Kurs i kommersiell skadeståndsrätt, StockholmMårten Schultz 2009

Kravet på adekvat kausalitet särskilt viktigt ur rättspolitisk synvinkel vid ren förmögenhetsskada eftersom det är inom denna bedömning som avgränsningarna görs

Framför allt adekvanslärans utsätts för prövningar vid ren förmögenhetsskada

Adekvanslärans komplement

Samma orsaksbegrepp vid ren förmögenhetsskada som vid andra skadetyper

Orsaksbegreppet ur teoretisk synvinkel agnostiskt i förhållande till vad bedömningen görs emellan

Orsaksbegrepp och orsaksvärdering (adekvans)

Orsaksbegrepp och bevisning

Fråga 1: Har A orsakat B:s skada?En faktisk (empirisk) fråga: Vad har –

faktiskt – hänt? Fråga 2: Är orsakssambandet

(rättsligt) relevant (adekvat)? En rättslig fråga: Är det konstaterade

orsakssambandet av sådant slag att det framstår som rimligt att lägga det till grund för skadeståndsansvar.

Flera slags orsaksbedömningar: Orsaksbedömning som grund för ansvar och orsaksbedömning som grund för betalningsskyldighet.

Orsaksbedömningar med andra syften: Compensatio lucri cum damno, underlåten skadebegränsning, medvållande, etc.

Underlåtenhet

Teoretiska analysen i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor

Betingelseläran: Svensk rätt och annan rätt

Den skeptiska hållningen till orsaksläror i HD (och lagstiftning

Om den ansvarsgrundande faktorn (t.ex. den vårdslösa handlingen – säg kommunicerad felaktig information) är en beståndsdel, oavsett hur liten, i en förklaring om hur skadan inträffade så är den kausal

En inkluderande orsaksbestämning Lägger tyngden på adekvansläran och

bevisrätten Jmf. ren förmögenhetsskada vid masskommunikation,

prospektansvar och liknande

NJA 1996 s. 224 (Clinic, revisorsansvar): HovR:n fann det […vilket HD följde] klarlagt att det varit en förutsättning för Bankens långivning till Försäljningsbolaget att de till detta bolag överlåtna rättigheterna haft uppgivet värde. […] Detta innebär alltså att den vilseledande värderingen av tillgångarna i Clinics och det pris som fastställdes för överlåtelsen av vissa rättigheter från Clinics till Försäljningsbolaget måste anses ha påverkat Bankens kreditbeslut. Härav följer att det fanns ett orsakssamband mellan Bengt J:s handlande och kreditgivningen.

Hur tolkar vi det ur ett kausalitetsperspektiv?

Efter att orsaksbedömningen gjorts (eventuellt implicit) och övriga kriterier för ansvar konstaterats kan skadevållaren undgå ansvar om orsakssambandet var inadekvat

Adekvansläran en stark ställning i svensk rätt – det dominerande verktyget för kausalitetsvärdering

Grundtanke: Slumpmässiga effekter skall inte grunda skadeståndsskyldighet

Några typiska adekvansuttryck: om skadan var ”påräknelig”, ”närliggande”, ”sannolik”, ”förutsebar”, ”direkt”, eller ”i farans riktning” var den adekvat.

Adekvanskravet i princip absolut = om skadan inte var en adekvat följd föreligger inte ansvar oavsett hur vårdslös skadevållaren var (i teorin)

Adekvansläran känd för att vara vag, sin starka ställning till trots

Adekvansresonemang som ”fasadlegitimation”?: Typiska” adekvansfall talar snarare emot de traditionella adekvansformuleringarna:

1. ”Man får ta den skadelidande som man finner henne”

2. Ovanligt värdefull egendom3. Mellankommande handlingar av tredje man 4. MEN: Naturkatastrofer

Casus mixtus cum culpa Perpetutatio obligationis (kontraktuella

ansvarssituationer) Närliggande fall

Gäller särskilda adekvanskrav vid ren förmögenhetsskada?

NJA 1998 s. 893: Länsbostadsnämnden försinkade ansökan

Hovrätten: Det framstår närmast som slumpmässigt om tidpunkten skulle leda till högre eller lägre ränta

Hellner kritisk mot hovrättens formulering

HD: Kravet på adekvat kausalitet innebär att skadan för en person med kännedom om alla föreliggande omständigheter skall framstå som en beräknelig och i viss mån typisk följd

Biföll Klassiska adekvansfrågor som aktualiseras:

Uppsåtliga handlingar med osannolika resultat som inträffar; objektiv/subjektiv; sannolikhet och ”beräknelig och i viss mån typisk” – håller HD:s formulering för fallet i sig?

Den befogade tillitens princip Normskyddsresonemang Andra modeller?

Vilka områden? Under specialreglering? Innebörd? Hur förhåller den sig till övriga

skadeståndsrättsliga begrepp – adekvans, kausalitet, etc?

Allmänt om läran om det skyddade intresset och normskyddsläran

Status Särskilt om krav mot det allmänna Särskilt om krav från det allmänna Skadestånd pga brott: Falskt larm,

exemplet bortrövade barn, etc.

Lagstadgade begränsningar? Caps? Subsidiaritet Ansvars- eller kostnadsallokeringar