av raffineringsprocessen påverkar vilken råolja man kan använda, med en mer avancerad processutformning kan t ex billigare olja användas. Olika petroleumsammansättningar ger olika produktsortiment. Framställningen och behandlingen av bensin har ofta varit syftet med teknikutvecklingen i branschen. Värt att notera är att kapitalkostnaden för att införa ny teknologi ofta är hög jämfört med kostnaden för att modifiera befintlig teknologi.

Den petrokemiska industrin definieras som den industri som ur petroleum och naturgasfraktioner framställer basplaster, elastomerer, fiberråvaror, samt baskemikalier eller råvaror för framställning av dessa produkter. Råoljedestillat utgör ofta grunden för framställning av plaster, färg, lösningsmedel, sprängämnen, bekämpningsmedel och andra organiska material.

Den petrokemiska produktionsprocessen kan variera, men för Stenungsundsföretagens verksamhet börjar flödet för petrokemin i krackern eftersom den ger huvuddelen av råvarorna som används i de olika anläggningarna. Krackern i Stenungsund har nio ugnar. Först sker krackningen, därefter separeras och därefter behandlas produk-terna som erhållits. I första steget bemängs råvaran med vattenånga och efter upphettning till drygt 850 grader matas den in i kracknings-ugnens tubsystem. Molekylerna sprängs sönder i ett antal fragment, de ”krackar”. Råvaran, tiden, mängden vattenånga och reaktions-temperaturen är faktorer som styr vilka produkter man får ut. Pro-duktblandningen kyls av med vatten i värmeväxlare och sedan genom direktinsprutning av kylolja. Nästa steg innebär destillation, luttvätt-ning, gaskomprimering och torkning.

Slutresultatet från krackeranläggningen utgörs av råvaror som går vidare för vidareförädling till plaster mm. Krackningen resulte-rar i plastens grundmolekyler, monomerer. Dessa länkas samman och bildar polymerkedjor vars utseende i kombination med olika tillsats-ämnen bestämmer typ av plast. Idag finns flera hundra olika plaster.

44

Vidareförädlingen av råvaran sker i olika tillverkningslinjer där bl a katalysatorer används för att åstadkomma avsedda kemiska reaktio-ner för att bilda nya ämnen.

Syntetiskt gummi är ett polymert material. Flera av metoderna för gummibearbetning är energikrävande och mekaniska proces-ser som fordrar tung utrustning. I det första produktionssteget sker blandning, kalandrering, vävbehandling och vävbeläggning. Detta steg är att betrakta som processtillverkning och leder fram till halv-fabrikat som i det andra produktionssteget kan användas i ett stort antal processer. Formvulkning, strängsprutning och sammanbyggnad av ämnen dominerar och dessa, ofta höggradigt datoriserad och au-tomatiserade processer, liknar mer verkstadsindustrins produktions-processer. Däcktillverkning är ett exempel på uppdelningen i en pro-cessdel och en tillverkningsdel (YFIND, 2002).

Trender inom kemi- och plastindustrinIdag finns flera hundra olika plaster och tillväxten inom polymera material har passerat alla andra material. Under mottot ”Plaster för ett hållbart samhälle” etablerade exempelvis Chalmers tekniska hög-skola 2004 ett Polymercenter i samarbete med den petrokemiska in-dustrin och ytterligare ett antal aktörer. Aktiviteterna fokuseras på produkter som skapar värde för konsumenterna genom hållbara processer. Ett delmål är bland annat att förbättra tillväxten för små regionala platsttillverkare genom utbyte av kunskap och idéer (ISA, 2005).

Råvarorna till den globala petroleumindustrin är råoljor och naturgas. Svenska raffinaderiers import av råoljor och importerade färdiga oljeprodukter hämtats från fyndigheter i andra länder. Den globala oljeindustrin är i stor utsträckning inriktad på produktion av ett begränsat urval av produkter med bredast möjliga marknad, t ex motorbränslen, eldningsoljor eller petrokemiråvaror. Detta innebär krav på hårt driven standardisering, vilket medger att kunderna rela-tivt fritt kan växla mellan olika leverantörer. Konsekvensen är hård konkurrens inom områden med stora volymer, men också relativt lågt förädlingsvärde för huvudprodukterna som styrs framför allt av pri-set (t ex kilopris).

Inom den globala petroleumindustrin dominerar produktion av stapelvaror (commodity products), vilket innebär en stark foku-sering på utvinning av råvaran, produktion av volymprodukter en-ligt internationella specifikationer och relativt lågt förädlingsvärde, dvs det sker en förhållandevis blygsam teknisk utveckling av själva produkterna. Man arbetar istället på att förbilliga tillverkningspro-cessen. Den svenska petroleumindustrin har i stor utsträckning gått från de enklaste stapelvarorna till mer nischade produkter, till exem-pel miljöbränslen och specialsmörjoljor, eftersom förutsättningarna inte medger produktion av standardiserade stapelvaror till ”lägsta-priser”. Man söker sig istället till nischmarknader där marginalerna är större. Här spelar faktorer som innovation, kundanpassning och differentiering roll. Samtidigt blir konsekvensen också att nischerna i sig blir allt mindre, vilket skapar osäkerhet kring den framtida mark-nadspotentialen. En utvecklingsväg för petrokemisk industri är att gå upp i förädlingskedjan och vidareförädla insatsvaran.

En möjlig utveckling är att den europeiska industrin måste kon-centrera sina resurser till ett fåtal world scale super sites för att stär-

45

ka konkurrenskraften. Svenska västkusten tillsammans med sydöstra Norge anses vara ett av fyra sådana möjliga framtida europeiska su-percentra. Övriga områden antas vara Benelux, mellersta Tyskland samt Medelhavsområdet kring gränsen mellan Frankrike och Spanien (ISA, 2005). Några av framgångsfaktorerna för Sveriges del anses vara områdets läge och infrastruktur.

Statoils aktuella försäljning av sin andel i Borealis, den primära råvaruproducenten i Stenungsundsgruppen och den största tillverka-ren av polyetenplaster, innebär att Statoil drar sig ur petrokemiverk-samheten. Detta är den längst drivna och mest specialiserade delen “nedströms” i oljeindustrins värdekedja. Försäljningen innebär att kvarvarande ägare, IPIC, ett företag från Abu Dhabi i mellanöstern och OMV, ett Österrikiskt bolag, ökar sina ägarandelar. Med statliga IPIC som stor ägare även i OMV kommer Borealis i praktiken att helt kontrolleras från Abu Dhabi (Kemivärlden, 2005a). Vad ägarna då avser att göra med verksamheten är en intressant fråga som kan påverka Stenungsundsklustret framöver. Det finns långt framskridna planer på att bygga en ny fabrik för högtryckspolyeten, investera i ut-ökad produktion av kabelplast och bygga ut krackern i Stenungsund. En konsekvens är förmodligen att Stenungsundsgruppens och Borealis starka kunskapsmiljö kommer att utgöra en bas för omfattande kun-skapsöverföring till andra delar av den internationella oljemarknaden och vid uppbyggnad av nya anläggningar i exempelvis Östeuropa.

Eftersom kemi- och plastindustrin innehåller olika typer av in-dustrigrenar varierar även trenderna. Ytterligare ett par exempel av generell karaktär tas upp nedan.

En spännande framtida inriktning för branschen är den gröna kemin. Kemisten Paul Anastas (Se Faktarutan) i USA tog första ste-get mot det nya tänkandet som han kallade Green Chemistry och som handlar om att producera rent från början istället för att rena miljöförstörande produktion (Tingsby, 2005). Grön kemi är inte en vetenskaplig disciplin i traditionell mening, utan kan snarare ses som en ”metadisciplin” som ger vägledande principer för all kemi och ke-miteknik. Kärnan i begreppet är förebyggande arbete på molekylär nivå, dvs miljöanpassad design av organiska molekyler, reaktioner och processer (Sjöström, 2005).

USA satsar i år 30 miljoner dollar på forskning och utveckling av grön kemi. I allmänhet antas en ökad miljömedvetenhet skapa starka miljörelaterade varumärken som blir drivkrafter för en ny utveckling. Nära samarbete mellan näringslivet och forskningen är viktigare för denna utveckling än politiska beslut (Tingsby, 2005).

Vid Lunds Universitet pågår i samarbete med råvaruproducenter, kemikalietillverkare och slutanvändare ett större forskningsprogram finansierat av Mistra, kallat Greenchem. Visionen för Greenchem är att visa att miljömässigt bättre ”gröna” kemikalier från ”vit” biotek-nik kan nå marknaden och därmed initiera en utveckling mot ett pa-radigmskifte inom kemisk industri. Verksamhet skulle då baseras på förnybara råvaror och omfattar tensider för bl a läkemedel, hygien-produkter och betong, vaxestrar för ytbeläggningar, kosmetik och lä-kemedel samt epoxider för ytbeläggningar och som startmaterial för olika produkter. Även i Västra Götaland sker satsningar på den gröna kemin. ”Projekt Grön Kemi” startades år 2000 i samarbete mellan ett antal organisationer och syftar till att försöka påverka utvecklingen mot mer hälso- och miljöanpassade kemiska produkter.

Paul Anastas, doktor i organisk kemi och rådgivare till både Clinton och Bush i miljö- och hållbarhetsfrågor, började som cancerforskare. Från att söka kemiska botemedel mot cancer tog han ett steg tillbaka för att istället försöka bygga mo-lekyler som aldrig skulle kunna orsaka cancer. Anastas tolv teser om Grön kemi är numera mycket kända bland kemister. Paul Anastas är VD i Alliance for Global Sustainability, AGS, som är ett nätverk där bl a Chalmers, MIT, ETH och univer-sitetet i Tokyo ingår och som stöds av ett antal stora företag (Tingsby, 2005).

46

Mellansteget till Grön Kemi är produktion som baseras på natur-gaskondensat. Med kondensat istället för nafta (råbensin) i krackern får man betydligt mindre restprodukter. Vid utvinning av råvaran hit-tar man sällan renodlade fält. Det vanliga är istället en blandning med olja, vatten och naturgas som separeras i senare steg. Med ett helt spektrum av kolföreningar, kyler man bland annat gasol till ett kon-densat som är en mellanfraktion och som bildar vätska vid rumstem-peratur och atmosfärstryck. I Stenungsund finns anläggningar för att använda både nafta och kondensat för krackningen. Närheten till de stora norska naturgasfyndigheterna (som beräknas räcka i ca 100 år) och kondensatanläggningar vid den norska kusten ger förutsättningar för användning av kondensat i Stenungsund med ett större utbyte.

Läkemedelsindustrin som bransch ingår i kemi- och plastindustrin. Läkemedelsindustrin kan emellertid i sin verksamhet sägas stå på tre ben: det processinriktade, det livsmedelsnära och det biotekniska. De specifika förutsättningar och produktionsvillkor detta innebär motiverar där-för en egen beskrivning.

En expansiv och exportintensiv bransch med omfattande FoUSverige har haft stora framgångar inom den

medicinska forskningen och läkemedelsutvecklingen. Relativt befolk-ningsstorleken har Sverige den största bioteknikindustrin i världen mätt i antal bolag, och är nummer nio i världen räknat i absoluta antalet bolag. Totalt 22 100 personer är anställda inom läkemedels-industrin, varav 5800 inom forskning och utveckling, dvs drygt 26 % arbetar med FoU. Läkemedelsindustrins exportvärde är 53 miljarder kronor (2004) vilket innebär att varje anställd genererar exportin-komster på drygt 2,4 miljoner kronor. Inom svensk bioteknikindustri arbetar ytterligare närmare 8000 personer (SCB och Nutek)

Inom läkemedelsindustrin pågår fortlöpande strukturomvand-lingar och rationaliseringar. Drivande bakom fusioneringar och upp-köp är industrins stora forsknings- och utvecklingskostnader.

Tabell5. SPECIFIKA SIFFROR FÖR LÄKEMEDELSINDUSTRIN (källa SCB)

Exportvärde: 53 067 MSEK (2004)

Handelsbalans: 32 207 MSEK (2004)

Andel totalexport: 5,9% (2004)

Produktionsvärde: 74 170 MSEK (2003)

Förädlingsvärde: 39 265 MSEK (2003)

Andel av BNP: 3% (2003)

Nettoinvesteringar: 3 565 MSEK (2003)

Investering i FoU: 662 MSEK (2003)

Sysselsatta: 22 100 personer (2004, källa LIF)

Antal arbetsställen: 145 (2004)

Historiskt sett står läkemedel för några av de viktigaste forsknings-genombrotten i mänsklighetens historia. Penicillinet brukar räknas

Läkemedelsproduktio-nens specifika villkor

47

till en av 1900-talets stora upptäckter sett till den mänskliga nyttan, men även insulin, smärtlindrande mediciner och antidepressiva medel har inneburit stora medicinska genombrott och förbättrat livskvalite-ten för 100 000-tals människor. En betydande del av den medicinska utvecklingen består i utvecklingen av nya mediciner. På tio år har behandlingsalternativen för AIDS förbättrats radikalt och nu står vi på tröskeln till viktiga framsteg i kampen mot MS och Alzheimers sjukdom. Genom biotekniken öppnas dessutom dörrar mot en ny ge-neration läkemedel.

Idag pågår en betydande utveckling inom bioteknikområdet och Sverige ligger, näst efter England, längst fram i Europa. Det finns ett nära samarbete och beroende mellan läkemedels- och bioteknikbo-lag. Bland annat är en del av de större svenska bioteknikbolagen av-knoppningar från läkemedelsföretag.

Det är en dyr process att ta fram ett nytt läkemedel. Från att forskningen kring ett nytt läkemedel inleds tills det är färdigt för lan-sering tar det 10-15 år med en kostnad på 7-8 miljarder kronor för varje enskilt medel. Kostnaderna plus en vinstmarginal ska tjänas in under patenttiden och även möjliggöra finansieringen av utveckling av nya läkemedel. Varje lönsamt läkemedel ska också bära utveck-lingskostnaderna för de projekt som inte resulterar i färdiga produk-ter. Endast 30 % av alla läkemedel som når marknaden anses bära sina egna utvecklingskostnader.

Bransch Driftkostnader Investeringsuppgifter FoU totalt

Läkemedel 11 751 1 383 13 134Teleproduktindustri 17 883 201 18 084Transportindustri 14 588 905 15 493Maskinindustri 5 766 266 6 032Kemisk industri exkl läkemedel 1 446 66 1 512Massa- och pappersindustri 983 76 1 059

Tabell 6.Driftkostnader och investeringsupp-gifter för FoU i några svenska indu-stribranscher 2003, MSEK. Källa: SCB

För att utveckla nya mediciner krävs riskvilligt kapital. Trycket på företag som har patent har ökat och utgångna patent utsätts idag för mycket snabbare generisk konkurrens än vad de gjorde för tio år sedan. De besparingar existerande patent ger, ska användas för att utveckla nya läkemedel. Under perioden 2000-2005 går paten-ten ut för 180 läkemedel och dessa utgör en femtedel av den globala läkemedelsomsättningen. Medicinska och biologiska landvinningar, bland annat kartläggningen av det mänskliga genomet, innebär att företagens forskningsresurser måste ställas om och en ny och omfat-tande kompetens måste byggas upp.

Den svenska läkemedelsindustrin har utvecklats i samklang med den framgångsrika svenska grundforskningen och det gynnsamma klimatet för forskning, inte minst klinisk forskning, inom hälso- och sjukvården. Detta kommer även i framtiden att vara viktiga förutsätt-ningar för att behålla och utveckla branschen i Sverige. Utvecklingen och konkurrenskraften i den existerande industrin är en grund för dynamisk tillväxt i nya verksamheter och företag.

Läkemedelsindustrins koppling till ursprungslandet minskar och bolagen uppfattar sig allt mindre som nationella. Även nya företag med forskningsinriktning har redan från början ett globalt perspektiv. Man söker därför platser med bäste möjliga infrastruktur, marknad, kompetens, skatter och samarbetsmöjligheter för investeringar.

48

År Europa USA

1990 8000 5.3421995 10.958 9.0782000 17.495 21.631 2001 18.800 26.384

År Europa USA

1987-1991 101 541992-1996 89 561997-2001 79 84

Tabell 7. Investeringar i läkemedels-utveckling i Europa och USA, 1990 – 2001(mEuro).Källa: Lif

Tabell 8. Utvecklingen inom läkeme-delssektorn kan också beskrivas i form av antalet nya läkemedel som utvecklats i respektive region. Källa:Lif

USA drar ifrån EuropaDen europeiska läkemedelsektorn har haft en negativ utveckling den senaste 10-årsperioden relativt USA. EU var tidigare den ledande re-gionen men USA har nu gått om, även om Europa ännu har fler bolag (ca 1900 i Europa jämfört med 1500 i USA). De amerikanska bolagen är dock bättre kapitaliserade och har en starkare position vid fusioner och uppköp. De europeiska forskningssatsningarna på läkemedel var 30 % större än de amerikanska 1990, medan förhållandet 1999 var det omvända, se tabell X. För utvecklingen av antalet nya läkemedel i Europa jämfört med USA, se tabell 8 .

Under en 10-årsperiod har USAs marknadsandel ökat från 44,6 % till 56,1 % medan EUs andel under samma period har sjunkit från 38,4 % (44,8 % år 1992) till 37,1% och troligen fortsätter att sjunka att döma av antalet nya läkemedel som under senare år sett Europa som upphovsregion (Lif). Siffrorna i tabellerna ovan redovisar en ne-gativ trend för Europa under den senaste 15-årsperioden. Skillnaden jämfört med utvecklingen i USA under samma period är tydlig. Den slutsats som kan dras är att Europa står inför ett vägval. Ytterst illus-treras det av omfattningen av investeringar i utveckling och produk-tion av läkemedel.

Läkemedelsindustrins produktionsvillkorProduktionsfrågorna har tidigare inte haft något större fokus inom läkemedelsindustrin. Anledningen är bl a att produktionskostnaderna har varit förhållandevis låga jämfört med kostnaderna för att ta fram produkterna. Nu ser man emellertid en trend där produktionen kon-kurrensutsätts. Det börjar löna sig allt mer att effektivisera produktio-nen i syfte att sänka produktionskostnaderna. Kapacitetsutnyttjandet inom läkemedelstillverkning ligger idag på 30-40 % vilket innebär att potentialen till produktionseffektivisering är stor. En av flaskhalsarna i nuvarande läge är långa omställningstider, vilket indikerar ett behov av ökad flexibilitet i befintliga anläggningar.

Sverige har historiskt sett haft en tradition av hög produktkvali-tet. Idag gäller förutbestämda kvalitetskrav på produkterna som ska uppfyllas oavsett produktionsställe. Detta medför att produktkvalite-ten i sig inte längre är samma konkurrensfördel. Därför är möjlighe-ten god att produktionen istället skulle kunna utgöra ett strategiskt konkurrensmedel för svensk läkemedelsindustri.

I bilaga 2 finns branschens egen prioriterade SWOT-analys för kemi- och plastindustrin, med tillägg för läkemedelsindustrins ana-lys.

Effektivare produktion med Process Analytical TechnologyAstraZeneca har introducerat Process Analytical Technology i sin produktion av Nexium-tabletter. Man har fått betydande effektivitetsvinster som ett direkt resul-tat av ett samarbete mellan produktions-enheten i Södertälje, utvecklingsenheten i Mölndal och svenska universitet. Process Analytical Technology (PAT) handlar om att direkt i produktionen införa moderna mättekniker som analy-serar produktkvaliteten under pågående produktion. Det har resulterat i en effek-tivare produktion genom högre kvalitet, möjlighet till snabbare korrigeringar vid produktionsfel, mindre behov av efter-kontroller och som resultat snabbare ledtider och svarstider till kunder. PAT är fortfarande ett relativt nytt begrepp i branschen där godkännande myndigheter fått upp ögonen för de möj-ligheter som tekniken ger. Det är ett ex-empel på samarbete mellan akademi och industri som skulle kunna ge betydande ”spinn-off-effekter” och där Sverige som nation skulle kunna ta en ledande posi-tion.

49

Gruvbrytning – en verksamhet med tusenåriga anorSveriges stora malmtillgångar beror på att berg-grunden har vulkaniskt ursprung. Så sent som på 1960-talet fanns ett sextiotal järnmalmsgru-vor i Sverige, de flesta i Bergslagen, men huvud-delen försvann på 1970- och 1980-talet. Idag bryts järnmalm endast i Kiruna och Malmberget i Norrbotten. Utvinningen av sulfidmalmer med bly, zink, koppar, guld och silver sker i Väs-terbotten och i Mellansverige. Industrimineral finns däremot över hela landet. Gruvbrytning i

Sverige har pågått i minst tusen år och potentialen för nya malmfynd är fortfarande god. Den geologiska potentialen bedöms för flera gru-vor motsvara World Class Desposits, dvs malmreserver för 20 års produktion, intressanta ur investeringsperspektiv för de stora inter-nationella företagen. Stora fyndigheter som LKABs järnmalmsgruva i Kiruna (4500 miljoner ton) och Bolidens koppargruva i Aitik (700 miljoner ton) bedöms vara världsklass och benämns därmed Majors (Anderstig et al, 2004). Nuvarande prospekteringsmetoder når dock endast begränsade djup och därmed är ännu inte all råvara prospekte-rad. Sverige anses vara underprospekterat även med de metoder som för närvarande existerar.

En konsekvens av de senaste årens stora efterfrågan på metaller är ett ökat intresse för att investera i prospektering. Sverige är idag på väg mot rekordnivåer: 2004 investerades 250 miljoner kr i prospektering och för 2005 är prognosen ännu högre (SGU). De senare årens pro-spektering har främst koncentrerats till sulfidmalm och industrimine-ral, men även exempelvis LKAB utför prospekteringar för järnmalm i egna gruvor.

Utvecklingen av nya instrument, analysmetoder och mjukvara har effektiviserat prospekteringsarbetet, vilket är nödvändigt för att minska de långa ledtiderna från prospektering till brytning. Det finns ett ganska klart samband mellan prospektering och fyndigheter vil-ket följaktligen gör att potentialen för brytning av nya fyndigheter har ökat. Med förändringarna i den svenska minerallagen år 1993 skapades nya förutsättningar även för utländska företag att investera i Sverige i och med att statens kronoandel, dvs rätt till 50 % av en

Gruvindustri och icke-järnmetallurgisk industri

I statistik från Sveriges Geologiska Un-dersökning delas gruv- och mineralindu-strin upp i olika bergverk som arbetar med bergverksamhet eller brytning av naturresurser, dvs naturligt förekom-mande resurser. Verksamheten omfattar brytning och framställning av järn- och sulfidmalm (SNI 13), industrimineraler såsom bergmaterial/ballast och kvalifice-rade industrimineraler (SNI 265), samt energimineraler. Som processindustri företräds i föreliggande projekt den ener-giintensiva produktionen av malmer och industrimineral i form av kalker (SNI 13 och delar av SNI 265). De industrigrenar som undersökts i denna rapport omfat-tar SNI-koder 10-14 gruvor och mine-ralutvinningsindustrin, därav speciellt: SNI 10 kolgruvor och torvindustri, SNI 11 industri för utvinning av råpetroleum och naturgas inkl serviceföretag, SNI 12 uran- och toriumgruvor, SNI 13 metall-malmsgruvor och SNI 14 annan industri för mineralutvinning.

500

450

400

350

300

250

200

150

100

50

01900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Icke järnmalmJärnmalm

Antal gruvor 2004:Icke järnmalm = 13Järnmalm = 2

AntalFigur 7. Förändring av gruvstrukturen i Sverige från 1900–2004. Källa Bergsstaten, Bergverkststatistik 2004

50

fyndighet, försvann. De nya reglerna har skapat en marknad för ut-ländska investeringar i gruv- och mineralindustrin i Sverige.

Gruv- och mineralindustrin går mot en fortsatt konsolidering, både i Sverige och internationellt. Idag svarar t.ex. fyra företag för ca 40 % av världsmarknaden för järnmalm. I Sverige finns idag stora företag som LKAB och Boliden, men även något mindre som Lundin Mining och ett tjugotal prospekterande företag varav ett tiotal är ut-ländska. Ett utmärkt exempel på internationell omstrukturering är sammanslagningen mellan Outokumpus och Bolidens verksamheter. Sammanslagningen har givit Boliden tillgång till nya fyndigheter och säkrat råmaterialförsörjningen mer långsiktigt. Företaget har idag även en större produktionsapparat som kan bära mer teknisk utveck-ling och kompetensutveckling. Trots en pågående konsolidering kan branschen idag sägas vara tudelad. Äldre och större gruvbolag domi-nerar branschen, men mindre och yngre företag driver en stor del av den nyare utvecklingen, främst vad avser prospektering. Även inom industrimineralindustrin har internationaliseringen slagit igenom.

Gruv- och mineralindustrins betydelse för Sverige och övrig industri Sverige är en av de större gruvnationerna inom EU. Unionen produ-cerar dock endast 3 % av världsproduktionen av metalliska material, men konsumerar ca 20 % (Anderstig et al., 2004). Gruvindustrin är en mogen industribransch, men genomgår för närvarande en påtaglig omstrukturering. En ökad vidareförädling av råvarorna från gruv- och industrimineralindustrin har gett upphov till nya produkter och därmed nya industrier. Det nära samarbetet mellan gruv- och indu-strimineralföretagen och leverantörer av produkter och tjänster har bidragit till utveckling av världsledande verkstadsföretag som Atlas Copco, Volvo, ABB, Sandvik m fl, liksom till tjänsteföretag inom IT, underhållsteknik, anläggningsteknik m m.

Tabell 9. GRUVINDUSTRIN I SIFFROR ÅR 2003 (källa SCB)

Exportvärde: 13,3 miljarder kr (SNI* 13-14)

Förädlingsvärde: 6,1 miljarder kr (SNI 13-14)

Andel av BNP:

Investeringar: 1,4 miljarder kr (SNI 13-14)

Investering i FoU: 250 miljoner kr

Nettoexport: 7,0 miljarder kr (SNI 13 + 14)

Andel av export:

Sysselsatta: 7 100 personer

Antal anläggningar: 15 fungerande gruvor

Gruvindustrins företag finns ofta i regioner med begränsad arbets-marknad och utgör därmed ryggraden i det lokala näringslivet på dessa orter. Samhällen som Boliden, Zinkgruvan, Kiruna, Malmber-get och Kristineberg har byggts upp som en konsekvens av gruvverk-samheten. Fortfarande ser vi hur gruvindustrin påverkar olika regio-ner. Ett tydligt exempel är att den allt djupare brytningen i Kiruna och Malmberget på sikt kommer att medföra att stora delar av sam-hällena måste flyttas. Total planerar LKAB för investeringar på 17 miljarder kr i malmfälten under den kommande 10-årsperioden. Det

Branschen har skapat ett frivilligt system i Sverige för redovisning av mineraltill-gångar samt certifiering av personer kva-lificerade att ansvara för redovisningen. Systemet syftar till att kvalitetssäkra redovisningen och att underlätta värde-ringen av företag och projekt för potenti-ella investerare.

51

första investeringsprojektet på 2,6 miljarder kr i ett nytt pelletsverk i Malmberget har redan initierats (Ny Teknik, 050607).

För att kunna bryta malm och mineraler krävs omfattande inves-teringar. Stora investeringar är nödvändiga för brytning på nya nivåer (särskilt s k huvudnivåer med stora krossar osv), för gruvmaskiner och gruvutrustning samt för löpande underhåll, sedan tillkommer an-skaffning av pelletsverk och transportsystem, t ex malmtåg. Var de grundläggande investeringarna läggs styrs naturligt av malmens form och läge. Placeringen av anrikningsverk är inte lika omedelbart kopp-lad till råvarans lokalisering, men även här är transportkostnaderna avgörande för var anrikningverken färläggs.

Mineralresurser kan anges i såväl år som ton. Vanligen prospek-teras tioåriga reserver fram, som rimligt kalkylunderlag för investre-ingarna. Tillredningen av gruvan för att skapa hålrum för uppfodring av malmen varierar beroende på brytningsmetod. Brytningsmetoder-

Foto: jernkontoret

52

na styrs av malmkropparnas geologi. Metoderna idag fokuserar på att få större malmvolymer att passera en fysisk punkt då detta mins-kar investeringskostnaderna. I Bolidens gruvor och i Malmberget är detta dock svårt då dessa malmkroppar är mer utspridda.

Energifrågan är central för gruvindustrin då den konsumerar ca 1 % av landets el-energi (Ds 2001:63). Energianvändningen varierar mellan olika företag och verksamheter, men är i genomsnitt 15 % av förädlingsvärdet. Den stora skillnaden i energiförbrukning avgörs av om brytningen sker under jord eller i dagbrott. Större djup kräver mer energi för uppfordring av malm, pumpning av vatten och ventila-tionsluft. Även malning är en process som konsumerar mycket energi. Utveckling av alternativa processer för att undvika frimalning av kor-nen vid anrikning är därför ett sätt att minska energikostnaderna.

Råvaruförsörjning, marknad och produktutvecklingMetall och mineral är återanvändbara naturmaterial. Omsättningsti-den för produkter som innehåller metaller, berg- och mineralproduk-ter såsom vägar, broar och järnvägar är ofta längre än 50 år (MITU, 2003).

Utvecklingen går mot en ökad återvinning av metaller för an-vändning i nya produkter. Produktionen av järnmalm styrs i första hand av stålindustrins behov. För malmer kan två olika handelsmöns-ter identifieras. För järnmalmer sluts avtal direkt mellan leverantör och kund genom att de stora aktörerna förhandlar en gång per år, varefter övriga aktörer prismässigt ofta följer med. Järnmalmer pris-sätts i US dollar vilket ger jämförbarhet mellan främst japansk och europeisk marknad. För icke-järnmetaller (koppar, silver, guld osv) sker handel av enhetliga produkter på börser med kontinuerlig pris-sättning, bl a på London Metal Exchange (LME).

I ett historiskt perspektiv har världsproduktionen av nästan alla metaller femfaldigats från 1950–2000. Från mitten av 1970-talet ökade efterfrågan på råvara med någon procent per år medan pri-serna föll motsvarande. Detta ökade kraven på ständiga effektivise-ringar för att sänka produktionskostnaderna. Kinas kraftigt ökade efterfrågan på metaller under 2000-talets inledande år överraskade världsmarknaden och förändrade marknadsbilden radikalt. De stora prishöjningarna visade också priskänsligheten för järnmalm i de stora importregionerna Europa och Japan. Under kortare perioder uppstod t o m brist på järnmalm och stål.

För att säkra råvaruleveranser till den egna expanderande me-tallindustrin (främst stål) investerar kinesiska företag i gruvor i andra länder eller sluter långtidskontrakt med stora leverantörer. En region som dragit nytta av den kinesiska expansionen är Sydamerika, där produktionen ökad kraftigt under de senaste 10 åren. Cirka 25 % av de globala investeringarna i gruvindustrin har skett i Sydamerika. Även i Australien satsas kraftigt i järnmalmsgruvor för närvarande; under de kommande åren kommer mer än 4 miljarder USD att inves-teras (Holland, 2004 och Eriksson M, 2005).

Produktutveckling av mer kundanpassade produkter och en ökad integration framåt i värdekedjan har även inom gruvindustrin ökat förädlingsvärdet. Produktutvecklingen skiljer sig dock åt för järn-malm och ickejärnmalm. Sveriges enda järnmalmsproducent, LKAB, är världsledande på pelletstillverkning av järnmalm. Produktens sam-mansättning skräddarsys efter kundens krav på råvarusammansätt-

53

ning för att underlätta kundens egen processutveckling. Produktut-vecklingsarbetet är långsiktigt och innebär att företaget skärper sin konkurrensförmåga genom förflyttning mot högre förädlingsgrad och högre prisnivåer.

Utvecklingen av icke-järnmalmsprodukter sker mer genom pro-cessutveckling och inriktas mot att öka utbytet av höghaltiga koncen-trat. Betalningen för värdemetaller kombineras dock med straff /pris-nedsättningar för de ingående icke-önskvärda metallerna som måste tas bort i smältverket. I Bolidens gruva i Aitik bryts en kopparmalm som i genomsnitt endast innehåller ca 0,4 % koppar. Produktions-utvecklingen har medfört att malmer med allt lägre metallkoncen-trationer kan brytas med lönsamhet.

Med låga metallhalter i malmen och stor och ökande mängd grå-berg, ökar vikten av effektiv logistik. I regel läggs gråberget upp på tippar och restprodukter i deponier. Delar kan dock användas för att fylla och stabilisera gruvan. Gråberg av bra och säkrad kvalitet kan också användas som ballastmaterial. Transportproblematiken, såväl fysiskt som kostnadsmässigt, försvårar idag möjligheten att ta till-vara ballastmaterial från gruvorna. Det är sannolikt att en europeisk marknad kommer att utvecklas för ballastmaterial. Detta underlättas av att integrera kross- och gruvanläggningar, vilket bl a gjorts i Björk-dalsgruvan utanför Skellefteå. Närheten till avsättning är central för lönsamheten då transportkostnaderna är stora.

Produktion och produktionsutvecklingProspekteringen av malm utgör det första steget i malm och mineral-framställning. För en samlad fyndighet bedöms det initialt om den är en mineralisering eller en malm (se faktaruta)

Sedan tar man hänsyn till vilket brytningsmetod som ska väljas och man bedömer också hur mycket metall som kan utvinnas. Ca 20 % av gruvindustrins anställda arbetar med gruvbrytning medan öv-riga arbetar med mineralberedning, underhåll, materialhantering och produktkontroll.

Gruvbrytning är ett cykliskt förlopp där ett antal enhetsopera-tioner upprepas. Brytningsförfarandet kan variera något, men går i underjordsgruvor i princip till så att man borrar, spränger, skrotar bort löst berg, lastar, transporterar, krossar, uppfordrar krosset till dagen (ovan jord), finkrossar, maler och anrikar. Flaskhalsen är ofta utvädring av spränggaserna vilket styr den tid då arbete vid brytnings-fronten kan pågå och vilka delar av gruvan som kan bearbetas. För att kompensera för de cykliska operationerna arbetas det vanligen på flera fronter parallellt. På så sätt ökar utnyttjandegraden på borrag-gregat och annan utrustning. Arbetet med parallella fronter styrs i stor utsträckning av geologin, malmens form och läge samt transpor-terna mellan fronterna.

När gaserna har vädrats ut, utförs skrotning där väggar och tak rensas från lösa stenar, förstärks med speciella bergbultar, samt eventuellt betongsprutas. Malmen från brytningsrummet förs till en grovkross, och transporteras därefter med transportband eller hiss till marknivå och vidare till anläggningar för krossning, malning och anrikning. I dagbrott kan brytningen istället ske med s k pallbrytning där pall efter pall bryts i neråtgående riktning. Efter borrning och sprängning lastas och transporteras det utbrutna materialet till grov-

När en fyndighet kan brytas med rå-dande metoder och metallpriser med lönsamhet är den en malm – annars en mineralisering. Malm är således ett eko-nomiskt begrepp. En fyndighets status kan förändras med teknik- och prisutveckling. Det förmodligen mest kända exemplet i Sverige är Stora Kopparberg där gruv-brytningen avslutades i mitten av 1980-talet efter mer än 1000 års brytning. Malmen var slut. Detta innebär dock inte att det inte längre finns någon koppar i kopparberget, men det är inte längre ekonomisk försvarbart att fortsätta driften. Verksamheten att framställa Falu Rödfärg – som förutsätter kopparfattig vittrad ”rödmull” – fortsätter således som tidigare.

54

krossar. Efter krossning transporteras materialet till anrikningsverk för vidare mineralberedning.

Mineralberedningen syftar till att koncentrera halten av metall i produkterna. Beredningen omfattar krossning, sovring, malning, klassering, anrikning och separation, avvattning, torkning (och slutli-gen förpackning om det gäller industrimineraler som kalk). Själva an-rikningen kan ske med olika metoder, för malmer exempelvis magne-tiska metoder, flotation (våtkemisk process) eller biologiska metoder, För industrimineral används klassering, gravimetriska metoder, flota-tion eller magnetisk separation efter malning. Industrimineral som kalksten säljs ofta direkt efter anrikning för vidareförädling hos kun-derna, medan malmer används som råvaror för metallframställning.

Den svenska gruvindustrin arbetar kontinuerligt med att utveck-la nya produktionsmetoder och ny produktionsteknik för brytning av malmen. Ledtiden för utvecklingsarbetet inom tung processindustri är lång (ofta 5-10 år). Avsättning av resurser för utveckling av tek-nik och verksamhet är en förutsättning för överlevnad. Den tekniska utvecklingen drivs mot ökad storskalighet, ökad precision i operatio-nerna, minskade störningar och ökad utnyttjandegrad i maskiner och utrustning. Metodutveckling som resulterar i lägre energiförbruk-ning, minskad bemanning i produktionen, förbättrad arbetsmiljö och minskade produktionskostnader är viktig.

Ett antal inriktningar kan identifieras för gruvindustrins produk-tionsutveckling. Nya produktionstekniker för förbättrad produkt-kvalitet och miljömässig uthållighet håller på att utvecklas. Målet är också att öka produktiviteten genom större laster per maskin, ökad hastighet och tillgänglighet i maskinparken samt ökad fjärrstyrning och automation till exempel med förarlösa och autonoma truckar och borraggregat. Utvecklingen av maskiner och utrustning sker i nära samverkan mellan maskinleverantörer och användarna i gruv-industrin. LKAB har idag lastmaskiner som tar 25 ton per skopa och truckari Aitik som tar 350 ton per flak. Laserteknik används för na-vigering och styrning av last- och transportmaskinerna. Områden för fortsatt förbättring är framtagning av ny processutrustning för anrik-ning och torkning av slig (dvs krossad och mald malm som anrikats) samt fysisk arbetsmiljö som ventilation, buller, drag, damm, fallande sten, stillasittande övervakningsarbete och vibrationer. Utveckling av arbetsorganisation och logistik är nödvändigt i syfte att förbättra pro-duktionsförutsättningarna.

Olika trender och utvecklingsbehov av processutveckling kan ur-skiljas: • Sprängningen i sig, speciellt hanteringen av spränggaserna. Effek-

tivisering av denna process skulle spara mycket tid och därmed minska produktionskostnaderna.

• Utvecklingen av nya brytningsmetoder: Maximera volymen malm per geografisk punkt, reducera antalet punkter och fördela så mycket volym per geografisk punkt som möjligt.

• Borrningsprocessen inför sprängning kan effektiviseras genom re-ducering av antalet angreppspunkter och större precision vid varje borrning och sprängning. Bl a har LKAB utvecklat en teknik som innebär att det är möjligt att borra 55 meter långa hål med mycket hög precision.

• Utveckling pågår mot förbättrad lägesbestämning för salvan vid sprängning, även här för att öka precisionen.

55

• Nya lakningsmetoder som biologisk lakning skapar möjligheter att utvinna mineraliseringar som inte kan utvinnas idag.

Gruv- och mineralindustrin är idag en avancerad användare av IT. Ut-veckling sker genom att utnyttja processkunnandet inom flera indu-strigrenar vilket illustreras av Vinnväxtprojektet Process-IT där även pappers- och stålindustrierna ingår.

Nya modeller för styrning och optimering av processerna i pro-cessanläggningarna behöver också utvecklas. Maskin- och utrust-ningsutveckling kan skapa nya förutsättningar för teknik-, process-, och produktutveckling. Samarbete mellan kunder och leverantörer är av stor vikt för branschens konkurrenskraft. Klustret kring den svens-ka gruv- och mineralindustrin är stort om man räknar in både dess kunder och dess världsledande maskin- och utrustningsleverantörer såsom Sandvik och Atlas Copco och flera andra.

Som råvara för metallframställning är även skrot viktigt. Sverige ligger i världstoppen avseende recirkulation av metallskrot. Att använda skrot som råvara är fördelaktigt då en stor del av reduk-tionsarbetet, och därmed energiåtgången, redan är genomfört. Vid malmbaserade stål- och smältverk blandas ofta skrot och malm vid primärsmältning. Vid Bolidens smältverk i Rönnskär används t ex elektronikskrot som en väsentlig råvara för guld, ca 45 % av guldet kommer från skrot medan resterande del kommer från malm. Stora miljöinvesteringar och investeringar i anläggningar har fört Boliden-Rönnskär till tätpositionen bland norra Europas företag när det gäller metallåtervinning. Ett bevis för detta är att Boliden ansvarar för åter-vinningsfrågorna vid utarbetandet av teknikplattform inför arbetet med det sjunde ramprogrammet för forskning inom EU.

Systemet för kompetensförsörjning – forskning och utbildningDen geologiska kunskapen om råvaran är viktig för den svenska gruv-industrin. Så är även kunskap kring säkerhetsaspekter vid gruvdrift och underhåll, samt utveckling av anrikningsprocesser.

Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för branschen. Inter-nationellt samarbete och ägande har även fört med sig ny kompetens. För närvarande saknas inte kompetens på tekniksidan, däremot finns det anledning att vänta kompetensbrist i framtiden i samband med de stora pensionsavgångarna. Operatörsyrket är idag så kvalificerat att LKAB driver egen gymnasieutbildning i Gällivare och Kiruna för att rekrytera rätt kompetens. I gruvindustrin anses det även råda brist på kompetens för finansiell analys och bedömning av prospekteringspro-jekt, och för värdering av nya prospekteringsbolag.

En viktig grundförutsättning är att kunna rekrytera studenter till högskoleutbildningarna och att säkerställa genomförande av special-inriktningar i utbildningarna trots få studenter. Industrin finansierar idag tre nya professurer och staten en ny professur vid LTU.. Därtill satsas 100 miljoner kr från en forskningsstiftelse vid LKAB kopplad till gruvindustrin (Hjalmar Lundbohm Research Center). Industrins satsning är ett sätt att långsiktigt garantera kompetensförsörjning och kunskapsutveckling inom specifika ämnesområden. Försörjningen av högskoleutbildad personal med gruvinriktning sker från Luleå teknis-ka universitet, LTU, dit gruvrelaterad forskning och utbildning kon-centrerats. Forskningen drivs i ett antal centrumbildningar som utgör ett FoU-kluster med LTU som nav.

56

Gruvforskningens stora utmaning är att ytterligare förstärka samarbetet inom det europeiska forskningsprogrammet. Samarbete med de nya EU-medlemsländerna i Östeuropa är intressant pga deras aktiva gruvindustri. För att samordna gruvföretagens forskning har MITU (Mineralindustrins teknikutveckling) bildats. MITU arbetar på EU-nivå i samarbete med Euromines för en teknikplattform inför det kommande sjunde ramprogrammet för forskning.

Sverige anses ha en hög tekniknivå i branschen. Den produk-tionsrelaterade forskningen är inriktad mot logistik, underhåll och tillgänglighet. Andra metoder istället för sprängning undersöks, men då det svenska berget är hårt omöjliggör detta mekanisk brytning som fräsning och rivning av material. Forskning och utveckling fokuserar i allt väsentligt på gruvmaskiner och deras prestanda, logistik och flödesoptimering. Teknisk kapacitet för att prospektera och kunskap för att förstå malmgeologin bättre är dock ett eftersatt område. Ny-utveckling av brytningsmetoder sker inte för närvarande. De existe-rande utvecklas i stället i praktisk verksamhet. Ett teknikgenombrott i utvinning genom biologiska lakningsmetoder är att vänta. Detta skul-le ge möjlighet att utvinna nya typer av fyndigheter.

Nyckeln för att hitta malm vid prospektering är kunskap om mal-mens bildningsprocess. Den ger svar på var malmen kan finnas. Det utvecklas ständigt ny teknik för att mäta på djupet vid prospektering. Kombinationen av kunskap inom prospekteringsområdet och inves-teringar i nya prospekteringsprojekt är grundläggande för branschens överlevnad. De faktorer som kommer att dominera de närmaste fem-tio åren liknar de nuvarande. Kompetensförsörjning, investeringskli-mat och energifrågor samt till viss del valutaberoende bedöms fort-satt vara viktiga konkurrensfaktorer. Framtagningen av det så kallade Bergforsk-konceptet (mötesplats för forskning och utveckling inom den metallutvinnande industrin) är ett sätt att stärka branschens fort-satta kunskaps- och kompetensutveckling. Med Bergforsk som bas satsar den svenska gruv- och mineralindustrin på att i samarbete med ett antal stora internationella bolag skapa en teknikplattform inom EUs sjunde ramprogram. De svenska företagens förmåga att locka till sig investeringar, nationella eller internationella, är också grundläg-gande för industrins fortsatta utveckling.

Branschen har via projekt Vision 2010, utvecklat och realiserat ett antal åtgärdsförslag som t ex start av utbildningar och en satsning på att öka studentrekryteringen till de bergsinriktade programmen, se sid. 57.

Trender för gruvindustrinGruv- och mineralföretagen verkar i en samhällsmiljö som bygger på de förutsättningar som skapas på kommunal, regional och natio-nell nivå. På kommunal nivå pågår ett arbete för att vidga den ide-ella föreningen Georange till att bli en landsomfattande förening för kommuner med gruvintresse, med syfte att bidra till gruvindustrins utveckling och öka dess samhällsnytta. På Europanivå skapas nätver-ket European Network of Mining Regions, ENMR, mellan gruvre-gioner för att utbyta erfarenheter om gruvindustrins möjligheter där Georange tillhandahåller projektledare. Georange har genomfört ett samfinansierat EU-projekt som arbetar för att strukturellt utveckla mineral- och gruvsektorn i norra Norrland, (se www.georange.se 050601).

Bergindustrin omfattade här industri-grenarna gruvindustri, mineralindustri, bergmaterialindustri, stenindustri, berg-byggare, bergmaskinleverantörer, leve-rantörer av malmbehandlingsutrustning, sprängämnesindustri, prospekterare, konsulter, bergborrare, laboratorier och specialister, dvs inte enbart den proces-sinriktade delen av bergindustrin. Den to-tala bergindustrin omfattade för några år sedan ca 1000 företag, 20 000 anställda, en årlig omsättning på 20 miljarder kr, 4,5 miljarder kr i investeringar, 200-300 Mkr till FoU och 400 Mkr till IT/datasystem (MITU, 2003).

57

För att ytterligare underlätta för gruvindustrin kan läns- och na-tionella myndigheter se över sina rutiner kring tillståndsfrågor och ansökningar. Samspelet och dialogen mellan närings- och miljöenhe-ter är en viktig förutsättning för att skapa rimliga avvägningar mel-lan olika intressen med koppling till gruvindustrin. Balansen mellan industriintressen och miljöintressen är viktig. Detta kräver bra under-lag och förståelse för de industriella frågorna. En väl avvägd markan-vändning och ekonomisk, ekologisk och social balans är nödvändigt för en långsiktigt hållbar gruvindustri.

Den svenska gruv- och mineralindustrin har ett antal konkur-rensfördelar som bra infrastruktur, hög kompetensnivå och världens kanske mest avancerade underjordsteknik. Branschen som helhet står dock inför ett antal utmaningar:• Öka förmågan att attrahera investeringskapital• Öka tillgången på malmbaser• Utveckla kostnadseffektiv produktionsteknik • Öka energitillgången och minska energikostnaden • Säkra långsiktig kompetensförsörjning

För SWOT-analys av svensk gruvindustri, se Bilaga 3.

VISION 2010 – ETT NATIONELLT PROGRAM FÖR SVENSK BERGINDUSTRI

I MITU (2003) presenteras en samverkansmodell som innefattar aktörer för utbildning och forskning, FoU-aktörer, samt Bergindus-triföretagen. Mot bakgrund av en bekymmersam situation bl a på ut-bildnings- och forskningsidan genomförde branschen i början av 2000-talet ett omfattande visionsarbete med tidshorisont år 2010. Syftet var att långsiktigt stärka den svenska gruv-, mineral- och bergmateri-alindustrin, och mottot för projektet var att skapa en bergsindustri i världsklass. Redan i april 2003, dvs ett år efter att beslut om åtgärder fastställts, hade flera av föreslagna åtgärder genomförts:

• Tre nya bergsinriktade professurer installerade vid LTU, samt en kommande fjärde.• Avsevärt förbättrad rekrytering till den bergsinriktade högre ut- bildningen vid LTU.• Påbörjad internationell utbildning och mastersprogram vid LTU med bra rekryteringsläge.• Nystartad distansutbildning av gruvingenjörer (120 p) i Gällivare och Kiruna.• Nätverket BergSam, Bergindustrin i samverkan, är etablerat och flera initiativ av gemensamt intresse för Bergindustrin är tagna.• EOI, Expression of Interest, inlämnat till EU inför sjätte ram- programmet.• Framställan inlämnad till regeringen om finansiering av ett natio- nellt innovationskluster.

Källa: MITU (2003)

58

En betydelsefull bransch i medvindDen svenska stålindustrin har en lång tradition. Bergshanteringen, dvs järn- och stålproduktio-nen, växte ur naturtillgångar som järnmalm, träkol och energi, men även kunskapskapitalet var viktigt redan i ett historiskt perspektiv. Idag styr naturtillgångarna inte stålproduktionen på samma sätt, vilket gör kunskapen ännu vikti-gare som konkurrensmedel.

Under 1970- och 80-talet genomgick stålin-dustrin stora strukturförändringar som innebar

att antalet anläggningar kraftigt reducerades i Sverige. Under 1990-talet genomfördes en liknande strukturrationalisering av ståltillverk-ningen i EU på grund av svag lönsamhet.

De svenska företagen har dock, under perioden, haft en tillfredstäl-lande lönsamhet, mycket på grund av en tidig och framgångsrik nisch-strategi. De svenska stålföretagen har specialiserat sig inom olika om-råden där de tillverkar avancerade stålsorter och stålprodukter. Ingen konkurrens sker idag mellan svenska stålföretag.

Energi och miljöEnergi är en central produktionsfaktor för stålindustrin. Historiskt sett placerades järnverken (stålverkens föregångare) så nära gruvan som möjligt där det fanns tillgång på vattenkraft och bränsle för trä-kolstillverkning. Den historiska placeringen i Bergslagen återspeglas fortfarande i dagens industristruktur.

Stålindustrin

Figur 8. Fortlöpande specilisering av svensk stålindustri 1962 till 1988, strukturen är fortfarande giltig 2005. Källa: Jernkontoret.

Ver

ktyg

s-st

ålS

nabb

-st

ålR

ost

frit

tst

ålH

ande

ls-

stål

Armeringsstål

Grovplåt

Tunnplåt

Valstråd

Svetsade rör

Kallsvetsad plåt

Antal 0 2 4 6 8 10

Produktionen upphörde 1999

1962

1976

1988-

59

Den svenska stålindustrin ligger teknisk sett långt framme i använd-ningen av process- och energiteknik. De stora energibesparande insat-serna görs dock i samband med nyinvesteringar eller genomgripande ombyggnationer. Flertalet av de energikrävande processerna sker vid temperaturer som överstiger 1000 °C, vilket innebär att endast hög-värdiga energibärare såsom kol- och oljeprodukter, gas och elkraft kan användas. Idag är det omöjligt att ersätta kolet med annan energi-bärare då detta samtidigt är det viktigaste reduktionsmedlet för järn-malm. Olja och gas kan dock ersättas med elkraft. Oljeanvändningen har generellt sett minskat drastiskt sedan 1970-talet. Kostnadsposten för energi utgör 8 % av försäljningsvärdet av Sveriges stålprodukter. Av Sveriges totala energianvändning går ca 6 % till stålindustrin. Un-der mätperioden 1988-1997 minskade energiåtgången med ca 30 % vilket motsvarade ca 2,2 miljarder kronor enligt 1997 års nivå (Källa: Jernkontoret, 2004).

Ur miljöhänseende är stålet återvinnings- och återanvändnings-bart ett oändligt antal gånger utan stora kvalitetsförsämringar. Råva-rutillsatserna kan anpassas för att utnyttja befintligt legeringsinnehåll till nya produkter och även ytbehandlat stål är enkelt att återvinna genom omsmältning. Eftersom ståltillverkande företag är tillstånds-pliktiga, dvs måste söka tillstånd enligt miljöbalken för sin verksam-het, måste en miljökonsekvensbeskrivning alltid göras som beskriver den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till.

Den svenska stålindustrin arbetar aktivt med miljöfrågor, sedan år 2000 med visionen ”Stålindustrin har ledningen över miljöfrågor-

Tabell 10. JÄRN OCH STÅL I SIFFROR ÅR 2004

Exportvärde: 38,1 miljarder kr

Förädlingsvärde: 12,6 miljarder kr

Andel av BNP: 2 %

Investeringar: 2,9 miljarder kr

Investering i FoU: 1,0 miljard kr

Nettoexport: 15,4 miljarder kr

Andel av export: 4,2 % (total export av varor 901 miljarder kr)

Sysselsatta: 19 508 personer

Elförbrukning: 4,5 TWh

Oljeförbrukning: 140 000 m3

Antal fabriker: 45

15 000

12 000

8 000

4 000

0

4

3

2

1

0

Ton/år Kg/ton råstål

1975 1980 1985 1990 1995 2000

Specifika utsläpp (kg/ton råstål)

Årsutsläpp

Figur 9.

60

Med en längre tidshorisont kan man kon-statera att för att producera 5 miljoner ton stål (Sveriges ungefärliga produktion 2005) med 1850 års produktivitet skulle det kräva en insats av nästan halva Sveri-ges befolkning (4 miljoner) istället för de 20 000 som idag arbetar i den svenska stålindustrin.

nas utveckling i branschen”. Energieffektivisering är ett viktigt om-råde. Andra miljörelaterade forsknings- och utvecklingsområden är exempelvis stoft- och vattenrening, minskade svavelhalter i bränslen och minskade kväveoxidutsläpp. Branschens miljöarbete sker samlat där ledande industriföreträdare prioriterar industrins gemensamma miljöaktiviteter.

Järn- och stålindustrins betydelse för Sverige och övrig industri Stålet finns synligt eller överallt i hela samhället. Det är världens mest använda konstruktionsmaterial tack vare kombinationen av lågt pris och hög hållfasthet. Genom den stora variationen i användningsom-råden är stålet samhällets viktigaste industriellt framställda material. Utvecklingen av en framgångsrik stålindustri i Sverige beror på en målmedveten satsning på forskning, utveckling och avancerad tekno-logi. Ett nära samarbetet mellan kund och leverantör är också känne-tecknande för svensk stålindustri. Under de senaste tio åren har pro-duktiviteten i det närmaste fördubblats i den svenska stålindustrin

Expansionen av den kinesiska marknaden har markant påverkat marknadsförutsättningarna i stålindustrin med en drastiskt ökad ef-terfrågan. Kina köper idag t ex en tredjedel av världsproduktionen av järnmalm. Tillväxten i efterfrågan har inneburit högre råvaru- och fraktkostnader och ökade volymer. Efterfrågan på stål ökar också i övriga Asien, USA och i Europa, men i en lägre takt.. Den magiska gränsen på 1000 miljoner ton för världens råstålsproduktion nåddes 2004, vilket var en ökning på nära 9 % från året innan (Jernkontoret, 2004).

Figur 10. Legeringsinnehåll i svenskt stål i jämförelse med några konkur-rentländer. Källa Jernkontoret.

60

50

40

30

20

10

0

Proc

ent

Sverige Övriga EU Japan USA

Stålåret 2004 blev ett rekordår med en stark stålkonjunktur och en dramatisk ökning i efterfrågan i världens industriella tillväxtområden. Leveranserna av handelsfärdigt stål från svensk stålindustri uppgick 2004 till 5,2 miljoner ton, varav cirka 85 % gick på export. Råståls-produktionen i Sverige ökade 2004 med nära 5 % till 5,98 miljoner ton vilket tangerar toppnoteringen från 1974, och leveranserna av handelsfärdigt stål (exklusive ämnen) ökade med 5,5 % till 5,2 mil-joner ton vilket är ”all time high”. Stål och metaller ingår dessutom i 70 % av svensk export. Värdet av exporten nådde, tack vara den stora globala efterfrågan och de höga marknadspriserna, rekordnivån 47,5 miljarder kronor samma år, vilket gav ett handelsöverskott på drygt 18 miljarder kronor. Andelen av BNP är ca 2 % och andelen av exporten är 5 % (Jernkontoret, 2004).

61

Exporten utgörs av mer kvalificerat stål än importen, och är dessutom volymmässigt större. Den svenska produktionen av många stålprodukter är världsledande, inte minst tack vare att den är starkt nischorienterad där värdet av vissa produkter är 100 gånger högre än på enklare bulkprodukter (Jernkontoret, 2004). Sverige har en mycket specialiserad export med ett internationellt högt värde och legeringsinnehåll, se figur sid 60.

Råvaruförsörjning, marknad och produktutvecklingStål är en legering (blandning) av järn, som basmetall, och kol som det viktigaste legeringsämnet. Stål med lägre kolhalt än 2 % lämpar sig för formning i fast tillstånd. Kolhalten har därmed grundläggande betydelse för stålets egenskaper. Mer än 55 % av den svenska stål-produktionen utgörs av legerade stål (rostfritt stål, snabbstål, verk-tygsstål, kullagerstål för att nämna några olika typer). Övrigt stål är olegerat med lägre halter legeringsämnen och är ofta synonymt med handelsstål och kolstål. Den svenska stålproduktionen har inriktat sig på höghållfasta stål och specialstål.

De huvudsakliga råvarorna vid malmbaserad stålframställning är malm, kol och kalk. Kol används som reduktionsmedel och kalk som slaggbildare. Det är den del av malmen som inte är järn, gråbergsan-delen som tillsammans med smält kalk blidar en slagg i masugnen. Slaggens sammansättning kan påverkas för att uppnå bästa möjliga förhållanden för att t ex absorbera det fosfor som naturligt finns i järnmalmen och som är en förorening i det färdiga stålet. Om fors-forn inte absorberas av masugnsslaggen måste en särskild process för defosforisering genomföras.

Legeringsämnen som krom, nickel, molybden och vanadin till-sätts råstålet för att ge materialet önskvärda egenskaper, exempelvis korrosionsbeständighet, hårdhet, slitstyrka och seghet. Den stålefter-frågan i Asien, främst Kina, har även bidragit till en ökad efterfrågan på rå- och insatsvaror i stålframställningen. Som tidigare noterats har detta medfört omfattande satsningar på utveckling av järnmalmsgru-vor men även i en ökad omsättning på skrot-, kol- och koksmark-naderna. Det har även förekommit spekulationer om en kommande koksbrist.

Vid sidan om malm är skrot den viktigaste råvaran för stålfram-ställning. Det järn- och stålskrot som används indelas i cirkulations-skrot (från ståltillverkningen), verkstadsskrot (från övrig industriell användning) och uppsamlingsskrot (från uttjänta produkter). Skrot är en naturlig råvara i modern ståltillverkning och har därför en inar-betad marknad med överenskomna kvalitetsregler. Stålskrotet indelas av kvalitetsskäl i ett antal klasser beroende på ursprung, dimension och analys

Handelsfärdigt stål utgörs av produkter som plåt, band, profiler, tråd eller rör. Trenden innebär en ökad vidareförädling av produk-terna, exempelvis genom vidarebearbetning som kapning, håltagning och ytbehandling. Betydelsen av nära utvecklingssamarbete med kun-derna betonas inom stålindustrin.

Rostfritt stål är ett höglegerat stål med tillsatser av vissa typer av legeringsämnen, främst krom. För att reducera mängden tillsatser av jungfruliga legeringsämnen kan skrot med önskat legeringsinnehåll tillföras.

Specialisering inom stålindustrin

Fagersta Stainlessen av de två största på rostfri valstråd

Outokumpu Stainlessstörst på rostfri grovplåt

Outokumpu Stainless Tubular Products en av de största på svetsade rostfria rör Sandvikstörst på rostfria sömlösa rör

Böhler Uddeholmstörst på verktygsstål

Erasteel Klosterstörst på snabbstål

Kanthastörst på elektrisk motståndstråd

Ovako Steelstörst på kullagerstål

SSABen av de ledande på höghållfasta handels-stål och slitstål

Höganässtörst på järnpulver

Källa: Jernkontoret

62

Produktion och produktionsutvecklingStål tillverkas av järnmalm eller av skrot. Vid malmbaserad ståltill-verkning reduceras järnmalmen i en masugn med hjälp av kol. Det erhållna råjärnet avsvavlas (kolet som används vid reduktionen innehåller svavel som råjärnet tar upp) innan det tillförs en stålugn, konverter, för konvertering till stål. I konvertern blåses syre ner i rå-järnsmältan varvid kolet oxideras och ett lågkolhaltigt råstål erhålls. Råstålet raffineras sedan i olika sekundärmetallurgiska processer inn-an det slutligen gjuts till primära produkter, se figur 11.

Råjärntillverkningen innebär att den järnhaltiga malmen i järnverkets masugn anrikas till järn genom att syret tas bort ur de oxidiska järn-mineralerna med hjälp av koks. Masugnarna i Luleå (SSAB Tunnplåt) och Oxelösund (SSAB Oxelösund) producerade år 2004 tillsammans drygt 3,9 miljoner ton råjärn. Världsproduktionen var samma år 718 miljoner ton. Detta anrikade råjärn går därefter vanligen i flytande form till stålverket.

Vid malmbaserad ståltillverkning framställs stålet framför allt av råjärn, men här tillsätts även skrot (ca 20 % av insatsen). Kolhalten reduceras genom färskning med syrgas i en konverter, där icke-gas-formiga reaktionsprodukter samlas i en slagg vars egenskaper styrs av slaggbildare som kalk. Den skrotbaserade ståltillverkningen använder i huvudsak ljusbågsugnar för smältning. Detta råstål (dvs ej råjärn) produceras på elva orter i Sverige och uppgick 2004 till knappt två miljoner ton.

De processer som sker i anslutning till stålugnen betecknas skänk-metallurgi och innebär att det flytande stålet raffineras. I skänkugnen sker desoxidation (tätning), en möjlighet att rena stålet ytterligare, justera legeringshalterna och ställa in rätt gjuttemperatur. Det smälta stålet gjuts därefter till ämnen vilket vanligen sker i en kontinuerlig sträng som kapas efter stelnandet, s k stränggjutning. När detta inte är möjligt sker gjutning i en fast form, en kokill, vilket ger göt som produkt. Förutom ovanstående processer, kan stålets egenskaper för-ändras genom bl a kylning, glödgning och härdning.

Götvalsning är den process där göten valsas till ämnen som kon-trolleras och ytbehandlas. För stränggjutning sker motsvarande ytbe-handling. Ämnena värms och valsas sedan till olika formprodukter som plåt, band, stång, profiler, tråd och rör. Ibland sker komplet-

Figur 11. Stålproduktionens huvud-processer. Källa: Jernkontoret.

63

terande kallvalsning för exempelvis tillverkning av tunn plåt, eller smidning för att forma stora detaljer eller detaljer med oregelbunden tjocklek och form. Tunn tråd framställs genom kalldragning av varm-valsad tråd,

Stålproduktion innebär även att olika typer av restprodukter er-hålls som masugnsslagg, stålugnsslagg, stoft, grovt glödskal, oljigt glödskalsslam, emulsioner, järnoxid, järnsulfat, metallhydroxidslam, slipspån, slipmull, tegelskrot och finkornigt råmaterial. Restproduk-terna återanvänds till 60-70 % och resten deponeras. Att öka åter-vinningen av restprodukter är ett viktigt område för forskning och utveckling.

Stålföretagens produkt- och processutveckling har blivit en allt-mer viktig verksamhet, och den svenska stålindustrin har utvecklats till en mycket avancerad tillverkningsindustri med hög grad av spe-cialisering. Den svenska järn- och stålindustrin arbetar kontinuerligt med produktionsutveckling för att effektivisera produktionsproces-serna.

Framställning av oregelbundna detaljer som exempelvis motor-block och smådetaljer sker genom gjutning. Produkterna kan därefter efterbehandlas genom värmebehandling, riktning, slipning och pole-ring. Gjutning av denna typ av produkter sker i speciella gjuterier, an-tingen vid gjuteriföretag eller inom verkstadsindustrins produktion. Gjuterierna vid Volvo och Scania är några av landets volymsmässigt största.

Forskning och utbildningSvenska stålföretag satsar betydligt mer på forskning och utveckling än vad stålföretagen i omvärlden gör. Totalt satsas årligen omkring en miljard kronor vilket motsvarar ca 2 % av stålindustrins omsättning. Inom EU 15 ligger denna andel på ca 1 %, i USA 0,5 % och i Japan 1,8 %. En anledning till den höga svenska siffran är den stora andelen försäljning av specialstål (Jernkontoret, 2004)

Stålindustrin utför ca 80-90 % av svensk stålforskning, medan institut och högskolor delar ungefär lika på övriga 10-20 %. Sand-vikskoncernen är det stålföretag som investerar mest i FoU. Huvud-delen av detta måste dock räknas som verkstadsindustriell FoU (Jern-kontoret, 2004).

Inom Jernkontorets elva teknikområden bedrivs gemensam nord-isk stålforskning i ca 70 projekt. Teknikområdena omfattar stålfram-ställning från råvara till färdigt material, materialens egenskaper, provning och användningsområden. Forskningen utförs vid MEFOS

Figur 12: FoU-kostnader i procent av stålindustrins omsättning i Sverige i förhållande till några konkurrentlän-der. Källa: Jernkontoret.

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

Proc

ent

Sverige Övriga EU USA Japan

64

AB, Korrosions- och Metallforskningsinstitutet (Kimab), Industri-forskning och utveckling AB (IVF), vid högskoleinstitutioner samt vid de nordiska stålföretagen. Jernkontoret samordnar även det gemen-samma svenska deltagandet i den europeiska stålforskningen finan-sierat av Research Fund for Coal and Steel, RFCS. Eftersom stålindu-strin är energiintensiv, är innovativa energiforskningsprogram också av stor vikt.

Intressant att notera är att Kinas största stålkoncern, Baosteel, skrivit avtal med det svenska forskningsinstitutet Kimab om stålforsk-ning inom material- och processutveckling (Ny Teknik 050526).

Forskningen kan tillskrivas 15 – 30 % av den uppnådda totala re-sultatförbättringen inom stålindustrin. Under en tioårsperiod fram till 1997 beräknades resultatet ha förbättrats med ca 4 miljarder kronor genom gemensamma forsknings- och utvecklingsinsatser. De största besparingarna gjordes inom råjärnstillverkningen. Den forsknings-relaterade resultatförbättringen utgjorde fem gånger insatsen och de statliga satsningarna fick en hävstångsverkan på hela elva gånger (Ed-ström, 2003).

Trender för järn- och stålindustrinDe nuvarande nischstrategierna kommer sannolikt att fördjupas. Kunskapsutveckling och nya innovationer gör att det är möjligt att fortsätta utveckla kundanpassade produkter med högt förädlingsvär-de. Dominerande trender är:• Fortsatt utveckling av nischstrategier• Utveckling på miljösidan – koldioxidfrågan• Arbete för minskad energiåtgång• Effektivisering och utveckling på produktionssidan för ökad pro-

duktivitet• Fortsatta FoU-satsningar och arbete för att säkra långsiktigt stöd

till stålforskningen

En SWOT-analys för järn- och stålindustrin finns i Bilaga 4.

Foto: Jernkontoret

65

Nya marknadsförutsättningar genom EU-medlem-skapet skapar nya möjligheterFör livsmedelsindustrin har medlemskapet i EU inneburit nya möjligheter, bland annat möjlig-het till expansion och internationalisering med ökad export som resultat. År 2004 var exporten ca tre gånger större än före EU inträdet 1994 (31 miljarder kr att jämföra med 10 miljarder kr, varav 20 miljarder kommer från export av förädlade livsmedel (Li)). Dessförinnan försvå-rades livsmedelsexporten genom höga gräns-

skydd och höga tullar, jämfört då med idag när EU är Sveriges största exportmarknad för livsmedel.

Det svenska medlemskapet i EU innebar en större förändring för livsmedelsindustrin än för annan industri i Sverige. De politiskt styrda förutsättningarna hade fram till dess medfört att branschen hamnat efter både övrig svensk industri och EU-konkurrenter i internatio-nalisering och export, eftersom man i princip var hänvisad till den svenska hemmamarknaden.

Livsmedelsföretagen (Li) är en heltäckande arbetsgivar- och branschorganisation för livsmedelsindustrin och har ca 1000 med-lemsföretag. Li verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska ka-raktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga (Li, Livsmedelsåret 2004). Li är medlem i CIAA, Confederation of the Food and Drink Industries of the EU. CIAA fungerar som talesman inom EU för livsmedelsindus-trin som är EUs största industrisektor.

EU:s utvidgning medför hårdare konkurrens, både på den sven-ska och på de utländska marknaderna. Livsmedelsföretagens enkät till drygt 100 svenska livsmedelsföretag (årsskiftet 2004/2005) visade att cirka 80 % av företagen kände av en ökad konkurrens, både på hemmamarknaden och i exporten till EU-15, till följd av utvidgnin-gen. I båda fallen ansåg ungefär en fjärdedel av företagen att konkur-rensen hade ökat påtagligt (Li, 2005). Enkäten visade även att vart tredje företag antingen hade flyttat ut, eller planerade att flytta ut de-lar av produktionen till de nya EU-länderna. För företagen med fler än 500 anställda var siffran närmare 60 %. Förmodade orsaker är både marknadsmässiga och lönekostnadsrelaterade. De nya EU-ländernas geografiska placering är fördelaktig för svenska företag som vill ex-pandera utomlands, men kan samtidigt innebära att en allt större an-del av produktionen läggs utanför Sverige. Ett exempel är Swedish Meats som bygger en ny förädlingsanläggning i Polen, för 18 MSEK, i vilken svensk skinska ska styckas för exportmarknaden. Fördelen är lägre arbetskraftskostnader som ger möjlighet att konkurrera på en ny marknad (www.foodwire.se 050615).

EU-utvidgningen innebär inte bara hot för svenska livsmedelsföre-tag utan också affärsmöjligheter på nya marknader, med en förväntad exporttillväxt till dessa länder på omkring 10 % årligen de närmaste åren. Med tanke på att den svenska marknaden inte förväntas öka med mer än ca 2 % årligen enligt Li (2005) är exportmarknaden en kritisk faktor för den svenska livsmedelsindustrins tillväxt. Den statliga satsningen på exportfrämjande, Food from Sweden, innebär därför ett välkommet komplement till företagens egna exportsatsn-ingar.

Livsmedelsindustrin

Livsmedelsföretagen, Li, sammanfat-tar läget för branschen år 2005 på följande sätt:

”Livsmedelsföretagen i Sverige står inför stora utmaningar på grund av det höga kostnadsläget och för lite resurser till forskning och utveckling. Den snabba tillväxten av handelns egna märkesvaror och den anonymisering av produkterna som detta medför ställer också delvis nya krav på konsumenterna och livsmedelsin-dustrin. För att företagen ska kunna för-svara hemmamarknaden under dessa nya villkor och fortsätta den framgångsrika exportutvecklingen krävs gemensamma krafttag och konstruktivt engagemang från många aktörer i samverkan”

(Dreber i Li, 2005, förord).

Foto

: Pro

cord

ia F

ood.

Mag

nus W

este

rbor

n

66

Lönsamheten inom branschen ligger klart under lönsamheten för industrin. Det beror på att flera industrigrenar nära jordbruket (slakt, köttvaror och mejeri) har låg lönsamhet. Högst lönsamhet finns inom dryck, därefter olje-, fettvaru-, kvarn och stärkelseindustri (Jord-bruksverket, 2004).

Livsmedelsindustrins betydelse för SverigeI Sverige finns idag ca 3 100 företag inom livsmedelsindustrin med 59 000 anställda totalt, vilket är 8,4 % av den totala industrisyssel-sättningen. Detta gör livsmedelsindustrin till den femte största indu-strisektorn i Sverige. Om jordbruk, distribution och service läggs till den direkta livsmedelproduktionen blir antalet anställda närmare 250 000 och förädlingsvärdet cirka 100 miljarder, vilket motsvarar unge-fär 10 % av hela det svenska privata näringslivet (Li, 2005).

I likhet med annan industri har utlandsägandet inom livsmed-elsindustrin ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Detta har dels skett genom utländska uppköp av svenska livsmedelsföretag, dels genom att utlandsägda företag koncentrerat sin produktion för hela Norden till Sverige. Livsmedelsindustrin skiljer sig idag inte påtagligt från annan industri när det gäller de utlandsägda företagens bety-delse. Utlandsägda företag svarar för ca 35 % av förädlingsvärdet i livsmedelsindustrin, vilket är något mindre än för övrig industri. De-ras andel av exporten är ca 40 % för hela industrin och ca 35 % för livsmedelsindustrin, medan deras andel av sysselsättningen är drygt 30 % i bägge fallen. Svenskägda företag svarar dock fortfarande för närmare 70 % av livsmedelsindustrins produktion (Li, 2005)

Antalet livsmedelsföretag har ökat med ett par hundra sedan 1997. De flesta företagen har mindre än 50 anställda. 140 företag har 50 anställda eller fler, varav drygt 20 karakteriseras som storföretag med fler än 500 anställda (SCB, 2005). Se även tabell 11.

Bageri-, slakteri- och charkuteriindustrin har flest antal anställda och står därmed för ganska precis hälften av livsmedelsindustrins to-tala sysselsättning. Noterbart är det stora antalet småföretag i bran-schen, speciellt bagerierna som i stor utsträckning agerar på en re-lativt lokal marknad. Förutsättningarna för de små- och medelstora

DELBRANSCH Företag utan Företag med Anställda anställda anställda

Bageriindustrin 505 811 14 712

Slakteri- och charkuteriindustrin 184 319 14 254

Mejeriindustrin 47 20 6 954

Fukt- och grönsakskonservindustri 69 92 5 071

Choklad- och konfektyrindustri 95 84 3 453

Maltdrycksindustri 18 17 3 177

Fisk- och fiskkonservindustri 97 103 2 089

Kvarn- och stärkelseindustri 67 58 1 311

Glassindustri 20 18 1 199

Olje- och fettindustri 28 17 1 192

Spritdrycks- och vindrycksindustri 22 14 1 029

Mineral- och läskedrycksindustri 21 15 734

Sockerindustri 1 2 702

Övrig livsmedelsindustri 170 179 2 985

Hela livsmedelsindustrin 1 344 1 749 58 862

Tabell 11. Antalet företag och anställ-da uppdelade på delbranscher, 2004 (Källa: SCB)

67

företagens utveckling och tillväxt är därmed viktiga att beakta sepa-rat, inte minst avseende möjligheterna till export.

Det största livsmedelsföretaget i försäljning räknat är Arla Foods, följt av Vin&Sprit, Swedish Meats och Cerealia-företagen inom Lant-männen. En grupp av företag som brukar anses ha tillväxtpotential är framför allt de knappt 500 företagen med 10–50 anställda. För dessa företag kan de förbättrade exportmöjligheterna innebära expansion via försäljning på nya marknader, inte minst de nya EU-länderna.

Liksom den övriga processindustrin genomgår även livsmedelsin-dustrin en effektiviseringsprocess och industriell strukturomvandling. Den hårda internationella konkurrensen sätter sina spår i företagens nedskärningar av antalet anställda och i att storföretagen flyttar delar av sin verksamhet från Sverige. Under perioden 1995–2004 har anta-let anställda i branschen minskat med cirka 6000, från 65 000 till 59 000 med en acceleration under 2004 ( Li, 2005).

Tabell 12. LIVSMEDELSINDUSTRIN I SIFFROR ÅR 2004

Exportvärde: 31 miljarder kr Förädlingsvärde: 35 miljarder kr (2003)Andel av BNP: 1,4 % Investeringar: 5,2 miljarder krInvestering i FoU: 0,4 miljarder krNettoexport: –25 miljarderAndel av export: 3,4 %Sysselsatta: 59 000 personerElförbrukning: 2,5 TWhOljeförbrukning: 145 000 m3

Antal fabriker: 1700 st

RåvaruförsörjningRåvaruförsörjningen inom livsmedelsindustrin påverkas av EU:s ut-vidgning. Det finns idag 11 miljoner jordbrukare i EU jämfört med 7 miljoner före utvidgningen den 1 maj 2005. Antalet företag inom livsmedelsindustrin har ökat liksom antalet anställda, från 3 miljoner sysselsatta till ca 4 miljoner (Li, 2005). Med EU-medlemsskapet följde att Sverige numera kan köpa råvaror från andra länder på ett annat sätt än tidigare, vilket öppnar upp för ökad konkurrens och möjlighet till prisreduktioner. I Sverige köps ca 70 % av det svenska jordbrukets produkter in och förädlas av den svenska livsmedelsindustrin. Övriga 30 % används som djurfoder, exporteras eller konsumeras direkt av konsumenterna (www.livsmedelssverige.org, 050614).

Livsmedelsindustrin använder även en betydande andel impor-terade insatsvaror i sina produkter. Det gäller främst varor som av naturliga skäl inte kan produceras i Sverige, t ex kaffe, kakao, kryd-dor, tropiska vegetabiliska oljor m m, men även animaliska råvaror beroende på pris och tillgång på marknaden.

Ett ramverk för liberalisering av världshandeln med jordbruks-produkter har tagits fram genom WTO-förhandlingar. Ramverket omfattar avskaffande eller reduceringar av handelsstörande jord-bruksstöd. Med detta som grund pågår förhandlingar om ett interna-tionellt handelsavtal. Om parterna kommer överens 2005/06 plane-ras avtalet träda i kraft 2007.

Den påbörjade reformen av den gemensamma jordbrukspoliti-ken inom EU kommer även att förändra svenskt jordbruk i riktning

68

mot en ökad marknadsanpassning. Det innebär att jordbrukaren i sitt val av produktion kommer att styras av konsumentens efterfrågan och inte av specifika produktionsstöd. Direktstödet till jordbrukaren omvandlas därför till inkomststöd, så kallat frikopplat gårdsstöd, vil-ket erhålls oberoende av produktionens inriktning eller omfattning. Kravet för att erhålla stöd är att vissa villkor om bland annat mark-användning ska efterlevas.

Den inhemska konsumtionen av livsmedel förväntas öka med cir-ka 2 % årligen. Med en hårdare konkurrens från importerade varor på hemmamarknaden blir exporten allt viktigare för livsmedelsindu-strins tillväxt. Exporten var 2004 ca 15 % av livsmedelsindustrins totala produktion, med drycker som största produktområde och Ab-solut Vodka som enskilt största produkt. Importen av utländska livs-medelsprodukter är dock större än exporten vilket ger ett handelsun-derskott. (Li, 2004)

Den i många fall säsongsstyrda tillgången (t ex sockerbetor, är-tor, bönor) och den i andra fall biologiskt styrda råvaruproduktio-nen (t ex mjölk som måste tas om hand varje dag) medför speciella problem beträffande livsmedelsindustrins råvaruförsörjning. Produk-tionsanläggningen för socker är stängd under större delen av året (70 % av tiden), medan de varierande konsumentpreferenserna under veckan för mjölk medför att flödet måste styras om mellan mejeri, ysteri och torkning.

Livsmedelsindustrin omgärdas av ett antal regler och restriktio-ner kopplat till livsmedelssäkerhet och kvalitetssäkring. Det gäller spårbarheten genom hela livsmedelskedjan, liksom regler kring berik-ning, främmande ämnen, rester av bekämpningsmedel, genmodifie-ring och hygienfrågor. Hantering och märkning av livsmedel är ett an-nat reglerat område med fokus på bland annat allergi, näringsvärde, nyckelhålsprodukter och hälsopåståenden.

Produktion och produktionsutvecklingProduktionsprocessen för en livsmedelsprodukt varierar, från tillverk-ning av exempelvis socker och mjöl där råvaran omvandlas till färdig produkt i ett divergerande kontinuerligt flöde, till slakt, styckning, charkuteri- och färdigmattillverkning som sker i flera steg. Produktio-nen kan ske i en och samma anläggning, men vanligtvis sker tillverk-ningen i specialiserade företag. Trenden går mot ökad specialisering av produkter inom anläggningar med hög automationsgrad.

Produktionsprocessen av färdigmat har stora likheter med verk-stadsproduktion, med skillnaden att man inte har kommit lika långt i sin produktionsutveckling. En ökad automatisering är att vänta även i livsmedelsbranschen. Den internationella konkurrensen och kravet på spårbarhet är två viktiga skäl till att installera automatiserade pro-duktionslinor för olika tillverkningsprocesser. Ett annat skäl är kravet på ökad flexibilitet i och med att antalet varianter ökar och produkt-livscyklerna blir kortare, dvs samma trend som vi länge sett inom verkstadsindustrin.

Dafgårds utanför Lidköping levererar köttbullar till IKEA. Med stora produktionsvolymer och höga krav på leveranssäkerheten har man investerat över 30 MSEK i en helautomatisk lina för paketering och pallettering i slutet av produktionskedjan. Målet är att öka au-tomationsgraden även i tidigare processled (Ny Teknik 041124). Det

69

finns principiella likheter mellan de stora svenska detaljhandelsked-jorna ICA, Coop och Axfood och exempelvis de svenska biltillverkar-na. Detaljhandeln liksom biltillverkarna, kan lika gärna vända sig till utländska leverantörer istället för de svenska. Detta skärper kraven på de svenska livsmedelsleverantörerna, inte minst genom att tillver-ka produkter till lägre priser och i fler varianter. En ökad automati-sering är därmed nödvändig eftersom livsmedelsföretagen i allt större utsträckning numera måste slåss på en internationell marknad.

Utvecklingen av industrirobotar för livsmedelsindustrin innebär en stor potential för livsmedelsföretag, utrustningsleverantörer och automationskonsulter. Annas pepparkakor använder numera lättpro-grammerade industrirobotar för att spritsa pepparkakor, för att lyfta kakburkarna till pallar och för att packa pepparkakshus (Ny Teknik 041020). Med inbyggda visionsystem, smarta omprogrammerings-möjligheter och specialanpassad utrustning för livsmedelshantering (t ex gripdon) blir en ökad automatisering möjlig. Hygien, och därmed rengöringsmöjligheter, är exempel på särskilda faktorer som måste hanteras.

I forskningsprojektet ”Framtidens Livsmedelsfabrik” (ett samar-betsprojekt mellan SIK, IVF, livsmedelsindustrin och dess leverantö-rer med totalt tio företag involverade), finansierat av VINNOVA och slutfört 2003, realiserades bl a ett antal tekniska lösningar i en de-monstrationsanläggning för produktion av färdigmat. Syftet var att visa nya idéer om flexibel, effektiv och hygienisk livsmedelsproduk-

Norrmejerier. Foto: Gösta Wendelius

70

tion. De industriella kraven på utrustningen var bl a flexibilitet för olika typer av livsmedel, möjlighet att köra korta serier, korta ställti-der, hög tillgänglighet, utbyggbar produktionsutrustning och hög hy-giennivå.

Starkt inspirerat av det svenska projektet genomfördes i Eng-land ett större forskningsprojekt kallat Shelled robotic automation. Projektet handlade om att utveckla automationen genom att isolera processen från fabriksmiljön och förse produktionslinorna med mil-jömässigt skyddade enheter. Fördelarna var att man fick hygieniska operationer, effektivisering, minskad fabriksyta, energibesparingar och minskad miljöpåverkan. Dessutom förbättrades möjligheterna att utveckla innovativa produkter, och att öka kvaliteten på existe-rande produkter. Konceptet bygger på modulär design. Med hjälp av cirkulära genomskinliga tuber ges möjlighet till enkel konfigurering för att exempelvis länka till andra linor (FoodLINK News, issue 50, 2005). Denna typ av forskningsprojekt kan lyfta produktionsutveck-lingen inom svensk livsmedelsindustri på samma sätt som för verk-stadsindustrin.

Konsekvenserna av de förändrade kundkraven är att produk-tionsanläggningarna måste klara att producera en stor flora av pro-duktvarianter med kort livscykel i korta serier, där variantbildningen sker så sent som möjligt i kedjan. Korta ledtider mellan order, till-verkning och leverans är också en viktig faktor. Så långt kan vi se samma krav som inom verkstadsindustrin. Det som skiljer är framför allt kopplat till den känsliga råvaran. Fabrikslokalerna måste klara en hög hygienisk nivå med kyla, rengöring eller andra insatser för produktion av känsliga livsmedel. Generell kunskap om verkstads-produktion med specifika krav kan vara överförbar till livsmedelspro-duktion och ännu större likheter finns med läkemedelsproduktionens specifika renhetskrav.

De vanligaste investeringarna idag är automatiseringsprojekt. En ökad automatisering måste dock innehålla utrustning som klarar av att ställa om mellan olika typer av råvaror och färdiga produkter, och samtidigt kunna hantera variationer på enhetsnivå. Det ställer krav på en ökad robotisering med adaptiv utrustning och hög flexibilitet för omställningar.

Forskning och utbildning – systemet för kunskapsförsörjningForskning och utbildning, liksom teknik- och produktutveckling, är på samma sätt som för övrig processindustri av stor betydelse för livsmedelsindustrins möjligheter att stärka sin konkurrenskraft och förmåga till expansion. I Livsmedelsföretagens forskningsstrategi har följande fyra forskningsområden lyfts fram som viktiga för in-dustrin:• konsumentkunskap• livsmedelsprodukter och konsumentkommunikation för hälsa och

välbefinnande på kort och långs sikt• produktsäkerhet och spårbarhet genom livsmedelskedjan• livsmedelsproduktion och hållbarhetsbehandling

Första fasen av forskarskolan LiFT (Livsmedelsproduktion med framtidens teknologier), har avslutats, men kommer att stödjas av branschorganisationen i ytterligare en fyraårsperiod.

Formas har i samråd med VINNOVA, Mistra, Vetenskapsrådet, SLF, Livsmedelsverket, Li, Naturvårdsverket och Konsumentverket

71

utarbetat ett nationellt forskningsprogram för livsmedelsindustrin där man föreslår en förstärkning av livsmedelsforskningen med 50 MSEK per år. Formas ansvar för livsmedelsforskningen avser den del i livsmedelskedjan som hänförs till primärproduktion. VINNOVAs an-svar gäller vidareförädling av livsmedelsråvara till produkter. Övriga finansiärer är bland annat SSF, Mistra, och Vetenskapsrådet avseende grundforskningsprojekt.

I programförslaget listas sju områden där forskningen behöver öka: • Samband mellan råvarors och livsmedels egenskaper• Kost-hälsa inklusive näringslära• Livsmedelssäkerhet – riskbedömning, spårbarhet och miljörela- terade hälsorisker• Livsmedelsteknik och livsmedelsproduktion• Grundläggande livsmedelsforskning inklusive livsmedlens fysik, kemi och biologi• Konsumtionsforskning och konsumentkunskap• Livsmedelsrelaterad miljöforskning

Källa: Formas

Den offentligt finansierade livsmedelsrelaterade forskningen i Sverige anses vara underdimensionerad i förhållande till motsvarande for-skning i våra nordiska grannländer (Formas 2004). I Danmark satsas stora resurser på livsmedelsforskning, vilket lockar till sig svensk in-dustriell FoU. Behovet av ett samlat och tvärdisciplinärt livsmedels-forskningsprogram som täcker hela livsmedelskedjan ”från jord till bord” har aktualiserats i och med att en del av finansieringssystemet fallit bort då forskningsstiftelsernas livsmedelsfinansiering upphörde 2003/2004.

Utredningen om ett nationellt forskningsprogram för livsmedel (Formas, 2004) konstaterar att forskningen inom livsmedelsområ-det tenderar att hamna mellan olika forskningsråd, myndigheter och departement. I samband med fusioner, uppköp och bristande löns-amhet inom delar av svensk livsmedelsindustri, har industriforsknin-gen i huvudsak flyttat utomlands – bland annat till Danmark. Det gäller exempelvis företag som Danisco, Arla Foods, Swedish Meats och Kronfågel. Den danska statens fortlöpande forskningssatsningar anses bidra till att företagen får en god utväxling även på sina FoU-satsningar i Danmark.

Produktionsflexibilitet, automation för effektivisering och ökad kundanpassning av produkter och forskning kring mätteknik, senso-rer och processtyrning nämns som önskvärda produktionsrelaterade forskningsbehov.

Den inventering av forskningsutförare som gjorts i samband med formuleringen av det nationella forskningsprogrammet för livsmedel visar att huvuddelen av svensk, offentligt finansierad livsmedelsfor-skning är koncentrerad till tre geografiska centra: Lund, Göteborg och Uppsala. I Lund finns forskargrupperna på Lunds universitet och tekniska högskola samt vid SLU i Alnarp. I Göteborg finns forskar-grupper vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) och Centrum för Konsument-vetenskap (Formas 2004). I Uppsala bedrivs forskning inom livsmedel vid SLU, Uppsala universitet, Miljö- och jordbrukstekniska institutet och Statens livsmedelsverk. Livsmedelsrelaterad forskning bedrivs

72

även vid KTH, Stockholms universitet, KI, Ytkemiska Institutet, STFI /Packforsk, Umeå universitet, Kalmar Högskola, Örebro universitet, Linköpings universitet samt Fiskeriverkets laboratorier. Forsknings-behovet kräver god samverkan mellan olika forskningsområden och -grupperingar.

Livsmedelsföretagen anser att forskningen i Sverige måste få jäm-förbara villkor med den i andra länder och att områden där Sverige ligger väl framme måste ges prioritet, t ex näringsforskningens nära koppling till medicinsk forskning och livsmedelsindustriell verksam-het, samt råvaruproducenternas satsning på miljöanpassade och lång-siktigt uthålliga produktionssystem (Li 2005).

Inom LINK-forskningsprogrammet Advanced Food Manufactur-ing i England prioriteras tre områden (för mer information se http://defrafarmingandfoodscience.csl.gov.uk):

1) Principer och verktyg för design av processer2) Förbättrad processkapabilitet och 3) högre operationseffektivitet genom diagnos och kontroll. Ingående

forskningsinriktningar inom de tre delområdena har stora likheter med aktuella svenska frågeställningar inom verkstadsindustrin.

En viss besvikelse finns avseende de förhållandevis små satsningar på forskning och exportfrämjande åtgärder som gjorts för livsmedelsin-dustrin i Sverige efter EU-medlemskapet. Satsningarna anses inte stå i paritet med det behov som funnits för att stärka branschens interna-tionella konkurrenskraft. Det exportfrämjande stödet var exempelvis år 2003 och 2004 endast 5 miljoner kr årligen (Formas, 2004), som också skriver följande:

De stora internationella företagens dotterbolag som finns i Sverige måste nu på en öppen EU-marknad i den interna konkurrensen om investerings- och FoU-medel kunna visa en attraktivitet för ägarna i konkurrens med andra marknader som kanske är större och har hö-gre tillväxt. När det gäller investeringar kan Norden vara tillräckligt stort för att en viss efterfrågevolym ska mötas med en rationell pro-duktionsstruktur. Skalfördelar kan också uppnås inom marknadsfö-ring och inköp med Norden som bas. Genom effektivisering kan man skapa god lönsamhet (Formas, 2004, s 21).

I de utlysningar av forskningsmedel som gjorts under senare år av Formas (livsmedelssäkerhet och spårbarhet) och VINNOVA (inno-vativa livsmedel) har ingen koppling gjorts till process- och produk-tionsteknik, trots att denna forskning är vital för alla livsmedelstill-verkning. Produkt-, process- och produktionsutveckling måste ses som en helhet.

Trender för livsmedelsindustrinMed en utveckling mot en ökad förädlingsgrad blir produktkvalitet, produktionseffektivitet, produktsortiment och starka varumärken viktiga faktorer för livsmedelsföretagen. Enligt SIK (2003 FFF) är trenderna:• Färre och större grossister vars egna märkesvaror (EMV) tar mark-

nadsandelar.• Mer färska och tillsatsfria livsmedel. • Färdigmaten förväntas öka.

73

• Hygienen hos produkterna måste kunna säkerställas liksom spår-barheten.

• Större avstånd till kunderna ökar kraven på produkternas hållbar-het.

• Förpackningarna liksom produktprofilering blir generellt sett allt viktigare i försäljningen.

En kritisk faktor för såväl enskilda livsmedelsföretag som för industri-sektorn totalt sett i Sverige, är handelns egna märkesvaror, EMV. An-delen EMV är än så längre relativt låg i Sverige, men stadigt ökande (2002 var andelen 9,4 %, 2005 var andelen 14 %). Den låga svenska andelen kan jämföras med andra länder som England där marknads-andelen för EMV är uppemot 40 % (Li, 2005). Marks & Spencer har exempelvis 100 % egna förstklassiga varor och är mycket lönsamt.

Med ökad styrning mot EMV i handeln anses konsekvenserna bli en anonymisering av livsmedelsproduktionens ursprung. Mindre producenter och nya aktörer kan få svårare att konkurrera med sina produkter. Det finns därmed en risk att EMV leder till ett minskat produktsortiment i handeln, delvis för att de mindre företagen ofta bidragit till ett breddat varuutbud. Resultatet kan även bli att antalet varumärken blir färre, men att sortimentet djupnar i butikerna vilket man kan se på andra håll (Fransson, 2005).

För att möta EMV-utmaningen satsar livsmedelsindustrin på oli-ka åtgärder som ökad innovationstakt, marknadsföring, priskonkur-rens och ökad fokusering på restauranger och storhushåll (Li, 2005). I detta sammanhang kan också nämnas svårigheten att skydda livs-medelsprodukter från kopiering. Avsaknaden av patenteringsmöjlig-heter medför att så snart en produkt kommit ut på marknaden kan den kopieras. Detta gör att EMV-trenden kan utvecklas, och är en an-ledning till att investeringar i FoU och i nya produkter hålls tillbaka.

Ur handelns perspektiv skapar egna märkesvaror möjligheter till nya profileringar där den fjärde generationen nu är här i form av so-fistikerade sortiment som skär rakt igenom ett stort antal varugrup-per och kräver flera olika leverantörer och producenter. Sortimentet kan handla om bättre hälsa, ekologiska produkter eller vara inriktat mot en speciell målgrupp. Varorna är av bästa kvalitet och har ett högt pris. Myterna kring EMV anses härröra från den första genera-tionens billiga, enkla produkter och gäller inte för senare generatio-ners varor (Fransson, 2005).

Den intressanta frågan är därför egentligen om producentledet i Sverige väljer att se EMV som hot eller möjlighet.

En offensiv satsning på exempelvis fjärde generationens EMV kan skapa nya affärsmöjligheter för svensk livsmedelsindustri, inte minst eftersom bra råvaror och hög produktkvalitet ofta känneteck-nar svenska livsmedelsföretag. Viktiga förutsättningar för att lyckas är därför att stärka innovations- och nyskapandeförmågan. En pro-duktutveckling som sker i nära samarbete mellan leverantör och bu-tikskedja är förmodligen också en framgångsrik väg att gå för den svenska livsmedelsindustrin. Genom att vara extremt lyhörd för sina kunders, dvs butikskedjornas, behov av profilering mot olika kon-sumentgrupper och koncept, ökar möjligheterna för livsmedelsföre-tagen att utvecklas och bli lönsamma. Precis som inom de flesta öv-riga branscher är en nära samverkan mellan kund och leverantör en ”vinna-vinna-situation”.

Första generationen EMV var lågprispro-dukter av enklare kvalitet (t ex Konsums blåvita), andra generationens varor hade högre kvalitet men var fortfarande bil-ligare, ca 10-20 % under märkesledarens pris. Den tredje generationens EMV är en kvalitetsmässig uppväxling från den andra, jämbördig med märkesledaren och med priser ca 5-10 % under gruppettan (t ex Icas egna varor). De flesta generationer finns kvar i butikerna (Fransson, 2005).

74

En möjlig nisch för svensk livsmedelsindustri är att skapa och ex-portera livsmedelskoncept som mervärdesmat, så kallade functional food, och okonventionella livsmedelsprodukter. Skräddarsydda råva-ror efter behov, satsningar på FoU med hjälp av genteknologi, nya system för förpackningar så att exempelvis känsliga komponenter kan tillsättas i konsumtionsögonblicket, samt nya tekniker för att förlänga hållbarheten med bibehållen kvalitet, är några förslag som framhålls. Nya produkter och teknologier kan också utvecklas tvärvetenskap-ligt inom och utanför livsmedelsbranschen, gärna i nätverk. Även här görs jämförelser med verkstadsindustrin kring hur produktionen och produktionssystemet skulle kunna utvecklas. För livsmedelsindustrin skulle benchmarking mot, och samarbete med, verkstadsindustrin kunna ge kunskap och inspiration för produktionsutvecklingen.

Nya innovationer såsom functional food har ibland svårt att få genomslag i de storföretag som dominerar branschen. Stöd till små och medelstora företag är därför ett sätt att stärka innovation och återväxt samt att öka diversifieringen av strategier inom livsmedels-industrin. Marknader som just functional food, kosttillskott, sports nutrition, medical food och special diets växer fortare än livsmedels-marknaden som helhet. Frågan är om livsmedelsindustrin kommer att utöka sin närvaro inom detta snabbväxande men krävande om-råde, eller om läkemedelsindustrin kommer att få en dominerande roll (Jönsson, 2005).

En annan trend i branschen är att det parallellt sker en föränd-ring inom logistiken och butikernas varuförsörjning. Den tas över av handeln med målet att minska antalet leveranser per butik (Fransson, 2005). Denna utveckling har tydliga kopplingar till andra industri-sektorer.

Några av trenderna kan summeras enligt nedan:• Branschen är inne i en pågående strukturomvandling, investerings-

takten är relativt god.• Konkurrens ger små prisökningar på livsmedel och det förekom-

mer t o m prissänkningar. Prisskillnaderna mellan olika EU-länder minskar, dvs Sveriges priser ligger alltmer i paritet med övriga Eu-ropa. Kraftig prispress minskar vinstmarginalerna för de svenska livsmedelsföretagen, vilket kräver kontinuerliga effektiviseringar. Storföretagen har redan börjat investera i anläggningar utom-lands.

• Den ökande övervikten är en utmaning för det moderna samhället. Livsmedelsindustrin vill medverka till att hejda denna utveckling och i detta ingår bl a att utveckla nya och befintliga produkter med ”smalare profil”.

• Betydelsen av livsmedelssäkerhet och spårbarhet av råvaror ökar genom hela livsmedelskedjan, från råvaruleverantörer till kund. Detta är viktigt inte minst vid behov av att återkalla produkter som inte uppfyller livsmedelssäkerhetskraven.

För att sammanfatta utvecklingsriktningen inom livsmedelsindustrin så handlar det om att nya produkter måste fram och att förädlings-graden i produkterna ökas. Kostnadsminskningar genom effektivise-ringar blir fortsatt viktiga, liksom att öka exportandelen.

För livsmedelsindustrins egen prioriterade SWOT, se Bilaga 5.

Generella trender för livsmedels-industrin kan beskrivas på följande sätt:Den globala livsmedelsindustrin sneglar idag på både läkemedels- och elektro-nikindustrin när det gäller att bygga upp nästa generation livsmedelsfabriker. Där krävs renrum och rationell produktion. Även verkstadsindustrin utgör en inspi-rationskälla när det gäller att ”montera” livsmedelsprodukter. På samma sätt finns även förgreningar till andra industrier på marknadssidan. Livsmedelsindustrin möter läkemedelsindustrin på marknaden för functional food och upplevelseindu-strin på marknaden för livsstilsprodukter. Vidare finns det inom livsmedelsindustrin starka kopplingar till process- och för-packningsindustrin som gett upphov till koncept som snabbmat och halvfabrikat.

Källa: Goda idéer inför utvecklingen av en livsmedels- och måltidsregion i världs-klass, Inno Scandinavia AB 2004, www.sou.gov.se/tillvaxt.

75

Branschbeskrivningarna ger en bild av vilken komplexitet som karak-täriserar respektive bransch och vilka utmaningar man står inför. En del av dessa är gemensamma för hela processindustrin, och en del är specifika för de olika branscherna.

Utifrån den beskrivning och analys som gjorts av de olika bran-scherna finns det skäl att lyfta ett par generella påståenden: • Varje enskild bransch inom processindustrin arbetar målmedvetet

för att stärka sin konkurrenskraft.• Det finns ett stort allvar bakom industriföreträdarnas bekymrade

uppfattning kring den framtida jordmånen för svensk processin-dustri.

Vardagen för industrin handlar om att med innovativa grepp konti-nuerligt utveckla nya produkter och processer och att effektivisera produktionen för att möta den allt tuffare konkurrensen som följer i globaliseringens spår. Nyckeln är kompetent personal och nya inves-teringar i anläggningar och FoU.

Summering av SWOT-analysernaDe genomförda branschvisa SWOT-analyserna visar på både styrkor, svagheter, hot och möjligheter för svensk processindustri. Vi kan kon-statera att Sverige och svensk processindustri har många styrkor och möjligheter som rätt tillvaratagna ger utomordentligt bra förutsätt-ningar att konkurrera på den globala marknaden.

StyrkorEtt stort antal styrkor har identifierats av företrädarna inom de oli-ka branscherna (vid respektive workshop). Dessa styrkor utgör både komparativa fördelar för Sverige som nation och konkurrensförde-lar för svensk processindustri som industrisektor. Nedan redovisas en summering av de styrkor som anses väsentliga:

STYRKOR för svensk processindustri• Politisk stabilitet, demokrati och samsyn.• Upparbetad stark industristruktur, starka kluster: Redan genom-

förda anläggningsinvesteringar som är svåra att flytta, högt auto-matiserad produktion med låg personalintensitet.

• Många företag är verksamma på den globala marknaden sedan länge: Stort bidrag till exportintäkter med vidareförädlade nisch-produkter med högt kunskapsinnehåll och hög kvalitet, nischo-rienteringen i produktmixen skapar mindre konjunkturkänslig-het.

• Bra samverkan på branschorganisationsnivå, i flera fall branschge-mensam forskning och starka nationella forskarnätverk.

• Platta decentraliserade organisationer med långt driven delegering, god vana att arbeta självständigt, god samarbetsförmåga, bra sam-arbete mellan arbetsgivare och fack

• Kvalificerat humankapital: God ingenjörsutbildning, högt tekniskt kunnande, hög IT-mognad, stark industriell FoU.

• God tillgång till råvaror (inklusive energiråvaror som vattenkraft) av utmärkt kvalitet, god tillgång på bra processvatten.

• God infrastruktur: Utbredning av vägnät, djuphamnar.• Vissa delar av processindustrin möjliggör energiproduktion, t ex

som del i fjärrvärmesystem.

Hur ser totalbilden ut för branscherna?

76

• Starkt miljömedvetande: Svensk processindustri ligger långt fram-me på miljösidan med rena processer och fabriker och Europas mest miljöanpassade drivmedel. Recyling är väletablerat.

• Möjlighet att påverka produktionsteknik genom svenska maskin- och utrustningsleverantörer, kompetent upphandling från köpar-sidan genom krävande kunder, bra samarbete genom värdekedjan, mellan kunder och leverantörer.

SvagheterBranscherna har identifierat ett antal svagheter för svensk processin-dustri i förhållande till omvärlden. En större del av dessa är politiskt relaterade. Svagheterna summeras nedan:

SVAGHETER för svensk processindustri• Frånvaro av stabila spelregler på råvaru-, energi- och miljösidan,

kortsiktig energipolitik.• Långa handläggningstider vid tillståndsärenden (i ett europeiskt

perspektiv en detaljerad och omfattande hantering som inte står i proportion till levererad miljöprestanda).

• Frånvaron av europeisk samverkan och en svensk ambition att ”gå med tagelskjortan på”, illustrerat exempelvis genom extra pålagor inom miljöområdet. Svensk image att testa nya regler är skadlig ur ett investeringsperspektiv. Konkurrenssnedvridande lokala regler och skatter i Sverige försämrar konkurrenskraften.

• Höga transportkostnader och höga råvarukostnader, frånvaro av inhemsk råolja.

• Negativa attityder till kemiindustrin, miljöbovsepitetet hänger kvar från 80-talet. Mer debatt om processindustrin som en miljö-belastning än som en värdeskapande industri. Dålig image.

• Företrädarna från processindustrin syns inte i debatten.• Brister i entreprenörsskap och affärsmannaskap, nödvändigt att

kunna göra affärer.• Utländskt ägande försvårar möjligheten att kontrollera kapitalet

och fortsatta investeringar.• Underkritisk när det gäller viss typ av spetskompetens (hanteras

genom användning av egen internationell koncernkompetens), höga kostnader för rekrytering av utländska experter till Sverige och kritiska delar av processindustrins FoU har flyttat utomlands.

• Det saknas modeller och metoder inom produktionsteknik och produktionsekonomi med tillämpning inom viss processindustri. Det saknas forskning och utbildning som backar upp branschen inom områdena.

• Starka beroendeförhållanden i kluster skapar stora konsekvenser om någon länk i kedjan fallerar och det finns allt färre svenska maskinleverantörer.

• Dåligt kapacitetsutnyttjande och låg produktionseffektivitet i de-lar av processindustrin pga tidigare lågt incitament att reducera produktionskostnaderna.

• Skalnackdelar genom industrins litenhet relativt många internatio-nella konkurrenter.

77

MöjligheterFöljande möjligheter av mer generell karaktär har identifierats av fö-reträdare från svensk processindustri. En slutsats som kan dras är bland annat att man bedömer att industrin har ett stort antal möjlig-heter på tekniksidan som kan öka konkurrenskraften:

MÖJLIGHETER för svensk processindustri• Ökad politisk insikt om branschernas betydelse förbättrar förut-

sättningarna.• Ersatt fossil energi och råvaror med icke-fossila, ersätt olja med na-

turgas. Komplettera råoljeförsörjning med naturgas och inhemskt producerade förnyelsebara produkter mha närheten till Nordsjön och synergierna mellan petroleum-, petrokemi- och pappersmassa-industrin. Ökad FoU kring energieffektivisering och konvertering till icke-fossila råvaror.

• Förbättrad infrastruktur med utbyggt gasnät, rörledningsnät, för-stärkt elnät och ökade importmöjligheter. Potential att nyttja och vidareutveckla nuvarande samarbeten/nätverk kring infrastruk-turmöjligheter.

• Miljöbalk harmoniserad med övriga EU och förbättrad tillstånds-hantering och i övrigt en förbättrad europeisk samverkan.

• Exportera till nya marknader främst i Asien.• Processtekniskt forskning förbättrar fabrikernas beställarkompe-

tens gentemot utländska maskinleverantörer. Ökad produktivitet genom att utveckla nya angreppssätt och verktygslådor.

• Ökad förståelse för kundernas processer och funktionskrav ger produkter med rätt funktionsegenskaper kombinerat med en kundstruktur som är kvalitets- och teknikdrivande. Utnyttja den kvalificerade tekniska kundtjänsten bättre.

• Skapa innovativa miljöer som stimulerar och kortar tiderna för att tänka nytt.

• Industrins goda miljökunnande skapar nya möjligheter till utveck-ling av miljöanpassade produkter och processer samt stärker ima-gen. Nya produkter utvecklas i gränssnittet mellan branscher och discipliner och man lär av andra branscher.

• Kombinationen affärsmannaskap och produktionskunskap ger nya möjligheter.

• Snabb uppgradering till ny teknologi såsom PAT, processanalytisk teknik, där kvalitetssäkring/mätning on line utnyttjas. Nya tekni-ker och sensorer som ger industrin bättre produktionsutnyttjan-de.

• Bättre tillgång till riskkapital. Regler och skatteincitament som medför att de processtekniska innovationer som inte prövats i Sverige kommer till stånd.

• Växling till grön kemi öppnar nya nischmöjligheter och chans att gå före konkurrentländerna inom dessa områden.

HotDe hot som identifierats har stark koppling till politik, ekonomi och samhälle. Följande hot av mer generell karaktär har identifierats: • Fortsatt oförutsägbar och inkonsekvent politik, liksom alltför de-

taljreglerande, tidskrävande och omfattande skattepolitik – dvs Sveriges problem att konkurrera som nation. Nyinvesteringar för-svåras pga osäkerhet i närings- och energipolitik.

78

• Handelspolitiska hinder, t ex tullar i USA, statsstöd och investe-ringsstöd i andra länder, råvaror som används i vissa områden subventioneras, kraftiga prisfluktuationer på vissa råvaror.

• Negativa attityder mot industrisektorn hos politiker och allmän-het.

• Höga kostnader för energi, miljö och transport. Oklara spelregler kring utsläppshandel med CO2. Risk för ny akut oljekris och brist på råvaror, alternativt för dyra råvaror, importbehov av vissa rå-varor pga råvarubrist.

• Sverige ligger så långt före vad avser införande av REACH att det skapar kostnader som slår ut svenska företag.

• Utländska ägare har ingen anledning att vara lojala mot Sverige. Huvudkontor och FoU förläggs utomlands, övrig outsourcing av kärnverksamhet medför risk för att tappa kompetens.

• Hot mot konkurrenskraften om industrin tappar fart i utveck-lingstakten pga resursbrist (redan slimmade verksamheter).

• Brist på utbildad arbetskraft pga att tekniska utbildningar väljs bort av ungdomar och intresset för att arbeta inom sektorn mins-kar. Svårare att rekrytera spetskompetens, risk för underkritiska grupper på forsknings- och utbildningssidan.

• Processindustrin som dominerande på vissa orter medför stora re-gionala risker om arbetstillfällena hotas.

• Så stor expansion i konkurrentländerna att även goda investering-ar i Sverige inte är tillräckliga. Viktigt att hålla ännu högre takt än omvärlden vad gäller teknikutveckling och investeringar.

• Processutvecklingskunnandet finns allt mer hos de utländska ma-skinleverantörerna.

• Påtvingade produktspecialiseringar minskar marknadsunderlaget, små volymer ger inga skalfördelar i produktionen.

• Utbildningsinsatser, samt forskning vid universitet och branschin-stitut med fokus på produktionsfrågor, saknas.

Summeringen av SWOT-analyserna ger en nulägesbild av svensk pro-cessindustri. Den kan utgöra underlag för diskussioner och åtgärder för hur man kan förbättra förutsättningarna för processindustrins konkurrenskraft. I efterföljande kapitel diskuteras viktiga industriella villkor och förutsättningar.

79

Nödvändiga industriella villkor för processindustrin

Summeringen av SWOT-analyserna visar att den kapitalkrävande processindustrin behöver långsiktiga spelregler och goda industriel-la villkor för att kunna matcha det allt tuffare omvärldstrycket. Det krävs därför ett kontinuerligt och målmedvetet arbete på både det na-tionella och regionala planet för att skapa dessa villkor. Ett kraftfullt agerande kräver god insikt i de industriella villkoren. Nedan presen-teras en förklaringsmodell, följt av en diskussion om de villkor som svensk processindustri har.

Processindustrin är en komplex industrisektor med både gemen-samma och branschspecifika särdrag. Gemensamt är en hård global konkurrens som ökar påtagligt och sätter press på företagen. Detta kräver bl a ökad automatisering och kan innebära en minskning av personal. Samtidigt är processindustrin beroende av politiska beslut i större utsträckning än övrig tillverkande industri. För den energi-intensiva delen av processindustrin är spelreglerna inom miljö- och energiområdet och hur de harmoniserar med omvärlden avgörande för konkurrensförmågan (det gäller speciellt massa-, pappers-, gruv-, stål-, kemi- och plastindustrin).

Inom flera delar av processindustrins är trenden att gå mot allt mer högförädlade produkter. Detta kräver innovativ produktutveck-ling, effektiva produktionssystem och välutbildad arbetskraft. Från ett produktperspektiv kan processindustrin delas upp i två delar: • en del som är renodlad producentvaruindustri, främst gruv- och

metallindustri, delar av skogs- samt plast- och kemiindustrin• en del som vänder sig till konsumenter.

En analys av läget idag och framåt måste ha den utgångspunkten. För den renodlade producentvarudelen, framför allt för stål, har

den internationella efterfrågan – främst från Kina – inneburit en tid av ökande priser och stigande vinster. Mycket tyder dock nu på att detta i viss mån mattas av. Kina är t ex nettoexportör av stål sedan några kvartal tillbaka. Här måste alltså företagen vara beredda på ett ändrat internationellt konjunkturläge som snabbt kan innebära ett ökat omvandlingstryck.

För den mer konsumentnära industrin, t ex hygiensidan inom pappers- och massaindustrin samt livsmedelsindustrin, har handelns omvandling med introduktionen av stora enheter och internationella kedjor inneburit ett tryck nedåt på priser och lönsamhet. Den för-skjutning i förhandlingsposition som introduktion av handelns egna varumärken (EMV) har inneburit ökande påfrestningar på industrin. Här kommer strukturrationaliseringen sannolikt att fortsätta och kanske till och med accentueras, livsmedelsindustrin har exempelvis minskat sysselsättningen med 7000 personer de senaste tio åren (Livs-medelsföretagen, 2005).

Produkter, marknader och marknadsutveckling

80

Konkurrensvillkoren för svenska processföretag har alltså snabbt förändrats och utvecklingen fortsätter mot ökad specialisering och profilering. Detta resulterar i utslagning av mindre konkurrenskrafti-ga företag. Samtidigt går många processföretag idag mycket bra med hög tillväxttakt, produktivitetsutveckling och ökande exportvolymer. För att skapa rätt förutsättningar för processindustrin krävs en hel-hetssyn kring vilka villkor som gäller för företagen i de olika bran-scherna. Utan förståelse för helheten riskerar man annars en politisk suboptimering som ger förbättringar på ett håll och försämringar på ett annat, med ett totalresultat som i bästa fall innebär status quo för de enskilda företagen. De varierande villkoren inom branscherna innebär också att det kan vara svårt att generalisera framgångsexem-pel, villkoren är helt enkelt för olika.

Som påpekats låter sig uppdelningen ”konstruktion – produk-tion” inte enkelt göras i processindustrin, det handlar om en inte-gration mellan de bägge funktionerna. En stor del av produkternas egenskaper grundläggs tidigt i produktionsprocessen och är starkt beroende av råvaror, råvaruval och råvarukombinationer. Detta pro-jekt handlar således snarare om vad som krävs för att öka process-industrins konkurrenskraft i Sverige ur ett verksamhetsperspektiv än ur ett renodlat produktionsperspektiv. Eftersom stora delar av pro-cessindustrin är ytterst kapitaltung och de nyinvesteringar som sker inom processindustrin, t ex inom pappers- och massaindustrin, alltid är i miljardklassen, medför detta också en viktig förutsättning för att skapa nya och konkurrenskraftiga produkter.

Följande generaliserade förklaringsmodell försöker illustrera vil-ka kostnadselement som dominerar den direkta produktkostnaden inom processindustrins, se figur 13.

Av ovanstående kan vi dra slutsatsen att råvaran står för en mycket stor andel av produktkostnaden för de flesta branscher. Den är dock svår att påverka. Antingen är den geografisk bunden eller internatio-nellt prissatt. Det extrema exemplet är icke-järnmetaller som börs-handlas och priser även på slig baseras på börspriset.

Energi går åt både till produktionen, dvs transformationen av råvara till produkt, och till transporterna av insatsvaror och färdig produkt. Ofta styrs även kostnaden för insatsvarorna av leverantö-rens energikostnader för sin produktion. Energikostnadens andel är därmed en betydande andel av produktens totala kostnad.

Råvaror: 50 % av kostnaderna

Logistik och transport: 25 %

Omvandling och energi: 12.5 %

Personal, teknisk ser-vice, underhåll etc.: 12.5 %

Figur 13. En grov uppskattning över direkta kostnader för ett företag i processindustrin. Figuren bygger på samtal med Måns Collin, Nynäs, samt på genomgångar av årsredovis-ningar (2004) för Boliden, Borealis, Lantmännen, LKAB, Outokumpu, Sandvik, SCA, Skånemejerier, SSAB och Stora Enso. Stora avvikelser fö-rekommer, men genomsnittet speg-las väl i figuren.

81

Inom exempelvis massa- och pappersindustrin krävs normalt kostnadssänkningar på ca 1–1,5 % årligen. Med kemikaliekostnader som till stora delar styrs av oljepriserna, en energikostnad som ökar snarare än minskar, transportkostnader som också beror av oljepri-serna, ökande arbetskraftskostnader och kostnader för utsläppsrätter, krävs ständig produktivitetsökning och strukturella förändringar.

Att öka värdet på produkterna är ett sätt att klara marginaler och nå lönsamhet. Det kräver dock ofta en ökad kunskaps- eller tjänstedel i produkten, vilket normalt sett åstadkoms genom kostnadskrävande FoU, se figur 14. En sådan utveckling kan identifieras inom flera av processindustrins branscher. Exempel värda att nämnas är SCAs hy-gienprodukter (t ex Libero), BIM Kemis utveckling av PMX 2000 för forsknings- och utvecklingsändamål, Astras läkemedel med speci-ell distribuering (t ex Pulmicort), LKABs pellets (för billigast ”stål-i-skänk” hos kund), SSABs kylda stål samt Skånemejeriers funktionella mjölkprodukter (t ex Proviva).

Kunskapsandelen i commodity-produkterna är liten i förhållande till råvaruandelen. För specialprodukterna och funktionsprodukterna är kunskapsandelen en relativt stor del, och trenden går också mot en allt större kunskapsandel. Källa: Bellgran, 2005, efter Collin, Nynäs.

För renodlade commodity-produkter är kunskapsandelen liten i förhållande till råvaruandelen. För special- och funktionsprodukter är det tvärtom. Konkurrensen gör att priset minskar konstant i takt med att produkterna genomgår sin normala utveckling, från tillväxt-fas till större volymer i mognadsfasen. Hög lönsamhet kräver då en stor marknadsandel och en god förmåga att effektivisera sin produk-tion.

Svenska processföretag får allt svårare att konkurrera med rena commodityprodukter där produktionsvolym och pris är huvudsakli-ga konkurrensmedel. Alternativet är därför att öka kunskapsandelen i produkterna vilket kräver omfattande FoU och innovationsförmåga för att ständigt komma med nya produkter. Behovet av förutsättning-ar som gör detta möjligt i Sverige ökar därmed. Källa: Bellgran, 2005, efter Collin, Nynäs.

För många svenska processföretag ligger möjligheten i att öka produkternas värde och att välja en nischstrategi för att vara konkur-renskraftig. Det innebär att man riktar sig till en volymmässigt liten marknad – så liten att man inte ansett sig behöva standardisera pro-dukten. Med allt smalare nischer finns dock en risk att marknaden

Produktenskunskapsandel

• Produkten är en funktion som löser kundens behov• Levererande företaget har en unik kunskap• Kunden behöver ingen produktkännedom• FoU avgörande

• Kundanpassad produkt• Kunskap behövs för att använda produkten• Beställarkompetens nödvändig för inköp• FoU nödvändig

Karakteristitika:• Standardprodukt enligt specifikation• Kunskap om produkten allmänt spridd• Ingen specialistkunskap behövs för inköp• Liten FoU kring kunskapsandelen

Produktinnehåll – Funktionsprodukter

Produktinnehåll – Specialprodukter

Produktinnehåll – Commodity produkter

Produktenskunskapsandel

Produktenskunskapsandel

Produktensråvaruhandel

Produktensråvaruhandel

Produktensråvaruhandel

Företagets produktdifferentiering utifrån egen kunskapsandelFigur 14. En grov uppskattning över direkta kostnader för ett företag i processindustrin

82

blir så liten att den inte längre kan bära en kvalificerad utveckling. Minskade volymer reducerar också möjligheten till produktionseffek-tiviseringar genom skalfördelar. Istället måste andra kostnadselement angripas för att minska kostnaderna, se figur X.

Med den höga kostnadsnivån i Sverige för vissa typer av råvaror och arbetskraft, samt ett ur transportsynpunkt svårt geografiskt läge, har svenska processföretag svårare att konkurrera med commodity-produkter. Det krävs istället produktutveckling och nya innovationer för att vara först på marknaden med nya produkter för att kunna få de större marginalerna som finns i produktlivscykelns tillväxtfas.

För att kunna fortsätta utveckla nya produkter med hög inno-vationshöjd krävs en stark forskning i Sverige som effektivt växel-verkar med industrin och därmed backar upp kunskapsutvecklingen och skapar förutsättningar för god kompetensförsörjning. För att vara innovativ är hög kompetens viktigt liksom kvalificerad industri-ell FoU. Den överbryggning mellan universitetsforskningens resultat och industrins applikationer som instituten kan stå för är en viktig komponent i det supportsystem som behövs. Det är värt att notera att Sverige har en av de svagaste institutssektorena i EU och att det ses som en förklaring av flera till att landet relativt sett får så liten ekono-misk nytta av sin höga andel av BNP i forskning.

Figur 15. Svenska processföretag får allt svårare att konkurrera med rena commodityprodukter där produk-tionsvolym och pris är huvudsakliga konkurrensmedel. Alternativet är därför att öka kunskapsandelen i pro-dukterna vilket kräver omfattande FoU och innovationsförmåga för att ständigt komma med nya produkter. Behovet av förutsättningar som gör detta möjligt i Sverige ökar därmed.

Konkurrensmedel =Kunskap & FoU

Konkurrensmedel =Volym, pris &

Marknadsandel

Strategiska valmöjligheterför svensk processindustri

Funktionsprodukter

Specialprodukter

Commodityprodukter

Kräver god jordmån

Svårt för svenska företag att

konkurrera

Hög

Produktenskunskapsandel

Låg

Figur 16. Dagens spetsprodukter är morgondagens bulkvara.

Marknad

Stormarknads-potential

Smalnisch-marknad

Ökad specialiseringav produkterna➞ allt smalarenischmarknader

För liten marknadger inga skalfördelar.Kräver FoU och ständiga innovationer ➞ RISK

Låg Hög

Produkt-specialisering

83

Att flera olika företag med likartad verksamhet har en tendens att återfinnas inom ett snävt geografiskt område, ett s k kluster (indu-striellt distrikt) är känt sedan urminnes tider. Begreppet finns med i ekonomisk teori sedan Alfred Marshals (Alfred Marshal,1890) da-gar i slutet av 1800-talet, men medförde inga systematiska studier (i egentligt mening) förrän Michael Porter publicerade sin grundläggan-de studie ”The competitive Advantage of Nations”. Efter detta blom-mande en mängd s k klusterstudier upp. För svenskt vidkommande är Sölvell, Zander och Porters ”Advantage Sweden” (1991) förmodligen den mest kända. Klustren tenderar med tiden att bli mindre geogra-fiskt begränsade (se t ex Sölvell m fl: Svenska klusterkartor 2002) och kan omfatta ”kärnverksamheter” som t ex pappersframställning, leverantörer av rå- och insatsvaror, maskinutrusning och tjänster i olika former, se figur 17.

I denna studie har inte processindustrins kluster studerats i de-talj. Från tidigare studier kan konstateras (Sölvell m fl, Ds 2001:63, Gerum 1988, Sörensson 2003) att kapitaltunga investeringar medför ”ringar på vattnet-effekter” (multiplikatoreffekter) där satsningarna påverkar regionalt och organisatoriskt. Regionalt engageras ofta lo-kala entreprenörer för att sköta tekniska konstruktioner eller tekniskt underhållsarbete som inte är internationellt specialiserat (av typen pappersmaskiner eller masugnsomställningar). Organisatorisk kan nya företag eller redan existerande företag som sköter t ex underhåll

Industriella system: arbetsdelning mellan kluster och outsourcing

Figur 17. Det svenska skogsklustret. Källa: Sölvell m fl 1991.

Other

Printing

Matches

Chemicals

Wood hand-ling eq.

Pulpmachinery

Textil formachinery

Dryingmachinery

Environm.control eq.

Pulp/papertrading

Logging

Debarkingcomponents

Instruments

Fork trucks

Heavy trucks

Paper machinery

Consulting

Shipping

Pulp

Paper

Chainsaws

Housing

Forwardersharvesters

Hygieneproducts

PackagingmachineryPackaging

Speciality inputs Primary goods Related industries

Machinery

Buyers

Associated services

Sawmills

84

och IT-tjänster etableras eller expandera i närheten av de stora sats-ningarna. Hur många detta gäller måste detaljstuderas från fall till fall men översiktligt anges en siffra mellan två och fyra som multip-likator. En anställd i gruvindustrin kan således medföra upp till fyra anställda i andra lokala verksamheter (Ds 2001:63).

En iakttagelse från de diskussioner som förts inom detta projekt är att mer avancerade tjänster som specialiserat underhåll, IT-drift el-ler t o m drift av verksamhetskritisk produktionsutrustning, förefaller att outsourcas. Vem som äger, opererar och anställer personalen vid en arbetsplats är alltså idag mindre tydligt än tidigare och kan omfatta betydligt fler organisationer. Klustren utvidgas således och specialise-ringen i näringslivet fortsätter. De mer avancerade (dvs verksamhets-kritiska) kontrakten sluts idag ofta med en internationellt verksam utrustningsleverantör som t ex ABB eller SKF. En av startpunkterna för denna trend var General Electrics satsning på industriella tjänster för några år sedan. Efter detta har såväl General Electric, ABB, SKF och Ericsson (liksom många andra) idag betydande intäktsströmmar från denna typ av kontrakt. Sannolikt kommer vi få se mer av detta, även med inriktning mot processindustrin.

Slutsatsen är att kontrakt som omfattar service, underhåll och/eller drift av avancerade och verksamhetskritiska delar av produk-tionsapparaten eller produktionsprocessen läggs ut på entreprenad. Deltagarna i dessa industriella system är dock – till skillnad från tidi-gare – oftast internationellt verksamma företag som till sin hjälp har möjligheten att jämföra verksamheterna mellan olika lokaliseringar. Sannolikt är detta också produktivitetsdrivande. De outsourcande fö-retagen koncentrerar sig således mer ”nedströms” och tyngdpunkten i företagen flyttas närmare kunden. Inom vissa industrigrenar talas det idag om möjligheten att bli renodlade marknadsföringsbolag där all produktion och produktutveckling sker på entreprenad. En så långt gången utveckling är knappast trolig inom processindustrin då rela-tivt mycket av produktegenskaperna bestäms tidigt i produktionspro-cessen. Att helt förlora kontrollen över de produktdefinierande stegen förefaller mindre troligt. Vad som med all sannolikhet kommer, är företag specialiserade på drift, underhåll och kanske t o m produktut-veckling inom processindustrin.

RåvaruförsörjningRåvaruförsörjningen är grundläggande för processindustrin. Råvaran i sig är den självklara utgångspunkten till denna industrisektors ut-veckling i Sverige. Förutsättningarna skiljer sig dock åt beroende på om det gäller skogsråvara, malmer och mineraler, livsmedelsråvara el-ler olja. För skogsindustrin utgör den svenska skogsråvaran grunden för massa- och pappersproduktionen, och tillväxten är större än vad uttaget är. Viss råvara importeras och det finns en risk för brist på vissa träslag, inte minst beroende på att andra industriverksamheter konkurrerar om skogsråvaran. Tillgången på malm och mineral är en självklar förutsättning för den svenska gruvindustrin. För utveckling-en av livsmedelsindustrin är också råvarutillgången i Sverige viktig. Idag är dock import av råvaror för livsmedel möjlig inom EU, vilket minskar branschens beroende av svenska råvaror.

Mest importberoende är kemi- och plastindustrin som utgår från 100 % importerad olja. Förändrade förutsättningar slår hårt mot

Grundläggande produk-tionsförutsättningar: råvaror, energi och miljö

85

branschen. Oljeråvaran är betydelsefull även för övriga branscher inom processindustrin på grund av dess effekter på transportkostna-der, energiförsörjning osv.

Vi befinner oss idag i en period med ett högt oljepris, även histo-riskt sett. Kortsiktigt kan petroindustrin gynnas av dyrare råolja, men inte långsiktigt. Ett varaktigt högt och fluktuerande oljepris är ett fullt möjligt scenario. Risken för störningar med fysisk brist på oljepro-dukter och drivmedel har också ökat, bland annat har USA-markna-den drabbats allt oftare de senaste åren. Oljemarknadens utveckling kan därmed slå hårt mot transportsektorn och all verksamhet som är beroende av den, inklusive den inhemska bilindustrin. För företag med outsourcad (fragmenterad) produktion innebär det ökade inter-na transportkostnader och risk för stora konkurrensnackdelar.

Slutsatsen måste vara att svensk processindustri behöver transpa-renta system där inte politiska styrmedel försämrar möjligheterna till en god råvaruförsörjning.

Energiförsörjningen riskerar processindustrins framtidIngen enskild faktor är så viktig för processindustrins konkurrens-förmåga som energiförsörjningen. Vid en analys av processindustrins förutsättningar kan konstatera att de fyra mest energiintensiva pro-cessbranscherna skog, kemi, gruv och stål, är mycket bekymrade för sin framtida konkurrenskraft mot bakgrund av problematiken kring energiförsörjningen i Sverige. En befarad risk för störningar i elleve-ranserna, kraftiga prisfluktuationer och de höga elpriserna utgör en stor konkurrensnackdel för svensk processindustri.

Den moderna svenska processindustrins genombrott byggde i stor omfattning på en riklig tillgång på förhållandevis billig el. Idag är läget delvis annorlunda. Sverige har en öppen elmarknad mot om-världen och en konsekvens av detta är att spotpriserna på elenergi påverkas av marginalpriset på importerad el. Finsk industri har redan idag ett eget kraftbolag, TVO, som bl a tog initiativ till byggandet av en femte kärnkraftreaktor.

Osäkerheten kring energipolitiken är stor. Energikostnaderna ut-gör en väsentlig del av de totala produktionskostnaderna och den ka-pitalintensiva processindustrin behöver långsiktiga villkor för att fat-ta beslut om investeringar med lång tidshorisont. Som reaktion mot den upplevda bristen på elpriskonkurrens i Sverige, och att det inte byggs för ny elproduktion, har ett tjugotal bolag i processindustrin/basindustrin inlett ett samarbetsprojekt för att öka den svenska elför-sörjningen – BAS-el. En eventuell fortsatt avveckling av kärnkraften i Sverige betecknas som bekymmersam för svensk processindustri som i så fall överväger att starta kraftproduktion i egen regi.

En fortsatt utveckling av processindustrin i Sverige förutsätter le-veranssäker elförsörjning och elpriser jämförbara med omvärlden för att uppnå konkurrenskraftiga produktionskostnader, samt en stabil och långsiktig energipolitik som grund för fortsatta investeringar.

Utsläppsrätter – en ny fråga att hanteraDen 1 januari 2005 påbörjades det nya europeiska systemet med han-del med utsläppsrätter (bränsle- och råvarurelaterade utsläpp). Detta är ett klimatpolitiskt styrmedel vars fulla konsekvenser vi ännu inte sett. Klart är att uppfyllandet av klimatmålen innebär höjda kostna-der för energiintensiv industri. Handel med utsläppsrätter kommer på

86

kort sikt att få effekter på den energiintensiva industrins konkurrens-kraft i ett globalt perspektiv. En möjlig utveckling är att industristruk-turen på sikt förskjuts från tung industri till ett mindre fossilener-giintensivt näringsliv. Stora effekter på konkurrenskraften förväntas speciellt för tillverkare av cement och kalk, för petroleumraffinande-rier samt för gruv- och stålindustri som alla är branscher med rela-tivt känslig struktur för kostnadsförändringar och står för de största koldioxidutsläppen i industrin. Handeln med utsläppsrätter har fått stort genomslag på elpriset, vilket framförallt påverkar elkrävande industri.

Kärnfrågan är om en ökad mängd växthusgaser påverkar det globala klimatet. Att mängden växthusgaser idag ökar i atmosfären förefaller idag vara vetenskapligt belagt. De senaste årens intensiva väderomslag, med fler och starkare orkaner, är ett tecken som har fått den amerikanska försäkringsindustrin att reagera. De utbetalningar som sker har ökat dramatiskt under de senaste åren, samtidigt som le-dande företag idag gör stora satsningar på energilösningar som inne-bär minskade koldioxidutsläpp (Business Week, december 2005 och Economist, december 2005).

För svenskt vidkommande måste frågan kring utsläppsrätter handla om att skapa neutrala lösningar. Systemet kring handel med utsläppsrätter måste utformas så att det inte slår ut svenska process-industriföretag där andra företag med större utsläpp gynnas interna-tionellt.

MiljöfrågorAv tradition är miljöfrågorna viktiga för processindustrin. Svensk lag-stiftning har drivit på utvecklingen av miljövänlig teknik och produk-tion. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att industrin tidigt har gjort stora miljöinvesteringar och därför ligger miljömässigt långt framme internationellt sett.

Skogsindustrin var en av de första aktörerna som arbetat aktivt med miljöfrågor. Det har även drivit på leverantörernas miljöarbete, inklusive utveckling och användning av miljövänligare transportsys-tem.

Ur många aspekter är det nödvändigt att arbeta aktivt med mil-jöfrågorna. Sammanhangen är dock centrala. Högre nationella mil-jökrav innebär en särlösning och gör det svårare att matcha konkur-renternas villkor. En harmonisering av – i första hand Europas – krav är värdefull för att skapa rättvisa förutsättningar.

Den miljöbalk som trädde i kraft 1999 ersätter 15 tidigare miljö-lagar och utgör därmed en samordnad, breddad och skärpt miljölag-stiftning för en hållbar utveckling. Utvecklingen av praxis för prag-matisk tolkning och tillämpning av miljöbalken är något som många processföretag efterlyser. I en studie av ITPS (2004) framgår att en möjlig konsekvens av ett ökat miljöfokus är att lönekostnadsökning-ar temporärt bromsas upp pga höjda kostnader för koldioxidutsläpp, handel med utsläppsrätter och grön skatteväxling (där höjda energi-skatter kompenseras med lägre löneskatter). Förändringen kan då gå i riktning mot mer arbetskraftsintensiv och mindre energi-, råvaru- och kapitalintensiv produktion.

Processindustrins offensiva miljöarbete underlättas av ett prag-matiskt förfaringssätt från myndigheterna där miljöfrågornas hante-

87

ring utgörs av en helhetssyn och ett industriellt perspektiv på miljö- och klimatfrågor som harmoniserar med övriga Europas.

Avsättningen av skyddsområden Avsättningen av skyddsområden kan tyckas vara en miljöfaktor av mindre betydelse, men har stor betydelse för delar av den råvaruba-serade industrin.

Riktlinjerna bygger på direktiv från EU, ”Natura 2000”, och för Sveriges del gäller att 14 % av ytan ska avsättas för naturskydd av olika arter och naturtyper. Naturskyddet påverkar exempelvis i hög grad gruv- och mineralindustrin genom att områden som måste avsät-tas för naturskyddet täcker viktiga mineralprovinser. Med ett förstärkt naturskydd för att skydda namngivna arter försvåras möjligheten att bedriva industriell verksamhet i dessa områden. För att hantera de situationer som Natura 2000 medför, utvecklar industrin nya meto-der och tekniska lösningar (exempelvis genom att leda vatten till an-nat vattendrag). Dock utgör konsekvenserna en försämring i produk-tionsvillkoren för branschen eftersom riskpremien för prospektering och sannolikt även för investeringar i anläggningar ökar. Även för svensk massa- och pappersindustri får avsättningen av skyddsområ-den konsekvenser på råvarutillgången.

Med strategiska avvägningar mellan närings- och skyddsintres-sen, och framsynta satsningar på forskning och utveckling kring na-turskyddsrelaterad teknik och metoder, finns en potential att vända nackdelarna till en framtida konkurrensfördel. Det kräver dock god insikt och bred samsyn från samtliga involverade aktörer. En förenk-lad hantering av naturskyddsfrågorna utifrån Natura 2000, liknande den som görs för miljöbalken, är därmed väsentlig.

Processindustrins beroende av markanvändning förutsätter att hanteringen av skyddsområden sker i balans mellan närings- och skyddsintressen, samt att framsynta satsningar görs på naturskydds-relaterad teknik och metoder.

Grundförutsättningar för processföretagen utgörs av basservice i form av vård, skola, omsorg och övrig service till invånarna, vilket underlättar rekrytering och därmed försörjning av yrkeskompetens. Ett gott företagsklimat med korta handläggningstider, kommunal konkurrenskraft (skatter, avgifter och regelsystem), kontaktpunkter för information, kunskap om processindustrins villkor och kommu-nalt intresse av samarbete med industrin är självklara och nödvändiga förutsättningar för ett processföretags möjlighet att verka på en ort.

Tillståndsansökningar och hantering av miljö-, plan- och mar-kärenden för företagens expansion utgör en grundbult i företagens möjligheter att reinvestera och expandera. Hanteringen av dessa frå-gor kan idag vara både tidskrävande och bristfällig, vilket riskerar att försena eller rent av att förhindra företagens utvecklingsmöjligheter.

Effektiva transporter är mycket viktiga, oavsett om det gäller på väg, järnväg eller båt. Med tanke på Sveriges geografiska placering, utgör god infrastruktur för gods- och persontransport en grundläg-gande förutsättning för konkurrenskraften. För skogsindustrin till-kommer ytterligare en dimension som gäller virkesförsörjningens beroende av skogsbilvägarnas farbarhet. Flygförbindelserna är av generell betydelse för persontransporterna – oavsett bransch – och

Regionala och nationella grundförutsättningar

88

möjligheterna till goda kommunikationer med egna fabriker, kunder och leverantörer. Flygförbindelserna kan exempelvis ha påverkan på var huvudkontoren förläggs, vilket är intressant utifrån ett regionalt perspektiv.

Ett ökat internationellt ägande medför en inbyggd svårighet att bedriva politik på lokal och regional nivå i syfte att främja närings-livsutvecklingen. Den globala marknaden som företagen verkar på innebär att det krävs en politisk långsiktighet, en god omvärldsbevak-ning och politisk anpassningsförmåga till nya omvärldsförutsättning-ar. Processindustrins omfattande och långsiktiga investeringar gör att de måste byggas på ett motsvarande långsiktigt samarbete med det omgivande samhället.

En central fråga gäller lokal kompetensförsörjning. Från process-industrins sida har utbyggnaden av de regionala högskolorna innebu-rit en ökad lokal tillgång till kvalificerad personal. Denna utveckling bör fortsätta och regionala högskolorna måste få en ökad frihet att själva definiera sina specialistområden. Det är av vikt att detta görs i samråd med lokalt näringsliv och inte sker på bekostnad av en all-mänt ökad arbetsdelning i universitetssektorn. Rätt genomfört kan detta innebära en tydlig konkurrensfördel för processindustrin.

Sammanfattningsvis kräver processindustrins geografiska sprid-ning bra kommunal basservice, korta handläggningstider för till-ståndsärenden och en god kunskap om processindustrins villkor på dessa orter. God infrastruktur, såväl fysiskt som intellektuellt, på re-gional och nationell nivå utgör grundläggande förutsättningar.

Främjandet av handel och investeringar och utvecklingen av EU:s inre marknad utgör en plattform för svensk processindustri. Utvidgningen av EU med tio nya medlemsstater har skapat nya marknadsförutsätt-ningar där EU omfattar 450 miljoner invånare. Därmed ingår 25 län-der i den gemensamma inre marknaden med gemensam handelspoli-tik, och en tulltaxa gentemot tredje land.

Även om Sverige och numera Europa utgör själva hemmamark-naden, konkurrerar stora delar av processindustrin globalt. Det räck-er därför inte längre med att jämföra sig med EU-länderna. De företag som levererar globalt måste även kunna möta de villkor som gäller i dessa länder, dvs konkurrensen blir därmed global. Samtidigt ökar konkurrensen på hemmamarknaden eftersom Europa som högpris-marknad även lockar utomeuropeiska producenter att sälja i Euro-pa.

Globaliseringen medför att kapitalet är mindre regionalt och na-tionellt bundet idag än tidigare. Trots allt som skrivs om Kina och öv-riga asiatiska tillväxtekonomier så sker den största delen av Sveriges direktinvesteringar i utlandet fortfarande i de traditionella industrilän-derna i Västeuropa och Nordamerika. Norden dominerar stort som mottagare av svenska direktinvesteringar (42 % åren 1993-2004), följt av övriga västeuropeiska länder (26 % under samma period), Nord- och Sydamerika (18 %) och EU (6 %), (Djerf et al 2005).

De stora industriländernas regeringar har insett vikten av en industriproduktion av hög klass och man försöker på olika sätt att värna och utveckla den egna industrin. Enligt Djerf et al. (2005) kan man idag spåra protektionistiska strömningar parallellt med industri-utvecklingen. Denna hotbild – som inte är ny – beror bland annat på

Handelspolitik och marknad

89

den smärtsamma processen vi nu ser mot en ökad specialisering i pro-duktionen. De stora omställningar som följer med en sådan process skapar lätt opinion som förordar begränsningar i handeln och där-med protektionistiska motåtgärder. Enligt en ny OECD-studie (Trade and Structural adjustment, OECD 2005) är argumenten för handels-liberalisering inte lika självklara idag som för 25 år sedan. Det be-ror bl a på allmänhetens skepsis till globaliseringen (och särskilt dess miljöeffekter). När globaliseringens effekter märks i ökade kostnader på individnivå påverkas den allmänna opinionen, vilket får politiska effekter. För Sverige har inte de protektionistiska strömningarna gjort sig gällande på samma sätt, annat än som försvar av svenska kol-lektivantal som ett sätt att hålla ute lågprisarbetskraft. Som förhål-landevis liten ekonomi med stor industriell specialisering har Sverige mycket att förlora på handelsrestriktioner (Djerf, 2005).

Hur ökade kostnader generellt sett hanteras av den starkt kon-kurrensutsatta processindustrin beror bl a på hur mycket av de ökade produktionskostnaderna man kan ta ut av sina kunder. Få process-företag har idag möjligheten att styra priset. Prisökningar påverkar dock inte bara kund utan även kundens kund, vilket kan få återverk-ningar i flera led. När ökade kostnader drabbar en hel bransch inom hela Europa kan detta komma att påverka priset för produkter där EU traditionellt har en stark marknadsställning. För företag som ex-porterar utanför EU försämras konkurrenskraften om samma klimat-politiska styrmedel, ökade elpriser osv inte påverkar deras utomeu-ropeiska konkurrenter. När ökade produktionskostnader är omöjliga att täcka via ökade produktpriser blir effektiviseringar och struktur-förändringar nödvändiga.

Slutsatsen är entydig: Svensk processindustri levererar globalt och har Sverige och Europa som hemmamarknad. Protektionistiska handelspolitiska inslag utgör ingen framgångsstrategi för svenska fö-retag med liten egen hemmamarknad.

Ägande Det utländska ägandet i svensk processindustri har ökat kraftigt un-der det senaste decenniet. Idag finns inga större kemiföretag kvar i svensk ägo. Även inom massa- och pappersindustrin är denna trend tydlig. Framgångsrika storföretag inom livsmedelsindustrin och lä-kemedel har följt samma trend. Med denna utveckling följer frågan om betydelsen av ägarnas geografiska hemvist. Denna fråga är intimt sammankopplad med frågor kring långsiktig strategisk utveckling och industriell omvandlig. Det finns således skäl att utveckla detta något.

En grundläggande diskussion kring ägande för Glete i sin bok ”Ägande och industriell omvandling” (1987). Författaren hävdar där att för att ett företag ska utvecklas på bästa sätt krävs en optimal blandning av ägare, företagsledning och kreditgivare i den strategiska processen och att tyngdpunkten i makten att formulera strategierna har växlat mellan dessa tre vid olika tidpunkter.

Glete hävdar vidare att ett hårt institutionaliserat kapital har en tendens att ”låsa in” företagen i en viss bransch/strategisk inriktning. Endast ett yttre tryck, t ex ett ägarbyte, har kunna bryta denna in-låsningseffekt. Glete talar här för att ägarnätverk – både i form av individer och institutioner – lättare kunnat driva på en industriell om-vandling.

Företagsekonomiska och tekniska förutsättningar

90

SNS ekonomiråd ägnade 2003 års skrift åt ”Ägandemakt och omvandling” där ägandet i första hand diskuteras som en samhälls-fråga (Söderström, 2003). Det grundläggande perspektivet är samhäl-lets krav på transparens i utövandet av ägande och kontroll i företag, främst med hänsyn till aktieägarna, i synnerhet minoritetsägare. Dis-kussionen tar sin utgångspunkt i den amerikanska situation som upp-stod efter millennieskiftet med en mängd ”företagsskandaler”, med Enrons konkurs som kanske mest kända fall. Den amerikanska situa-tionen är dock inte enkelt överförbar till Sverige och Europa. I Euro-pa har vi allmänt ett s k kontrollägande, där en eller ett fåtal domine-rande ägande finns i de flesta företag. I USA är ägandet mer spritt, s k marknadsägande. Företagsledningarna, i många fall med en VD som tillika är ordförande i styrelsen, får då en större makt. Slutsatserna i diskussionen kring öppenhet och transparens är relativt entydiga och har till stora delar kommit att arbetas in i den kod för bolagsstyrning som utvecklats under de senaste åren. Huvudproblemet – som ekono-mirådet också pekar på – är dock hur den Europeiska situationen ska adressera omvandlingsbehoven. En av de få författarna i skriften som diskuterar detta är Bengt Holmström (Söderström, 2003).

Han ger en kortfattad beskrivning av hur den amerikanska risk-kapitalmarknaden utvecklades med uppköpet (och utköpet från börsen) av RJR Nabisco av riskkapitalbolaget Kohlberg, Kravis & Roberts 1988 som central händelse. Holmström diskuterar hur risk-kapitalmarknaden utvecklats med en tendens till färre antal fientliga bud men också hur mängden överkapitaliserade företag minskat och hur marknaden fått en större makt över företagen och deras ledning-ar. Denna utveckling – som har en spegling om än senare och i mindre skala i Sverige – har både för- och nackdelar. Å ena sidan överförs det strategiska beslutfattandet från företagsledningarna till ägarna (eller deras ställföreträdare) och satsningar i nya verksamheter kan under-lättas. Inte minst den riskkapitaldrivna utvecklingen av biotekniksek-torn under de senaste åren pekar på detta. Å andra sidan finns en ten-dens till kortsiktighet (kvartalskapitalism) och överdriven krympning av företagens verksamhet (anorektiska företag). Slutsatsen är inte en-tydig, vad som är det bästa i vid varje tidpunkt måste således bestäm-mas för varje enskilt företag.

Ett näraliggande exempel är Perstorp. Efter en mängd olika ägare köptes företaget av riskkapitalbolaget Industri Kapital. Under en fem-årsperiod har sedan företaget sålt av verksamheter, omstrukturerat och fokuserat på några få områden. När företaget såldes till det eng-elska riskkapitalbolaget PAI den 10 oktober 2005 hade lönsamheten ökat från 12 % till 19 % (EBITDA) under perioden. Att försäljningen inte skedde till börsen (exit) eller till en industriell köpare antyder dock att omstruktureringen kommer att fortsätta. Huruvida detta är bra eller inte återstår att se. En väsentlig fråga som återstår i detta fall är var de nya ägarna väljer att bedriva kvalificerad forskning, utveck-ling och produktionsverksamhet.

I ”Huvudkontoren flyttar ut” (Braunerhjelm, 2001) diskuterar en mängd forskare huvudkontorets och den centrala ledningens lo-kalisering och dess betydelse för företagen och omgivningen. Genom-gången omfattar svenska huvudkontor som flyttas fram till i början av 2000-talet och sprider sig över en mängd branscher. Den centrala frågan för den diskussion som förs fram är den som författarna stäl-ler sig angående kompetensförsörjning. Ett vanligt antagande är att

91

ett sammanhållet huvudkontor också centraliserar en mängd kompe-tensintensiva staber som finans, affärsutveckling, ägarrelationer och – inte minst – forskning och utveckling. En hel del av de branscher och företag författarna studerar stödjer detta antagande och varnar för att omfattande flytt av huvudkontor från Sverige kan resultera i brain-drain, uttunnade ”kompetensblock” (dvs en ökad oförmåga att finna synergieffekter mellan olika kompetenser) och en uttunnad internationell ledarskapsförmåga. Ett tydligt motexempel – som för-fattarna diskuterar vid flera tillfällen – är skogskoncernen SCA, som trots ett flyttat huvudkontor (dock inom Sverige, från Sundsvall till Stockholm) har bibehållit en kvalificerad forsknings- och utvecklings-verksamhet i Sundsvall i närheten av Mittuniversitet. Som författar-na pekar på spelar sannolikt personliga preferenser hos ledande be-fattningshavare en tydlig roll vid beslutet att flytta (ut) huvudkontor. Även här finns således en både-och-situation där existensen av först-klassiga funktioner (eller frånvaron av desamma) spelar en avgörande roll: Why change a winning team?

Att ägandet av de svenska börsbolagen (främst) internationalise-rats under de senaste åren är alltså otvetydigt. Sedan början av 1980-talet har det utländska ägande ökat från under 10 % av börsvärdet till ca en tredjedel. Det har också hållit sig konstant runt en tredje-del av börsvärdet under de senaste tio åren (SCB, Aktieägarstatistik, 2005). De största utländska ägargrupperna är dels fondförvaltare (t ex Fidelity, Capital Group, Oppenheimer), dels finska och norska sta-ten. Det utländska företag som är största ägare på Stockholmsbörsen idag är Volkswagen AG följt av Elkem ASA. Av de noterade företa-gen i processindustrin har Sandvik störst andel utländska ägare med 37 % (Fristedt & Sundqvist 2005) En stor del av processindustrin är dock – som tidigare noterats – dotterbolag i utländska koncerner. Hur detta långsiktigt påverkar anställningar, kompetens- och löneutveck-ling i Sverige är dock för tidigt att svara på då huvuddelen av dessa uppköp relativt nyligen.

Slutsatserna av ägandediskussionen är inte entydig, det går inte att avgöra ”bästa ägande”, klart är dock att ett ökat internationellt ägande förutsätter ett starkt tekniskt ledarskap från svensk sida, star-ka regionala kluster, ett attraktivt investeringsklimat i Sverige och statliga satsningar på FoU. Kunskapen om konsekvenserna av ut-ländskt ägande ökar förutsättningarna för rätt agerande.

Investeringar Investeringar är nyckeln till den framtida utvecklingen av svensk pro-cessindustri. Eftersom processindustrin är så kapitalintensiv krävs stora investeringar för att hålla hög nivå på verksamheten. Re- och nyinvesteringarna möjliggör tekniksprång och förnyelse i produk-tionssystemet genom införande av ny teknologi, IT och forsknings-resultat i processer och produkter. Med detta följer utveckling av ef-fektivare arbetssätt och metoder och bättre utnyttjande av befintliga resurser, vilket ökar produktiviteten. Internationell konkurrens spelar även här stor roll. Den svenska valutans volatilitet skapar en valuta-risk som inte finns i några av Sveriges stora konkurrentländer (främst inom Euro-området). En konsekvent ränte- och valutapolitik kan här inverka positivt för incitamenten att investera i Sverige.

För att fortsätta vara konkurrenskraftig krävs en hög investe-ringstakt och ett kvalificerat investeringsinnehåll. Investeringarna

I ”Innovativa Sverige” framgår följande:Globaliseringen binder nu samman värl-dens ekonomier. Det innebär bland annat att även hemma- marknadsorienterade mindre företag i högre utsträckning di-rekt konkurrerar på en världsmarknad, eftersom deras uppdragsgivare vidgar sina internationella kontaktytor och leve-rantörsnätverk. Samtidigt ökar betydel-sen av de lokala och regionala miljöerna, eftersom geografisk närhet är viktig för möten och kommunikation mellan män-niskor som utvecklar, förmedlar och använder sig av kunskap och teknik. Glo-baliseringen väver därför in oss i världs-omspännande nätverk samtidigt som de lokala och regionala nätverkens betydelse växer. Insikt om detta har lett till ett stort antal lokala och regionala initiativ för kunskapsbaserad näringslivsutveckling utifrån de egna förutsättningarna.

Källa: Innovativa Sverige, Ds 2004:36, 11

92

styrs av vilken bild nationella och internationella investerare har av Sverige och de förutsättningar som krävs för att driva en konkurrens-kraftig processindustri här. Utländska investeringar i Sverige sker ofta i verksamheter med högt förädlingsvärde och med betydande inslag av FoU.

Företagens investeringar generellt sett blir alltmer internationellt rörliga och förläggs i allt högre grad till regioner och länder med de bästa förutsättningarna. Kostnadsbilden spelar roll, men lika centrala faktorer är stabila spelregler, tillgång till växande marknader och per-sonal med rätt kompetens. Attraktiva och geografi skt koncentrerade kunskapsmiljöer blir alltmer betydelsefulla. Processindustrins inves-teringar är långsiktiga och större investeringar har ofta formen av plattformar som ska bära utvecklingsprogram för produkter under många år. Inom massa- och pappersindustrin förutsätter exempelvis en investering i en ny maskin för journalpapper att det fi nns marknad för denna papperstyp upp till 30 år fram i tiden.

Slutsatsen är att den kanske viktigaste förutsättningen för att bi-behålla en konkurrenskraftig processindustri i Sverige är en hög in-vesteringstakt och ett högt investeringsinnehåll i befi ntliga och nya anläggningar. Alltså krävs snabb tillståndsgivning och ett gott inves-teringsklimat.

ProduktionsutvecklingMaskiner och utrustning är i princip tillgängligt för alla på en global marknad eftersom många leverantörer levererar liknande utrustning till kunder över hela världen. För äldre svenska produktionsanlägg-ningar blir konsekvensen minskad konkurrenskraft eftersom nya an-läggningar byggs med den senaste teknologin och med högre kapaci-tet. Det unika i ett företag skapas därför i större utsträckning genom egen produkt-, process- och produktionsutveckling och hur väl dessa olika delar integreras. I begreppet catching up ligger just den relativa fördel ett land kan ha av att ligga efter state of the art. Som efterslän-trare får man tillgång till de modernaste produktionsmedlen på ett förmånligare sätt än de som leder utvecklingen och satsar stora resur-ser på FoU (Johansson, 2004).

Effektiva arbetssätt är en viktig nyckel till framgång för att skapa en effektiv och konkurrenskraftig produktionsapparat. När tekniken utvecklas kring produkter och produktionssystem glöms ofta arbe-tet och arbetssättet bort. Med en helhetssyn på den industriella pro-duktionen utvecklas istället teknik och arbete parallellt vilket skapar goda förutsättningar för ökad konkurrensförmåga, se fi gur x. Genom att involvera personalen och utforma arbetet som en del i nya tek-nikutvecklings- och investeringsprojekt inom processindustrin skapas bästa möjliga produktionsförutsättningar för driften av processerna.

Konceptet för Toyotas produktionssystem och västvärldens till-lämpning av detta, kallat lean produktion, har på ett mycket tydligt sätt illustrerat vilken betydelse de mjuka faktorerna har för ett fö-retags konkurrensförmåga och lönsamhet (Toyota är världens mest lönsamma bilföretag).

Lean produktion tar sin utgångspunkt i grundläggande värde-ringar och tänkesätt och inte i konkreta metoder och tekniker. Kraf-ten bakom Toyotas produktionssystem ligger i den kontinuerliga förbättringskulturen som bibehåller principerna i Toyotas tänkesätt (Flinchbaugh, 2003). De grundläggande principerna inordnas i kate-

Figur 18. De bästa produktionsförut-sättningarna skapas när arbetet ut-formas som en del i nya teknikutveck-lings- och investeringsprojekt(Broms och Lindahl, 2005). (Broms och Lindahl, 2005).

Utveckling av teknik

Utveckling av arbete

93

gorierna filosofi, process, människor och partners, samt problemlös-ning. Se modell i figur 19.

Lean production skulle kunna vara ett framgångsrikt sätt för pro-cessföretagen att fokusera på arbetssätt, organisation, produktions-utveckling och framför allt förbättringskultur. Livsmedelsindustrin genomför nu en nationell satsning kring Lean production, och Astra Zeneca har bland annat studerat Scania som framgångsrikt arbetat med Lean Production under många år (under eget namn: Scanias Pro-duktionssystem). Tillämpningen av Lean production motsäger inte driftcentralkonceptet, utan kan ses som ett ramverk för tänkesätt och värderingar som präglar hela företagets verksamhet. Lean-tänkandet, som är mest spritt inom verkstadsindustrin, överförs idag även till an-dra delar av verksamheten som produktutveckling. Scania har exem-pelvis börjat införa dessa metoder även på forskning och utbildning (Pröckl, 2005).

För att kunna utveckla nya produkter med ökad förädlings-grad måste detta stödjas av produktrelaterad forskning, men även av forskning och utveckling inom produktion. På samma sätt behövs produktionsforskning på universiteten och på de relevanta instituten som en brygga till industrin. Denna forskning kan inte enbart beröra enhetsprocesser och enhetsoperationer utan måste även beröra pro-duktionsfrågor på systemnivå. Här finns en utvecklingspotential för svensk processindustri.

Sammanfattningsvis: framtagning av nya produkter och produk-tionseffektivisering förutsätter kontinuerlig utveckling och nya inn-ovationer på produktionsområdet, både avseende teknik, arbetssätt och metoder i produktionssystemet som helhet.

Utbildning och rekryteringKompetensförsörjningen avgör processföretagens förmåga att ut-vecklas och växa. Möjligheten till försörjning med kvalificerad per-sonal beror av flera saker, bland annat gymnasieskolornas och hög-skolornas förmåga att attrahera studenterna med utbildningar som efterfrågas av processindustrin, och ungdomarnas intresse av att läsa tekniska utbildningar. Försörjningen av arbetskraft måste ske både

Figur 19. Modell som beskriver de 14 grundläggande principerna för Toyo-tas tänkesätt (Liker, 2004). Figuren är hämtad från Bellgran och Säfsten (2005).

• Kontinuerligt organisatoriskt lärande genom Kaizen• Gå och se efter själv för att ordentligt förstå situationen (Genchi Genbutsi)• fatta beslut sakta genom konsensus med hänsyn tagen till alla valmöjligheter; implementera snabbt

• Utveckla ledare som lever filosofin• Respektera, utveckla och utmana dina medarbetare och grupper• Respektera, utmana och hjälp dina leverantörer

• Skapa processflöde för att få upp dolda problem till ytan• Använd ’’pull’’-system för att undvika överproduktion• Utjämna arbetsbelastningen (Heijunka)• Stanna när det är kvalitetsproblem (Jidoka)• Standardisera uppgifter för förändringsförbättring• Använd visuell kontroll så att inga problem döljs• Använd endast tillförlitlig, väl testad teknologi

• Basera ledningsbeslut på en långsiktig filosofi, även på bekostnad av kortsiktiga ekonomiska mål

Här är de flesta

’’lean-företagen

Gem

cjo

Gen

buts

u

Resp

ekt o

ch te

am-

wor

k

Kai

zen

Utm

anin

g

Problem-lösning

(Kontinerligförbättring

och lärande)

Människor och partners

(Respektera, utmana och utveckla)

Process(Eliminiera slöseri)

Filosofi(Långsiktigt tänkande)

Kompetensförsörjnings-systemet

94

lokalt/regionalt och nationellt, beroende på vilken kompetens som söks.

Den lokala försörjningen av välutbildad arbetskraft inom specia-liserade områden förutsätter ett gott samarbete mellan skola, kom-mun och näringsliv på orten. Om den lokala kompetensförsörjningen försämras ökar processföretagens behov av att rekrytera utbildad ar-betskraft på nationell nivå. Beroende på var företaget är beläget och vilken typ av kompetens eller utbildningsnivå som söks, blir detta mer eller mindre svårt. Balansen mellan tillgång och efterfrågan på perso-nal inriktad mot industrisektorn är en generell problematik som inte bara rör processindustrin, utan hela industrin i Sverige.

Rationalisering i verksamheter med uppsägningar av senast an-ställda och minskade rekryteringar av ny personal skapar en oba-lanserad åldersstruktur inom många processföretag. Frågan om kun-skapsbevarande inom ett företag är också aktuell, eftersom det blir svårare att skapa kompetensöverlapp med slimmade organisationer. Detta ökar beroendet av enskilda nyckelkompetenser. När pressen på företagen ökar blir det dessutom svårare att prioritera den företagsfi-nansierade utbildningen för de anställda.

Historiskt sett spelade importen av kunskap från andra europe-iska länder stor roll för bland annat utvecklingen av både gruv- och stålindustrin i Sverige. Ett inflöde av ny kunskap är fortfarande vik-tigt för svensk processindustri men försvåras idag av höga skattekost-nader. Det införda forskarundantaget gäller i huvudsak akademisk kompetens och unika experter. En vidgning av forskarundantaget till att omfatta industrikompetens i bredare termer skulle kunna öka kun-skapsimporten. I takt med att företagen blir allt mer specialiserade blir detta än viktigare då Sverige inte bara på regional nivå utan även på nationell nivå riskerar att bli underkritiskt inom flera kunskaps-områden. En europeisk samverkan är nödvändig inom både forsk-ning och utbildning för att behålla och utveckla industriproduktionen på europeisk nivå. De teknikplattformar som flera branscher inom processindustrin nu utarbetar med internationella kollegor är goda exempel på europeiska samarbetsprojekt där bl a produktion sätts i fokus. Allt bredare nätverk behövs för att stärka konkurrenskraften, inte bara på europeisk nivå utan även på global nivå.

Slutsats: en fundamental förutsättning för en konkurrenskraftig processindustri är försörjningen av kompetenta medarbetare via re-levanta och högkvalitativa utbildningar på gymnasie-, högskole- och forskarutbildningsnivå. Möjligheten att rekrytera medarbetare med erfarenhet från andra branscher liksom från utlandet bör underlättas främst genom att existerande skatter ses över.

ForskningDen statliga basfinansieringen för forskning behövs för kontinuitet och långsiktighet. Industrin satsar en stor andel på industriell FoU (kundnära FoU redovisas inte alltid vilket kan göra siffran än högre). Även industrins direkta och indirekta delfinansiering av högskole-forskning har blivit nödvändig för att garantera kompetensförsörj-ning och kunskapsutveckling inom specifika inriktningar. Att flytta fram positionerna på EU-nivå är emellertid en stor utmaning, men kommer att krävas för att säkra forskningsfinansieringen långsiktigt.

Statens finansieringsandel är avgörande för vilken infrastruktur som byggs kring forskning, grundläggande utbildning och fortbild-

95

ning, och bör därför förstärkas. Såväl behovsmotiverad grundforsk-ning som tillämpad forskning behövs.

Institutens verksamhet som brygga mellan universitetsforskning-en och tillämpningen i industrin utgör en väsentlig länk i det svens-ka kompetensförsörjningssystemet som nu håller på att stärkas. Den statliga basfinansieringen till många framgångsrika industriforsk-ningsinstitut är idag på en mycket låg nivå (< 10 %). Risken med det-ta är en uttunning av institutens överbryggande roll mellan industri och akademi, och att liten kraft kan läggas på innovativa aktiviteter som kan utmynna i nya verksamhetsområden och företag. Fortsatt förstärkning av institutens roll och resurser är således en viktig fråga för svensk processindustri. Med en konkurrenskraftig svensk forsk-ningsstruktur skapas förutsättningar för utländsk industri att förläg-ga verksamhet i Sverige (istället för det omvända), eftersom interna-tionella företag idag söker sig till de kunskapsmiljöer som är bäst ur ett globalt perspektiv.

Slutsatsen är att kunskapsuppbyggnad och nya innovationer krävs för att möjliggöra en utvecklingen mot högförädlade och kun-danpassade produkter med högt kunskapsinnehåll. Detta är omöj-ligt utan omfattande industriell FoU, starkt institutväsen och statlig forskning. Det statliga stödet till denna typ av forskning måste således förstärkas för att interaktionen mellan forskningssystemets aktörer ska bibehållas.

KunskapsmiljönMed ökad internationell konkurrens minskar inte behovet av en starkt regional bas, snarare tvärtom. Starka regionala processindu-striella kluster ger förutsättningar för informations- och kunskapsö-verföring, lärande och experimenterande – och därmed för nya inno-vationer och produkt- och affärsutveckling inom den valda nischen. Många initiativ tas idag från olika håll för att stärka befintliga kluster och skapa nya inom strategiskt viktiga områden med yttersta syfte att skapa tillväxt. Petroleumindustrin i Stenungsund kan nämnas som ett exempel bland många starka kluster inom den svenska process-industrin. Att arbeta med kluster och innovationssystem kan även ses som ett sätt att kraftsamla och koncentrera de nationella och re-gionala resurserna, inte minst den offentligt finansierade forskningen och utbildningen. Starka centra drar till sig både investeringskapital, nya företag och spetskompetens och skapar ett attraktivt utvecklings-klimat. Självklart är detta fördelaktigt för processindustrin och bör därför underlättas.

Starka regionala innovationssystem kan riskera att föra med sig protektionistiska rörelser, med minskat samarbete utanför klustret som följd. Detta gäller förmodligen framför allt gentemot andra re-gioner, snarare än gentemot andra länder.

En bra miljö eller hemmabas bör omfatta strukturer och nätverk med kund-, leverantörs- och tjänsteföretag, tillgång till kompetent arbetskraft och riskkapital, liksom närhet till forskning och utbild-ning. De initiativ som tagits för att stärka klusterutvecklingar, som t ex ProcessIT och VISANU bibehållas och utvecklas. VISANU är ett samarbete måste mellan Vinnova, Invest in Sweden Agency (ISA) och Nutek. Programmet är inriktat på processtöd, kunskapsutveckling och internationell marknadsföring i industrin.

96

Svensk processindustri behöver ett antal grundläggande förutsätt-ningar för att kunna bibehålla och stärka sin konkurrenskraft. De förutsättningar som diskuterats i kapitel 4 summeras nedan:

• Råvaruförsörjning: Svensk processindustri behöver transparenta system där inte politiska styrmedel försämrar möjligheterna till en god råvaruförsörjning.

• Energiförsörjning: Processindustrin förutsätter leveranssäker el-försörjning och elpriser jämförbara med omvärlden för att upp-nå konkurrenskraftiga produktionskostnader, samt en stabil och långsiktig energipolitik som grund för fortsatta investeringar.

• Utsläppsrätter: Systemet kring handeln med utsläppsrätter måste utformas så att det inte slår ut svenska processindustriföretag där andra företag med större utsläpp gynnas internationellt.

• Miljö: Processindustrins offensiva miljöarbete underlättas av ett pragmatiskt förfaringssätt från myndigheterna kring miljöfrågor-nas hantering och en helhetssyn och ett industriellt perspektiv på miljö- och klimatfrågor som harmoniserar med övriga Europas.

• Skyddsområden: Processindustrins beroende av markanvändning förutsätter att hanteringen av skyddsområden sker i balans mellan närings- och skyddsintressen, samt att framsynta satsningar görs på naturskyddsrelaterad teknik och metoder.

• Regionala och nationella förutsättningar: Processindustrins geo-grafiska spridning förutsätter bra kommunal basservice, korta handläggningstider för tillståndsärenden och en god kunskap om processindustrins villkor på dessa orter. God infrastruktur, såväl fysiskt som intellektuellt, på regional och nationell nivå utgör grundläggande förutsättningar.

• Handelspolitiska förutsättningar och marknad: Svensk process-industri levererar globalt, och har Sverige och Europa som hem-mamarknad. Protektionistiska handelspolitiska inslag utgör ingen framgångsstrategi för svenska företag med liten egen hemmamark-nad.

• Ägande: Ökat internationellt ägande förutsätter ett starkt tekniskt ledarskap från svensk sida, starka regionala kluster och ett attrak-tivt investeringsklimat i Sverige. Kunskapen om konsekvenserna av utländskt ägande ökar förutsättningen för rätt agerande.

• Investeringar: Den viktigaste förutsättningen för att bibehålla en konkurrenskraftig processindustri i Sverige är en hög investerings-takt och ett högt investeringsinnehåll i befintliga och nya anlägg-ningar. Alltså krävs snabb tillståndsgivning och ett gott investe-ringsklimat.

• Produktionsutveckling: Framtagning av nya produkter och pro-duktionseffektivisering förutsätter kontinuerlig utveckling och nya innovationer på produktionsområdet, både avseende teknik, ar-betssätt och metoder i produktionssystemet som helhet.

• Utbildning och rekrytering: En fundamental förutsättning för en konkurrenskraftig processindustri är försörjningen av kompeten-ta medarbetare via relevanta och högkvalitativa utbildningar på gymnasie-, högskole- och forskarutbildningsnivå. Möjligheten att rekrytera medarbetare med erfarenhet från andra branscher lik-som från utlandet bör underlättas främst genom att existerande skatter ses över.

• Forskning: Kunskapsuppbyggnad och nya innovationer krävs för

Summering av nödvän-diga förutsättningar för konkurrenskraft

97

att möjliggöra den nödvändiga utvecklingen mot nischade och kundanpassade produkter med högt kunskapsinnehåll. Detta är omöjligt utan omfattande industriell FoU, starkt institutväsen och statlig forskning. Det statliga stödet till denna typ av forskning måste således förstärkas för att interaktionen mellan forsknings-systemets aktörer ska bibehållas.

• Kunskapsmiljön: En bra miljö eller hemmabas bör omfatta struk-turer och nätverk med kund-, leverantörs- och tjänsteföretag, till-gång till kompetent arbetskraft och riskkapital, liksom närhet till forskning och utbildning. De initiativ som tagits för att stärka klusterutvecklingar, som t ex ProcessIT och VISANU måste bibe-hållas och utvecklas.

Skillnaden mellan aktuellt läge och önskvärt läge för konkurrenskraf-tig processindustriell verksamhet i Sverige skapar behov av en hand-lingsplan med ett antal kraftfulla åtgärder. Denna presenteras i nästa kapitel.

98

Förslag till åtgärder för att stärka den globala konkurrenskraften för processindustriell verksamhet i Sverige

Processindustrin har många styrkor och möjligheter att bygga vidare på, men även svagheter och hot som måste hanteras. Representanter för de sex ingående branscherna har tagit fram en bruttolista med närmare 60 åtgärdsförslag. Med bruttolistan som utgångspunkt har förslag tagits fram på två nivåer med syfte att öka konkurrenskraften för svensk processindustri:1. Förslag till övergripande inriktningar 2. Fördjupade åtgärdsförslag som omfattar specifika företags- och

produktionsvillkor

Den kompletta bruttolistan som utarbetats har vidare delats upp i åtgärdsförslag på aktörerna staten, FoU-systemet och företagen, samt med tillägg för de förslag som är specifika för respektive bransch. För den som vill se vilka åtgärder som respektive bransch föreslagit (ca tio per bransch) rekommenderas bilagorna 7-11.

För att hålla jämna steg med omvärlden behöver förutsättningarna för svensk processindustri förbättras. Investeringsklimatet måste ut-vecklas kontinuerligt. Med gemensamma krafter är det möjligt att behålla och utveckla en kvalificerad processindustri i Sverige.

Det här behöver industrin göra:• Fortsätta investera i ökad förädling• Expandera, vilket skapar förutsättningar för nya jobb• Satsa på kompetensutveckling för all personal• Fortsatt arbete för hållbar utveckling• Tillsammans med staten stärka strategiskt utvalda högskolor• Medfinansiera EU-stödd forskning och utbildning• Öka det industriella engagemanget i yrkesutbildningen via bland

annat praktikplatser

Det här behöver staten göra:• Skapa långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga förutsättningar

på energiområdet• Säkerställa gott investeringsklimat (valuta-, finans- och skattefrå-

gor)• Förbättra förutsättningarna för effektiva transporter och logistik,

se över skatter i transportledet• Förenkla hanteringen av miljöfrågor• Satsa på forskning och utbildning som är inriktad på processin-

dustrin, med samverkan mellan de regionala och de stora högsko-lorna

Vad behövs?

99

• Satsa på att profilera högskolorna mot forskning och utbildning relaterad till den regionala processindustrin

• Förstärka branschforskningsinstitutens resurser och koppling till processföretagen med hjälp av branschforskningsprogram

• Intensifiera arbetet på EU-nivå med aktiv bearbetning av frågor som påverkar svensk processindustri

• Öka satsningarna på yrkesutbildning

Under de senaste åren har flera studier och diskussioner handlat om svensk konkurrenskraft på ett övergripande plan (till exempel IVA-projektet Teknisk Framsyn 2001 och 2004 samt Produktion för kon-kurrenskraft 2005). Dessa diskussioner, kombinerat med de förslag som förts fram i denna skrift kan formuleras som ett antal övergripan-de förslag som gäller all industriell verksamhet i Sverige. Här kommer vi att lista dessa, exemplifierade med processindustrins behov.

Bilda ett strategiskt forsknings-, innovations- och energiråd• Ett nationellt forum. Det krävs ett forum där berörda aktörer kan

mötas för att diskutera gemensamma åtgärder som bidrar till att stärka industrins konkurrenskraft. Regeringen bör därför tillsätta ett strategiskt forsknings- och innovationsråd under ledning av statsministern. I forumet bör ingå företrädare för relevanta aktö-rer. Företagen, facket, lärosätena och instituten medverkar genom att utse företrädare på hög nivå.

• Nå en långsiktighet och stabilitet i energi- och miljöpolitiken som skapar tydliga spelregler. Detta krävs för fortsatta investeringar. En konsekvensanalys kring effekterna av de höga energipriserna underlättar förståelsen för den industriella problematiken. I sam-band med detta krävs även att en infrastruktur för naturgasan-vändning i Sverige byggs.

Öka kunskapen om processindustrin i Sverige• Kunskaperna om svensk processindustris villkor och betydelse be-

höver öka. Det gäller både hos allmänhet som hos beslutsfattare inom politik och samhällsliv. Medvetenheten om svensk process-industris styrkor i förhållande till andra länder bör också höjas bland potentiella investerare. Lämpliga utförare föreslås analysera och kommunicera svensk processindustrins villkor, betydelse och konkurrensfördelar ur ett investeringsbefrämjande perspektiv. Ex-empel på utförare kan vara ITPS och ISA.

• FoU-systemet bör bidra med faktaunderlag om processindustrins betydelse för svensk ekonomi. FoU-systemet bör genom forskning även utveckla ny kunskap om hur olika faktorer påverkar process-industrins konkurrenskraft. Väsentligt är att kommunicera fram-tagna modeller till politiker och andra beslutsfattare.

• Företagen och branschorganisationerna bör bidra till kunskaps-spridningen genom ökade kontakter med det omgivande samhäl-let. De bör även delta och synas mer i debatten som rör industri- och samhällsfrågor. Ta fram ett åtgärdspaket för förstärkning av processindustrins image, nationellt och internationellt.

Allmänna fördjupade åtgärdsförslag

100

• Företagen och branschorganisationerna bör ta fram arbetsformer, metoder och övrigt support som underlättar för internationella in-vesterare och företag att investera i svensk processindustri. Över-väg ”portaltanken” med en dörr in för snabb och effektiv hante-ring av tillståndsprövningar, kontaktförmedling etc.

• Öka kunsskapen om processföretagens supply chain. Detta kan göras av staten och branschorganisationerna i samverkan. Pro-cessindustrin är en stor köpare av transporttjänster och logistiken är en viktig komponent att fokusera på. Transporter av råvaran är lika viktig som transport av färdig produkt. Infrastruktur, vägar-nas farbarhet, bränslekostnader och andra relaterade logistikfrå-gor är av vikt.

• Skapa branschöverskridande (företags)nätverk inom produktions-teknik/ produktionssystem. Ökad samlad kompetens skapar även andra spin-off möjligheter. Marknaden är global, nätverken bör därför utvidgas till att bli globala eller regionala ”kluster”. Kata-lysatorer behövs för att hålla ihop denna typ av ”formellt instal-lerade informella nätverk”.

• Stärk de industriella systemen (klustren) genom profilering i sam-verkan. Öka samverkan mellan branscherna inom värdekedjan. Kunder och applikationer styr först och främst och krävande kun-der är kvalitets- och teknikdrivande. Ökad förståelse för kunder-nas processer och kritiska funktionskrav ger produkter med rätt funktionsegenskaper. Breddad rekrytering och ökad rörlighet mel-lan branscher är sätt att lära sig mer om kunderna.

Prioritera produktionen som strategiskt utvecklingsområde för Sverige – ta fram en nationell produktionsstrategi• Produktionens ställning behöver stärkas i Sverige. Utgångspunk-

terna för detta är att produktion utgör ett konkurrensmedel för industrin, och att produktion ska betraktas som ett generiskt kun-skapsområde som kan tillämpas på olika typer av branscher. För-sta steget blir att ta fram en nationell produktionsstrategi (i likhet med flera konkurrentländer). Staten ansvarar genom VINNOVA för framtagningen av denna. Uppdraget bör vara att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för att stärka producerande företags konkurrenskraft, samt att jämföra med vad som görs i andra län-der. (Se bland annat handlingsplaner för USA, England, Frankrike, Danmark.)

• Branschorganisationerna inom processindustrin bör bilda ett pro-duktionskonsortium. Processindustrins produktionskonsortium medverkar aktivt i framtagningen av den nationella produktions-strategin tillsammans med Teknikföretagen och representanter från företag, fack, lärosäten och institut. Uppgiften bör vara att ta fram ett manifest och en gemensam plattform för produktions-frågor, att påverka attityder samt att utveckla processindustrins varumärke.

• Forskningsfinansiärer bör ge stöd till små och medelstora företag inom produktutveckling och produktionsutveckling.

101

• Inför lean production, dvs moderna industriella verksamhetsme-toder. Lean production kan vara det som behövs för att starta pro-cessen kring effektivisering och utveckling av produktionen. Iden-tifiera och tillsätt ”kulturbärare” som kan förändra tänkesätt och arbetssätt. Kombinera med utbildning och forskning och dialog med facken. Nya arbetsformer skapar gränsöverskridande befatt-ningar, vilket kräver översyn av facklig organisationsstruktur.

• Lär av andra branscher när det gäller generella metoder och arbets-sätt för ökad produktionseffektivitet, tillgänglighet, underhåll etc. Utnyttja det som är gjort och går att överföra. Men frågeställning-arna (problemen) är inte desamma, varför de olika branscherna måste bearbeta vedertagna metoder/arbetssätt och utveckla nya. Medel måste till för att hjälpa företagen överföra metoder och ar-betssätt.

Satsa på produktionsinriktad forskning och utbildning • Profilera och koncentrera satsningar på produktionsinriktad gene-

risk forskning och utbildning. Det är nödvändigt för att produk-tion ska kunna bli ett strategiskt utvecklingsområde för Sverige. Speciella satsningar med tillämpning mot processindustrin krävs (inte minst på produktionssystemnivå) eftersom det i stor ut-sträckning saknas idag. Staten bör ge ett tydligt uppdrag till in-dustriforskningsinstituten att utveckla och samordna FoU inom produktionsområdet och över branschgränserna. Instituten bör få en tydlig roll att sprida ny produktionsteknik och produktions-kunskap, samt bidra till dess implementering i främst mindre och medelstora företag.

• FoU-systemet bör få ökade resurser till produktionsrelaterad forskning. Exempelvis efterfrågas forskning inom processteknik för att öka beställarförmågan gentemot maskinleverantörer, om sensorer för effektivare och flexiblare processtyrning och inom supply chain.

• Bygg upp ett forskningsprogram för utveckling på produktions-systemsnivå inom processindustrin. Det skulle exempelvis kunna innehålla delområden med följande rubriker:

Innovativ produktionsutveckling genom samarbete mellan kunder och leverantörer.

Framtagning av driftcentraler och andra fysiska rum för effektiv processtyrning – kombinera arbetsorganisation och industridesign i produktionssystemet.

Nya och innovativa arbetssätt för framtidens processindustri. Bred tillämpning av Lean production i processindustrin. Produktionsledning inom internationella processindustriföretag.

• Forskningsfinansiärer bör satsa på energiforskning för fortsatt en-ergieffektivisering inom processindustrin.

• Skapa arenor för produktionskunskap. Samordna produktions-kompetens internt på varje företag, mellan processföretag och mellan branscher.

102

• Fokusera på marknadsinriktad forskning och utveckling: Åter-spegla behovet av marknadsinriktad/marknadsstyrd FoU i an-slagssystemet och inom högskolan och stärk institutsektorn, samt öka den industriella samverkan – styr därför forskningsanslag mot ökad tvärdisciplinär forskning. Det räcker inte enbart med forsk-ning kring de egna processerna, det är också nödvändigt att öka kunskapen om kundernas processer, produkter och funktionskrav. Genom att leverantör och kund involveras i varandras FoU kan nya innovationer uppstå.

• Öka satsningen på processteknisk forskning som förbättrar bru-kens beställarkompetens mot utländska maskinleverantörer. Utan god beställarkompetens klarar man bara av att köpa standard-maskiner. Processutvecklingskunnande finns i hög utsträckning hos maskinleverantörerna idag och dessa finns inte längre kvar i Sverige. Utan avancerad processutveckling förlorar bruken i kon-kurrenskraft.

• Profilera Sverige mot branschoberoende produktionsforskning. Marknadsför internationellt för att attrahera och rekrytera inter-nationella produktionsforskare.

• Koppla ihop affärsmannaskap med produktion. Utveckla både incitaments- och supportsystem samt utbildning för att stimule-ra till ökad affärsmässighet. Gå från båda hållen med utbildning (produktionsutbildning för marknad, och marknadsutbildning för produktion).

• Öka produktivitetsfokus. Utveckla nya angreppssätt och verktyg som hjälpmedel. Tillämpa lean production, lär av best practice och arbeta vidare med TPM (produktivt underhåll) är några möjlighe-ter.

Stärk innovationsförmågan genom samarbete mellan kunder och leveran-törer • Stärk det nationella industrisamarbetet mellan olika aktörer. Sam-

arbetet har hittills varit en viktig nyckel till utvecklingen av många framgångsrika processföretag. Kvalificerat kund-leverantörssam-arbete på hemmamarknaden driver även produktionsutveckling-en framåt inom flera branscher. Medvetenheten om vilken fram-gångsfaktor samspelet mellan krävande kunder och kvalificerade leverantörer är för innovationsförmågan behöver höjas. Det ger förutsättningar för att underlätta och förnya samarbetet.

• Stöd och utnyttja den kvalificerade tekniska kundtjänsten bättre. Kunskapen och förmågan att etablera nära kundkontakter på produktnivå och genom hela värdekedjan är en generell konkur-rensfördel att utnyttja. Denna konkurrensfördel behöver utnyttjas ännu mer, vilket kräver riktat fokus på teknisk kundservice och ett strukturerat angreppssätt från både industri och högskola.

103

Utveckla innovationer och nya produkter i gränssnittet mellan branscher och discipliner• Skapa mötesplatser, strukturer och metoder som möjliggör gräns-

överskridande möten och samarbeten mellan branscher, företag och discipliner. Inom processindustrin ser man en stor framtida utvecklingspotential för nya produkter och innovationer i gräns-snitten mellan områden. FoU-systemet kan skapa förutsättning-ar för utveckling i gränssnittet mellan branscher och discipliner. Detta kan ske genom branschöverskridande forsknings- och ut-bildningssamarbeten mellan process- och verkstadsindustri, samt genom att initiera och stödja nätverk över branschgränserna (t ex av typen ProcessIT Innovations). Företagen föreslås också etable-ra branschöverskridande nätverk för möten och samarbeten kring produktutveckling och produktionsteknik.

• Utöka satsningen på ProDesign som idag är riktad mot verkstads-industrin, till att även omfatta processindustrin.

• Satsa på forskning kring utveckling av sensorer för processindu-strin för att öka omfattningen av on-linestyrning, sensorer och mätpunkter i processerna. Syftet är att skapa effektivare och mer flexibel processtyrning som klarar kraven på snabba omställningar för kortare serier i kontinuerliga system.

• Arbeta gränsöverskridande för att sprida produktionskunnandet och ta del av produktionskompetens från andra branscher samt internationellt.

• Vidareutveckla dagens goda industrisamverkan kring infrastruk-turlösningar (hamnar, järnvägar osv).

Förnya systemet för utbildning och kompetensförsörjning• Utveckla kompetensförsörjningen, den är fundamental för pro-

cessindustrins konkurrenskraft och behöver därför ständigt ut-vecklas och förnyas. FoU-systemet kan mer systematiskt utveckla utbildningar med inriktning mot processindustrin som innehåller mer av produktionskunnande och entreprenörsskap. Inom ingen-jörsutbildningen bör moment av tekniskt ledarskap införas och förstärkas, liksom moment som fokuserar på kopplingen mellan produktion och affärsmannaskap.

• Företagen kan bidra till anställdas kompetensuppbyggnad genom kreativa lösningar där branschkompetensen i högre grad bevaras under konjunkturcyklerna. Ett exempel är delade anställningar (t ex genom kuvösverksamhet i anslutning till universiteten med möjlighet att arbeta som forskare eller konsult under lågkonjunk-turer).

• Företagen kan inrätta gemensamma trainee-program där unga an-ställda får möjlighet att rotera mellan olika företag och därmed bredda sin kompetens. Starkare nätverk och ökad kunskapsöver-föring mellan företagen är fler fördelar med gemensamma pro-gram.

104

• Integrera utbildning i Tekniskt ledarskap i ingenjörsutbildning-arna. Svenska ingenjörer kommer till korta i globala företag om utbildning och träning i projektlednings- och managementsitua-tioner saknas. God träning stimulerar till att våga ta ledarskapet, vilket gynnar de svenska anläggningarna.

• Skapa en ökad förståelse och ett nytt synsätt kring gränsöverskri-dande operatörs- och underhållsbefattningar. Framtidens produk-tionssystem går mot mer integrerade funktioner och befattningar. Med ökad arbetsintegration mot operatörsstyrt underhåll, bort-tagna gränser på underhållssidan mellan mekaniker och elektriker etc, ställs andra och högre krav på kompetens för drift- och under-hållspersonal. För att skapa en ny arbetsorganisation behövs ett nytt synsätt och en förståelse för gränsöverskridande verksamhet hos ledning, operatörer och fackföreningar om nödvändigheten av nya och verksamhetsstyrda befattningar, facktillhörigheter och av-tal.

Ta hem internationell kunskap och kompetens• Förstärk processindustrins konkurrenskraft. Genom att företa-

gen tillgodogör sig och exploaterar kunskap som har utvecklats utanför landets gränser ökar konkurrenskraften. Ett ökat utbyte, globalt och på EU-nivå, mellan svenska företag och forskare och utländska, är vitalt för inhemsk kunskapsutveckling. Det blir dess-utom allt viktigare i takt med ökad koncentrering och profilering inom den statliga forskningen och industrins FoU.

• Staten bör stimulera internationellt forskningssamarbete bl a ge-nom att stärka den nationella processrelaterade forskningen, samt genom att förbättra möjligheterna till medfinansiering i europe-iska och internationella forskningsprojekt. Staten föreslås vidare skapa system som gör det attraktivt för utländska experter och chefer att jobba i svensk processindustri. FoU-systemet med forsk-ningsfinansiärerna i spetsen bör skapa incitamentsystem som mo-tiverar forskare (och företag) att öka deltagandet i europeiska forskningsprojekt. Forskningsinstitut, universitet och högskolor bör även öka sin förmåga och kapacitet att leda internationella forskningsprojekt. Företagen kan också bredda rekryteringen till sina verksamheter, samt öka sin internationella benchmarking.

• Skapa incitamentssystem för att stimulera forskare till att öka an-delen EU-finansierad produktionsforskning (exempelvis att öka antalet ansökningar med 100 % och success rate på 50 % under tre år).

Vidareutveckla hållbar utveckling som framgångsfaktor för svensk pro-cessindustri• Utnyttja den svenska processindustrins starka internationella ställ-

ning när det gäller miljö och etik. Möjligheten att utveckla miljö-anpassade processer och produkter bör stimuleras. Det är nödvän-digt att ta ett samlat grepp kring området grön kemi med arbete kring attitydfrågor, kunskapsuppbyggnad, utbildning samt pro-duktutveckling. Staten bör bidra med resurser till området grön kemi för att urskilja reella kommersiella möjligheter. FoU-systemet

105

kan, som en del i systemuppbyggandet för grön kemi, fokusera på den forskning och utbildning om gröna produkter och grön pro-cessteknik som skapar goda framtida kommersiella möjligheter. Företagen är både mottagare och aktörer.

• Stöd utvecklingen av energi- och miljöanpassade produkter och processer. Detta för en fortsatt långsiktigt hållbar industriutveck-ling för processindustrin och för samhället, och bör göras av forsk-ningsfinansiärer såväl som företagen själva.

• Öka kompetensen inom energi- och miljöområdet via breda ut-bildningsinsatser. Använd den svenska konkurrensfördelen på miljösidan och öka försprånget genom utbildning och kompetens-utveckling.

Den bruttolista som tagits fram med ett sextiotal förslag kan struk-tureras på ett antal olika sätt beroende på syftet. Nedan redovisas de branschspecifika åtgärder som föreslagits (utan uppdelning på ak-tör).

Branschspecifika åtgärdsförslagMassa- och pappersindustrin: Underlätta för utveckling av nya produkter, bl a i gränssnittet mel-lan branscher och discipliner (vilket kan skapa nya produktsegment). Nya innovationer och produkter triggar även framtida investeringar. Idag är det brist på innovationskraft för nya produkter och processer inom massa- och pappersindustrin, och branschen är inte patentin-tensiv.

Vidareutveckla den påbörjade forskningsprofileringen på hög-skolorna inriktad mot massa- och pappersindustrin. Nuvarande in-frastruktur är en bra grund som måste vidareutvecklas. Ta ett helhets-grepp på den akademiska forskningen utifrån ett branschperspektiv. Skapa inte små öar av kompetens. Konkretisera kopplingen mellan forskningen och skapandet av innovationssystem.

Skapa en akademisk forskningsstruktur med balans mellan den svenska skogsnäringen och skogsindustrin. Antalet inrättade profes-surer och anslagstilldelningen för forskningen är idag mycket kraftigt förskjutet mot värdekedjans tidiga steg, dvs skogsnäringen. Inom det skogliga området finns 72 professurer, medan antalet inom det skogs-industriella området endast är ett tiotal. Större resurser till det skogs-industriella området skulle ge bättre möjligheter till nya forsknings-rön, kunskapsuppbyggnad och nya utbildningsinsatser – och därmed bättre argumentation för det skogsindustriella systemet generellt sett och positiv inverkan på massa- och pappersindustrins konkurrens-kraft.

Kemi-, plast och läkemedelsindustrin:Identifiera potentialen för grön kemi i Sverige. Ta ett samlat nationellt grepp kring framtidssatsningen grön kemi. Utgå från det som görs idag på Chalmers och i Stenungsund och skapa ett nationellt centra.

Utöka utbildningssamarbetet på Europanivå inom kemi- och kemiproduktionsområdet. Förbättra möjligheterna för studenterna

Branschspecifika åtgärdsförslag

106

att läsa kurser från andra länder, speciellt inom smala områden där Sverige är underkritiskt.

Hejda fragmentariseringen inom högskolan. Antalet svenska högskolor med kemi- och kemiteknisk utbildning är för många och spetsen är inte tillräcklig. Viss utbildning bör ske på ett europeiskt plan.

Vidga blicken mot Europa och Norden för ökat industriellt sam-arbete. Norge är en viktig samarbetspartner för kemi- och plastindu-strin. Genom intensifierat samarbete finns mycket att vinna i form av ömsesidigt lärande och nätverksskapande.

Skapa modeller och metoder inom produktionsekonomi och pro-duktionsteknik med tillämpning på läkemedel. Idag finns ingen forsk-ning och utbildning som backar upp branschen inom dessa områ-den.

Utvärdera framtida utvecklingsområden som kan generera kon-kurrensfördelar och innovativa lösningar, till exempel:

1) Samordna produktionskapacitet inom biotekniksidan. Läke-medelsprodukterna kommer inte att belägga hela anläggningar fram-över, det är så pass stora investeringar. Idag saknas nätverket eller plattformen för att koppla ihop spetskompetensen och produktions-kunnandet. Det handlar om att skaffa sig kontroll över produktions-kapaciteten och skapa möjlighet till storskalig produktion.

2) Utveckla produktionssystem för personalised medicine: Skapa förutsättningar för enstycksproduktion av läkemedel som möjliggör personalised medicine (innebär mass customization). En del i syste-met skulle kunna utgöras av intelligenta förpackningar. Koppla även produktionsplattformen till diagnossidan, kliniska studier och perso-nalised medicine. Produktionen som motorn för utvecklingen utgör härmed ett konkurrensmedel. Enstycksproduktion skapar möjligheter till nya strukturer, mervärde för kunden – och nya affärsmöjligheter.

3) Gränsöverskridande produkt- och processutveckling för läke-medel -livsmedel ger goda möjligheter till nya innovativa produkter inom bl a functional food-området. Kräver entreprenörsskap.

Järn- och stålindustrinGenomför satsningar på produktionsinriktad forskning med tillämp-ning på stålindustrin. Exempel på forskningsområden på systemnivå är: processintegration inom värdekedjan där kunder och leverantö-rer knyts samman, teknisk logistik som integrerar material- och pro-duktionsflöden, och forskning kring samspelet mellan människan och tekniken i en processmiljö.

LivsmedelsindustrinÖka utbildningsnivån i branschen. Skapa nationella kunskaps/kom-petenscentra och program för utbildning till företag inom livsmedels-industrin som är i behov av utbildningsinsatser. Starta utbildningar på högskolenivå i produktionsteknik för alla typer av branscher (inte bara verkstadsindustrin).

Satsa på FoU för produktutveckling, processutveckling och pro-duktionsutvecklingen och se utvecklingen av nya produkter i en helhet.

Tydliggör hur förädlingskedjan från jordbruk till konsument ser ut (”från jord till bord”) och i vilka steg ökad kunskap och kompe-tens kan vara avgörande, liksom vilken internationell marknadspo-tential som finns i svenskproducerade livsmedel.

107

Satsa på högre innovationstakt och fortsatt varumärkesbygg-nad för att stärka konkurrenskraften gentemot handelns egna varor, EMV.

Påbörja ett långsiktigt arbete för att stärka branschens identitet och status och skapa en positiv ”livsmedelsindustrianda”.

Utöka satsningen på ProDesign, som idag är riktad mot verk-stadsindustrin, till att även omfatta livsmedelsbranschen. Ger stöd till små och medelstora företag i produktutveckling och produktionsut-veckling (lean production).

Satsa på forskning i produktionsteknik även för andra branscher än verkstadsindustrin (processindustri inkl. livsmedelsindustrin).

Lär av andra branscher när det gäller generella metoder och ar-betssätt för ökad produktionseffektivitet, tillgänglighet, underhåll etc. Utnyttja det som är gjort och går att överföra, men frågeställningarna (problemen) är inte desamma, varför de olika branscherna måste be-arbeta vedertagna metoder/arbetssätt och utveckla nya. Medel måste till för att hjälpa företagen överföra metoder och arbetssätt.

Satsa på forskning kring utveckling av sensorer för processindu-strin för att öka omfattningen av on-linestyrning, sensorer och mät-punkter i processerna. Syftet är att skapa effektivare och mer flexibel processtyrning som klarar kraven på snabba omställningar för kor-tare serier i kontinuerliga system.

På politisk nivå har ett arbete påbörjats under våren 2005 där re-geringen tillsammans med företrädarna från sex nyckelbranscher ge-nomför branschsamtal för att gemensamt utarbeta strategiprogram för att stärka Sveriges utgångsläge som kunskapsintensiv industri-produktion. Strategidiskussionerna för processindustrin gäller me-tallurgi-, läkemedel-, skogs- och träbranschen. Övriga branscher är fordons-, IT-, telekom- och bioteknikbranschen. Strategiprogrammen kommer att innehålla konkreta förslag till åtgärder för att utveckla Sveriges position inom avancerad FoU och produktion. Enligt minist-rarna Nuder och Östros kommer ekonomiska resurser att avsättas för detta under hösten 2005.

De åtgärder som föreslagits här i syfte att stärka svensk process-industris konkurrenskraft utgör en utgångspunkt för framtagningen av en handlingsplan som bör omfatta både generella och branschspe-cifika åtgärder.

Flertalet åtgärdsförslag är även gemensamma med verkstadsin-dustrins agenda för att stärka svensk produktion. Den viktigaste ge-mensamma nämnaren för både processindustri och verkstadsindustri är nödvändigheten av att skapa attraktiva och långsiktigt stabila in-vesteringsförutsättningar i Sverige. Ett gott och förutsägbart svenskt företags- och investeringsklimat kombinerat med goda möjligheter för forskning och utveckling stimulerar till expansion inom befintliga företag via nya investeringar och till ökad etablering av utländska företag i Sverige.

Det finns också en betydande potential till utveckling och nya innovationer i Sverige genom ett ömsesidigt lärande över företags- och branschgränserna, och inte minst mellan processindustrin och verkstadsindustrin som helhet. Detta motiverar till ökad samverkan och till branschöverskridande verksamhet mellan branschorganisa-tionerna, företagen och på forsknings- och utbildningssidan. De pro-

Gemensam handlingsplan

108

cesser som dragits igång genom projekten Produktion för konkur-renskraft och Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri ger goda förutsättningar för ökad samverkan.

Långsiktiga förutsättningar och produktionsvillkor skapas inte genom några snabba eller enkla metoder. Det krävs kraftfulla och långsiktiga insatser förankrade i en nationell teknikvision med många olika aktörer på såväl nationell, regional som kommunal nivå. Ingen aktör och ingen nivå kan ensam skapa de nödvändiga villkor som krävs för en fortsatt konkurrenskraftig processindustri i Sverige. Ut-gångspunkten för förändring är kunskap och insikt i processindu-strins villkor och en vilja att påverka dessa villkor. Detta projekt har visat att det finns en stor vilja och ett stort engagemang för att öka konkurrenskraften för svensk processindustri.

109

Källförteckning

Agfors, Gunnar (2003): Olja – tillgång och prisutveckling, Utredning på uppdrag av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.

Anderstig, Christer; Johansson, Joakim; Schagerström, Tina; Sjölin, Lina; Wigren, Anders (2004): Motbild till LU 2003/2004 – Ett al-ternativt scenario för inlandet, Inregia AB på uppdrag av Inlands-regionen.

Affärsvärlden 040505Bellgran, Monica; Säfsten, Kristina (2005): Produktionsutveckling,

Utveckling och drift av produktionssystem, Studentlitteratur, Lund.

Bo Berggren: Industrial Structure and Competitivness, in “Iron and Steel – Today, Yesterday and Tomorrow”; Conference proceed-ings, Jernkontoret, Stockolm 1997

Bergsstaten, Bergverkststatistik 2004Broms, Gunnar; Lindahl, Pär (2005): Effektivt arbete i processindus-

trin. Hur man gör. Från strategi till genomförande, VINNOVA Rapport VR 2005:1.

Braunerhjelm, Pontus (red): Huvudkontoret flyttar ut; SNS, Stockolm 2001

Business Week, 7 December 2005: Heating up: Climate change is al-ready hearting the insurance industry”

Djerf, Olle; Frisén, Håkan; Ohlsson, Henry; Hagman, Lena (2005): Svensk industri i globaliseringens tid. Nya behov av investeringar och kompetensutveckling. En rapport av Industrins Ekonomiska Råd, juni 2005.

Ds 2001:63ECON (2003): Hur dollarberoende är den svenska industrin? ECON-

rapport nr. 14/03 framtagen på uppdrag av Svenskt näringsliv, Stockholm.

Economist, 10 December 2005: “The Greening of General Electric”; Edström, John Olof (2003): Statsstödd gemensam forskning inom

Sveriges stålindustri, satsningar och resultat, Jernkontoret, Stock-holm.

Eriksson, Magnus: Raw Materials Report, 2005European Steel Technology Platform, Strategic Research Agenda, Ex-

ecutive Summary, European Commision, April 2005Ferdows, 1989FoodLINK News, issue 50, 2005Formas, 2004: Nationellt forskningsprogram för livsmedelFossum, Greta (2005): A Technology Platform for the Competiti-

veness of the European Forest-based Sector, Seminar in Brussels 050125 “From R&D to New Business Models”.

Fransson, Roland (2005): EMV: Nu kommer den fjärde vågen, Salt, 050613

Daniel Fristedt & Sven-Ivan Sundqvist: Ägarna och Makten i Svenska Börsföretag 2005; SIS Ägarservice AB, Stockholm, 2005

Frostell, Björn; Laestadius, Staffan (1998): Tänkbara utvecklingsvä-gar mot en uthållig skogsindustri år 2021, Ur Naturvårdsverkets framtidsstudie; Skogsindustri År 2021 – på väg mot hållbarhet, Rapport 4863, Stockholm

110

Frycklund, Jonas (2004): Sverige tappar direktinvesteringar, Ur Palin-ski, Agnes, red. (2004): Framtida utmaningar, Svenskt Näringsliv, Stockholm.

Holland, Tom: ”Feeding China’s Giant Appetite; Far Eastern Eco-nomic Review June 3 2004, pp 44.

Glete, Jan: Ägande och industriell omvandling, SNS, Stockholm 1987

ISA (2005): Oil and Petrochemicals Sweden. An expanding industry, Invest in Sweden Agency (ISA).

ITPS (2004): Basindustrin och Kyoto. Effekter på konkurrenskraft av handel med utsläppsrätter, från Institutet för tillväxtpolitiska studier, A2004:019.

IVA (2005): Made in Sweden, Produktion för konkurrenskraft - syn-tesrapport, Stockholm. Se www.iva.se

Jernkontoret (2004): Strategiskt stålforskningsprogram för Sverige 2005-2009. Programförslag. Jernkontorets forskning, Stockholm.

Johansson, Kurt (2004): Västsvensk petroleumindustri 1945-2000: etablering och framväxt. Doktorsavhandling vid Chalmers teknis-ka högskola, serie nr 2146, Göteborg.

Jordbruksverket (2004). Livsmedelsexport – förutsättningar och möj-ligheter, Rapport 2004:9.

Jönsson, Boel (2004): Reach når konsulterna, Kemivärlden 2004:10. Jörgensen, Peter A., Innovation Development in Europe ABKemivärlden (2005a): Shejkerna tar över i Borealis, Kemivärlden med

kemisk tidskrift, Nr 7/8, 2005. Kemivärlden (2005b): Perstorp på internationella säljlistan, Kemi-

världen med kemisk tidskrift, Nr 7/8, 2005. Larsson, Staffan; Malmberg, Anders (1992): Skogsindustriellt pro-

duktionssystem i förändring – Exemplet SCA och Sundsvallsregio-nen, Forskningsrapport nr 105, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet.

Lindqvist, G., Malmberg, A., Sölvell, Ö.; Svenska klusterkartor. En statistisk inventering i Sverige 2002; CIND, Uppsala Universitet 2002

Livsmedelsföretagen (2005): Livsmedelsåret 2004, Livsmedelsföreta-gen, Li, Stockholm.

Liker, 2004Lönner, Göran (1995): Träråvarubaserad industri i Sverige – ett fram-

tidsscenario, ERU-rapport 89/ Mitthögskolans rapportserie nr 1995: 9, Fritzes, Stockholm.

MITU (2003): Vision 2010 – ett nationellt program för svensk bergin-dustri, Stiftelsen Mineralindustrins Teknikutveckling, Göteborg,se www.svemin.se.

Naturvårdsverket (1998): Skogsindustri år 2021 – på väg mot håll-barhet, Naturvårdsverkets framtidsstudie, Rapport nr 4863.

Nuder, Pär; Östros, Thomas (2005): Regeringen lovar stöd till in-dustrins forskning, Dagens Industri, Debatt, 050804.

Ny Teknik 041020Ny Teknik 041124Ny Teknik 050526Ny Teknik, 050607Näringsdepartementet (2001): Svensk basindustri. Konkurrenskraft

och hållbar utveckling, Ds 2001:63:

111

Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet (2004): Inno-vativa Sverige. En strategi för tillväxt genom förnyelse, Regering-skansliet, Ds 2004: 36, Stockholm.

Olsson, Hans-Olov (2005): Föredrag vid projektavslut för ”Produk-tion för konkurrenskraft”, IVA, 14 april 2005.

Plast- och kemiföretagen (2003): Chemical and plastic industry in Sweden, Facts and Figures September 2003. Se www.plastkemi-foretagen.se).

Porter, Michael E.; The competitive advantage of nations; Free Press, New York 1990

Processum Technology Park AB (2005). Utkast till broschyr, Peter Blomqvist, vd.

Pröcki, Eddie (2005): Scania gör en Toyota i FoU-fabriken, NyTeknik 050615.

SCB: Aktieägarstatistik; Statistiska meddelanden, FM 20 SM 0502, Statistiska Centralbyrån, 2005

Sjöström, Jesper (2005): Kemin blir grönare, Kemivärlden 2005:6. Skjöldebrand , Christina; Beckeman, Märit (2005): Ska vi exportera

livsmedel måste vi tänka i nya banor, Debattartikel i Dagens In-dustri, 050630.

Skogsindustrierna (2000): Europa behöver skogsindustrin, Stock-holm.

Skogsindustrierna (2001): Skogsindustrin i forskningsfronten, Stock-holm.

Skogsindustrierna (2004): Skogsindustrin. En faktasamling 2003, Stockholm.

Skogsindustrierna (2004): Skogsindustrin. En faktasamling 2004, Stockholm.

Skogsindustriernas Forskningskommitté (2004): Skogsindustriell for-skning skapar tillväxt, Stockholm.

Storm, Per; Processindustri- ett forskningsförslag, 1995Svenskt Näringsliv (2005): Vart tar jobbet vägen? – obalans på ar-

betsmarknaden. Rekryteringsenkäten 2004/2005, se www.svensk-tnaringsliv.se.

Söderström; Hans Tson (red): Ägarmakt och omvandling; SNS, Stock-holm 2003

Sölvell, Örjan, porter, Michael E, Zander, Ivo; Advantage Sweden, Norstedt, Stockholm 1991

Tingsby, Bodil (2005): Nu är rätt tid att agera, Chalmers magasin, Nr.2/2005.

Ullberg, Anders; Lindqvist, Claes; Ivert, Martin; Murby, Håkan (2003): Ståltillverkningen tvingas utomlands, DNs nätupplaga 030117, www.dn.se.

Wallen, Fabian; Fölster, Stefan (2005): Utflyttningens konsekvenser, Svenskt Näringsliv, april 2005. Se www.svensktnaringsliv.se.

YFIND, Yrkesnämnden för fabriksindustrin, (2002): Gummi – Ett utbildningsmaterial för gummiindustrin, upplaga 1:2, Läroverket AB, se www.laroverket.com (050630).

Yrkesnämnden för Gruvindustrin: Vårt behov av mineral, broschyr. Se www.svemin.se

www.georange.org (050601) www.cordis.lu, www.foodwire.se (050615)www.gronkemi.nu/projektet.html

112

www.kemi.se www.livsmedelssverige.org (050614)www.plastinformation.com/om_plast/tillverkning.html, 050630www.plastinformation .sewww.scb.sewww.skgs.org www.stenungsund.se/vma 050718

Övriga källor Collin, Måns , VD, Nynäs Petroleum Stade, Yngve, Stora EnsoFossum, Greta, Forskningsdirektör, Skogsindustrierna From, Tomas, SveminSundström, Barbro SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik ABSvensén, Marianne , Chefsekonom, SkogsindustriernaTrångteg, Torbjörn, Plast&kemiföretagenAgfors, Gunnar , Seniorkonsult Nilsson, Elisabeth, VD, JernkontoretWikström, Magnus, Korsnäs

113

BilagorBilaga 1. SWOT-analys massa- och pappersindustrin

SAMHÄLLE

God branschkunskap generellt sett i Sverige, och en styrka i bra internut-bildning (dock sämre när det gäller formell utbildningsnivå).

Starkt forskningsnätverk i Sverige, bra grund att bygga vidare på.

Utvecklingen av trämekanisk industri och sågverk behöver ske parallellt med MP.

En satsning på processteknisk forsk-ning förbättrar brukens bestäl-larkompetens gentemot utländska maskinleverantörer.

SVAGHETER MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

MÖJLIGHETER MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

STYRKOR MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

TEKNIK

Produktion av produkter av hög kvalitet.

Bra produktmix inom svensk MP med bas i förpackningar och trähal-tiga produkter vilket gör det lätt-tare att stå emot hotet från andra marknader.

Kvalificerad teknisk kundtjänst som kan verka över hela värdekedjan. Andra länder har svårare att erbjuda samma kvalificerade kundservice

Få maskinleverantörer i Sverige försvårar möjligheten till teknisk utveckling mot mer avancerade produkter och processer. Leveran-törerna har små resurser till pro-duktutveckling av processutrustning och minskad riskbenägenhet pga små marginaler.

Brist på innovationskraft på både produkt- och processidan. Bran-schen är inte patentintensiv. Få egna processpatent gör att man inte kan skydda sin teknik. God beställar-kompetens gäller, annars kan man inte köpa annat än standard-ma-skiner.

En kundstruktur med tuffa kunder är både kvalitets- och teknikdrivande. Ökad förståelse för kundernas pro-cesser och kritiska funktionskrav ger produkter med rätt funktions-egenskaper. Breddad rekrytering och ökad rörlighet mellan branscher är sätt att lära sig mer om kunderna.

Utnyttja den kvalificerade tekniska kundtjänsten bättre. Att etablera nära kund-kontakter på produktnivå och att täcka hela värdekedjan, är konkurrensfördelar för svensk MP.

Nya produkter och tillämpningsom-råden, bl a i gränssnittet mellan bran-scher och discipliner, kan skapa nya produktsegment. T ex papper och media i kombinations-applikationer (RFID labels etc).

Ökad produktivitet är en möjlighet. Nya angreppssätt och verktygslådor behöver utvecklas för detta.

POLITIK

Frånvaro av stabila spelregler på råvaru-, energi- och miljösidan.

Långa handläggningstider vid till-ståndsärenden.

Ökad insikt och synlighet hos po-litikerna om branschens betydelse skapar möjligheter till förbättrade förutsättningar.

EKONOMI

Branschen har länge varit verksam på den globala marknaden vilket stärkt konkurrenskraften.

Marknadsposition: den specifika svenska fibern kan kombineras till unika produkter. I praktiken används den i stor utsträckning till standard-produkter där fibern inte erbjuder unika fördelar. Sverige har färskfibern (prissättning kontra returfiber ej i jämviktsläge ännu).

Höga transportkostnader (upp till 15 % av produktkostnaden). Gäller både transport av råvara till bruken och transport av färdiga produkter till exportmarknaderna.

Den svenska industrin har en alltför hög andel av produktionen inom mogna produktområden av commo-dity-karaktär, med låg efterfrågetill-växt (50% av produktionen utgörs av tidningspapper, kraftliner och kraft-papper).

Höga kostnader för fiberråvara är en konkurrensnackdel för produkter som med fördel baseras på euka-lyptusmassa eller massa från andra snabbväxande trädslag, t ex obe-struket finpapper (ca 10% av svensk produktion).

Driva förädlingsvärdet till högre nivåer.

Möjligheter att utveckla fler unika produkter baserade på den specifikasvenska fiberns egenskaper.

114

HOT MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

POLITIK

De höga kostnaderna för energi, mil-jö och transport är det fundamentala hotet för branschen.

REACH – högre kostnader för ke-mikalier, råvaror är största hotet. Sverige ska inte ligga steget före Reach, det skapar onödiga kostnader för industrin.

Nyinvesteringar försvåras i Sverige pga osäkerhet i närings- och ener-gipolitik.

Tuffare miljölagstiftning och tillämp-ning av denna i Sverige jämfört med konkurrentländerna.

Statsstöd och investeringsstöd i an-dra länder innebär ett hot.

EKONOMI

Elektronikbranschen leder utveck-lingen inom media och plastindustrin leder inom förpackningar. Elektroniska media ett reellt hot mot papper. Ökar kravet på innovationstakt, se även tek-nikmöjlighet nr 3.

Råvaran används till andra områden, underlättat av subventioner (t ex på energisidan).

Kataloger kan vara nästa riskområde (minskat behov pga internet).

Ökad konkurrens på europamarkna-den från lågkostnadstillverkare i Öst-europa och Sydostasien. Redan idag mycket märkbart i marknaden förkontorspapper. Importen svarar nu för 25 % av marknaden och har starktpåverkat prisnivån (nedåt) för hela marknaden.

SAMHÄLLE TEKNIK

Det räcker inte med goda investering-ar i Sverige då expansionen är så stor i konkurrentländerna.

Processutvecklingskunnande sker i hög utsträckning hos leverantörerna. Maskinleverantörerna finns idag inte längre i Sverige.

115

Bilaga 2. SWOT-analys för kemi- och plastindustrin med tillägg för läkemedelsindustrin

STYRKOR

POLITIK

Infrastruktur: tillgång på djuphamn och bra processvatten som delas av konkurrerande bolag i Stenungsund.

Läkemedel: Lagstiftning, fördelar kring patenträttigheter (lång tradition kring patentfrågor).

Långsiktig politik: Investeringar i den kapitalintensiva kemi- och plats-industrin förutsätter långsiktig politik på transport-, el-, energi- och miljö-områdena vilket Sverige idag saknar.

Hanteringen av tillståndsfrågor är definitivt en stor svaghet. I ett europeiskt perspektiv är det en unikt detaljerad, omfattande och tidskrä-vande hantering som ej står i propor-tion till levererade miljöprestanda.

Frånvaron av europeisk sam-verkan och ambitionen ”att gå före”: Den svenska inställningen efter 10 års medlemskap i EU verkar tyvärr fortfarande vara ”härtill är jag nödd och tvungen”. Dessutom bestraffar vi oss själva med extra pålagor för att visa att vi är bättre än övriga Europa vilket skrämmer främst utländska ägare. Svensk image att testa nya regler är skadlig.

Bristfällig infrastruktur: från-varo av ett utbyggt gasnät, bristande underhåll av vägnätet, ej optimalt järnvägsnät, överbelastat elnät och avsaknad av regelverk för rörled-ningstransport av andra produkter än naturgas utanför industriområden.

EKONOMI

Marknad: Många företag arbetar re-dan idag på den globala marknaden.

Kompetent upphandling från kö-parsidan genom krävande kunder i ett brett perspektiv (kunder kan vara både intern FoU eller ABB).

Högt förädlingsvärde: branschen har nischade produkter i form av special- och funktionskemikalier med högt förädlingsvärde och högt kun-skapsinnehåll (medför att volymbasen urholkas av specialiseringen).

Ej svenskt ägande: Det utländska ägandet försvårar möjligheten att kontrollera kapitalet och fortsatta investeringar.

Råvaror: Den viktigaste råvaran för den kemiska processindustrin är än så länge råolja och nafta. Frånvaron av egen inhemsk råvara är både en svag-het och ett hot som inte kompenseras på varken energi- eller transportom-rådet.

Kostnad för utländska experter: Svenska skatteregler i kombination med utländska nettolöner gör det mycket dyrt att importera utländsk expertis till Sverige. De skatteundan-tag som finns beviljas akademiker men endast i undantagsfall industriell kom-petens. Detta stimulerar till utflyttning av utvecklingsfunktioner.

Generellt i Sverige: brister kring en-treprenörsskap och affärsmannaskap. Måste kunna göra affärer. Behövs sup-portsystem för det.

SAMHÄLLE

Framgångsrikt kluster upp-byggt kring petroleumindustrin i Stenungsund. Koncentrerat industri-centrum med förutsättningar för att fungera som ett starkt innovations-system. Stenungsundklustret visar att råvaruproblemet går att undanröja.

Behov av insatskemikalier: Kemi-industrin intar en särställning genom att insatskemikalier behövs i övrig industri.

Läkemedel: Stabilititet i Sverige (mindre naturkatastrofer, mindre varmt osv). Den svenska organisa-tionskulturen är en styrka.

Samhällskonsekvenser: Process-industrin håller igång en stor ”kring-ekonomi”. Nedläggning kan vara förödande för en ort, inte bara de arbetstillfällen som går förlorade i själva processindustrin måste räknas in utan också alla kringarbeten. Spetskompetens saknas: Underkri-tisk på expertsidan, kan gälla konsulter, högskoleutbildade osv. Använder sig av internationell kompetens inom den egna koncernen vid behov av spets-kompetens.

Negativa attityder till kemiin-dustrin: ”Miljöbovs-epitetet” hänger kvar från 80-talet. Om man pratar processindustri pratar man mer om belastning på miljön än om industrin som värdeskapande. Företrädarna från processindustrin syns heller inte i de-batten.

Risker med starka beroendeför-hållanden i kluster: Om någon del i klustret, t ex krackern i Stenungsund, faller så får det stora konsekvenser för övriga verksamheter.

Omedvetenhet om branschen och dess betydelse, koppling FoU

TEKNIK

Moderna anläggningar: Generellt sett är de flesta anläggningar väl un-derhållna och ”up to date”. Hög auto-matiseringsgrad innebär låg personal-intensitet med behov av välutbildad och kompetent personal.

Miljömedvetenhet: Stor miljömed-vetenhet inom den svenska kemiska processindustrin som gör att vi ge-nerellt sett har rena processer och fabriker samt Europas mest miljöan-passade drivmedel.

Organisation: Sverige har platta, decentraliserade organisationer med långt driven delegering och vana hos den enskilde medarbetaren att arbeta självständigt.

Läkemedel: saknas modeller och me-toder inom produktionsekonomi och produktionsteknik med tillämpning på läkemedel, finns ingen forskning och utbildning som backar upp branschen inom dessa områden.

Läkemedel: Dåligt kapacitetsutnyttjan-de och låg produktionseffektivitet pga att det tidigare inte funnits incitament att reducera produktionskostnaden. Läkemedelsproduktionen karaktärise-ras av långa omställningstider.

Läkemedel: Avsaknad av produktions-kapacitet inom bioteknik. Om bio-teknik får fart har vi inte beredskap inom produktionssidan.

SVAGHETER

116

MÖJLIGHETER

POLITIK

Förbättrad infrastruktur: Bygg ut gasnätet, förstärk elnätet och öka im-port-möjligheterna. Bygg rörlednings-nät mellan Stenungsund och Lysekil. Detta skulle ge möjligheter till bättre miljö och ökad konkurrenskraft.

Miljöbalk harmoniserad med övriga EU och förbättrad till-stånds-hantering medger effektivare hantering av moderniseringar och utbyggnader än idag. Avstå från tagel-skjortan att ”gå före”.

Europeisk samverkan: Ökad sam-verkan medför nya möjligheter.

Oförutsägbar och inkonsekvent politik är ett hot, liksom för detalj-reglerande, tidskrävande och omfat-tande skattepolitik. Risken är att investeringarna och processjobben flyttar till ett ”bättre system” och även tar med sig kringjobben.

Negativa attityder mot industri-sektorn hos politiker och allmänhet kan på sikt vara ett hot.

EKONOMI

Nya råvaror: Fossil energi och rå-varor kan ersättas med icke fossila, och olja kan ersättas med naturgas. Betydande möjligheter att komplet-tera råoljeförsörjning med naturgas och inhemskt producerade förnyel-sebara produkter genom närheten till Nordsjön och synergierna mellan petroleum-, petrokemi- och pappers-massaindustrin.

Läkemedel: Kombination affärsmanna-skap och produktionskunskap ger nya möjligheter på flera plan (för SME)

Råvarubrist: Risk för ny akut oljekris och brist på råvaror, alternativt för dyra råvaror.

Utländska ägare har ingen anledning att vara lojala mot Sverige. Huvudkon-tor och FoU förläggs utomlands.

SAMHÄLLE

Läkemedel: fortsätta vidareutveckla vår tradition kunskap och forskning

Skapa innovativa miljöer som stimu-lerar och kortar tiderna för att tänka nytt. Utveckla entreprenörsskapet.

Brist på utbildad arbetskraft: Tekniska utbildningar väljs bort i allt högre grad och ungdomars intresse att arbeta inom sektorn minskar. Svå-rare att rekrytera spetskompetens, inte minst utländsk. (Ytterligare ratio-naliseringar kan bli nödvändiga för att kompensera ovanstående).

Vi är underkritiska inom många området i Sverige. Risk för snuttifie-ring på forsknings- och utbildningssi-dan. Var samlar vi en kritisk massa?

TEKNIK

Ny teknologi: Att snabbt kunna uppgradera sig till nya teknologier, såsom ProcessAnalytisk Teknik (PAT) där kvalitetssäkring/mätning on line utnyttjas.

Utveckling av processer: Sverige har många processtekniska innova-tioner som inte prövats pga brist på ekonomiska förutsättningar (riskkapi-tal, regler och skatter).

Växling till grön kemi: Inom ramen för Sveriges skogindustri finns en stor latent råvarubas. Här finns stora möjligheter att gå före konkurrent-länderna.

Läkemedel: Functional food en möjlig-het (gränssnitt livsmedel). Gränsö-verskridande produkt- och process-utveckling läkemedel – livsmedel. Kräver entreprenörsskap.

Påtvingade ytterligare produkt-specialiseringar minskar mark-nadsunderlaget. Små volymer ger inga skalfördelar i produktionen.

HOT

117

STYRKOR

POLITIK

Goda relationer mellan fack och arbetsgivare.

Politisk stabilitet

Långa handläggningstider i tillståndsä-renden inom vissa områden, främst miljö. Brist på branschkännedom och kunskap en orsak.

Förstärkt service till prospektörer och utökad och förstärkt malmgeo-logisk kompetens. Mer utvecklat underlag till prospektörer från SGU och Mineral-informations¬kontoret. Ökad möjlighet för branschen att på-verka SGU skapar nya förutsättningar.

Miljöskyddskostnader och nya orim-liga/ogrundade (hygieniska) gränsvär-den som försvårar eller omöjliggör verksamhet under jord.

Allt större arealer som sammanfaller med mineralprovinser blir skyddsom-råden med stöd av Natura 2000-reg-ler. Möjligheten att prospektera och bryta malm försvåras pga försämrad tillgång på mark. Miljö- och näringsin-tressen får svårare att enas.

EKONOMI

Flera stora internationella företag pro-spekterar i Sverige. Detta ökar san-nolikheten för utländska investeringar i Sverige (investeringarna i prospek-tering är för närvarande på rekordni-våer).

Underlagsmaterial från SGU för före-tagens prospektering är av sämre kva-litet jämfört med många andra länder.

Höga kostnader per arbetstimma rela-tivt konkurrentländer - dvs den totala kostnaden inklusive soc pålagor, sjuk-lön etc (”Fakta om löner och arbetsti-der 2004” - en publikation från SN)

Utländskt kapital söker sig i ökad utsträckning till gruvverksamhet i Sverige och allt fler utländska gruv-företag etablerar sig här. Exempelvis ISA kan fungera som en brygga mellan investerare och branschen pga brist på duktiga analytiker som intresserar sig för branschen.

Ökade kostnader inom Sverige och EU som sänker konkurrensförmågan (och ställer större krav på fyndig-heternas halter och tonnage) t ex elkostnader och miljöskyddskostna-der. Stiger kostnaderna bara i Sverige ökar kraven på vilka fyndigheter som bedöms lönsamma. Utsläppshandeln driver upp elkostnaderna.

SAMHÄLLE

Sverige har geologisk potential för malm för många viktiga metaller; järn, koppar, zink, silver, guld, bly, möjligen nickel m fl och även diamanter (indu-strimineral, ballast samt prydnadssten).

Bra infrastruktur med tätt vägnät och ofta närhet till elnät i prospekterings-intressanta områden. Utbredning på vägnätet är välförgrenat utifrån ett internationellt perspektiv.

Saknas långsiktig statlig forskningsfi-nansiering. Industrin gör stora sats-ningar på LTU som måste matchas med statlig finansiering.

Allmänhetens brist på kunskap om branschens förutsättningar och be-tydelse.

Svårigheter att rekrytera civilingen-jörer.

En kraftigt ökad efterfrågan på metal-ler i samband med utveckling och om-fattande investeringar i flera mycket folkrika länder, som Kina och Indien men även flera andra länder i Asien, Sydamerika och Afrika. Ökad efter-frågan på metaller som gynnar svensk gruvindustri.

Luleå Tekniska Universitet har chans att inta en position som ett ledande gruvuniversitet i världen.

TEKNIK

En stark gruvtradition med samarbete mellan gruvföretag och tillverkare för utveckling av nya metoder och maski-ner/utrustningar. Viktig faktor för pro-duktionsutvecklingen. Starka svenska maskin- och fordonsleverantörer gyn-nar gruvindustrin.

Höga miljöprestanda och god ut-veckling av innovativa miljötekniska lösningar i industrin, vilket är en förut-sättning för att driva gruvverksamhet i Sverige.

Utveckling av nya utvinningsmetoder, som biologisk lakning, leder till ut-vinning av fyndigheter som tekniskt och ekonomiskt inte kunnat utvinnas tidigare. Lägre produktionskostnader möjliggör utvinning av lägre metall-halter i fyndigheterna. Effektivare underhåll leder till högre nyttjandetid av maskiner och processer. Arbetsor-ganisation och skiftformer utvecklas så att nyttjandetiden ökas för produk-tionssystemen. Ökad användning av IT och automation bidrar till effektivare produktionssystem. Utveckling av ef-fektiva sensorer och givare är viktigt. Processindustrin måste arbeta tillsam-mans. Låg utnyttjandegrad idag där det finns stor potential till förbättring.

Företagens möjlighet att bedriva FoU minskar.

HOT

MÖJLIGHETER

SVAGHETER

Bilaga 3. SWOT-analys för gruvindustrin

118

Bilaga 4. SWOT-analys för järn- och stålindustrin

POLITIK

Stabil demokrati, samsyn.

Bra lobbyverksamhet, t ex genom SKGS och Jernkontoret.

Fackliga organisationer.

1. Kortsiktig energipolitik .

2. Kortsiktig statligt finansierad forsk-ning.

Image, ”osexigt”, tung industri.

1. Skatteneutralitet – mot neutrala, d v s lika skattevillkor gen-temot konkurrentländerna.

1. Kortsiktighet i politiken medför ständiga förändringar kring spelregler-na. Skapar osäkerhet kring t ex energi-kostnaden. Höga energi- och elskatter i relation till konkurrentländerna är ett hot (konkurrensnackdel).

2. Handelspolitiska hinder, t ex tullar i USA innebär ett stort hot.

Svenska särlösningar är ett problem för branschen.

EKONOMI

Långsiktiga och stora investeringar. Svårt att flytta anläggningar vilket är bra för både branschen och samhället.

3. Nischorientering i produktmixen skapar lägre konjunturkänslighet.

1. Svensk stålindustri bidrar till mycket höga exportintäkter, ca 38 miljarder kr/år, 80 % export.

Liten egen marknad, dvs hög expor-tandel, vilket innebär stort beroende av omvärlden. Marknaden är global och det gäller att kunna möta de kon-kurrensvillkor som gäller i respektive land.

3. Stålindustrin verkar i ett högkost-nadsland. Har varken billiga råvaror eller billig el som många konkurrenter. Svårt att klara ytterligare pålagor.

Hantering av valutarisker.

Asienmarknaden, specielltKina och Indien.

Fortsatt nischorientering, forsatt spe-cialisering.

Stålindustrin nyttjar Sveriges naturtill-gångar, dvs malmen, skogen och vatt-net.

Kraftiga prisfluktuationer på vissa råvaror.

SAMHÄLLE

God ingenjörsutbildning.

4. Etablerad basindustri med hög IT-mognad.

Tillgång på råvaror och vattenkraft i Sverige.

Stort miljömedvetende inom bran-schen, recycling är väletablerat.

Stålföretagen möjliggör energiproduk-tion, exempelvis som del i fjärrvärme-lösningar.

Svårt att rekrytera studenter, p g a all-mänt svagt teknikintresse i samhället

Allmän omedvetenhet om stålets betydelse i samhället och bland be-slutsfattare.

Långsiktig energipolitik, arbetsmark-nadspolitik och utbildningspolitik.

Potential i att nyttja och vidareut-veckla nuvarande samarbeten/nätverk kring infrastrukturmöjligheter.

Minskat teknikintresse medför risk för rekryteringsproblem, t ex vid förvän-tade pensionsavgångar.

Stålverken är dominerande på vissa orter och skapar ofta arbetstillfällen på små orter. Medför stora regionala risker kring dessa arbetstillfällen, om företagen går dåligt.

3. Oklara spelregler kring utsläppshan-del med CO2.

Råvarubrist, importbehov av vissa rå-varor. Exempelvis nickel.

TEKNIK

2. Världsledande inomhögkvalitativa stålprodukter (50 % specialstål).

Branschgemensam forskning koordi-nerad av Jernkontoret, starka natio-nella nätverk.

Skalnackdelar genom litenhet, 6 Mton/år. Hot och möjlighet att vara liten.

2. Branschens goda miljökunnande skapar nya möjligheter till utveckling av miljöanpassade produkter och pro-cesser samt stärker imagen.

3. Ökad FoU kring: 1) Energieffektivi-sering, 2) Konvertering till icke-fossila råvaror

Satsa på alternativa energikällor, som första steg naturgas.

Teknikutveckling och investeringar sker i andra länder, viktigt att hålla en ännu högre takt än omvärlden.

Outsourcing av kärnverksamhet med-för risk att man tappar kompetens.

4. Hot mot konkurrenskraften om in-dustrin tappar fart i utvecklingstakten pga brist på resurser; kompetens och kapital osv. Verksamheterna är redan slimmade.

HOT

MÖJLIGHETER

SVAGHETER

STYRKOR

119

Bilaga 5. SWOT-analys för livsmedelsindustrin

POLITIK

Från svensk industris utgångspunkt medger CAP gemensamma spelregler (även om det ur ett konsumentper-spektiv inte självklart är en styrka)

Dåligt fokus på livsmedelsindustrin från olika håll – finns ingen uttalad ”livsmedelsanda”, branschen har låg status. Saknas politisk medvetenhet kring branschen och dess förutsätt-ningar.

Trots gemensam jordbrukspolitik inom EU har vi konkurrensnedvri-dande lokala regler och skatter i Sverige.

Stimulans av småföretagande

Frihandel av livsmedel gälla även icke EU-länder

Risk finns att exportstödet fasas ut utan parallell sänkning av gränsskyd-det och priserna på jordbruksråvaror, vilket skulle medföra en konkur-rensnackdel för EU:s livsmedelsindu-stri vid export till 3:e land.

Omläggningen av CAP 2005 och ökad import av framför allt köttpro-dukter kan medföra lönsamhetspro-blem för delar av jordbruket, vilket innebär färre slaktdjur, reducerad slakt, överkapacitet och nedläggning av slakterier och styckningsföretag.

Samhället kliver in och reglerar med olika ekonomiska styrparametrar (exempelvis skatt på fett och socker).

EKONOMI

Ren produktion, god etik, rena råvaror

Högt förädlingsvärde

Nuvarande industristruktur är en konsekvens av den tidigare reglerade marknaden. En strukturomvandling är nödvändig för att klara framtidens krav.

Tydlig förskjutning av lönsamheten till dagligvaruhandeln.

- Möjlighet att exportera till nya marknader i de nya EU-länderna och till länder utanför EU (t ex Ryssland). Norden (nordeuropa) som ny hem-mamarknad är en möjlighet. - Med bra varumärken och unika produktegenskaper skapas export-möjligheter. Kräver satsning på marknadsföring/försäljning (t ex Food from Sweden).

Potential i strukturrationaliseringen, med möjlighet att ”lyfta blicken”.

Att arbeta mer med produktions- och ledningssystem ger potential till utveckling.

Stora företag producerar för EMV vilket hotar mindre företag, samt försvårar för nya företag att komma in på marknaden. EMV medför pris-press med försämrad lönsamhet som följd, vilket kan minska möjligheten till produktutveckling. Kortsiktiga kundkontrakt riskerar bl a försämrad investeringsvilja.

Tillväxten måste ske via ökad export. En ökad import innebär minskad hem-mamarknad som idag står för 85 % av livsmedelsindustrins totala produktion. Förväntad ökning av inhemsk marknad är ca 2 % per år.

SAMHÄLLE

Moralnivån i Sverige är hög – regel-verk och kvalitetskrav efterföljes.

Utbildningsnivån i branschen är låg. Branschen suger inte upp alla nyexa-minerade tekniker och doktorer med livsmedelsinriktning.

Vägnätet i vissa delar av landet inne-bär en logistisk svaghet (logistiksys-temet i sig kan dock i förhållande till andra branscher ha vissa styrkor, t ex lagerlöst).

Satsning på FoU inom livsmedelsområ-det skull bidra starkt till innovationer och effektiviseringar inom branschen. Satsning på kompetensutveckling på alla nivåer, ”livsmedelsskolan”, ”grön-saksskolan” etc – enklare kortare utbildningar.

Om inte kompetens- och utbild-ningsnivån ökas i företagen försvåras möjligheten till nödvändig innovativ produktutveckling och produktionsef-fektiviseringar i fabrikerna.

TEKNIK

Teknisk kunnande, teknisk potential i Sverige (även en möjlighet)

Den offentliga livsmedelsforskningen är liten. Delar av industrins FoU flyt-tar utomlands. Forskningen är pro-duktinriktad idag. Saknas koppling till processteknik och produktionsfrågor.

Teknologisk potential i Sverige. Goda möjligheter att lära av andra bran-scher (exempelvis övrig processindu-stri och verkstadsindustri)

Möjlighet till utveckling av ”äta sig frisk produkter” och andra förädlade livsmedelsprodukter. Möjlighet att ut-veckla nya processtekniker för dessa nya produkter.

Möjlighet att utveckla nya tekniker och sensorer som ger industrin bätt-re produktionsutnyttjande. Möjlighet att utveckla nya och befintliga verk-tyg anpassade till livsmedelsindustrins krav och förutsättningar i syfte att nå en effektivare produktion.

Utbildningsinsatser saknas. Forsk-ning vid högskolor, universitet och branschinstitut med fokus på pro-duktionsfrågor i livsmedelsindustrin saknas.

Utan utbildning och forskning flyt-tar livsmedelsproduktionen utanför Sverige.

STYRKOR

SVAGHETER

MÖJLIGHETER

HOT

120

Bilaga 6. Prioriterad BRUTTOLISTA från projektet Produktion för konkurrenskraftSammanställning utgående från material i syntesrapport och redovisningsmaterial från 14/4 2005.

AKTIVITETER OMRÅDE AKTÖRER PRIO

Tillsättning av Produktionsråd inom Näringsdepartementet Attityder/påverkan Samhället PRIO 1

Sänd signaler att produktion är viktigt för företagen Attityder/påverkan Företagen PRIO 1

Marknadsför Sverige som produktionsland Attityder/påverkan Samhället PRIO 1

Utnämn 2007 till ”Produktionens år” Attityder/påverkan Samhället PRIO 1

För upp produktframtagning/ produktionsutveckling/produktion på Attityder/påverkan Företagenföretagsstyrelsernas agenda (kompetensprofiler vid rekrytering)

Tillsätt företagsledare med insikt i produktframtagningsprocessen och Attityder/påverkan Företagenförståelse för produktionens betydelse.

Framtagning av nationell produktionsstrategi (av regeringstillsatt arbetsgrupp) Attityder/påverkan SamhälletW

Arbeta branschöverskridande med produktionsfrågorna. Industrigrenar Attityder/påverkan Företagenkan lära av varandra. Högskolan och finansiärer

Utveckla modell för ”the Swedish Production System”. Arbeta med ständiga Produktionsutveckling Företagen PRIO 1förbättringar, och produktionseffektivitet ➝ implementera Lean Production. Högskolan och finansiärerKontinuerlig benchmarking.

Vidareutveckla ekonomiska beslutsmodeller för val av egen Produktionsutveckling Företagentillverkning kontra outsourcing

Support till SME genom fortbildning inom produktion, nätverk för SME kring SME-fokus Samhället PRIO 1inköp av tillverkningssystem, rikstäckande organisation (IKC, Industri-- och Högskolan och finansiärerkompetensutvecklingscentra (inkludera proDesign och ev Kunskapförmedlingen)

Stimulera forskningsprojekt för små och medelstora företag (bör även ske i SME-fokus Samhället PRIO 1samarbete med stora företag)

Långsiktiga satsningar på industrinära behovsmotiverad forskning och utbildning Forskning Samhället PRIO 1inom produktframtagning och produktion/ produktionsutveckling. Högskolan och finansiärer

Skapa nationellt (högskole-) produktionsforskningsnätverk. Samla under exekutiv Forskning Samhället PRIO 1ledning. Koordinera med samordnad institutsforskning inom produktionsområdet. Högskolan och finansiärer

Satsa på industriell FoU (som kräver hög teknisk kompetens). Etablera nära sam- Forskning Företagenarbete med företag och högskolor för innovativ forskning och produktutveckling Högskolan och finansiärer

Initiera behovsinriktat, nationellt forskningsprogram inom produktion. Styr forsk- Forskning Samhälletningsresurser mot områden inriktat mot t ex fordon, maskiner och industriteknik. Högskolan och finansiärer

Bedriv spetsforskning inom nyckelområden för produktion Forskning Högskolan och finansiärer

Samordna forskningsinstitutens produktionsforskning (branschgemensamt). Forskning SamhälletInrätta samverkansgrupp.

Forskningssamarbete nationellt och internationellt för att nå forskargrupper med Forskning Högskolan och finansiärerkritisk storlek och konkurrenskraftiga forskningsresultat. Öka andelen EU-forskningsanslag.

Skapa högskole-industrisamverkan genom industridoktorander och Forskning Högskolan och finansiärerindustri-postdoc program inom produktionsområdet

Återinför obligatorisk praktik på produktionsutbildningar (poänggivande). Utbildning/kompetens Samhället PRIO 1Bered praktikplatser på företagen. Företagen

Skapa ingenjörsutbildningar enlig Bologna-modellen, med produktionspåbyggnad Utbildning/kompetens Samhället PRIO 1(2 år) vid kompetensnoderna i det nationella produktionsforskningsnätverket. Högskolan och finansiärerInför praktik.

Lyft gymnasiala yrkesutbildningen via teknikcollege. Integrera Industriprogrammet i Utbildning/kompetens Samhället PRIO 1Teknikprogrammet med produktionsteknik ämnet obligatoriskt. Lärarförstärkning. Högskolan och finansiärer

Anordna internationella produktionskonferenser Utbildning/kompetens Samhället

Utveckla nära kontakt mellan utbildningar och företag med berörda Utbildning/kompetens Företagenverksamhetsområden. Praktik, examensarbeten etc

Investera i expertis och fortbildning. Hitta former för anställdas Utbildning/kompetens Företagenkompetensutveckling och fortbildning (etablerade och nya)

Inrätta nationellt lärarfortbildningsprogram. Bredda yrkeslärarunderlaget genom Utbildning/kompetens Samhälletvalidering av yrkesverksamma

Introducera Lärande i arbetslivet, LIA på bred front. Inrätta nationellt Utbildning/kompetens Samhälletimplementeringsprogram för LIA. Företagen

Utvärdera ändrade regler för kommunal ersättning till friskolorna i syfte att Utbildning/kompetens Samhället belysa konsekvenserna för industrigymnasierna (som spelar en viktig roll)

Genomför långsiktiga satsningar på infrastruktur (vägnät, hamnar, digital Infrastruktur Samhället kommunikation)

121

Bilaga 7. Åtgärdsförslag för massa- och pappersindustrin

Följande åtgärdsförslag har prioriteras inom branschen: • Nå en långsiktighet i energi- och miljöpolitiken som skapar tyd-

liga spelregler. Detta krävs för fortsatta investeringar inom massa- och pappersindustrin. En konsekvensanalys kring effekterna av de höga energipriserna underlättar förståelsen för den industriella problematiken.

• Ta fram en argumentationsbas för massa- och pappersindustrin som underlättar i dialogen med olika aktörer. Klargör sambanden om vad som krävs för att ha kvar en konkurrenskraftig massa- och pappersindustri i Sverige. Med livslängder på bortåt 40 år för maskiner och utrustning, krävs förståelse för industrins villkor och behov av adekvat forskning och utbildning.

• Fokusera mer på marknadsinriktad forskning och utveckling: Återspegla behovet av marknadsinriktad/marknadsstyrd FoU i anslagssystemet och inom högskolan, samt öka den industriella samverkan – styr därför forskningsanslag mot ökad tvärdiscipli-när forskning. Det räcker inte enbart med forskning kring de egna processerna, det är också nödvändigt att öka kunskapen om kun-dernas processer, produkter och funktionskrav. Genom att leve-rantör och kund involveras i varandras FoU kan nya innovationer uppstå.

• Öka satsningen på processteknisk forskning som förbättrar bru-kens beställarkompetens mot utländska maskinleverantörer. Utan god beställarkompetens klarar man bara av att köpa standard-maskiner. Processutvecklingskunnande finns i hög utsträckning hos maskinleverantörerna idag och dessa finns inte längre kvar i Sverige. Utan avancerad processutveckling förlorar bruken i kon-kurrenskraft.

• Vidareutveckla den påbörjade forskningsprofileringen på hög-skolorna inriktat mot massa- och pappersindustrin. Nuvarande infrastruktur är en bra grund som måste vidareutvecklas. Ta ett helhetsgrepp på den akademiska forskningen utifrån ett bransch-perspektiv. Skapa inte små öar av kompetens. Konkretisera kopp-lingen mellan forskningen och skapandet av innovationssystem.

• Stärk de industriella systemen (klustren) genom profilering i sam-verkan. Öka samverkan mellan branscherna inom värdekedjan. Kunder och applikationer styr först och främst och krävande kun-der är kvalitets- och teknikdrivande. Ökad förståelse för kunder-nas processer och kritiska funktionskrav ger produkter med rätt funktionsegenskaper. Breddad rekrytering och ökad rörlighet mel-lan branscher är sätt att lära sig mer om kunderna.

• Stöd och utnyttja den kvalificerade tekniska kundtjänsten bättre. Svensk massa- och pappersindustri har redan idag en konkurrens-fördel i kunskapen och förmågan att etablera nära kundkontak-ter på produktnivå och genom hela värdekedjan. Denna konkur-rensfördel behöver utnyttjas än mer vilket kräver fokus på teknisk

122

kundservice och ett strukturerat angreppssätt från både industri och högskola.

• Underlätta för utveckling av nya produkter, bl a i gränssnittet mel-lan branscher och discipliner (vilket kan skapa nya produktseg-ment). Nya innovationer och produkter triggar även framtida in-vesteringar. Idag är det brist på innovationskraft för nya produkter och processer inom massa- och pappersindustrin och branschen är inte patentintensiv.

• Skapa en akademisk forskningsstruktur med balans mellan den svenska skogsnäringen och skogsindustrin. Antalet inrättade pro-fessurer och anslagstilldelningen för forskningen är idag mycket kraftigt förskjutet mot värdekedjans tidiga steg, dvs skogsnäring-en. Inom det skogliga området finns 72 professurer, medan antalet inom det skogsindustriella området endast är ett tiotal. Större re-surser på det skogsindustriella området skulle ge bättre möjligheter till nya forskningsrön, kunskapsuppbyggnad och nya utbildnings-insatser – och därmed bättre argumentation för det skogsindustri-ella systemet generellt sett och positiv inverkan på massa- och pap-persindustrins konkurrenskraft.

• Öka produktivitetsfokus. Utveckla nya angreppssätt och verktyg som hjälpmedel. Tillämning av lean production, att lära av best practice och arbeta vidare med TPM (produktivt underhåll) är några sätt.

• Skapa en ökad förståelse och ett nytt synsätt kring gränsöverskri-dande operatörs- och underhållsbefattningar. Framtidens produk-tionssystem går mot mer integrerade funktioner och befattningar. Med ökad arbetsintegration mot operatörsstyrt underhåll, bort-tagna gränser på underhållssidan mellan mekaniker och elektriker etc ställs andra och högre krav på kompetens för drift- och under-hållspersonal. För att skapa en ny arbetsorganisation behövs ett nytt synsätt och en förståelse för gränsöverskridande verksamhet hos ledning, operatörer och fackföreningar om nödvändigheten av nya och verksamhetsstyrda befattningar, facktillhörigheter och av-tal.

• Öka kunskapen kring skogsindustrins supply chain. Massa- och pappersindustrin är en av de branscher som är störst köpare av transporttjänster, ca 10 – 15 % av totalkostnaden utgörs av transportkostnaden. Transporter av råvaran är lika viktigt som transport av färdig produkt. Infrastruktur, vägarnas farbarhet, bränslekostnader och andra relaterade logistikfrågor är därmed avgörande faktorer för industrins konkurrenskraft i förhållande till konkurrenterna.

123

Bilaga 8. Åtgärdsförslag för kemi-, plast- och läkemedelsindustrin

Följande åtgärdsförslag har prioriteras inom branschen: • Ta fram en nationell produktionsstrategi i växelverkan med Tek-

nikföretagen och Närings- och Utbildningsdepartementet. Upp-drag: a) att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för att stärka producerande företags konkurrenskraft b) att benchmarka vad som görs i andra länder (Se bland annat handlingsplaner för USA, England, Frankrike, Danmark.).

• Kommunicera både processindustrins direkta och indirekta bety-delse för sysselsättningen och dess betydelse som intäktsgenereran-de och värdeskapande motor i Sverige. Identifiera interna champi-ons på företagen som kan fungera som frontfigurer.

• Skapa ett gemensamt produktionskonsortium inom processindu-strin bestående av representanter från branschföreningarna för SKGS-samverkan (skog, kemi och plats, gruv och stål), Lif (lä-kemedel) och Livsmedelsindustrierna. Uppdrag: a) att ta fram ett manifest och en gemensam plattform för produktionsfrågor, b) att påverka attityder, c) att utveckla processindustrins varumärke.

• Integrera utbildning i Tekniskt ledarskap i ingenjörsutbildning-arna. Svenska ingenjörer kommer till korta i globala företag om utbildning och träning i projektlednings- och managementsitua-tioner saknas. God träning stimulerar till att våga ta ledarskapet, vilket gynnar de svenska anläggningarna.

• Utöka utbildningssamarbetet på Europanivå inom kemi- och ke-miproduktionsområdet. Förbättra möjligheterna för studenterna att läsa kurser från andra länder, speciellt inom smala områden där Sverige är underkritiskt.

• Hejda fragmentariseringen inom högskolan. Fokusera och prio-ritera forskning inom moderna produktionsmetoder och process-teknik. Exempel på strategiska forskningsområden med behov av fokusering är nya reaktionstekniker och processanalytisk teknik (PAT) inkluderande avancerade processensorer, men även andra specifika områden har efterfrågats. Antalet högskolor med kemi- och kemiteknisk utbildning är för många i Sverige. Prioritering av forskningsområden borde ske på ett nationellt plan för att uppnå verklig spetskompetens inom respektive område.

• Vidga blicken mot Europa och Norden för ökat industriellt samar-bete. Norge är en viktig samarbetspartner för kemi- och plastindu-strin. Genom intensifierat samarbete finns mycket att vinna i form av ömsesidigt lärande och nätverksskapande.

• Påskynda övergången mot förnyelsebara råvaror inom kemiindu-strin. Ta ett samlat nationellt grepp kring framtidssatsningen grön kemi. Utgå från det som görs idag på Chalmers och i Stenungsund och skapa ett nationellt centrum.

124

• Satsa på energiforskning för fortsatt energieffektivisering inom processindustrin

• Bygg infrastruktur för naturgasanvändning i Sverige.

Därutöver åtgärdsförslag med inriktning läkemedelsindustrin:• Skapa modeller och metoder inom produktionsekonomi och pro-

duktionsteknik med tillämpning läkemedel. Finns ingen forskning och utbildning som backar upp branschen inom dessa områden idag.

• Skapa branschöverskridande nätverk inom produktionsteknik/produktionssystem. Ökad samlad kompetens skapar även andra spin-off möjligheter. Marknaden är global, nätverken bör därför utvidgas till att bli globala eller regionala kluster. Katalysatorer behövs för att hålla ihop denna typ av ”formellt installerade infor-mella nätverk”.

• Affärsmannaskapet måste kopplas ihop med produktionen. Ut-veckla både incitaments- och supportsystem samt utbildning för att stimulera till ökad affärsmässighet. Gå från båda hållen med utbildning (produktionsutbildning för marknad, och marknadsut-bildning för produktion).

• Samordna produktionskapacitet inom biotekniksidan. Läkeme-delsprodukterna kommer inte att belägga hela anläggningar fram-över, det är så pass stora investeringar. Idag saknas nätverket eller plattformen för att koppla ihop spetskompetensen och produk-tionskunnandet. Det handlar om att skaffa sig kontroll över pro-duktionskapaciteten och skapa möjlighet till storskalig produk-tion.

• Utveckla produktionssystem för personalised medicine: Skapa förutsättningar för enstycksproduktion av läkemedel som möj-liggör personalised medicine (innebär mass customisation). En del i systemet skulle kunna utgöras av intelligenta förpackningar. Koppla även produktionsplattformen till diagnossidan, kliniska studier och personalised medicine. Produktionen som motorn för utvecklingen utgör härmed ett konkurrensmedel. Enstycksproduk-tion skapar möjligheter till nya strukturer, mervärde för kunden – och nya affärsmöjligheter.

• Gränsöverskridande produkt- och processutveckling för läkeme-del-livsmedel ger goda möjligheter till nya innovativa produkter inom bl a functional food-området. Kräver entreprenörsskap.

125

Bilaga 9. Åtgärdsförslag för gruvindustrin

• Förbättra de geologiska underlagen från SGU för att förbättra prospekteringsmöjligheterna.

• Förstärk den statliga forskningsfinansieringen till gruvindustrin.

• Arbeta för långsiktig utveckling och effektivisering på industriell nivå.

• Förbättra kunskapen och förståelsen för gruvbranschen hos politi-ker och allmänhet.

• Skapa långsiktigt hållbara energiförutsättningar som möjliggör en fortsatt konkurrenskraftig gruvindustri.

• Skapa en ökad samsyn mellan näringsintressen och miljöintressen kring avsättning av mark för skyddsområden.

• Förstärk befintlig klusterverksamhet mellan gruvindustrin och dess kunder och leverantörer. Inkludera tjänsteföretagen i infra-strukturen.

• Skapa ett branschgemensamt system vid universitetet för kuvös-verksamhet med olika arbetsmöjligheter (forskning, konsultverk-samhet etc) för att upprätthålla kompetensstyrkan vid både hög- och lågkonjunktur. Inkludera en gemensam trainee-pool för hela gruvklustret med möjlighet att rotera mellan olika bolag.

• Öka forskningen kring nya utvinningsmetoder som har potential att förändra hela produktionssystemet i gruvindustrin.

• Utforma en handlingsplan för att öka kunskapen och kompeten-sen om gruvindustrin och specifikt prospekteringsfrågan hos de fi-nansiella aktörerna. Öka samarbetet inom Norden och på Europa-nivå som ett led i detta. Förbättra redovisningen av malmbaserna och visa på de ekonomiska sambanden för denna tillgång.

• Svenska intressen intar ledande roller i FoU-projekt inom EU:s forsk-nings- och demonstrationsprojekt Technology platform. Sverige är dålig på medfinansieringsområdet. Frankrike och Tyskland löser detta.

126

Bilaga 10. Åtgärdsförslag med inriktning järn- och stålindustrin

• Ta fram ett system som medger långsiktiga politiska förutsätt-ningar på energi- och miljöområdet och skapar en tilltro till det svenska politiska systemet. Långsiktighet och stabilitet är avgö-rande för den oerhört kapitalintensiva branschen. Summan av osäkra och uppskjutna beslut skadar branschen. Förslaget kräver en samsyn och samförståndslösningar mellan regeringspartier och opposition om frågor som är fundamentala för industrins konkur-renskraft (jämför exempelvis med Sveriges neutralitetspolitik som står fast).

• Ta fram jämförelsematerial som ökar kunskapen om processindu-strins spelregler i Sverige kontra andra länder. Benchmarking av andra länders förutsättningar om exempelvis energi, miljö, skat-tepolitik, transportfrågor osv.

• Branscherna bör bereda beslutsunderlag kring aktuella frågor och försörja beslutsfattare (politiker, ägare/investerare) med kon-sekvensanalyser av hur olika beslut påverkar respektive bransch. Konsekvensanalyserna måste generellt sett bli bättre genomförda och kommunicerade för att nå beslut.

• Genomför satsningar på produktionsinriktad forskning med till-lämpning på stålindustrin. Exempel på forskningsområden på sys-temnivå är: processintegration inom värdekedjan där kunder och leverantörer knyts samman, teknisk logistik som integrerar mate-rial- och produktionsflöden, och forskning kring samspelet mellan människan och tekniken i en processmiljö.

• Öka kompetensen inom energi- och miljöområdet via breda ut-bildningsinsatser. Använd den svenska konkurrensfördelen på mil-jösidan och öka försprånget genom utbildning och kompetensut-veckling.

• Stöd utvecklingen av energi- och miljöanpassade produkter och processer. Detta för en fortsatt långsiktigt hållbar industriutveck-ling för stålindustrin och för samhället.

• Vidareutveckla dagens goda industrisamverkan kring infrastruk-turlösningar (hamnar, järnväg osv).

127

Bilaga 11. Åtgärdsförslag för livsmedelsindustrin

• Öka utbildningsnivån i branschen. Skapa nationella kunskaps/kompetenscentra och program för utbildning till företag inom livsmedelsindustrin som är i behov av utbildningsinsatser. Starta utbildningar på högskolenivå i produktionsteknik för alla typer av branscher (inte bara verkstadsindustrin).

• Satsa på FoU för produktutveckling, processutveckling och pro-duktionsutvecklingen och se utvecklingen av nya produkter i en helhet.

• Staten bör bidra med ”överbryggningsmedel” främst på kompe-tens- och forskningssidan för att möjliggöra att den nödvändiga och omfattande strukturrationaliseringen genomförs inom bran-schen.

• Öka medvetenheten om att exporten är en förutsättning för över-levnad, att det är vägen till en långsiktigt svensk livsmedelsindu-striell produktion och till den infrastruktur (inklusive industri-struktur) som vi vill ha kvar i Sverige.

• Tydliggör hur förädlingskedjan från jordbruk till konsument ser ut (”från jord till bord”) och i vilka steg ökad kunskap och kom-petens kan vara avgörande, liksom vilken internationell mark-nadspotential som finns i svenskproducerade livsmedel.

• Satsa på högre innovationstakt och fortsatt varumärkesbyggnad för att stärka konkurrenskraften gentemot handelns egna varor, EMV.

• Påbörja ett långsiktigt arbete för att stärka branschens identitet och status och skapa en positiv ”livsmedelsindustri-anda”.

• Inför lean production dvs moderna industriella verksamhetsmeto-der i livsmedelsindustrin. Lean production kan vara det som be-hövs för att starta processen kring effektivisering och utveckling av produktionen. Identifiera och tillsätt ”kulturbärare” som kan förändra tänkesätt och arbetssätt. Kombinera med utbildning och forskning.

• Utöka satsningen på ProDesign, som idag är riktad mot verkstads-industrin, till att även omfatta Livsmedelsbranschen. Ger stöd till små och medelstora företag i produktutveckling och produktions-utveckling (lean production).

• Satsa på forskning i produktionsteknik även för andra branscher än verkstadsindustrin (processindustri inkl. livsmedelsindustrin).

• Lär av andra branscher när det gäller generella metoder och arbets-sätt för ökad produktionseffektivitet, tillgänglighet, underhåll etc. Utnyttja det som är gjort och går att överföra, men frågeställning-arna (problemen) är inte desamma, varför de olika branscherna måste bearbeta vedertagna metoder/arbetssätt och utveckla nya. Medel måste till för att hjälpa företagen överföra metoder och ar-betssätt.

128

• Satsa på forskning kring utveckling av sensorer för processindu-strin för att öka omfattningen av on-linestyrning, sensorer och mätpunkter i processerna. Syftet är att skapa effektivare och mer flexibel processtyrning som klarar kraven på snabba omställningar för kortare serier i kontinuerliga system.

• Utveckla produktionsenheter som kan bära högre utvecklings-kostnader och större investeringar i produktionsteknik.

129

Bilaga 12. Projektets styrgrupp och referensgrupp

Projektets styrgrupp Martin-Löf, Sverker, ordförandeBergendal-Stenberg, Elisabeth (KK-stiftelsen)Collin, Måns (Nynäs Petroleum)Dreber, Agneta (Livsmedelsföretagen)Eriksson, Per, (Vinnova)Eriksson, Kenneth (SCA Forest Products)Fentorp, Karl-Olov (SSF)Hallberg, Bengt (Pappers)Jansson, Kjell (Nutek)Johansson, Jan (Boliden)Lövén, Stefan (IF Metall)Ullberg, Anders (SSAB)

Projektets referensgrupp Aaro, Lars-Eric LKABAndersson, Tommy IF MetallClaesson, Tore Tore Claesson AB Ericsson, Magnus Raw Materials GroupFolestad, Staffan Astra Tech Fossum, Greta SkogsindustriernaFrom, Thomas SveMin/Metallgruppen Service ABFärnstrand, Eva Södra CellJönson, Gunilla Lunds Tekniska HögskolaJönsson, Pär Kungl Tekniska HögskolanLindberg, Per-Gunnar Arla FoodsNordstrand, Ann-Christine LivsmedelsföretagenLagergren, Jonas JernkontoretSundström, Barbro SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik ABSvedberg, Tord AstraSvensén, Marianne SkogsindustriernaTrångteg; Torbjörn Plast- och Kemiföretagen

130

Bilaga 13. Medverkande vid workshops inom projektet Ökad konkurrens-kraft för processindustrin

Aaro, Lars-Eric LKABAlfthan, Carl-Johan M-Real HusumAndersson, Göran SSABAxelsson, Åke SödraBeckeman, C.G SCA TissueBjörklund, Håkan LivsmedelsföretagenBlomberg, Magnus Astra ZenecaCarreman, Jan Cerealia Foods & BredaDahlin, Olle RottnerosDreber, Agneta LivsmedelsföretagenEriksson, Inger SCAEriksson, Karin LäkemedelsindustriföreningenFisher, Björn Frisenius-KabiFolestad, Staffan Astra ZenecaForsgren, Anders BolidenFransson, Sten-Olof Dalkia IndustripartnerFredriksson, Conny Fagersta-StainlessHagström, Ingvar Kiviks musteriHansson, Tord ASM FoodsJonsson, Per Hj. Stora EnsoKangas, Patrik SandvikLagergren, Jonas JernkontoretLindahl, Lars-Åke SveMinLindberg, Per-Gunnar Arla FoodsLuthbom, Anders SCANilsson, Elisabeth JernkontoretNordstrand, Ann-Christine LivsmedelsföretagenSnell, Anders Billerud GruvönStade, Yngve Stora EnsoSundström, Barbro SIKSvensén, Marianne SkogsindustriernaTrångteg, Torbjörn Plats- och kemiföretagen Wahlgren, Mikael Holmen Paper Hallstavik Wikström, Magnus KorsnäsZotterman, Carl The Packaging Greenhouse

131

Bilaga 14. Processindustrins betydelse i den svenska ekonominUlf Jakobsson

InledningProcessindustrin har djupa historiska rötter i den svenska ekonomin. Järnhanteringen som är föregångare till dagens järn- och stålindustri har varit en betydelsefull näring i Sverige under hundratals år. Till-sammans med trävaruindustrin spelade den en huvudroll i Sveriges tidiga industrialisering. Den råvarubaserade processindustrins långa historia i den svenska ekonomin, leder i den allmänna debatten ofta till slutsatsen att dessa industrier tillhör en svunnen tid och att Sveri-ges ekonomiska framtid finns att söka inom helt andra områden.

Det till synes låga kunskapsinnehållet i produkterna, samt den miljöpåverkan som en råvarubaserad processindustri med nödvän-dighet har, kan tyckas förstärka denna föreställning.

Denna föreställning är emellertid felaktig. Processindustrierna är sammantaget en mycket viktig del av den svenska ekonomin, med en mycket stor betydelse för framförallt den regionala sysselsättningen, samt för den svenska utrikeshandeln. En stor tillbakagång för denna industri skulle vara ett svårt slag för den svenska ekonomin. Det gäl-ler nu och för den tid som nu kan överblickas.

Avsikten med denna PM är att närmare analysera dessa industri-ers betydelse för den svenska ekonomin. Fokus ligger på skog-, stål- och gruvindustrin. Vi ska också belysa vilka faktorer som bidragit till att ge processindustrierna den starka ställning de har i den svenska ekonomin. Till sist diskuteras frågan om vilka konkurrensfördelar svensk råvarubaserad processindustri har idag.

Processindustriernas betydelse i dagens svenska ekonomiBranschsammansättningen i ett lands ekonomi bestäms till en del av landets naturgivna förutsättningar, och till en del av en historisk ut-veckling som många gånger kan te sig slumpmässig. En framgångsrik verksamhet inom ett område kan leda till att kunskap utvecklas, som i sin tur leder till nya lokaliseringar inom samma område. Genom en god cirkel kan en nation utveckla framgångsrika kluster inom ett affärsområde där själva startpunkten kan ges av en kombination av goda förutsättningar och slumpmässiga faktorer.

Ett framgångsrikt kluster eller en framgångsrik bransch repre-senterar en stor tillgång för ett lands ekonomi genom det materiella kapital som är nedlagt i själva verksamheten, men också genom det kapital som är nedlagt i den infrastruktur som omger den verksamhet som bedrivs i branschen. Till detta kommer det humankapital som utgörs av det samlade mänskliga kunnandet inom branschen.

Ur ekonomisk synvinkel får hela detta kapital sin värdering på marknaden. När branschen är framgångsrik och tillverkar produkter som kan säljas med förtjänst får såväl det materiella kapital som det humankapital som är knutet till branschen den avkastning som ger kapitalet dess värde. Om den internationella utvecklingen eller den teknologiska utvecklingen går branschen emot, sjunker avkastningen och därmed värdet på det branschspecifika kapitalet.

Att under sådana omständigheter skydda en bransch genom pro-tektionistiska åtgärder eller genom subventioner innebär i stort sett alltid en förlustaffär för staten och för den nationella ekonomin. Istäl-

132

let för att föra en politik som låser fast landet i en kapitalstruktur som blir allt mindre värd, bör politiken inriktas på en omställning till nya strukturer där kapitalvärdena blir höga och helst stigande.

Historiskt sett finns det gott om exempel på branscher som varit stora och viktiga i landets ekonomi, men som genom marknadens ”kreativa förstörelse” tappat i betydelse eller försvunnit. Kolgruvein-dustrin i England, varvsindustrin och textilindustrin i Sverige är några exempel. I de båda första fallen försökte respektive lands regering skydda branscherna genom subventioner. I båda dessa fall kan man säkert säga, att denna politik ökade kostnaderna för den omställning som till sist ändå blev oundviklig.

Motsatsen till en protektionistisk politik eller subventionspolitik är när ett lands regering genom pålagor och regleringar hindrar en bransch att utvecklas till sin fulla potential. I värsta fall kan politi-ken leda till en tillbakagång när en expansion vore en möjlighet vid neutral politik. Också i detta fall kan kostnaderna för politiken bli mycket stora. De är dock kanske inte lika lätta att se som kostna-derna för subventionspolitiken. Företrädare för processindustrierna hävdar att det finns en risk att den politik som idag drivs gentemot processindustrierna leder till förluster av just detta slag. De områden där politiken tydligast har denna inriktning för branscherna är miljö-politiken och energipolitiken.

Globaliseringen har skärpt riskerna med en politik av detta slag. Den allt hårdare globala konkurrensen gör branscherna allt mera känsliga för regleringar och pålagor som på ett tydligt sätt avviker från motsvarigheterna i omvärlden.

I det följande ska vi mera konkret belysa den betydelse, som pro-cessindustrin har för den svenska ekonomin.

Två av de viktigaste utvecklingsblocken i den svenska ekonominSverige har för sin storlek en relativt diversifierad industristruktur. Ändå finns det verksamheter som framträder som dominerade inom svensk industri. Nyckelorden för dessa verksamheter är järn-och stål, skogsprodukter, läkemedel, telekom, fordon och maskintillverkning. Den särställning i svensk industri som dessa verksamheter har, belys-tes i rapporten Produktion för konkurrenskraft. Analysen där kon-centrerades till verksamheterna inom tillverkningsindustrin. I denna PM koncentrerar vi analysen till processindustrin.

I detta sammanhang är begreppen kluster och utvecklingsblock centrala. Det första begreppet beskriver en grupp av geografiskt nä-raliggande företag med sinsemellan likartad produktion. Intresset för begreppet kommer sig av att företagen även utan organiserat samar-bete har nytta av samlokaliseringen. Nyttan uppstår på flera sätt.

Mycket viktigt är att förekomsten av många företag med likartad inriktning skapar en gemensam arbetsmarknad. En person vars ut-bildning och specialisering passar för klustret söker sig dit därför att chansen att få arbete och att göra karriär är störst där. För ett företag med klustrets specialisering är det fördelaktigt att lokalisera sig där, därför att det är lättare att rekrytera specialiserad arbetskraft inom klustret. Ett likartat argument kan göras när det gäller relationen mel-lan klusterföretagen och specialiserade lokala underleverantörer.

I ett framgångsrikt kluster finns det vanligen också ett samspel mellan de ingående företagen och den samhälleliga och ekonomiska omgivningen. Där finns en infrastruktur som är avpassad för verk-

133

samheten i klustret. Där finns utbildningsanstalter som ger specialise-rad utbildning som ligger i linje med de krav som ställs från klustrets sida. Där finns också forskningsverksamhet som bidrar till att utveck-la verksamheten inom klustret. Ofta finns också kvalificerade bestäl-lare som med sina krav bidrar till att lyfta nivån inom klustren.

Klustret i kombination med den omgivande miljö som vi skisse-rat här brukar kallas ett utvecklingsblock. Med skiftande vikt för de olika delarna kan var och en av de aktiviteter som angavs inlednings-vis karaktäriseras som utvecklingsblock. Historiskt sett har de block som vi nämnt spelat en dominerande roll inom svensk industri under i varje fall de senaste 75 åren. När det gäller järn- och stål finns som redan nämnts månghundraåriga traditioner. Också skogsbruket har urgamla traditioner i Sverige. Industriellt fick dock skogsförädlingen sitt genombrott först i och med Sveriges tidiga industrialisering, under första halvan av 1800-talet.

Inom ramen för denna beständighet finner vi emellertid inom alla utvecklingsblock en dramatisk utveckling och förnyelse. Den svenska utvecklingen visar att det inte behöver finnas någon motsättning mel-lan industriell förnyelse å ena sidan och ett relativt stabilt bransch-mönster å den andra sidan.

Ett typiskt förhållande när det gäller klustren inom tillverknings-industrin är att vart och ett av dem domineras av ett eller två världsle-dande multinationella företag och att företagsklustret i övrigt i myck-et stor utsträckning utgörs av underleverantörer till dessa företag. I de råvarubaserade klustren spelar också de mycket stora företagen en viktig roll. Dominansen för dessa är dock inte så påtaglig som inom tillverkningsindustrin.

Dominansen för de nämnda utvecklingsblocken inom svensk in-dustri framträder på flera olika områden. Vi ska peka på några, där processindustrierna har särskilt stor betydelse.

Utrikeshandeln Processindustrin är mycket betydelsefulla i den svenska utrikeshan-deln. Man kan illustrera detta genom att ta sin utgångspunkt i be-greppet handelsspecialisering. Detta är ett begrepp som spelar en central roll i den traditionella teorin för internationell handel. Enligt denna möjliggör den internationella handeln att varje land kan spe-cialisera sig på den produktion, där man har sina relativa fördelar. Samtidigt kan man importera de produkter som andra länder är bäst på att producera.

En mycket enkel tillämpning av denna teori är att ett land som är rikt på råvaror specialiserar sig på råvaruutvinning medan man im-porterar tillverkade varor. Man talar i teorin om att det råvaruprodu-cerande landet har en komparativ fördel i denna typ av produktion. I praktiken består huvuddelen av ländernas varuhandel av tillverkade varor. För att förklara dessa handelsmönster behövs mera komplice-rade modeller. En viktig del i en sådan förklaringsmodell är att län-der, bland annat genom den typ av klusterbildning som vi diskuterat tidigare, kan bygga upp komparativa fördelar inom vissa typer av tillverkning där man ur handelssynpunkt får en specialisering.

OECD- sekretariatet har med denna teori som utgångspunkt för-sökt bestämma hur specialiseringsmönstret inom OECD länderna ser ut. Grundtanken är att länderna ”avslöjar” sina komparativa fördelar genom de faktiska handelsflödena. Närmare bestämt fastställer man

134

ett lands revealed comparative advantage inom en bransch genom att ställa ett lands exportandel inom en bransch mot den genomsnittliga exportandelen i OECD för denna bransch. Med en fri översättning har vi kallat det framräknade kvotmönstret för Sveriges observerade komparativa fördelar. Det svenska specialiseringsmönstret framgår av figur 1.

I figuren framträder den svenska ekonomin som mycket kraftigt spe-cialiserad på i första hand skogsprodukter. Därefter i specialiserings-grad kommer telekomindustrin tillsammans med järn-, stål och läke-medel.

OECD kalkylerna belyser specialiseringen i exporten, vilket kan vara naturligt när man vill göra en internationell jämförelse. Vill man för det enskilda landets del undersöka respektive branschs bidrag till bytesbalansen, är nettoexporten den naturliga storheten att studera. Tabell 1 ger denna, för de olika utvecklingsblocken och för övrig in-dustri. Nettoexporten från en bransch definieras som skillnaden mel-lan exporten i branschen och importen av insatsvaror i branschen. Ser vi exempelvis till fordonsindustrin utgörs den import som anges i tabellen endast av de insatsvaror som svensk bilindustri köper från utlandet. Importen av färdiga bilar för försäljning i Sverige ingår så-lunda inte.

Livsmedelsframställning 1 622

Bygg och bo 3 563

Energi 288

Skogsprodukter och förädling 1 245

Malm och metallförädling 1 062

Läkemedel 276

Kemisk industri 643

Maskinindustri 1 929

Telekom 1 295

Transportindustri 1 498

Övr tillverkningsindustri 726

Handel, distribution och transport 6 303

Privata tjänster 3 835

Utbildning och forskning 367

Hälso och sjukvård 1 122

Övrigt 2 902

Summa 28 676

Figur 1. Observerade komparativa fördelar i svensk exportKälla: Ulf Jakobsson, 2005.

Papper och pappersprodukter

Trä och kork

Teleprodukter

Järn och stål

Läkemedel

Stenkols- och petroprodukter, kärnbränsle

Metallvaror, utom maskiner

Maskiner

Andra elmaskiner

Byggnad och reparation av skepp och fartyg

Motorfordon och trailers

Gummi- och plastprodukter

Medicinska, precisions- och optiska instrument och klockor

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Tabell 1. Total sysselsättning i näring-livet uppdelat på branscher år 2000 (hundratal personer)Källa: SCB

135

Tabellen visar att när det gäller nettoexport är skogsindustrin större än något annat block, medan järn- och stålindustrin också har en stark ställning. En bidragande orsak till särskilt skogsindustrins starka ställning är, som framgår av tabellen, att branschens förädling i huvudsak sker inom landet. Importen av insatsvaror är liten, i jäm-förelse med vad som är fallet i övrig industri.

Processindustrin och investeringarnaEtt annat område där processindustrins dominans blir tydlig är in-vesteringarna. Figur 2 anger investeringarna i olika branscher som andel av de totala industriinvesteringarna. Där framgår att de råva-rubaserade processindustrierna sammantaget svarar för mera än en fjärdedel av industriinvesteringarna. Den höga andelen är en följd av industriernas starka ställning i den svenska ekonomin och den höga kapitalintensitet som kännetecknar dessa branscher.

Processindustrierna och sysselsättningenAtt en verksamhet eller en bransch har hög sysselsättning har, taget för sig, inte nödvändigtvis ett egenvärde. I konkurrensutsatta verk-samheter måste företagen sikta mot att producera en given volym med så låg resursåtgång som möjligt. I processindustrierna där ka-pitalutrustningen är stor, är den naturliga strävan, att så långt som möjligt automatisera produktionsprocessen för att på detta sätt spara in arbetskraftskostnader. Det är endast härigenom som det är möjligt för företagen att bära upp den svenska lönekostnadsnivån.

Att dessa branscher trots denna strävan sysselsätter en betydande del av den svenska arbetskraften understryker den betydelse dessa branscher har i den svenska ekonomin.

All produktionsverksamhet är en del av ett vidare nätverk av underleverantörer, transportverksamheter, tillhandahållare av infra-struktur. Om man tar detta nätverk i beaktande är den totala syssel-sättningen i framställningen av produkten väsentligt större än själva produktionsåtgången. Detta förhållande används ofta när man inom olika branscher vill framhäva branschens vikt som sysselsättningsmo-tor.

Här finns dock ett problem. Om man från denna utgångspunkt vill beräkna sysselsättningen på nationell nivå, skulle man genom en summering av samtliga branscher, med deras direkta och indirekta sysselsättning, sannolikt komma upp i en total sysselsättning i nä-ringslivet som är väsentligt större än de ca 2,8 miljoner människor som arbetar där. Detta beror på att man vid en sådan kalkyl kommer att dubbelräkna eller trippelräkna de anställda i en del verksamheter.

Låt oss ta tidningsframställning som ett exempel. Framställ-ningen av en tidning involverar väsentligt fler personer än dem som arbetar på tidningen. Framställningen av det papper som tidningen

Papper och pappersprodukter

Motorfordon och trailers

Teleprodukter

Läkemedel

Järn och stål

Trä och kork0% 5% 10% 15% 20%

Figur 2. Investeringsandelar i den svenska industrinKälla: Ulf Jakobsson, 2005

136

trycks på involverar en lång produktionskedja som går tillbaka till fällningen av de träd som används som råvara vid framställningen av den pappersmassa som till sist ska förädlas till tidningspapper. I en kalkyl över den totala sysselsättningsåtgången vid framställningen av tidningar i Sverige, ingår hela denna kedja plus en hel del andra verksamheter. Om vi därefter gör en kalkyl över den totala sysselsätt-ningen vid framställning av papper i Sverige och adderar detta till den totala sysselsättningen får vi uppenbarligen in en dubbelräkning.

För att undvika dubbelräkningar i kalkyler som omfattar både direkt och indirekt sysselsättningsanvändning måste man begränsa sig till att göra en sysselsättningskalkyl över den del av branschens produktion som går till direkt slutanvändning i form av konsumtion, investeringar eller export. Processindustriernas produktion är i hu-vudsak så kallade intermediära produkter som förädlas vidare i pro-duktionskedjan. Sett ur ett svenskt perspektiv sker en mycket stor del av denna vidareförädling i andra länder. Därför har vi i Sverige en mycket stor slutanvändning i branscherna i form av export.

En kalkyl över total sysselsättning efter de riktlinjer som angivits här låter sig göras med hjälp av SCBs input-output-tabeller där leve-ransmönstren mellan de svenska branscherna finns kvantifierade. I de kalkyler som vi har gjort har vi särskiljt de industriella utvecklings-block, som vi har diskuterat tidigare. Resultatet framgår av tabell 2. Där framgår att den totala sysselsättningen i vart och ett av de råva-rubaserade utvecklingsblocken är av samma storleksordning som den totala sysselsättningen i telekomblocket.

Regional sysselsättningSysselsättningen i en enskild ort eller region bärs ofta upp av något eller ett fåtal producerande företag. Kring dessa företag finns ett nät-verk av företag och en lokal infrastruktur av den typ som beskrevs i föregående avsnitt. Det finns ett inbördes beroende mellan alla fö-retagen i nätverket. Vanligtvis är dock det producerande företaget oundgängligt för att upprätthålla aktivitetsnivån i regionen. Det är det producerande företaget som kan sälja sina produkter utanför re-gionen och som därmed också drar in pengar till regionen. Försvinner

Export Import Netto

Livsmedelsframställning 20 858 24 748 -3 890

Bygg och bo 156 41 361 -41 205

Energi 27 777 36 360 -8 583

Skogsprodukter och förädling 103 463 24 461 79 002

Malm och metallförädling 76 350 31 565 44 785

Läkemedel 34 322 9 612 24 710

Kemisk industri 55 874 22 696 33 178

Maskinindustri 128 172 53 676 74 496

Telekom 131 404 70 687 60 717

Transportindustri 117 266 63 585 53 681

Övr tillverkningsindustri 37 772 19 141 18 631

Handel, distribution och transport 119 154 77 986 41 168

Privata tjänster 75 794 40 290 35 504

Utbildning och forskning 12 547 5 643 6 904

Hälso och sjukvård 0 4 407 -4 407

Övrigt 57 568 26 866 30 702

Summa 998 477 553 083 445 394

Tabell 2. Nettoexport branschvis, år 2000 (Mkr)Källa: SCB

137

detta utifrån kommande fl öde så undermineras också förutsättning-arna för de lokala underleverantörerna, den lokala service och den lokala infrastruktur som byggts upp kring företagen. Därmed är de producerande företagen vanligen en nödvändig förutsättning för en vital regional ekonomi.

Här är processindustrin av mycket stor betydelse. Ser vi till de stora svenska utvecklingsblocken är de koncentrerade till några stor-stadsområden, vilket illustreras av den stiliserade fi gur 3. Processin-dustrin har en väsentligt mera spridd lokalisering.

Detta illustreras av fi gur 4, som anger lokaliseringen av arbetsställen inom processindustrin. I hela Norrland och i nordligare Svealand är sannolikt processindustrin av avgörande betydelse för att upprätthål-la sysselsättning och en någorlunda diversifi erad ekonomi.

Figur 3. Stiliserad bild av lokalisering av starka svenska kluster. Källa: Ulf Jacobsson

Figur 4. Processindustrins lokalisering i Sverige. Källa: Bellgran, 2005, baserat på SK GS.

Luleå

Sundsvall

Kalmar

Malmö

Skog

Kemi

Stål

Läkemedel

Livsmedel

Gruvindustri

Kiruna

Göteborg

Umeå

Stockholm

Uppsala

Lund

Linköping

Östersund

Karlstad

Visby

Läkemedel

Transport

IT

138

Många av samhällena i dessa områden har också vuxit upp i häg-net av denna industri. Vid en nedläggning eller en utslagning är det mycket svårt att se vad som skulle komma istället.

Om det sålunda är svårt att se vad som skulle komma istället, är det lättare att uttala sig om vad som inte kan komma istället för en avancerad industriell verksamhet.

En mycket vanlig förhoppning i glesbygdsregioner som är på väg att halka efter i den ekonomiska utvecklingen, är att turistnäringen ska lyfta området. Det finns mycket som är vackert i Sverige och det finns mycket som är värt stora strömmar av besökande. Det kan då te sig som en rimlig förhoppning att en svensk och utländsk allmän-het med hjälp av lite marknadsföring ska upptäcka detta och därmed skapa en blomstrande turism.

Vad som verkar glömmas bort är att det man siktar till är en kommersiell verksamhet som ska generera intäkter som är så stora att en betydande del av regionen ska kunna försörja sig på dessa. För att åstadkomma detta krävs betydande investeringar i hotell, restaurang-er och andra turistanläggningar. Med en säsong som på sin höjd kan sträcka sig över åtta veckor är det nära nog omöjligt att få avkastning på denna typ av investeringar.

Ett viktigt undantag är Stockholm, som framgångsrikt lyckats etablera sig som konferensstad. Därmed har man fått ett klientel som är väsentligt mera betalningsvilligt än den vanlige turisten. Därtill är konferenser en verksamhet som äger rum året runt. För att vara en framgångsrik konferensort krävs en infrastruktur som är mycket svårt för mindre orter att bära upp. Ett tecken på att turismen inte har förutsättningar att vara någon större kassako i Sverige, är att de populäraste svenska turistorterna vanligen återfinns bland de kom-muner som har sämst ekonomi.

En annan förhoppning är att de stora genombrotten på IT-sidan ska få glesbygden att blomstra. I och med att avstånden tappar i be-tydelse så kommer möjligheterna att bedriva ekonomisk verksamhet i glesbygden att öka är den enkla tankegången. Det är också riktigt att den nya tekniken ökar möjligheterna till exempelvis distansarbete. Många av nackdelarna med att vara avsides minskar genom de möj-ligheter som Internet ger.

När det gäller lokalisering av ekonomisk verksamhet finns emel-lertid mycket tunga krafter som verkar i motsatt riktning. Det är i princip samma krafter som verkat till de stora städernas fördel vid ti-digare förbättringar av kommunikationerna. Går vi tillbaka till en tid då kommunikationerna var dåliga, betydde den geografiska närheten nästan allt. Produktion och handel skedde på lokala marknadsplat-ser. När fördelarna av storskalighet och specialisering vägdes emot transportkostnaderna var det ett fåtal varor som kunde bära dessa kostnader. Detta begränsade möjligheterna till centralisering av pro-duktionen.

När nya teknologier ledde till minskade transportkostnader så ökade möjligheterna att utnyttja de fördelar en mer centraliserad och storskalig produktion kan ge. Detta ledde till att lokala monopol bröts upp och att lokala centra tappade mark i förhållande till större städer.

Ett liknande mönster kan vi se i den kommunikationsrevolution som vi just nu står mitt uppe i. De fördelar som den stora staden kan erbjuda ekonomiskt har nu inte så mycket med stordriftsfördelar i

139

varuproduktionen att göra. Fördelen ligger istället i mångfalden när det gäller företag och arbetskraft, och i en alltmer specialiserad och avancerad infrastruktur av tjänster som inte kan finnas någon annan-stans än i de stora städerna. Dessa relativa ekonomiska fördelar för de stora städerna pekade den store nationalekonomen Alfred Mars-hall på redan för hundra år sedan. Fördelarna förstärks när kommu-nikationerna förbättras.

Detta gäller också i dagens kommunikationsrevolution. Nya pro-dukter och nya tjänster kan produceras med fördelar som en spe-cialiserad produktion ger, för att sedan säljas över hela världen till mycket låga eller inga transportkostnader. Exempel där ny teknik kan slå undan benen för lokala verksamheter är biografer, som ersätts av hembio, och videobutiker, som ersätts med direkt nedladdning. På sikt kan man fråga sig om det finns utrymme för lokala biblio-tek. Tendensen till centralisering av olika finansiella tjänster är tydlig. Olika specialiserade utbildningstjänster kan i växande utsträckning tillhandahållas över nätet osv.

Den generella tendensen är att den nya tekniken gör det lättare att leva i glesbygden, men att den bidrar till en ytterligare centralisering av olika typer av ekonomisk verksamhet. I båda dessa avseenden lik-nar IT-revolutionen tidigare genombrott på kommunikationssidan.

Sammanfattningsvis finns det mycket som talar för att den tek-niska och ekonomiska utvecklingen kommer att bidra till att ytterli-gare stärka storstadsregionernas ställning när det gäller ekonomisk aktivitet. Industriell verksamhet och framförallt verksamheterna i den råvarubaserade processindustrin är, i detta sammanhang, en mycket betydelsefull motvikt.

Grunden till processindustrins starka ställning i Sverige, historiskt och idagDen starka ställning som järn- och stålindustrin har i Sverige, har sin grund i en mycket lång historisk tradition av vidareförädling av de svenska råvarutillgångarna. Den rikliga skogstillgången har varit viktig både för skogsindustrin och järn- och stålhanteringen. För den senare har skogen givit råvaran till träkolet. Därtill kommer att vat-tenkraften bidragit till god tillgång på billig energi. Den långa svenska kustlinjen har också underlättat transporten av industrins produkter till mottagarländerna.

Den långa historiska tradition av tillverkning som Sverige har haft inom dessa industrier har bidragit till att det här finns ett bety-delsefullt humankapital. Ett viktigt förhållande har också varit att de svenska producenterna haft en mycket stark marknadsposition på de europeiska marknaderna. Höga transportkostnader och en relativt låg utvecklingsnivå i många andra länder med stora råvarutillgångar har bidragit till detta.

Efter andra världskriget har betydelsen av många av de nämnda fördelarna minskat. Sjunkande transportkostnader har bidragit till att skärpa konkurrenstrycket. Detta har ytterligare skärpts av att många länder med stora råvarutillgångar har kommit in i en positiv ekono-misk utveckling som möjliggjort en omfattande råvaruutvinning och en uppbyggnad av en modern industri för vidareförädling av råvaror-na. Produktionsprocesserna har blivit allt mera tekniskt avancerade. Generellt sett kan dessa produktionsprocesser genom investeringar implementeras i vilket produktionsland som helst. Såväl utvinningen som den industriella verksamheten bedrivs ofta med lönekostnader

140

som är väsentligt lägre än de svenska. Ser vi till elpriserna finns en ten-dens till utjämning av skillnaderna mellan länderna. Till detta kom-mer för Sveriges del den långsiktiga osäkerhet om framtida tillgång och priser på elenergi som skapas av den svenska energipolitiken. En konkurrensnackdel som fått ökad betydelse under senare år är att den svenska miljöpolitiken är mera ambitiös än vad den är i de flesta av våra konkurrentländer.

Processindustrin är generellt sett mycket kapitalintensiv. Investe-ringarna sker också med ett mycket långt tidsperspektiv. Planerings-horisonten för en anläggningsinvestering i processindustrin kan ofta vara tjugo till trettio år. Det säger sig självt att dessa investeringar måste ske under betydande osäkerhet. För den svenska processindu-strin tillkommer den osäkerhet som ges av att det svenska valutaom-rådet är mycket litet. Ur lokaliseringssynpunkt utgör detta en nackdel i jämförelse med lokaliseringsorter som ligger i större valutaområden. Tillkomsten av euron och det svenska utanförskapet har understrukit denna nackdel för Sverige.

Sett i ett längre tidsperspektiv har sålunda konkurrenssituationen för den råvarubaserade svenska processindustrin försämrats påtag-ligt. I processindustrierna har man använt sig av flera olika strategier för att möta den skärpta konkurrenssituationen. En sådan är ökad skalstorlek. Genom att minska antalet produktionsställen samtidigt som den genomsnittliga kapaciteten höjs kan man utnyttja de skalför-delar som vanligen finns i denna typ av produktion.

En annan strategi är att genom innovationer på produktområdet försöka finna nischer där det är möjligt att etablera en monopolsitua-tion, vilket kan göra det möjligt att ta ut högre priser. Ett tecken på att svensk processindustri i särskilt hög grad arbetar med denna strategi är att andelen FoU i den svenska processindustrin är hög i en interna-tionell jämförelse med företag i samma bransch.

Inom skogsindustrin och även inom kemisk industri har det ock-så funnits en tydlig tendens till ökad koncernstorlek. Denna strategi bidrar till en starkare marknadsposition för företaget generellt sett. Däremot förbättras inte nödvändigtvis förutsättningarna för en indu-strilokalisering till Sverige.

De strategier som vi pekat på har varit framgångsrika för flera företag, men de är inte på ett unikt sätt kopplade till Sverige. Konkur-rentländerna kan använda sig av samma strategier. Därför finns det anledning att ställa frågan om Sverige fortfarande har några konkur-rensfördelar av den typ som historiskt har verkat för processindustri-ernas starka ställning i den svenska ekonomin, och vilka dessa i så fall är. Ett välunderbyggt svar på denna fråga skulle kräva en utredning av en omfattning som ligger långt utanför denna PM. Några reflek-tioner med utgångspunkt i de historiska konkurrensfördelarna kan dock göras:

• Närhet till råvaran. I förhållande till länder som saknar råvaror torde Sverige fortfarande ha en konkurrensfördel. De sjunkande transportkostnaderna och framväxten av nya konkurrentländer med stora råvarutillgångar betyder dock att fördelen inte är unik på samma sätt som tidigare. Om förutsättningarna blir ”tillräck-ligt ogynnsamma” för processindustrin i Sverige kan man generellt sett tänka sig att Sverige i växande grad exporterar råvaran direkt medan processindustrin väsentligt minskar i betydelse.

141

• Låga elpriser. Vi konstaterade tidigare att internationaliseringen av elmarknaden i kombination med den svenska energipolitiken bidragit till en reduktion av denna fördel. Enligt figur 5, som sam-manställts av processindustriernas samarbetsorganisation finns i varje fall inom pappersindustrin inte denna fördel kvar. Svårig-heten att hitta helt jämförbara data gör emellertid att jämförel-ser som denna måste tolkas med försiktighet. Under alla omstän-digheter torde det vid långsiktiga investeringsbeslut vara svårt att kalkylera med att Sverige kommer att ge bättre villkor än andra länder på detta område.

- Humankapital. Sannolikt är det på detta område som Sveriges viktigaste konkurrensfördel ligger. Genom den långa historia som de råvarubaserade processindustrierna haft i Sverige så har ett kunskapskapital byggts upp som är en viktig och unik tillgång för industrierna. Detta kapital är inte begränsat till själva industrin utan finns också i de olika delarna av de utvecklingsblock i vilka industrierna ingår. Tekniska innovationer är vanligen viktiga kon-kurrensmedel för företag. Många företag inom processindustrier-na har genom innovationer och patent på produktsidan skaffat sig konkurrensfördelar. Generellt sett ligger de tekniska innova-tionerna inom processindustrin vanligen i själva produktionspro-cessen och inte i produkten. De tekniska framsteg som görs här kan vanligen inte monopoliseras av ett enskilt företag. Vid en gi-ven tidpunkt är det istället så att bästa teknik i en anläggning kan implementeras var som helst i världen. Däremot är förmågan att utveckla produktiviteten i en installerad anläggning en unik resurs för det företag som gör installationen av anläggningen. Denna för-måga blir särskilt viktig i processindustrin eftersom livslängden på en installerad anläggning kan uppgå till 20 till 30 år. Detta innebär att humankapitalet blir mycket betydelsefullt i processindustrin trots att andelen FoU i jämförelse med högteknologiska industrier generellt sett är låg.

Avslutande synpunkterDe råvarubaserade skog- och stål/gruvindustrierna utgör två av Sve-riges viktigaste industriella utvecklingsblock. Ett område där betydel-sen framträder starkt är i Sveriges handelsspecialisering. Skogsindu-

Figur 5. Elpriser i Sverige jämfört med Tyskland och Österrike. Exempel från pappersindustrinKälla: SKGS.

Tyskland

Kr/

MW

h600

500

400

300

200

0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Österrike

Sverige (Nordpool)

142

strin är det enskilda utvecklingsblock som ger det största bidraget till Sveriges handelsbalans. Ett annat område där betydelsen framträder är investeringarna. De båda råvarubaserade processindustrierna står för en fjärdedel av de samlade industriinvesteringarna.

Branscherna ger också ett viktigt bidrag till den totala sysselsätt-ningen i landet. Allra viktigast ur sysselsättningssynpunkt är dock den regionala sysselsättning som branscherna ger upphov till. Medan öv-riga industriella utvecklingsblock har sin tyngdpunkt i storstadsom-råden i Mälardalen och södra Sverige, är sysselsättningen i den råva-rubaserade processindustrin spridd över hela landet. Störst betydelse har detta i norra Sverige. Där är processindustrin ofta ensam motor för regional sysselsättning och en regionalt diversifierad ekonomi. Processindustrin utgör därmed en mycket betydelsefull motvikt till en fortsatt centralisering av ekonomisk aktivitet till storstadsområdena.

Den historiska grunden till de råvarubaserade processindustrier-nas starka ställning i den svenska ekonomin är den rikliga tillgång-en på malm, skog och vattenkraft. Dessa tillgångar gav den svenska industrin en monopolliknande ställning på den svenska markna-den. Sjunkande transportkostnader och de ekonomiska framstegen i många länder som är rika på råvaror har lett till att allt hårdare internationell konkurrens.

Sveriges främsta konkurrensfördel i de råvarubaserade industri-erna torde nu ligga i det humankapital som byggts upp i de båda utvecklingsblocken. Denna fördel är för närvarande tillräcklig för att balansera de väsentligt lägre kostnadsnivåer som finns i många konkurrentländer. Det är dock inte självklart att den på sikt kan ba-lansera en miljö- och energipolitik som ger svensk processindustri en konkurrensmässig nackdel på dessa områden.

143

Bilaga 15. Mer om outsourcing

Outsourcing sker antingen genom att företag flyttar delar av pro-duktionen, eller hela produktionsanläggningar utomlands, alterna-tivt byter ut svenska underleverantörer mot utländska. Med låga ar-betskraftskostnader och gynnsamt företagsklimat i form av bl a lägre skatter (t ex för vinster, inkomster och energi) och mindre reglerade arbetsmarknader, blir det attraktivt för svenska företag att flytta ar-betskraftsintensiv produktion till länder med dessa förutsättningar (såsom exempelvis de nya EU-länderna). Den aktuella rapporten från Svenskt näringsliv redovisar tre olika faktorer som alla pekar på en omfattande utflyttning av produktion från Sverige (Wallen och Föl-ster, 2005):

1. En växande import av insatsvaror till den svenska industrin indi-kerar att utländska underleverantörer tar marknadsandelar från svenska underleverantörer. Svenska företags import av insatsvaror exklusive råolja och petroleumprodukter var 39 % av varupro-duktionen år 2004, att jämföra med 29 % år 1993, dvs en ökning med 34 %.

2. En växande sysselsättning utomlands och en sjunkande inhemsk sysselsättning hos svenska multinationella företag indikerar att svensk arbetskraft substitueras mot utländsk arbetskraft. Mellan 1993 och 2003 ökade antalet anställda utomlands i svenskägda koncerner med 80 % eller drygt 400 000 personer, samtidigt mins-kade antalet anställda i Sverige med 15 % i samma företag – sam-mantaget ökade därmed sysselsättningen i företagen med 29 % under perioden. Ca 2/3 av ökningen av antal anställda utomlands skedde i de 22 rikaste OECD-länderna som har arbetskraftskost-nader som inte skiljer sig speciellt mycket från Sveriges (marknads-driven utflyttning). Intressant att notera är att ökningen av antalet anställda i svenskägda koncerner i övriga länder såsom Kina och Indien m fl var 135 000 personer, eller över 150 %.

3. En undersökning av ca 5000 svenska företags syn på utflyttning indikerar att de direkta och indirekta effekterna av utflyttningen av produktion leder till en nettoförlust av jobb i Sverige. Ungefär vart tionde företag har flyttat produktion utomlands de senaste fem åren. Bland industri- och kemiföretagen är denna siffra 37 %, och bland teknikföretagen är siffran 34 %.

Hittills är det större företag med över 250 anställda som i störst utsträckning flyttat ut verksamhet (38 %). Om enkätens resultat extrapoleras till att omfatta Svenskt Näringslivs medlemmar har ca 40 000 jobb försvunnit till följd av de senaste fem årens utflyttning. Om enkätstudiens företag antas representativa för företagen i det svenska näringslivet i stort, kan nära 120 000 jobb ha försvunnit de senaste fem åren. Vart fjärde företag uppger också att man förlorat uppdrag de senaste fem åren till följd av att kunder flyttat produktion utomlands, bland industri- och kemiföretagen är denna siffra hela 54%. Som en konsekvens har företagen reducerat antalet anställda än mer än vad man gjort pga utflyttning av sin egen produktion (50 000 respektive 180 000 jobb, räknat på samma sätt som ovan). Slutsat-

144

sen från Svenskt Näringslivs enkätstudie 2004/2005 är att omkring 500 000 arbeten riskerar att beröras i närtid om förväntad utflyttning av verksamhet realiseras. Detta kommer att få större konsekvenser på Sveriges välfärdssystem än de omtalade demografiska förändring-arna.

Möjligheten att reducera produktionskostnaderna och/eller att komma närmare expanderande marknader är de två vanligaste skä-len till utflyttning av produktion. Fler skäl till utflyttning av produk-tionsverksamhet utomlands, inom egen regi eller till leverantörer är (Ferdows, 1989)• Geografisk närhet till marknaden vilket medför nya produkter

snabbare till marknaden, möjlighet till bättre kundservice samt större möjlighet till kundanpassning.

• Lägre kostnader och då avses i första hand ofta lönekostnad, men det kan även omfatta exempelvis material, energi och kapital.

• Användning av lokala, specifika resurser som exempelvis forsk-ningscentrum, universitet, leverantörer och kunder. Access till ex-pertis, resurser och erfarenhet kan vara viktigt.

• Konkurrens kan förebyggas genom att ett företag väljer att eta-blera sig på en underutvecklad marknad. Syftet kan vara att utöka verksamheten efterhand som marknaden ökar och bibehålla bar-riärer mot andra som vill etablera sig.

Utländska företag som köper upp svenska företag har egna upparbe-tade leverantörssamarbeten som man ofta behåller vid uppköp. Detta minskar behovet av svenska underleverantörer och bidrar även till outsourcing/offshoring. Fler påverkande faktorer är transportkostna-der, valutakurser samt hur man industrialiserar och planerar för kom-mande produkter och produktionssystem (Djerf et al, 2005) lyfter även fram outsourcing/offshoring som ett möjligt sätt att motverka uppkomsten av onödigt stora byråkratier och hierarkiska system på företagen som kan skapas om produktionsprocessen innehåller för många steg.

Utifrån ett annat, fabriksorienterat eller lokalt perspektiv på out-sourcing, kan faktorer som förebådar en fabriksnedläggning identifie-ras (Affärsvärlden, 040505): • Bolaget har etablerat en fabrik i Östeuropa eller Asien och jämför

sedan lönsamheten mellan fabrikerna.• Fabriken har sedan länge gått med förlust.• Koncernen har alltför många produktionsanläggningar.• Bolagets kunder och konkurrenter har flyttat produktionen till

låglöneländer.• Kontraktstillverkare som Lear och Flextronics flyttar förr eller se-

nare sin produktion.• Upprepade neddragningar.

Ju fler av ovanstående faktorer som är uppfyllda, desto större risk för förändringar. Det tydligaste tecknet som indikerar förändringar för en specifik produktionsanläggning är dock investeringsviljan. En minskad investeringsvilja får stora konsekvenser i den investerings-tunga processindustrin.

Sverige har en komparativ fördel i kapitalintensiv produktion. Högteknologisk produktion är i regel kapitalintensiv snarare än ar-betsintensiv. Uppfattningen att Sverige är ett mycket högteknologiskt

145

land jämfört med andra länder växte enligt Wallen och Fölster (2005) fram under slutet av 1990-talet då den svenska informations- och te-lekommunikationssektorn växte som starkast. OECDs statistik över medlemsländernas grad av högteknologisk export visar emellertid att Sverige ligger i mitten av klungan snarare än i topp. (Med högtekno-logiskt avses en sektors direkta och indirekta forsknings- och utveck-lingsintensitet enligt Wallen och Fölsters referens till OECD Factbook 2005). Detta är en aspekt att reflektera över då det i Sverige finns en utbredd uppfattning att vi ska satsa på kunskaps- och teknolo-giintensiv istället för arbetskraftsintensiv produktion. Det ena be-höver emellertid inte utesluta det andra om de förhållandevis höga arbetskraftskostnaderna balanseras av andra faktorer. I en rapport från Industrins Ekonomiska Råd (Djerf et al, 2005) konstateras att erfarenheten tycks visa att när det direkta arbetskostnaden överstiger 15 % av produktvärdet får Sverige problem att behålla produktionen i landet.

146

IVA-M 353 • ISSN 1102-8254 • ISBN 91-7082-733-8

Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri

Globaliseringen medför allt tuffare villkor för den exportinriktade process-industrin. Framför allt har kostnadskonkurrensen ökat dramatiskt. Svensk processindustri har inte förutsättningar att konkurrera med pris och volym, och som en följd ökar kraven på förädling och mer specialiserade produkter. Det innebär att produktutveckling och innovationer blir allt viktigare i kampen om kunderna, vilket i sin tur ställer krav på ökad forskning och utveckling.

Råvaru- och processindustri sysselsätter ca 320 000 människor, ofta utanför storstadsområdena. Den råvaruintensiva sektorn är också Sveriges största transportköpare, då den står för 85 procent av den totala volymen. Process-industrin bidrar med mer än 60 procent av Sveriges totala nettoexport.

Hur kan vi utveckla processindustrin i Sverige? Projektet Ökad konkurrenskraft i svensk processindustri försöker i denna rapport besvara frågan. Bakom projektet står Jernkontoret, KK-stiftelsen, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Livsmedelsföretagen, Läkemedelsindustriföretagen (LIF), Metall, Nutek, Pappers, Plast- och Kemiföretagen, Skogsindustrierna, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), SveMin och Vinnova.