ekologi’ - entréskolan västerås vt 2014 .ekologi’ ekologi:läranomsamspelet! (levande!

Download Ekologi’ - Entréskolan Västerås vt 2014 .Ekologi’ Ekologi:Läranomsamspelet! (levande!

Post on 31-Mar-2019

215 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

Ekologi

Ekologi: Lran om samspelet i naturen. Ekologi beskriver samspelet mellan organismer (levande varelser) och deras omgivning eller milj. Levande varelser bestr av djur och vxter. Icke levande miljfaktorer r t.ex. temperatur, soljus, vind, nederbrd, tillgng till vatten, tillgng till mineralmnen, etc. Samspelet i ett ekosystem visar att organismer r beroende av varandra och av deras milj.

Ekosystem: Ett ekosystem bestr av alla vxter och djur, samt icke levande miljfaktorer som finns i ett avgrnsat omrde eller milj. Ett ekosystem kan vara litet eller stort. Ngra exempel p ekosystem r: en granskog, en sj, ett hav, fjllet, ken, savann, regnskog, sandstranden etc.

Levande varelser i ett ekosystem kan grupperas i tre huvudgrupper: producenter, konsumenter och nedbrytare.

Till producenterna rknas med alla grna vxter eftersom de har frmga att fnga solljuset och tillverka nring som alla andra levande varelser r beroende av. Grna vxter innehller klorofyll (det grna frgmnet) som fnga solljuset och kan lnka ver energi frn solen till kemisk energi i form socker.

Konsumenter r de organismer som r beroende av vad producenterna, de grna vxterna har tillverkat. Dessa organismer kallas konsumenter eftersom de konsumera (ter) vad producenterna har tillverkat. Djuren och mnniskan i ett ekosystem r konsumenter. Vxttare r frstahandskonsumenter, djur som ter vxttare r andrahandskonsumenter, tredjehandskonsument ter andrahandskonsument, osv. Toppkonsument r sist i nringskedja i ett ekosystem och har inga naturliga fiender.

Nedbrytare bryter ner dda vxter och djur i ett ekosystem fr att frigra nringsmnen som sedan kan anvndas av vxter producenter (vxter). Viktiga nedbrytare r svampar och bakterier.

Art: Djur som liknar varandra och som kan f ungar tillsammans hr till samma art. Mnniskor r av samma art eftersom vi kan f barn ihop. Vxterna r indelade i olika arter.

Population: En population bestr av alla djur eller vxter av samma art som finns inom ett ekosystem.

Djursamhlle: Bestr av alla djur i ett ekosystem, t. ex smkryp, mss, sorkar, harar, rdjur, lgar, rvar, vargar, bjrnar, fglar etc.

Vxtsamhlle: Bestr av alla vxter i ett ekosystem, t.ex. trd och buskar, grs, orter och blommor, mossor.

Nringskedja: En nringskedja beskriver hur organismer ter varandra och hur energi och mne flyttas frn en organism till en annan. Detta kallas energifldet i ekosystem. En nringskedja bestr av producent, konsument och nedbrytare.

Producent (vxter) Konsument (djur) Nedbrytare (bakterier, svampar)

(En nringskedja bestr av producent, konsumenter och nedbrytare

T. Ex: Vxter hare Rv svamp

Nringsvv: En nringsvv bestr av flera hopkopplade nringskedjor. Den visar hur olika organismer r beroende av varandra.

Nringspyramid

Att det blir frre djur fr varje steg i nringskedjan kan man visa med en modell som kallas nringspyramid. Nringspyramiden frklarar energi frlusten i en nringskedja. Ungefr 85-90 % av energi frloras fr varje steg i nringskedjan. Varje steg uppt i pyramiden r ett nytt steg i nringskedjan. Varje nivs storlek i pyramiden motsvarar mngden energi som finns att leva av. Nringspyramid visar ocks hur mycket biomassa det finns p varje niv i ekosystem, dvs. hur mycket de levande organismer vger.

Toppkonsument

3:e handskonsument

2:a handskonsument

1:a handskonsument

Producent

Fotosyntes: Fotosyntes r en kemisk reaktion som pgr i grna vxter dr vxterna fnga solljuset med hjlp av klorofyll fr att tillverka druvsocker (kolhydrat) och syre, utav koldioxid och vatten. Fotosyntesen sker hos speciella organeller som kallas kloroplaster.

Koldioxid + vatten + energi druvsocker + syre

6CO2 + 6H2O C6H12O6 + 6O2

Av sockret(kolhydratet) som bildas vid fotosyntesen, kan vxter tillverka strkelse, fetter och proteiner. Dessa mnen kommer vxten behva men andra organismer kommer ocks att ha nytta av dem.

Genom klyvppningar som finns p bladens undersida kan koldioxid frn luften komma in till bladen. Syret som produceras ocks lmnar bladen genom klyvppningar. Vattnet som behvs vid fotosyntes fr vxterna genom att sugga upp det frn marken med hjlp av rtter. Kolhydratet som byggs upp i de grna vxtdelarna transporteras till de delar av vxten som behver nring till tillvxt,

samt till de vvnader som lagrar nring som strkelse. Kolhydraten kan delvis omvandlas till andra nringsmnen ssom proteiner, fetter och vitaminer. Grna vxter kan bli nring direkt eller indirekt fr djur, svampar, bakterier som sjlva inte kan fotosyntetisera.

Konkurens: Konkurens innebr att olika arter i ett ekosystem tvlar mot varandra om samma resurser i ett ekosystem. Arterna kan tvla om tillgng till nring, solljus, vatten, plats etc. trots detta kan det finnas mnga olika arter som ter vxter, i ett ekosystem. Det beror p att mnga olika arter med samma behov undviker konkurens och vljer att specialisera sig. Olika vxttare kan t.ex. specialisera sig p skilda vxtarter eller vxtdelar och olika ktttare kan specialisera sig p olika bytesdjur.

Symbios: Nr tv olika arter utnyttjar varandra p ett stt som r positiv bda kallas samspelet symbios. T. ex finns det ett samspel mellan blomvxter och pollinerande insekter. Blomvxterna r beroende av insekter fr att kunna pollinera och fortplanta sig, insekterna r beroende av blomvxter fr pollen och nektar (mat). Ett annat exempel p symbios r samspelet mellan svampar och trd (mykorrhiza). Mnga svampar lter sina hyfer (frlngda rtter) vxa i kontakt med trdens och andra vxters rtter. Svamparna hjlper trden att hmta vatten och andra viktiga nringsmnen ur marken, vilket gr att trden vxer snabbare. Svamparna fr energirik t socker i utbyte eftersom de inte kan tillverka egen mat.

Ekologisk nisch: Varje art har speciella krav p sin milj. Den utnyttjar en viss typ av fda, boplast, gmstlle, osv. En ekologisk nisch kan beskrivas som det levnadsomrde som en enskild art kan verleva och fortplanta sig. P grund av konkurrensen mellan olika arter r varje art tvungen att utveckla sin egen ekologisk nisch fr att verleva. Det kan handlar bland annat att olika vxttare specialiserar sig fr att ta olika vxtdelar i ett ekosystem. P detta stt konkurerar de inte med varandra om maten.

Revir: Revir r omrden som frsvaras mot andra individer inom samma art. Mnga dggdjur, fglar och fiskar bildar revir under tiden fr fortplantning. T.ex. p vren sjunger koltrasthanar fr att markera sina revir. Andra koltrastar som trotsar sngen och vertrder revirgrnsen blir snabbt bortkrda. Det r endast de koltrashanar som lyckas frsvara tillrcklig bra revir som blir valda av honor och som fr chans att frka sig. Frdelen med att frsvara ett revir r att man fr behlla mat och andra resurser inom reviret fr sig sjlv och fr sin egen familj.

Plankton: plankton r alger, bakterier, svampar och andra mycket sm djur och vxter. De lever i hav och sjar. Plankton r viktig mat fr mnga djur i havet.

vergdning: vergdning betyder att mark och vatten fr fr mycket nring. vergdning i hav och sjar kan leda till att fiskar och andra vattendjur dr.

Samspel i ekosystem

Vatten (H20) Koldioxid (CO2)

Vxtnringsmnen

Nedbrytare (svampar, bakterier)