foku

s

mit

ten

dagb

ok

mit

ten

kult

ur &

nöj

e

mit

ten

FOKUSDAGBOK

KULTUR & NÖJE

FOKUSDAGBOK

KULTUR & NÖJE

FOKUSDAGBOK

KULTUR & NÖJE

Kul

turc

hef

Ph

ilip

Tei

r ku

ltur

@h

bl.fi

, 02

9 0

80

1 3

83

Red

aktö

r Ev

a W

örl

un

dd

agb

ok@

hb

l.fi, 0

44

78

35

77

4

Kon

takt

Ny

het

sdes

ken

ny

het

er@

hb

l.fi, 0

9 1

25

3 2

20

, 09

12

53

22

2

foku

sK

on

tak

t N

yh

etsd

esk

enn

yh

eter

@h

bl.fi

, 09

12

53

22

0, 0

9 1

25

3 2

22

dagb

okR

edak

tör

Ev

a W

örl

un

dd

agb

ok

@h

bl.fi

, 04

4 7

83

5 7

74

kult

ur &

nöj

eK

ult

urc

hef

Ph

ilip

Tei

r k

ult

ur@

hb

l.fi, 0

29

08

01

38

3

30 MITTEN söndag 13 mars 2011 HUFVUDSTADSBLADET

De lyfts fram i en utställning som ex-empel på personer på olika sätt visat vad godhet kan vara.

Undrar varför man ibland retar upp sig på den som försöker göra gott, står det i en pratbubbla på väg-gen på Ålands museum. Utställning-en På spaning efter godhet vill väcka diskussion och tankar kring godhet som är ett inneämne, men också ett ämne som kan provocera. Utnäm-ningen Årets vänligast svensk mås-te läggas ner efter att vinnarna bli-vit så trakasserade!

– Vi är otroligt dåliga på att dela glädje med varandra och vi vill gär-na tro att den som gör något gott inte får ha några fläckar alls på sin sköld, säger Bitte Bamberg-Thalén som ta-git initiativ till utställningen.

Fick en idéHon är veterinären som inte vill tryckas in i en bestämd låda om hur man ska vara och vad man ska göra. Hon är även utbildad psykosyntes-terapeut och har läst lite filosofi och hon fick en idé för tre år sedan. Hon vill lyfta fram godheten i världen.

– Det är inte klokt att det finns ota-liga museer om krig, vapen och för-

intelse men så vitt jag vet inte ett en-da om godhet, säger hon.

Hon vill inte att vi ska blunda för verkligheten men vi ska inte enbart fokusera på det negativa. Allt posi-tivt som händer och sker måste ock-så lyftas fram.

– Vi får kraft till förändring om vi ser mer av det goda och får förebil-der, säger hon.

Olika sidorNu har Bittes idé om att lyfta fram godheten konkretiserats i en utställ-ning som först visas på Åland och som sedan åker på turné till Borgå och Jakobstad och sedan till Norge, Sverige och Danmark. Hon lycka-des också inspirera arrangörerna till Mariehamns litteraturdagar att välja godhet som årets tema.Olika personer som genom handlingar vi-sar olika sidor av godhet lyfts fram, en del kända som Astrid Lindgren och Folke Bernadotte, andra mindre kända som Iqbal Masik som trots sin ringa ålder kämpade hårt och till pri-set av sitt eget liv för att barnarbeta-re skulle få sin frihet.

Utställningens fokus ligger på fyra huvudområden: försvar av människo-

värdet, mänskliga rättigheter, per-sonligt ansvar och fred och försoning. – Jag hoppas att utställningen väck-er diskussion och tankar och att alla känner igen sitt sätt att visa godhet. Det lilla är precis lika viktigt som det stora. Alla måste inte åka till Kon-go som hjälparbetare för att räk-nas som en god människa, det finns mycket gott att göra just här och nu, säger Bitte Bamberg-Thalén.

– Godhetens motsats är sällan ond-ska, tillägger hon. Det är knappast ondska som gör att vi inte säger ifrån till exempel när någon i vår närhet mobbas, snarare likgiltighet, rädsla eller självupptagenhet.

Alla som besöker utställningen får skriva vad godhet betyder för dem och hänga upp på godhetens träd. Man får också ta ett kort med ett godhetscitat med sig när man går.

Hbl fick ett citat av Lily Tomlin: ”Jag undrade alltid varför inte nå-

gon gjorde något åt det tills jag insåg att jag var någon.”

Helena Forsgård dagbok@hbl.fi

Utställningen visas på Åland till och med

den 10 april och öppnas på stadsbiblioteket i

Borgå den 2 maj.

Utställning

Godhet tar plats på museet

Astrid Lindgren, Florence Nightingale och den unga pakistanska pojken Iqbal Masik, som mördades när han var 13 år, är aktu-ella på Åland just nu.

Vad är gOdhet? – Allt som gör världen bättre, både i stort och smått, svarar Bitte Bamberg-Thalén som vill att utställningen väcker tankar och inspirerar till goda handlingar. RobeRt Jansson

Läsarnas bilder

KoNSTVErK. – Jag lade märke till den här istappen som hängde från taket och knäppte en bild. Den liknar en ballerina, eller hur? Bilden är tagen den 9 mars, hälsar Rita Niemelä.

Tvillingsystrar spårlöst borta – polisen sö- ■

ker i tre länder. Tre barn försvunna i Göteborg. Har du sett barnen? Februari 2008: Alicia, 6, skulle resa bort med pappa, nu söks hon av Interpol. I dag på eftermiddagen försvann två barn, Amira och Ali, från Junibacken. Pappan hade bevakat umgänge med sina barn.

Barn som försvinner. Så många barn, i alla ■

länder. Med eller utan en förälder med beva-kat umgänge, än pappa, än mamma. Hur be-vakar man umgänge? Har du sett barnen? Tre små flickor. En pojke, vid försvinnandet bäran-de på en nallebjörn.

En nallebjörn, en sorgsen nallebjörn med ett klarrött hjärta, se där logon för SBN. Nej, ing-en bank eller motorcykelklubb. SBN står för Saknade Barns Nätverk, på engelska Missing Children Network, en (tror jag) snabbt växan-de organisation.

Och nu kommer våren med stormsteg. Snart är april här, därefter maj. Den 25 maj firar vi Internationella dagen för försvunna barn. Hur? Knappast med champagne och grädd-tårta. Har du sett dessa barn? Melissa Braden, försvunnen den 16 mars 2006 i Los Angeles. Keoni och Lance Fernandez, försvunna den 8 november 2004 i San Diego.

Också i det trygga Norden försvinner barn. ■

I Sverige några hundra per år, de flesta kom-mer till rätta inom tre–fyra dagar. Inte alla. I Finland är siffran för personer anmälda som försvunna knappt 10 procent av de svenska. Men också här går då och då ett barn under jorden.

I Ylläs försvann en sjuårig flicka under sport-lovet. Också hennes skidor försvann. I fyra timmar var hon borta, sedan hittades hon ir-rande omkring på en parkering. Flera perso-ner hade lagt märke till henne, en av dem kon-taktade polisen.

I Atlanta försvann häromdagen en 14 måna-ders flicka under ett bankbesök. Tillsammans med sin mamma hälsade hon på mormor, som jobbade där. Plötsligt var flickan borta. Hon hade vandrat in i bankvalvet, som en anställd hade låst med tidlås. Tillkallade brandmän gick bet på uppgiften att öppna dörren, en låssmed lyckades bättre. Fyra timmar vara-de människans kamp mot en blind teknik.

En mardröm för ett litet barn. Men tänk när dörren öppnas och ljus strömmar in.

Kåserat

Nalle

Saknade barn