Post

tidni

ng B

GRATTIS ALLA25-ÅRSJUBILARER

December 2015, årgång 34

Tebladstårtan går till Alf Klockare. SIDAN 10

Tebladet personal delas ut sex gånger om året.

Tebladet nummer 11, 20152

Adress: Tebladet, Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35, Texttelefon: 019-670 25 77, E-post: tebladet@regio-norebrolan.se

Tebladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV.

Vi frågar regionens politiker

Anders Ceder, Socialdemokraterna:

– Region Örebro län lägger stora resurser på kollektivtrafik. För mil-jön, för arbetspendling, för studiependling och för allmänt resande. Allt för att regioninvånarna ska kunna utnyttja hela regionens möjligheter och göra regionen ”så liten” som möjligt. Jag åker inte dagligen och då jag åker kollektivt är det ofta Stockholm som är målet.

Oskar Svärd,Moderaterna:

Anna Ågerfalk, Liberalerna:

Kenneth Lantz,Vänsterpartiet:

Elin Enes, Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin,Centerpartiet:

Mats Gunnarsson,Miljöpartiet:

Region Örebro län har satsat mycket på kollektivtrafiken. Hur ofta åker du kollektivt och vart åkte du senast?

Per Söderlund, Sverigedemokraterna:

– Jag åker kollektivt så mycket jag kan. Den nya kollektivtrafiksats-ningen har bidragit till betydligt fler turer i länet. Jämfört med bilen är det både billi-gare och miljövänligare att välja buss och tåg, det gör det hela bättre. Min senaste resa var från Stockholm, men de flesta sträckor är mellan Kumla och Örebro.

– Idag ska jag ta tåget till Fränsta med hela familjen. Jag åker mest kollektivt fram och tillbaka till Stockholm. Sällan på hemma-plan. Det är inte alltid så enkelt när man är ovan. Hoppade härom-sistens på bussen det stod Tybble på för att bli hämtad där. Lärde mig då att den bussen inte alls går till Tybble, utan till Sörby. Säkert någon logik i det. För mig som har några kilometer till närmsta länsbuss och ofta häm-tar barn på vägen hem är bilen ett naturligt val i livspusslet.

– Regionens arbete med utvecklad kol-lektivtrafik är en av de största förändringarna av kollektivtrafiken på 30 år. MerKoll-projektet förverkligas allt mer i hela länet.– I de flesta fall reser jag kollektivt på mina tjäns-teresor, men även mer och mer på fritiden. För min del handlar det i första hand om tågre-sor, då Laxå har mycket bra förbindelser, både i regionen och storre-gionalt.– Senast åkte jag till Örebro och regionfull-mäktiges sammanträde.

– Jag försöker cykla så mycket som möjligt, men nu när det börjar bli vinter och halt på cykelbanorna så åker jag i princip bara kol-lektivt. Jag tog bussen till jobbet i morse, den går hela vägen hemi-från mig till Eklun-daskolan som ligger bakom regionkansliet, det går jättesmidigt!

– Senast var när jag deltog i möte i Stock-holm för centerpar-tistiska region- och landstingspolitiker i Stockholm. Jag hör till dem som bor så att vi är beroende av bil för att ta oss till jobbet. Sen hör det till saken att jag kör på förny-bart bränsle.

– Jag åker kollektivtrafik nästan varje vardag mellan Kumla och Öre-bro men ibland ända till Stockholm. Oftast tåg men idag blev det buss 701. Använder länstrafikens resekort med månadsbiljett som fungerar på alla tågen, både SJ, TiB, Västrafik och Värmlandstrafik. Det blir 40-50 kronor per dag vilket känns helt okej. Då kan jag också åka med alla stadsbussar i Örebro.

– Jag åker kollektivt en till två gånger i månaden, framförallt i samband med parti-aktiviteter i Stockholm. Senast jag åkte kol-lektivt var till och från partiets landsdagar i Lund 27-29 november.

Redaktionen

Tebladets utgivning och manusstopp 2016 (preliminär.):(P - personaltidning, L - länstidning)

Hyllningar, nytänkande och julens söta

Inledare

Region Örebro län har många fantastiska medarbetare. I det här numret lägger vi lite extra fokus på våra riktiga trotjänare. Vi skriver också om städavdelningen som fått Region Örebro läns kvalitetspris Diamanten, Nära Cancer som utsetts till Årets insats på Framtidsgalan och om Kirurgiska kliniken som fått tidningen Dagens medicins prestigefyllda It i vården-pris - Juryns pris. Hur ska man få vården att fungera när man plötsligt får ett asyl-boende på orten och hundratals nya patienter som inte kan svens-ka? Vi har hälsat på i Karlskoga där man löst situationen genom samarbete och nytänkande. Att göra eget godis hör julen till. I år delar vi med oss av fem enkla, snabba och farligt goda recept. Testa och njut! God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

mAriE-louisE ForsbErg-FrAnsson

regionstyrelsens ordförande

Julen och ett nytt år står för dörren. Många kommer då att få några lediga dagar, men vår verksamhet pågår dygnet runt alla dagar om året, och därför kommer många också att jobba

under jul- och nyårshelgerna. Mina varma tankar går till er som gör den viktiga och nödvändiga insatsen för att upp-rätthålla en god sjukvård även under helger-na. Ni är en grundbult i människors trygghet, och utan er skulle det inte fungera. I år känns julens budskap om kärlek och omtanke än viktigare. En orolig värld, med konflikter och kriser, har kommit rätt in till oss i vårt välfärdssamhälle. Det är en tid där vi behöver stå upp för vår livssyn och våra ideal för att på bästa sätt hjälpa dem som har det svårt; inte bara de som kommit hit på flykt från krig och eländiga förhållanden. Nöden finns på många håll.

Till vårt län har det under året hittills kommit drygt 7 000 personer som söker asyl, varav 1 000 barn. För att möta ökade behov har regionstyrelsen beslutat att förstärka vården med 16 tjänster totalt.

Vi tog också beslut om att tillsammans med Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner anställa koordinatorer för att förbättra sam-

ordningen av alla aktörers insatser i dessa kommuner. Finansiering sker med hjälp av riktade statsbidrag. För att avlasta akutvården och ge god och trygg vård till utskriv-ningsklara

patienter som inte längre behöver sjukhusets alla resurser antogs Attendos anbud om ett tjugotal vårdplatser. När året nu lider mot sitt slut, kan vi tyvärr konstatera att nettokostnaderna för våra verksamheter ligger alldeles för högt. Detta trots att budgeten för 2015 medgav en högre nettokostnadsökning än våra kringliggande

landsting/regioner. För att vi i vårt län jämfö-relsevis fortsatt ska ligga i framkant utveck-lingsmässigt måste vi klara att ge god service och sjukvård samt kunna fullfölja nödvändiga investeringar. För att inte äventyra våra fram-tidssatsningar krävs att arbetet med att få ner kostnadsökningen fortsätter. Vi lever i en tid när så mycket förändras, och det innebär att vi inte alltid längre kan tänka och göra så som vi ”alltid gjort”, utan vi måste våga pröva nya vägar och nya sätt att lösa saker. Det gäller i såväl stort som smått, och det gäller verkligen inom sjukvården, som står inför stora utmaningar. Till slut vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År med några rader ur Niklas Strömstedts och Lasse Lindboms sång från 1987. Den känns verkligen aktuell. ”Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu men det blir ljusare igen Tänd ett ljus för allt du tror på för den här planeten vi bor på tänd ett ljus för jordens barn”

Snart är det jul och ett nytt år

”Mina varma tankar går till er som gör den vik-tiga och nödvän-diga insatsen för att upprätthålla en god sjukvård även under hel-gerna.”

Aktuellt

Åsa Hedinansvarig utgivare019-602 73 82E-post:asa.hedin@regionoreb-rolan.se

Kristin lundströmredaktör019-602 75 47E-post: kristin.lundstrom@regionorebrolan.se

Victoria rydergårdredaktör019-602 73 57E-post: victoria.rydergard@regionorebrolan.se

nr 1 6-8 feb (18 jan) Lnr 2 1 mars (15 feb) Pnr 3 2-4 april (14 mars) Lnr 4 26 april (11 april) Pnr 5 28-31 maj (9 maj) Lnr 6 21 juni (7 juni) P

nr 7 30 aug (15 aug) Pnr 8 1-3 okt (12 sept) Lnr 9 29-31 okt (10 okt) Pnr 10 26-28 nov ( 7 nov) Lnr 11 20 dec (5 dec) PTryck: Daily print

Sparar tid, blir rätt och kom-plett. Så sammanfattar Göran Wallin, verksamhetschef på Kirurgiska kliniken USÖ, strukturerad journalföring. – Dessutom går informatio-nen att överföra till kvalitets-register utan extra arbete, säger han.

Kirurgiska kliniken vann tidningen Dagens Medicins prestigefyllda It i vården-pris – Juryns pris, den 26 november, för arbetet med strukturerad journalföring.

– Det är jätteroligt att ha fått ta emot det här priset säger Britt-Marie Hort-tana, projektledare, Hrönn Hreidarsdot-tir Larsson, systemförvaltare, båda från avdelning vårdsystem, Region IT och Göran Wallin.

De har genom hårt arbete och sam-arbete lyckats med att få strukturerad journalföring att fungera och att jour-naldata automatiskt kan föras över till kvalitetsregister.

Faktabaserad journal

Strukturerad journalföring fungerar genom att den som skriver journal fyl-ler i ja- och nejfrågor.

– Till exempel: Är blindtarmen bort-tagen? Ja. Är såret ihopsytt? Ja, förklarar Göran Wallin.

Det finns fyra textrutor där man kan

skriva fria kommentarer om det behövs. – Det här gör att journalen blir mer

faktabaserad. Vi har en journal som är strukturerad och som idag i den kli-niska vardagen överförs till kvalitets-register, säger Göran Wallin.

– Det går fort att fylla i och blir tyd-ligt och enhetligt, säger Hrönn Hreidar-sdottir Larsson.

Dessutom ger arbetssättet ökad patient-säkerhet. Tidigare kunde det ta uppemot en till två veckor innan journalen var genomläst, signerad och klar. Nu är jour-nalen läsbar direkt när patienten lämnar operationen. Det ger också en tidsvinst.

– En vanlig journal kanske tar 10-15 minuter för en medicinsk vårdadminis-tratör för att registrera i kvalitetsre-gistret. För en ovan kirurg kan det ta 30 minuter. Den här tar fem minuter och

då är journalen, slutanteckningen och kvalitetsregistret klara. Det blir en stor tidsvinst om man tänker att den skulle användas för 10 000 patienter eller fler, säger Göran Wallin.

TexT och foTo:KrisTin LundsTröm

Tebladet nummer 11, 2015 3

Vi är alla delaktiga

Vi närmar oss årets slut och därmed ock-så ett första år med Region Örebro län. Vårt ansvar som samhällsbyggare har i år blivit större, och därmed har också vår betydelse för länsinvånarna ökat.

Vi samverkar mer nu – det sker inom vår egen orga-nisation men också med andra aktörer och inte minst länets kommuner. Samverkan ger oss större förutsätt-ningar att uppnå gemensamt satta mål. Vi får också större kraft och ett gemensamt ansvarstagande. Inom vår organisation finns vi på olika arbetsplatser i länet och det är viktigt att vi alla kan se oss som en del av helheten, en del av Region Örebro län. Vi alla bidrar till att göra hela Örebro län till ett bra län att leva och arbeta i – men också till ett län dit andra vill flytta. Vi alla har en del i detta utvecklingsarbete. Vi har kommit en bit framåt under vårt första år – men har naturligtvis en hel del utmaningar kvar. Jag tror också att vi måste ha klart för oss att ett sam-hällsbygge aldrig blir färdigt. Vi måste vara i ständig rörelse för att utvecklas inom alla våra områden – det är den enda vägen framåt. Just nu befinner sig hela landstings-/regionsektorn i landet i en besvärlig ekonomisk situation. Inom Region Örebro län ökar kostnaderna i en takt som vi inte kan acceptera. Vi är på väg mot ett stort under-skott i flera förvaltningar – och det kommer att bli ohållbart om vi inte snabbt kan bromsa den allt för höga kostnadsutvecklingen. Här måste alla bidra utifrån våra olika roller för att vi ska få snabb effekt. Lyckas vi inte bryta den oacceptabla kostnadsök-ningstakten riskerar vi viktiga satsningar de kom-mande åren. Just nu vidtar vi kortsiktiga åtgärder för att minska kostnader, men dessa kommer att ersättas med en handlingsplan som innehåller långsiktigt uthålliga förändringar. Ett viktigt uppdrag som vi, och hela svenska samhäl-let, har är att vara aktiva i den flyktingsituation som uppstått på grund av väpnade konflikter, förtryck, terror, fattigdom och svält på andra håll i världen. Region Örebro län är en stor organisation med hög kompetens så vi har goda förutsättningar att klara också denna utmaning. Men det påverkar naturligt-vis olika delar av vår verksamhet. Jag vet att många av våra medarbetare nu gör mycket stora insatser för att de som flyr ska få ett bra och värdigt omhän-dertagande. Regionstyrelsen beslutade i början av december att särskilt stärka några områden med nya tjänster för att klara detta uppdrag. För dessa insatser får vi bidrag från staten. När vi är på väg att avsluta 2015 kan jag slutligen konstatera att vi har mycket spän-nande också framför oss. Den kanske största frågan är den så kallade storregionfrå-gan där arbetet med att minska antalet regioner och landsting kom-mer att ta ordentlig fart nästa år. Den statliga indelnings-kommittén som ha fått ansvar för frågan kommer snart att börja rita kartor över en ny regionindelning i Sverige. I det arbe-tet ska vi och övriga aktörer i länet vara aktiva. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka er alla för goda insatser under året som gått och tillönska er God jul och Gott nytt år!

Utblick

RickaRd SimonSSonregiondirektör

region örebro län

Aktuellt

Nära Cancer har utsetts till vinnare i Framtidsgalans kategori Årets insats.

– Det känns jättekul och är en bekräf-telse på att Nära Cancer fyller en viktig funktion, säger Katrin Bartfai Jansson, läkare vid Onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

Tillsammans med Johanna Joneklav, kurator på samma arbetsplats, är hon grundare av näracancer.se. Sajten lan-serades i april 2013 och har sedan dess haft 150 000 besökare.

– Genom Nära Cancer når vi ung-domar och unga vuxna som står nära någon som har cancer. Här får de ställa frågor till vården och dela sina upple-velser med andra. Många som arbetar i vården och inom skolan är också intres-serade av hur de kan förbättra för unga anhöriga och vi håller föreläsningar och workshops för dem, berättar Katrin Bartfai Jansson.

– Informationen och filmerna på Nära Cancer funkar för alla åldrar. De delar som enbart är till för unga anhöriga är Forumet och Snacka, där ungdomarna kan stötta varandra samt Frågor & Svar där de kan ställa sina frågor till sjukvårdspersonal. Jag har vuxna patienter som efter att ha besökt sidan säger ”Nu fattar jag vad cancer är”, och nyligen var det en 8-åring som var inne på sidan och ställde en fråga, säger Johanna Joneklav.

Syftet med Framtidsgalan, som arrang-eras av Framtidsverket, är att lyfta den unga drivkraften inom offentlig sektor.

– Vi hade inte en aning om att vi var

nominerade. Vi blev uppringda och fick reda på att vi hade gått vidare i kategorin Årets insats. Vi trodde nästan att det var ett skämt först, säger Katrin Bartfai Jansson.

Den 24 november fick hon och Johan-na Joneklav åka till Stockholm för att delta på Framtidgalan. Glädjen var natur-ligtvis stor när det visade sig att Nära Cancer vann kategorin Årets insats.

– Att vara med på Framtidsgalan var ett bra sätt att få lyfta fram vårt arbete och göra näracancer.se känt för fler, säger Katrin Bartfai Jansson.

Vad har ni för framtidsplaner för Nära Cancer?

– Vi ska bland annat börja med blog-gare. Vi ska också ämnessortera frågor och svar så att det blir enklare för våra besökare att hitta. Dessutom är planen att vi nästa år ska ha sorggrupper på

nätet för ungdomar som förlorat en förälder i cancer. Tanken är att oavsett vart i landet man bor ska man kunna få hjälp och stöd. Ungdomarna är redan mycket på nätet, så vi tror verkligen på den här idén, säger Johanna Joneklav.

vicToria rydergård

nära cancer prisades för årets insats

Prestigefyllt pris till Kirurgiska kliniken

Vid Framtidsgalan delade Veronica Karlsson från Vision ut pris för Årets insats till Johan-na Joneklav och Katrin Bartfai Jansson på Nära Cancer.

Juryns motivering: Pristagaren av årets insats har med stort hjärta och mycket klokhet betytt mycket för väldigt många. unga anhöriga till cancerpatienter kan nu få rådgivning, stöttning och kunskap från vårdpersonal var de än finns och när de än behöver. samtidigt får de dela sina känslor och tankar med andra i samma situation. vinnarna av årets insats har skapat en mötesplats som genomsyras av kunskap, gemenskap och omtanke. Pristagaren gör stor skillnad för tusentals unga under deras kanske värsta period i livet. det tycker vi är årets insats.

Juryns motivering: årets pristagare har utvecklat en modell för strukturerad journalinformation som löser många av de iT-problem som sjuk-vården brottas med i vardagen. de struk-turerade journalmallarna möjliggör auto-matisk överföring till kvalitetsregister, kunskapsstyrning genom integrering av vårdprogram och kontinuerlig uppfölj-ning av vårdens resultat och kvalitet. en genomtänkt och föredömlig implemen-tering av det nationella e-hälsoarbetet på kliniknivå till stor nytta för både verk-samhet och patienter.

Hrönn Hreidar-sdottir Larsson, Göran Wallin och Britt-Marie Horttana.

...Rickard Simonsson, regiondirektör.

Just nu kommer många flyktingar till Sverige. Region Örebro län är en av flera aktörer som hanterar flyktingsituationen i länet.

Hur påverkas vår organisation av flyktingsituationen?

– Vi påverkas naturligtvis av situationen i vårt land, i Europa och i världen. Men i dagsläget är Region Örebro län, med sina sam-lade resurser, tillräckligt starkt för att klara uppgiften på ett bra sätt. För oss handlar det i första hand om att möta och behandla människor som är i behov av vård. Men som stor regional aktör kan vi också påverkas på andra sätt.

Vilka av våra verksamheter påverkas i dag?

– Det är ansträngt framför allt på vårdcentraler och hos folktand-vården på orter som har asylboen-den. De får fler patienter och det påverkar den dagliga verksamhe-ten. Även Tolk- och översättarser-vice och Asyl- och invandrarhälsan märker av det ökade antalet asylsö-kande i länet.

Vad görs för att underlätta för de verksamheter som berörs?

– Hittills har det framför allt handlat om ändrade arbetssätt och rutiner och till viss del omflytt-ning av personal. Vi har också fått ett uppdrag från regionstyrelsen att ta fram en plan för hur flyk-tingsituationen ska hanteras både på kortare och längre sikt. Utifrån det pågår nu arbete med en hand-

lingsplan för att stödja berörda verksamheter. Regionstyrelsen har också bland annat beslutat om en resursförstärkning till vårdcentra-ler, mödra- och barnhälsovård samt Asyl- och invandrarhälsan.

– En del av arbetet drivs också nationellt, genom samarbete i Sveriges Kommuner och Lands-ting, SKL. Det handlar till exem-pel om regeländringar som kan underlätta för vår verksamhet.

Vad innebär det ekonomiskt? – Vi får statlig ersättning för

kostnader för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande utifrån ett schablonbelopp. Vi kan också söka ersättning i efterhand för de kostnader som inte täcks av schablonen. Utöver det fick lands-tingen och kommunerna i början av november ett statligt tillskott på 9,8 miljarder kronor för att hantera flyktingsituationen. Region Örebro län får 63 miljoner kronor. Exakt hur pengarna ska fördelas hos oss är inte bestämt.

Hur påverkar flyktingsi-tuationen vår organisation på längre sikt?

– Det är svårt att förutse. Hur situationen utvecklas beror på faktorer som hur konfliktläget i världen utvecklas, hur andra länder agerar och vilka beslut som fattas i Sverige på natio-nell nivå. Även om vi inte vet hur framtiden kommer att se ut arbetar vi i handlingsplanen med olika utvecklingsscenarier för att förbereda oss. Det vi gör idag har betydelse för vår gemensamma framtid. Idag behöver de som söker asyl oss, och Sverige behö-ver på sikt fler medborgare som bygger landet. Historiskt har all-tid en större befolkning inneburit bättre förutsättningar för tillväxt, och det ger också förutsättningar för en förbättrad välfärd.

Maja BloM

Tebladet nummer 11, 20154

NYHETER I KORTHET

Ny avgift för läns-trafikens resekortLänstrafiken Örebro ska börja ta ut en avgift på 30 kronor för Resekortet från 1 januari 2016. Den som redan har ett kort berörs inte. Avgiften ska täcka kostnaderna för korten. Man kan registrera sitt kort och få en borttappat-garanti för att inte förlora kortet och pengarna som är på kortet. Borttappat-garantin gör att man kan spärra kortet och få ett nytt kort, laddat med samma värde som det gamla, utan extra kostnad.

KOLLEKTIVTRAFIK

Fler platser på Kävesta nästa årKävesta folkhögskola räknar med att kunna erbjuda 20 extra platser 2016. På www.kavesta.fhsk.se och www.fellingsbro.fhsk.se kan du läsa mer om Region Öre-bro läns två folkhögskolor.

UTBILDNING

Ny utbildning i informationssäkerhet och sekretessNu har en webbaserad utbildning i informa-tionssäkerhet och sekre-tess tagits fram för dig som jobbar i Region Öre-bro län.

– Syftet med utbildningen är att höja kunskapsnivån och öka säkerhetsmedvetandet hos med-arbetarna, säger Mikael Ericsson, informationssäkerhetssamord-nare i Region Örebro län.

Utbildningen har tagits fram på regionkansliet i samarbete med andra landsting och regioner.

– I första hand riktar sig utbild-ningen till medarbetare som kom-mer i kontakt med patientuppgif-ter, men alla medarbetare inom

Region Örebro län kan genomgå och ha nytta av utbildningen, berättar Sofia Öhrman, enhets-chef och regionjurist.

Via intranätet

Utbildningen, som nås via en länk på intranätet, kan göras indivi-duellt eller i grupp, exempelvis i samband med en arbetsplatsträff eller liknande.

– Den är webbaserad och består av filmavsnitt på olika teman. Varje avsnitt avslutas med några påståenden och frågor som del-tagaren ska svara på, säger Sofia Öhrman.

De avsnitt som tas upp är behö-righeter och inloggning, journa-

ler, sekretess och loggar, internet, elektronisk kommunikation, film och foto samt manuella rutiner.

– Filmerna är bra diskussions-underlag och utbildningen kan med fördel genomföras flera gånger, både individuellt och i grupp, berättar Mikael Ericsson.

Det går också att avbryta utbildningen för att återuppta den vid ett senare tillfälle

De medarbetare som genomgår utbildningen individuellt kommer att registreras och ansvarig chef kan ta del av vilka som genom-fört utbildningen i Region Örebro läns utbildningsplattform SABA.

– Om utbildningen genomförs i grupp ska den ansvariga che-

fen skriva en deltagarförteckning över de medarbetare som genom-gått kursen, säger Sofia Öhrman.

Efter att ha deltagit i utbildning-en kan medarbetare som kommer i kontakt med patientuppgifter skriva på en ny sekretessförbin-delse. Den finns på intranätet.

På http://intra.orebroll.se/e-learning-informationssakerhet-och-sekretess/ hittar du länken till utbildningen i sekretess och informationssäkerhet. Har du frågor om utbildningen kan du kontakta personal vid enheten för juridik och informationssäkerhet på regionkansliet.

victoria rydergård

Samarbete och nytänkande är framgångsfaktorer i KarlskogaHallå där...

Haider Salam jobbar i vanliga fall på akutmottagningen på Karlskoga lasarett. Eftersom han pratar arabiska har han lånats ut till Karolina vårdcentral för att kunna hjälpa till med de patienter som kommer från det närbelägna asyl- boendet.

CHATT OCH VIDEOMÖTEN

lync har bytt namn till Skype Lync är Region Örebro läns program för chatt, ljud- och videomöten sedan en tid tillbaka. Nu har Lync bytt namn till Skype för företag. Regionservice IT har upp-daterat programmet på alla datorer. Utseendet på pro-grammet är lite annorlunda och påminner om det pri-vata Skype, men menyer och funktioner ser fortfarande ut ungefär som tidigare i Lync. På intra.orebroll.se/skype kan du läsa mer.

i region Örebro län samordnas arbetet kring det ökade antalet asylsökande i en arbetsgrupp med representanter från alla förvalt-ningar och särskilt berörda verk-samheter. På http://intra.orebroll.se/flyktingsituation kan du läsa mer.

Anna-Lena Kjellgren, avdelningschef på akutmottagningen på Karlskoga lasarett, och Katrin Eriksson, verksamhetschef på Karolina vårdcentral.

Köper vårdplatser av attendoEfter en ny upphandling är det klart att Region Örebro län fortsätter köpa vårdplatser av Attendo Rynningeviken. De 18-20 platserna ska avlasta sjukhusens akutsjuk-vård med patienter som är medicinskt färdigbehandlade på sjukhus, men som inte har kommit till ett vårdboende i kommunerna än.

VÅRDPLATSER

FÄRDTJÄNST

extra hjälpmedel tillåts i färdtjänstenNu kan färdtjänstkunder med funktionsnedsättningar ta med sig fler än ett hjälpmedel när de reser med färdtjänst. Sats-ningen är en del av arbetet med att förbättra servicen till färd-tjänstkunderna. På http://intra.orebroll.se kan du läsa mer.

Att få vården att fungera när man plötsligt får ett asylboende på orten och hundratals nya patienter som inte kan svenska är en utmaning. I Karlskoga har man löst situationen genom samarbete och nytänkande – och både patienter och personal är nöjda.

I september i år öppnade ett nytt asylboende i Karlskoga med plats för 450 personer.

– Allt gick väldigt snabbt, men vi förstod på en gång att vi var tvungna att samarbeta för att få koll på patientflödena, säger Katrin Eriksson, verksamhetschef på Karolina vårdcentral.

Personal från ambulansen, aku-ten och vårdcentralen samlades tillsammans med områdeschef Lena Adolfsson. Hur skulle man fånga upp de nyanlända patien-terna och få dem att söka vård på rätt plats?

– Vet man inte vart man ska vända sig för att få vård när man kommer till ett nytt land vänder man sig automatiskt till sjukhuset, konstaterar Anna-Lena Kjellgren, avdelningschef på akutmottag-ningen på Karlskoga lasarett.

Pratar arabiska

På akuten jobbar undersköterskan Haider Salam. Han kom till Sve-rige som flykting när han var 13 år gammal. Eftersom Haider pra-tar arabiska och dessutom hade sagt att han ville göra något för att hjälpa de flyktingar som kom till det nya asylboendet kom Anna-Lena Kjellgren med förslaget att han skulle lånas ut en tid till Karolina vårdcentral.

– Eftersom många av de asylsö-kande talar arabiska ville vi kunna fånga upp dem snabbt och lotsa dem till rätt vårdnivå. Vi etable-rade därför kontakt med asylbo-endet och berättade att vi har en

person här på vårdcentralen som pratar arabiska, berättar Katrin Eriksson.

– Mitt uppdrag är att sortera patienterna redan i kassan – vilka behöver hjälp direkt och vilka kan vänta, berättar Haider Salam.

– Vi har avsatt speciella läkar-tider till den här patientgruppen. Många söker vård, men flödet blir hanterbart i och med att Haider snabbt kan fånga upp patienterna och hjälpa dem rätt. Han kan prata med patienterna på deras språk och vi behöver inte använda telefontolk. Han kan dessutom det svenska sjukvårdssystemet, säger Katrin Eriksson.

Tryggare patienter

– Patienterna känner sig tryg-gare när de kan berätta om sina problem på sitt eget modersmål. De söker sig hit till vårdcentralen för att få hjälp med allt från för-kylningar till att få ny medicin, berättar Haider Salam.

– Vi har tagit fram informa-tionsskyltar på arabiska och Hai-der har hjälpt till med att ta fram en mall med olika fraser på ara-biska som vi kan använda oss av för att kommunicera med patien-terna, säger Katrin Eriksson.

– Har jag tid och möjlighet att hjälpa till händer det att jag följer med patienter till Folktandvården en trappa upp eller till apoteket som ligger en trappa ner. Det är praktiskt att allt finns samlat i samma hus, konstaterar Haider Salam.

– Vi som träffar de asylsökan-de har en ständig kontakt och stämmer av med varandra. Vad fungerar? Vad fungerar inte? Vi fick snabbt till en grundstruktur, men har inte varit rädda för att förändra vårt arbetssätt om det är något som inte fungerat, säger Katrin Eriksson.

Utlåningen av Haider Salam har inneburit att man från akutmot-tagningens sida har fått förändra

schemat på vardagar och ersätta honom de helger han skulle ha jobbat på akuten.

– Även om vi naturligtvis gärna skulle ha haft Haider hos oss så ser vi att han gör ett mycket bra jobb på vårdcentralen just nu. Det är ett högt patienttryck och det är viktigt att de får en personlig kontakt och insyn i hur svensk sjukvård fungerar. De asylsö-kande som finns här i Karlskoga är vana vid att få god vård och har en högre tilltro till antibioti-kans läkande effekt. Det blir lätt kulturkrockar. Då är det bra att Haider finns där och kan berätta om att vi i Sverige är restriktiva med antibiotikaförskrivning och varför vi är det, säger Anna-Lena Kjellgren.

Uppskattas av alla

Mohamed Raheem, Ysra Odeb och barnen Kayia och Adnan är nöjda med att kunna besöka Karo-lina vårdcentral och få hjälp på arabiska.

– Vi känner oss lugnare och tryggare. Haider förklarar hur det fungerar här. Vi har bland annat fått lära oss att ni inte använder antibiotika på samma sätt som man gör i Irak där vi kommer från. Vi har också fått information från tandhygienisten att vi som föräldrar ska hjälpa till att borsta barnens tänder, berättar Moha-med Raheem.

På Karolina vårdcentral kom-mer man nu även att få två ara-bisktalande läkare, en AT-läkare och en underläkare.

– Det kommer också att under-lätta. Att de asylsökande kan få hjälp på sitt eget modersmål ska-par trygghet och är uppskattat av både patienter och personal, säger Katrin Eriksson.

text:victoria rydergård

foto:kristin lundström

Tebladet nummer 11, 2015 5

samarbete och nytänkande är framgångsfaktorer i karlskoga

Haider Salam hjälper till och tolkar när Ysra Odeb, Mohamed Raheem och deras barn Kayia och Adnan träffar distriktssköterskan Åsa Person.

kulturfokus på barn och ungaDet är stort fokus på barn och unga i den nya kultur-planen som röstades ige-nom i Regionfullmäktige den 16 november.

– Den prioriterar kultur för alla med särskilt fokus på barn och unga, säger Irén Lejegren (S), ord-förande i nämnden för regional tillväxt.

Kulturplanen börjar den 1 janu-ari 2016 och ska gälla till 2019.

Demokrati, kulturell mång-fald och inkludering är viktiga utgångspunkter för kulturplanen. Liksom gränsöverskridande sam-verkan.

– Ett fritt och tillgängligt kul-turliv är avgörande för den demo-

kratiska utvecklingen och för såväl personlig som regional till-växt, säger Bengt Storbacka (S), ordförande i nämnden för kultur, bildning och ideella sektorn.

Kulturområden som ska utvecklas vidare i ett första steg är dans, litteratur, bild och form, samt fortsatt utveckling av Öre-bro läns museum. Dessa utveck-lingsområden fick också förstärkt finansiering i nästa års budget.

Kulturgaranti

Ett arbete med en regional kul-turgaranti för barn och unga i förskola och skola har påbörjats och kommer att utredas mer sys-tematiskt under 2016.

Haider Salam jobbar i vanliga fall på akutmottagningen på Karlskoga lasarett. Eftersom han pratar arabiska har han lånats ut till Karolina vårdcentral för att kunna hjälpa till med de patienter som kommer från det närbelägna asyl- boendet.

Läs mer om utvecklingen på intra.orebroll.se/H-huset

För att trygga framtidens vård krävs ändamålsenliga lokaler. Det nya H-huset kommer att byggas norr om dagens A-hus och innehålla delar av länets högspecialiserade vård. Nu förbereds området längs Södra Grev Rosengatan för byggstart. Gatan har fl yttats och grävarbete pågår för ny pumpstation, kulvert och förstärkt elförsörjning till sjukhusområdet. Var försiktig runt arbetsområdet, följ skyltning och var upp-märksam på tillfälliga in- och utfartslösningar till A-huset och B-huset under vintern 2015 och våren 2016.

Vi bygger framtidens vård – förberedande arbete vid Södra Grev Rosengatan,USÖ

God mat och dryck och musikalisk underhållning – det är vad som stod på programmet när Region Örebro läns 25-årsjubila-rer traditionsenligt fira-des på Hjalmar Bergman-teatern i Örebro.

Festkvällen inleddes med väl-komstdrink, snittar och mingel

innan det var dags att dela ut min-nesgåvorna till de 111 av årets totalt 124 jubilarer som var på plats. Populäraste gåvan var ett set bestå-ende av halsband och örhängen i silver designade av Efva Attling.

– Jag hoppas att det här är en kväll ni ska bära med er länge framöver. 1990 var året då ni blev anställda. 25 år kan tyckas

vara väldigt lång tid, men när åren har gått funderar man på

vart de tog vägen. Vår regions viktigaste resurs är personalen. Utan er skulle vi inte ha något att erbjuda. Ni är alla viktiga, oavsett var ni befinner er i verksamheten, sa regionstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), i sitt tal till jubilarerna.

Efter att minnesgåvorna delats ut var det dags att äta en läcker

festtallrik bestående av bland annat rökt fläskfilé, Sweetchilimarinerad kycklingfilé på spett, Västerbotten-paj, äppelcoleslaw och kräftaioli.

Direkt efter middagen drog underhållningen igång. I år var det Niklas Strömstedt som bjöd på en kavalkad av sina hitlåtar.

Efter en paus för att dricka kaffe och äta chokladpraliner avslutades

Tebladet nummer 11, 20156

Frestande kväll för 25-årsjubilarer

Niklas Strömstedt underhöll genom att spela en kavalkad av sina mest kända hitlåtar. Han drog också ner stora skrattsalvor när han berättade om hur han som liten pojke låg på sjukhus och blev livrädd varje gång han blev skjutsad i kulvertarna och passerade huvudförrådet.

Regionstyrelsens ordförande, Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), delade ut allt från konst-glas till smycken.

Jansson Frestelser bjöd på en fartfylld show med allt från discolåtar till Magnus Uggla-hits. Det var 111 jubilarer som fick komma upp på scenen i Hjalmar Bergmanteatern och ta emot gåvor av regionstyrelsens ordfö-rande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

Artisten Niklas Strömstedt och gruppen Janssons Frestelser underhöll

25-årsgåvan

Tebladet nummer 11, 2015 7

– Jag flyttade hit för job-bets skull och sedan blev jag kvar, men jag har bytt Örebro mot Karlskoga.

Det berättar Susanne Savonen när hon och maken Bert slagit sig ner för att äta kvällens festmåltid.

I sin vackra samedräkt drar Susanne Savonen blickarna till sig.

– Dräkten kommer från Vapstens sameby, berättar hon.

Susanne Savonen jobbar som röntgensjuksköterska på Karlskoga lasarett – ett jobb som hon verkli-gen trivs med.

– Utvecklingen har gått i raket-fart. När jag började framkallade vi bilder. Idag är allt digitalt, kon-staterar hon.

Vad har varit roligast under de här 25 åren?

– Vilken svår fråga! Jag kan inte nämna något speciellt, utan får nog svara all utveckling inom yrket, säger Susanne Savonen.

Som minnesgåva har hon valt en herrklocka.

– Jag börjar få dålig syn och det blir lättare att se med en större urtavla. Dessutom är det snyggt, säger Susanne Savonen.

Hon hoppas att Måns Zelmer-löw ska vara kvällens hemliga gäst. Maken Bert hoppas på Lena Philipsson.

– Jasså, nu kryper det fram. Jag trodde att du ville se Lill-Babs, säger Susanne Savonen och skrat-tar.

Utveckling i raketfart

– Jag trivs jättebra och gillar verkligen kon-takten med barnen och deras familjer.

Det säger Maria Torbidoni-Andersson, som jobbar som undersköterska på Barn- och ung-omskliniken på USÖ.

Att hon skulle stanna i 25 år hos samma arbetsgivare var inget hon funderade på när hon började jobba.

– Jag tänkte inte så långt fram-åt. Jag var bara 18 år när jag började, berättar hon.

Som minnesgåva har hon valt ett guldhalsband.

– Jag gillar inte silver, konsta-terar hon.

Med sig till festkvällen har hon

maken Peter Andersson. Han har höga förväntningar på kvällen.

– Jag har hört att det ska bli uppträdande av hemliga artister. Det ska bli spännande att se vilka de är, säger Peter Andersson.

Vilka artister hoppas ni att det är?

– Jag hoppas på Björn Skifs, säger Maria Torbidoni-Anders-son.

– Oj, vilken svår fråga. Jag hoppas nog på Jill Johnson. Hon är väldigt bra, säger Peter Anders-son.

– Egentligen spelar det ing-en större roll. Det blir nog bra oavsett, säger Maria Torbidoni-Andersson.

Var 18 år när hon började– Jag har ett trevligt arbete och bra arbets-kamrater. Det är därför jag har stannat så länge.

Det konstaterar Kerstin Holm, undersköterska på fertilitetsen-heten på USÖ.

Tillsammans med sin dotter Maria Bergdahl har hon kommit till Hjalmar Bergmanteatern för att fira sina 25 år som anställd.

Hur har jobbet som under-sköterska förändrats under de 25 år som du har jobbat?

– Det har blivit mer administra-tiva uppgifter än när jag började och mer datateknik. Utvecklingen kring fertilitet har gått och går fortfarande framåt med storm-steg. Det är spännande att få vara

med om den utvecklingen, säger Kerstin Holm.

Hon och dottern Maria ser fram emot att få umgås den här kväl-len. Båda är nyfikna på vad som ska hända under festkvällen.

– Vi har höga förväntingar, säger Maria Bergdahl.

– Det ska bli kul att få ta emot present. Jag har valt ett set bestå-ende av halsband och örhängen i silver designade av Efva Attling. Jag blev glad när jag såg att man kunde välja det. Jag gillar Efva Att-lings smycken, säger Kerstin Holm.

– Det ska bli kul att få se mamma gå upp på scenen och hämta sin present. Bara hon inte ramlar, säger Maria Bergdahl och skrattar glatt.

Bara inte mamma ramlar

– Jag hade faktiskt inte kunnat tro att jag skulle stanna så länge, men de här 25 åren har gått fort.

Det konstaterar Hamid Barakat när han och hustrun Asma El Abrichi avnjuter kaffe och prali-ner i pausen av festföreställning-en i Hjalmar Bergmanteatern.

– Yrket har förändrats till det bättre under de här 25 åren, säger Hamid Barakat som jobbar som skötare inom psykiatrin på USÖ.

Till minnesgåva har han valt en guldklocka – till sin fru.

Att som anställd bli firad av sin arbetsgivare tycker Hamid Bara-kat känns stort och högtidligt.

– Den här kvällen kommer

verkligen att bli ett minne för livet. Jag känner att arbetsgivaren är tacksam över det arbete jag har utfört. Jag känner mig stolt över att få vara med om en sådan här kväll. Det känns i hjärtat, säger Hamid Barkat.

– Det är jätteroligt att som anhörig få följa med en sådan här kväll. Det har varit fantastisk mat och bra underhållning. Niklas Strömstedt var väldigt bra, säger Asma El Abrichi.

Vad har ni för förväntningar på resten av kvällen?

– Att den ska fortsätta var lika trevlig. Det ska bli kul att se vilka artister som ska uppträda nu efter pausen, säger Hamid Barakat.

”Det känns i hjärtat”

kvällen med en fartfylld show av gruppen Janssons Frestelser, som bjöd på bland annat disco-, schla-ger- och Magnus Uggla-låtar.

På intranätet kan du se fler bil-der från firandet.

text:Victoria ryDergårD

foto:kristin lUnDström

Frestande kväll för 25-årsjubilarer

Regionstyrelsens ordförande, Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), delade ut allt från konst-glas till smycken.

Det var 111 jubilarer som fick komma upp på scenen i Hjalmar Bergmanteatern och ta emot gåvor av regionstyrelsens ordfö-rande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

25-årsgåvan

Tebladet nummer 11, 20158

Städavdelningen, Områ-de försörjning, inom Regionservice tillde-las Region Örebro läns kvalitetspris Diaman-ten 2015 för projektet ”Slutstädning vid patien-tens flytt/hemgång”.

Priset, en statyett av konstnären Karin Ward och 50 000 kronor, togs emot av gruppchef Ilona Gunnersen och avdelningschef Eva Gustafsson vid årets Dia-mantendag i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.

– Att vinna Diamanten är ett

stort erkännande för vårt arbete. Vi är både stolta och jättegla-da, menade Eva och Ilone, som snabbt omringades av glada med-arbetare inom städavdelningen.

Projektet startade inför somma-ren 2014, då det var mycket svårt att rekrytera sjuksköterskor till vår-den. Sjukhusledningen på USÖ bad om hjälp för att hitta lösningar som kunde avlasta vårdpersonalen och minimera stängningen av vårdplat-ser under semesterperioden.

”Vi behöver er hjälp”

– 27 mars 2014. Jag glömmer

aldrig datumet då vi ordnade ett möte för att berätta för städper-sonalen om uppdraget som vi arbetat fram. Det var ett stort uppdrag och de visste fortfarande ingenting, förklarade avdelnings-chef Eva Gustafsson under Dia-mantendagen.

– Med på mötet var USÖ:s samordningssjuksköterskor som vädjade och sa ”vi behöver er hjälp och vi litar på er”. Vår per-sonal växte och ville också ta ett större ansvar.

Projektet drogs igång och under sommaren 2014 genom-

förde städavdelningen 1 110 slut-städningar runt om på USÖ. Det ledde till att vårdpersonal frigjor-des för mer patientarbete, samti-digt som städpersonalen stärktes i sina roller. Ett annat viktigt mål i projektet var att minimera smittspridningsrisker med tydliga gränsdragningar mellan vård och städ. Och genomförda punktpre-valensmätningar visar att de vård-relaterade infektionerna minskat.

Löst vardagsproblem

Av juryns motivering framgår att projektet varit framgångsrikt:

”Städavdelningen har på ett sys-tematiskt, problemorienterat och generaliserbart sätt, löst två av vårdens viktiga vardagsproblem”.

– Arbetsmodellen som blivit permanent har även spridits till Lindesbergs lasarett, konstaterade Eva Gustafsson.

– Nu ska vi använda Dia-mantens prispengar till ytterli-gare kompetensutveckling inom hygienområdet.

Sammanlagt kom det in 16 bidrag till årets upplaga av regio-nens utvecklings- och kvalitets-pris Diamanten. Av dessa utsågs

Städavdelningen blev årets DiamantenvinnareEtt lyckat projekt som blivit permanent och spridits till flera

Stor glädje när städavdelningen blev årets vinnare av Diamanten.

Gregor Zubicky berättade om Svenska kammaror-kestern.

Moderator Anders Ahlsson.

Samtliga vinnare på scenen. Lindesbergs lasarett, Städav-delningen och Familjerådgivningen samt dagens Bästa poster-vinnare Fredrik Holländare, Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling. Postern handlade om inter-netbaserad kognitiv beteendeterapi för depression.

Tebladet 6/144

Arbetet med att hitta en personallösning på USÖ inför sommaren har pågått sedan innan års-skiftet. – Vi visste att 2014 skulle bli ett besvärligt år efter-som att det examineras färre sjuksköterskor, det visste vi redan i höstas, säger Åsa Thor Gustafs-son HR-chef USÖ.

Med färre sjuksköterskor uppstod behovet av att renodla arbetsupp-gifterna inom de olika yrkesgrup-perna.

– Det handlar inte om att överta vårdpersonalens uppgifter utan om att de ska få avlastning, säger

Åsa Thor Gustafsson.

Hon menar att det hand-lar om att använda kompetensen på rätt sätt.

– Det är som att säga att alla kan städa, men att arbeta med städ är en kompetens i sig, att jobba i köket är en kompetens. Sen är det klart att alla hjälps åt när det behövs, säger hon.

Hon ser även att vårdpersona-len skulle kunna avlastas inom de administrativa bitarna.

– Vi har nog gått för långt när vi tänkt att sjuksköterskorna ska kunna göra allt men det har ju fungerat när det funnits tillgång, säger hon.

Vem gör vad

Frågan om vem som gör vad inom sjukvården är inte ny.

– Ur kris föds kreativitet, man tvingas ta tag i frågan. I det läge vi är i nu fanns det möjlighet att ta tag i bollen, konstaterar Åsa Thor Gustafsson.

Hon ser fram emot att se hur projektet faller ut under somma-ren och hoppas att det är något de kan bygga vidare på framöver.

– Det ska bli jättespännande att

se hur det här går. Rätt person gör rätt sak – det låter som en lätt sak, säger hon.

Olika lösningar

Hon berättar att de på infektions-kliniken gjort en mer långtgående lösning där de anställt personal att sköta köket. Och hur de i Norge har en annan kategori anställda på sjukhusen som arbetar med service.

– Jag hoppas att det här kom-mer att bestå till viss del även om det kanske inte blir i samma omfattning som under sommar-månaderna, säger hon.

EvElina Åström

Cirka 40 extra vikarier sätts in för att avlasta vårdpersonalen under sommaren. – Vi har full respekt och förståelse för att sjuk-vårdspersonalen inte hin-ner med allt, säger Mia Kling försörjningschef på Lovs.

Mia Kling har under våren arbetat med Eva Slätmo och övriga che-fer för att försöka planera en lös-ning som gör att vårdpersonalen kan fokusera på vården i sommar.

– Städpersonalen ska bland annat hjälpa till med uppackning av leveranser till förråden. En nyhet är att städ inte tidigare hjälpt till att bädda sängar. Nu har samråd skett med vårdhygien på USÖ och ett utbildningspaket har tagits fram. All personal på städ har genomgått utbildning i

rengöring av patientnära ytor, ren-göring och bäddning av sängar samt en uppdate-ring i smitt-städning så att städperso-nalen har så bra förutsättningar som möjligt att göra ett bra jobb.

– Kostenheten kommer förut-om att hjälpa till med kostservice även till exempel att gå in och ta transporter, säger hon.

Fokusera på vård

Genom att omfördela de kring-liggande arbetsuppgifterna och ta stöd från transport, kost och städ kommer sjukvårdspersona-len kunna lägga full fokus på omvårdnadsarbetet.

– Transport sätter in extra trans-portörer och kör sängtransporter. Vi tar fram kartor så att de vet vart de ska med patienterna, berättar Mia Kling. Det är en yrkesgrupp som behövs dygnet runt på aku-ten.

Bra samarbete

Hon berättar att de haft ett bra samarbete med Arbetsförmed-lingen i rekryteringen av personal till de olika verksamheterna som möter kravprofilerna.

– Vi rekryterar 23 extra vikarier på kost, ungefär tio på städ och sex på transport.

Det nya upplägget för att klara sommaren togs fram under våren, på sjukvårdens initiativ, då de gjort en kartläggning av personal-läget inför sommaren.

– Eva Slätmo bjöd in alla verk-samheter på sjukhuset tillsam-mans med mig och där diskute-

rade vi deras behov och vad de behöver hjälp med, säger Mia Kling.

Hon berättar att de även pla-nerat om lite semestrar för att ha backupper om behovet skulle uppstå. Det har varit ett omfat-tande arbete och nu ska sommar-servicepersonalen få utbildning och introduktion innan de går på inför sommaren.

– Jag är oerhört tacksam för att USÖ visat oss det här förtroendet och att vi kan vara ett stöd åt dem. Vi kommer att göra vårt allra bästa för att de ska känna att det blir en bra satsning, säger Mia Kling. Det har varit en positiv resa och vi upplever att vi kom-mit vården närmare och vi förstår deras behov bättre.

EvElina Åström

40 vikarier ger förstärkning i sommar

Servicepersonal ska stötta vårdpersonalen

NYHETER I KORTHET

Boka cellprovtag-ning på webbenFrån vecka 34 kan patienter som tillhör Adolfsbergs eller Hallsbergs vårdcentral boka om eller avboka sin tid för gynekologisk cellprovskon-troll via e-tjänsten Mina vårdkontakter på 1177.se. Om försöket faller väl ut införs webbombokning på länets övriga vårdcentraler under hösten. I Örebro län kallas alla kvinnor mellan 23 och 59 år regelbundet till gynekolo-giska cellprovskontroller. – Tyvärr kommer inte alla på kontrollerna, och det gör att vi riskerar att missa cell-förändringar som senare kan leda till cancer, säger Yvonne Skogsdal, samordnande barnmorska på mödrahälso-vårdsenheten. Hennes förhoppning är att webbombokningen ska leda till att fler väljer att gå på cellprovskontrollerna som äger rum på barnmorskemot-tagningarna. E-tjänsten Mina vårdkon-takter nås via 1177 Vårdgui-dens webbplats 1177.se.

E-HÄLSA

Landstingsfullmäktige har beslutat att orebroll.se blir regionorebrolan.se från 1 januari 2015. Då byts även epostadresser ut. De nya epostadresserna blir förnamn.efternamn@regionorebrolan.se. Landstingsfullmäktige beslutade även om att skapa ett samverkansråd för länets kommuner och den nya regio-nen från den 1 januari 2015.

REGIONBILDNINGEN

ny epostadress och webbadress

Åsa Thor Gustafs-son

Mia Kling

Meryem Demirel, kostser-vice, Jens Andersson, trans-port och Julia Spetsmark, städ, jobbar i sommar för att stötta vården.– Det känns bra och man känner verkligen att man gör nytta. Det är väldigt positivt att personalen kan fokusera på det de är utbil-dade till, säger Jens Anders-son, som själv är läkarstu-dent och han berättar att han tänkt mycket på just de här frågorna.Julia Spetsmark tycker det är bra att hon som jobbar som städpersonal gör det hon kan för att underlätta för personalen på avdel-ningarna.Meryem Demirel håller med.– Man märker att de är tacksamma att vi finns där och stöttar. Vi underlättar mycket för sköterskorna, säger hon.

Fler tåg irusningstrafikDet ska bli fler tåg i rus-ningstrafik mellan Örebro, Stockholm, Eskilstuna och Västerås. För Örebro län innebär det att det går två direkttåg i timmen mel-lan Örebro och Stockholm, ett via Västerås och ett via Eskilstuna på morgon och eftermiddag. Det innebär också ett långsiktigt åtagande för trafik från Hallsberg till Stockholm via Katrineholm samt viss direkttrafik till Arlanda. Det kommer att bli utökning av utbudet med 30 procent. Start för den nya tågtra-fiken planeras börja under 2017.

KOLLEKTIVTRAFIK

Tebladet nummer 11, 2015 9

Städavdelningen blev årets Diamantenvinnare

Jesper Esbjörns-son jobbade för Lovs på akuten i somras.

– Jag förstår att det är stressigt för ordinarie

personal att göra det vi gjorde. Det känns som

ett slöseri att sjukskö-terskor och underskö-

terskor ska syssla med jobb som de är över-

kvalificerade för.Han kände att hans arbete verkligen gjorde

skillnad de dagar per-

sonalen hade mycket att göra. – När vi hade tid över brukade vi baka

till personalen också. Jag tror att det gav dem

lite energi, rent men-talt. Det blev som ett

litet tack för att många av dem hoppade in och

jobbade extra på som-maren.

I somras anställdes 40 personer på Lednings- och verksamhetsstöd, Lovs. De jobbade med städ, kost samt trans-port- och logistikser-vice för att avlasta vårdavdelningarna så att vårdpersonalen kunde fokusera mer på vården.

– Försöket har fått mycket positiv respons från vården

och det har även väckt stort

intresse hos andra landsting i Sverige eftersom det är

brist på läkare och sjukskö-terskor i hela landet, säger

Mia Kling som är försörj-ningschef på lednings- och

verksamhetsstöd, Lovs.Jobbar med rätt sakerAtt ha servicepersonal på

vårdavdelningarna handlar om att vården ska få avlast-

ning.Utvärderingen av somma-

ren visar att nästan alla vårdavdel-ningar varit nöjda.– De fles-ta har gett oss runt åtta, nio

poäng av tio. Det har varit många positiva kommenta-

rer. Det har också kommit synpunkter på hur stödet kan

bli ännu bättre. Det gör att vi

har lärt oss mycket om hur de som jobbar på vårdavdel-

ningarna vill ha det, säger Mia Kling.Ska det här försöket

fortsätta?– Det är inte klart. Men

det pågår diskussioner. Jag vet att det finns en del avdel-

ningar som ska fortsätta med servicepersonal fram till jul

och sedan utvärdera, säger Mia Kling.

KRISTIN LUNDSTRÖM

På infektionskliniken ska

sommarens försök fort-

sätta som pilotprojekt och sedan utvärderas.– Vi tycker att det är jättebra. Det

är rätt person på rätt plats och

vi som är utbildade för vård och

omsorg tar hand om patienten,

medan städ- kök och transport-

personal tar hand om det de är

bra på, säger Ulrika Andersson,

som är avdelningschef på infek-

tionsklinik.Hon tycker det är bra, särskilt

med tanke på att det råder brist på

sjuksköterskor.

– Alla är positiva till det här

för det ger avlastning och är kva-

litetshöjande. Det viktigaste är

att vi får mer tid till patienten,

konstaterar hon.

Tebladet 9/14

3

I ständig förändringV i lever i förändringens tid. Allt annat

vore förstås både onaturligt och

oönskat. Ibland kan det tyckas som

om allt vi talar om är pågående eller

kommande förändringar.

För mig är det både spännande och nödvändigt.

”Det vi vill ska bestå, måste vi förändra” – det är

ett citat som ganska bra fångar vår situation och

vårt arbete. Vi har en verksamhet som vi måste

vårda, och det innebär att vi ständigt måste se

över hur vi arbetar. Det gäller såväl i ett dagligt

arbete, som i hur vi organiserar, leder och styr

verksamheten. Det spelar roll för våra resultat hur

vi arbetar och hur vi organiserar oss.

Det finns nu flera skäl till att en förändring är

nödvändig när det gäller hälso- och sjukvården.

Ett är ganska tydligt, och vi påminns om det

regelbundet. Vi vill skapa kvalitativ och jämlik

vård i hela länet och på ett bra sätt bidra till detta

i landet som helhet. Vi vill förkorta väntetider och

bli bättre på att leva upp till vårdgarantin. Vi ska

också göra det på ett kostnadseffektivt sätt.

Landstingsstyrelsen gav mig i september 2013 i

uppdrag att tillsätta fyra utredningar för att bygga

en starkare och mer sammanhållen hälso- och

sjukvårdsorganisation. Nu har utredaren lagt

fram sina förslag för närsjukvård och utvecklad

produktionsplanering. Utgångspunkter har varit:

Ett tydligt fokus på patientens bästa, jämlik vård

i hela länet, hög tillgänglighet och kvalitet, effek-

tivt användande av kompetens, personal, lokaler

och ekonomi. Utredaren har lagt sina förslag. Under oktober

månad pågår analyser av utredarens slutsatser. Den

30 oktober tar landstingsstyrelsen ställning till fort-

satt genomförande av förändringsprocessen.

Jag vill också passa på att lyfta fram de goda

resultat vi nyligen fått från den nationella patien-

tenkäten inom specialistsjukvården, inklusive

psykiatrin. Generellt är patienterna i vårt län även

denna gång mer nöjda med sin vård än riksge-

nomsnittet. Det måste vi också bära med oss, och

samtidigt tänka på att det vi vill ska bestå, måste

vi vara beredda att förändra. Det är nu bara drygt två månader kvar tills

Region Örebro län bildas. För många medarbetare

kommer det säkert inte bli någon förändring i det

dagliga arbetet på kort sikt. Men för organisatio-

nen som helhet, och för invånarna, har det stor

betydelse att regionalt valda politiker leder det viktiga arbetet med hur vårt område i landet ska utvecklas. Örebro län ska ha ett rikt utbud av möjlig-heter som lockar hit företag och människor och vara ett län där man vill arbeta, bo och utvecklas. Region Örebro läns arbete kom-mer på sikt att beröra alla länsbor och medarbetare inom organisatio-nen. Vi är i stän-dig förändring.

Utblick

RickaRd SimonSSonlandstingsdirektör

Örebro läns landsting

Aktuellt

Först tömmer de bäcken och slänger skitiga lakan. – Och sen dukar vi fram mackor till kollegorna, säger sjuksköterskan Jenny Svärd

på Akutmottagningen. Hon och sjuksköterskekollegan Johanna Lindblom tycker att sommarens hjälp från servicepersonalen var guld

värd och de hoppas på en fortsättning.

Mia Kling

Vårdpersonal positiva till stöd –

ger mer tid för patientarbetet

Tid för patienter, positivare arbetskli-mat med mer energi och mindre stress.

Så sammanfattar sjuksköter-skorna Johanna Lindblom och

Jenny Svärd hur de tycker att stödet från Lovs personal

påverkade deras arbetsplats på USÖ:s akutmottagning.

Under sommaren hade de, bland annat, hjälp i per-

sonalköket, både med att plocka fram och städa undan.

– En rörig kväll på aku-ten är maten det första som

prioriteras bort. Att Lovs

personal var här gjorde att vårdpersonalen kunde

fokusera på patientarbetet. Vi kunde också ta något att

äta när vi behövde, utan att lägga arbetstid på att plocka

fram och städa upp efteråt. Det gav mer energi åt våra

arbetsuppgifter, säger Johan-na Lindblom.

Gör det man är bra på– Jag tror att det är bra att

renodla läkares, sjuksköter-skors och undersköterskors

jobb. Vi ska göra det vi är bra på och låta andra göra

vad de är bra på. Det vinner

alla på, säger Jenny Svärd.Det har varit bra att bara

ha fokus på patienterna, tycker de.

Även när det gäller livs-medelshygien tycker de att

sommaren var ett lyft.– Vi går från att ta hand om kiss, bajs och kräk till

att lägga upp ost och skinka på fat åt våra kollegor. Det

känns inte särskilt hygie-niskt även om vi tvättar oss,

säger Jenny Svärd.Bra för arbetsmiljönDe båda skulle vilja fortsätta ha Lovs personal på akut-

mottagningen.– Det känns som att det blivit bättre arbetsklimat och

färre konflikter. Det är ofta svårt att motivera att någon

sjuksköterska ska gå ifrån för att köket måste städas

eller för att vi ska ta en macka. Vårt jobb är att prio-

ritera patienter. Inte mackor, säger Jenny Svärd.– Ja, vi vill ha vår som-

marpersonal tillbaka. När kommer de? säger Johanna

Lindblom.

TEXT och foTo:KRISTIN LUNDSTRÖM

Personalen på USÖ:s akutmottagning är nöjd

Avdelningschef Ulrika Andersson och

kostvärdinnan Veronica Johansson.

Avlastning och kvalitetshöjande Gjorde skillnad stressiga dagar

Jesper Esbjörnsson

... och Tebladstårtan går till Anna-Lena Rask SIDAN 10

De stöttar vården i sommar

Foto:

KRIStIN

LUNDStRÖM

Tebladet. Nr 6 2014 årgång 33

personal Post

tidn

ing

B

tre finalister. De två övriga fina-listerna var:

Familjerådgivningen med pro-jektet ”När man ber om hjälp behöver man det direkt” som lett till kortare väntetider. Juryns motivering: ”Familjerådgivning-en har, genom att korta ledtider förbättrat den akuta tillgänglig-heten till hjälp för en brukargrupp bortom blåljusen”.

Lindesbergs lasarett med ”Bort med stuprörstänket”, ett process-arbete som ökat tillgängligheten för patienter med artros, där fle-ra kliniker och yrkesgrupper är

involverade. Juryns motivering: ”Genom ett utpräglat processtän-kande har man genom samverkan förbättrat tillgängligheten till en kunskapsbaserad artrosbehand-ling med hög kvalitet”.

Många ska vara stolta

Diamantendagen inleddes av regi-ondirektör Rickard Simonsson som bland annat konstaterade:

– Vi är bra på det vi gör. Vi har ett bra förbättringsarbete. De som arbetar inom de Diamanten-nominerade projekten ska känna stolthet. Men det ska också alla

ni andra som ”gnuggar på” i var-dagen.

Anders Ahlsson, områdeschef, thorax och kärl, USÖ, var dagens moderator:

– Det är faktiskt tioårsjubileum för Diamanten i år. Vi får in många bra bidrag varje år, men vi vill ha ytterligare fler, uppmanade han.

En ”världsspelare”

Under Diamantendagen i Wilan-dersalen berättade de tre finalis-terna om sina projekt. Inbjuden föreläsare var Gregor Zubicky,

konstnärlig chef för Svenska kam-marorkestern som har sitt säte i Örebro. Han berättade intensivt och roande om resan från att vara en relativt liten orkester till att vara en ”världsspelare”.

– Svenska kammarorkestern bildades 1995. Många skakade på huvudet för namnet, att kalla oss svenska… Men det fanns ett mål och en affärsidé om högsta möjliga kvalitet, att visa att det bästa finns i Örebro.

Denna framåtanda har fört kammarorkestern till världens främsta konsertscener och fes-

tivaler, i New York, Salzburg, Wien, Berlin, Paris, London och många andra platser. Svenska kammarorkestern och chefsdiri-gent Thomas Dausgaard har även rönt stor uppmärksamhet för pro-jektet att spelat in Beethovens samtliga orkesterverk.

– Det var i det arbetet vi utveck-lade en egen dialekt, det som är unikt för oss. Svenska kammar-orkestern visar att allt är möjligt, menade Gregor Zubicky.

TexT och foTo:Weine AhlsTrAnd

Gruppchef Ilona Gun-nersen och avdelnings-chef Eva Gustafsson mottog årets Diamanten-pris för städ-avdelningens räkning.

Städavdelningen, och även andra servicefunktioner, har stöttat vården. Något som varit, och fortfarande är uppskattat av vårdpersonalen.

Diamantens prisutde-lare var regiondirek-tör Rickard Simonsson och chefen för lednings-stöd, Pia Öijen.

10

• Anna Larsson, BUV Avdelning 5, av alla personal på avdelningen.

• Annelie Eklund, Ängens vårdcentral, av Sofie Sjögren.

• Cina Kanedal, vårdenhet hud, plastik, öron, av personalen på vård-enheten.

• Vårdadministratörerna, Olaus Petri vårdcentral, av Berit Kock och Lena Viktorsson.

• Personalen på tolkservice, av Berit Persson.

• Suzanna Lucic, avdelningschef medi-cin avdelning 1, Lindesbergs lasarett, av kollegorna på avdelning 1.

• Veronica Wetterberg, rehabenheten, Kumla vårdcentral, av Erika Hindorf.

• Regionarkivets personal, av Kristina Blekic.

• Personalen på intensivvårdsavdel-ningen, Lindesbergs lasarett, av Jenny Lindkvist.

• Personalen på observationsenheten, av Bella.

• Sekreterarna på medicinmottagning 3, USÖ, av personalen på njursektio-nen genom Helen Olsson.

• All personal på Askersunds vårdcen-tral, av Katrin Roslund Sundh.

Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:

Tebladstårtan delas ut till en anställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma. Föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet. Förutom den goda tårtan får vin-naren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 26 januari till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro eller via interpos-ten eller www.regionorebrolan.se. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk brevet, mejlet med ”Teblads-tårtan”. Tänk på att motiveringen är betydelsefull för juryns val!Nomineringarna publiceras även på intranätet och på www.face-book.com/regionorebrolan

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Lönecontrollern Alf Klockare ser varje månad till att Camilla Warnicke får sin lön. Något som inte visat sig vara helt lätt då hennes tre olika anställningar inom Region Örebro län ställer till det i sys-temet. Enligt Camilla Warnicke är Alf Klockare inte bara otroligt kompetent, utan även väldigt trevlig och hjälpsam. Som tack för all hjälp hon har fått ville Camilla Warnicke överraska med tårta.

”Han är en riktig doldis”Camilla Warnicke överraskade lönecontrollern Alf Klockare med Tebladstårta och diplom

Hur kan man tacka någon som hjälpt en gång på gång, men som man ald-rig träffat? Jo, med en Tebladstårta förstås!

Camilla Warnicke, doktorand, tolklärare och tolk på tolkutbild-ningen på Fellingsbro folkhög-skola har många gånger suttit med gråten i halsen när hon suttit med Heroma. Ofta har hon tvingats ge upp och ringa till Alf Klockare, som jobbar som lönecontroller på löne- och personaladministration i Örebro, för att få hjälp.

Svårt att göra rätt

– När man som jag har tre olika anställningar inom Region Öre-bro län och dessutom olika lön är det inte lätt att veta hur man ska göra för att det ska bli rätt.

Men då är det bara att ringa till Alf. Han är helt fantastisk, säger Camilla Warnicke.

Enligt henne är Alf Klockare en vardagshjälte som verkar i det dolda.

– Jag har aldrig träffat honom, men han är den som ser till att jag varje månad får min lön. Han har koll på det mesta angående Heroma. Jag brukar säga att han är Mr Heroma personifierad. Han täcker upp där systemet felar. Alf är inte bara fantastiskt kompetent, han är även himla trevlig, konsta-terar Camilla Warnicke.

Därför bestämde hon sig för att nominera Alf Klockare till måna-dens Tebladstårta.

– Han är en riktig doldis som borde lyftas fram eftersom han gör ett så bra jobb. Jag vet inte hur många gånger jag har pratat med

honom och fått fantastisk service och hjälp. Jag har försökt googla hur han ser ut, men han har inte ens någon bild på intranätet. Där-för tänkte jag att det skulle vara kul att nominera Alf till Teblads-tårtan. På så sätt skulle jag både få en chans att tacka honom för all hjälp och äntligen få se hur han ser ut, säger Camilla Warnicke och skrattar.

Kan personnumret

Enligt henne kan Alf Klockare hur många personnummer som helst i huvudet. Och mycket rik-tigt. När Camilla Warnicke dyker upp med tårta och diplom vet Alf Klockare till att börja med inte vem hon är. Men hon behöver inte mer än säga sitt namn så säger Alf Klockare 711119.

– De personer jag stöter på ofta

i lönesystemet lär jag mig person-numret på. Jag kan allt utom de fyra sista siffrorna, förklarar han.

Att han skulle få Tebladstårta och diplom kom som en total överraskning.

– Hade jag vetat att ni skulle komma hade jag ju snyggat till mig och kammat håret och bytt till en snyggare skjorta, säger han och skrattar glatt.

Att få uppskattning i form av tårta och diplom känns högtidligt.

– Det visar ju att jag har gjort något bra och att mitt arbete bety-der något, säger Alf Klockare inn-an han tillsammans med sina kol-legor hugger in på Tebladstårtan.

TExT:ViCTORiA RyDERgåRD

FOTO:KRiSTiN LUNDSTRÖM

Tebladet nummer 11, 2015Tårtan

Marjetta Leijonhufvud, utvecklingsledare på regionkansliet.

Du var med och arrangerade Visionsforum den 27 november. Syftet var att tillsammans med länets kommuner och represen-tanter från statliga myndighe-ter, näringsliv och ideell sektor arbeta fram en ny vision för Örebro län. Varför?

– Vi håller på att utveckla vår regionala utvecklingsstrategi som ska gälla till 2030 och då gäller det även att se över och uppdatera visionen.

Varför är visionen viktig?– En vision är en ledstjärna –

ett önskat läge i framtiden och något att sträva mot. En gemen-sam vision leder oss mot viktiga mål för utvecklingen av Örebro län. Det är viktigt att hänga med och synliggöra sig i den globala konkurrensen och ett attraktivt län lockar till sig nya människor, idéer och investeringar.

Är det svårt med så många aktörer?

– Målet är att skapa ett så bra samhälle som möjligt och det tilltalar och engagerar många människor.

Vad händer nu?– Vi ska analysera och bearbeta

alla inspel och ta fram några för-slag på en utvecklad vision.

KRISTIN LUNDSTRÖM

11

På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Region Örebro län. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post, gärna med bild, till tebladet@regionorebrolan.se och berätta.

PÅ JOBBET

Nya förordnanden

Folktandvården:Anna Elvenäs är ny verksam-hetschef och Marina Arvidsson är ny enhetskoordinator för Enhet Lindesberg, Kopparberg.Sabina Winhammar är ny verk-samhetschef och Camilla Pers-son, ny enhetskoordinator för Enhet Frövi/Fellingsbro.

Närsjukvård väster:Birgitta Lind är tillförordnad-verksamhetschef vid område

Närsjukvård väster, Pilgårdens vårdcentral. Förordnan-det är under perioden 2015-11-05 – 2016-04-30.

Närsjukvård Örebro:Bruno Ziegler är ny verksamhetschef vid område Närsjukvård Örebro, Akutklini-ken. Förordnandet är under perioden 2015-10-01 – 2019-09-30.

Tack till ögonkliniken USÖ för den trevliga julfesten och samtidig uppvaktning med blommor, present och inte minst sång från arbetskamra-terna på operation när jag blev pensionär.Kram till Er alla från May-Lene

”Oförsonlighet och agg förgiftar och förstör”

För över 70 år sedan, under brinnande världskriget förklarade en stor poet i goda vänners sällskap att hon tänkt grunda en förening för dem som inte pratar illa om sin nästa. (Tro det! Som om det inte fanns viktigare saker mitt i allt mördande!).

De som stod henne närmast och kolleger i det lärda författarskrået började dels vackla, dels skämta – han-den på hjärtat, vem skulle inte det? – och fick då höra en upprörd monolog att om man inte gjorde motstånd skulle alla i omgivningen snart få kränkande och hätska etiketter på sig; så det var verkligen prioritet nummer ett.

Hatet hade förpestat luften. Kriget skördade sina offer, förtal – sina, lika otaliga. Båda var konsekvenserna av bristande vördnad för varje människas enda och unika liv. ”Unika!? Vad tror de egentligen att de är?”, så kan större och smärre krig - med och utan krigsförklaring - börja.

Det är bara att inse att oförsonlighet och agg förgiftar och förstör på djupet. All denna krigföring till vardags – inom släkten, på arbetsplatsen, i grannskapet – lämnar djupa spår, men, tyvärr, inte dem vi är ämnade att lämna efter oss.

Hårda strider utkämpas varje dag och angrepp fort-plantas varje minut i sociala medier. Mobbning på nätet plus alla dessa självutnämnda ”fältherrar”, som hetsar upp med glåpord och lögnaktigt skvaller. Hundratals ”följare” skanderar med. Företeelsen”näthatare”, som väntar på en ny Kafka, verkar ha nått sin ”guldålder” år 2015.

Och nu vill jag ställa en naiv fråga: hur går denna krigföring ihop med en hälsofokuserad livsföring? Kan man verkligen vräka ur sig vilka elakheter som helst, hysa agg, ”bussa” de sina på människor i nöd och sedan bara komma ut i friska höstliga luften och jogga eller gå till yoga, dagligen riva morötter eller - för kondi-tion och välbefinnande! - ta hellre ett antal simrundor i bassängen, men.... ”Jäklar! Det var bebisar där! Varmt vatten igen!” Hys inga förhoppningar: väldigt liten chans att bli fris-kare av den kombinationen! Den motsäger ju sig själv.

Kanske värt att istället prova ett nytt övergångsmotto för en sundare livsstil: ”Lev nyttigt – fräs lagom – hellre pys”? Eller bestämma sig för att bland alla mindre under-hållande men desto nyt-tigare nyårslöften välja ett från en annan tid (se ovan!) som nästan är omöjligt att hålla.. Men bara nästan!

KRÖNIKAN GAjANE ARuShANyAN

Gajane Arushanyan är översät-tare och arbetar på Region Örebro läns tolkservice.

Tebladet nummer 11, 2015 Gott och blandat

Den 16 januari är det premiär för Maria Sve-lands dramatikerdebut Befrielsefronten på Öre-bro Teater.

En stad skakas av en serie över-fallsvåldtäkter. Varför hittas inte gärningsmannen? Varför ska kvinnor hålla sig hemma?

Frustration övergår i handling när en grupp kvinnor tar saken i egna händer. Befrielsefronten är en drastisk uppgörelse med hur mäns sexuella våld påverkar samhället, en föreställning full av vrede, värme och körsång. På Örebro länsteaters webbplats www.orebrolansteater.se kan du läsa mer.

Lo Kauppi, Parwin Hoseinia och Malin Berg. FOTO: MATTIAS ERMANbRIx

Örebro länsteater sätter upp Maria Svelands debutpjäs

Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/regionorebrolan

Hallå där...

Tebladet nummer 11, 201512

Monica Lindqvist Eriksson, tandsköterska, Folktand-vården Karlskoga:– Min svägerskas Janssons frestelse. Den är helt fantas-tisk!

Ann-Sofie Rosendorf, med-icinsk vårdadministratör, Karolina vårdcentral:– Janssons frestelse är ett mås-te. Jag vill också ha bruna bönor och sill och potatis.

Ing-Mari Gustafsson, tand-sköterska, Folktandvårdens jourklinik:– Julskinka och senap är ett måste på julbordet. Sedan vill jag ha hemlagade köttbullar och potatisgratäng. Jag gillar inte Jansson.

Peter Wildeman, läkare, ortopeden, USÖ:– Jag kan inte vara utan kålrotslåda. Det är en finsk specialitet som jag gillar. Och så vill jag gärna ha julskinka och sill.

Helena Jörtsö, barnmorska, Skebäcks vårdcentral:– Jag vill gärna ha lutfisk, leverpastej, julkorv, rödbets-sallad, julskinka och senap.

Vad kan du inte vara utan på jul-bordet?

apropå

Choklad- och jordnötsgodisIngredienser:250 gram valfri mjölkchoklad1 deciliter jordnötssmör1 deciliter salta jordnötter

Gör så här:Bryt ner chokladen i en skål tillsam-mans med jordnötssmöret. Smält över vattenbad eller i mikrovågsugn. Hacka jordnötter och häll ner dem i smeten. Klä en form, cirka 10x20 centimeter, med aluminiumfolie och häll i smeten. Toppa med extra jordnötter och eventuellt knäckkulor. Ställ i kylen en timme och skär sedan upp i rutor.

Chokladdoppad kolaDu behöver:125 gram ljus choklad25 knäckformar av aluminiumKolan:1 deciliter vispgärdde1,5 deciliter strösocker0,5 deciliter ljus sirap1 matsked kakao

Gör så här:Smält chokladen i vattenbad eller mikrovågsugn. Pensla knäckformarna med choklad. Blanda ingredienserna till kolan i en tjockbottnad kastrull. Koka kolasm-eten tills den börjar tjockna, cirka 15-30 minuter, eller tills den uppnått 120 grader. Kontrollera kolan med kulprovet (lägg några droppar i kallt vatten och rulla till en kula). Smeten ska vara ganska seg och fast. Låt smeten svalna något och lägg den i formarna. Täck kolan med resten av den smälta chokladen och förvara i kylen.

Snabb polkafudgeIngredienser:1 burk sötad kondenserad mjölk400 gram vit choklad300 gram polkagrisarNågra droppar pepparmyntsolja (val-fritt)

Gör så här:Värm kondenserad mjölk tillsammans med vit choklad i kastrull på låg till medelvärme tills chokladen smält. Krossa cirka en deciliter polkagrisar och häll i smeten. Häll upp smeten i en form på cirka 20x15 centimeter. Toppa med krossade polkagrisar. Polkagrisarna kan bytas ut mot till exempel turkisk peppar eller någon annan hård karamell.

Chokladdoppade saffransbollarIngredienser:100 gram smör1 deciliter florsocker0,5 deciliter vatten1 matsked vaniljsocker1 gram saffran mortlad med 0,5 tesked strösocker.4-5 deciliter havregryn200 gram vit choklad

Gör så här:Vispa smör, florsocker, vatten och vaniljsocker fluffigt med elvisp. Till-sätt havregryn lite i taget och krossa det med elvispen. Smeten ska bli lite kladdig men du ska kunna rulla bollar direkt. Rulla bollar, doppa i vit choklad eller ringla chokladen över bollen.

Dajmfudge:Ingredienser:400 gram mörk choklad25 gram smör1 burk sötad kondenserad mjölk3 dubbeldajm, hackad

Gör så här:Smält choklad i en skål över ett vattenbad. Tillsätt smör och den kondenserade mjölken och rör om. Låt smeten svalna så att dajmen inte smälter i smeten, men vänta inte för länge så smeten stelnar. Blanda för-siktigt i dajmbitarna, men spar lite till garnering. Bred ut smeten i en form på 24x32 centimeter, klädd i bakplåts-papper. Strö över resten av dajmbi-tarna och skär fudgen i avlånga bitar.

Mattias Ekström, studie-vägledare och lärare, Fel-lingsbro folkhögskola:– Jag är väldigt förtjust i sill av olika sorter. Favoriten är pap-pas inlagda löksill.

En GOD jul

Julgodis ska vara gott, enkelt och gärna vara hem-lagat. Tebladets redaktörer har testat recept och här är några av årets favoriter!