globala, regionala och lokala miljöfrågor · globala, regionala och lokala miljöfrågor effekten...

29
Karpesjö Consulting 1

Upload: others

Post on 25-Feb-2020

6 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

1

Page 2: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

2

Globala, regionala och lokala miljöfrågor

Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan kan alltså vara global, regional och lokal.

Lokala miljöfrågor

En lokal miljöpåverkan uppkommer nära utsläppskällan, som exempel kan nämnas buller, stoft, marknära ozon, markförorening och vattenförorening. Avfall och miljögifter räknas också till lokala miljöproblem, eftersom de kan vara en källa till flera lokala miljöpåverkningar.

Regionala miljöfrågor

Försurning och övergödning är exempel på regionala miljöpåverkningar. De ämnen som medför försurningen är luftburna och har en begränsad uppehållstid i atmosfären, i storleksordningen några dagar, innan de faller ned på marken eller i vattnet. På denna tid hinner de dock transporteras 100-200 mil, vilket innebär att en plats ganska långt ifrån utsläppskällan påverkas av det försurande nedfallet.

Globala miljöfrågor

Vissa ämnen har en väldigt lång uppehållstid i atmosfären och hinner därför spridas över hela jordklotet. Dessa ämnen bidrar till en global miljöpåverkan. Till global miljöpåverkan räknas växthuseffekt och ozonuttunning.

Page 3: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/

Sveriges miljömål Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Det har riksdagen beslutat. Sveriges miljömål är riktmärken för detta miljöarbete. Generationsmål, etappmål och miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet visar riktningen för vad som måste göras inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringar av miljökvalitetsmålen förtydligar dem och används i uppföljningen av målen. Uppföljning och utvärdering Miljökvalitetsmålen följs upp varje år. I uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. En gång per mandatperiod görs även en fördjupad utvärdering av miljömålssystemet. Vem gör vad? Många miljöproblem kan bara lösas om länder samarbetar. För att nå de svenska miljömålen så behövs internationellt samarbete, bland annat inom EU. I Sverige beslutar riksdag och regering om lagar, skatter eller andra styrmedel som driver miljöarbetet framåt. De bestämmer även över miljömålen. Miljömålsberedningen består av riksdagspolitiker och ger råd till regeringen om strategier, styrmedel och åtgärder för att nå miljömålen. Åtta myndigheter ansvarar för de olika miljökvalitetsmålen. Myndigheterna arbetar tillsammans med organisationer och företag inom sin samhällssektor för att nå och följa upp miljökvalitetsmålen. Lokalt och regionalt arbete för att nå miljömålen genomförs av Skogsstyrelsen, respektive länsstyrelse och kommunerna. Du och jag kan också göra stora insatser för att miljömålen ska nås, till exempel genom att välja hur vi bor, reser och konsumerar. Källa: Naturvårdsverket

3

Page 4: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Storslagen fjällmiljö

Den känsliga fjällmiljön är utsatt från flera håll. Intresset för att utvinna mineraler ökar och flera nya vindkraftsparker planeras eller är på väg att byggas. Stora delar av fjällen är skyddade, men värdefulla områden saknar fortfarande skydd mot exploatering.

Mark och vegetation skadas av terrängfordon i renskötseln, av turism och anläggning vid exploatering för vind- och vattenkraft samt gruvindustri. Renbetet behövs för att bevara den storslagna fjällmiljön där viktiga arter trivs. Fjällens upplevelsevärden är värdefulla för friluftslivet.

Skyddande ozonskikt

Den ultravioletta UV-B strålningen från solen sönderdelar molekyler, vilket gör den farlig för växter, djur och människa. Arter växter långsammare, höjd risk för ögonskador som grå starr, försämrat immunförsvar , ökad risk för hudcancer.

I slutet av 70-talet upptäckte forskare att ozonskiktets tjocklek minskade. Speciellt över sydpolen (Antarktis), med dess kalla klimat, där man började ana ett ozonhål. Orsaken var ozonnedbrytande ämnen som hade släppts ut i atmosfären. Ozonskiktet, 25-30 km över jordytan i stratosfären, skapas naturligt och skyddar mot UV-strålningen. Solljuset omvandlar syremolekylerna till ozon.

Ozonskiktet kan brytas ned, bl.a. av vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). CFC och HCFC har funnits i kylskåp, AC-anläggningar och i skumplast. Haloner är 3-10 ggr mer påverkande än CFC 1). Främst i brandsläckare för elektronisk apparatur t.ex. i datarum och flygplan. 1,1,1 trikloretan / metylkloroform (1/10 så påverkande som CFC 11). Främst vid avfettning och som beståndsdel i vissa typer av lim och färger. Koltetraklorid (1,1 ggr mer påverkande än CFC 11). Användes förr som råvara i kemisk- och färgindustri samt vid tillverkning av läkemedel.

Även utsläpp av partiklar och vattenånga från flygplan på hög höjd påverkar ozonskiktets tjocklek, liksom halten av växthusgaser i atmosfären.

Genom Montrealfördraget 1987 (reviderat 1992) har produktionen av produkter med klor och brom avvecklats.

Källa: Naturvårdsverket

4

Page 5: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

5

Page 6: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

6

Klimatpåverkan

I jordens atmosfär finns ett skyddande skikt av vattenånga, koldioxid och andra gaser. Det fungerar som ett växthustak. Växthuseffekten är alltså ett naturligt fenomen. Om gaserna i atmosfären ökar blir växthuset mer effektivt. Solens värmestrålning som reflekteras ut från jorden får då svårare att passera ut i rymden. Då uppstår en ökad uppvärmning av jorden. Människan har rubbat jämvikten i systemet. Förbränning av fossila bränslen, jordbruksutveckling och skogsskövling är troliga orsakerna.

Iakttagelser tyder på att koncentrationen av växthusgaser ökat de senaste 30 åren. År 2014 var koncentrationen av koldioxiden i atmosfären 470 ppm (2004: 377; 2010: 385). Om ökningen av temperaturen hänger samman med ökningen av växthusgaser så kan stora klimatförändringar vara att vänta. Vetenskaplig debatt pågår om hur mycket klimatet kommer att förändras och påverka förhållandena på jorden.

Den globala medeltemperaturen är i dag cirka 0,8 grader högre än medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft. De senaste tre årtiondena har varit de varmaste som uppmätts. Forskning om klimatet visar att den nuvarande genomsnittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta på minst 1 400 år. För att begränsa risken för farlig klimatpåverkan bedöms det viktigt att hålla den globala temperaturökningen under två grader.

Hösten 2013 antog FN:s klimatpanel första rapporten i sin femte utvärdering av klimatförändringarna. Rapporten beskriver observerade förändringar i klimatet:

• krympande glaciärer • stigande havsnivåer • förändrade nederbördsmönster

Dessutom presenteras scenarier för klimatets framtida utveckling, framtagna genom klimatmodeller. De visar att den globala medeltemperaturen ökar i intervallet 3,2–5,4 grader mot slutet av detta sekel om utsläppen fortsätter att stiga i dagens takt. Med kraftiga utsläppsreduktioner är det dock fortfarande möjligt att hålla temperaturökningen under två grader. Men det kräver att dagens utsläpp mer än halveras till 2050 och sänks till omkring noll vid seklets slut.

Page 7: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

På global nivå behöver världens länder samarbeta för att vända dagens utsläppsökning. Ju senare vändpunkten sker, desto svårare och dyrare blir det att klara tvågradersmålet. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar. På FN:s årliga klimatmöte i Warszawa i november 2013 togs några steg framåt i vissa frågor, bland annat kring utsläppsrapportering och avskogning. Ännu saknas dock en arbetsplan för en ambitiös överenskommelse med tillräckliga utsläppsminskningar och finansiering av klimatarbetet i utvecklingsländer.

Exempel på beslutade styrmedel under 2013 är krav på energiprestanda som tagits fram inom EU:s ekodesigndirektiv för ett antal produkter vilket väntas minska deras energianvändning., Vindkraften har fortsatt att expandera. På transportområdet har förslag om en nationell plan för transportsystemet, framtida utsläppskrav inom EU för bilar och ett nytt miljöbilspaket diskuterats.

1 januari 2013 inleddes den tredje handelsperioden i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet täcker cirka 45 procent av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser från bland annat kraftverk och andra landbaserade källor. Av olika anledningar har priset på utsläppsrätter varit mycket lågt, vilket lett till låg stimulans för investeringar som skulle sänka utsläppen. Kommissionen har därför föreslagit ett antal strukturella förändringar som syftar till att ge högre priser och därmed göra handelssystemet effektivare.

Sverige har som mål att år 2050 inte bidra till de globala utsläppen av växthusgaser. Det ställer krav på omfattande insatser, inte minst i transportsektorn och industrin. Visionen blir dock svår att nå med hittills beslutade styrmedel, enligt tidigare underlag till färdplan från Naturvårdsverket. Breda uppgörelser behövs för att utveckla en långsiktig klimatpolitik, som samordnas med politiken inom bland annat forskning och innovation, transporter, bostäder, jord- och skogsbruk samt inte minst den ekonomiska politiken. Riksrevisionen presenterade i december 2013 en rapport som också rekommenderar att klimatmålen samordnas bättre med andra övergripande samhällsmål.

Miljökvalitetsmålet följs upp inom två så kallade preciseringar; Temperatur (den globala medeltemperaturen får öka högst två grader) och Koncentration (koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter).

Internationella överenskommelser

Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) antogs vid FN:s konferensen i Rio de Janeiro 1992. Regelverket trädde i kraft den 21 september 1994 och är en global konvention med åtgärder för att förhindra klimatförändringen. Konventionen anger att parterna bör vidta förebyggande åtgärder för att förutse, förhindra eller minimera orsakerna till klimatförändringen. Klimatkonventionen är inte bindande, utan uppmanar till en förändring hos de som har undertecknat och därigenom godkänt det. Varje år träffas de länder som undertecknat konventionen för vidare förhandlingar (Conference of the parties, COP). Nästa möte, COP 20, hålls i Lima, Peru, den 1-12 december 2014.

Klimatkonventionen ligger till grund för Kyotoprotokollet, som är en internationell bindande överenskommelse, som slöts i Kyoto, Japan, i december 1997 och som trädde i kraft i februari 2005. Bland annat ska i-ländernas utsläpp av växthusgaser sammanlagt minst 5,2 procent. Vägen mot Klimatkonventionens slutmål är uppdelad i åtagandeperioder, där den första perioden löpte mellan 2008–2012.

Kyotoprotokollet ses som ett första steg på vägen mot Klimatkonventionens långsiktiga målsättning. I dagsläget har Klimatkonventionen undertecknats av 194 parter och Kyotoprotokollet av 192, dock har en grupp industriländer ställt sig utanför Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Sverige har ratificerat både Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet.

(Källa: Naturvårdsverket)

7

Page 8: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

8

Page 9: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

9

Mellan 1970 och 2010 ökade energianvändningen i Sverige med ungefär 35 procent. Under samma period steg vår BNP med 127 procent.

Att produktionen har ökat så mycket mer än energianvändningen betyder att vi använder vår energi allt mer effektivt. Särskilt under det senaste decenniet har energieffektiviteten ökat kraftigt i Sverige.

Page 10: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

10

Även om vi blivit bättre på att hushålla med energi är vårt energiberoende fortfarande stort. Industrin och bostads- och servicesektorn är de delar av samhället som använder mest energi. Men, inrikes transporter har en mer koldioxidtung energianvändning främst i form av bränslen till bilar.

Energianvändningen i bostäder och näringsliv är beroende dels av hur kallt det är dels vilket läge ekonomin befinner sig i. Ju kallare väder ju mer energi går åt för att värma upp våra hus. Konjunktursvängningar påverkar industrins energianvändning, både uppåt och nedåt.

Klimat- och kostnadseffektiv energiförsörjning är en grundförutsättning för en framtida hållbar tillväxt.

Page 11: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

11

Sverige hamnar på ungefär samma nivå som Schweiz. Vi släpper ut mindre om man tittar på koldioxidutsläpp per capita och ungefär lika mycket som Schweiz om man istället sätter utsläppen i relation till hur mycket som produceras.

Även om världen i stort står inför en mycket stor klimatutmaning så bedriver Sverige sitt klimatarbete utifrån ett bra utgångsläge med redan låga utsläppsnivåer.

Page 12: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

12

Hur har Sverige lyckats bli en av den industrialiserade världens mest klimateffektiva ekonomier, samtidigt som energianvändningen har ökat?

Svaret ligger i utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften. Utbyggnaden har inneburit att vi har kunnat öka elanvändningen och i Sverige är i princip all elproduktion klimatneutral. Därmed har energianvändningen kunnat öka samtidigt som utsläppen av koldioxid gått ner.

Page 13: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

13

Det stora inslaget av klimatneutral el syns tydligt i en internationell jämförelse av energitillförseln (det vill säga all energi som går åt i samhället).

Globalt är beroendet av fossila bränslen enormt. 80 procent av den totala energitillförseln kommer från dessa, ur klimatsynpunkt, problematiska energikällor. I Sverige är motsvarande andel cirka 40 procent.

Page 14: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

14

Page 15: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

15

Page 16: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

16

Page 17: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Frisk luft

Partiklar och andra luftföroreningar har allvarliga effekter på människors hälsa även vid låga nivåer. Förorenad luft bidrar även till marknära ozon under sommarhalvåret som skadar hälsa och växtlighet. Utsläppen från industrin, energianläggningar och trafiken har minskat under de senaste årtiondena, liksom från via luften från omgivande länder. Samtidigt återstår vissa problemen, till exempel partiklar från vägtrafik och vedeldning.

De flesta större och medelstora städer riskerar att överskrida målet för partiklar (PM10) i gatumiljö till 2020 om inga ytterligare åtgärder genomförs.

Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken har fortsatt att minska. Fordonsutsläppen förväntas dessutom minska ytterligare tack vare fortsatt teknisk utveckling. Trenden är minskande för årsmedelvärdet för kvävedioxid i Stockholm och Göteborg. Ändå överskrids de långsiktiga målen för kvävedioxid regelbundet i gatumiljön i landets större och medelstora städer. Åtgärder som minskar trafiken, liksom tidigarelagda EU-utsläppskrav på fordon, behövs för att skynda på arbetet med att få ned utsläppen.

Tack vare internationella överenskommelser har utsläppen i Europa av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som bildar marknära ozon minskat med cirka 20 procent den senaste tioårsperioden. De totala svenska utsläppen minskar också, även om hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen från bland annat ökad vedeldning och användning av lösningsmedel har stigit de senaste åren. Ozon bildas i förorenad luft som förs in från Europa. Perioderna med höga halter av marknära ozon blir färre. Det långsiktiga målet om att växtlighet inte ska skadas av ozon nås i huvudsak, medan målet om att hälsan ska skyddas fortfarande överskrids.

17

Page 18: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag påverkas från många håll, till exempel från skogsbruk, jordbruk, industrier och vattenkraftverk. Växter och djur är beroende av fritt flödande vatten och naturligt varierande vattenstånd. Det kan skapa konflikt med att bygga hus nära stranden eller att reglera vattenflödet för att producera el.

Vattenmiljöernas naturliga produktionsförmåga är viktig, bland annat för fiske och dricksvatten.

Sjöar och vattendrag är också viktiga för rekreation, exempelvis bad och båtturer. I närheten av vattenmiljöer finns ofta värdefulla kulturminnen.

En hel del arbete återstår innan sjöar och vattendrag uppnår ett gott miljötillstånd. Fysisk påverkan från vattenkraftverk är ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden. Regleringen av älvar leder till fragmenterade livsmiljöer och i värsta fall att livsmiljön för en art försvinner.

Många värdefulla vatten, både kulturmiljöer och ett antal dricksvattentäkter, saknar långsiktigt skydd. Bakterier och andra mikrobiologiska föroreningar är ett problem för dricksvattnet. Klimatförändringen kan på sikt leda till ökade hälsorisker genom spridning av förorenande ämnen och sjukdomsbringande organismer.

Restaureringen av påverkade vatten går långsamt. För att vi ska lyckas måste både de ekonomiska och juridiska förutsättningarna förstärkas.

Levande skogar

Över hälften av Sveriges yta täcks av skog. Den största delen är barrskog, men i söder breder lummig lövskog ut sig. Skogens utseende och vilka träd som dominerar påverkas av vårt klimat och vår historia. Skogen erbjuder unika livsmiljöer för olika djur och växtarter. Den är en viktig källa till förnybara råvaror och är värdefull för friluftsliv och rekreation.

Miljötillståndet i skogen påverkas dels av skogsbrukets intensitet och metoder, dels av att olika former av hävd som exempelvis skogsbete samt skogsbränder och andra naturliga störningar har upphört eller minskat. Vissa skogstyper med unika livsmiljöer minskar. Det finns dessutom negativa effekter av den pågående klimatförändringen och nedfall från luftföroreningar.

För att bevara viktiga skogsmiljöer behövs naturreservat och andra former av skydd, liksom att skogsägare gör frivilliga markavsättningar. Skogsmiljöer kan också behöva restaureras eller skötas så att deras värden utvecklas. Tätortsnära skogar eller andra skogar där många människor vistas kan behöva skötas med anpassade metoder för att bli mer attraktiva och tillgängliga. Dessutom behöver mer hänsyn tas till kultur- och fornlämningar i skogen.

Internationellt arbete behövs för att minska utsläppen av luftföroreningar i både Sverige och andra länder. Samarbete inom olika globala konventioner och genom EU-direktiv har bland annat lett till kraftigt minskat nedfall av svavel som försurar marken. Markförsurande ämnen bildas också i viss mån när skogen avverkas, men det kan motverkas om mer träaska återförs till marken.

En övergripande utmaning är att anpassa skogsbrukets metoder så att de bevarar och utvecklar skogens natur och kulturvärden och samtidigt är konkurrenskraftiga. En svårighet är att det tar lång tid innan miljöeffekterna kan mätas. Därför behövs mer kunskap om hur skogens ekosystem svarar på olika åtgärder, liksom om hur klimatförändringarna kommer att påverka skogen.

Källa: Naturvårdsverket

18

Page 19: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Myllrande våtmarker

Drygt en femtedel av Sveriges landarealen är våtmark. Det finns många våtmarkstyper: mossar, kärr, källor, strandmiljöer, fuktängar, sumpskogar och svämmarker. Variationsrikedomen är stor.

Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. Många arter har minskat i antal därför att våtmarker förändrats, bland annat genom dikning och sjösänkning. Därför behöver många skadade våtmarker restaureras och skötas på ett bra sätt. En våtmark i bra skick bidrar också med mer effektiva ekosystemtjänster än en skadad. Det finns ofta arkeologiska lämningar och andra kulturhistoriska värden knutna till våtmarker. Dessa behöver också förvaltas och tas om hand på ett bra sätt.

Våtmarker ingår i en stor andel av Sveriges skyddade områden, och det finns planer på att skydda fler. I Myrskyddsplanen ingår de myrar som ska skyddas.

Många våtmarker ingår i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefull natur.

Den internationella våtmarkskonventionen, Ramsarkonventionen (1971), berör bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker. Sverige har pekat ut 66 internationellt värdefulla våtmarksområden (Ramsarområden) enligt åtaganden i Ramsarkonventionen.

Sedan början av 1800-talet har stora arealer våtmark försvunnit genom torrläggning eller annan exploatering. Dikning och annan markavvattning är nu förbjuden i större delen av Götaland, delar av Svealand och i samtliga Ramsarområden.

19

Page 20: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Bara naturlig försurning

Försurande luftföroreningar släpps ut från transporter, energianläggningar, industrier och jordbruk. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak förs med vindarna från övriga Europa och faller ned över Sverige. I sydvästra Sverige är idag nära hälften av sjöarna påverkade. Även grundvattnet har drabbats i delar av landet.

I och med att den största delen av luftföroreningarna förs hit från andra länder och från sjöfarten, behövs internationella avtal för att minska utsläppen. Internationella protokoll, EU-direktiv och standarder som syftat till att minska försurande utsläpp har varit viktiga för att minska utsläppen av luftföroreningar från landbaserade källor. Mellan 2000 och 2010 har svavelutsläppen i Europa (EU 27) minskat med 60 procent och utsläppen av kväveoxider med 30 procent.

Men det tar tid för naturen att återhämta sig eftersom den har påverkats av försurande nedfall i flera decennier. Tillståndet i miljön förändras långsamt och inte alltid åt rätt håll. I skogsmarken och grundvattnet kan inte någon tydlig förbättring ses. Undersökningar visar snarare på en ökad försurning under senare år. Försurningen påverkar växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurad nederbörd skadar också byggnader, statyer och fornlämningar som är kulturhistoriskt värdefulla. Även människans hälsa kan påverkas, till exempel av dricksvatten från försurade brunnar.

Utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart i Sveriges närområde minskar. Däremot släpper sjöfarten ut allt mer kväveoxider. Utsläppen från internationella fartyg som bunkrar i Sverige är nästan lika stora som de sammanlagda svenska utsläppen. Även skogsbruket förstärker försurningen. Orsaken är att basiska ämnen i marken tas upp av växande träd. När efterfrågan på biobränslen ökar hämtas inte bara virke vid avverkningar, utan även grenar, toppar och andra rester. Därmed blir det mindre basiska ämnen kvar i skogen som kan återgå till marken och motverka försurningen.

För att nå miljökvalitetsmålet krävs beslut inom internationella avtal som begränsar utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart. På nationell nivå behövs i första hand styrmedel som minskar skogsbrukets försurande påverkan. I slutet av 2013 presenterade EU-kommissionen en ny strategi för att minska luftföroreningarna. På sikt kommer det att minska de försurande utsläppen ytterligare. Att få skogsnäringen att återföra mer aska från biobränslen till avverkad skogsmark kan också motverka försurningen. Beräkningar visar att det endast sker på en tiondel av den mark där grenar och toppar tas ut från skogen.

Surhetsgraden mäts i måttet pH. Surt = pH under 7, basiskt = över 7.

I mark och vatten som har hög alkalinitet, det vill säga hög motståndskraft mot syror, har regnet liten effekt. Där alkaliniteten är låg, kan syrorna skada omedelbart. I dessa marker har jorden alltså ingen eller liten förmåga att neutralisera syran, vilket också har som följd att metaller som exempelvis aluminium lakas ut. Aluminiumet är dödligt för fullvuxen fisk och en orsak till fiskdöden. Fiskägg och yngel dör emellertid redan av höga syrahalter i vattnet. Surt regn påverkar också hav och skogar, skadar byggnader och sänker jordbrukets avkastning.

Källa: Naturvårdsverket

20

Page 21: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Säker strålmiljö

Strålningen kommer från rymden, solen och från naturligt radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning, till exempel röntgenteknik och uran i kärnkraftsreaktorer. Elektromagnetiska fält avger strålning, exempelvis radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och olika apparater.

Strålning kan vara skadlig. För att de skadliga effekterna ska vara så små som möjligt ska all verksamhet med strålning vara berättigad. Det vill säga strålningen ska göra mer nytta än skada, och stråldoserna ska begränsas så långt som det är rimligt möjligt.

Antalet årliga fall av hudcancer fortsätter att öka, främst genom UV-strålning. För att vända trenden måste solande utomhus och i solarier minska, både.

Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärnkraftverken är normalt mycket låga och innebär inga hälsorisker. Det använda kärnbränslet är radioaktivt under mycket lång tid och därför behövs ett slutförvar byggas för kärnbränsleavfallet.

Två forskningsområden visar på möjliga skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält. Det handlar om magnetfält från exempelvis kraftledningar och elektriska apparater samt radiovågor från den egna mobiltelefonen. Därför anser Strålsäkerhetsmyndigheten att försiktighetsprincipen bör tillämpas, det vill säga undvika onödig exponering. Det är enkelt att att använda handsfree till mobilen. Rekommendationerna om magnetfält från kraftledningar gäller i första hand vid samhällsplanering och nybyggande.

21

Page 22: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Giftfri miljö

Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och kan tas upp av växter, djur och människor. För många ämnen är halterna i miljön för höga och orsakar problem för människor och miljö. Kadmium i vår föda ger upphov till benskörhet hos äldre. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. En miljon svenskar besväras av kemiska ämnen i inomhusmiljön. På vissa platser, till exempel där industrier och bensinstationer har legat, finns stora mängder föroreningar i marken.

Halterna i miljön har minskat för många välkända miljögifter, exempelvis DDT, PCB och vissa bromerade flamskyddsmedel. För metallerna bly, kadmium och kvicksilver har nedfallet från luften minskat.

Långlivade ämnen som är spridda i miljön eller finns lagrade i varor och byggnader kan påverka människor och miljö under lång tid. Stigande konsumtion leder till ökad kemikalie- och varuproduktion, och därmed ökad spridning av farliga ämnen. För många kemikalier saknas fortfarande kunskap om hur de påverkar människors hälsa och miljön. Kemiska risker behöver förebyggas genom ökad kunskap om ämnens farliga egenskaper, information om användningen och regler om att begränsa användningen av vissa ämnen.

Användningen av många farliga kemiska ämnen har begränsats de senaste decennierna tack vare svenska miljölagar, skärpt EU-lagstiftning samt internationella överenskommelser. Även frivilliga åtgärder som miljömärkning har bidragit, liksom miljöledningssystem i företag samt ekologisk odling. Sedan 1970-talet har flertalet undersökta miljögiftshalter sjunkit i svensk modersmjölk. DDT återfinns numera nästan enbart i form av nedbrytningsprodukten DDE.

För att ytterligare begränsa spridningen av farliga ämnen måste alla dessa insatser fortsätta att utvecklas. Det behövs både fler internationella överenskommelser och teknisk utveckling, exempelvis av så kallad grön kemi.

God bebyggd miljö

Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt, exempelvis när vi värmer våra bostäder, reser till arbete och fritidsaktiviteter eller sorterar vårt avfall. Bebyggelsen står bland annat för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige och avfallet vi lämnar efter oss behöver minska och användas mer som resurs. Olika bebyggelsemiljöer har också stora kulturvärden.

De senaste decennierna har Sveriges större tätorter fått ökad befolkning. Städerna har brett ut sig och köpcentra har etablerats utanför stadskärnorna, vilket ökar behovet av transporter. Samtidigt sker en förtätning av städers centrala delar. En förtätning av städerna minskar transportbehovet vilket ger klimatvinster, men förtätningen medför även en större risk för buller. Ibland har förtätningen skett genom att grönområden har bebyggts, vilket minskar möjligheterna till rekreation utomhus nära bostaden.

Att bevara bebyggelsens kulturvärden, minska påverkan från trafikbuller och dålig inomhusmiljö samt minimera det farliga avfallet är viktiga utmaningar. Åtgärder behövs på alla nivåer i samhället. Det gäller allt från internationella överenskommelser om buller från fordon till ökad miljöhänsyn när vägar och bostadsområden planeras och byggs. Hur byggnader utformas och uppförs har också stor betydelse, liksom hur de förvaltas och renoveras. Vi behöver även ställa om till att använda förnybara energikällor och hållbara transportmedel.

I samhällsplaneringen behövs en ur miljösynpunkt bättre tillämpning av de befintliga regelverken, framför allt av plan och bygglagen. Om kommunal översiktsplanering utvecklas kan den bli ett avgörande verktyg för flera delar inom God bebyggd miljö. Det behövs bland annat aktuella och relevanta planeringsunderlag och en samordnad planering av bebyggelse och infrastruktur.

Källa: Naturvårdsverket

22

Page 23: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Övergödning drabbar marker såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför allt i södra Sverige, men tecken på övergödning finns även i fjällområdena. Övergödning får växtligheten att förändras successivt, och arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan.

I havsmiljön, framför allt i Östersjön, är övergödning ett av de allvarligaste hoten. I både hav och sjöar orsakar övergödningen bland annat igenväxning och algblomning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna, där växter och djur dör. Om det är giftbildande alger som orsakar blomningen kan hälsan hos både människor och djur hotas.

Övergödning orsakas av allt för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Dessa näringsämnen kan hamna i miljön via utsläpp till luft av exempelvis kväveoxider från biltrafik, sjöfart och kraftverk. Andra orsaker till övergödning är läckage från jordbruket samt utsläpp från avloppsreningsverk och industrier.

Utsläppen av näringsämnen till sjöar, vattendrag och hav från Sverige och övriga länder som påverkar miljön i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak måste minska ytterligare. Inom det åtgärdsprogram som kallas Baltic Sea Action Plan har Sverige och andra länder runt Östersjön åtagit sig att minska utsläppen fram till 2021.

Många av de utsläpp som har betydelse för övergödningen begränsas av internationella avtal. För att utvecklingen ska gå åt rätt håll är det nödvändigt att Sverige, liksom alla andra deltagande länder, uppfyller sin del av gällande avtal. Exempel på viktiga internationella avtal är det så kallade Göteborgsprotokollet inom FN samt EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv.

Utsläppen till luft från fordonstrafik, industrier och internationell sjöfart måste också minska. Merparten av det luftburna nedfallet av övergödande ämnen kommer från andra länder och från internationell sjöfart. Därför krävs ytterligare beslut om utsläppsbegränsningar i det internationella luftvårdsarbetet.

23

Page 24: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Ett rikt odlingslandskap

Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur det har brukats av människan under flera tusen år. En stor del av våra växt och djurarter finns i slåtter och betesmarker samt i åker och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Många av dessa miljöer och äldre jordbruksbyggnader har också kulturhistoriska värden eftersom de ger en bild av hur våra förfäder levde och brukade odlingslandskapet.

Den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som används. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara artrika betesmarker. I delar av landet har jordbruket blivit mer intensivt, medan marker på andra håll inte brukas längre och många gårdar läggs ned. Båda trenderna leder till att många arter och naturtyper i odlingslandskapet hotas.

Ett långsiktigt hållbart jordbruk ska kunna förena god miljöhänsyn och god lönsamhet. Produktionen ska ske på ett sätt som bevarar och utvecklar natur och kulturvärdena och behåller markens produktionsförmåga. Samtidigt måste det vara möjligt att driva jordbruk på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt. Det är också viktigt att bevara svenska kulturväxter och husdjursraser med unika egenskaper, eftersom de kan vara betydelsefulla för framtida livsmedelsförsörjning och är en del av vårt kulturarv.

Att lyckas bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden kräver insatser på alla nivåer i samhället – från lokalt arbete i kommuner för att begränsa exploateringen av jordbruksmark till att påverka hur den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken utformas. Miljöersättningar som finansieras både nationellt och av EU bidrar exempelvis till att betes marker sköts, att våtmarker anläggs samt att småbiotoper och kulturbärande landskapselement som alléer, stenmurar och diken bevaras.

Ett rikt växt- och djurliv

Många växter och djur hotas av att skogsbruk, jordbruk och kommersiellt fiske nyttjar mark och vatten intensivt. En allt mindre del av landskapet brukas dessutom på ett sätt som liknar äldre metoder, som vissa arter är beroende av. Många arter finns upptagna på den svenska rödlistan över hotade arter. Dessutom blir de främmande arterna allt fler och ett stort antal påverkar den biologiska mångfalden negativt.

EU:s art- och habitatdirektiv listar 164 arter och 89 naturtyper i Sverige som ska uppnå gynnsam bevarandestatus. Under 2013 har Sverige sammanställt och rapporterat om det aktuella miljötillståndet för dessa. Gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper uppnås inte i någon biografisk region. Hälften av arterna som listas i direktivet utvecklas negativt och riskerar att försvinna från Sverige.

Mycket görs för att värna ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald. Generellt går dock arbetet för långsamt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Åtgärdsprogram för hotade arter, skydd och skötsel av värdefull natur och andra åtgärder som görs är otillräckliga. Samtidigt ökar efterfrågan på bland annat livsmedel, energi och vatten. Ett allt mer fragmenterat landskap försämrar villkoren för många arter. Sverige ska bidra till att målen nås i EU:s strategi för biologisk mångfald och i Konventionen om biologisk mångfald. I det internationella arbetet ingår även att förhindra att faktorer utanför Sveriges gränser påverkar vår biologiska mångfald negativt. Det är bland annat viktigt att påverka EU:s fiske- och jordbrukspolitik samt stödformer som landsbygdsprogrammet, fiskefonden och regionala utvecklingsfonden och hur de tillämpas i Sverige.

24

Page 25: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Under 2013 tillkom nya naturreservat och andra typer av skyddad natur som bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras. Totalt skyddas 12–13 procent av den svenska landmiljön. Fördelat på naturtyper täcker det 7,5 procent av skogsmarken, 46 procent av de öppna fjällen, 20 procent av våtmarkerna och 3 procent av odlingsmarken. Flera nya marina reservat bildades år 2013. Tio nya åtgärdsprogram för hotade arter fastställdes också under året. Det finns dock inte medel för att genomföra alla insatser som pekas ut i de totalt 129 pågående åtgärdsprogrammen.

Befintliga styrmedel måste tillämpas fullt ut av alla aktörer. Dessutom måste större hänsyn tas när naturresurser nyttjas och insatser behövs mot främmande arter. En grön infrastruktur behövs där olika naturtyper fördelar sig i landskapet på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.

Att naturen renar vatten och luft, binder koldioxid och pollinerar grödor är ekosystemtjänster som bygger på ekosystem med en mångfald av arter och livsmiljöer. Myndigheters och forskares utredningsarbete har fortsatt under 2013, för att göra ekosystemtjänsters betydelse mer kända. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till handlingsplan för grön infrastruktur som syftar till bättre samverkan, och att ansvariga aktörer i sin planering tar ansvar för att bevara ekosystem och områden som är viktiga för biologisk mångfald.

Källa: Naturvårdsverket

25

Page 26: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet är viktigt som dricksvatten för oss människor. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet. Särskilt i jordbruks områden i södra Sverige förekommer exempelvis bekämpningsmedel i grundvattnet. Även natriumklorid – vanligt salt – från vägar som har saltats på vintern har kommit ut i grundvattnet. Förutom att det påverkar grundvattnets kvalitet fräter saltet också sönder vattenledningar.

Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp. Vattenånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En del vatten tränger ned genom jordlager och berggrund och bildar grundvatten, som i sin tur efter en viss uppehållstid i marken – som beror på lokala förhållanden – rinner ut i sjöar, hav och vattendrag igen.

Generellt sett ökar efterfrågan och därmed påfrestningen på grundvattnet. Det beror bland annat på att människor bosätter sig i kust och fritidsområden. För att skydda grundvattnet från föroreningar måste skyddsområden inrättas.

Grusåsar och andra liknande formationer i landskapet spelar en viktig roll som dricksvattenresurs. Dessa så kallade naturgrusavlagringar har även betydelse för vår energiförsörjning, för natur och kulturlandskapet samt för friluftslivet. Samtidigt finns ett tryck på att utvinna naturgrus från dessa formationer, bland annat för att framställa betong. Genom att inrätta fler skyddsområden kan naturgrusavlagringar skyddas från exploatering.

Kunskap om hur grundvattnet påverkar ytvatten behöver öka. Föroreningar från grundvatten kan transporteras till sjöar och vattendrag, exempelvis kvicksilver och övergödande ämnen, men den allmänna kunskapsnivån om sådana processer är ännu låg.

26

Page 27: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Havsmiljön påverkas av fiske, spridning av miljögifter och utsläpp av näringsämnen som hamnar i haven och leder till övergödning. Främmande arter från bland annat fartygs barlastvatten eller fiskodlingar kan också etablera sig i haven. Allt detta stör den biologiska mångfalden och viktiga livsmiljöer, vilket påverkar havens produktion av livsmedel och andra viktiga resurser.

Hav, kust och skärgård erbjuder en stor mängd möjligheter till rekreation och här finns ett rikt kulturarv. Dessa värden påverkas också negativt av olika mänskliga aktiviteter. Skärgård och kustnära miljöer påverkas till exempel av hård exploatering, bebyggelse samt fartygs och småbåtstrafik. Att bevara kulturarv med fyrar, sjöbodar, ängs- och betes marker försvåras i avfolkningsbygder, medan det riskerar att skadas i områden med stor fritidsbebyggelse och omfattande turism. Ökad bebyggelse och trafik försämrar även tillgängligheten för friluftslivet.

Mycket återstår innan våra kust och havsvatten har ett bra miljötillstånd. Eftersom haven är gränsöverskridande behövs insatser både i Sverige och på internationell nivå för att minska de utsläpp och de negativa effekter av aktiviteter som bidrar ett sämre miljötillstånd. Samarbete för en bättre havsmiljö sker inom bland annat EU:s havsmiljödirektiv och vattendirektiv samt Helsingfors och Oslo-Pariskonventionerna.

Hur EU:s fiskeri och jordbrukspolitik utformas är också viktigt, liksom att skydda värdefulla områden med natur och kulturvärden. För att kulturmiljöer ska bevaras är det även avgörande att det går att bo och försörja sig i kust och skärgård. Mer kunskap behövs också för att kunna skydda både natur och kulturvärden.

Källa: Naturvårdsverket

27

Page 28: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

1. Begränsad klimatpåverkan

"Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås."

2. Frisk luft

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

3. Bara naturlig försurning

"De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar."

4. Giftfri miljö

"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."

5. Skyddande ozonskikt

"Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."

6. Säker strålmiljö

"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning."

7. Ingen övergödning

"Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten."

28

Page 29: Globala, regionala och lokala miljöfrågor · Globala, regionala och lokala miljöfrågor Effekten av en miljöstörning kan uppkomma på olika avstånd från källan. Miljöpåverkan

Karpesjö Consulting

8. Levande sjöar och vattendrag

"Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas."

9. Grundvatten av god kvalitet

"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag."

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

"Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."

11. Myllrande våtmarker

"Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden."

12. Levande skogar

"Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas."

13. Ett rikt odlingslandskap

"Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks."

14. Storslagen fjällmiljö

"Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."

15. God bebyggd miljö

"Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."

16. Ett rikt växt- och djurliv

"Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."

Källa: Naturvårdsverket

29