inlägg som skapar deltagande! - muep.mau.se · pdf fileskolor, information om sfi...

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Inlägg som skapar deltagande! En studie som undersöker vilka inlägg på

sociala medier som genererar högst deltagande

Posts with highest engagement! A study that identify posts

on social media that generate most interactions by educational companies

Maja Nicklasson Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Maria Engberg Huvudområde: Medieteknik Handledare: Thomas Andersson Datum för slutseminarium: 2016-05-18

Sammanfattning

Organisationer och företag använder idag frekvent sociala medier för att skapa deltagande hos

sin målgrupp. I vårt digitala samhälle och stora mediebrus behövs strategier och medvetenhet

kring vilka inlägg i sociala medier som lyckas generera högst deltagande. Denna uppsats

identifierar utbildningsföretags inlägg på sociala medier som lett till högst deltagande. Syftet

med uppsatsen är att finna eventuella mönster i dessa. Syftet är även att bidra med aktuell

kunskap som utbildningsföretag, och företag i allmänhet, kan ta del av i sitt arbete med att skapa

deltagande genom sociala medier. Uppsatsens undersökning genomförs genom kartläggning av

utbildningsföretags inlägg på sociala medier under en begränsad tidsperiod. Utifrån

kartläggningen identifierades inlägg med högst antal gillamarkeringar, kommentarer och

delningar som sedan sammanställs i cirkeldiagram. Resultatet visar att samtliga inlägg som

genererat högst deltagande är informativa, med undantag för uppdatering av omslagsbild och

videopresentationer. Resultatet visar även att inlägg som handlar om lediga tjänster, artiklar om

skolor, information om SFI (svenska för invandrare) och mobiloptimering genererar högst

deltagande.

Nyckelord

Högst deltagande, engagemang, sociala medier, inlägg, målgrupp, utbildningsföretag,

Facebook, LinkedIn och Twitter

Abstract Organizations and enterprises frequently use social media as a strategy to create participation

within their group of target. Strategies and awareness are needed in order to publish successful

posts in today’s society and large media noise. This essay focuses on distinguishing which posts

by educational companies have generated the most interactions during a specific time period.

The purpose of this study is to identify posts with the highest participation rate and find

potential patterns within them, in addition to identifying current knowledge and contributing

new knowledge for primarily, but not limited to, educational companies to use. This study

shows that informative posts are the most successful posts in terms of generating participation,

with an exception of cover photos and video presentations that also generated high participation.

Furthermore, posts about job openings, articles about schools, Swedish for immigrants and

mobile optimizing were the posts that generated highest participation.

Keywords

Highest participation, engagement, social media, posts, target group, educational companies,

Facebook, LinkedIn and Twitter

Innehållsförteckning 1 Inledning .............................................................................................................................. 1

1.1 Tidigare forskning ................................................................................................................ 1 1.3 Syfte ........................................................................................................................................... 3 1.4 Frågeställning ......................................................................................................................... 3 1.5 Målgrupp .................................................................................................................................. 3 1.7 Disposition .............................................................................................................................. 4

2 Metod .................................................................................................................................... 5 2.1 Vetenskaplig och metodologisk ansats .......................................................................... 5 2.2 Datainsamling på Facebook, LinkedIn & Twitter ....................................................... 5

2.2.1 Beskrivning av kategorisering av typ av inlägg .............................................................. 8 2.2.2 Undersökningens avgränsningar ....................................................................................... 11

2.3 Val av företag ....................................................................................................................... 12 2.4 Val av sociala medier och tidsperiod ........................................................................... 13 2.5 Kvalitativa intervjuer ....................................................................................................... 13 2.6 Metoddiskussion ................................................................................................................ 14

3. Teori ................................................................................................................................... 17 3.1 Facebook, LinkedIn och Twitter – olika plattformar med olika funktioner .. 17

3.1.1 Kombinationen av flera olika kanaler .............................................................................. 17 3.2 Deltagande i sociala medier ........................................................................................... 18 3.3 Fördelar med sociala medier för företag ................................................................... 19 3.4 Hur sociala kanalers verktyg utnyttjas ....................................................................... 20

4 Resultat .............................................................................................................................. 22 4.1 Beskrivning av kartläggning .......................................................................................... 22

4.1.1 Företag ........................................................................................................................................... 22 4.1.1.1 Gleerups ............................................................................................................................................. 22 4.1.1.2 Sanoma ............................................................................................................................................... 23 4.1.1.3 Studentlitteratur ............................................................................................................................ 23 4.1.1.4 Lin Education ................................................................................................................................... 24 4.1.1.5 Digilär .................................................................................................................................................. 24 4.1.1.6 Clio Online ......................................................................................................................................... 25 4.1.1.7 Liber ..................................................................................................................................................... 25

4.2 Inlägg med högst antal interaktioner (gillamarkeringar, kommentarer och delningar) på Facebook, LinkedIn och Twitter ............................................................... 26

4.2.1 Inlägg med högst antal gillmarkeringar, kommentarer och delningar enbart på Facebook ............................................................................................................................................ 27 4.2.2 Inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på LinkedIn ...................................................................................................................................................................... 28 4.2.3 Inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på Twitter ...................................................................................................................................................................... 29 4.2.4 Inlägg med högst antal gillamarkeringar på Facebook, LinkedIn och Twitter ...................................................................................................................................................................... 30 4.2.5 Inlägg med högst antal delningar på Facebook och Twitter .................................. 31 4.2.6 Inlägg med högst antal kommentarer på Facebook och LinkedIn ...................... 32

4.3 Intervjuer .............................................................................................................................. 33 4.3.1 Intervju med kommunikatör på läromedelsföretaget Gleerups .......................... 33 4.3.2 Intervju med kommunikatör på läromedelsföretaget Lin Education ................ 34

4.3.3 Likheter och olikheter i intervjuerna ............................................................................... 35 5 Diskussion ......................................................................................................................... 36

5.1 Sociala kanaler .................................................................................................................... 36 5.2 Informativa inlägg ............................................................................................................. 37

5.2.1 Inlägg som handlar om karriärmöjligheter ................................................................... 38 5.3 Högt antal följare i förhållande till deltagande ........................................................ 39 5.4 Används sociala kanalers potential till fullo? .......................................................... 40

6 Slutsats ............................................................................................................................... 42 6.1 Förslag till vidare forskning ........................................................................................... 42

Referensförteckning ............................................................................................................... Bilagor .........................................................................................................................................

Bilaga 1 – Gleerups inlägg ........................................................................................................... Bilaga 2 – Lin Educations inlägg ................................................................................................ Bilaga 3 – Studentlitteraturs inlägg ......................................................................................... Bilaga 4 – Clio Onlines inlägg ...................................................................................................... Bilaga 5 – Sanomas inlägg ............................................................................................................ Bilaga 6 – Libers inlägg ................................................................................................................. Bilaga 7 – Digilärs inlägg .............................................................................................................. Bilaga 8 – Översikt av inlägg ....................................................................................................... Bilaga 9 – Interaktioner ............................................................................................................... Bilaga 10 – Intervjufrågor sida 1 ............................................................................................... Bilaga 11 – Intervjufrågor sida 2 ...............................................................................................

Figurlista ...................................................................................................................................... Figur 1. Bild över dokumentation av inlägg ........................................................................ 6 Figur 2. Inlägg på LinkedIn av Sanoma ................................................................................. 9 Figur 3. Inlägg på Facebook av Gleerups ........................................................................... 10 Figur 4. Inlägg på Twitter av Lin Education ...................................................................... 11 Figur 5. Inlägg på Facebook av Lin Education .................................................................. 11 Figur 6. Tabell över Gleerups följare på sociala medier .............................................. 23 Figur 7. Tabell över Sanomas följare på sociala medier .............................................. 23 Figur 8. Tabell över studentlitteraturs följare på sociala meder .............................. 24 Figur 9. Tabell över Lin Educations följare på sociala medier ................................... 24 Figur 10. Tabell över Digilärs följare på sociala medier .............................................. 25 Figur 11. Tabell över Clio Onlines följare på sociala medier ...................................... 25 Figur 12. Tabell över Libers följare på sociala medier ................................................. 26 Figur 13. Sammanställande cirkeldiagram över deltagande ..................................... 27 Figur 14. Cirkeldiagram över deltagande på Facebook ............................................... 28 Figur 15. Cirkeldiagram över deltagande på LinkedIn ................................................ 29 Figur 16. Cirkeldiagram över deltagande på Twitter ................................................... 30 Figur 17. Cirkeldiagram över gillamarkeringar ............................................................. 31 Figur 18. Cirkeldiagram över delningar ............................................................................ 32 Figur 19. Cirkeldiagram över kommentarer ................................................................... 33

En studie som undersöker vilka inlägg på sociala medier som genererar högst deltagande hos utbildningsföretag

1

1 Inledning Sociala medier är ett samlingsnamn för olika tekniska kanaler. (Nyberg och Wiberg, 2014 s. 12)

Sociala medier möjliggör kommunikation med en eller flera användare samtidigt.

Grundläggande funktioner i sociala medier innebär tillgång till information om olika områden,

människors åsikter, vad andra gör just nu, vad andra arbetar med, var andra befinner sig eller

tycker i olika frågor. (Skolverket, 2015) Gemensamt för de flesta sociala medier är att de

erbjuder möjlighet till återkoppling och kommentarer på det som publiceras. (Nyberg och

Wiberg, 2014 s. 12)

Sociala medier bygger på mänsklig interaktion och ger organisationer och företag en mängd nya

verktyg för att föra dialoger, engagera och kommunicera med sin målgrupp. (Stakston, 2011 s.

27) Allt fler företag har identifierat dessa fördelar och är numera synliga i sociala medier för att

sälja, sprida information eller interagera med sin målgrupp. Det är intresseväckande i vilken hög

hastighet organisationer har implementerat sociala medier i sin dagliga verksamhet. (Eun och

Kyung Han, 2016)

Precis som många andra företag använder sig utbildningsföretag av sociala medier. De sociala

mediernas olika tekniska kanaler är viktiga verktyg för utbildningsföretag eftersom de används

som diskussions- och debattarenor inom utbildningsvärlden. Utbildningsföretag arbetar aktivt

med att skapa deltagande genom användandet av sociala medier. Det är viktigt för

utbildningsföretag att engagera sin målgrupp genom att kommunicera och ta ställning i olika

debatter på sociala medier. (Gleerups strategiplan, 2016). Då sociala medier är ett relativt nytt

fenomen, som dessutom genomgår en snabb utveckling, går det endast att spekulera kring hur

de kommer att användas och fungera i framtiden. Det är däremot intressant och möjligt att

studera hur sociala medier används i vår tid. (Holmström och Wikberg, 2015 s. 23) Vi befinner

oss i ett mediebrus och företag försöker ständigt hitta strategier för att nå fram genom bruset.

(Carlsson och Koppfeldt, 2001, s. 13-14) Det finns behov och intresse för företag att veta vilken

typ av inlägg som genererar flest interaktioner. I denna uppsats urskiljs vilken typ av inlägg i

sociala medier som bidrar till högst deltagande i sju utbildningsföretag under en begränsad

period.

1.1 Tidigare forskning

Vi befinner oss idag i en digital värd där mycket information är sök-och delningsbar genom

sociala medier. Många företag delar aktivt med sig av kunskap och av sig själva på sociala


2

medier för att skapa långvariga relationer med målgruppen. (Nilsson 2011 s. 19) Användning av

sociala medier och dess funktioner genererar i deltagande och engagemang. (Daejoong, Jang-

hyun och Yoonjae, 2014; Holmström & Wikberg 2015, s. 142-145; Nyberg & Wiberg 2014)

Smith och Gallicano (2015) menar att sociala medier möjliggör interaktion med personer och

företag på ett sätt som inte vore genomförbart offline. Därtill menar Cmeciu och Cmeciu (2014)

att sociala medier är ett framträdande verktyg för kommunikation. Allt fler företag har insett att

sociala medier kan ha positiv inverkan för förbättrad kommunikation, samarbete och

relationsbygge. Nilsson (2011, s.18) menar att en kunds relation med företaget är 15 % starkare

om de kommunicerar via sociala medier.

Det är av stor vikt för företag att synas i sociala medier och engagera sin målgrupp. Facebook

och Twitter är enligt Eun och Kyung Han (2016) de mest populära sociala kanalerna. I studier

av Shin, Pang och Kims (2015) visas dock att mer än 60 % av samtliga inlägg på Facebook och

Twitter inte innehåller något deltagande alls. Begreppet deltagande kan enligt Smith och

Gallicano, (2015) beskrivas som ett aktivt och konstant sökande, att vara den som vet mest, en

vilja att sprida vidare eller att vara troligt intresserad av något.

Trots att sociala medier framstår som ett fenomen med flera fördelar blir resultaten inte alltid de

eftersträvade. Sociala mediers innehåll kan ibland styras av personer på höga positioner och

innebär därav inte alltid en välfungerande kommunikation där värderingar, åsikter och

diskussioner kan uttryckas fritt. (Parry och Soliodoro, 2014) Dessutom visar en undersökning av

Cmeciu och Cmeciu (2014) att av tre jämförda globala organisationers aktiviteter på sociala

kanaler är det endast en organisation som utnyttjar de funktioner som sociala medier möjliggör.

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning av sociala medier ingen entydighet. Det finns

fördelar med användning av sociala medier, men även brister.

1.2 Problemområde

Tidigare undersökningar visar att användandet av sociala medier medför positiva effekter i

avsikt att skapa deltagande hos målgruppen. (Nilsson 2011, s.18; Cmeciu och Cmesiu 2014;

Cheung, Lee, Liang 2015) Samtidigt visar studier att det existerar svagheter i företags förmåga

att hantera och utnyttja sociala mediers funktioner maximalt. (Shin, Pang och Kim 2015) Det

krävs strategier och medvetenhet vid arbete med sociala medier. (Carlsson och Koppfeldt 2001,

s. 13-14). Det finns få studier som berör vilka inlägg på sociala medier som genererar högst

deltagande. För att bidra med mer kunskap kring detta behövs fler studier inom området.


3

Eftersom sociala medier idag används av flertalet företag och organisationer är det inom ramen

för denna uppsats inte möjligt att undersöka samtliga branscher. Denna uppsats fokuserar på

utbildningsföretags inlägg på sociala medier.

1.3 Syfte

Denna uppsats undersöker vilka inlägg av olika utbildningsföretag som på sociala medier skapat

högst deltagande. Syftet är att urskilja de inlägg från respektive utbildningsföretag som

genererat högst deltagande i respektive social kanal under en avgränsad period samt finna

mönster i dessa. Uppsatsen avser att bidra till aktuell kunskap som utbildningsföretag, och

företag i allmänhet, kan ta del av i sitt arbete med att skapa deltagande genom sociala medier.

Uppsatsen avser även att bidra till ny kunskap inom ämnet sociala medier.

1.4 Frågeställning

• Vilka inlägg på sociala medier genererar högst deltagande hos utbildningsföretag?

• Finns det några mönster i de inlägg som visar sig generera i högst deltagande?

1.5 Målgrupp

Denna uppsats primära målgrupp är utbildningsföretag, och företag i allmänhet, som har för

avsikt att använda sociala medier för att skapa deltagande. Uppsatsens sekundära målgrupp är

studenter och anställda på institutionen för teknik och samhälle på Malmö Högskola.

1.6 Centrala begrepp • Sociala medier – i denna uppsats innebär begreppet ett samlingsnamn för flera olika

tekniska plattformar

• Social kanal – i denna uppsats innebär begreppet en social teknisk plattform där

någon specifik kanal avses, exempelvis Facebook, LinkedIn och Twitter

• Kommunikation – i denna uppsats innebär begreppet möjligheten att föra dialog med

en eller flera deltagande samtidigt

• Inlägg – i denna uppsats innebär begreppet något som publicerats på sociala medier

exempelvis en bild, en video, en artikel, en text, en länk osv.


4

• Gillamarkeringar – i denna uppsats innebär begreppet när en användare tryckt ”gilla”

på ett inlägg som publicerats i sociala medier

• Kommentarer – i denna uppsats innebär begreppet kommentar när en användare

kommenterat på något som publicerats i sociala medier

• Delningar - i denna uppsats innebär begreppet när en användare valt att göra en

delning till andra användare av något som publicerats i sociala medier

• Deltagande - i denna uppsats innebär begreppet att ett inlägg fått respons i någon

form, antingen genom gillamarkering, kommentar eller delning.

• Envägskommunikation - i denna uppsats innebär begreppet att ett företag publicerar

ett inlägg på sociala medier som inte får respons i form av gillamarkeringar,

kommentarer eller delningar

• Tvåvägskommunikation – i denna uppsats innebär begreppet att ett företag publicerar

ett inlägg på sociala medier som får respons i form av gillamarkeringar, kommentarer

eller delningar

1.7 Disposition

Uppsatsen inleds med ett metodkapitel där val av undersökningsmetoder presenteras och

motiveras. Därpå följer ett teorikapitel som utgörs av uppsatsens teoretiska referensram, vilket

inkluderar resultat av tidigare studier samt författares tankegångar kring ämnet. Därefter följer

resultatkapitlet som sammanfattar resultatet av uppsatsens undersökning i text och

cirkeldiagram. Därnäst följer ett diskussionskapitel i vilket undersökningen ställs i relation till

tidigare forskning och problemställningen diskuteras. Slutligen presenteras uppsatsens slutsats,

vilken är baserad på resultat-och diskussionskapitlet.


5

2 Metod I detta kapitel presenteras beskrivningar av de tillvägagångssätt och metoder som använts

under genomförandet av uppsatsens undersökningar.

2.1 Vetenskaplig och metodologisk ansats

Uppsatsens metod går under begreppet induktiv ansats, vilket enligt Langemar (2008, s. 200-

201) innebär en teknik där utgångspunkten i undersökningen baseras på en observation som

vidare drar slutsatser om lagbundenheter. Induktion är en vanlig metod att använda vid

teoriskapande och exploration.

Patel och Davidsson (2003, s.24) menar att ett induktivt arbetssätt kan beskrivas som att följa

upptäckandets väg då forskaren utforskar forskningsobjektet utan att först ha förankrat den i en

vedertagen teori. En risk med induktiv metod innebär att forskaren inte har kännedom om

teorins räckvidd och generalitet då den baseras på ett empiriskt underlag som är karakteristiskt

för en bestämd situation, tid eller människor.

2.2 Datainsamling på Facebook, LinkedIn & Twitter

Denna studie gjordes för att besvara frågeställningarna: Vilka inlägg på sociala medier

genererar högst deltagande hos utbildningsföretag samt om det finns några mönster i dessa. För

att identifiera vilket inlägg som skapat högst deltagande på de sociala kanalerna användes

kvantitativ innehållsanalys där samtliga typer av deltagande räknades för respektive inlägg.

Samtliga inlägg på respektive företags konto på Facebook, LinkedIn och Twitter som

publicerats under den utvalda tidperioden dokumenterades i Excel. Varje inlägg

dokumenterades och inga undantag gjordes. Data avseende gillamarkeringar, kommenterade

inlägg och delningar från företagens konton dokumenterades. Vid denna beräkning användes ett

kodningsschema för varje konto där samtliga utbildningsföretag hade 5 kolumner i Excel som

bestod av: datum, typ av inlägg, antal gillamarkeringar, antal kommentarer och antal delningar.

Bilden nedan visar ett exempel på ett inlägg där de röda cirklarna markerar vad som

dokumenterades i Excel i denna del av undersökningen. Inlägget på bilden dokumenterades

exempelvis i kodningsschemat med, datum: 12 januari, typ av inlägg: mobiloptimerat,

gillamarkeringar: 66, delningar: 1 och kommentarer: 5. Viktigt att nämna är att typ av inlägg

inte lades någon vikt på i detta stadie i undersökningen och dokumenterades därav inte på

samtliga inlägg. Detta stadie fungerade endast som en grovgallring för att komma vidare till


6

nästa steg i undersökning och typ av inlägg dokumenterades endast slumpmässigt. Typ av

inlägg skedde slumpmässigt eftersom det inte var av betydelse för uppsatsens undersökning att

veta vilken typ av inlägg samtliga var. Det är däremot viktigt att särskilja typ av inlägg från

resterande kategorier (datum, antal gillamarkeringar, antal kommentarer och antal delningar)

som dokumenterades på samtliga inlägg publicerade under den utvalda tidsperioden. Tydligare

kategorisering av inlägg skedde senare i undersökningen endast på de inlägg som urskilde sig

som högst deltagande och det beskrivs i kapitel 2.2.1.

Figur 1. Bild över dokumentation av inlägg

Bryman (2008 s. 291) menar att kodningsscheman används för att kunna göra kvantitativa

beräkningar. Enligt Patel och Davidsson (2003, s. 98) beskrivs kvantitativ datainsamling som en

insamling av information som sedan mäts. Eliasson (2006, s.30) menar att kvantitativa metoder

är bäst lämpade för undersökningar som avser att sätta siffror på material. Vidare menar Patel


7

och Davidsson (2003, s. 98) att mätning avser tilldelning av numeriska värden på ett entydigt

sätt. Bryman (2008, s. 281) menar att en kvantitativ innehållsanalys är en metod som används

för att identifiera innehåll utifrån kategorier på ett systematiskt och replikerbart sätt. Detta

gjordes systematiskt i denna del av uppsatsens undersökning i form av datum, antal

gillamarkeringar, delningar och kommentarer i kodningsschemat i Excel.

Nästa del av undersökningen utgjordes av sammanställning av data i Excel. Kvantitativ

innehållsanalys har använts även för denna del av undersökningen. Tillvägagångssättet för

denna del innebar att utifrån kodningsschemat urskilja det inlägg i respektive utbildningsföretag

som genererat högst deltagande. Det inlägg som fått högst deltagande i varje kategori för antal

gillamarkeringar, kommentarer och delningar markerades med färg i Excel. Se bilaga 1-7. Dessa

inlägg kategoriserades in i olika typer av inlägg för att kunna synliggöra mönster. Läs mer om

hur typer av inlägg kategoriserades i kapitel 2.2.1. Bryman (2008, s.290) menar att

innehållsanalyser strävar efter kategorisering av de företeelser som är av intresse för studien.

Markerade inlägg lades in i ett nytt Excel dokument i form av en översikt för varje

utbildningsföretag. Detta gjordes i avsikt att skapa översikt av vilka inlägg som fått högst

deltagande i respektive kanal och i respektive kategori (gillamarkeringar, kommentarer och

delningar var för sig). I detta dokument angavs även vad inläggen handlade om. Se bilaga 8-9.

I sista delen av undersökningen sammanställdes data från översikten till cirkeldiagram för att

visualisera enligt nedan:

• inlägg med högst antal gillmarkeringar, kommentarer och delningar enbart på

Facebook

• inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på LinkedIn

• inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på Twitter

• inlägg med högst antal gillamarkeringar på Facebook, LinkedIn och Twitter

• inlägg med högst antal delningar på Facebook och Twitter

• inlägg med högst antal kommentarer på Facebook och LinkedIn

• ett sammanställande diagram som visar högst antal interaktioner tillsammans

(gillamarkeringar, kommentarer och delningar) på Facebook, LinkedIn och Twitter.

Kvantitativ metod har använts även för denna del av undersökningen. Bryman (2008, s. 323)

menar att diagram tillhör de vanligaste metoderna för beskrivning av kvantitativ data. Tårt- och

cirkeldiagram visar de olika kategoriernas storlek i förhållande till hela stickprovet. Eliasson

(2006, s.151) menar att diagram är lämpliga för att belysa hur olika teman fördelar sig.


8

2.2.1 Beskrivning av kategorisering av typ av inlägg

Samtliga inlägg som publicerades under den utvalda tidsperioden och urskilde sig som högst

deltagande kategoriserades in i 14 olika typer av inlägg. De olika typerna togs fram av

uppsatsförfattaren genom att endast iaktta inläggen på företagens konton och utifrån det avgöra

vad inläggen handlade om. Bilderna i slutet av detta avsnitt visar hur det gick till. Inläggen

tilldelades en kategori för att kunna synliggöra eventuella mönster i inlägg som urskilde sig som

högst deltagande. Då samtliga publicerade inlägg under tidsperioden inte tilldelades en kategori

för typ av inlägg i tidigare stadie besöktes inlägg som urskilde sig som högst deltagande igen, i

syfte att avgöra vad inlägget handlade om. Inläggen har inte tolkats mer än att de har tilldelats

en benämning på vad de handlar om. Inläggen har i uppsatsens undersökning inte heller öppnats

eller klickats på, vilket betyder att kategoriseringen är baserad på vad inlägget presenterar att de

ska handla om. Om inlägget exempelvis är utformat som en videopresentation har det endast

noterats i Excel och videon har inte startats eller granskats vidare. Om inlägget exempelvis

presenterar en länk till ett reportage om en skola har den inte öppnats eller lästs. Därav har

inläggens innehåll inte analyserats eller ställts mot vartannat.

Det är däremot påtagligt att samtliga kategorier som skapades genom att iaktta inläggen,

förutom videopresentation och omslagsbild, syftar till att ge målgruppen information om ett

ämne. Huruvida informationen sedan är säljande eller vinklad har inte analyserats i uppsatsens

undersökning. Uppsatsförfattaren skapade kategorierna utifrån att endast avläsa vad det

framgick att inläggen som urskilde sig som högst deltagande handlade om. Nedan finns en lista

på de 14 olika typer av inlägg som togs fram i undersökningen. Kategorierna skapades efter

steget i undersökningen där inlägg som urskilt sig som högst deltagande var markerade i Excel.

Markerade inlägg besöktes då igen för att bli tilldelade en kategori/typ av inlägg. Eftersom

syftet med undersökningen inte var att analysera inläggen, utan endast hitta mönster i vilka

inlägg som hade högst deltagande, var det lämpligt och nödvändigt att endast tilldela inläggen i

en kategori/typ av inlägg.

• Ledig tjänst - inlägg som presenterar att de ska innehålla karriärmöjligheter

• Reportage om skola - inlägg som presenterar att de ska innehålla reportage om skolor

• Videopresentation - inlägg som är utformade som en video

• Årets katalog - inlägg som presenterar att de ska innehålla årets katalog

• Artikel - inlägg som presenterar att de ska innehålla en artikel av något slag

• Event - inlägg som presenterar att de ska innehålla information om ett event


9

• Ipadanvändning - inlägg presenterar att de ska innehålla information om

ipadanvändning

• SFI-tips - inlägg som presenterar att de ska innehålla information om SFI (svenska för

invandrare)

• Mobiloptimering - inlägg som presenterar att de ska innehålla information om

mobiloptimeringar

• Omslagsbild - inlägg som utgörs av en uppdatering av omslagsbild eller profilbild

• Inspirationskväll - inlägg som presenterar att de ska innehålla information om en

inspirationskväll

• Ny regelsättning i läromedelsserie - inlägg som presenterar att de ska innehålla

information om nya regelsättningar i läromedelsserie

• Information om kurs- inlägg som presenterar att de ska innehålla information om en

kurs

• Ledarbok- inlägg som innehåller information om en ledarbok

Nedan presenteras fyra exempel på inlägg som visar hur kategoriseringen av typ av inlägg gick

till. Första bilden visar ett exempel på ett inlägg som publicerats på LinkedIn av Sanoma under

den utvalda tidsperioden. Inlägget har kategoriserats som ”Ny regelsättning i läromedelsserie”

eftersom inlägget presenterar att de ska innehålla information om regelsättningar i

läromedelsserie. Inlägget dokumenterades i Excel med 9 gillamarkeringar, ingen kommentar

och ingen delning.

Figur 2. Inlägg på LinkedIn av Sanoma


10

Nästa bild visar ett exempel på ett inlägg som publicerats på Facebook av Gleerups under den

utvalda tidsperioden. Inlägget har kategoriserats som ”Ledig tjänst” eftersom det presenterar att

det ska innehålla karriärmöjligheter. Inlägget dokumenterades i Excel med 5 gillamarkeringar,

ingen kommentar och 14 delningar.

Figur 3. Inlägg på Facebook av Gleerups

Nästa bild visar ett inlägg som publicerats på Twitter av Lin Education under den utvalda

tidsperioden. Inlägget har kategoriserats som ”Event” eftersom inlägget presenterar att det ska

innehålla information om ett event. Inlägget har dokumenterats i Excel med 2 gillamarkeringar

och två delningar.


11

Figur 4. Inlägg på Twitter av Lin Education

Sista bilden visar ett inlägg på Facebook som publicerats av Lin Education under den utvalda

tidsperioden. Inlägget har kategoriserats som ”Omslagsbild” eftersom inlägget innehåller en

uppdatering av profilbild/omslagsbild. Inlägget har dokumenterats i Excel med 21

gillamarkeringar, ingen kommentar och ingen delning.

Figur 5. Inlägg på Facebook av Lin Education

2.2.2 Undersökningens avgränsningar

Uppsatsens undersökning utgörs av en kartläggning av sju läromedelsföretags aktiviteter på

Facebook, LinkedIn och Twitter. Undersökningen har varit inriktad på att urskilja vilket inlägg

som genererat högst deltagande i sociala medier. Undersökningen avsåg inte att urskilja det

företag som var mest framgångsrikt på sociala medier i form av flest uppdateringar med högst

antal gillamarkeringar eller delningar. Syftet har däremot varit att urskilja vilken sorts inlägg

som genererat högst deltagande hos respektive företag. Med sorts inlägg menas vilket innehåll

de inlägg som genererat i högst deltagande har. Innehållet har inte analyserats på något annat

sätt.

Samtliga undersökta företag har konton på Facebook, LinkedIn och Twitter. Cirkeldiagrammen

innehåller inlägg från fem eller sex företag, förutom sammanställningen där alla sju företag

finns representerade. För det fall där företag inte finns representerat i de olika cirkeldiagrammen

beror det på att företaget inte har publicerat något inlägg under den tidsperiod som granskningen

avsett. Det kan även bero på att företaget inte hade ett inlägg som urskilde sig som högst


12

deltagande gentemot andra inlägg publicerade under tidperioden. I resultatet redovisas vilka

företag som finns representerat under varje cirkeldiagram.

Delningar på Linkedin är en parameter som inte är beräknad i studien på grund av att funktionen

endast är tillgänglig vid inloggning på kontot. Eftersom någon sådan inloggning inte erhållits av

författaren har parametern inte ingått i uppsatsens studie. Delningar på Twitter är en annan

parameter som inte är med i beräkningen. Denna avgränsning gjordes med avsikt att begränsa

undersökningen till uppsatsens omfattning.

Ytterligare en avgränsning innebär att undersökningen enbart beaktar det inlägg från varje

utbildningsföretag som erhåller mest deltagande i form av gillamarkeringar, delningar och

kommentarer. Resultatet visar således enbart inlägg som genererat högst deltagande i respektive

utbildningsföretags inlägg under den utvalda tidsperioden. Procentsatserna i diagrammen är en

visualisering av detta. Denna avgränsning gjordes eftersom syftet med studien var att urskilja

vilken typ av inlägg som i störst utsträckning genererat deltagande via sociala medier.

2.3 Val av företag

Valet av företag för granskningen gjordes slumpmässigt, men utifrån två kriterier. Det första var

att företaget skulle ha konto på Facebook, LinkedIn och Twitter. Det andra var att företaget

enbart skulle producera läromedel. För att uppnå viss spridning på resultatet och inom ramen för

studiens storlek valdes till en början tio utbildningsföretag. Samtliga hittades genom sociala

medier. Företagen valdes även utifrån en önskan om en spridning både avseende företagens

storlek och hur länge de varit verksamma. Hälften av företagen som identifierades var

väletablerade men de andra var nyetablerade på marknaden. Tre utbildningsföretag föll bort.

Detta berodde antingen på deras likhet i etablering med utvalda företag eller på grund av att

företaget producerar andra produkter än läromedel. När företag producerar andra produkter än

läromedel påverkar det innehållet på deras sociala medier. Detta hade kunnat vara problematiskt

eftersom företagen då inte blir jämförbara. Ett exempel på bortfall är Natur och Kultur som

publicerar skönlitteratur likväl som läromedel. Det hade varit möjligt att använda Natur och

Kultur, men då sortera bort inlägg som berör annat än läromedel. Detta valdes att inte göras

eftersom det hade blivit problematiskt att avgöra vilka inlägg som berör skönlitteratur. En del

inlägg kan exempelvis vara svåra att avgöra om de berör läromedel eller inte. Ett inlägg skulle

exempelvis kunna handla om ett skönlitterärt event eller om en skönlitterär författare som inte

igenkänns av uppsatsförfattaren. Detta skulle således kunna leda till att inlägg som inte berör

läromedel av misstag räknas med. Ännu en faktor som påverkade beslutet att inte plocka med


13

företag som publicerar annat än läromedel innebär att målgruppen skiljer sig åt vid olika

innehåll. Utbildningsföretags tänkbara målgrupp utgörs av lärare, rektorer och övrig

skolpersonal som interagerar med företagen av yrkesmässiga skäl. Natur och Kultur har

exempelvis en ytterligare målgrupp som besöker deras konton på sociala medier av personliga

skäl (likväl som de har en målgrupp som besöker kontona av yrkesmässiga skäl) eftersom de

både publicerar skönlitteratur och läromedel. Detta hade därav kunnat medföra svårigheter i

uppsatsens undersökning när rättvisa slutsatser ska dras.

2.4 Val av sociala medier och tidsperiod

Uppsatsens undersökning är begränsad till tidsperioden 1 december 2015 – 1 februari 2016.

Tidsperioden utsågs med avsikt att vara aktuell eftersom uppsatsens studie behandlar sociala

medier. Nyberg och Wiberg (2014, s.21) menar att teknik och sociala medier befinner sig under

konstant och snabb förändring. Tidsperioden utsågs även på grund av behov att göra en

avgränsning från företagens totala innehåll på sociala medier. Ekström och Larsson (2012 s.

130) menar att ett totalurval vid analys av medieinnehåll är omöjligt och att ett arbete utifrån ett

medieinnehåll kräver avgränsning. Uppsatsens kartläggning är en tvärsnittsstudie eftersom den

undersöker hur det är under en avgränsad tidperiod. Uppsatsen undersöker inte hur det har varit

innan eller hur det kommer att bli. Bryman (2008, s. 63) anser att en tvärsnittsstudie innebär

insamling av data under en specifik tidperiod.

En del av utbildningsföretagen var närvarande på fler sociala kanaler än de som valts ut,

exempelvis på Youtube och Instagram. Undersökningen avgränsades till Facebook, Twitter och

LinkedIn då samtliga utvalda utbildningsföretag fanns på dessa kanaler.

2.5 Kvalitativa intervjuer

Uppsatsens undersökning kompletteras av intervjuer med en kommunikatör på

utbildningsföretaget Gleerups och med en kommunikatör på utbildningsföretaget Lin Education.

För intervjuerna har kvalitativ metod använts. Intervjuerna syftar till att fördjupa bilden av det

kvantitativa resultatet som togs fram genom uppsatsens kvantitativa kartläggning. Kvalitativ

metod lämpar sig till denna del av undersökningen. Langemar (2008, s. 68) menar att kvalitativ

metod är en datainsamlingsmetod som syftar till att nå människors upplevelser, tankar, känslor,

reflektioner, åsikter och motiv. Målet med intervjuerna var att komma åt fler olika synvinklar.

Ahrne & Svensson (2012, s. 56) menar att kvalitativ metod är ett bra verktyg eftersom den

kommer åt flera olika perspektiv och rutiner.


14

Vid båda intervjuerna användes semistrukturerad metod. Bryman (2008, s.415) anser att

semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren har strukturerat intervjun med olika teman

som önskas beröras, men intervjupersonen har frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Se

bilaga 11-12.

För att registrera intervjusvaren spelades intervjuerna in på en mobiltelefon. Patel och Davidson

(2003, s.83) menar att inspelning av intervjuer är fördelaktigt eftersom svaren registreras

ordagrant. En annan fördel med inspelning är enligt Ahrne och Svensson (2012, s. 55)

möjligheten till att i efterhand lyssna igenom intervjun och urskilja essentiella delar. Patel och

Davidson (2003, s.101) anser även att användning av inspelning vid intervju möjliggör en

försäkran av att innehållet uppfattats korrekt då ljudet finns lagrat och kan spelas upp måttlöst

flera gånger om.

En kommunikatör på företaget Gleerups och en kommunikatör på företaget Lin Education

valdes ut i önskan om att få spridning på företagens omfattning och etablering. Gleerups är ett

väletablerat företag som funnits sedan år 1826 medan Lin Education är ett yngre företag som år

2008 började producera digitala läromedel. (Gleerups, 2016; Lin Education, 2016) Denna del av

undersökningen fungerar som en komplettering till studiens kvantitativa kartläggning och därav

togs beslutet att inte intervjua fler än två kommunikatörer. Till en början planerades att endast

en intervju från ett företag skulle utföras, men ytterligare en intervju från ett annat företag

tillades sedan för att skapa mer tillförlitligt resultat än vad en intervju hade gett. Intervjuerna

hade likväl kunnat genomföras på två andra företag som används i uppsatsens kartläggning med

olika etablering och omfattning. Gleerups och Lin Education valdes på grund av att båda fanns

lokaliserade inom rimligt avstånd från uppsatsförfattaren. Eliasson (2006, s.27) menar att

kvalitativ metod är lämplig i undersökningar som syftar till att komma åt sammanhang som

kräver förståelse. För uppsatsens frågeställning var det lämpligt att komplettera den kvantitativa

kartläggningen med kvalitativa intervjuer eftersom frågeställningen syftar till att se mönster i de

inlägg som genererat högst deltagande. Intervjuerna syftar till att nå anställdas perspektiv på

skapandet av deltagande genom sociala kanaler och ska ge uttryck för enskilda individers

uppfattningar.

2.6 Metoddiskussion

Denna uppsats är skapad genom fakta från primärkällor. De artiklar som används är peer-

reviewed, vilket innebär att de är granskade av forskare inom aktuellt ämne. Detta gör att

kvalitén i studiens teoretiska referensram blir tillförlitlig.


15

Datainsamlingen för uppsatsens kartläggning av inlägg på sociala medier tolkas som trovärdig

då den är objektiv. Den är objektiv i den aspekt att den inte är beroende av vem som gör

undersökningen. Ingen anställd på granskade företag var vid undersökningen medveten om

kartläggningen av deras inlägg på sociala medier. Uppsatsens kvantitativa delar kan även

replikeras, vilket stärker studiens trovärdighet. Bryman (2008, s. 163) anser att replikerbart är en

viktig del i kvantitativa undersökningar för att styrka validiteten i studien.

I uppsatsens undersökning användes data från sju olika utbildningsföretags inlägg på sociala

medier med avsikt att reducera risk för ett ensidigt resultat. Patel och Davidsson (2003, s. 98)

beskriver att avsikten med kvantitativ mätning är att siffrorna ska leda fram till sanna värden

som inte varierar och inte är slumpmässiga.

Resultatet av uppsatsens intervjuer med två kommunikatörer är också primärkällor. Dock kan

tänkbar kritik riktas mot validiteten i dessa på grund av att personerna som intervjuades var

anställda på två av de undersökta företagen. Risk fanns för att personerna kunde framföra en

modifierad bild. För att minska risk för en modifierad bild kompletterade uppsatsens

kartläggning av de två intervjuerna. Uppsatsen fick därigenom flera syn- och infallsvinklar.

Ahrne och Svensson (2012, s. 50) rekommenderar en kombination av undersökningsmetoder,

vilket har använts i denna uppsats studie.

Kvantitativ metod valdes till delarna av undersökningen som avser att kartlägga inlägg på

sociala medier. Uppsatsens undersökning är inte generaliserbar eftersom den är begränsad till

sju utbildningsföretag. Ahrne och Svensson (2012, s.29) menar att det krävs granskning av flera

olika miljöer för att kunna jämföra resultat, innan en undersökning kommer i närheten av vad en

generaliserbar studie är. Langemar (2008, s. 109) delar denna åsikt och anser att undersökningar

som inte behandlar mängd eller frekvens kan generaliseras. Bryman (2008, s. 168) menar att

kvantitativa undersökningar ofta syftar till att tillämpa resultat i andra kontexter, men några

slutsatser utöver den population som undersökts bör dock inte dras. Delen av undersökningen

som innehåller två kvalitativa intervjuer är inte heller generaliserbar, utöver den population som

undersöks. Bryman (2008, s. 369) menar att det är omöjligt att generalisera till andra miljöer vid

intervjuer med endast ett litet antal. Langemar (2008, s. 109) menar dock att det i kvalitativa

forskningar är möjligt att generalisera till den population och det ämne som studeras. Bryman

(2008, s. 369-370) motiverar liknande teorier och beskriver att måttliga generaliseringar på

kvalitativa metoder kan göras. Sammanfattningsvis kan uppsatsens studie inte generaliseras i

andra kontexter än de som undersöks. Däremot kan studien appliceras på de sju

utbildningsföretag som granskas i studien.


16

Tänkbar kritik mot uppsatsen kan beröra att sammanställningen av kartläggningen endast

baseras på ett inlägg från respektive utbildningsföretag och inte redovisar fler eller alla inlägg

med deltagande. Anledningen till varför inte fler inlägg valdes att ha med i beräkningen beror

på studiens syfte att hitta det typ av inlägg som urskilde sig genom högst deltagande. Syftet var

inte att beröra flera inlägg med högt deltagande. Konsekvenserna av att endast använda det

högsta deltagandet innebär att många inlägg som genererat i högt deltagande, men inte högst,

faller bort. Oavsett mängd på bortfall svarar denna studie specifikt på vilka inlägg som genererat

allra högst deltagande. Om alla eller fler inlägg med högt deltagande hade studerats hade

resultatet inte blivit lika specifikt det högsta. Det hade även krävts en gränsdragning för vad

som innebär högt deltagande, vilket kan vara svårt att definiera. Denna uppsats studie ämnar

sortera i mediebruset och finna topparna och inte redovisa generellt vilka inlägg som ger

deltagande.

En svårighet vid sökandet av tidigare forskning har varit att finna studier som behandlar hur

sociala medier används i praktiken av företag. En tänkbar orsak är sociala mediers expansion på

senare år och att ämnet fortfarande är relativt nytt. Däremot fanns det mer skrivet om sociala

mediers fördelar och nackdelar i teorin. Detta innebär att uppsatsens undersökning kan bidra till

ny kunskap inom ämnet.


17

3. Teori I detta kapitel redogörs tidigare forskning och teorier som utgör den teoretiska referensramen

för uppsatsens undersökning.

3.1 Facebook, LinkedIn och Twitter – olika plattformar med olika funktioner

Megen (2011) beskriver att på sociala kanalen Facebook kan användare publicera inlägg som

innehåller artiklar, fotografier, videos eller länkar. Dessa blir synliga för användares vänner,

vänners vänner eller vem som helst på Facebook beroende på vilken inställning användaren

valt. Privatpersoner, organisationer och företags inlägg kan bli gillade, kommenterade och

delade. Holmström & Wikberg (2015, s.142-145) menar att Facebook är lämpligt för kampanjer

i bred utsträckning, registrering av grupper i olika former eller för utskick till kunder och

medlemmar.

Sociala kanalen LinkedIn beskrivs enligt Megen (2011) som en kanal där CV, utbildning,

arbetserfarenhet eller andra prestationer kan publiceras i syfte av att komma i kontakt med

rekryterare eller personer inom samma område. LinkedIn innehåller, precis som Facebook,

funktioner som möjliggör publicering av bilder, länkar och videos. Enligt Holmström &

Wikberg (2015, s.142-145) riktar sig LinkedIn främst till skapandet av ett professionellt nätverk

och är i högsta grad lämplig vid rekrytering via sociala medier eller andra jobbrelaterade

ärenden. LinkedIn fungerar även som en social kanal med möjlighet för användarna att ta del av

material inom olika nätverk och lämna omdöme.

Megen (2011) menar att sociala kanalen Twitter innebär att användare kan publicera ett

maximum på 140-tecken per inlägg vid publicering av tankar, aktiviteter eller annat. Likt

Facebook och LinkedIn är det via Twitter möjligt att publicera länkar, fotografier, bloggar och

artiklar. Holmström & Wikberg (2015, s.142-145) anser att Twitter är anpassat för korta och

tidsbundna meddelanden där mobilformatet är lämpligt vid publicering, vilket har lett till att

kanalen ofta används vid mobilkampanjer.

3.1.1 Kombinationen av flera olika kanaler

Studier visar att Facebook och Twitter är de sociala kanaler som först implementeras av företag.

Facebook är det ledande verktyget för kommunikation med målgruppen, till skillnad från


18

Twitter. (Daejoong, Jang-hyun och Yoonjae, 2014) Vilken typ av verksamhet som företag

bedriver är en faktor som kan påverka företagets användning av sociala kanaler. Holmström och

Wikberg (2015, s.142-145) menar att i avsikt att skapa engagemang hos sin målgrupp är det

viktigt att särskilja kanalerna och utnyttja deras olika funktioner. Vid användande av sociala

kanalers särdrag är det möjligt att uttrycka sig olika till olika målgrupper. Nyberg och Wiberg

(2014, s. 96-97) instämmer i att olikheterna i sociala kanaler bör tas tillvara på. Författarna

poängterar att en närvaro på flera olika sociala kanaler kan reducera risken för ett företag att bli

utsatt för kritik. Parry och Soliodoro (2014) menar likaså att det relationsbygge och samarbete

som skapas i sociala medier reducerar risken för ofördelaktig kritik. Nyberg och Wiberg (2014,

s. 96-97) nämner som exempel då ett företag har ett medvetet arbete på olika sociala kanaler och

ett kommentarsfält i en av kanalerna rasar i kommentarer. Då kan kritiken lyftas fram och

reflekteras i en annan social kanal. Ett agerande i flera olika sociala medier kan även vara en

teknik för att öka trafiken och stärka sin sociala position online.

3.2 Deltagande i sociala medier

Budskap kan enligt Carlsson och Koppfeldt (2001, s. 13-14) sändas till människor via bland

annat bild, text, ljud, grafik och musik. Det oavbrutna arbetet med att vinna publikens intresse

och uppmärksamhet är en svårighet. Detta medför att medierna måste verka tydligt och

omväxlat för att nå fram. Carlsson och Koppfeldt (2001, s. 13-14) menar att sociala medier

strävar efter att få en deltagande målgrupp. Företag och organisationer prövar därav konstant

nya strategier för att försöka beröra, intressera och engagera målgruppen.

Företag kan enligt Shin, Pang och Kims (2015) skapa möjlighet till deltagande via sociala

medier. Detta kan uppnås genom avslöjande, tillgänglighet, informationsspridning och

engagemang. Avslöjande innebär hur mycket information företaget som delar med sig av till

målgruppen. Tillgänglighet handlar om organisationens tillgänglighet till målgruppen.

Informationsspridning innefattar i vilken mån företaget delar information om erbjudanden.

Engagemang innebär i vilken utsträckning organisationen engagerar sig i konversationer med

målgruppen samt hur input behandlas. Avslöjande och informationsspridning är mer

förekommande på företags webbplatser än i företags sociala medier. Annan information såsom

karriärmöjligheter, vanligt ställda frågor och nyheter förekommer frekvent vid byggande av

engagemang. (Shin, Pang och Kims, 2015)

Deltagande online är ofta impulsivt och sällan reflekterande av målgruppen. (Cmeciu och

Cmeciu, 2014) Smith och Gallicano (2015) beskriver deltagande online som ett sätt att bli


19

informerad, vara den som vet mest, förstå saker tidigare än andra, ett aktivt och konstant

sökande, önskan att sprida vidare, en ständig uppkoppling för att ta emot ny information eller att

vara troligt intresserad av något. Socialt deltagande handlar enligt Smith och Gallicano (2015)

om användarnas möjlighet till interaktion med personer eller företag som inte vore möjlig i

samma utsträckning offline.

3.3 Fördelar med sociala medier för företag

Uppmuntran till socialt engagemang är gynnsamt för företag då studier visat att digitala kunder

tenderar att ha 15 % starkare relation med företaget än vad övriga kunder har. (Nilsson 2011, s.

18) Sociala medier är de mest framträdande verktygen för organisationer i avsikt att konstruera

deltagande i kommunikation med målgruppen. Cmeciu och Cmeciu (2014) menar att

upplevelsen av ett företag online bidrar till en känsla av delaktighet hos målgruppen. Det är

därför viktigt för företag att utse nyckelpersoner, sociala kanaler som är lämpade för företaget

och ämnen som målgruppen intresserar sig av.

Stakston (2011, s. 43-44) belyser att sociala medier är användbara i syfte att förlänga

livslängden på aktiviteter samt öka företagets trovärdighet och uppmärksamhet. Information på

sociala medier är något som kan delas vidare i form av statusuppdateringar, bloggposter eller

videoklipp. Dessa delningar kan i förlängningen bli ett samtalsämne såväl online som offline,

vilket ofta är den önskade effekten vid publiceringar i sociala medier. Budskap online som leder

till konversation bidrar även till att attityder och beteenden kan förändras och att engagemang

kan skapas. Panagiotopoulos (2011) anser likaså att sociala medier skapar möjligheter till

deltagande. Zheng, Cheung, Lee och Liang (2015) delar denna åsikt och beskriver att

engagemang via sociala medier influerar målgruppen både direkt och indirekt. Vid deltagande

på ett företags sociala kanaler tenderar målgruppen att fokusera på företagets fördelar istället för

nackdelar. Nilsson (2011, s.19) beskriver att i en digitalvärld där mycket är sök- och

delningsbart är det viktigt för företag att dela med sig av kunskap och av sig själva. Parry och

Soliodoro (2014) belyser positiva effekter av att dela information via sociala medier och menar

att vid högt deltagande är det möjligt att nya idéer skapas. Företag som aktivt delar med sig

förtjänar tillit och långvariga relationer med målgruppen tillbaka. Nilsson (2011, s.19) menar att

samtliga branschers specialister och personer från olika typer av företag träffas i sociala medier

och formar framtidens produkter.


20

3.4 Hur sociala kanalers verktyg utnyttjas

Shin, Pang och Kim (2015) menar att ledande globala organisationer inte utnyttjar sociala

mediers potentiella interaktionsverktyg till fullo för att kommunicera med sin målgrupp.

Författarna menar att sociala medier används i större utsträckning som envägskommunikation

än tvåvägskommunikation, vilket betyder att målgruppen inte bjuds in till att kommunicera med

företaget. Vidare menar författarna att endast ett fåtal ledande globala företag lyckats få sin

målgrupp att delta på sociala medier. I författarnas undersökning visade sig endast 4 av 10

inlägg på sociala medier innehålla interaktionsmöjligheter för målgruppen att delta i, vilket

bedöms som ett icke maximalt utnyttjande av potentialerna som sociala medier har. Författarna

nämner företagen Starbucks och Jet Blue som exempel på företag som maximalt utnyttjar

sociala mediers funktioner då deras inlägg bjuder in till och i störst utsträckning består av

deltagande och tvåvägskommunikation. Flertalet av deras inlägg innehåller bland annat

möjlighet för målgruppen att delta genom att de exempelvis blir uppmanade att kommentera

inläggen med egna idéer och förslag som sedan besvaras. Denna ståndpunkt delas inte av

Daejoong, Jang-hyun och Yoonjaes (2014) som anser att företag generellt utnyttjar sociala

funktioner metodiskt för att kommunicera med målgruppen. Författarna menar att respektive

social kanal används för rätt ändamål. Som exempel nämns att kort informationsspridning sker

genom Twitter, interaktioner med målgruppen sker genom Facebook samt videodelning sker på

YouTube. Eun och Kyung Han (2016) anser också att organisationer använder sociala mediers

potential och utnyttjar de olika kanalernas funktioner. Författarna menar att organisationer

numera har mångsidiga strategier för att optimera resultaten beroende på organisationens

egenskaper och målgrupp.

Eun och Kyung Han (2016) menar att organisationer föredrar att använda sociala kanaler med

möjlighet till kommunikation med målgruppen. Shin, Pang och Kims (2015) beskriver att de

inlägg som ger mest deltagande på sociala medier innehåller någon form av

informationsspridning, vilket ofta berör produkt- eller serviceinformation. Författarnas studie

har visat att Facebook och Twitter innebär att målgruppen ges en möjlighet att kommunicera,

men att 60 % av inläggen i båda kanalerna inte innehåller något deltagande alls av målgruppen.

Facebook och Twitter används i störst utsträckning för att sprida information, vilket

förekommer mer frekvent än tvåvägskommunikation med målgruppen.

Cmeciu och Cmeciu (2014) visar på att 92 % av deltagande på Facebook skapas genom

målgruppens interaktioner med företag genom gillamarkeringar och delningar av

organisationens inlägg. I författarnas studie visade sig högst deltagande skapas av inlägg som


21

rörde årliga event så som påsk, Labor Day eller andra högtider. Studien visar även att ett av tre

företag inte utnyttjar Facebooks potentiella verktyg, som exempelvis att skapa tävlingar och

event för målgruppen att engagera sig i.

Nilsson (2011 s. 18) anser att det inte är tillräckligt att finnas tillgänglig online eftersom

målgruppen behöver något att kunna engagera sig i, t.ex. en video, ett spel eller en tävling.

Cmeciu och Cmeciu (2014) har genom en jämförelse av organisationers inlägg på sociala

kanaler visat att antal följare på Facebook inte automatiskt medför aktivt deltagande av

målgruppen. Tvärtom visade studien att den organisation som hade minst antal följare var den

som genererade högst deltagande med sin målgrupp i form av informationsspridning.

Panagiotopoulos (2011) åsikter överensstämmer med detta. Författarens studie visar att verktyg

utan lämpliga strategier och metoder inte resulterar i en tillfredsställd och aktivt deltagande

målgrupp.

Eun och Kyung Han (2016) anser att organisationer föredrar att använda sociala kanaler där de

kan kontrollera ytan, som på en blogg. Författarnas studie visar även att en del organisationer

förlitar sig på endast en social kanal, medan en del använder flera olika kanaler. Stora

väletablerade organisationer med lång historia tenderar att använda endast en social kanal,

medan mindre internetbaserade organisationer ofta använder och kombinerar flera sociala

kanaler.


22

4 Resultat I detta kapitel beskrivs resultaten av uppsatsens studie. Först presenteras de företag som ingått

i studien. Därefter presenteras resultatet av kartläggningen på sociala medier. I sista delen

redovisas intervjuerna med kommunikatörer från utbildningsföretag.

4.1 Beskrivning av kartläggning

Uppsatsens kartläggning av inlägg är uppdelad i sju avsnitt som har sammanställt följande:

• Inlägg med högst antal gillmarkeringar, kommentarer och delningar enbart på

Facebook

• Inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på LinkedIn

• Inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på Twitter

• Inlägg med högst antal gillamarkeringar på Facebook, LinkedIn och Twitter

• Inlägg med högst antal delningar på Facebook och Twitter

• Inlägg med högst antal kommentarer på Facebook och LinkedIn

• Inlägg med högst antal interaktioner (gillamarkeringar, kommentarer och delningar)

på Facebook, LinkedIn och Twitter

Mätningarna har sammanfattats i text, men även visualiserats i cirkeldiagram för att ge ett mer

överskådligt resultat.

4.1.1 Företag

Nedan följer en kort redogörelse för de sju företag som ingått i studien samt antal följare som

företaget har på respektive social kanal.

4.1.1.1 Gleerups

Gleerups är ett utbildningsföretag som etablerades år 1826 och som närvarande har 60 anställda.

Gleerups utvecklar både tryckta och digitala läromedel. (Gleerups, 2016)


23

Figur 6. Tabell över Gleerups följare på sociala medier

4.1.1.2 Sanoma

Utbildningsföretaget Sanoma har över 10 000 anställda. Sanoma har varit verksamma sedan år

1993 och arbetar sedan dess med att utveckla och producera tryckta såväl som digitala

läromedel. (Sanoma Utbildning, 2016)

Figur 7. Tabell över Sanomas följare på sociala medier

4.1.1.3 Studentlitteratur

Studentlitteratur producerar tryckta och digitala läromedel. De har varit verksamma sedan år

1963 och har 124 anställda. (Studentlitteratur, 2016)

1850

1309

1817

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000

Facebook LinkedIn Twitter

Gleerups

Antal följare

5865

261 212 0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000


Sanoma

Antal följare


24

Figur 8. Tabell över studentlitteraturs följare på sociala meder

4.1.1.4 Lin Education

Lin Education etablerades år 2008 arbetar med att publicera digitala läromedel. Lin Education

är ett ungt företag som är verksamma inom utveckling och användning ny teknik. (Lin

Education, 2016)

Figur 9. Tabell över Lin Educations följare på sociala medier

4.1.1.5 Digilär

Digilär är ett företag som år 2011 lanserade sitt första digitala läromedel. De har idag 20

anställda och arbetar nära skolor för utveckling av digitala produkter. 2015 hade företaget

utvecklat totalt 11 digitala produkter. (Digilär, 2016)

1611

741

265 0

200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800


Studentlitteratur

Antal följare

3198

409

1916

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500


Lin Ecuation

Antal följare


25

Figur 10. Tabell över Digilärs följare på sociala medier

4.1.1.6 Clio Online

Clio Online är ett utbildningsföretag som har varit verksamma med producering av digitala

läromedel sedan år 2006. (Clio Online, 2016)

Figur 11. Tabell över Clio Onlines följare på sociala medier

4.1.1.7 Liber

Förlaget Liber är en av nordens största förlag och etablerades 1973. Liber riktar sig till

utbildningsmarknaden och producerar både tryckta och digitala läromedel. (Liber, 2016)

1986

28 122 0

500

1000

1500

2000

2500


Digilär

Antal följare

14219

1789 491 0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000


Clio Online

Antal följare 14219


26

Figur 12. Tabell över Libers följare på sociala medier

4.2 Inlägg med högst antal interaktioner (gillamarkeringar, kommentarer och delningar) på Facebook, LinkedIn och Twitter

Detta är ett sammanställande avsnitt som visualiserar deltagande. I mätningen har

gillamarkeringar på Facebook, LinkedIn och Twitter, delningar på Facebook och Twitter samt

kommentarer på Facebook ingått. Samtliga undersökta företag finns representerade i mätningen.

Varje företags inlägg med högst antal interaktioner i varje kategori på Facebook, LinkedIn och

Twitter identifierades. Dessa utgör 779 av totalt 1268 interaktioner under den utvalda

tidsperioden. Det är dessa 779 interaktioner som visualiseras i diagrammet nedan. Diagrammet

visar att 31 % av inläggen berör lediga tjänster, 24 % SFI-tips (svenska för invandrare), 13 %

handlar om reportage om skola, 11 % utgörs av mobiloptimering, 6 % av videopresentationer, 5

% av omslagsbilder, 4 % presentationer om årets katalog, 2 % handlar om inspirationskväll, 2 %

utgörs av artiklar, 1 % av ny regelsättning i läromedelsserie, 1 % av event, 0.5 % av information

om kurs, 0.2 % av introduktionsvideo, 0.2 % handlar om ipadanvändning samt 0,1 % av

ledarbok.

284

1017

447

0

200

400

600

800

1000

1200


Liber

Antal följare


27

Figur 13. Sammanställande cirkeldiagram över deltagande

4.2.1 Inlägg med högst antal gillmarkeringar, kommentarer och delningar enbart på Facebook

Detta avsnitt visualiserar gillamarkeringar, kommentarer och delningar på Facebook. Inlägg av

företagen Gleerups, Lin Education, Studentlitteratur, Sanoma, Liber och Digilär finns

representerade. Under detta avsnitt är inget inlägg från Clio Online representerat.

Varje företags inlägg med högst antal interaktioner på Facebook identifierades och dessa utgör

649 av totalt 2906 interaktioner under den utvalda tidsperioden. Det är dessa 649 interaktioner

31%

24% 13%

11%

6%

5%

4% 2% 2% 1%

1% 0% 0% 0%

Sammanställning av deltagande Gillamarkeringar FB, IN, TW

Delningar FB, TW Kommentarer FB, TW

Baserad på 779 interaktioner.

Ledig tjänst SFI-‐tips

Repotage om skola Mobiloptimering

Videopresentation Omslagsbild

Årets katalog Inspirationskväll

Artikel Nyregelsättning i läromedelsserie

Event Information om kurs

Ipadanvändning Ledarbok


28

som visualiseras i diagrammet nedan. Diagrammet visar att 30 % av inläggen består av lediga

tjänster, 29 % handlar om SFI-tips (svenska för invandrare), 13 % berör mobiloptimering (vilket

behandlar information om hur läromedel fungerar på olika plattformar), 7 % utgörs av

videopresentationer, 6 % är reportage om skolor, 6 % utgörs av uppdatering av omslagsbild, 5

% utgörs av presentationer om årets katalog, 2 % berör information om inspirationskväll och 2

% innehåller övriga artiklar.

Figur 14. Cirkeldiagram över deltagande på Facebook

4.2.2 Inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på LinkedIn

Detta avsnitt visualiserar gillamarkeringar och kommentarer på LinkedIn. Inlägg av företagen

Gleerups, Lin Education, Clio Online, Sanoma och Digilär finns representerade. Under detta

avsnitt finns Liber och Studentlitteratur inte representerade.

Varje företags inlägg med högst antal interaktioner på LinkedIn identifierades och dessa utgör

99 av totalt 434 interaktioner under den utvalda tidsperioden. Det är dessa 99 interaktioner som

visualiseras i diagrammet nedan. Diagrammet visar att 51 % av inläggen berör reportage om

30%

29% 13%

7%

6%

6%

5% 2% 2%

Deltagande på Facebook. Baserad på 649 interaktioner

Ledig tjänst SFI-‐tips Mobiloptimering

Videopresentation Repotage om skola Omslagsbild

Årets katalog Inspirationskväll Artikel


29

skola, 38 % utgörs av lediga tjänster, 8 % handlar om nya regelsättningar i läromedelsserie, 2 %

utgörs av introduktionsvideo och 1 % av SFI-tips (svenska för invandrare).

Figur 15. Cirkeldiagram över deltagande på LinkedIn

4.2.3 Inlägg med högst antal gillmarkeringar och kommentarer enbart på Twitter

Detta avsnitt visualiserar gillamarkeringar och delningar på Twitter. Inlägg av företagen

Gleerups, Lin Education, Studentlitteratur, Clio Online och Liber finns representerade. Under

detta avsnitt finns Digilär och Sanoma inte representerade.

Varje företags inlägg med högst antal interaktioner på Twitter identifierades och dessa utgör 31

av totalt 185 interaktioner under den utvalda tidsperioden. Det är dessa 31 interaktioner som

visualiseras i diagrammet nedan. Diagrammet visar att 29 % av inläggen handlar om reportage

om skolor, 26 % utgörs av event, 16 % handlar om lediga tjänster, 13 % information om kurser,

7 % berör ipadanvändning, 6 % handlar om inspirationskvällar och 3 % utgörs av information

om en ledarbok.

51% 38%

8%

2% 1%

Deltagande på LinkedIn. Baserad på 99 interaktioner

Repotage om skola Ledig tjänst Ny regelsättning i läromedelsserie Videopresentation SFI-‐tips


30

Figur 16. Cirkeldiagram över deltagande på Twitter

4.2.4 Inlägg med högst antal gillamarkeringar på Facebook, LinkedIn och Twitter

Detta avsnitt visualiserar gillamarkeringar på Facebook, LinkedIn och Twitter. Inlägg av

företagen Gleerups, Lin Education, Studentlitteratur, Sanoma, Liber och Digilär finns

representerade på Facebook. På Twitter finns inlägg från Gleerups, Lin Education, Sanoma,

Clio Online och Digilär representerade. På LinkedIn finns inlägg från företagen Gleerups, Lin

Education, Clio Online och Liber representerade.

Varje företags inlägg med högst antal interaktioner i form av gillamarkeringar på Facebook,

LinkedIn och Twitter identifierades. Dessa utgör 596 av totalt 3525 interaktioner under den

utvalda tidsperioden. Det är dessa 596 interaktioner som visualiseras i diagrammet nedan.

Diagrammet visar att inläggen utgörs av 36 % lediga tjänster, 23 % SFI-tips (svenska för

invandrare), 16 % reportage om skola, 11 % mobiloptimering, 6 % omslagsbild, 5 %

presentation av årets katalog, 1 % ny regelsättning i läromedelsserie, 1 % event, 1 %

29%

26% 16%

13%

7% 6%

3%

Deltagande på Twitter. Baserad på 31 interaktioner.

Repotage om skola Event Ledig tjänst

Info om kurs Ipadanvändning Inspirationskväll

Ledarbok


31

information om kurs, 0.34% introduktionsvideo, 0.34 % ipadanvändning, 0.34 % och 0.17 %

ledarbok.

Figur 17. Cirkeldiagram över gillamarkeringar

4.2.5 Inlägg med högst antal delningar på Facebook och Twitter

Detta avsnitt visualiserar delningar på Facebook och Twitter. Inlägg av företagen Gleerups, Lin

Education, Studentlitteratur, Sanoma, Digilär och Liber finns representerade på Facebook.

Inlägg av Gleerups, Lin Education och Clio Online finns representerade på Twitter.

Varje företags inlägg med högst antal interaktioner i form av delningar på Facebook och Twitter

identifierades. Dessa utgör 140 av totalt 357 interaktioner under den utvalda tidsperioden. Det

är dessa 140 interaktioner som visualiseras i diagrammet nedan. Diagrammet visar att inlägg

36%

23%

16%

11%

6% 5%

1% 1%

1% 0% 0% 0%

Inlägg som fått ^lest gillamarkeringar på Facebook, Twitter och LinkedIn. Baserad på 596 interaktioner.

Ledig tjänst SFI-‐tips

Repotage om skola Mobiloptimering

Omslagsbild Årets katalog

Ny regelsättning i läromedelsserie Event

Information om kurs Videopresentation

Ipadanvändning Ledarbok


32

med högt deltagande utgörs av 30 % videopresentationer, 25 % SFI-tips (svenska för

invandrare), 14 % mobiloptimering, 13 % lediga tjänster, 10 % information om

inspirationskväll, 4 % av uppdatering av omslagsbild, 3 % reportage om skola och 1 % utgörs

av event.

Figur 18. Cirkeldiagram över delningar

4.2.6 Inlägg med högst antal kommentarer på Facebook och LinkedIn

Detta avsnitt visualiserar kommentarer på Facebook och LinkedIn. Inlägg av företagen

Gleerups, Lin Education, Studentlitteratur, Sanoma och Digilär finns representerade på

Facebook. På LinkedIn finns Clio Online och Sanoma representerade.

Varje företags inlägg med högst antal interaktioner i form av kommentarer på Facebook och

LinkedIn identifierades och dessa utgör 34 av totalt 98 interaktioner under den utvalda

tidsperioden. Det är dessa 34 interaktioner som visualiseras i diagrammet nedan. Diagrammet

visar att 35 % av inläggen utgörs av artiklar, 32 % av SFI-tips (svenska för invandrare), 21 % av

lediga tjänster och 12 % av presentation av årets katalog.

30%

25% 14%

13%

10%

4% 3% 1%

Inlägg som delats ^lest gånger på Facebook och Twitter.

Baserad på 140 interaktioner.

Videopresentation SFI-‐tips Mobiloptimering

Ledig tjänst Inspirationskväll Omslagsbild

Repotage om skola Event


33

Figur 19. Cirkeldiagram över kommentarer

4.3 Intervjuer Detta kapitel presenteras resultatet av intervjuerna med kommunikatör på utbildningsföretaget

Gleerups och kommunikatör på utbildningsföretaget Lin Education. I sista delen tematiseras

likheter och olikheter från intervjuerna för att skapa en överblick.

4.3.1 Intervju med kommunikatör på läromedelsföretaget Gleerups

Kommunikatör på Gleerups berättar att marknadsavdelningen arbetar aktivt med Facebook,

Twitter och LinkedIn för att skapa interaktion med sin målgrupp. För att uppnå deltagande

fokuserar marknadsavdelningen på innehållet eftersom innehållet anses vara det väsentligaste i

inläggen. (Lindkvist, 2016) anser att relevanta och aktuella ämnen för målgruppen är av

betydelse för att publiken överhuvudtaget ska vilja delta i sociala medier. Frekvent uppdatering

och timing påverkar enligt Lindkvist (2016) i vilken utsträckning deltagande förekommer. Som

exempel på timing nämns att tongivande personer emellanåt deltar i sociala medier, vilket har

35%

32%

21%

12%

Inlägg som blivit mest kommenterade på

Facebook & LinkedIn. Baserad på 34 interaktioner.

Artikel SFI-‐tips Ledig tjänst Årets katalog


34

visat sig ha effekt på målgruppens engagemang. Lindkvist (2016) förklarar att de på senare tid

strategiskt har arbetat med invitering av olika typer av aktörer till deras sociala kanaler, t.ex.

genom gästbloggare eller reportage som utformats tillsammans med skolor. Båda dessa

strategier syftar till att bjuda in fler aktörer till företagets sociala kanalers arena. Vidare berättar

Lindkvist (2016) att Facebook, LinkedIn och Twitter används på olika sätt, beroende på vilken

information som ska spridas. Twitter anses vara en snabbare kommunikationskanal, där texten

ofta är kortare och interaktionen snabbare. LinkedIn betraktas vara en kanal där företagets

målgrupp befinner sig och den används i större utsträckning idag jämfört med tidigare. Detta

beroende på kanalens stora utveckling från att ha varit ett renodlat yrkesnätverk till att bredda

sina funktioner för att tillmötesgå målgruppen. En del inlägg t.ex. information om en mässa

eller liknande brukar emellanåt endast publiceras på Facebook. Liknande beskriver Lindkvist

(2016) att kommunikation i form av att svara och ge feedback på publikens deltagande bedöms

som en avsevärd byggsten i relationsbygget mellan företag och kund. Mycket interaktion på

sociala medier handlar om service. Lindkvist (2016) anser att det gemensamma för samtliga

kanaler är att relationer skapas, byggs upp och underhålls. Lindkvist (2016) säger att

funktionerna som samtliga kanaler erhåller inte utnyttjas fullt ut i dagsläget.

Sammanfattningsvis betonar Lindkvist (2016) att det är av större vikt vad som delas, än hur

många följare kontot har eftersom innehållet i sociala medier är den främsta källan till högt

deltagande.

4.3.2 Intervju med kommunikatör på läromedelsföretaget Lin Education

Lindberg (2016) menar att det är viktigt för förtaget att finnas på sociala medier eftersom delar

av deras målgrupp finns där. Då sociala medier bygger på att kunder skapar innehåll istället för

företaget, är detta även ett effektivt sätta att sprida sitt budskap genom andra. Hon anser att den

samlade kompetensen i företaget genererar i att Lin Education kan använda sociala mediers

funktioner och verktyg till fullo. Lindberg (2016) beskriver att företaget arbetar på olika sätt i

olika kanaler, exempelvis anser hon att Twitter är en lämplig kanal för korta meddelanden

medan Facebook lämpar sig bättre för spridning av event och annat kampanjmaterial. Vidare

berättar Lindberg (2016) att LinkedIn används för rekrytering medan Facebook har fungerat bra

för företaget att dela interna och externa event. Skapandet av deltagande på sociala medier

handlar enligt Lindberg (2016) om att dela inlägg som är intressanta för målgruppen.

Lindberg (2016) menar att Lin Education arbetar mycket med skapande av videos som sedan

delas i deras sociala kanaler. En del videos, främst de som varit informativa, har genererat i


35

deltagande medan videos som utgjorts av varumärksbyggande inte har varit lika uppskattade.

Lindberg (2016) menar att det är av betydelse att följarna på respektive kanal intresserar sig för

inläggen eftersom det i sin tur är dem som sprider materialet vidare. Lindberg (2016) nämner att

en del inlägg utgörs av betald marknadsföring på Facebook, som exempelvis videos, därav

anser hon att jämförelsen av inläggens deltagande kan vara svår att jämföra.

Lindberg (2016) berättade att endast 5 % av deras besökare på hemsidan kommer från sociala

källor, vilket är en siffra som inte ändras på senaste åren. Lindberg (2016) förklarar även att

dagens digitala samhälle kräver att företaget måste finnas på sociala medier i någon form.

Lindberg (2016) menar även att en del av målgruppen skulle förloras om deras närvaro på

sociala medier inte existerat. Lindberg (2016) anser att allt inte kan värderas och menar att

många bäckar små kan generera i deltagande. Lindberg (2016) förtydligar genom att berätta att

olika inlägg kan få olika spridning i olika kanaler. Lindberg (2016) menar att Facebook inte är

den kanal som genererar nya kunder, utan stimulerar befintlig kund i första hand. Ju större

bredd som finns på företagets digitala marknadsföring desto större möjlighet finns att fånga in

olika segment inom aktuell målgrupp då de olika medierna tilltalar olika typer av aktörer och

deras behov.

4.3.3 Likheter och olikheter i intervjuerna

Kommunikatörerna Lindberg (2016) och Lindkvist (2016) motiverade vid intervjuerna att

respektive företagen aktivt arbetar med sociala medier. De belyste vikten av att finnas

tillgänglig för sin målgrupp i olika sociala kanaler. Likaväl beskrevs att olika sociala kanaler

användes för olika syften och målgrupp. Det viktigaste enligt båda kommunikatörer var inte

antal följare, utan att fånga upp och arbeta med den målgrupp som fanns på respektive social

kanal. Ett intressant och medvetet innehåll var betydelsefullt för att intressera målgruppen.

Detta var av vikt eftersom det i sin tur är målgruppen som hjälper till att sprida inlägget vidare.

Det som däremot skiljde sig åt var att Lindberg (2016) ansåg att verktygen i sociala medier

används maximalt av Lin Education medan Lindkvist (2016) menade att det inte utnyttjades till

fullo av Gleerups.


36

5 Diskussion I detta kapitel diskuteras resultatet av uppsatsens undersökning i relation till tidigare forskning.

Ämnen som behandlas är sociala kanaler, inläggs innehåll, antal följare och maximalt

utnyttjande av sociala kanalers potential för deltagande.

5.1 Sociala kanaler

Det är intressant att beakta utifrån uppsatsen undersökning att Facebook har genererat fler

personer att engagera sig än LinkedIn och Twitter har gjort. Daejoong, Jang-hyun och Yoonjaes

(2014) menar att Facebook är det ledande verktyget för att kommunicera med sin målgrupp,

vilket också är tydligt i uppsatsens undersökning. Detta indikeras både genom att antalet följare

och antalet interaktioner är flest på Facebook hos samtliga undersökta företag, med undantag för

företaget Liber. Detta kan ha flera anledningar. Daejoong, Jang-hyun och Yoonjaes (2014)

menar att Facebook ett av de sociala verktyg som i första hand implementeras av företag. Detta

kan därav vara en av anledningarna till att Facebook är ledande. En annan tänkbar anledning till

varför Facebook är det ledande kommunikationsverktyget kan bero på att respektive kanal har

olika syften. Det är viktigt att medvetet använda sociala kanaler på olika sätt och utnyttja deras

särdrag. (Nyberg och Wiberg; Holmström och Wikberg) På Facebook finns möjlighet att

publicera en mängd olika typer av inlägg och detta kan vara en av anledningarna till varför

Facebook är ett ledande kommunikationsverktyg. Facebook är exempelvis lämpligt för

kampanjer, information om event, grupper och övriga utskick. Däremot är LinkedIn lämpligt för

professionella nätverk och rekrytering. Twitter fungerar bra för korta och tidsbunda

meddelanden. (Lindkvist; 2016 Lindberg, 2016; Megen, 2011) Detta indikerar att Facebook

fungerar bra till en större bredd av olika inlägg än LinkedIn och Twitter. Det behöver dock inte

enbart handla om att Facebook har fler möjligheter för kommunikation med målgruppen, utan

det kan även handla om att användarna är vana vid att olika typer av inlägg publiceras på

Facebook. Detta kan spekuleras vara under förändring. Exempelvis nämner Lindkvist (2016) att

LinkedIn är en social kanal som för närvarande är under tillväxt. Kommunikatören menar att

företaget Gleerups idag använder sig av LinkedIn i större utsträckning än tidigare. Detta beror

dels på grund av att deras målgrupp befinner sig alltmer på LinkedIn, och dels för att kanalen

utvecklats från att ha varit ett renodlat yrkesnätverk till fler möjligheter för kommunikation.


37

5.2 Informativa inlägg

Shin, Pang och Kim (2015) menar att de inlägg som genererat mest deltagande i sociala medier

innehåller någon form av informationsspridning som ofta berör produkt- eller

serviceinformation. Uppsatsens undersökning styrker denna teori. Ett mönster kan ses i de

representerade kategorierna för inlägg som skapat högst deltagande, vilket visar att samtliga ger

någon form av information om ett ämne till målgruppen. Uppdatering av omslagsbild och

videopresentationer är två typer av inlägg som finns representerade som inlägg som urskiljer sig

med högst deltagande, men utifrån uppsatsen undersökning det går inte att utläsa huruvida deras

innehåll är informativt. Med tanke på den tänkbara målgruppen som utbildningsföretag har

(lärare, rektorer och skolpersonal) samt vilka typer av inlägg som urskiljer sig som högst

deltagande i uppsatsen undersökning (SFI-tips, reportage om skolor, mobiloptimeringar, lediga

tjänster m.fl.) går det att anta att inläggen är av intresse och riktade till målgruppen. Resultatet

indikerar även att målgrupper online ständigt söker information och kunskap om ämnen som

väcker deras intresse. Detta stödjs även av Smith och Gallicano (2015) som menar att

deltagande handlar om ett konstant sökande för att bli informerad och få kunskap om ett ämne.

Målgruppen söker information på sociala medier, vilket också visas i uppsatsens undersökning.

Resultatet visualiserar att högst deltagande genererats av inlägg som vill ge information om ett

ämne som är aktuellt och intressant för målgruppen. Inlägg som handlar om SFI,

mobiloptimering och reportage om skolor är exempel på sådana. Hade däremot inläggen istället

handlat om ämnen som exempelvis mode, mat eller fordon skulle det kunna ifrågasättas om

ämnena är intressanta och informativa för aktuell målgrupp, eftersom det då inte lika enkelt

skulle gå att se en koppling mellan ämnena och utbildningsföretags målgrupp. Resultatet

indikerar således att utbildningsföretagens målgrupp i största del intresserar sig av ämnena som

urskiljer sig som högst deltagande och söker information kring det. Utbildningsföretagen lyckas

engagera sin målgrupp genom att publicera inlägg som berör nämnda ämnen. Hade däremot

undersökningen genomförts på en annan bransch hade ämnena som engagerat målgruppen sett

annorlunda ut. Det kan däremot antas att inlägg som betraktas som aktuella och intressanta

ämnen av målgruppen hade genererat högst deltagande, oavsett bransch.

I tidigare studier av Cmeciu och Cmeciu (2014) har det visat sig att högst deltagande skapats av

inlägg som berör högtider. Resultatet av denna uppsats studie visar inte att inlägg som berör

högtider genererat högst deltagande. Däremot har inlägg som handlar om övriga event uppnått

högst deltagande. En anledning till att högtider inte genererat högst deltagande i denna uppsats

kan bero på att utbildningsföretagens målgrupp troligen utgörs av rektorer, lärare och


38

skolpersonal. Denna målgrupp interagerar sannolikt med utbildningsföretagen på sociala medier

av yrkesmässiga skäl och inte personliga.

Tidigare teorier visar att innehållet är av betydelse för att skapa deltagande. Nilsson (2011, s.18-

19) menar att det måste finnas något för målgruppen att engagera sig i, t.ex. en video, ett spel

eller en tävling. I denna uppsats studie finns inte tävlingar och spel representerade bland inlägg

som genererat i högst deltagande. Detta skiljer sig från tidigare teorier. En anledning till detta

kan vara att spel och tävlingar ligger utanför målgruppens intresse och syfte med att

kommunicera med utbildningsföretagen via sociala kanaler. Det är därav tänkbart att spel och

tävlingar hade genererat högst deltagande om samma undersökningen hade gjorts på andra

branscher än utbildningsföretagsbranschen.

5.2.1 Inlägg som handlar om karriärmöjligheter

Uppsatsens undersökning visar att inlägg som handlar om karriärmöjligheter återfinns i samtliga

undersökta sociala kanaler. Högst deltagande utgörs till 30 % av lediga tjänster på Facebook, 38

% på LinkedIn och 16 % på Twitter. Dessa resultat stödjs av Panagiotopoulos (2011) som

menar att informationsspridning av karriärmöjligheter är en frekvent förekommande strategi att

använda i sociala medier med syfte att skapa deltagande av målgruppen. Både tidigare studier

och uppsatsens studie visar att inlägg som berör lediga tjänster fungerar som en strategi att

skapa deltagande. Utifrån uppsatsens studie kan antas att lediga tjänster intresserar

utbildningsföretagens målgrupp. En fundering kring detta är däremot om målgruppen enbart

intresserar sig för karriär, eller om målgruppen dessutom är intresserad av företaget. Det är

intressant att fundera över hur deltagandet av inlägg som berör lediga tjänster gynnar företaget i

längden, förutom att tillsätta den lediga tjänsten. Det kan spekuleras kring om det höga

deltagandet av dessa inlägg kommer leda till att målgruppen deltar i övriga inlägg som företaget

publicerar eller om deltagandet är tillfälligt. En tänkbar positiv effekt av högt deltagande vid

publicering av lediga tjänster är att det kan medföra ökad spridning, vilket i sin tur leder till att

fler människor kan se och delta i inlägget. Nya människor, utanför målgruppen, kan därigenom

få syn på företaget genom sociala medier. Å andra sidan kan deltagandet vara tillfälligt för den

aktuella tjänsten, vilket kan innebära att personerna som deltar i inlägget egentligen inte är

intresserade av företagets innehåll på sociala medier. Personerna i fråga kan ha som syfte att

skaffa nytt arbete eller hjälpa en vän att tipsa om en ledig tjänst. Eftersom uppsatsens syfte

avser att undersöka hur det är just nu, och inte undersöker framtiden, svarar resultatet på att

lediga tjänster är ett av de inlägg som genererat i högst deltagande, trots att deltagandet kan vara

tillfälligt.


39

5.3 Högt antal följare i förhållande till deltagande

Cmeciu och Cmeciu (2014) menar att högt antal följare på sociala kanaler inte har automatisk

effekt på deltagandet. Dessa synpunkter bekräftas även av Nilsson (2011 s.18) som menar att

det inte är tillräckligt att finnas tillgänglig online eftersom målgruppen behöver något att kunna

engagera sig i. Författaren Panagiotopoulos (2011) bekräftar dessa två teorier då han anser att

verktyg utan lämpliga strategier och metoder inte kan resultera i en deltagande målgrupp. I

uppsatsens undersökning kan liknande tendenser ses. Företaget Clio Online har flest följare på

Facebook, av sju jämförda företag, men inget av deras inlägg på Facebook finns representerat

bland högst deltagande i mätningen. Detta kan bero på att de inte har publicerat något inlägg

under tidsperioden eller att inget inlägg urskilde sig som högst deltagande. En annan anledning

kan vara att deras inlägg inte varit tillräckligt intressanta för målgruppen. Däremot visar

uppsatsens studie samtidigt att en del av företagens konton med lågt antal följare även har lågt

eller inget deltagande. Lindkvist (2016) diskuterade att innehållet i sociala medier är en

avgörande faktor för deltagandet. Eftersom det inte är entydigt i uppsatsens undersökning om

antal följare har automatisk effekt på deltagandet är det troligt att innehållet är den avgörande

faktorn. Däremot kan antas att högt antal följare hjälper till för att nå fler personer att delta,

under förutsättning att målgruppen intresserar sig av inläggen som publiceras. Det är även

rimligt att anta att andra faktorer såsom frekvent uppdatering, timing och målgrupp också

påverkar deltagandet. Eftersom uppsatsens studie inte mäter sådana faktorer går det inte att

entydigt säkerställa ett resultat huruvida antal följare påverkar deltagandet.

Lindberg (2016) berättade om företagets informativa videopresentationer och hur de genererat i

högt deltagande vid publicering i sociala medier. Detta kan dels bero på att innehållet i filmerna

varit informativt och intressant för målgruppen. Det kan även bero på faktumet att inlägget var

utformat i form av en video. Uppsatsens studie visar nämligen att videopresentationer i stor

utsträckning bidragit till högst deltagande. Videopresentationer återfinns i alla kategorier för

högst deltagande i mätningen. I kategorin för flest delningar på Facebook och Twitter utgörs

den högsta procentsatsen av videopresentationer. Utifrån uppsatsens resultat och tidigare

forskning implicerar detta att en kombination av ett informativt material som intresserar

målgruppen, utformat som en videopresentation, är en effektiv strategi att använda för att skapa

högst deltagande på sociala medier.


40

5.4 Används sociala kanalers potential till fullo?

Shin, Pang och Kim (2015) menar att ledande globala organisationer inte utnyttjar sociala

mediers potentiella interaktionsverktyg fullt ut för att kommunicera med sin målgrupp.

Författarna definierar ett maximalt utnyttjande av sociala kanalers potential som ett konto på

sociala medier där inlägg i större utsträckning består av tvåvägskommunikation än

envägskommunikation. Författarna menar att målgrupper idag inte bjuds in tillräckligt för att

kommunicera, utan företag använder sociala medier i större utsträckning som

envägskommunikation. Författarna menar därav att potentialer som sociala medier erhåller för

deltagande och tvåvägskommunikation inte utnyttjas till fullo av företag. Uppsatsens intervju

med kommunikatör på Gleerups stödjer denna åsikt. Lindkvist (2016) menar att funktionerna

som samtliga kanaler erhåller inte utnyttjas av företaget fullt ut för att skapa deltagande.

Lindberg (2016) anser däremot att företaget Lin Education använder funktionerna som sociala

medier har maximalt. Daejoong, Jang-hyun och Yoonjaes (2014) delar denna åsikt om att

företag generellt använder sociala kanalers potential till fullo. Eun och Kyung Han (2016)

beskriver likaså att organisationer använder sociala medier i syfte att utnyttja de olika

kanalernas funktioner och beskriver att organisationer idag använder mångsidiga strategier för

att optimera resultaten beroende på organisationens målgrupp. Uppsatsens undersökning

tillsammans med tidigare teorier visar följaktligen att det råder oenigheter och svårigheter att

avgöra om sociala kanalers potential används till fullo eller inte. Då företag och organisationer

har olika mål och syfte med användandet av sociala medier kan det vara svårt att definiera vad

som är maximalt utnyttjande eller inte. Eftersom Lindberg (2016) ansåg att Lin Education

utnyttjar sociala kanalers potential till fullo, trots att deras inlägg inte finns representerade i

samtliga cirkeldiagram för högst deltagande, kan det tyda på att deras målsättning inte innebär

att samtliga följare aktivt ska delta på sociala medier. En del företag kanske nöjer sig med att

hälften av deras följare interagerar i deras inlägg genom gillamarkeringar, kommentarer eller

delningar medan en del företag kanske har som målsättning att deltagandet ska vara högre än så.

Det är intressant att beakta hur kommunikatörer Lindberg (2016) och Lindkvist (2016) belyser

vikten av att företagen aktivt arbetar med innehållet på sociala medier. Samtidigt belyser

Lindberg (2016) att endast 5 % av besökarna på företagets webbsida kommer dit via sociala

medier, trots företagets medvetna och strategiska arbete. Denna siffra har under flera år varit

oförändrad. En studie av Shin, Pang och Kims (2015) har också visat att 60 % av aktiviteter på

Facebook och Twitter inte innehåller något deltagande alls. Samtidigt anser Lindberg (2016) att

allt inte kan mätas och värderas i siffror, men att dagens digitala samhälle förväntar att företag

är tillgängliga på sociala medier. Lindberg (2016) menar att det är viktigt att finnas på olika


41

sociala plattformar för att ta vara på målgruppen som befinner sig där, även om den inte är stor.

Det är då intressant att fundera kring hur viktigt det är att företag utnyttjar sociala mediers

funktioner maximalt eller inte. Resultatet indikerar att en del företag kan uppleva det som

tillräckligt att värna om den målgrupp som finns på respektive sociala kanal, oavsett storlek.

Vad som är maximal utnyttjande av sociala kanalers potential blir därav olika för olika företag

och svår att definiera. En tänkbar vision skulle kunna vara att samtliga följare skulle delta i alla

inlägg som publicerats, men det råder inte någon enhetlig bild av företags mål med inläggens

effekt. Det blir därför svårt att uttrycka vad som är maximalt utnyttjande av sociala medier.

Uppsatsen studie visar att samtliga företag sällan finns representerade i alla kategorier för högst

deltagande. Detta kan bero på att sociala kanalernas funktioner inte används till fullo för

deltagande och därav inte bjuder in tillräckligt mycket till tvåvägskommunikation, eftersom

samtliga företag då skulle finnas representerade. Det kan även bero på att inläggen inte lyckas

intressera målgruppen. Ytterligare faktorer som gör det svårt att fastställa om sociala mediers

funktioner utnyttjas maximalt är den ständiga och snabba utvecklingen som sociala medier

innefattas av. Företag kan därav ha svårt att hålla sig uppdaterade om vilka potentiella

möjligheter som finns och det kan vara svårt att förutse vilka effekter olika publiceringar ger.


42

6 Slutsats Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka inlägg av utbildningsföretag på sociala medier

som genererat högst deltagande under en begränsad tidsperiod. Mönster som kan utläsas av

inlägg som genererat i högst deltagande är att de har ett innehåll som vill informera om ett

ämne, med undantag för publicering av omslagsbilder. Ytterligare mönster i de inlägg som

urskilt sig med högst deltagande handlar om videopresentationer och karriärmöjligheter.

Av uppsatsens undersökning går det att utläsa att majoriteten av inlägg som genererat högst

deltagande har innehållit ämnen som är aktuella och av intresse för målgruppen. Inlägg behöver

vara intressanta, informativa och riktade mot rätt målgrupp för att generera högst deltagande.

Inlägg som handlar om event utgör stor del av inlägg som genererat högst deltagande. Om

utbildningsföretags målgrupp inte kommunicerat genom sociala medier av yrkesmässiga skäl, är

det sannolikt att inlägg som berör högtider också hade genererat högst deltagande. Detta är även

sant för spel- och tävlingar, vilket i tidigare studier visat sig generera högt deltagande, men inte

i denna uppsats studie.

Det är inte entydigt om högt antal följare på sociala kanaler har automatisk effekt på deltagande.

Denna uppsats resultat tyder på att innehållet i inläggen är av större betydelse än antal följare.

Däremot underlättar högt antal följare till skapande av deltagande vid publicering av intressanta

och informativa inlägg. Det är inte heller entydigt om sociala kanalers funktioner utnyttjas

maximalt av företag och organisationer. Det är svårt att definiera detta då företag och

organisationer har olika syfte och mål med användandet av sociala kanaler. Det är möjligt att

det finns företag och organisationer som inte strävar efter att samtliga av deras följare ska delta i

inläggen som publiceras, utan nöjer sig med de få som deltar. Om visionen av företag och

organisationer däremot hade varit att samtliga följare ska delta, är det i uppsatsens studie tydligt

att sociala kanalers funktioner inte utnyttjas maximalt. Resultatet av uppsatsens studie visar

däremot att det är tydligt att företag och organisationer arbetar medvetet med sociala medier och

strävar efter att skapa strategier för respektive kanal.

6.1 Förslag till vidare forskning

I denna studie beskrivs existerande mönster i inlägg som generat högst deltagande hos

utbildningsföretag. Förslag till vidare forskning är att djupare studera anledningen till att just

dessa inlägg skapat högst deltagande hos målgruppen. I denna uppsats har det gjorts en


43

kategorisering av vilka inlägg som ger högst deltagande samt undersökt två kommunikatörers

perspektiv. Det hade varit intressant att studera vilka användarna är samt hur deras perspektiv på

deltagande ser ut. En mer renodlad kvalitativ undersökning skulle kunna ge svar på användarnas

tänkande och situationer för att få en fördjupad förståelse för utfallet. Detta skulle även kunna

hjälpa utbildningsföretag, och företag i allmänhet, att utveckla strategier utifrån resultat av hur

användare tänker och handlar. Det hade också varit intressant att studera fler inlägg med högt

deltagande än denna studie behandlat för att se om resultatet även då hade följt samma mönster.

Det hade även varit intressant att studera flera olika branscher och jämföra resultatet.

Referensförteckning

Artiklar

Cmeciu, Camelia; Cmeciu, Doina, 2014. Web 2.0 Communication and Stakeholder Engagement

Strategies: How Romanian Public Organizations Use Facebook. Procedia – Social and

Behavioral Sciences, Volume 143, 879-883

Daejoong, Kim; Jang-Hyun, Kim; Yoonjae, Nam, 2014. How does industry use social

networking sites? An analysis of corporate dialogic uses of Facebook, Twitter, YouTube and

LinkedIn by industry type. Quality and Quantity, Volume 48, Issue 5, 2605-2614

Duffy, Megen, 2011. Inurse: Facebook, Twitter, and LinkedIn, Oh My!. AJN, American Journal

of Nursing, vol 111(4), 56-59

Wonsun, Sin; Augustine, Pang; Hyo Jung, Kim, 2015. Buildning relationships through

integrated online Media: Global Organizations’ Use of Brand Web Sites, Facebook, and

Twitter. Journal of Business and Technical Communication, Vol 29(2), 184-220

Zheng, Xiabing; Christy M.K, Cheung; Lee, Matthew K.O; Liang, Liang, 2015. Buldning brand

loyalty through user engagement in online brand communities in social networking sites.

Information Technology & People, Vol 28, 90-106

Smith, Brian G; Gallicano, Tiffany Derville, 2015. Terms of enngagement: Analyzing public

engagement with organizations through social meida. Computers in Human Behavior, vol 53,

82-90

Panagiotis, Panagiotopolus, 2012. Towards 2.0: rethinking the audience of social media

engagement.New technology, work and employment, vol 27, issue3, 178-192

Eun, Go; Kyung Han You, 2016. But not all social media are the same: Analyzing

organizations’ social media usage patterns. Telematics and Informatics, vol 33, issue 1, 176-186

Emma, Parry; Adriano Solidoro, 2013. Social Media as a Mechanism for Engagement?. Social

Media in Human Resources Management, vol 12, 121-141

Böcker

Ahrne, Göran; Svensson, Peter, 2012. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB

Bryman, Alan, 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB

Carlsson, Anders; Koppfeldt, Thomas, 2001. Bild och retorik i media. Liber AB

Ekström, Mats; Larsson Larsåke, 2012. Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur

Eliasson, Annika, 2006. Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur

Holmström, Emil; Wikberg, Erik, 2015. Sociala medier – en marknadsföringshandbok.

Stockholm: Bokförlaget i redaktionen Stockholm AB

Langemar, Pia, 2008. Kvalitativ forskningsmetod i psykologi. Stockholm: Liber AB

Gleerups Strategiplan, 2016. Gleerups strategiplan för sociala medier. Malmö: Gleerups

Nilsson, Michael, 2011. Sociala Medier. En antologi om en ny tid. Malmö: Manifesto

Nyberg, AnnaKarin; Wiberg, Mikael, 2014. Sociala medier och härskartekniker. Lund:

Studentlitteratur

Patel, Runa; Davidsson, Bo, 2003. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Stakston, Brit, 2011. Gilla! Dela Engagemang, Passion Och Idéer Via Sociala Medier. Upplaga

2. Jelgava: Idealistas förlag

Webbplatser

Digilär.se, 2016: Om Digilär. [www] https://xn--digilr-fua.se/om-digilar/, 2016-03-29

Clioonline.dk, 2016: Om os. [www] http://www.clioonline.dk/om-os/hvem-er-vi/, 2016-03-29

Gleerups.se, 2016: Gleerups historia. [www] https://www.gleerups.se/om-gleerups, 2016-04-15

Liber.se, 2016: Om Liber. [www] https://www.liber.se/GlobalNavigation/Om-Liber/, 2016-03-

29

Lin Education.se, 2016: Vilka är Lin Education? [www] http://lineducation.se/lin/vilka-ar-

lineducation/, 2016-04-17

Skolverket.se, 2016: Fakta om sociala medier. [www]

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/sociala-

medier/fakta/fakta-1.151882, 2016-04-01

Sanomautbildning.se, 2016: Om oss. [www] https://www.sanomautbildning.se/Om-oss/, 2016-

04-15

Studentlitteratur.se, 2016: Om Studentlitteratur. [www] https://www.studentlitteratur.se/#om-

studentlitteratur, 2016-04-16

Muntliga källor

Lindberg, E. Kommunikatör, (2016). Muntl. Intervju, 12 april 2016

Lindkvist, C. Kommunikatör, (2016). Muntl. intervju, 29 mars 2016

Bilagor

Bilaga 1 – Gleerups inlägg

Gleerups(FBGilla

Komm.Dela

Typ.av.lnläggGleerups(in

GillaKom

m.

DelaTyp.av.inlägg

Gleerups(TwGilla

Retweet

Typ.av.inlägg018dec

50

0Julkalender

110

01

2028dec

00Gästbloggare

048dec2

0Tips.på.blogg

048dec0

1Nyanlända

098dec18

10Event

12098dec

00Integration/Segregion

108dec11

00Gym

nasie.som.anv..iab

80

01

1108dec

20Tips.på.blogg

148dec4

3Gästblogg

168dec2

2Dagens.nyheter

178dec10

00Intervju.m

..anv..av.iab10

00

11

188dec6

00Pilotskolor.

120

01

2208dec

00Forskare.om

.mobanv.

228dec16

00Bild

170

0078jan

50

14Ledig.tjänst

120

01

4148jan

71

0Digitalisering.i.skolan

130

04

2158jan

100

119

00

12

158jan3

2Satsa.på.it.

198jan41

00

500

01

0198jan

32IAB=.m

otiv.elever208jan

130

0ej.publicerat.

11

218jan10

00

230

0228jan

160

017

00

31

228jan25


ej.publicerat.3

3Förel.m

..Åke.G….

278jan12

00Länk.

140

0278jan

54Reportage.om

.skola288jan

160

1Länk

170

0288jan

43Mondo8intresse

298jan7

00

170

03

1298jan

11Kom

mande.lärom

edel018feb

200


ej.publicerat1

0

Bilaga 2 – Lin Educations inlägg

LinEducation++FBGilla

Komm.

DelaTyp.av.lnlägg

LinEducation+inGilla

Komm.

DelaTyp.av.inlägg

LinEducation+TwGilla

Retweet


672

44Videopresentation

078dec49

112

makerlådor.video

098dec21

00updated.profilpic

158dec31

20god.jul.&

.gott.nytt228dec

61

0makerlådor.video

238dec9

01ledig.tjänst

150

0018jan

210

0updated.profilpic

038jan4

00Anm

äl.till.event.BETT048jan

141

0film

studio.i.gbg068jan

251

0event.i.london8.BETT

078jan4

03makerlådor.video

088jan27

00Bettshow

088jan11

00start.på.vårterm

inen098jan

110

0Bettshow

108jan16

40Event

118jan1

00Pluttsa.utbildningarna

158jan178

51Event

198jan24

013

video8dessa.kommer.till.BETT

208jan119

40Event

208jan94

10Event

218jan2

1Bilder.ligger.ute.på.FB,.tagga.gärna.era.vänner..

218jan171

022

Event228jan

22Event

228jan4

1Tack.för.idag!.N

U:LinPartY!

228jan6

0Önskar.en..trevlig.kväll.i.Lodnon/Bett2016

228jan171

122

Event238jan

11Nu.är.all.påväg.hem

.till.SWE.efter.Bett…

258jan171

122

Event258jan

00Än.finns.det.platser.kvar.till.Pluttra…

.258jan

00

0sem

inarie.pluttra.närmar.sig

268jan8

12Ledig.tjänst

120

00

0268jan

13812

0Artikel

268jan16

224

Ledig.tjänst0

0268jan

120

0Intervju.från.Bett

288jan41

00Förnödenheter.till.Syrien

298jan1

00Video.m

akerlådor018feb

200

0pop.up.school.syn.på.lärare

Bilaga 3 – Studentlitteraturs inlägg

Studentlitteratur++FBGilla

Komm.

DelaTyp.av.lnlägg

Studentlitteratur+inGilla

Komm.

DelaTyp.av.inlägg

Studentlitteratur+TwGilla

Retweet


50

0Vinnare.i.tävling

048dec0

0Förkortning.av.ord.

078dec0

0FAQ

.av.författare088dec

10Projektledarbok

148dec1

0Degin

178dec17

21Årets.julgåva

00

208jan28

12Lärm

edel.tbx!218jan

151

13Inspokväll

258jan9

00Utb..Katalog

258jan28

40Årets.katalog

298jan18

00Mässa

298jan0

0Lagbok.ny.upplaga

018feb1

0Kulturlitteraturpriset.

Bilaga 4 – Clio Onlines inlägg

Clio%Online%%FB Gilla Komm. Dela Typ.av.lnlägg Clio%Online%in Gilla Komm. Dela Typ.av.inlägg Clio%Online%Tw Gilla Retweet Typ.av.inlägg018dec 1 2 Julkalender018dec 0 0 Förbered.till.Prov018dec 0 0 Danmarks.natur028dec 0 1 Skriftlig.framställning028dec 0 1 Tack.för.delning028dec 22 2 Ledig.tjänst028dec 0 0 Judisk.tradition038dec 3 0 Musiksett038dec 0 0 Tack.för.dina.ord038dec 0 0 Skicka.brev.till.tomten048dec 0 0 Vill.dina.elever.på.semes?058dec 1 0 Gratis.webinär058dec 0 5 5.lediga.tjänster058dec 22 Ledig.tjänst.068dec 0 0 Fysik/Kemi.068dec 0 0 Julaktivitetr068dec 1 1 Decemberaktiviteter078dec 1 0 Prova.produkter.online078dec 1 0 Historia078dec 0 0 Aktivitet.på.hemsida088dec 0 0 Lucia088dec 0 0 Hur.mkt.vet.du.om.dina.elever?098dec 0 0 Monopoly098dec 1 1 Fn108dec 0 0 Aktobratik108dec 0 0 Aktiviteter.till.Geografi108dec 0 0 Aktivioteter.til.engelska118dec 0 0 Biologi128dec 0 0 Tips.till.föreläsning128dec 0 1 NyårsQuiz138dec 1 0 Få.hjälp.att.planera.din.undervisning138dec 0 0 Geografifaget148dec 0 0 Ta.reda.på.om.dina.elever…148dec 0 0 bingo158dec 0 0 julstämning.i.klassen158dec 0 0 brittiska.traditioner168dec 0 geometrifessor.till.din.skola168dec 0 0 Julegris.på.gaffeln?178dec 1 1 Clioborn.till.dem.syngre178dec 12 Ses.vi.på.BETT?178dec 0 0 Flamingoskaerer188dec 9 Ledig.jänst188dec 0 3 Ledig.tjänst!188dec 0 0 Hitta.din.konsult.till.de.nya.året198dec 2 0 Läs.om.hur.fler.undervisar.digitalt208dec 0 0 NyårsQuiz.(igen)208dec 0 1 Ska.du.till.BETT?218dec 0 0 Skräddarsydda.nyhetsbrev228dec 2 1 Redaktör.berättar.om.ny.portal238dec 0 0 Ha.något.roligt.att.göra.i.jul….268dec 1 2 Bli.författare.på.din.favoritportal?278dec 0 0 Få.skräddarsydd.kurs.till.din.skola278dec 0 0 Vill.du.vara.med.och.göra.portalen?288dec 0 0 Idraetsfaget.kommer.snart!298dec 0 0 Lärningsportaler.har.en…..308dec 0 0 Gott.Nytt.önskar.Clio!018jan 0 0 NyårsQuiz.(igen)028jan 0 0 6.tips.till.skolstart038jan 2 2 Arbeta.med.nyårstalarna….038jan 0 0 Prov….048jan 0 0 Finn.inspiration…..048jan 0 0 Starta.året.med.vikingatiden?058jan 0 0 Har.dina.elever.koll.på..?.058jan 0 0 Vi.har.möblerat.om...Kika.in.på...068jan 0 0 Behöver.eleverna.röra.på.sig.efter...068jan 0 0 Välkomnar.er.till.2016.med…..078jan 0 0 webinarier.2016078jan 0 0 Idraetsfaget.tips088jan 0 0 Natur/Teknologi088jan 0 0 Nyheter.till.de.som.undervisar.i….098jan 0 0 Nyportal.nyheter108jan 0 0 Biologi,.arbeta.med.cirklar?118jan 0 0 Se.våra.nya.portaler.till.Historiefaget128jan 0 0 fiktiv.studietur128jan 0 0 forolob.om.transport.och.teknologi138jan 4 3 Danskfaget.er.spakket.med.film.til.alle.trin?138jan 0 0 Skynd.jer,.mens.tid.er.8.ny.forskning.visar..148jan 0 0 Osparing.eller.forbrug?148jan 0 0 Hur.du.kan.arbeta.med.USA.i.engelskan148jan 36 5.lediga.tjänster158jan 0 0 Biologi158jan 0 0 Vad.händer.40.dagar.efter.jul?158jan 0 0 Vinnaren.av.NyårsQuizet.168jan 0 0 Kan.dina.elever.förhindra...178jan 1 1 Sista.chans.till.anmälan.till.årets.stora.beg..178jan 0 2 Deltag.och.få.tips.till.undervisning…188jan 0 0 Hjälp.oss8.vad.ska.utvecklas.till….?188jan 0 0 "Bondemanden.han.har.alltid.travlt"198jan 1 0 Få.inspiration….198jan 2 0 Nu.kan.du.prova.betaversionen.av….208jan 0 1 Gränskontroll208jan 0 0 programmering218jan 0 0 Gränskontroll218jan 0 0 Arbeta.med...På.tyskan228jan 0 1 Elektriska.kretslopp228jan 0 0 Få.hjälp.av.en.präst.att.undervisa.i….238jan 1 0 Lyssna.strategier248jan 0 0 Biologi248jan 0 0 Engelskfagets.indskolning?258jan 0 0 cellforskning258jan 0 0 Bli.klokare.på.dine.elevers.engelskkunskap..258jan 0 0 Bli.klar.till.UGE6268jan 0 0 Fysik/Kemi.aktivitet.om.isslag268jan 0 1 På.idraetsfaget.finder.du.masser…..268jan 0 1 Gör.kilderarbejde.til.en.leg….278jan 30 Ledig.tjänst278jan 0 0 Stil.skarpt.på.det.danske.landbrug….278jan 0 0 Diskutera.era.kropsidealer...278jan 0 0 Skönt.material.till.valentine288jan 0 0 Bring.musikken.ind.i.idraets….288jan 0 0 Kombiner.vaekst…..298jan 0 0 Få.en.god.start.på.dagen….298jan 0 0 Arbejd.med.notatteknikker….308jan 0 0 Religionsfaget318jan 0 1 550.000.löste.opgavesaet.i.….318jan 0 2 Är.du.dansklärare?318jan 0 0 Stryk.elevernes.kompetencer….318jan 0 0 Idraetsfaget.tips018feb 0 0 Tips.religion

Bilaga 5 – Sanomas inlägg

Sanoma&&FB

Gilla

Komm.

Dela

Typ.av.lnläggClio&O

nline&inGilla

Komm.

Dela

Typ.av.inläggClio&O

nline&TwGilla

Retweet


200

0Tips.att.introducera.en.rom

an.i.klassen038dec

160


an.i.klassen038dec

130

2Igår.besökte.vi.språkintro.m

ed.20.nyanlända048dec

30

0Replacing.the.textbook

088dec2

00Se.film

er.med.tidigare.nobelpristagare.på…

098dec4


an.i.klassen108dec

41

0SFI.lärare

148dec11


an.i.klassen178dec

30

0Uptated.cover.Photo

188dec7

00Önskar.G

od.jul.198dec

316

0Julrips.+.god.jul.igen

048jan4

00Updated.Cover.Photo

118jan6

00Välkom

en.till.vår.Pejlokväll148jan

526

17Fortbildningskväll.i.sve.som

.andra.språk188jan

13710

38Tips.till.SFI8undervisningen

208jan18

02Undervisar.du.i.retorik.och.söker.ny.inspo?

218jan1

00Beskrivning.av.ett.ideelt.projekt

268jan8

00Anm

älan.till.Grundhjulet

268jan11

20inspo.föreläsning

288jan7

41sfi.tips

298jan38

10tjuvkik.på.guldhjulet…

.kommer.bli.fint!

018feb8

00Nya.regler.i.Rätt8serien

018feb9

20flera.aktiviteter.på.sam

ma.gång.i.klassrum

met

Bilaga 6 – Libers inlägg

Liber&AB&&FBGilla

Komm.

DelaTyp.av.lnlägg

Liber&AB&inGilla

Komm.

DelaTyp.av.inlägg

Liber&AB&TwGilla

Retweet


140

0Flyktingm

ottagande038dec

90

0SFI

068dec9

00Julkalender

108dec8

00Nobeldagen

108dec13

00Naturvetenskap+TV

108dec5

00Tävling

108decNobelpristagare

00

0128dec

DN.debatt

00

0158dec

10

0Delning.av.tävling

168dec4

10Handbok.bedöm

ning.218dec

40

0Bedöm

ning.nyanlända248dec

40

0Projekt.barn.på.flykt.delning

118jan32

60Uppdatering.av.cover.photo

148jan3

00Vinnare.av.tävling

158jan7

00Hans.Persson,.Sveriges.N

O8guru

208janProcessorienterad.ledsningssystem

00

0208jan

Civilrätt0

00

218janCongratz.friends.in.the.U

k….

10

0218jan

Grattis.till.finalisten…..

20

0218jan

Elever.blir.kunniga.av.ipad.0

00

228janDigitalisering.behöver.pedagogiskt.innehåll

00

0228jan

Milstolpar.&

.fallgropar.i.matem

atikinlärn.0

00

228janDem

okratidilemma.i.läraryrket

00

0228jan

Barnhälsovård0

00

278jan9

00stream

ing.vikt.av.utbildning278jan

Läxhjälp.med.Libers…

.0

00

278janProblem

lösning.matem

atikundervisning1

00

288janLinjör.algebra

00

0288jan

Den.nya.affärsredovisningen0

00

288janSocialt.arbete

10

0288jan

201

0Mässa!

288jan13

10Mässa,.besök.vår.m

onter!018feb

Jenny.Söderqvist0

00

Bilaga 7 – Digilärs inlägg

Digilär''FBGilla

Komm.

DelaTyp.av.lnlägg

Digilär'AB'inGilla

Komm.

DelaTyp.av.inlägg

Digilär'TwGilla

Retweet


110

0Dectips.till.undervisning

01

028dec2

00Videopresentation.

088dec9

00Nobelvägen

00

0Ledig.tjänst

11

098dec158dec

90

0Månadens.tem

a1

1168dec

80

0Matem

atik1

1228dec

100

21Ledig.tjänst

11

088jan12

00Uppdatering.

00

128jan66

51Digitala.lärom

edel1

1278jan

80

0Matem

atikbiennalen0

0288jan

202

0Nya.säljare.till.Digilär!

00

018feb

Bilaga 8 – Översikt av inlägg

Gleerups Följare Gilla*topp Dela*topp Kommentar*topp*Facebook 1667 Artikel*om*skola Ledig*tjänst xLinkedin 1256 Artikel*om*skola x xTwitter 1797 Artikel*om*skola x x

1*dec*D*1*feb* Antal*inlägg Högsta*gilla* Flest*dela/RT Flest*kommentarerFacebook 17 41 14 xLinkedIn 15 50 x xTwitter 26 5 x x

Lin+Educaiton Följare Gilla*topp Dela*topp Kommentar*toppFacebook 3176 Ledig*tjänst Videopresentation Google*artikelLinkedin 394 Ledig*tjänst x xTwitter 1904 *event event x

1*dec*D*1*feb* Antal**inlägg Högsta*gilla Flest*dela Flest*kommentarerinlägg*på*FB* 30 178 44 12inlägg*på*In 3 15 x xinlägg*på*twitter 8 6 2 x

Studentlitteratur Följare Gilla*topp Dela*topp Kommentar*toppFacebook 1563 Katalog Inspokväll Årets*katalogLinkedin 718 x x xTwitter 255 Ledarbok x x

1*dec*D*1*feb* Antal*inlägg Högsta*gilla Flest*dela Flest*kommentarerinlägg*på*FB* 7 28 13 4inlägg*på*In x x x xinlägg*på*Tw 7 x x x

Clio+Online Följare Gilla*topp Dela*topp Kommentar*toppFacebook 13884 x x xLinkedin 1756 Ledig*tjänst Ledig*tjänst Ledig*tjänstTwitter 481 Info*om*kurs Ledig*tjänst x

1*dec*D*1*feb* Antal*inlägg Högsta*gilla Flest*dela Flest*kommentarerinlägg*på*FB* x x x xinlägg*på*In 6 36 x 2inlägg*på*Tw 115 4 5 x

Sanoma Följare Gilla*topp Dela*topp Kommentar*toppFacebook 5768 SFI*tips SFI*tips SFI*tips*till*undervisningenLinkedin 253 Nya*regler*i*serie x SFI*lärareTwitter 204 x x x

1*dec*D*1*feb* Antal*inlägg Högsta*gilla Flest*dela Flest*kommentarerinlägg*på*FB* 20 137 38 10inlägg*på*In 3 8 x 1inlägg*på*Tw x x x x

Liber Följare Gilla*topp Dela*topp Kommentar*toppFacebook 271 Omslagsbild Omslagsbild xLinkedin 989 x x xTwitter 429 Ipadanvändning x x

1*dec*D*1*feb* Antal*inlägg Högsta*gilla Flest*dela Flest*kommentarerinlägg*på*FB* 16 32 6 xinlägg*på*In x x x xinlägg*på*Tw 17 2 x x

Digilär Följare Gilla*topp Dela*topp Kommentar*toppFacebook 1833 Mobiloptimering Mobiloptimering Ledig*tjänstLinkedin 24 Videopresentation x xTwitter x x x x

1*dec*D*1*feb* Antal*inlägg Högsta*gilla Flest*dela Flest*kommentarerinlägg*på*FB* 9 66 21 5inlägg*på*In 2 2 x xinlägg*på*Tw 9 x x x

Bilaga 9 – Interaktioner

Interaktioner:Facebook Gilla Delningar KommentarerGleerups 245 16 2Lin:Education 1477 166 38Studentlitteratur 115 16 8Clio:Online 0 0 0Sanoma 398 60 31Liber 143 0 9Digilär 153 22 7

LinkedIn Gilla Delningar KommentarerGleerups 252 0 0Lin:Education 31 0 0Studentlitteratur 0 0 0Clio:Online 131 0 2Sanoma 15 0 1Liber 0 0 0Digilär 2 0 0

Twitter Gilla Delningar KommentarerGleerups 48 38 0Lin:Education 15 5 0Studentlitteratur 3 0 0Clio:Online 27 33 0Sanoma 0 0 0Liber 5 0 0Digilär 5 6 0

Bilaga 10 – Intervjufrågor sida 1

Intervjufrågor-----

1. Hur-arbetar-ni-med-sociala-medier?---

--

2. Hur-arbetar-ni-för-att-skapa-deltagande?-Har-ni-någon-speciell-strategi?--

-

-3. Publicerar-ni-olika-saker-på-Facebook,-LinkedIn-och-Twitter?-Isf,-finns-

någon-anledning-till-det?----

4. Vilken-av-kanalerna-får-ni-mest-respons-av-i-form-av-deltagande?-Hur-mäts-det?-Har-du-sett-några-tendenser?--

--

5. Har-strategin-kring-publicering-på-dessa-kanaler-förändrats-över-tid?-Isf,-hur-då?---

-6. Används-några-teman-för-innehållet-i-hopp-om-att-skapa-mer-

engagemang?----

7. Upplever-du-att-du/ni-behärskar-alla-funktioner-som-finns-på-respektive-kanal?-Eller-upplever-du-att-någon-av-sociala-kanalerna-utnyttjas-mest?-Hur-isf?-Utbildas-ni-med-jämna-mellanrum,-isf-hur-då?---

-8. Varför-är-det-viktigt-för-er-att-finnas-på-sociala-meder?-Samt-varför-är-det-

viktigt-att-finnas-inte-bara-på-en-kanal?--

--

9. Varför-är-det-viktigt-med-deltagande-på-just-dessa-tre-sociala-kanaler?--

-10. Hur-arbetar-ni-med-att-nå-er/rätt-målgrupp-genom-FB-TW-IN?-

--

Bilaga 11 – Intervjufrågor sida 2

11. Har-ni-samma-målgrupp-på-respektive-kanal-tror-du?-På-vilket-sätt-kan-det-skilja-sig?-

-

-12. Hur-får-ni-feedback-om-era-inlägg-och-tas-den-tillvara-på?-Isf,-hur?-

----

13. Hade-deltagandet-på-dessa-kanaler-kunnat-användas/utformats-på-ett-annat-sätt-än-ni-gör-idag?--

-14. Hur-tror-du-att-deltagandet-kunde-ha-varit-högre-på-dessa-kanaler?-

--

15. Hur-hade-det-påverkat-ert-företag-om-dessa-kanaler-inte-användes-tror-du?--

-

16. Har-du-något-specifikt-knep-till-att-få-mycket-deltagande-på-inlägg-i-respektive-kanal?-Alltså-någon-form-av-”safety”-som-jämt-och-ständigt-får-mycket-respons?--

--

17. Tror-du-att-antal-följare-på-en-social-kanal-har-direkt-inverkan-på-hur-mycket-aktivitet-som-sker?-

-

-

18. Tror-du-att-olika-inlägg-genererar-olika-mycket-deltagande-beroende-på-vilken-kanal-de-publiceras-i?-T.ex.-får-samma-inlägg-på-FB-samma-respons-som-på-IN?-Osv…-

-

-

-

-

inlägg som skapar deltagande! - muep.mau.se · pdf fileskolor, information om sfi...

Documents