Identitet Etnicitet Nationalitet - Muhamed Ferhatovic

Download Identitet Etnicitet Nationalitet - Muhamed Ferhatovic

Post on 28-Nov-2014

178 views

Category:

Documents

1 download

DESCRIPTION

Paper om identitet, etnicitet och nationalitet

TRANSCRIPT

Linnuniversitetet Magisterprogrammet i journalistik HT-2011 Kommunikation, kultur och samhlle 7,5 hp Muhamed FerhatovicIdentitet, etnicitet och nationalitetInledning Identitet, nationalitet och etnicitet r begrepp som i min mening ofta frvxlas med varandra. Detta r begrepp som mnniskor med annan etnisk bakgrund n den svenska ofta tnker kring. Det finns mnga ungdomar som ftts i ett krigsdrabbat land fr att vid tre eller fyra rs lder flytta till en tryggare plats. Ungdomarna med annan etnisk bakgrund fr d vxa upp med tv kulturella mnster. Den ena r den svenska. Den andra hrstammar frn det etniska ursprungslandet. Detta paper kommer g igenom begreppen nationalitet, etnicitet och identitet i syfte att f klarhet i deras betydelse. Stor del av resonemanget bygger p olika teorier och texter kring begreppen. P vissa stllen kommer mina uppfattningar kring begreppen att ppekas. Det kommer i s fall gras utifrn mina upplevelser som person med annan etnisk bakgrund n den svenska. Det gr ocks denna studie n mer intressant fr min egen del d tankar kring begreppen ofta vckts. Tre bilder kommer finnas fr att illustrera var och ett av begreppen.IdentitetMichel Focault sa att identitet r ingenting som envar har inombords. Istllet konstrueras den i relation till andra. Den skiftar och frndras. Anthony Giddens sa i sin tur att identitet r ngonting som kan skapas men inte rvas. Det r en pgende historia dr vi omvrderar och omtolkar berttelsen om oss sjlva. Det menar han sker bde medvetet och omedvetet Han ppekar att synen p oss sjlva ska frndras. Vi br se oss sjlva som projekt dr vi ska strva efter att bli annorlunda. Skillnaden mellan filosofernas teorier r att Focault syftar p att identitet skapas d man mter en person, Giddens menar istllet p en form av stndig sjlvfrbttring i mtet med en annan mnniska. Identitet skiftar enligt Focault, Giddens sger i sin tur att identiteten ocks utvecklas. Stndigt frndras synen p oss sjlva och ibland kan vi nstan frskna den bilden. (Annelie Ekelin, 04 10 11).Enligt psykologen Erik Homburger Erikson ska mnsklig identitet betraktas som en gestalt. Detta hnvisar och skriver Jonas Stier i sin bok Identitet mnniskans gtfulla projekt. Enligt Stier menar Eriksson att det mnskliga portrttet mlas av oss sjlva och andra. Han menar p att mlandet aldrig slutar. Stndigt frnyas frgnyanser och detaljer ndras eller lggs till. Eriksons identitetsteori ligger vl i linje med Giddens. (Jonas Stier, Identitet Mnniskans gtfulla portrtt 2003, Lund).Ovanstende innebr att varje individ sjlv pverkar hur dennes identitet skall formas. Man mlar hur man sjlv behagar men sett ur Focaults synvinkel r varje individs identitet inte helt fri frn regleringar eller pverkan frn exempelvis myndighetsorgan. I boken Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv av Sren Gytz Olesen & Peter Mller Pedersen (red.) beskriver Stefan Hermann Focaults teori. Hermann hnvisar till Focault som skrev att en individs inre liv och frihet r ttt knutet till andras frsk att styra det. Detta genom att vara bunden till sig sjlv och medvetandet om sig sjlv samt vara underkastad andra. Filosofen menar att det inte bara r i skolan som individer motiveras och uppmuntras till att utvecklas p bestmda vis, detta sker ven p arbetsplatsen och i freningslivet. Denna teori strks av att vi stndigt vill utvecklas inom samma normer p arbetsplatsen eller freningslivet. Samtidigt skriver Focault att detta egentligen r en form av maktutvning som r bde individualiserande och totaliserande. Kontrollen av befolkningens privata livsprocesser vrkstlls av olika institutioner. Exempelvis vervakar polisen de levande och ser till att bostder och kvarter hlls rena. Detta grs inte fr att styra mnniskor. Utan fr att d befolkningen mr bra d blir staten starkare.Focault skriver att familjer och individer ppnas fr reglering in i minsta detalj.Focault syftar allts p att en identitet skiftar men att den riskerar att bli konstruerad av olika instanser. Barn som uppfostras gr det via skolan som i sin tur genom staten har riktlinjer fr barns lrande. Giddens tillsammans med Erikson menar p att mnniskan helt sjlv nyanserar och frglgger portrttet om sig sjlv. Frndringarna sker i mte med andra d envar vljer att frbttra bilden av sig sjlv. Giddens trycker i sin tur p valet. I sin bok modernitet och sjlvidentitet, 1991 skriver han (Giddens, 1991, s. 101) Sjlvet genomgr en enorm frvandling i den posttraditionella sociala vrlden, som r reflexivt organiserad, genomsyrad av abstrakta system och dr omorganiseringen av tid och rum erstter det lokala med det globala. () Fr sjlvet r en av de fundamentala komponenterna i vardagslivet, helt enkelt valet. Giddens berttar hr att alla val r olika mjliga beteendemnster. Han menar p att moderniteten ger individen en mngfald av val men vldigt liten hjlp av vilket val individen ska gra. (Giddens, 1991).Stier (2003) skriver om Eriksons teorier och berttar att psykologens grund fr identitet lggs utifrn hur mnniskor i barndomen gradvis identifierar sig med andra och utifrn hur de hanterar livets kriser och problem. Erikson frtydligar sitt resonemang och hnvisar till att envar br frga sig sjlv vem eller vilka man sg upp till d och vem eller vilka man ser upp till idag. Med detta ppekar han relativiteten i identitetsfrndringarna. Det r ett stndigt pgende projekt att frndra sin identitet. Eriksons fljande resonemang str och vger mellan Focaults delvis totalitra syn p identitetsfrndringar och Giddens betoning av individens egna val. (Stier, 2003, s 32) Fr den enskilde framstr identiteten som en unik och sammanhngande gestalt av vem han eller hon r. Den inrymmer hans eller hennes biofysiska och psykologiska srdrag samt sociala erfarenheter. Mer konkret manifesteras den som knslor av att jag r jag och jag r som alla andra samt som en knsla av att vara den enda i vrlden som r som jag, till utseende och tankestt. Sammantagna utgr dessa knslor det som Erikson kallar en knsla eller upplevelse av en identitet .Trots att Giddens talar varmt om mnniskans val betonar Erikson att den r frrdisk och svr fr individen. Stier (2003) fortstter att skriva om Erikson som berttar att valfriheten fr dagens mnniskor egentligen kan vara en s kallad ofrihet som vcker tvivel, vankelmod, dysterhet eller ngest. Erikson sger att det idag finns stora prestationskrav baserade p idealbilden av hur vi mnniskor borde vara. Dessa har menar psykologen blivit lika frtryckande som den gamlatiden d individer inte hade lika stora valmjligheter. Globaliseringen har skapat nya och fler marknader, som mnniskor r vi stndigt p vg trots att vi rent fysiskt str stilla.Fr att p ett enklare stt frtydliga dessa filosofers/psykologers resonemang gr att rent visuellt beskriva deras teorier p fljande vis. Se nedan: Tnk: frn vnster konservativt, socialistiskt, hger liberalt.Fljande resonemang bygger p min uppfattning kring de redovisade teorierna, drav placeringen hger till vnster.Giddens r placerad lngst till hger d hans teoretiska resonemang utgr ifrn en liberal syn p identitet. Att mnniskan sjlv fr vlja. I boken politiska ideologier i vr tid av Reidar Larsson (2006) beskrivs liberalismens syn. Bde den politiska och den ekonomiska liberalismen hller individens frmga att bedma intressen och vga mellan konsekvenserna av sina handlingar vldigt hgt. Liberalerna under 1789 frkastade revolution som politisk metod. De liberala rrelsernas ml var politisk frihet och individuell handlingsfrihet. Giddens tror starkt p att mnniskan sjlv kan vlja vad denne ska gra eller tnka. Drav har i mening Giddens identitetsteori en liberalt lagd ideologi om identitet.Till vnster finns Focault som i min mening har en mer konservativt lagd ideologi om identitet men som kanske lutar mer t en reformistisk socialism. Hrvid menar jag att den konservativa mnniskosynen bestr av att alla mnniskor anses lika. Dock rangordnas mnniskor bland annat p inkomst och frmgenhetsskillnader. Det r ett mtt fr mnniskors prestationsfrmga. Ett annat livsvrde fr den konservativa ideologin r att individen ska strva efter en egen skapande verksamhet p grund av att den moderna industrin lmnar mnniskor utan jobb. (Larsson, 2006). Focault ligger mycket nra hrvid nr han talar om att de val en mnniska gr beror p att denne r tvungen att gra dem. En individ vljer inte att ppna en egen firma fr att han vill, han gr det fr att samhllets ideal och struktur tvingar honom till det. I boken Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv av Peter Mller Pedersen (red.) (2004) skriver Stefan Hermann om Focault. Den franske filosofen menar att skolor, sjukhus, kaserner, fabriker och liknande knnetecknas av att man individualiserar och hierarkiserar samt utestnger vissa individer. Differentierar menar filosofen genom att inrikta sig p srskillda sidor av en persons beteende. Hierarkiserar gr man genom att rangordna individer p vissa betygsskalor. Allt detta r enligtFocault principen om normalisering. Den bestr av att frmja samma bestmda principer fr beteenden i olika sammanhang. Alla dessa hierarkiska niver och skillnader skapar normer fr hur vi ska agera. Kroppen ska styras och gras starkare. Den fr inte frsvagas utan ska gras produktiv. Peter Mller Pedersen (red.) (2004)Larsson (2006) skriver att den konservativa ideologin frgar sig i vilken mn de politiska och sociala skillnaderna bland mnniskor ska accepteras. Anledningen till att Focaults identitetsideologi inte str helt i linje med den konservativa mnniskosynen r fr att i Focaults mening syftar alla de regler som en stat har till att gra individen bttre. Den konservativa ideologin ger inte frndringar ett strre plus. Sett till den tidigare nmnda reformistiska socialismen har den som syfte att utjmna olikheter i politiska resurser. Detta genom utbildning och inkomstutjmning. Focault sger att en mnniskas identitet r styrd och att envar inte har fullt egna val. Valen r styrda. Mnniskor gr ngonting fr att antingen ett ideal krver det eller fr att samhllet r uppbyggt p s vis att inga andra valmjligheter finns. P s vis konservativt. Samtidigt anser Focault att regler och val en individ tvingas gra syftar till att gra personen bttre. En identitet som utvecklas genom att samhllet valt att det ska gras p ett visst stt. Hrvid str han nrmare en reformistisk socialistisk identitetsideologi.Stier (2003) skriver att Erikson anser att identitet skapas i samspel med andra mnniskor men att det skapas i omedvetna psykiska tillstnd. Desto mer vi mter andra mnniskor desto mer utvecklas vr identitet nda sedan barndomen. Larsson (2006) skriver i sin tur att den reformistiska socialismens id bygger p en gradvis samhllsfrndring. Gradvisa frndringar r allts det viktiga i sammanhanget fr att kunna identifiera Erikson med en reformistisk socialism. Precis som Erikson sger r identiteten ett livslngt projekt likas sger den reformistiska socialismen att samhllsproblem aldrig tar slut och blir politiska projekt utan nde. Drav ven hr likheten med den reformistiska socialismen. Eriksen gr att lgga nra Giddens i meningen att den frstnmnde hller med om att identiteten utvecklas genom ett samspel med andra mnniskor. Men han str ocks nra Focault nr han sger att de ideal som finns i samhllet nstan tvingar oss gra vissa sal. Tnk reklamkampanjer och massmedier i stort hur de pverkar mnniskor. Samtidigt har individen industrialiseringen att tacka fr det tvungna valet att fly landsbygden.Bild; IdentitetUtifrn vad vi lst och kommit fram r det dags att illustrera allt i en bild. Den kommer frn mindbodyspirit.me som r en sida fr horoskop. Bilden avspelgar enligt mig Focault och Giddens identitetsteori, med skillnaden att inte hela bilden utgr deras teorier. Hade velat ha ett strre mellanrum mellan solen och mnen. Som gr att urskilja av bilden r det allts en mne p hger sida och en sol p vnster. Hade dessutom velat ha mnen till vnster och solen till hger. Anledningen r att jag i bilden sammankopplar solen till Giddens identitetsteori och mnen till det uppenbara Focault. Eriksens identitetsteori fr symbolisera mnens nsa som korsar solens.Smtt komiskt men fullt logiskt. Vad vi har lrt oss av Giddens identitetsteori r att han fresprkar fr mnniskans egna val. Du som person vljer vilken vg du vill g. Vad hnder d samhllets normer vill styra dig till att gra ett val?Ser p planeterna som finns vid sidan av solen. De symboliserar enligt mig samhllets ideal och normer. De existerar, men du vljer sjlv vilka av dem du vill flja. Det finns mellanrum kring dem och du kan i princip flyga frbi dem.Mnen, som representerar Focault visar p svrigheterna med att gra de egna valen utan att bli styrd. Se stjrnorna utanfr mnen! De str som hinder fr ett helt fritt val.De representerar ocks samhllets normer och idealer som r mnga och du som mste vlja fratt samhllet tvingar dig till det. Det r svrt att gra ett eget val efterssom stjrnorna (tnk: idealen) str i vgen.Tnk dig att du p dagtid promenerar i en fin park i staden du bor i. Du knner dig trygg och rds inte. (Giddens; Det egna valet Solen, ljuset, tryggheten). Tnk dig nu att mrkret faller och du gr igenom samma park. Du knner dig orolig, kollar bakt flera gnger fr att se om ngon kommer, du mste vara p din vakt efterssom mrkret tvingar dig till det. (Focault; Valen du gr fr att samhllet krver/fr dig att gra det Mnen, mrkret, oskerheten).EtnicitetFljande r ett begrepp som mnga ofta sammankopplar med identitet. Av egen erfarenhet sammankopplar mnga ungdomar med annan etnisk bakgrund identitet med etnicitet. Trots att de bda egentligen r tv helt skilda begrepp.I boken Etnicitet, perspektiv p samhllet av Mikael Hjerm och Abby Peterson (red.) (2007) skriver Abby Peterson och Aleksandra lund om begreppet etnicitet. Frfattarna berttar om Max Webers teori om etnicitet. Han skriver att en etnisk grupp knnetecknas av att dess medlemmar erhller en gemensam subjektiv nrhet till sin etniska hrkomst. Detta med hjlp av minnen av krig eller kolonisering. Detta oavsett om det finns ngot genetiskt blodsband i gruppen. Abby Peterson (red.) (2007)Frfattarna fortstter och hnvisar till Blom (1969) Fr att etnicitet ska uppst behver grupper av mnniskor ha ett minimum av kontakt med varandra, det mste finnas frestllningar om att den ena gruppen r olik den andra. Om dessa villkor inte finns d existerar ingen etnicitet. Abby Peterson (red.) (2007) Vidare skriver frfattarna Abby Peterson (red.) (2007 s. 22) Etnicitet r en aspekt av sociala relationer mellan aktrer som uppfattar sig sjlva som kulturellt avskilda frn andra medlemmar av andra grupper med vilka de har en minimum interaktion.Hrvid gr att stlla frgan huruvida mnniskor som bor i Sverige, som etniskt sett kommer frn Bosnien, Turkiet och andra lnder egentligen har en etnicitet. Enligt ovanstende sker etnicitet d gruppen har minimal eller ingen kontakt med andra grupper eller urbefolkningen. Invandrare i Sverige umgs med urbefolkningen allts med svenskar, innebr det i sin tur att dessa mnniskor inte har en annan etnisk tillhrighet?Thomas Hylland Eriksen skriver i sin bok Etnicitet och nationalism (1998) att svaret r bde ja och nej. Han skriver att det inte finns ngra som helst tvivel om att de etniska sammanhangen i samhllet skiljer sig t. Vissa etniska sammanhang i en del samhllen r lika och kan ganska ltt jmfras. Det finns olika typer av minoritetsgrupper. Den ena kallas Urbana etniska minoriteter. Dessa mnniskor r oftast icke-europeiska invandrare som kommit till europeiska stder. Forskningen kring dessa har visat att de har anpassningsproblem, det frekommer etnisk diskriminering mot dem frn det mottagande samhllet. Denna etniska grupp stller dock sllanngra politiska krav om en egen stat. Sedan finns det ursprungsbefolkningar. Det r ett begrepp fr de ursprungliga invnarna. Exempelvis aboriginerna frn Australien och liknande. Denna etniska grupp grundas p generella familjelikheter och aktuella politiska frgor. Sedan finns det s kallade protonationer. Etnisk grupp som oftast har en egen politisk ledare och drmed krver en egen stat. Thomas Hylland Eriksen (1998). I Bosnien & Herzegovina finns ett ganska bra exempel p en sdan protonation. Landet delades i tv entiteter sedan daytonavtalet skrevs p i mitten av 90-talet. Den ena sidan kallas fr den Bosniska federationen och den andra fr den serbiska republiken. Federationen har sitt ste i Sarajevo och republiken finns i Banja Luka. Bda stderna ligger i Bosnien. Den serbiska republiken har i sin tur en egen regering som styrs tillsammans med federationen i vissa frgor. Under de senaste ren har ledaren fr den serbiska republiken yrkat p ett allmnt val fr att republiken ska delas frn Bosnien & Herzegovina. Ngonting som frdms av den Europeiska Unionen. (International crisis group, 6 Oct 2011) Sist finns etniska grupper i pluralistiska samhllen. Dessa r skapade till fljd av en kolonisering. Ngra typiska liknande samhllen kunde vara Jamaica, Kenya, Indonesien. Thomas Hylland Eriksen (1998).Enligt Abby Peterson och Aleksandra lund som r en av skribenterna i boken Etnicitet perspektiv p samhllet (2007) r etnicitet ngonting dynamiskt. De refererar till Fredrik Barth (1969) som skriver att sprk, tradition, religion och territorium ofta anses bilda en bas fr etnisk identitet. Etnicitet blir hr likstllt med nationalitet och har ett sorts etniskt arv. Etnicitet i detta fall uppfattas som ngonting givet och oberoende. Frfattarna refererar till Barth som fortstter och skriver att etnicitet skapas i situationer dr tv eller flera sociala kollektiv mts och interagerar samt definieras i relation till varandra. Etnisk identitet kan uppst och brja uttryckas i form av Vi och De.Vad har d var och en av de etniska grupperna i Sverige gemensamt? Enligt frfattarna som fortstter referera till Barth handlar det om ett samspel mellan kultur och social struktur. Kulturen r frankrad i sociala frhllanden inom gruppen. Detta i form av sprk, symboler, ritualer och liknande. Genom att framhva de kulturella likheterna frmedlas erfarenheter som i sin tur r relaterade till kn, lder, klass och liknande. Kort sagt, etniska grupper har sina sociala frhllanden dr sprk och annat som har anknytning till hemlandet str som grund fr en giltig etnisk tillhrighet.Bild: EtnicitetI stekheta Kalifornien vxte sig sju Apelsiner starka. Varje dag kunde de sola och njuta av den makalst vackra utsikten frn toppen av trdet. D och d blser en kall vind och svalkar deras gyllengula skal. Detta r livet. Trden r hemmet, sprket och Kalifornien delstaten.Pltsligt en tidig morgon vcks de av att trdet darrar. De hinner knappt titta ner frrn de alla faller mot marken. Frukterna slngs i kartonger och frs bort helt ovetandes om vad som sker. Efter ngra timmar i ett kallt lagerhus fr de veta av andra nyanlnda flyktingar att hela deras hem r utplnat. Varenda apelsintrd r fllt och snart inser de att de aldrig ngonsin kommer f tnjuta Kaliforniens skna sol och trstande kalla men sllan frekommande vind. Det gyllengula skalet som behver vrme hamnar nu i Sverige dr det ryktas om att det bara finns tv rstider. En vit och grn vinter, sgs det i alla fall. De sju apelsinerna hamnar i en fruktskl med ungefr 22 svenska jordgubbar. Det enda som binder apelsinerna samman r det egna sprket. Det gyllengula skalet, minnena av trdets topp i Kalifornien och drmmen om att f uppleva det etniska hemlandet i det nya landet. Jordgubbarna knner inte till Apelsinernas historia, vad de varit med om och hur mycket de har frlorat. Mnga vlkomnar dem, andra vill inte ha dem dr. Apelsinerna har nu bara en etnisk tillhrighet kvar.Historien ovan skrev jag fr att frtydliga en etnisk rensning, flykt frn ett hemland och sedan ankommandet till det nya landet. Apelsiner och jordgubbar r metaforer. Utifrn redan nmnda teorier gr ganska enkelt att sammankoppla frukternas historia med de 20 % av Sveriges befolkning som har flytt ett krigshrjat land.Nationalitet Benedict Anderson skriver i sin bok Den frestllda gemenskapen (1993 att en nation r en frestlld politisk gemenskap. Alla som ingr i en nation kommer aldrig att trffa exakt alla, men trots det knner personer en samhrighet. Detta genom att landet har en historia som man frstrker. Anderson menar att nationalism och nationalitet liknar varandra. Den ena gr inte utan den andra. Andersom menar att hrvid inte att en nationalitet r phittad, han syftar mer p att en stor grupp av mnniskor knner att de hr ihop. Det faktum att vissa mnniskor r beredda att d fr en nation sger Anderson att det visar hur stark nationaliteten r.Bild: NationalitetBilden ovan visar en logotyp fr de Engelska demokraterna. Det r ett politiskt parti som r knt fr sin starkt nationalistiska hllning. Som Anderson (1993) skriver r knslan fr en gemenskap inom en nation s stark fr vissa grupper att ngra r bereda att d fr den. Bilden berttar om ett frmlingsfientligt parti i England. Liknande partier brjar startas upp i flera lnder.Sammanfattning mellan bilderna/teman: Efter att ha presenterat dessa teorier har vi ftt bttre klarhet kring begreppen. Identitet handlar mer om den personliga karaktr av mnniska envar efterstrvar att bli. Etnicitet visar p vilken grupp (oftast minoritet i ett land) du tillhr. Nationalitet visar p en tillhrighet med miljontals andra i det land du bor i. Det gr att gra en form av hierarkisk figur fr att enklare kunna illustrera detta. Identitet (Handlar om dig som person, din egna utveckling). Etnicitet (Samhrighet med en mindre grupp av befolkning i ett land). Nationalitet (Tillhrighet och samhrighet med flera, kanske miljontals mnniskor du som person aldrig kommer trffa samtidigt)Kllfrteckning: Frelsning: (Annelie Ekelin, 04 10 11). Litteratur: Stier, Jonas (2003) Identitet : mnniskans gtfulla portrtt. Lund : Studentlitteratur Giddens, A, (1991) Moderniteten och sjlvidentiteten, sjlvet och samhllet i den senmoderna epoken. Gteborg: Daidalos AB Gytz Olesen, Sren , Pedersen, Peter Mller (2004) Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv : en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, mile Durkheim, Michel Focault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jrgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund: Studentlitteratur Larsson, Reidar (2006). Politiska ideologier i vr tid. 7., [utk. och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Hjerm, Mikael & Peterson, Abby (red.), Etnicitet: perspektiv p samhllet, Gleerups utbildning, Malm, 2007 Eriksen, Thomas Hylland (1998). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa Anderson, Benedict (1993). Den frestllda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Gteborg: Daidalos E - Lnkar: http://www.crisisgroup.org/en/regions/europe/balkans/bosnia-herzegovina/214-bosnia-whatdoes-republika-srpska-want.aspxBilder: 1. http://mindbodyspirit.me/love-horoscope-matching-astrology-compatibility-horoscopes/sunmoon/2.http://www.google.se/imgres? q=oranges+and+strawberries&um=1&hl=sv&biw=1024&bih=580&tbm=isch&tbnid=rfNUJLnj4 RCgJM:&imgrefurl=http://www.dreamstime.com/royalty-free-stock-image-strawberries-andoranges-image3251136&docid=2e2xiePsvs0EM&imgurl=http://www.dreamstime.com/strawberries-and-orangesthumb3251136.jpg&w=400&h=320&ei=h4fKTvP9OO_b4QTz4bVB&zoom=1&iact=rc&dur=31 &sig=112337786420047581399&page=5&tbnh=163&tbnw=204&start=41&ndsp=8&ved=1t:42 9,r:0,s:41&tx=140&ty=1083. http://www.wonkosworld.co.uk/wordpress/2009/06/17/bringing-english-nationalism-intodisrepute/

Recommended

View more >