hns personalberättelse 2012

personalberättelse2012

innehåll

3 Utveckling, kompetens, växelverkan och arbetshälsa

4 Tillräcklig personal och rekrytering

10 Interaktivt ledarskap

12 Personalens kompetens

15 Arbetshälsa och arbetarskydd

19 Mot framtiden

20 Nyckeltal och tabeller

30 Förteckning över diagram och tabeller

Personalberättelse 2012 för samkommunen HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Syftet med personalberättelsen är att informera om hur samkommunen HNS personalresurser utvecklats under de senaste åren i fråga om volym och struktur, att beskriva personalens tillstånd och kompetens samt att gestalta de kommande årens särskilda insatsområden. Jämförande data för personal inom kommunernas social- och hälso-vårdsväsende år 2011 finns bland annat i en av Institutet för hälsa och välfärd (THL) utgiven rapport: (www. stakes.fi/tilastot/tilastot/tilastot aiheittain/sosiaali- ja terveydenhuollon henkilöstö/Kuntien terveys- ja sosiaalipalvelujen henkilöstö)

Omslagsfoto: Jussi Kirjavainen

3

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

Utveckling, kompetens, växelverkan och arbetshälsa

Personalens kompetens är ett

av de kritiska delområdena

av specialsjukvården. I fram-

tiden kommer personalens

omfattning och kvalitet att accentueras

ytterligare.

HNS ledningsgrupp fastställde

tillräckliga personalresurser, personal-

rekryteringen och ett interaktivt ledar-

skap som strategiska insatsområden

för personalledningen år 2012. Dessa

insatsområden låg hela året i fokus för

personalledningen på de olika nivåerna

i organisationen.

Inom HUCS specialupptagnings-

område färdigställdes år 2012 utred-

ningar om behovet av och tillgången

till specialistläkare samt vårdpersonal

och specialarbetare fram till år 2025.

Huruvida personalen är tillräcklig beror

också på omfattningen och utnyttjan-

det av de befintliga personalresurser-

na. För att utveckla planeringen av

personalresurserna utarbetade HNS

modeller bl.a. för hur man kan göra

vårdpersonalen mer rörlig och kart-

lägga resursbehovet. Nyckeltalen för

personaldimensioneringen gav stöd åt

fördelningen av resurserna.

Den fast anställda personalens

procentuella andel är alltjämt relativt

hög på HNS trots en smärre minskning

jämfört med 2011. Vi strävade efter att

höja andelen fast anställda genom att

utveckla det interna vikariesystemet.

Principerna för det interna vikariesys-

temet (SISSI) sågs över och dimensio-

neringen av tjänsterna utökades. Målet

var att förbättra förutsättningarna för en

kontinuerlig och störningsfri verksamhet

och minska den tid som cheferna sätter

på att söka vikarier liksom anlitandet av

hyrd arbetskraft. Utvecklingen av det

interna vikariesystemet är bara i början

och därför har man inte ännu kunnat

minska anlitandet av hyrd arbetskraft.

Arbetet med att utveckla rekry-

teringsprocessen, som startades år

2011, fortsatte under år 2012. Tyngd-

punkten låg på att förbättra färdighe-

terna i rekrytering, göra arbetsplatsan-

nonseringen mer kostnadseffektiv och

slipa på arbetsgivarbilden samt att dra

fördel av funktionerna i rekryterings-

systemet. När det gäller förutseende

rekrytering framhävdes samarbetet

med skolorna och vikten av de stu-

derandes erfarenheter när det gäller

att skapa en bra bild av företaget och

locka medarbetare. Det fanns många

sökande till de lediga tjänsterna, även

om antalet sökande varierade enligt

område, bransch och yrkesbeteckning.

År 2012 gjordes satsningar på in-

skolningen. Inskolningen förbättrades

i ett flertal resultatområden genom

att man anordnade evenemang för

nya medarbetare och utarbetade nytt

inskolningsmaterial. Förbättringar

gjordes även i inskolningsprogrammen

och -metoderna. Med utgångspunkt

i resultaten av arbetsmiljöbarometern

lyfte ledningsgruppen fram behovet

av att utveckla inskolningen av läkare

som specialiserar sig och av special-

arbetare. Över inskolningen av specia-

liserande läkare gjordes en utredning,

och med hjälp av den definierades god

praxis. Kartläggningen av inskolningen

av specialmedarbetare senarelades till

år 2013.

Det interaktiva ledarskapet utvär-

derades med hjälp av chefsindexet i

arbetsmiljöbarometern. Målvärdet har

inte ännu uppnåtts, men utvecklingen

fortsatte i positiv riktning liksom tidi-

gare år. På HNS-nivå var utvecklingen

positiv för alla indikatorer som mäter

chefsarbetet. År 2012 fortsatte vi att

hålla de populära tredagarsträningarna

och aktualitetsdagarna för chefer. Un-

der året startades också längre chefs-

och ledarskapsutbildningar.

Utvecklingssamtalen är en del av

planeringen och ledningen av verk-

samheten. År 2012 uppdaterades

de anvisningar och blankettunderlag

för utvecklingssamtalen som gäller

hela HNS. Utvecklingssamtalen be-

handlades både på chefsträningarna

och aktualitetsdagarna. Enheterna

arrangerade informationsmöten om

utvecklingssamtal och satsade på

tidtabellerna för och rapporteringen av

utvecklingssamtalen. År 2012 fästes

särskild uppmärksamhet vid situa-

tionen för specialiserande läkare och

specialarbetare. Antalet utvecklings-

samtal ökade något och resultaten

från arbetsmiljöbarometern visar att

personalen anser utvecklingssamtalen

vara nyttiga.

Personalens arbetsförmåga har

också utvecklats i en positiv riktning.

Enligt resultaten från arbetsmiljöbaro-

metern upplever arbetstagarna att de

har en bra arbetsförmåga. Sjukfrån-

varon har minskat liksom antalet per-

soner som avgått med invalidpension.

Metoderna för tidigt ingripande och

samarbetet mellan cheferna, arbets-

tagarna och företagshälsovården i

enlighet med programmet Stöd för att

förbättra arbetsförmågan (Työkyvyn

tuki) har bidragit till den positiva ut-

vecklingen. Under året startade och

fortsatte ett antal arbetshälsoprojekt i

olika resultatområden. Samkommunen

HNS belönades med personalmotions-

priset Finlands aktivaste arbetsplats

(Suomen Aktiivisin Työpaikka) 2012.

Utvecklingen gick i positiv riktning

på alla delområden av personalled-

ningen år 2012. Det här ger ett bra

utgångsläge för 2013!

Outi Sonkeri

Personaldirektör

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

4

tillräcklig personal och rekrytering

Personalresurserna

Vid utgången av år 2012 hade HNS

21 738 anställda. Jämfört med 2011

ökade antalet anställda med 416. De

fast anställda utgjorde 78,5 procent

av hela personalen. Den procentuella

andelen fast anställda var relativt hög

trots att den sjönk med 0,1 procenten-

heter från året innan. Merparten (85,4

%) var heltidsanställda. De vanligaste

orsakerna till deltidsarbete var partiell

vårdledighet och deltidspension. Om-

sättningen för fast anställda var 6,2

%, dvs. samma som året innan. Under

året avgick 376 anställda med pension,

varav 336 (89,4 % av alla pensione-

rade) med ålderspension och 40 med

invalidpension.

Antalet årsverken uppgick till

17 340, vilket är 2,6 % mer än år

2011. Av dessa stod de fast anställda

för 13 023 och de visstidsanställda

för 4 317 årsverken. Att både antalet

anställda och antalet årsverken ökade

mer än planerat år 2012 berodde bland

annat på att personalen utökades och

på att sjukfrånvaron, de lagstadgade

ledigheterna (t.ex. familjeledigheterna)

och övrig frånvaro minskade. Års-

verken och förändringar i deras antal

följdes upp varje månad som en del

av samkommunens månadsrapporte-

ring och delårsöversikter (se tabellen

nedan).

Lönekostnader

År 2012 fästes särskild uppmärksam-

het vid utvecklingen av personalkost-

naderna, personalens omfattning och

årsverken. Enheterna rapporterade till

HNS ledningsgrupp om hur siffrorna

hade utvecklats och vilka åtgärder

som hade vidtagits varje månad och

gav en utförligare rapport var fjärde

månad. I juni 2012 förutsatte led-

ningsgruppen att cheferna vidtar nöd-

vändiga korrigerande åtgärder för att

de verksamhetsrelaterade och ekono-

miska målen för hela året ska uppnås.

Därtill preciserade ledningsgruppen

anvisningarna för anställningen av

sommarvikarier.

I enlighet med de kollektiv- och

tjänstekollektivavtal som gällde 2012

var kostnadseffekten av löneförhöj-

ningarna inklusive förändringarna i

arbetsgivarens lönebikostnader 2,9 %.

Därtill var löneglidningen 1,8 %.

Med löneglidning avses skillnaden

mellan löneutvecklingen enligt kollek-

tivavtalet och den faktiska löneutveck-

lingen. Det uppkom en löneglidning

eftersom kravnivåerna på vissa befatt-

ningar justerades uppåt, lönenivån för

nyrekryterade steg och löner höjdes i

samband med befattningsändringar.

En tillräcklig, kompetent och motiverad personal utgör kärnan när det gäller att uppnå alla HNS mål. Nyckelfrågan för HNS framgång är att man lyckas rekrytera en kompetent personal och hålla kvar sin arbetskraft. Detta förutsätter en kraftig utveckling av perso-nalpolitiken. Målet är att HNS är den mest uppskattade arbetsgivaren inom sin bransch och att dess sjukhus och övriga verksamhetsenheter är eftertraktade arbetsplatser.

Tillräcklig personal och rekrytering Mål 2012 Utfall 2012

Andel i % av personalen som är

fast anställd 81,0 78,5 Arbetsgivaren kan rekommenderas (%) 75,0 85,0

Andel i % av personal som vari 12,0 13,8 anställd i mindre än ett år

FÖränDring i årsverken Från JanUari–December 2011 till JanUari–December 201

Årsverken antal förändring, %

Januari–december 2011 16 909Januari–december 2012 17 340 2,6 %Skottdagen 39 0,2 %Förändring i personalstyrkan (i snitt den första jan–dec) 154 0,9 %Överföring av prehospital akutsjukvård till HNS 49 0,3 %Förändring i uttagna semestrar (mer semester har hållits) -64 -0,4 %Förändring i sjukfrånvaro (mindre) 73 0,4 %Förändring i lagstadgad frånvaro (mindre) 67 0,4 %Förändring i övrig frånvaro (mindre) 31 0,2 %Övriga förändringar i den regelbundna arbetstiden (deltidsanställningar osv.) 71 0,4 %Tilläggs- och övertidsarbete samt läkarjour (förändring från år 2011 till 2012) 11 0,1 %

5

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

Samkommunen HNS betalade

totalt 1 069 miljoner euro i löner och

arvoden inklusive lönebikostnader

2012, vilket var 4,5 procent (ca 45,8

miljoner euro) mer än budgeterat.

Av denna överskridning orsakades

13,9 miljoner euro av de förändrade

semesterrättsbestämmelserna i de

nya tjänste- och kollektivavtalen och

hur dessa påverkade beräkningen av

semesterlönereserveringen. Lönekost-

naderna ökade 2012 med 5,8 procent

jämfört med år 2011. Utvecklingen av

lönekostnaderna påverkades förutom

av semesterlönereserveringen och de

avtalsenliga löneförhöjningarna även

av löneglidningen, personalökningen

samt skyldigheterna i vårdgarantin.

Lönekostnaderna för vikarier som

arbetade mindre än 13 dagar ökade

med ca 4 miljoner euro jämfört med

år 2011.

Det genomsnittliga priset per års-

verke var ca 61 650 euro. Priset per

årsverke ökade med 3,2 % jämfört

med 2011.

Antalet anställda som avgick med

invalidpension sjönk med 28 perso-

ner jämfört med senaste åren. Detta

sänker de förtidspensionsgrundade

premierna till Keva. Utifrån Kevas

uppföljningsuppgifter kommer de

slutliga förtidspensionspremierna för

Att arbeta på olika avdelningar förutsätter dels ett brett synsätt och dels djupa kunskaper. På bilden Susanna Kiuru, som har arbetat som intern vikarie under cirka ett decennium.

Diagram 1. anställDa per personalgrUpp 2012

55,9 %

12,8 %

26,5 %

4,8 %

Vårdpersonal

Läkare

Övrig personal

Specialarbetare

17,0 %

25,0 %

26,0 %

26,0 %

6,0 %

under 30 år

31–40 år

41–50 år

51–60 år

över 61 år

Diagram 2. personalens ålDersFÖrDelning 2012 (meDelålDer 43,5 år)

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

6

år 2012 att uppgå till 5,1 miljoner euro,

vilket är ca 300 000 euro mindre än det

förskott som Keva har tagit ut av HNS

för år 2012.

Tillräckliga personalresurser

Inom HUCS specialupptagningsområ-

de färdigställdes år 2012 utredningar

om behovet av och tillgången till speci-

alistläkare samt vårdpersonal och spe-

cialarbetare fram till år 2025. Framöver

kommer utredningarna att vara till hjälp

vid utarbetandet av en rekryteringsplan

och ett personalpolitiskt program samt

vid planeringen av utbildningen inom

HUCS specialupptagningsområde. Hur

väl personalen räcker till beror också

på omfattningen och utnyttjandet av

de befintliga personalresurserna.

För att utveckla utnyttjandet av

personalresurserna utarbetade HNS

modeller bl.a. för hur man kan göra

vårdpersonalen mer rörlig och kart-

lägga resursbehovet. Hyvinge sjuk-

vårdsområde utvecklade en modell för

mobiliteten bland personalen. I Lojo

sjukvårdsområde använde man nyckel-

tal för personaldimensioneringen som

stöd för resursallokeringen. Borgå sjuk-

vårdsområde tillämpade vårdberoen-

deklassificeringen RAFAELA vid resur-

sallokeringen och HNS-Bilddiagnostik

tog fram resurseringskalkyler som kan

användas för alla yrkesgrupper.

De fast anställda har en stor be-

tydelse för kvaliteten, säkerheten,

kontinuiteten och den ekonomiska

effektiviteten i verksamheten. HNS

strävade efter att höja andelen fast

anställda genom att utveckla det inter-

na vikariesystemet. Principerna för det

interna vikariesystemet (SISSI) sågs

över och dimensioneringen av tjäns-

terna utökades. Målet var att förbättra

förutsättningarna för en kontinuerlig

och störningsfri verksamhet och mins-

ka den tid som cheferna sätter på att

söka vikarier liksom anlitandet av hyrd

arbetskraft. Utvecklingen av det inter-

na vikariesystemet är bara i början och

därför har man inte ännu kunnat mins-

ka anlitandet av hyrd arbetskraft.

Hyrd arbetskraft anlitades till ett

belopp om 14,4 miljoner euro, vilket

motsvarar 230 årsverken. Anlitandet

av hyrd arbetskraft fördelar sig ojämnt

i organisationen och 20 ansvarsenhe-

ter stod för 70 % av nämnda belopp.

Hyrd arbetskraft används mest för

att tillgodose behoven av anestesilä-

kartjänster inom psykiatrin på HUCS,

vårdpersonalen vid mjukdelskirurgin på

HUCS, radiologitjänster på HNS-Bild-

diagnostik, läkare inom företagshälso-

vården, vården av andningsförlamade

patienter samt allmänläkartjänsterna

vid sjukvårdsområdenas samjourer. Av

kostnaderna för hyrd arbetskraft be-

stod 2,3 miljoner euro av samjour inom

primärvården och 1,6 miljoner euro av

läkare för företagshälsovården.

Det finns bestämmelser om att

arbetskraft bara får hyras i situationer

där inga andra resurser, såsom interna

vikarier eller lånad arbetskraft från en

annan enhet, är tillgängliga. I syfte att

säkerställa kontinuiteten i verksam-

heten konkurrensutsattes tjänsterna för

hyrd vårdpersonal och nya avtal slöts

i slutet av året. På HUCS startades

därtill ett experiment med hyrd arbets-

kraft som syftar till att minska den tid

och kraft cheferna sätter på att hitta

vikarier, förbättra vikariernas leverans-

Visstidsanställda

16749(79,9 %)

16757(80,1 %)

16742(79,1 %)

16763(78,6 %)

17 062(78,5 %)

4207(20,1 %)

4152(19,9 %)

4429(20,9 %)

4559(21,4 %)

4 676(21,5 %)

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

20000

22000

24000

2008 2009 2010 2011 2012

Personer

Fast anställda

Diagram 3. Utvecklingen av antalet anställDa 2008–2012

Diagram 4. personalens anställningstiD 2012 (anställningstiD i snitt 10,9 år)

under 1 år

1–4 år

5–9 år

10–20 år

över 20 år

13,8 %

21,1 %

19,8 %

26,3 %

19,0 %

7

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

säkerhet och kompetens samt minska

kostnaderna för hyrd arbetskraft. Ex-

perimentet kommer att slutföras och

resultatet utvärderas år 2013. HUCS

har strävat efter att minska anlitandet

av hyrd arbetskraft genom att överta

verksamhet som tidigare drevs i form

av hyrda arbetsprestationer, bl.a. på

allmänmedicinska jourpolikliniken och

hemsjukhuset för barn med särskilda

behov vid Jorv sjukhus.

Rekrytering

Arbetet med att utveckla rekryterings-

processen, som startades år 2011,

fortsatte med informationspaket till de

rekryteringsansvariga. Tyngdpunkten

låg på att förbättra färdigheterna i

rekrytering, göra arbetsplatsannonse-

ringen mer kostnadseffektiv och slipa

på arbetsgivarbilden samt att dra för-

del av funktionerna i rekryteringssys-

temet. När det gäller förutseende re-

krytering framhävdes samarbetet med

skolorna och de studerandes betydel-

se när det gäller att skapa en bra bild

av företaget och locka medarbetare.

Det fanns många sökande till de

lediga tjänsterna, även om antalet

sökande varierade enligt område,

bransch och yrkesbeteckning. Antalet

sökande till läkartjänster minskade

något jämfört med år 2011.

Lediga läkartjänster söktes av 2,1

personer i snitt (2,4 år 2011), tjänster

bland vårdpersonalen av 9,9 personer

i snitt (7,8 år 2011) och övriga tjänster

av 19,5 personer i snitt (18,4 år 2011).

Svårast var rekryteringen i Västra

Nyland och i yrkesgruppen psykiatrer.

Sommarvikarier anställdes mest för att

vikariera vårdpersonalen. Vi lyckades

bra med rekryteringen av sommar-

vikarier och ungefär hälften av dem

hade formell behörighet. Sommartid

Raija Partanen började arbeta som PosiVire-medarbetare på inremedicinska avdelningen på Pejas i januari. Sedan början av maj är hon lokalvårdare på HNS-Desiko.

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

8

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

under 25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 över 61

Personer

2011 2012

Diagram 5. anställDa per ålDersgrUpp 2011–2012

Diagram 6. personalomsättning, Fast anställDa 2008–2012

arbetade studerande i branschen med

biträdande vårduppgifter och de som

snart blir utexaminerade anförtroddes

anpassade uppgifter med större an-

svar.

På våren slutfördes projektet med

utländsk rekrytering och för närvaran-

de sysselsätter operativa resultatenhe-

ten på HUCS 15 filippinska sjukskötare

som fått sin examen uppdaterad enligt

finska krav. Erfarenheterna från pro-

jektet kommer till nytta i arbetet med

att utveckla rekryteringen av personal

med invandrarbakgrund. En utbildning

som siktar på att förbättra chefsfärdig-

heterna har redan startat på Ravioli,

vars personal har en mångkulturell

bakgrund.

HNS bar samhällsansvar genom att

sysselsätta personer i sämre ställning

på arbetsmarknaden via PosiVire Oy.

PosiVire Oy är ett socialt företag som

ägs av HNS, Helsingfors stad och

Kiinteistö Oy Kaapelitalo. År 2012

arbetade 14 personer heltid på HNS

via PosiVire.

HNS är en eftertraktad

arbetsgivare

I den årliga arbetsmiljöbarometern

liksom i en enkät som riktas till perso-

ner som lämnar HNS har man sedan

2011 ställt frågan om de skulle rekom-

mendera HNS som arbetsgivare för

sina vänner och bekanta. Av den nu-

varande personalen skulle hela 85 %

rekommendera HNS som arbetsgivare.

(År 2012 ströks svarsalternativet ”Kan-

ske”. År 2011 sade 66 % att de skulle

rekommendera HNS och 33 % att de

kanske skulle rekommendera HNS).

Även av dem som lämnade organi-

sationen svarade 65 % att de skulle

rekommendera HNS som arbetsgivare.

Enligt en undersökning av arbets-

givarbilden som utfördes av T-Media

år 2012 placerade högskolestuderan-

dena HNS på sjätte plats och de som

redan är i yrkeslivet placerade HNS på

femte plats i listan på mest intressanta

arbetsgivare i hälsovårdsbranschen.

Enkäten riktade sig till personer som

studerar för högskoleexamen eller

examen på andra stadiet i social- och

hälsovårdsbranschen samt utexa-

minerade personer i arbetslivet. Av

studerandena skulle 59 % och av de

utexaminerade 35 % söka till HNS,

om en lämplig arbetsplats skulle vara

ledig. Som viktigaste orsaker nämndes

intressanta arbetsuppgifter och en

trygg och långvarig anställning. De ne-

gativa åsikterna som framfördes häng-

de samman med byråkrati och den

stora organisationen. I en kartläggning

som gjordes bland gymnasieelever i

Nyland framträdde HNS som en pålit-

lig, sakkunnig och trygg organisation.

861

605 586 679 616

35

40 40

36 41

339

376 415

413 372

53

3 5

0

1

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

2008 2009 2010 2011 2012

Personer

Förflyttning till dotterbolag/primärvården

Pensionering (inkl. samtliga pensionsformer)

Anställningen sagts upp, hävts eller upplösts, upphört pga. att personen avlidit

Frivillig uppsägning

Tot. 1288

Tot. 1024 Tot. 1046

Tot. 1128

Tot. 1030

9

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

Hälsovårdsbranschen upplevdes som

en ansedd arbetsomgivning med

yrkesskickliga arbetskamrater, bra

arbetsredskap och säkra anställningar.

Av dem som svarade överväger 10

% att i första hand söka sig till hälso-

vårdsbranschen.

Samarbete med skolor

HNS bedriver ett nära samarbete med

Helsingfors universitet, dess medicin-

ska fakultet samt med andra högskolor

och yrkesläroanstalter. Undervisningen

på HNS sjukhus och verksamhets-

ställen utvecklas tillsammans med de

universitet, högskolor och skolor som

ansvarar för undervisningen. Satsning-

arna på att handleda studerande och

samarbeta med skolorna är förutseen-

de rekrytering som förbättrar arbets-

givarbilden av HNS. Det här är viktigt

när man i framtiden konkurrerar om

arbetskraften och de bästa förmågor-

na. Träning och praktisk undervisning

leder till sådana kunskaper som tillgo-

doser arbetslivets behov.

I syfta att säkerställa den kompe-

tens som behövs i arbetslivet utveckla-

de resultatområdena aktivt samarbetet

och de gemensamma projekten med

skolorna. Modellen för utvecklingen av

samarbetet och de gemensamt fast-

ställda kvalitetsrekommendationerna

för praktik och inlärning i arbetet som

togs fram av Hyvinge sjukhus och de

lokala skolorna, modellen för inskol-

ning och inlärning i arbetet med tanke

på studerande som utvecklades av

HNS-Bilddiagnostik och yrkeshögsko-

lan Metropolia samt partnerskapsavta-

let mellan HNS-Servis och Amiedu om

anordnandet av arbetskraftspolitiska

kurser är bra exempel på samarbetet

med skolorna.

Utbildning på basis av läroavtal

anordnades bl.a. för att säkerställa

tillgången till yrkesskickliga lokalvår-

dare.

Över 5 000 studerande inom medi-

cin och hälso- och sjukvård fick under-

visning vid HNS. Målet var att erbjuda

så många studerande som möjligt

tillfälle att utöka sina praktiska färdig-

heter. Specialistläkarexamen avlades

av 142 personer, vilket motsvarar sam-

ma nivå som tidigare år. Den praktiska

undervisningen till hälsovårdsstude-

rande omfattade 20 087 studieveckor,

vilket är 1 000 mer än föregående

år. Perioderna av inskolning i arbetet

förlängdes men antalet studerande var

oförändrat jämfört med 2011. Antalet

studerande på andra stadiet ökade nå-

got. Därtill gavs undervisning åt forsk-

ningspersonal som behövs i sjukhusen

(t.ex. sjukhuskemister och -fysiker) och

studerande i ett flertal andra branscher

(t.ex. näring, teknik).

De studerande inom vårdarbete

har år för år blivit nöjdare med un-

dervisningen. Nöjdheten mäts med

indikatorn CLES (Clinical Learning

Environment Scale), som visade 8,51

i snitt (8,38 år 2011). År 2013 kommer

denna indikator att tillämpas även vid

mätningen av nöjdheten bland med-

icinestuderande och specialiserande

läkare.

I mars introducerades en ny version av patientinformationssystemet Uranus. Sjukskötare Riina Sirvö rapporterar om patientens tillstånd till sjukskötare Rebekka Lindqvist.

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

10

interaktivt leDarskap

Utveckling av chefsarbetet

Chefsindexet i arbetsmiljöbarometern

visade på 3,7 för hela HNS (på skalan

1–5, där 5 är bäst). Målvärdet (3,8) har

därmed inte uppnåtts, men utveck-

lingen fortsatte i positiv riktning liksom

tidigare år. Utvecklingen var positiv för

alla indikatorer som mäter chefsarbe-

tet. Att cheferna var målmedvetna och

rättvisa fick de bästa vitsorden, medan

sättet att ta hand om arbetarna och ge

respons var egenskaper som cheferna

bör förbättra.

År 2012 arrangerade vi fortsätt-

ningsvis de populära tredagarskurser-

na och aktualitetsdagarna för chefer-

na. Därtill hölls två utbildningsdagar

om ledning i anställningsfrågor och

arbetshälsa och en kurs i hälsoeko-

nomi. Under året inleddes flera längre

chefs- och ledarskapsutbildningar. I

chefskurserna på HNS-nivå deltog

742 personer. I resultatområdena ar-

rangerades även egna kursdagar för

cheferna. För cheferna hölls också

informationsmöten bl.a. om ändring-

arna i sjukförsäkringslagen. I dessa

deltog 219 personer. Därtill utvecklade

enheterna modeller för ömsesidigt

stöd bland cheferna och dessa model-

ler kommer att utvidgas till att omfatta

hela HNS år 2013.

I oktober 2012 godkände HNS

fullmäktige principerna för ledarskap

och styrning. I dokumentet beskrivs

olika aktörers roller och ansvarsom-

råden i ledningen av samkommunen

HNS. Målet med principbeskrivningen

är att förenhetliga HNS interna praxis

och ledningsmodeller samt engagera

koncernens enheter i främjandet av

koncernens gemensamma intresse.

Samtidigt är det ett bra informations-

paket som kan utnyttjas vid inskolning-

en av nya medarbetare. Beskrivningen

innehåller de gällande bestämmelserna

och instruktionerna men också frågor

som man inte har gett skriftliga riktlin-

jer för tidigare.

Som stöd för chefsarbetet infördes

i HUSPlus en ny typ av rapportering

där cheferna bl.a. kan se personalens

alla frånvaron under en vald period.

Därtill har cheferna börjat få ett e-post-

meddelande när provtiden för en ny

medarbetare håller på att gå ut eller

när någon i chefens organisation fyller

50, 60 eller 70 år.

Utvecklingssamtal

År 2012 uppdaterades de instruktioner

och blankettunderlag för utvecklings-

samtal som gäller hela HNS. Utveck-

lingssamtalen behandlades både på

chefsträningarna och på aktualitets-

dagarna. Enheterna arrangerade infor-

mationsmöten om utvecklingssamtal

och satsade på tidtabellerna för och

rapporteringen av utvecklingssamta-

len. I slutet av året startade ett arbete

med att utarbeta anvisningar för grup-

putvecklingssamtal i samarbete med

en pilotgrupp.

I vilken utsträckning utvecklings-

samtal förs och vilken nytta de ger följs

upp med hjälp av arbetsmiljöbarome-

tern. Målet för utvecklingssamtalen

var att 80 % av de anställda skulle

genomgå dem. År 2012 hade 66 % av

personalen genomgått ett utvecklings-

samtal, vilket är 3 procentenheter mer

än föregående år.

Ett interaktivt, rättvist och tydligt ledarskap främjar arbetshälsan och förbättrar produkti-viteten. Det årliga utvecklingssamtalet med chefen är en rättighet och skyldighet som till-kommer var och en av de anställda vid HNS. Genomförandet av utvecklingssamtalen och hur man lyckas med innehållet följs upp och cheferna får utbildning i denna arbetsuppgift.

Diagram 7. UtFallsprocent FÖr Utvecklingssamtal 2008–2012

Interaktivt ledarskap Mål 2012 Utfall 2012

Index för chefsarbetet 3,8 3,7 Andel förda utvecklingssamtal 80,0 66,0

Nyttan av utvecklingssamtal 80,0 75,0

62 60 60 63 66

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

%

2008 2009 2010 2011 2012

11

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

80 % av de som svarade hade varit

på utvecklingssamtal under de senaste

två åren. 75 % av de som svarade

upplevde att utvecklingssamtalen var

nyttiga (73 % år 2011).

Särskild uppmärksamhet fästes vid

utvecklingssamtal för specialiserande

läkare och specialarbetare. Enligt ar-

betsmiljöbarometern hade 48 % av de

specialiserande läkarna genomgått ett

utvecklingssamtal år 2012. Det här är

alltjämt lägre än för de övriga läkarna,

men en ökning med 15 procentenheter

jämfört med året innan. Av alla läkare

hade 55 % genomgått utvecklings-

samtal under det senaste året (44 %

år 2011). Likaså fördes en lägre andel

utvecklingssamtal, 65 %, än den

Mira Palsola arbetade med trädgårdsuppgifter och var en av ca 1 500 sommarvikarier på HNS. Merparten av dem är studerande inom hälso- och sjukvårdssektorn.

allmänna HNS-nivån bland de akade-

miska specialarbetarna, men även här

redovisas en ökning på 9 procenten-

heter. I HUSPlus fortsatte pilotprojektet

med den elektroniska blanketten för

utvecklingssamtal, men man beslöt att

senarelägga ett bredare ibruktagande

av den till bytet av systemversionen

som infaller 2013–2014.

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

12

personalens kompetens

Inskolning av nyanställda

Bra inskolning säkerställer att arbets-

tagaren har tillräckliga kunskaper för

arbetet och att arbetet utförs smidigt.

Inskolningen har också koppling till

arbetstrivseln, arbetstagarnas engage-

mang och personalomsättningen.

Personalledningen utsåg år 2012 till

temaår för inskolningen. Med utgångs-

punkt i resultaten av arbetsmiljöba-

rometern lyfte ledningsgruppen fram

behovet av att utveckla inskolningen

av läkare som specialiserar sig och av

specialarbetare. Över inskolningen av

specialiserande läkare gjordes en utred-

ning och med hjälp av den definierades

god praxis. Arbetet med att göra för-

bättringar i inskolningen fortsätter till-

sammans med utsedda ansvariga inom

sjukvårdsområdena. En kartläggning av

inskolningen av specialarbetare kom-

mer att utföras år 2013. Inskolningen

förbättrades i ett flertal resultatområden

genom att man anordnade evenemang

för nya medarbetare och utarbetade

nytt inskolningsmaterial. Förbättringar

gjordes även i inskolningsprogrammen

och -metoderna. Som exempel kan

nämnas det nya, enhetliga inskol-

ningsprogrammet som togs i bruk av

HNS-Apoteket och nätutbildningen

som håller på att starta på Ravioli.

Inskolningen har följts upp med hjälp

av arbetsmiljöbarometern sedan år

2008. Värdet 4 har satts som mål (skala

1–5, 5=bästa). Under de år uppföljningen

har gjorts har man konstaterat att inskol-

ningen är på en bra nivå och de vitsord

som har getts för den har ökat något

nästan varje år. Arbetstagarna ansåg

att inskolningen år 2012 än en gång var

något bättre än året innan: medelvärdet

var 3,8 mot 3,7 året innan. Med hjälp av

en särskild enkät om inskolningen sam-

lar HNS årligen in mer exakta uppgifter

som stöd för den fortsatta planeringen.

Resultaten visar att arbetstagarna var

nöjda med det vänliga mottagandet och

sakkunskapen hos dem som höll inskol-

ningen. Responsgivningen och syste-

matiken i inskolningen var faktorer som

enligt arbetstagarna borde förbättras.

Kompetensutveckling

Kompetensutvecklingen knyts allt

närmare den strategiska planeringen

och är en faktor som ges särskild

uppmärksamhet även vid fastställan-

det av befattningsbeskrivningar. På det

här sättet har man kunnat dra fördel av

kompetensen på bred front. Planering-

en av HUCS verksamhet på det nya

hjärt- och lungcentret är ett exempel

på hur man kan koncentrera kompe-

tensen i syfte att utveckla den vidare

och ta fram ny kunskap.

I HUSPlus fortskred processen för

att ta i bruk kompetenskartläggnings-

funktionen. Enheterna har fastställt

kompetensområden för olika uppgifter

eller organisationsenheter, och utifrån

dessa kan kompetensstrukturen i

systemet vidareutvecklas. Med Ravioli

Behovet av kompetens bland HNS anställda bestäms av de tjänster som medlemskom-munerna och de övriga kunderna behöver. Kompetensutvecklingen är en systematisk process som förutom den grundläggande och specialiserande utbildningen i skolorna omfattar HNS egen utbildningsverksamhet, som grundar sig på kompetenskartläggningar och fastställande av utbildningsbehov utifrån dessa. Målet är att utbildningsanslaget ska höjas med 10 % årligen under perioden 2012–2016. Personalutbildningen på HNS är sys-tematisk och baserad på en övergripande syn på utbildningsbehovet. Personalutbildning-en syftar till att upprätthålla och höja kompetensen på de strategiskt viktiga områdena.

Personalens kompetens Mål 2012 Utfall 2012

Utfall av inskolningen 4,0 3,8 Kunskapernas och färdigheternas tillräcklighet

i arbetsuppgifterna 4,0 4,2 Andelen anställda som deltagit 82,0 82,7

i utbildningar, av hela personalen, %

Diagram 8. personalens UtbilDningsstrUktUr 2012

Grundnivå

Mellannivå

Lägsta högre nivå

Lägre högskoleexamen

Högre högskoleexamen

Forskarutbildning

7,0 %

24,0 %

29,0 %

23,0 %

12,0 %

5,0 %

13

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

Diagram 9. UtbilDningsstrUktUren enligt kÖn 2012 och HNS-Servis har därtill pilotprojekt

genomförts för att ta fram modeller

som underlättar kompetenskartlägg-

ningen t.ex. så, att man kopplar en viss

kompetensprofil färdigt till underlaget

för utvecklingssamtalet.

Nätinlärningsmiljön Moodle har varit

i bruk sedan början av år 2012. Det

elektroniska läromedlet LOVe för utbild-

ningsprogrammen i läkemedelsbehand-

ling, specialavsnitten inom läkemedels-

behandling som gäller kontrastämnen

och akutvårdslära, observation och

vård av blodcirkulationen hos patienter

på intensivvårdsavdelningen, grun-

derna för evidensbaserad verksamhet

samt inskolningen vid Ravioli har varit

pilotprojekt för nätutbildningen. Erfaren-

Anja Eberl håller på att specialisera sig vid Medicinska resultatenheten och var nöjd med den inskolning som avdelningsläkare Jukka Tolonen hade arrangerat. Tolonen kallar de specialiserande läkarna till ett några timmars inskolningspass redan innan arbetet börjar.

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

Grundnivå Mellannivå Lägsta högre nivå

Lägre hög-skoleexamen

Högre hög-skoleexamen

Forskar-utbildning

%

Män Kvinnor

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

14

Diagram 10. FortbilDning per yrkesgrUpp 2012–2012

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Läkare Vårdpersonal Övrig personal Specialarbetare Utbildningsdagar i snitt

Dagar/pers.

2010 2011 2012

8,8 8,27,9

3,4 3,53,5 3,7 3,63,7

5,7 5,04,9

1,8 1,61,8

heterna av det första elektroniska läro-

medlet LOVe har varit positiva. År 2012

deltog HNS därtill i nätutbildningen om

patientsäkerhet som samordnas av

Institutet för hälsa och välfärd (THL).

När budgeten för år 2012 utarbeta-

des gav man enheterna riktlinjer om att

utbildningsanslagen ska utgöra minst

0,9 % av de egentliga lönerna. Detta

mål uppnåddes enligt riktlinjerna.

Enligt arbetsmiljöbarometern upp-

lever personalen att de har tillräckliga

kunskaper och färdigheter att utföra

sina arbetsuppgifter (medelvärdet för

hela HNS 4,2). Under året deltog 17

988 personer i olika utbildningar, vil-

ket motsvarar 82,7 % av personalen.

Enligt KT Kommunarbetsgivarnas

statistik för år 2011 deltog i genomsnitt

67,8 % av personalen på social- och

hälsovårdsbranschen i utbildning. På

HNS har antalet utbildningsdagar varit

3,6 per närvarande anställd. Även om

antalet utbildningsdagar per person

sjönk något, ökade antalet deltagare

och därmed den andel av personalen

som deltog i utbildning. År 2012 an-

vändes 66 568 arbetsdagar för utbild-

ning och 7 128 379 euro för externa

utbildningstjänster. Diagram 8 visar

antalet dagar som användes för kom-

pletterande utbildning i förhållandet till

den närvarande personalen.

Personalens kunskaper i svenska

främjades med språkkurser som an-

ordnades av HNS-Servis. På dessa

kurser deltog 219 personer under året.

År 2012 publicerades därtill broschy-

ren Hyvää hoitoa suomeksi ja ruotsiksi,

God Vård på svenska och finska.

Kirurgerna Juha Kalske och Teemu Paatela utvecklar tekniker för att flytta brosk i knä- och fotleder på Jorv sjukhus.

15

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

arbetshälsa och arbetarskyDD

Arbetsförmåga

Personalens arbetsförmåga utveck-

lades i positiv riktning. Resultaten

av arbetsmiljöbarometern visade att

arbetstagarna i snitt upplevde att de

hade en bra arbetsförmåga: indexet

var 4,12 (4,08 år 2011). Enligt en be-

räkningstjänst som tillhandahålls av

Keva (Kaarilaskuri) är HNS kostnader

till följd av arbetsoförmåga lägre än

hos andra sjukvårdsdistrikt och stora

kommunala arbetsgivare.

Att arbetsförmågan har förbättrats

har kommit till uttryck bl.a. i lägre sjuk-

frånvarokostnader och lägre förtidspen-

sionsgrundade premier. Metoderna för

tidigt ingripande och samarbetet mellan

cheferna, arbetstagarna och företags-

hälsovården i enlighet med programmet

Stöd för att förbättra arbetsförmågan

(Työkyvyn tuki) bidrog till den positiva

utvecklingen. Partiellt arbetsförmögna

fick stöd av olika arbetsarrangemang,

experiment och delinvalidpensioner. En

pilotmall för anpassat arbete och eko-

nomiskt stöd för främjande av arbets-

förmågan förbättrade möjligheterna att

fortsätta i arbetslivet.

År 2012 avgick 40 personer med

invalidpension. Antalet var 28 färre än

året innan.

De främsta orsakerna till invalidpen-

sionerna var sjukdomar i rörelseorga-

nen och psykiska sjukdomar.

Arbetsmiljöbarometerns index för

ergonomiska problem och överbelast-

ning låg på samma nivå som under

tidigare år. Vi strävade efter att minska

överbelastning och orimliga arbetsbörd-

or genom att förtydliga befattningsbe-

skrivningarna samt utveckla kärn- och

vårdprocesser samt utnyttja möjlighe-

ten till distansarbete i de uppgiftsområ-

den som detta lämpar sig för. År 2012

startade en kurs i patientflyttning, som

omfattar hela HNS och utbildningsmo-

dellen vidareutvecklas år 2013.

Resultaten från arbetsmiljöbaro-

metern visar att trakasseri på arbets-

platsen har minskat och att fallen har

behandlats i enlighet med HNS riktlin-

jer. Chefernas beredskap att hantera

trakasseri höjdes bland annat med

hjälp av utbildning.

Sjukförsäkringslagen och lagen om

företagshälsovård ändrades 1.6.2012.

De nya 30, 60 och 90 dagars reglerna

förutsätter snabbare handläggning av

sjukfrånvarointyg samt ett utlåtande

från företagshälsovården innan 90

sjukdagar under 2 år uppnås. Cheferna

och personalen inom företagshälsovår-

den informerades på flera olika kurser

om lagändringarna och vilka praktiska

åtgärder de medför.

Sjukfrånvaron följs upp noggrant

både med hänsyn till omfattningen

och till orsakerna. Jämfört med år

2011 minskade sjukfrånvaron och

uppgick till 13,7 dagar/arbetstagare år

2012 (14,8 dagar år 2011). Sjukdomar

i rörelseorganen, sjukdomar i and-

ningsorganen, psykiska orsaker samt

olycksfall var de vanligaste orsakerna

till sjukfrånvaro. Förekomsten av sjuk-

frånvaro uppvisade stora variationer

mellan personalgrupperna.

Olycksfallspremierna utgjorde ca

0,30 % av HNS totala lönebelopp,

medan de enligt jämförelsestatistik

från Keva utgör ca 0,31 % i snitt hos

övriga arbetsgivare. Beloppet av er-

satta olycksfall i arbetet sjönk med

13,8 % jämfört med år 2011. Med

försäkringsbolaget inleddes år 2012

ett samarbete som syftar till att minska

långa perioder av arbetsoförmåga som

förorsakas av olycksfall i arbetet.

Arbetsgemenskapen

Samverkan fortsatte och förbättrades

systematiskt i hela organisationen.

Samarbetet mellan arbetsgivaren och

arbetstagarorganisationerna främjades

bl.a. genom fastställandet av en ge-

mensam praxis.

Syftet med jämställdhetsplanen för

2010–2013, som godkändes år 2010,

är att lyfta fram åtgärder som redan har

genomförts för att främja jämställdheten

och jämlikheten. Utöver detta omfattar

planen en rad åtgärder som antingen

leder till ny praxis som främjar jäm-

ställdheten eller justerar befintlig praxis.

Kvinnorna utgör 85,6 % av de anställ-

da. Löneskillnaderna mellan män och

kvinnor i olika uppgifter är relativt små

och det fanns inget omedelbart behov

att ytterligare utreda skillnaderna.

På HNS har de anställda, inom

de gränser som verksamheten sät-

Arbetshälsan och arbetsnöjdheten följs upp varje år och åtgärder vidtas systematiskt för att förbättra dessa aspekter. Målet är att minska mängden sjukfrånvaro och antalet personer som avgår med invalidpension genom att sörja för arbetsförhållandena och arbetarskyddet samt personalens arbetsförmåga. Möjligheterna till flexibel arbetstid utnyttjas och karriärutveckling främjas.

Arbetshälsa och arbetarskydd Mål 2012 Utfall 2012

Index för arbetsförmåga 4,1 4,1 Sjukfrånvaro, dagar/person 14,0 13,7 Sjukfrånvarodagar under 3 dagar, dag/person 2,0 2,9

Förtidspensionspremier (mål -3% av budgeten 5 001 000 5 345 022

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

16

ter, möjlighet att påverka sina egna

arbetsskift och därigenom underlätta

samordningen av arbetet och privatli-

vet. På HNS finns det möjlighet till s.k.

arbetstidsautonomi, vilket innebär att

de anställda inom en enhet gemen-

samt planerar sina egna arbetsskift

med beaktande av olika livssituationer

och personliga behov. Under år 2012

utvecklades funktionerna för önskemål

om arbetsskift som ingår i plane-

ringstillämpningen Titania. Med hjälp

av dessa funktioner kan de anställda

lägga fram önskemål om arbetstider-

na. Under hösten bereddes vidare

ibruktagandet av en arbetstidsbank

och anvisningarna för denna. Med

arbetstidsbank avses ett arrangemang

för att kombinera arbete och fritid där

arbetstidsersättningar i pengar, som i

lokala avtal har konverterats till fritid,

Den uppiggande interiören på Barnklinikens njur- och transplantationsavdelning K3 har skapats av avdelningens egen sjukskötare Mira Miikkulainen.

17

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

kan lånas eller sparas på lång sikt och

sammanslås med övriga ledigheter

och lediga dagar hållas under perio-

der som avtalats med chefen. Därtill

reviderades HNS anvisningar om dis-

tansarbete.

Arbetshälsoverksamheten styrs av

ett program som gjorts upp för åren

2010–2013, en arbetshälsoplan som

grundar sig på programmet och målen

för personalledningen. Resultaten från

arbetsmiljöbarometern och riskbedöm-

ningen inverkar också på arbetshälso-

verksamhetens insatsområden. År 2012

var ”Kehu Kaveri Päivässä – Prisa en

polare per dag” temat för arbetshälsan.

Med temat ville man främja ett aktivt

och positivt arbetsklimat. I anslutning till

temadagen belönades följande avdel-

ningar för utmärkt arbetshälsa år 2011:

avdelningen för kvinnosjukdomar nr 8

vid HUCS Gynekologiska och barnme-

dicinska resultatenhet och avdelningen

för lungsjukdomar vid HUCS Medicin-

ska resultatenhet.

På de dagar som arrangerades

kring ledning av arbetshälsan och på

chefernas aktualitetsdagar behand-

lades även arbetsrutiner som främjar

arbetshälsan. Audioupptagningarna av

de föreläsningar som behandlade hur

man hanterar trakasserier och konflik-

ter på arbetsplatserna samt gör riskbe-

dömningar färdigställdes.

Samkommunen HNS belönades

med personalmotionspriset Finlands

Diagram 11. sJUkFrånvaro/person 2012

aktivaste arbetsplats (Suomen Aktii-

visin Työpaikka) 2012. Därtill startade

och fortsatte ett antal arbetshälsopro-

jekt i olika resultatområden. Till dessa

hörde bl.a. projekten Huippuvuori

(Spetsberget), Valokuva työhyvinvoin-

nin tukena (Fotografier som stöd för

arbetshälsan) och Työyhteisöviestin-

nällä työhyvinvointia (Arbetshälsa ge-

nom medarbetarkommunikation).

Arbetsmiljö

I flera resultatområden introducera-

des elektronisk riskbedömning. Den

information som riskbedömningen gav

utnyttjades i omfattande arbetsplatsut-

redningar på resultatområdesnivå. De

gjordes i samarbete med företagshäl-

sovården, enheterna och arbetarskyd-

det. Arbetsplatsutredningarna syftar till

att kartlägga riskerna, belastningsfak-

torerna och exponeringsfaktorerna på

arbetsplatserna samt bedöma deras

betydelse för hälsan och ge riktlinjer

bl.a. för lagstadgade hälsokontroller.

Uppgifterna uppdateras årligen. I an-

slutning till arbetsplatsutredningarna

planerades även verksamheten för

nästa år; bland annat planeringen av

arbetsplatsbesöken och det övriga

Diagram 12. kÖnsFÖrDelning i UppgiFter på olika nivå 2012

51,9

55,3

14,4

48,1

44,7

85,6

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Ledning på mellannivå / Högre expert

Högsta ledningen

Hela personalen

Män Kvinnor

0 5 10 15 20 30

Sjukvårdsområdet HUCS tot.

Västra Nylands sjukvårdsområde

Lojo sjukvårdsområde

Hyvinge sjukvårdsområde

Borgå sjukvårdsområde

HNS-Lokalcentralen

Koncernförvaltning

Hjälpmedelscentralen

IT-förvaltning

HNS-Apotek

HNS-Bilddiagnostik

HUSLAB

Ravioli

HNS-Desiko

HNS-Logistik

HNS-Servis

dagar

HN

S t

ot. 1

3,7

Företagshälsovård

20122011

25

18

Fotografier som skördades i projektet Valokuva työhyvinvoinnin tukena (Fotografier som stöd för arbetshälsan). Fotografer var Katriina Malmivaara, Marja Pirinen och Tia Lindström.

HE

NK

ilö

St

öK

Er

to

Mu

S

20

12

samarbetet inom företagshälsovår-

den.

Arbetssäkerhetsrundor, kurser i

personlig säkerhet, brandsäkerhet

och första hjälpen samt olika arbe-

tarskyddskampanjer var de viktigaste

olycksförebyggande åtgärderna. Kur-

ser i ergonomisk flyttning av patienter

hölls för att förebygga olycksfall vid

lyft och flyttning av patienter. Antalet

olyckor som inträffade både i arbetet

och under arbetsresor minskade år

2012. Antalet ersatta arbetsolyckor

sjönk med 13,8 % jämfört med år

2011, vilket sänkte de olycksfallspre-

mier som HNS betalar.

Allteftersom HNS byggnadsbe-

stånd blir äldre har problemen med

inomhusluften ökat, vilket har haft

negativa effekter för personalens ar-

betshälsa. Arbetet med att utreda och

åtgärda problemen med inomhusluften

sysselsatte företrädare för enheterna,

arbetarskyddet, företagshälsovården,

lokalförvaltningen och fastighetsunder-

hållet. År 2012 anställdes två experter

på inomhusluft.

19

pe

rs

on

al

be

rä

tt

el

se

2

01

2

mot FramtiDen

Mål Indikator Målvärde 2013–2016 Åtgärd / Åtgärder och tidtabell

Tillräckligt antal anställda, rekrytering samt en personalstruktur som möjliggör en effektiv och kostnadseffektiv verksamhet

Den fast anställda personalens procentuella andel av personalstyrkan (BS 2011 var 78,6%)

Andelen fast anställda som slutade frivilligt under året (%)

Andel ansvarsenhe-ter som gjort upp en plan över personal-strukturen (%)

2013: 81%2016: 83%

2013: < 10 %2016: < 8 %

2013: 25 %2016: 100 %

• I HNS personalpolicy, vilken utarbetas våren 2013, defi-nieras de strategiska utvecklingsåtgärderna på samkom-munnivå för att säkerställa tillgången till och bevarandet av personalen.

• Befintliga nyckeltal utnyttjas (årsverken, prestationer, nyttjandegrad, vårdberoende osv.) och utifrån dessa vidtas ledningsåtgärder för säkerställandet av en optimal perso-nalresursallokering

• För enheterna gör personalledningen upp en modell på en personal- och kompetensstrukturplan. Ett tillräckligt antal ansvarsenheter utses för att göra upp planen enligt riktlin-jerna under år 2013.

• Under 2013 förbereds ett slopande av det nuvarande vakanssystemet. I stället planerar man att vid ingången av 2014 införa en bättre och effektivare styr- och administra-tionsmodell för personalresurserna.

Personalens kompetens

Kompetensutveck-lingsplan utarbetad

2013: Tulosalue-, tulosyksik-kö- ja liikelaitostaso 100 %

2016: Ansvarsenhet 100%

De viktigaste kompetensområdena och eventuella brister identifieras och beskrivs per resultatområde och resulta-tenhet. Utifrån dessa uppgifter utarbetas kompetensut-vecklingsplaner och beskrivs omständigheterna i anslut-ning till arbetsfördelningen.

• Olika studieformer (inkl. kompletteringsutbildning) och struktur som möjliggör dem utvecklas. Nätinlärningsmiljöer och simultanutbildning tillämpas och görs till en etablerad del av kompetensutvecklingen.

• För olika chefsnivåer utarbetas ett utbildningsprogram om grundläggande ekonomiska kunskaper som behövs för olika uppgifter liksom en plan för genomförandet av programmet. Genomförandet börjar våren 2013.

Interaktivt ledarskap

Index för chefsarbetet (arbetsmiljöbaro-metern)(AMB2011: 3,8)

2013: 3,92016: 4,0

• Genomförandet av chefsträningsprogrammet fortsätter. Cheferna förutsätts delta i ledarskapsutbildningar. Ledars-kapsutbildningen uppdateras i sin helhet i slutet av 2013.

• God praxis med anknytning till mentorsverksamhet och chefsnätverk kartläggs och införs. Våren 2013 dokumente-ras de modeller som ska utgöra underlag för pilotprojekten hösten 2013.

• Arbetshälsan, arbetsklimatet och det direkta samarbetet på arbetsplatserna utvecklas.

Intraprenörskap Införande av sporrande handlingsmodell för intraprenörskap

2013: pilotprojekt i syfte att fastställa verksamhetsrela-terade och ekonomiska yttre ramar inom vilka en enhet självständigt kan agera enligt intraprenörskapsmodellen (bl.a. handlingsmodell, kun-dansvar, arbetstid och löne-sättning)2014–2016: utvärdering och utvidgning av konceptet

• Koncernens ledningsgrupp utser en enhet för pilotprojek-tet. Pilotenheten utarbetar i samarbete med experterna (på ekonomi, personalledning osv.) ett förslag på funktioner som behövs för en självständig verksamhetsmodell, eko-nomiska och personalrelaterade yttre ramar (genomföran-de i form av projekt).

• Personalledningen fastställer och förhandlar med de aktuella fackorganisationerna om hurdan flexibilitet i lönestrategin som behövs för en självständig verksamhetsmodell och ett alternativt arbetstidsarrangemang i modellen. Med hjälp av dessa kan man sammanjämka organisationens tjänstebehov och personalens behov med arbetarskyddsmässiga krav.

HNS har landets största koncentration

av hälso- och sjukvårdspersonal, med

kapacitet att sköta även den mest

krävande specialiserade sjukvården.

En tillräcklig, kompetent och motiverad

personal utgör kärnan när det gäller att

uppnå alla HNS mål. En särskild utma-

ning under de närmaste åren är att be-

hålla den yrkeskunniga personalen och

förbättra arbetets produktivitet. För att

svara på denna utmaning strävar HNS

efter att utnyttja alla metoder och möj-

ligheter inom personalledning.

HNS stategi verkställs med hjälp

av årsplanering och budgeten. I bud-

geten för 2013, vilken godkändes av

HNS fullmäktige i december 2012,

inkluderades de ur strategin härledda

årliga nyckelmålen samt indikatorer

och målvärden för dessa. Målen, indi-

katorerna och målvärdena beträffande

personalledningen visas i tabellen

nedan. Nyckelmålen är långsiktsmål

som täcker hela strategiperioden.

20

tabell 1. antal anställDa 2012

Antal anställda BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012

förändring

BS2012 vs BU2012

förändring-%

BS2012 vs BS2011

förändring

BS2012 vs BS2011

förändring-%

HNS totalt 21 322 21 591 21 738 147 0,7 % 416 2,0 % Vårdpersonal 11 878 12 056 12 160 104 0,9 % 282 2,4 % Läkare 2 683 2 763 2 783 20 0,7 % 100 3,7 % Övrig personal 5 735 5 767 5 759 -8 -0,1 % 24 0,4 % Specialarbetare 1 024 1 005 1 036 31 3,1 % 12 1,2 %HNS exkl. affärsverken 15 150 15 447 15 233 -214 -1,4 % 83 0,5 % Vårdpersonal 10 063 10 280 10 271 -9 -0,1 % 208 2,1 % Läkare 2 352 2 419 2 416 -3 -0,1 % 64 2,7 % Muu henkilökunta 1 990 2 000 1 796 -204 -10,2 % -194 -9,7 % Specialarbetare 743 748 750 2 0,3 % 7 0,9 %Sjukvårdsområdena totalt 14 758 15 029 15 089 60 0,4 % 331 2,2 % Vårdpersonal 10 028 10 235 10 267 32 0,3 % 239 2,4 % Läkare 2 337 2 404 2 405 1 0,0 % 68 2,9 % Övrig personal 1 658 1 651 1 683 32 1,9 % 25 1,5 % Specialarbetare 733 739 734 -5 -0,7 % 1 0,1 %HUCS svo 11 513 11 626 11 690 64 0,6 % 177 1,5 % Vårdpersonal 7 773 7 849 7 862 13 0,2 % 89 1,1 % Lääkärit 1 955 1 976 1 988 12 0,6 % 33 1,7 % Övrig personal 1 204 1 227 1 266 39 3,2 % 62 5,1 % Specialarbetare 581 574 574 0 0,0 % -7 -1,2 %Västra Nylands svo 444 456 452 -4 -0,9 % 8 1,8 % Vårdpersonal 302 311 308 -3 -1,0 % 6 2,0 % Läkare 51 57 54 -3 -5,3 % 3 5,9 % Övrig personal 69 67 68 1 1,5 % -1 -1,4 % Specialarbetare 22 21 22 1 4,8 % 0 0,0 %Lojo svo 697 705 704 -1 -0,1 % 7 1,0 % Vårdpersonal 490 483 498 15 3,1 % 8 1,6 % Läkare 94 113 100 -13 -11,5 % 6 6,4 % Övrig personal 89 84 81 -3 -3,6 % -8 -9,0 % Specialarbetare 24 25 25 0 0,0 % 1 4,2 %Hyvinge svo 1 556 1 676 1 657 -19 -1,1 % 101 6,5 % Vårdpersonal 1 094 1 206 1 195 -11 -0,9 % 101 9,2 % Läkare 176 184 184 0 0,0 % 8 4,5 % Övrig personal 210 206 199 -7 -3,4 % -11 -5,2 % Specialarbetare 75 80 78 -2 -2,5 % 3 4,0 %Borgå svo 548 566 587 21 3,7 % 39 7,1 % Vårdpersonal 369 386 404 18 4,7 % 35 9,5 % Läkare 61 74 79 5 6,8 % 18 29,5 % Övrig personal 86 67 69 2 3,0 % -17 -19,8 % Specialarbetare 31 39 35 -4 -10,3 % 4 12,9 %Affärsverken totalt 6 168 6 144 6 219 75 1,2 % 51 0,8 % Vårdpersonal 1 814 1 776 1 843 67 3,8 % 29 1,6 % Läkare 331 344 362 18 5,2 % 31 9,4 % Övrig personal 3 742 3 767 3 728 -39 -1,0 % -14 -0,4 % Specialarbetare 281 257 286 29 11,3 % 5 1,8 %

Affärsverket HNS-Bilddiagnostiks1)

930 1 103 1 159 56 5,1 % 229 24,6 %

Vårdpersonal 512 609 633 24 3,9 % 121 23,6 % Läkare 180 225 238 13 5,8 % 58 32,2 % Övrig personal 226 240 251 11 4,6 % 25 11,1 % Specialarbetare 12 29 37 8 27,6 % 25 208,3 %Affärsverket HUSLAB2) 1 785 1 587 1 599 12 0,8 % -186 -10,4 % Vårdpersonal 1 260 1 128 1 171 43 3,8 % -89 -7,1 % Läkare 151 119 124 5 4,2 % -27 -17,9 % Övrig personal 243 242 205 -37 -15,3 % -38 -15,6 % Specialarbetare 131 98 99 1 1,0 % -32 -24,4 %Affärsverket Ravioli 392 426 393 -33 -7,7 % 1 0,3 % Övrig personal 376 410 375 -35 -8,5 % -1 -0,3 % Specialarbetare 16 16 18 2 12,5 % 2 12,5 %

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

21

Antal anställda BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012

förändring

BS2012 vs BU2012

förändring-%

BS2012 vs BS2011

förändring

BS2012 vs BS2011

förändring-%

Affärsverket HNS-Desiko 1 721 1 713 1 694 -19 -1,1 % -27 -1,6 % Övrig personal 1 721 1713 1 694 -19 -1,1 % -27 -1,6 %Affärsverket HNS-Apotek 181 179 197 18 10,1 % 16 8,8 % Övrig personal 59 65 65 0 0,0 % 6 10,2 % Specialarbetare 122 114 132 18 15,8 % 10 8,2 %Affärsverket HNS-Logistik 284 276 283 7 2,5 % -1 -0,4 % Vårdpersonal 37 34 35 1 2,9 % -2 -5,4 % Övrig personal 247 242 248 6 2,5 % 1 0,4 %Affärsverket HNS-Servis 875 860 894 34 4,0 % 19 2,2 % Vårdpersonal 5 5 4 -1 -20,0 % -1 -20,0 %

Övrig personal 870 855 890 35 4,1 % 20 2,3 %Övriga resultatområden totalt 188 192 199 7 3,6 % 11 5,9 % Vårdpersonal 35 36 39 3 8,3 % 4 11,4 % Läkare 15 15 16 1 6,7 % 1 6,7 % Övrig personal 128 133 130 -3 -2,3 % 2 1,6 % Specialarbetare 10 8 14 6 75,0 % 4 40,0 %Koncernförvaltning3) 165 108 116 8 7,4 % -49 -29,7 % Vårdpersonal 35 2 4 2 100,0 % -31 -88,6 % Läkare 15 11 11 0 0,0 % -4 -26,7 % Övrig personal 105 90 91 1 1,1 % -14 -13,3 % Specialarbetare 10 5 10 5 100,0 % 0 0,0 %Företagshälsovård 54 57 3 5,6 % 57 0,0 % Vårdpersonal 34 35 1 2,9 % 35 0,0 % Läkare 4 5 1 25,0 % 5 0,0 % Övrig personal 13 13 0 0,0 % 13 0,0 % Specialarbetare 3 4 1 33,3 % 4 0,0 %Extern revision 4 4 0 0,0 % 4 0,0 % Övrig personal 4 4 0 0,0 % 4 0,0 %Resultatområdet HNS-Lokalcentralen

23 26 22 -4 -15,4 % -1 -4,3 %

Övrig personal 23 26 22 -4 -15,4 % -1 -4,3 %Balansenheterna totalt 204 226 231 5 2,2 % 27 13,2 % Vårdpersonal 0 9 11 2 22,2 % 11 0,0 % Övrig personal 204 216 218 2 0,9 % 14 6,9 % Specialarbetare 0 1 2 1 100,0 % 2 0,0 %IT-förvaltning4) 204 206 207 1 0,5 % 3 1,5 % Övrig personal 204 206 207 1 0,5 % 3 1,5 %Hjälpmedelscentralen5) 20 24 4 20,0 % 24 0,0 % Vårdpersonal 9 11 2 22,2 % 11 0,0 % Övrig personal 10 11 1 10,0 % 11 0,0 % Specialarbetare 1 2 1 100,0 % 2 0,0 %

tabell 2. anställDa i Dotterbolagen

Dotterbolagen Antal anställda Antal anställda Antal anställda

31.12.2010 31.12.2011 31.12.2012

HNS-Fastigheter Ab 308 290 297

Uudenmaan Sairaalapesula Oy 238 239 225

Kiinteistö Oy Jorvi 4 4 4

VN Fastigheter 1 0 2

Totalt 551 533 528

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

1) I BS2011-siffran för HNS-Bilddiagnostik ingår HNS-Medicinteknik. HNS-Medicinteknik sammanslogs med HNS-Bilddiagnostik 1.1.2012.2) 1.7.2012 överfördes funktionerna kl. fysiologi och nukleärmedicin, kl. neurofysiologi och forskningslaboratoriet BioMag till HNS-Bilddiagnostik. 3) Extern revision och Företagshälsovården ombildades till egna resultatområden 1.1.2012 (hörde tidigare till resultatområdet Koncernförvaltning).4) Affärsverk t.o.m. 31.12.2011.5) Balansenhet fr.o.m. 1.1.2012. Till Hjälpmedelscentralens balansenhet överfördes ansvarsenheter från Medicinska resultatenheten (ae 8908) och från Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten (ae 8355), HUCS svo.

22

tabell 3. årsverken år 2012

Årsverken BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012

förändring

BS2012 vs BU2012

föränd.-%

BS2012 vs BS2011

förändring

BS2012 vs BS2011

föränd.-%

HNS totalt 16 909 16 914 17 340 425 2,5 % 430 2,5 % Vårdpersonal 9 114 9 163 9 446 283 3,1 % 331 3,6 %

Läkare 2 226 2 204 2 264 60 2,7 % 37 1,7 %

Övrig personal 4 954 4 870 5 002 132 2,7 % 48 1,0 %

Specialarbetare 615 678 628 -50 -7,3 % 13 2,2 %

HNS exkl. affärsverken 11 670 11 688 11 955 267 2,3 % 285 2,4 % Vårdpersonal 7 732 7 765 7 984 219 2,8 % 252 3,3 %

Läkare 1 974 1 945 1 992 47 2,4 % 18 0,9 %

Övrig personal 1 526 1 494 1 543 49 3,3 % 16 1,1 %

Specialarbetare 436 484 436 -49 -10,0 % 0 -0,1 %

Sjukvårdsområdena totalt 11 549 11 605 11 877 272 2,3 % 328 2,8 % Vårdpersonal 7 704 7 765 7 984 219 2,8 % 279 3,6 %

Läkare 1 965 1 937 1 987 50 2,6 % 22 1,1 %

Övrig personal 1 446 1 419 1 473 54 3,8 % 26 1,8 %


HUCS svo 8 951 8 918 9 147 229 2,6 % 196 2,2 % Vårdpersonal 5 934 5 913 6 097 184 3,1 % 163 2,7 %

Läkare 1 628 1 590 1 639 48 3,0 % 10 0,6 %

Övrig personal 1 061 1 055 1 087 32 3,1 % 26 2,4 %

Specialarbetare 328 360 325 -36 -9,9 % -3 -0,9 %

Västra Nylands svo 370 362 365 4 1,0 % -5 -1,3 % Vårdpersonal 250 239 245 6 2,6 % -5 -2,0 %

Läkare 42 47 44 -3 -5,6 % 3 6,0 %

Övrig personal 61 58 60 2 2,6 % -1 -2,1 %

Specialarbetare 17 18 16 -2 -9,1 % -1 -4,8 %

Lojo svo 562 621 581 -40 -6,4 % 19 3,4 % Vårdpersonal 390 420 408 -12 -2,8 % 18 4,7 %

Läkare 80 98 79 -19 -19,3 % -1 -1,7 %

Övrig personal 76 80 77 -3 -3,7 % 1 1,3 %


Hyvinge svo 1 214 1 252 1 309 57 4,5 % 95 7,8 % Vårdpersonal 841 885 926 41 4,6 % 85 10,1 %

Läkare 147 143 155 13 8,8 % 9 6,0 %

Övrig personal 177 172 177 5 2,7 % 0 -0,3 %


Borgå svo 452 452 475 23 5,1 % 23 5,1 % Vårdpersonal 289 308 307 -1 -0,2 % 18 6,3 %

Läkare 69 59 70 10 17,5 % 1 1,7 %

Övrig personal 71 54 72 18 33,6 % 1 1,7 %


Affärsverken totalt 5 064 4 960 5 116 156 3,1 % 51 1,0 % Vårdpersonal 1 380 1 362 1 427 65 4,8 % 47 3,4 %

Läkare 252 256 267 11 4,5 % 15 6,0 %

Övrig personal 3 253 3 153 3 232 79 2,5 % -21 -0,6 %

Specialarbetare 179 189 189 0 -0,1 % 10 5,4 %

Affärsverket HNS-Bilddiagnostik1)

742 807 838 32 3,9 % 97 13,1 %

Vårdpersonal 392 429 452 23 5,3 % 60 15,2 %

Läkare 147 160 167 7 4,4 % 21 14,1 %

Övrig personal 195 202 206 4 2,1 % 11 5,7 %


Affärsverket HUSLAB2) 1 349 1 277 1 312 35 2,7 % -37 -2,8 % Vårdpersonal 951 897 943 46 5,1 % -8 -0,9 %

Läkare 106 96 100 4 4,6 % -6 -5,2 %

Övrig personal 223 217 202 -15 -7,0 % -21 -9,5 %

Specialarbetare 69 67 67 0 -0,6 % -2 -3,1 %

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

23

Årsverken BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012

förändring

BS2012 vs BU2012

föränd.-%

BS2012 vs BS2011

förändring

BS2012 vs BS2011

föränd.-%

Affärsverket Ravioli 350 361 350 -11 -2,9 % 0 0,0 %

Övrig personal 340 348 339 -9 -2,6 % -1 -0,3 %


Affärsverket HNS-Desiko 1 523 1 422 1 501 79 5,6 % -22 -1,4 %

Övrig personal 1 523 1 422 1 501 79 5,6 % -22 -1,4 %

Affärsverket HNS-Apotek 143 146 147 1 0,4 % 4 2,6 %

Övrig personal 52 54 50 -4 -6,6 % -1 -2,8 %

Specialarbetare 92 93 97 4 4,5 % 5 5,6 %

Affärsverket HNS-Logistik 248 242 249 7 3,0 % 1 0,4 %

Vårdpersonal 32 32 30 -3 -7,8 % -3 -8,0 %

Övrig personal 216 210 220 10 4,7 % 4 1,6 %

HNS-Servis 709 705 718 13 1,8 % 9 1,3 %

Vårdpersonal 4 4 3 -1 -28,4 % -1 -29,2 %

Övrig personal 704 701 715 14 2,0 % 10 1,5 %

Övriga resultatområden totalt 140 153 143 -10 -6,4 % 3 2,0 %

Vårdpersonal 28 27 28 1 2,3 % 0 -1,3 %

Läkare 9 11 9 -2 -15,8 % 0 4,6 %

Övrig personal 101 112 102 -9 -8,5 % 2 1,5 %

Specialarbetare 3 3 4 1 29,0 % 1 46,0 %

Koncernförvaltning3) 119 83 78 -6 -6,8 % -42 -35,1 %

Vårdpersonal 28 0 1 1 0,0 % -27 -97,7 %

Läkare 9 8 5 -3 -33,2 % -4 -39,7 %

Övrig personal 80 75 70 -5 -6,6 % -10 -12,2 %

Specialarbetare 3 0 1 1 0,0 % -1 -49,4 %

Företagshälsovård 42 43 1 3,5 % 43 0,0 %

Vårdpersonal 27 27 0 -0,1 % 27 0,0 %

Läkare 3 4 1 30,7 % 4 0,0 %

Övrig personal 9 10 1 12,0 % 10 0,0 %

Specialarbetare 3 3 0 -15,7 % 3 0,0 %

Extern revision 4 3 -1 -14,0 % 3 0,0 %

Övrig personal 4 3 -1 -14,0 % 3 0,0 %

HNS-Lokalcentralen 21 23 18 -5 -21,4 % -2 -10,9 %

Övrig personal 21 23 18 -5 -21,4 % -2 -10,9 %

Balansenheterna totalt 153 196 204 7 3,8 % 50 32,9 %

Vårdpersonal 0 8 7 -1 -10,0 % 7 0,0 %

Övrig personal 153 186 195 9 4,6 % 42 27,2 %

Specialarbetare 0 2 2 0 -21,5 % 2 0,0 %

IT-förvaltning4) 153 177 187 11 6,0 % 34 22,3 %

Övrig personal 153 177 187 11 6,0 % 34 22,3 %

Hjälpmedelscentralen5) 19 16 -3 -16,1 % 16 0,0 %

Vårdpersonal 8 7 -1 -10,0 % 7 0,0 %

Övrig personal 9 8 -2 -20,1 % 8 0,0 %

Specialarbetare 2 2 0 -21,5 % 2 0,0 %

1) I BS2011-siffran för HNS-Bilddiagnostik ingår HNS-Medicinteknik. HNS-Medicinteknik sammanslogs med HNS-Bilddiagnostik 1.1.2012.2) 1.7.2012 överfördes funktionerna kl. fysiologi och nukleärmedicin, kl. neurofysiologi och forskningslaboratoriet BioMag till HNS-Bilddiagnostik. 3) Extern revision och Företagshälsovården ombildades till egna resultatområden 1.1.2012 (hörde tidigare till resultatområdet Koncernförvaltning). 4) Affärsverk t.o.m. 31.12.2011. 5) Balansenhet fr.o.m. 1.1.2012. Till Hjälpmedelscentralens balansenhet överfördes ansvarsenheter från Medicinska resultatenheten (ae 8908) och från Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten (ae 8355), HUCS svo.

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

24

tabell 5. pensioneraDe 2008–2012

Pensionerade 2008 2009 2010 2011 2012 2011 vs. 2012per pensionsslag, antal förändring

Ålderspension 267 311 360 344 334 -10

Förtida ålderspension 8 11 4 7 2 -5

Individuell förtidspension 1 0 0 0 0 0

Invalidpension 63 54 51 68 40 -28

Totalt 339 376 415 419 376 -43

tabell 4. nyckeltal FÖr personalen 2008–2012

Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012

Antal anställda 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738 fast anställda 16 749 16 757 16 742 16 763 17062

visstidsanställda, av vilka 4 207 4 152 4 429 4 559 4 676

vikarier 2 675 2 641 2 792 2 826 2 800

handhavare av obesatt uppgift 1 465 1 439 1 481 1 627 1 688

korta vikariat (1–12 dagar) 67 72 156 106 188

Antal anställda per personalgrupp 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738 vårdpersonal 11 658 11 725 11 854 11 878 12 160

läkare 2 551 2 571 2 649 2 683 2 783

övrig personal 5 768 5 603 5 678 5 737 5 759

specialarbetare 979 1 010 990 1 024 1 036

Medelålder 43,1 43,3 43,4 43,4 43,5 kvinnor 43,3 43,5 43,5 43,6 43,6

män 42,3 42,3 42,4 42,5 42,5

fast anställda 45,1 45,3 45,5 45,6 45,7

visstidsanställda 35,2 35,2 35,5 35,5 35,4

Könsfördelning kvinnor/män % 85,7 / 14,3% 85,8 / 14,2% 85,9 / 14,1% 85,7 / 14,3% 85,6 / 14,4 %Personalomsättning, fast anställda 7 % 6 % 6 % 7 % 6 %Utbildningsdagar/anställd 3,5 3,4 3,7 3,7 3,6Löner och arvoden av verksamhetskostnaderna utan sociala omkostnader, % 52,0 % 51,5 % 52,4 % 51,7 % 51,8 %Anlitande av hyrd arbetskraft

i euro 16 024 000 16 700 000 13 500 000 14 620 000 14 408 932

i årsverken 288 278 225 225 234

tabell 7. inskolningens genomFÖranDe 2008–2012 (skala 1–5, 5 = bäst), mål 4

2008 2009 2010 2011 2012

3,5 3,5 3,7 3,7 3,8

tabell 6. leDiganslagna platser och ansÖkningar 2011–2012

År Ordinarie anställningar (st.)

Ordinarie anställningar, sökande (st.)

Visstidsanställningar (st.) Visstidsanställningar, sökande (st.)

2011 1 607 14 492 773 6 087

2012 1 552 15 763 621 8 254

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

25

tabell 8. hel-/DeltiDsanställningar 1.12.2012 (inkl. DeltiDsFrånvaro)

Antal pers. Deltids-anställda

(st.)

Deltids-anställda

%

Heltids-anställda

(st.)

Heltids-anställda

%

Närv. anställda totalt (st.)

Närvar. % Frånv. anställda totalt (st.)

Frånvar. %

Vårdpersonal 12 107 1 826 15,1 % 10 281 84,9 % 10 005 82,6 % 2 102 17,4 %Läkare 2 766 573 20,7 % 2 193 79,3 % 2 352 85,0 % 414 15,0 %Övrig personal 5 614 517 9,2 % 5 097 90,8 % 4 959 88,3 % 655 11,7 %Specialarbetare 1 069 228 21,3 % 841 78,7 % 926 86,6 % 143 13,4 %

Totalt 21 556 3 144 14,6 % 18 412 85,4 % 18 242 84,6 % 3 314 15,4 %

Diagram 13. personalgrUpper enligt anställningstyp

8

18

11

21

2

14

13

11

18

14

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Totalt

Specialarbetare

Övrig personal

Läkare

Vårdpersonal

Fast anställda Handhavare av obesatt uppgift Vikarier och kortvarigt anställda

78

69

78

61

84

tabell 9. antal anställDa per personalgrUpp och anställningstyp 2008–2012

HNS BS2011 vs BS2012

BS2008 BS2009 BS2012 BS2011 BS2012 förändring, % förändring

Vårdpersonal totalt 11 658 11 725 11 854 11 878 12 160 2 % 282 Kortvarigt anställda 1) 36 37 99 68 75 10 % 7 Vikarier 1 585 1 592 1 644 1 566 1 633 4 % 67 Handhavare av obesatt uppgift 331 277 246 281 262 -7 % -19 Fast anställda 9 706 9 819 9 865 9 963 10 190 2 % 227Läkare totalt 2 551 2 571 2 649 2 683 2 783 4 % 100 Kortvarigt anställda 1) 1 5 8 13 14 8 % 1 Vikarier 417 444 470 481 496 3 % 15 Handhavare av obesatt uppgift 498 517 548 569 589 4 % 20 Fast anställda 1 635 1 605 1 623 1 620 1 684 4 % 64Övrig personal totalt 5 768 5 603 5 678 5 737 5 759 0 % 22 Kortvarigt anställda 1) 29 29 47 25 96 284 % 71 Vikarier 551 480 543 640 543 -15 % -97 Handhavare av obesatt uppgift 441 450 511 599 650 9 % 51

Fast anställda 4 747 4 644 4 577 4 473 4 470 0 % -3Specialarbetare 979 1 010 990 1 024 1 036 1 % 12 Kortvarigt anställda 1) 1 1 2 0 3 3 Vikarier 122 125 135 139 128 -8 % -11 Handhavare av obesatt uppgift 195 195 176 178 187 5 % 9 Fast anställda 661 689 677 707 718 2 % 11Totalt 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738 2 % 416 Kortvarigt anställda 1) 67 72 156 106 188 77 % 82 Vikarier 2 675 2 641 2 792 2 826 2 800 -1 % -26 Handhavare av obesatt uppgift 1 465 1 439 1 481 1 627 1 688 4 % 61 Fast anställda 16 749 16 757 16 742 16 763 17 062 2 % 299

1) Anställningar kortare än 13 dagar

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

26

tabell 10. Utvecklingen av antalet anställDa 2003–2012

Antal anställda

TP2003 TP2004 TP2005 TP2006 TP2007 TP2008 TP2009 TP2010 TP2011 TP2012

HNS totalt 19 993 20 382 20 451 20 446 21 202 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738

Vårdpersonal 11 273 11 465 11 530 11 555 11 999 11 658 11 725 11 854 11 878 12 160

Läkare 2 309 2 374 2 432 2 382 2 519 2 551 2 571 2 649 2 683 2 783

Övrig personal 5 477 5 595 5 604 5 581 5 734 5 768 5 603 5 678 5 737 5 759

Specialarbetare 934 948 885 928 950 979 1 010 990 1 024 1 036

tabell 12. personalnyckeltal per resUltatområDe och aFFärsverk

Års- verken

Antal pers.

Män Fast anställda

Visstids-anställda

När-varande

Pris per årsverke

(1 000 euro)

Pris per arbets-

timme e

Medel-ålder

Andel i % av personal som varit anställd

under 1 år

Personer som avgick

med pension

Personal-omsättning,

fast anställda

Sjuk-frånvaro/

pers.

Sjuk-frånvaro under 3

dagar/pers.

Personer som avgick medinvalid-

pension

Förtids-pensions-

premier (euro)

Anlitande avhyrd

arbetskraft e

Hyrd arbetskraft (årsverken)

Förda utvecklings-

samtal, %

Utvecklings-samtal,

nöjdhet %

Indexet för

arbets-förmåga

Index för

chefs-arbete

Sjukvårdsområdet HUCS 9 147 11 690 13,4 % 8 868 2 822 9 669 66,6 30,0 42,2 13,1 % 160 6,3 % 12,4 2,8 10 2 034 139 5 280 852 79 64 % 78 % 4,2 3,7

Medicinska resultatenheten 2 287 2 843 12,5 % 2 208 635 2 361 65,7 29,3 47,2 14,4 % 39 7,8 % 12,7 2,6 2 806 926 1 921 596 29 61 % 75 % 4,1 3,6

Operativa resultatenheten 3 464 4 386 16,6 % 3 289 1 097 3 647 70,6 31,7 42,4 12,4 % 60 5,4 % 12,3 2,7 3 570 342 1 578 010 22 59 % 77 % 4,1 3,8

Resultatenheten GynBar 2 294 3 033 5,9 % 2 283 750 2 445 63,8 29,0 41,6 12,4 % 36 5,1 % 13,1 3,0 3 395 962 471 986 7 71 % 80 % 4,2 3,7

Psykiatriska resultatenheten 1 087 1 409 21,3 % 1 069 340 1 198 61,0 28,3 42,4 14,5 % 25 8,8 % 11,0 3,1 2 260 909 1 309 261 21 71 % 82 % 4,2 3,8

Ledningen för resultatområdet 15 19 15,8 % 19 0 18 124,2 45,0 52,9 0 % 0 0,0 % 4,1 1,9 0 0 0 0 100 % 94 % 4,3 4,3

Västra Nylands sjukvårdsområde 365 452 15,3 % 375 77 390 66,3 29,3 45,6 10,0 % 7 5,1 % 11,6 2,8 2 142 999 658 419 10 67 % 76 % 4,2 3,9

Lojo sjukvårdsområde 581 704 12,0 % 562 142 609 64,9 28,9 43,8 14,8 % 14 6,7 % 12,4 2,8 3 156 042 550 315 8 73 % 75 % 4,2 3,7

Hyvinge sjukvårdsområde 1 309 1 656 16,6 % 1 340 316 1 403 62,3 27,9 43,3 13,8 % 27 6,4 % 14,0 3,1 5 505 192 2 071 642 33 70 % 71 % 4,1 3,7

Borgå sjukvårdsområde 475 587 12,4 % 454 133 494 65,8 29,2 41,1 16,4 % 6 4,0 % 12,5 2,5 0 40 070 1 345 647 20 63 % 58 % 4,1 3,4

HNS-Lokalcentralen 18 22 40,9 % 21 1 19 85,5 41,4 51,4 9,1 % 2 9,2 % 7,7 2,4 0 11 171 0 0 50 % 75 % 3,8 3,1

Koncernförvaltning 78 116 23,3 % 88 28 112 106,0 43,7 48,0 17,2 % 3 7,0 % 5,3 1,6 0 1 039 0 0 71 % 90 % 4,4 3,9

Företagshälsovård 44 57 5,3 % 53 4 50 61,0 26,6 47,7 14,0 % 0 3,8 % 14,0 3,2 0 16 086 1 586 415 26 88 % 82 % 4,3 3,7

Hjälpmedelscentralen 16 24 20,8 % 19 5 20 55,8 25,6 47,0 33,3 % 0 0,0 % 10,0 4,3 0 15 979 27 874 0 38 % 50 % 3,8 3,8

IT-förvaltning 187 207 44,9 % 178 29 194 57,4 32,6 46,8 14,0 % 5 4,1 % 12,2 2,8 0 17 151 197 678 3 86 % 72 % 4,1 3,7

HNS-Apotek 147 197 9,6 % 172 25 155 50,1 23,9 40,4 17,8 % 2 2,4 % 11,7 2,9 0 4 244 0 0 78 % 67 % 4,0 3,6

HNS-Bilddiagnostik 838 1 159 25,4 % 981 178 984 74,0 32,5 43,4 12,9 % 25 2,3 % 11,9 2,9 4 280 382 2 190 938 30 81 % 74 % 4,1 3,8

HUSLAB 1 312 1 599 7,5 % 1 388 211 1 342 58,6 26,3 46,9 11,3 % 41 5,4 % 14,5 3,1 2 469 074 24 007 0 58 % 72 % 4,1 3,7

Ravioli 350 393 14,5 % 336 57 332 41,8 19,7 43,1 14,8 % 10 7,4 % 21,8 2,5 1 268 247 65 118 2 71 % 74 % 4,1 3,7

HNS-Desiko 1 501 1 694 4,2 % 1 281 413 1 451 38,0 18,1 48,0 17,1 % 42 7,0 % 20,3 2,7 10 818 841 0 0 61 % 72 % 3,9 3,6

HNS-Logistik 249 283 71,0 % 241 42 243 42,8 19,3 40,7 14,8 % 6 6,6 % 17,8 3,0 1 220 636 0 0 86 % 59 % 4,1 3,6

HNS-Servis 718 894 18,8 % 701 193 771 44,1 20,9 45,9 19,5 % 25 7,2 % 17,0 3,3 2 343 730 410 026 9 71 % 72 % 4,1 3,7

HNS totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 61,6 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 5 345 022 14 408 932 234 66 % 75 % 4,1 3,7

HNS totalt omfattar den Externa revisionens uppgifter

tabell 11.De viktigaste personalinvesteringarna 2009–2012

Personalinvesteringar 2009 2010 2011 2012 2011 vs. 2012

förändr.-%

Lönekostnader 760 481 791 791 135 450 819 345 761 863 962 639 5 %

Lönebikostnader 162 164 991 162 253 496 190 652 595 204 987 858 8 %

Utbildning 6 286 458 6 698 808 7 012 733 7 803 184 11 %

Företagshälsovård 5 717 174 5 875 230 6 326 620 7 141 326 13 %

Övriga (Lylyinen, rekreation,

bespisning, arbetsresesedlar)

4 370 311 4 748 990 5 009 265 5 861 452 17 %

Totalt 939 020 725 970 711 974 1 028 346 974 1 089 756 459 6 %

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

27

tabell 13. Utvecklingen av antalet årsverken 2003–2012

Årsverken TP2003 TP2004 TP2005 TP2006 TP2007 TP2008 TP2009 TP2010 TP2011 TP 2012

HNS totalt 17 160 15 915 16 187 16 362 16 630 16 614 16586 16695 16 909 17 340

Vårdpersonal 9 544 8 807 8 981 9 033 9 153 8 981 8 980 9 067 9 114 9 446

Läkare 1 782 1 920 1 909 1 974 2 027 2 123 2 137 2 171 2 226 2 264

Övrig personal 5 075 4 667 4 759 4 803 4 882 4 926 4 869 4 859 4 954 5 002

Specialarbetare 759 521 538 552 569 584 600 597 615 628

tabell 12. personalnyckeltal per resUltatområDe och aFFärsverk

Års- verken

Antal pers.

Män Fast anställda

Visstids-anställda

När-varande

Pris per årsverke

(1 000 euro)

Pris per arbets-

timme e

Medel-ålder

Andel i % av personal som varit anställd

under 1 år

Personer som avgick

med pension


fast anställda

Sjuk-frånvaro/

pers.

Sjuk-frånvaro under 3

dagar/pers.

Personer som avgick medinvalid-

pension

Förtids-pensions-

premier (euro)

Anlitande avhyrd

arbetskraft e

Hyrd arbetskraft (årsverken)

Förda utvecklings-

samtal, %

Utvecklings-samtal,

nöjdhet %

Indexet för

arbets-förmåga

Index för

chefs-arbete

Sjukvårdsområdet HUCS 9 147 11 690 13,4 % 8 868 2 822 9 669 66,6 30,0 42,2 13,1 % 160 6,3 % 12,4 2,8 10 2 034 139 5 280 852 79 64 % 78 % 4,2 3,7

Medicinska resultatenheten 2 287 2 843 12,5 % 2 208 635 2 361 65,7 29,3 47,2 14,4 % 39 7,8 % 12,7 2,6 2 806 926 1 921 596 29 61 % 75 % 4,1 3,6

Operativa resultatenheten 3 464 4 386 16,6 % 3 289 1 097 3 647 70,6 31,7 42,4 12,4 % 60 5,4 % 12,3 2,7 3 570 342 1 578 010 22 59 % 77 % 4,1 3,8

Resultatenheten GynBar 2 294 3 033 5,9 % 2 283 750 2 445 63,8 29,0 41,6 12,4 % 36 5,1 % 13,1 3,0 3 395 962 471 986 7 71 % 80 % 4,2 3,7

Psykiatriska resultatenheten 1 087 1 409 21,3 % 1 069 340 1 198 61,0 28,3 42,4 14,5 % 25 8,8 % 11,0 3,1 2 260 909 1 309 261 21 71 % 82 % 4,2 3,8

Ledningen för resultatområdet 15 19 15,8 % 19 0 18 124,2 45,0 52,9 0 % 0 0,0 % 4,1 1,9 0 0 0 0 100 % 94 % 4,3 4,3

Västra Nylands sjukvårdsområde 365 452 15,3 % 375 77 390 66,3 29,3 45,6 10,0 % 7 5,1 % 11,6 2,8 2 142 999 658 419 10 67 % 76 % 4,2 3,9

Lojo sjukvårdsområde 581 704 12,0 % 562 142 609 64,9 28,9 43,8 14,8 % 14 6,7 % 12,4 2,8 3 156 042 550 315 8 73 % 75 % 4,2 3,7

Hyvinge sjukvårdsområde 1 309 1 656 16,6 % 1 340 316 1 403 62,3 27,9 43,3 13,8 % 27 6,4 % 14,0 3,1 5 505 192 2 071 642 33 70 % 71 % 4,1 3,7

Borgå sjukvårdsområde 475 587 12,4 % 454 133 494 65,8 29,2 41,1 16,4 % 6 4,0 % 12,5 2,5 0 40 070 1 345 647 20 63 % 58 % 4,1 3,4

HNS-Lokalcentralen 18 22 40,9 % 21 1 19 85,5 41,4 51,4 9,1 % 2 9,2 % 7,7 2,4 0 11 171 0 0 50 % 75 % 3,8 3,1

Koncernförvaltning 78 116 23,3 % 88 28 112 106,0 43,7 48,0 17,2 % 3 7,0 % 5,3 1,6 0 1 039 0 0 71 % 90 % 4,4 3,9

Företagshälsovård 44 57 5,3 % 53 4 50 61,0 26,6 47,7 14,0 % 0 3,8 % 14,0 3,2 0 16 086 1 586 415 26 88 % 82 % 4,3 3,7

Hjälpmedelscentralen 16 24 20,8 % 19 5 20 55,8 25,6 47,0 33,3 % 0 0,0 % 10,0 4,3 0 15 979 27 874 0 38 % 50 % 3,8 3,8

IT-förvaltning 187 207 44,9 % 178 29 194 57,4 32,6 46,8 14,0 % 5 4,1 % 12,2 2,8 0 17 151 197 678 3 86 % 72 % 4,1 3,7

HNS-Apotek 147 197 9,6 % 172 25 155 50,1 23,9 40,4 17,8 % 2 2,4 % 11,7 2,9 0 4 244 0 0 78 % 67 % 4,0 3,6

HNS-Bilddiagnostik 838 1 159 25,4 % 981 178 984 74,0 32,5 43,4 12,9 % 25 2,3 % 11,9 2,9 4 280 382 2 190 938 30 81 % 74 % 4,1 3,8

HUSLAB 1 312 1 599 7,5 % 1 388 211 1 342 58,6 26,3 46,9 11,3 % 41 5,4 % 14,5 3,1 2 469 074 24 007 0 58 % 72 % 4,1 3,7

Ravioli 350 393 14,5 % 336 57 332 41,8 19,7 43,1 14,8 % 10 7,4 % 21,8 2,5 1 268 247 65 118 2 71 % 74 % 4,1 3,7

HNS-Desiko 1 501 1 694 4,2 % 1 281 413 1 451 38,0 18,1 48,0 17,1 % 42 7,0 % 20,3 2,7 10 818 841 0 0 61 % 72 % 3,9 3,6

HNS-Logistik 249 283 71,0 % 241 42 243 42,8 19,3 40,7 14,8 % 6 6,6 % 17,8 3,0 1 220 636 0 0 86 % 59 % 4,1 3,6

HNS-Servis 718 894 18,8 % 701 193 771 44,1 20,9 45,9 19,5 % 25 7,2 % 17,0 3,3 2 343 730 410 026 9 71 % 72 % 4,1 3,7

HNS totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 61,6 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 5 345 022 14 408 932 234 66 % 75 % 4,1 3,7

HNS totalt omfattar den Externa revisionens uppgifter

tabell 14. UtbetalaDe lÖner per personalgrUpp 2012

Antal pers. 31.12.2012 Löner Arbetstids-

ersättningar

Arb.tidsers.

%-andel av lönerna

Vårdpersonal 12 160 435 769 414 66 167 850 15,2 %

Läkare 2 783 219 774 940 54 918 113 25,0 %

Övrig personal 5 759 167 060 575 10 789 034 6,5 %

Specialarbetare 1 036 37 414 644 268 593 0,7 %

Arvoden 5 874 300 0,0 %

Periodiserade löner 11 686 985 -1 387 725 -11,9 %

Förtroendepersonernas löner 425 500 0,0 %

Totalt 21 738 863 962 639 130 755 865 15,1 %

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

28

tabell 15. personalnyckeltal per personalgrUpp

Års-verken

Antal pers. Män, % Fast anställda

Deltids-anställda

Närvarande Pris per arbetstimme

e

Medelålder Andel i % av personal som varit anställd

under 1 år

Personer som avgick

med pension


fast anställda

Sjukfrånvaro/pers.

Sjukfrånvaro under

mindre än 3 dagar/pers.

Personer som avgick

med invalid-pension

Förda utvecklings-

samtal, %

Utvecklings-samtal,

nöjdhet %

Indexet för arbets-

förmåga

Indexet för chefsarbete

Andel av personalen

Vårdpersonal 9 446 12 160 4,8 % 10 190 1 970 10 005 25,4 42,1 12,8 % 187 6,1 % 14,3 4,1 21 67 % 76 % 4,1 3,7 55,9 %

Läkare 2 264 2 783 5,1 % 1 684 1 099 2 352 51,8 44,3 11,2 % 25 5,3 % 5,5 1,5 2 55 % 78 % 4,2 3,8 12,8 %

Övrig personal 5 002 5 759 4,0 % 4 470 1 289 4 959 21,3 46,2 16,2 % 142 6,4 % 17,1 3,7 17 69 % 72 % 4,1 3,7 26,5 %

Specialarbetare 628 1 036 0,6 % 718 318 926 30,1 42,4 20,4 % 22 9,7 % 8,0 3,1 0 63 % 71 % 4,1 3,6 4,8 %

Personalgrupperna totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 66 % 75 % 4,1 3,7 100,0 %

tabell 16. sJUkFrånvaro

HNS Jämförelseorganisationer (2011)

Sjukfrånvarokostnader av lönebeloppet 3,70 % 4,57 %

Mindre kostnader i förhållande till jämförelseorganisationerna -7 415 009 e

tabell 17. olycksFall i arbetet


Olycksfallskostnader av lönebeloppet 0,30 % 0,31 %

Mindre kostnader i förhållande till jämförelseorganisationerna -74 521 e

tabell 18. FÖrtiDspensionsbaseraD premie


Förtidspensionspremier av lönebeloppet 0,62 % 0,85 %

Mindre kostnader i förhållande till jämförelseorgani-sationerna (beräknat på lönebeloppet)

-1 998 660 e

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

tabell 15. personalnyckeltal per personalgrUpp

Års-verken

Antal pers. Män, % Fast anställda

Deltids-anställda

Närvarande Pris per arbetstimme

e

Medelålder Andel i % av personal som varit anställd

under 1 år

Personer som avgick

med pension


fast anställda

Sjukfrånvaro/pers.

Sjukfrånvaro under

mindre än 3 dagar/pers.

Personer som avgick

med invalid-pension

Förda utvecklings-

samtal, %

Utvecklings-samtal,

nöjdhet %

Indexet för arbets-

förmåga

Indexet för chefsarbete

Andel av personalen

Vårdpersonal 9 446 12 160 4,8 % 10 190 1 970 10 005 25,4 42,1 12,8 % 187 6,1 % 14,3 4,1 21 67 % 76 % 4,1 3,7 55,9 %

Läkare 2 264 2 783 5,1 % 1 684 1 099 2 352 51,8 44,3 11,2 % 25 5,3 % 5,5 1,5 2 55 % 78 % 4,2 3,8 12,8 %

Övrig personal 5 002 5 759 4,0 % 4 470 1 289 4 959 21,3 46,2 16,2 % 142 6,4 % 17,1 3,7 17 69 % 72 % 4,1 3,7 26,5 %

Specialarbetare 628 1 036 0,6 % 718 318 926 30,1 42,4 20,4 % 22 9,7 % 8,0 3,1 0 63 % 71 % 4,1 3,6 4,8 %

Personalgrupperna totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 66 % 75 % 4,1 3,7 100,0 %

tabell 19. Deltagare i cheFsUtbilDningar per personalgrUpp

Utbildning EVA I EVA II Anställnings-frågor

Ledning av arbetshälsa

Hälso-ekonomi

Aktualitets-efter-

middagar

Långa chefs-utbildningar

Totalt

Vårdpersonal 32 56 143 126 89 159 46 651

Läkare 6 42 11 4 16 5 28 112

Övriga 17 13 35 48 19 55 11 198

Antal deltagare sammanlagt 55 111 189 178 124 219 85 961

tabell 20. yrkessJUkDomar och olycksFall 2008–2012

2008 2009 2010 2011 2012

Arbetsolycka 516 516 507 523 452

Arbetsreseolycka 384 348 387 443 382

Arbetstrafikolycka 2 3 13 1 0

Yrkessjukdom 8 10 0 6 1

Misstanke om yrkessjukdom 23 25 12 9 10

Totalt 933 902 919 982 845

tabell 21. sJUkFrånvaro, Dgr/pers

2011 2012

Sjukvårdsområdet HUCS tot. 12,9 12,4

Västra Nylands sjukvårdsområde 12,0 11,6

Lojo sjukvårdsområde 14,5 12,4

Hyvinge sjukvårdsområde 13,9 14,0

Borgå sjukvårdsområde 14,5 12,5

HNS-Lokalcentralen 9,1 7,7

Koncernförvaltning 8,4 5,3

Företagshälsovård 19,2 14,0

Hjälpmedelscentralen 31,8 10,0

IT-förvaltning 11,4 12,2

HNS-Apotek 12,5 11,7

HNS-Bilddiagnostik 13,2 11,9

HUSLAB 15,8 14,5

Ravioli 20,8 21,8

HNS-Desiko 25,3 20,3

HNS-Logistik 19,0 17,8

HNS-Servis 20,2 17,0

HNS totalt 14,8 13,7

29

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

30

tabeller

20 Tabell 1. Antal anställda 201221 Tabell 2. Anställda i dotterbolagen 22 Tabell 3. Årsverken år 2012 24 Tabell 4. Nyckeltal för personalen 2008–2012 24 Tabell 5. Pensionerade 2008–201224 Tabell 6. Lediganslagna platser och ansökningar 2011–201224 Tabell 7. Inskolningens genomförande 2008–2012 25 Tabell 8. Hel-/deltidsanställningar 1.12.2012 25 Tabell 9. Antal anställda per personalgrupp och anställningstyp 2008–2012 26 Tabell 10. Utvecklingen av antalet anställda 2003–2012

26 Tabell 11. De viktigaste personalinvesteringarna 2009–201226 Tabell 12. Personalnyckeltal per resultatområde och affärsverk 27 Tabell 13. Utvecklingen av antalet årsverken 2003–201227 Tabell 14. Utbetalade löner per personalgrupp 201228 Tabell 15. Personalnyckeltal per personalgrupp28 Tabell 16. Sjukfrånvaro28 Tabell 17. Olycksfall i arbetet28 Tabell 18. Förtidspensionsbaserad premie29 Tabell 19. Deltagare i chefsutbildningar per personalgrupp29 Tabell 20. Yrkessjukdomar och olycksfall 2008–201229 Tabell 21. Sjukfrånvaro, dgr/pers

Diagram

5 Diagram 1. Anställda per personalgrupp 20125 Diagram 2. Personalens åldersfördelning 2012 (medelålder 43,5 år)6 Diagram 3. Utvecklingen av antalet anställda 2008–2012 6 Diagram 4. Personalens anställningstid8 Diagram 5. Anställda per åldersgrupp 2011–2012 8 Diagram 6: Personalomsättning, fast anställda 2008-2012

10 Diagram 7. Utfallsprocent för utvecklingssamtal 2008–2012 12 Diagram 8. Personalens utbildningsstruktur 201213 Diagram 9. Utbildningsstrukturen enligt kön 2012 14 Diagram 10. Fortbildning per yrkesgrupp 2010-2012 17 Diagram 11. Sjukfrånvaro/person 2012 17 Diagram 12. Könsfördelning i uppgifter på olika nivå 2012 25 Diagram 13. Personalgrupper enligt anställningstyp

PE

rS

oN

Al

BE

rä

tt

El

SE

2

01

2

WWW.hUs.Fi

hns personalberättelse 2012

Documents