Identitet Etnicitet Nationalitet - Muhamed Ferhatovic

Download Identitet Etnicitet Nationalitet - Muhamed Ferhatovic

Post on 28-Nov-2014

178 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Paper om identitet, etnicitet och nationalitet

TRANSCRIPT

Linnuniversitetet Magisterprogrammet i journalistik HT-2011 Kommunikation, kultur och samhlle 7,5 hp Muhamed Ferhatovic

Identitet, etnicitet och nationalitet

Inledning Identitet, nationalitet och etnicitet r begrepp som i min mening ofta frvxlas med varandra. Detta r begrepp som mnniskor med annan etnisk bakgrund n den svenska ofta tnker kring. Det finns mnga ungdomar som ftts i ett krigsdrabbat land fr att vid tre eller fyra rs lder flytta till en tryggare plats. Ungdomarna med annan etnisk bakgrund fr d vxa upp med tv kulturella mnster. Den ena r den svenska. Den andra hrstammar frn det etniska ursprungslandet. Detta paper kommer g igenom begreppen nationalitet, etnicitet och identitet i syfte att f klarhet i deras betydelse. Stor del av resonemanget bygger p olika teorier och texter kring begreppen. P vissa stllen kommer mina uppfattningar kring begreppen att ppekas. Det kommer i s fall gras utifrn mina upplevelser som person med annan etnisk bakgrund n den svenska. Det gr ocks denna studie n mer intressant fr min egen del d tankar kring begreppen ofta vckts. Tre bilder kommer finnas fr att illustrera var och ett av begreppen.

Identitet

Michel Focault sa att identitet r ingenting som envar har inombords. Istllet konstrueras den i relation till andra. Den skiftar och frndras. Anthony Giddens sa i sin tur att identitet r ngonting som kan skapas men inte rvas. Det r en pgende historia dr vi omvrderar och omtolkar berttelsen om oss sjlva. Det menar han sker bde medvetet och omedvetet Han ppekar att synen p oss sjlva ska frndras. Vi br se oss sjlva som projekt dr vi ska strva efter att bli annorlunda. Skillnaden mellan filosofernas teorier r att Focault syftar p att identitet skapas d man mter en person, Giddens menar istllet p en form av stndig sjlvfrbttring i mtet med en annan mnniska. Identitet skiftar enligt Focault, Giddens sger i sin tur att identiteten ocks utvecklas. Stndigt frndras synen p oss sjlva och ibland kan vi nstan frskna den bilden. (Annelie Ekelin, 04 10 11).

Enligt psykologen Erik Homburger Erikson ska mnsklig identitet betraktas som en gestalt. Detta hnvisar och skriver Jonas Stier i sin bok Identitet mnniskans gtfulla projekt. Enligt Stier menar Eriksson att det mnskliga portrttet mlas av oss sjlva och andra. Han menar p att mlandet aldrig slutar. Stndigt frnyas frgnyanser och detaljer ndras eller lggs till. Eriksons identitetsteori ligger vl i linje med Giddens. (Jonas Stier, Identitet Mnniskans gtfulla portrtt 2003, Lund).

Ovanstende innebr att varje individ sjlv pverkar hur dennes identitet skall formas. Man mlar hur man sjlv behagar men sett ur Focaults synvinkel r varje individs identitet inte helt fri frn regleringar eller pverkan frn exempelvis myndighetsorgan. I boken Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv av Sren Gytz Olesen & Peter Mller Pedersen (red.) beskriver Stefan Hermann Focaults teori. Hermann hnvisar till Focault som skrev att en individs inre liv och frihet r ttt knutet till andras frsk att styra det. Detta genom att vara bunden till sig sjlv och medvetandet om sig sjlv samt vara underkastad andra. Filosofen menar att det inte bara r i skolan som individer motiveras och uppmuntras till att utvecklas p bestmda vis, detta sker ven p arbetsplatsen och i freningslivet. Denna teori strks av att vi stndigt vill utvecklas inom samma normer p arbetsplatsen eller freningslivet. Samtidigt skriver Focault att detta egentligen r en form av maktutvning som r bde individualiserande och totaliserande. Kontrollen av befolkningens privata livsprocesser vrkstlls av olika institutioner. Exempelvis vervakar polisen de levande och ser till att bostder och kvarter hlls rena. Detta grs inte fr att styra mnniskor. Utan fr att d befolkningen mr bra d blir staten starkare.

Focault skriver att familjer och individer ppnas fr reglering in i minsta detalj.

Focault syftar allts p att en identitet skiftar men att den riskerar att bli konstruerad av olika instanser. Barn som uppfostras gr det via skolan som i sin tur genom staten har riktlinjer fr barns lrande. Giddens tillsammans med Erikson menar p att mnniskan helt sjlv nyanserar och frglgger portrttet om sig sjlv. Frndringarna sker i mte med andra d envar vljer att frbttra bilden av sig sjlv. Giddens trycker i sin tur p valet. I sin bok modernitet och sjlvidentitet, 1991 skriver han (Giddens, 1991, s. 101) Sjlvet genomgr en enorm frvandling i den posttraditionella sociala vrlden, som r reflexivt organiserad, genomsyrad av abstrakta system och dr omorganiseringen av tid och rum erstter det lokala med det globala. () Fr sjlvet r en av de fundamentala komponenterna i vardagslivet, helt enkelt valet. Giddens berttar hr att alla val r olika mjliga beteendemnster. Han menar p att moderniteten ger individen en mngfald av val men vldigt liten hjlp av vilket val individen ska gra. (Giddens, 1991).

Stier (2003) skriver om Eriksons teorier och berttar att psykologens grund fr identitet lggs utifrn hur mnniskor i barndomen gradvis identifierar sig med andra och utifrn hur de hanterar livets kriser och problem. Erikson frtydligar sitt resonemang och hnvisar till att envar br frga sig sjlv vem eller vilka man sg upp till d och vem eller vilka man ser upp till idag. Med detta ppekar han relativiteten i identitetsfrndringarna. Det r ett stndigt pgende projekt att frndra sin identitet. Eriksons fljande resonemang str och vger mellan Focaults delvis totalitra syn p identitetsfrndringar och Giddens betoning av individens egna val. (Stier, 2003, s 32) Fr den enskilde framstr identiteten som en unik och sammanhngande gestalt av vem han eller hon r. Den inrymmer hans eller hennes biofysiska och psykologiska srdrag samt sociala erfarenheter. Mer konkret manifesteras den som knslor av att jag r jag och jag r som alla andra samt som en knsla av att vara den enda i vrlden som r som jag, till utseende och tankestt. Sammantagna utgr dessa knslor det som Erikson kallar en knsla eller upplevelse av en identitet .

Trots att Giddens talar varmt om mnniskans val betonar Erikson att den r frrdisk och svr fr individen. Stier (2003) fortstter att skriva om Erikson som berttar att valfriheten fr dagens mnniskor egentligen kan vara en s kallad ofrihet som vcker tvivel, vankelmod, dysterhet eller ngest. Erikson sger att det idag finns stora prestationskrav baserade p idealbilden av hur vi mnniskor borde vara. Dessa har menar psykologen blivit lika frtryckande som den gamla

tiden d individer inte hade lika stora valmjligheter. Globaliseringen har skapat nya och fler marknader, som mnniskor r vi stndigt p vg trots att vi rent fysiskt str stilla.

Fr att p ett enklare stt frtydliga dessa filosofers/psykologers resonemang gr att rent visuellt beskriva deras teorier p fljande vis. Se nedan: Tnk: frn vnster konservativt, socialistiskt, hger liberalt.

Fljande resonemang bygger p min uppfattning kring de redovisade teorierna, drav placeringen hger till vnster.

Giddens r placerad lngst till hger d hans teoretiska resonemang utgr ifrn en liberal syn p identitet. Att mnniskan sjlv fr vlja. I boken politiska ideologier i vr tid av Reidar Larsson (2006) beskrivs liberalismens syn. Bde den politiska och den ekonomiska liberalismen hller individens frmga att bedma intressen och vga mellan konsekvenserna av sina handlingar vldigt hgt. Liberalerna under 1789 frkastade revolution som politisk metod. De liberala rrelsernas ml var politisk frihet och individuell handlingsfrihet. Giddens tror starkt p att mnniskan sjlv kan vlja vad denne ska gra eller tnka. Drav har i mening Giddens identitetsteori en liberalt lagd ideologi om identitet.

Till vnster finns Focault som i min mening har en mer konservativt lagd ideologi om identitet men som kanske lutar mer t en reformistisk socialism. Hrvid menar jag att den konservativa mnniskosynen bestr av att alla mnniskor anses lika. Dock rangordnas mnniskor bland annat p inkomst och frmgenhetsskillnader. Det r ett mtt fr mnniskors prestationsfrmga. Ett annat livsvrde fr den konservativa ideologin r att individen ska strva efter en egen skapande verksamhet p grund av att den moderna industrin lmnar mnniskor utan jobb. (Larsson, 2006). Focault ligger mycket nra hrvid nr han talar om att de val en mnniska gr beror p att denne r tvungen att gra dem. En individ vljer inte att ppna en egen firma fr att han vill, han gr det fr att samhllets ideal och struktur tvingar honom till det. I boken Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv av Peter Mller Pedersen (red.) (2004) skriver Stefan Hermann om Focault. Den franske filosofen menar att skolor, sjukhus, kaserner, fabriker och liknande knnetecknas av att man individualiserar och hierarkiserar samt utestnger vissa individer. Differentierar menar filosofen genom att inrikta sig p srskillda sidor av en persons beteende. Hierarkiserar gr man genom att rangordna individer p vissa betygsskalor. Allt detta r enligt

Focault principen om normalisering. Den bestr av att frmja samma bestmda principer fr beteenden i olika sammanhang. Alla dessa hierarkiska niver och skillnader skapar normer fr hur vi ska agera. Kroppen ska styras och gras starkare. Den fr inte frsvagas utan ska gras produktiv. Peter Mller Pedersen (red.) (2004)

Larsson (2006) skriver att den konservativa ideologin frgar sig i vilken mn de politiska och sociala skillnaderna bland mnniskor ska accepteras. Anledningen till att Focaults identitetsideologi inte str helt i linje med den konservativa mnniskosynen r fr att i Focaults mening syftar alla de regler som en stat har till att gra individen bttre. Den konservativa ideologin ger inte frndringar ett strre plus. Sett till den tidigare nmnda reformistiska socialismen har den som syfte att utjmna olikheter i politiska resurser. Detta genom utbildning och inkomstutjmning. Focault sger att en mnniskas identitet r styrd och att envar inte har fullt egna val. Valen r styrda. Mnniskor gr ng