dhb dialog nr4 2015

1

SPRÅKRESAN OCH DHB:S FAMILJELÄGER

NR 4 ❘ 2015 ❘ ÅRGÅNG 42

DHBBdialog

❚ Andreas Kulneff lever sin dröm❚ Studiebesök hos Mogård❚ ”Steg på vägen – mot en trygg och säker specialskola”

SPRÅKRESAN OCH DHB:S FAMILJELÄGER

inbjudan till

Silviaskolanen grundskola för elever med hörselnedsättning

Bitr.Rektor: Magnus Lennartsson Tel: 0709-812 84 32E-post: [email protected]

Unik miljö när det gäller ljud, ljus och teknik

Hög pedagogisk kompetens

Värdegrund, utbildning, och hörselmedvetenhet

Samma krav – större möjligheter

Rektor: Christian Örn Tel: 0451-26 84 33E-post: [email protected]

Vill du veta mer om Silviaskolan eller komma på ett besök?

• Belägen i Hässleholm

• Regionalt upptagningsområde

(Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg)• Vårt undervisningsspråk är svenska

• Eleverna lär sig teckenspråk

www.hessleholm.se/silvia

[email protected] | www.mogard.se010 – 471 66 00

Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.

Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.

Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra!

CARLBORGSONS DONATIONSTIFTELSEDu som är född inom Dalarnas län samt har genomgått dövskola/specialskola för döva/hör-selskadade är behörig att ansöka om bidrag från Carlsborgsons donationsstiftelse.

Medel kan sökas till t ex bildandet av eget hem, bosättning samt till inköp av redskap, inventarier och material för bedrivande av yrke eller annan sysselsättning. Bidrag kan även sökas till yrkes-utbildning, vidareutbildning och kurser.

Ansökningsblankett och information fi nns på www.Itdalarna.se (fl ik Övrigt; Stiftelser), eller kontakta Landstinget Dalarna, tfn 023-49 01 05, [email protected].

Ansökan sändes till Landstingent Dalarna, Carlborgssons donationsstiftelse Box 712 791 29 FALUN

Något som slår mig när jag nu hoppat in i hetluften igen är hur målgruppen har förändrats. Inn-an min timeout var CI nytt och betraktades med stor skepsis av dövsamhället. Det uppstod även en polarisering mellan de som var för CI och de som var emot, och ett tag gick det inte att föra en sansad debatt överhuvudta-get. Det var fullkomligt svartvitt, ”antingen är du med oss eller emot oss”. De nyanserade per-spektiven fanns nog där, men de överskuggades av de enkla svarens tvingande makt.

Som så ofta är det minoriteten som drabbas när världen tolkas i svartvita termer; för eller mot, vi och dom. Då var det CI-opere-rade som misstänkliggjordes på mer eller mindre olustiga sätt, av en majoritet som påstod sig veta bättre. Vi är många som vill hålla CI-debatten från 90-talet väl förvarad i hjärnans avdelning för förträngda minnen. Där fi nns inga roliga anekdoter att berätta för barnbarnen.

Men de tiderna är svunna och idag rör sig målgruppen mot att bli den diametralt motsatta jäm-fört med 90-talet. I princip alla

VI ÄR ALLA EN

CI-opereras och föräldrar söker med teknikens hjälp att skapa en god lärandemiljö för sina barn integrerade inom ordinarie skolutbud. Man placerar i högre grad än tidigare alla sina aktier på hörande och teknik, med-an färre väljer att också lära sig teckenspråk. Framledes skulle man kunna föreställa sig en målgruppssammansättning där teckenspråkiga döva och hörsel-skadade är i minoritet. Förhopp-ningsvis har vi nu lärt oss så pass mycket av historien att vi inte faller till föga och börjar demoni-sera och förminska minoriteten igen. Och förhoppningsvis kom-mer teckenspråkiga inte att vara i minoritet heller.

DHB förespråkar som bekant sedan lång tid tillbaka tvåspråkig-het. Vi vill att barnen själva ska ha möjligheten att välja språk och kommunikationsform efter egna preferenser. All hjälp som kan fås ska användas och två vägar till kommunikation är bättre än en. Jag är glad att det svartvita tän-kandet från 90-talet är historia, vi är alla en grupp och vi bör se till att allas behov tillgodoses. ■

LEDARE BARBRO STÅLNACKE kassör, Riksförbundet DHB

Jag var aktiv i DHB redan nittonhundra-frös-ihjäl och efter ett ofrivilligt avbrott på några år på grund av en stroke är jag nu tillbaka

igen. Ni som känner mig vet att jag verkat inom DHB Mellersta och var med när vi med arvsfondspengar ordnade en föräldrautbild-

ning i fyra steg. Nu har jag fått förtroendet som kassör på riksförbundet.

TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

DHBFÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH

BdialogRedaktör och ansvarig utgivare Mats LindblomAdress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, texttel 019-1968 90 ange 019122146*, [email protected], www.dhb.sePrenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected]. Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år.Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa.Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, [email protected] Nydahl, tel 0660-29 99 59, [email protected] sk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, BjästaManusstopp nr 1 2016, 19 februari. Tidningen fi nns ute vecka 11. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång tillriksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

När du fl yttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected], så medlemstidningen och övrig information når dig!Omslag DHB Mellersta på Tekniska muséet i Stockholm.Foto Mats Lindblom.

3

4 DHB DIALOG l NR 4 2015

HÖRTEKNIK utan ÖVERHÖRNINGAR på Alviksskolan– Resultatet är över förväntan. Det har fungerat klockrent, säger Mats Nordén som är ansvarig

för hörselteknik på Alviksskolan i Stockholm. Han syftar på skolans nya hörseltekniska anlägg-

ning där man installerat golvslingor på undervåningen och takslingor på övervåningen och

därigenom lyckats eliminera överhörning mellan skolsalarna.

text MATS LINDBLOM foto LENA WETTRÉN

På övre våningen sitter slingorna i taket...

5

Mats Nordén har arbetat på Al-viksskolan i Stockholm i över 20 år och således varit med om flera förändringar i skol- och teknikfrå-gor. Han var också en av författar-na till Hörselboken som nu finns tillgänglig för allmänheten på in-ternet. Idag är Mats ansvarig för hörselteknik på hela Alvikskolan och som NO-lärare i årskurs 4-6.Mats berättar att man på Alviks-skolan förut hade problem med återkommande överhörningar mellan undervisningssalarna och man ville komma bort ifrån de individuella halsslingornas be-gränsningar.

– Vi ville samtidigt att all kom-munikation i klassrummen skul-le fungera enkelt och smärtfritt och hindras så lite som möjligt av tekniska begränsningar.

Nu har man dock rått bot på problemen efter att Alvikssko-lans D-hus renoverats under drygt ett och ett halvt år. Man har installerat golvslingor på nedre våningen och takslingor på den övre våningen i alla skolsalar, be-rättar Mats Nordén.

– Vi har fått det att fungera utan överhörningar mellan loka-lerna, och med lokaler som lig-ger ovanpå varandra är det inte så vanligt.

De valde på ett tidigt skede att rikta in sig på ett system med trådlösa mikrofoner. Mats berät-tar att det låg en svårighet i att varje mikrofon i ett trådlöst sys-tem kräver en egen kanal för att fungera utan överhörning.

– Det svåra var att hitta ett system som kunde använda så många kanaler som krävdes utan att det blev överhörningar.

Mikrofonerna som finns är av svanhalstyp och en fördel med de trådlösa mikrofonerna är att rum-men kan möbleras om utan att nya slingdragningar behöver ske.

– Den som talar kan ta mikro-fonen med sig i hela rummet och tala. Vi kan också teckna och tala samtidigt.

Det unika med Alviksskolans hörseltekniska lösning är att så många kan ha trådlösa mikro-foner igång samtidigt och att golv- och takslingorna fungerar utan överhörning fast de ligger i

horisontellt läge i förhållande till varandra.

Mats Nordén berättar att de under många år velat installera golv- och takslingor för att få ett mer användarvänligt system. Man har också hela tiden sökt efter ett system med trådlösa mikrofoner, men först 2013 hit-tade man ett system som sedan testades under ett år.

– Vi provade att lägga golv- och takslingor för över tio år sedan. Resultatet var positivt men lite osäkert om det skulle fungera i full skala. Under årens lopp har vi testat sju olika mikrofonsystem och hela tiden har vi haft brukaren i fokus när vi bedömt systemen.

Utöver de nya tekniska instal-lationerna har man gjort akus-tiska anpassningar på lokalerna. Mats berättar att de akustiska värdena var goda redan innan men att det har gjorts ytterligare förbättringar.

– Det har satts upp akustik-plattor i korridorer och salar. En ny golvmatta har lagts in som är mjuk och dämpande. Samtidigt

har de förstärkt isoleringen av lufttrummorna i huset.

Mats Nordén är nöjd över re-sultatet och säger sig höra idel lovord över systemet från använ-dare, elever och lärare.

– Resultatet är över förväntan. Det har fungerat klockrent.

Den nya anläggningen medför

FAKTA

HÖRSELBOKENHörselboken handlar om hörselkunskap. Den är en handled-ning att använda som stöd i det pedagogiska arbetet med barn, ungdomar och vuxna med hörselnedsättning.

Hörselboken var från början en tryckt produkt. Sedan 2001 är boken omgjord till en webbaserad produkt, tillgänglig för alla. Att Hörselboken finns på webben gör det möjligt att revi-dera och utveckla den kontinuerligt.

Redaktionen består av Carin Norman, Mats Nordén, Josefin Högberg, Anna Lindqvist och Håkan Bergkvist.

Källa: www.horselboken.se

enligt Mats Nordén ökade möj-ligheter för eleverna att nå skolan mål, vilket i sin tur ökar möjlig-heten för eleverna att uppnå full behörighet till gymnasieskolan.

– Tekniken förstärker dessa möjligheter då det är flexibelt, användarvänligt och har bra ljudåtergivning. ■

…och på nedre våningen sitter slingorna i golvet.


Platser finns på Gålölägret 2016! Ta chansen! Gålölägret är ett konfirmationsläger som välkomnar dig som går i grundskola, resursskola, specialskola eller särskola och är ca 14–18 år.

Våga utmana dig själv och få ett minne för livet! Gålölägret 2016 äger rum 27/6–17/7 på Vängården, i Follökna i Sörmland. Konfirmation lördag 16/7. Lägret drivs Svenska kyrkan Högalids församling. Info/anmälan: Gunilla Lindén 08-616 88 46, [email protected] Ett samarbete med Riksförbundet DHB.Läs mer här: www.svenskakyrkan.se/hogalid/funkiskyrkan

Konfi rmationsläger för unga med språkstörning

DHB har från föräldrar fått önskemål om ett anpassat konfi rmationsläger för ungdomar med språkstörning. Många unga med grav språkstörning har svårt att hänga med i den ”vanliga” undervisning som bedrivs i hemförsamlingarna ute i landet. Inom Svenska kyrkans teckensprå-kiga arbete har man sedan många år en riktad verksamhet för den teckenspråkiga gruppen, men för unga med språkstörning fi nns inget ”eget” läger. Riksförbundet DHB och DHB Språk-störning har träffat representanter från Svenska kyrkan för att samverka i frågan.

Efter ett inledande möte på riks-planet i Uppsala i augusti har vi nu glädjen att berätta att DHB har inlett ett samarbete med det så kallade Gålölägret som drivs av Högalids församling. Även om det är en stockholmsförsamling som ansvarar för verksamheten välkomnar man deltagare från hela landet. Tid och plats för läg-ret 2016 är 27 juni till 17 juli och lägerplatsen är Vängården utanför Malmköping.

Lägret har plats för ca 24 delta-gare, dessutom har man tio ung-domsledare och tre vuxna ledare med på lägret (en präst, en läger-chef och även en diakon somma-ren 2016). Från DHB kommer vi att arbeta för att det också ska fi nnas en logoped med i ledar-gruppen för att stärka kunskapen kring språkstörning. Redan idag är man mycket medveten om vikten av en fungerande kommunika-tion på lägret och man använder

mycket bildstöd i scheman och program, samt TAKK i undervis-ningen.

Lägret anordnas för ungdomar som går i grundskola, resurssko-la, träningsskola eller särskola. I och med samarbetet välkomnas nu även elever från specialsko-lan. I gruppen fi nns unga med och utan funktionsnedsättning-ar och sommaren 2015 hade fem av deltagarna språkstörning.

Konfi rmanderna bor 2-4 per-soner i samma rum. Dagarna består av konfi rmationsunder-visning och många olika fritidsak-tiviteter. Man har ett nära samar-bete med scoutrörelsen och gör en gång under lägret en längre utfl ykt med pilgrimsvandring och övernattning i vindskydd. Till själ-va konfi rmationsgudstjänsten är deltagarnas familjer välkomna. För anmälan och kontaktuppgift se annons nedan. ■

text INGALILL BJÖRKSTRAND foto SVENSKA KYRKAN

7

text MATS LINDBLOM foto LINDA BARTLETT

FORSKARESTÖDET TILL BARN MED SPRÅKSTÖRNING BEHÖVER ÄNDRASPäivikki Aarne ser utifrån sin avhandling – Self and other; socio-emotional aspects of development in

children with language impairment – att stödet till barn med språkstörning kan behöva kompletteras

med stöd för bland annat mentaliseringsförmåga. - Det betyder kanske att vi måste lägga upp hela

habiliteringen på ett annat sätt, citeras Päivikki i Forskning om funktionshinder pågår.

Päivikki Aarne är logoped och berättar för Uppsala universi-tets tidning Forskning om funk-tionshinder pågår (Försenad språkutveckling påverkar inte bara språket, Nr 3 2015) om sin doktorsavhandling Self and other; socio-emotional aspects of development in children with language impairment. Päivikki berättar att forskningsprojektet växte fram utifrån observationer hon gjort i sitt yrke som logoped. Hon såg att barnen med språk-störning hade problem med det sociala samspelet och att det var blyga för att prata. Eftersom Pä-ivikki tyckte det här fanns en vit fläck i forskningen, studier som fokuserade på dessa socioemo-tionella aspekter, så tog hon det till sin uppgift att undersöka.

Själva studien analyserar ut-vecklingen av två förmågor, delad uppmärksamhet och mentalise-ringsförmåga. Delad uppmärk-samhet innebär här förmågan att kunna dela eller delta i en annan persons uppmärksamhet. Men-taliseringsförmåga handlar om att kunna förstå sina egna tankar och känslor, och kunna reagera på dem och reglera dem, t.ex. när man bli överväldigad av nå-got som sker.

Resultaten i Päivikki Aarnes avhandling visar att en språkstör-ning kan påverka mer än bara språket. Delad uppmärksamhet och mentaliseringsförmåga på-verkar inlärning av nya ord. I för-längningen kan en långsamma-re språkutveckling medföra en ovilja att prata med andra, vilket påverkar kompisrelationer och vilket ger färre tillfällen att öva

sitt språk. En ond cirkel, menar Päivikki.

I artikeln i Forskning om funk-tionshinder pågår citeras Päivikki:

– Mina resultat tyder på att det för många handlar om en mer omfattande kommunikativ stör-ning. Det i sin tur betyder kanske att vi måste lägga upp hela habi-literingen på ett annat sätt.

Päivikki resonerar att stöd för att öva språket kanske behöver kompletteras med stöd att öva sin mentaliseringsförmåga. Hon menar att stödet barnen får på de språkförskolor som finns i lan-det räcker för vissa, medan andra barn kan behöva ett annat stöd. Det är en fråga för förskolornas huvudmän menar Päivikki och citeras:

– Idag är det jättesvårt att få stöd-timmar till de här barnen. Försko-lepersonalen kan behöva utbild-ning kring hur man ska behandla ett sådant barn i en barngrupp och hur man jobbar aktivt med kamratfrågan. Det fungerar inte att ha stora barngrupper kring dessa barn. De skulle behöva vara i en mindre grupp hela da-gen.

Päivikki säger också i artikeln att det är viktigt för föräldrar att få möjlighet att prata med andra föräldrar om att stötta barnens samspelsförmåga och om hur man stöttar barnens språkut-veckling som förälder. Men hon ser också ett behov av utbild-ningar och stödprogram för för-äldrar. ■

Not: Artikeln är skriven utifrån artikel Försenad språkutveckling påverkar inte bara språket, Sid 6-7 i Forskning om funktionshin-der pågår, Nr 3 2015.

DHB Språkstörnings kartläggning visar att bara 1 av 20 regioner/lands-ting välkomnar barn och ungdomar med singeldiagnos språkstörning att söka hjälp på barn- och ungdomsha-biliteringen.


MED INDIVIDEN I FOKUSDen täta dimman gör det svårt att få någon överblick över området när vi rullar in till Mo Gård i

Doverstorp utanför Finspång. Vi vet dock att här finns ett välsorterat utbud av boende och daglig

verksamhet för den som har rätt till insatser enligt LSS och har behov av anpassad kommunika-

tion. Och så finns här även gymnasiesärskola med individuellt program för den som har syn- och

hörselnedsättning i kombination med andra funktionsnedsättningar och som därför använder

teckenspråk eller anpassad kommunikation. Vi tas emot i ”Vita huset” av Cecilia Joge Johansson

och Ulrika Greiff, rådgivare respektive kommunikatör på Mo Gård. Cecilia och Ulrika ska guida

oss genom en del av Mo Gårds verksamhet i Finspång.

Mo Gård är sedan 2000 en stif-telseägd non-profit organisation. Men det har bedrivits verksam-het i Finspång sedan 1947 då Statens specialskola och arbets-hem för döva personer med ”komplicerat lyte” flyttade från Gävle till Finspång. Specialskolan flyttade senare till det som blev Åsbackaskolan i Gnesta (nu-

mera i Örebro). Innan stiftelsen blev huvudman drevs Mo Gård av landstinget i Östergötland och därefter som ett aktiebolag som grundades 1992. Samma år startade också Mo Gård folkhög-skola. Och där kunde historien faktiskt ha tagit slut.

– Anders Lindgren, dåvarande VD, hade ett uppdrag att lägga

ned verksamheten, men han såg potentialen och såg istället möj-lighet att utveckla verksamheten.

Historien ger nog Anders rätt, för sedan stiftelsen grunda-des har dotterbolaget Mo Gård HVB bildats 2003, och samma år fick man regeringsuppdraget att ansvara för Nationellt kun-skapscenter för Dövblindfrågor

(NKCdb). 2009 startades därtill Mo Gård gymnasiesärskola.

IndividfokusNär vi efter en kort presentation och en god kopp kaffe börjar vår guidade tur har dimman lättat och vi blir snabbt varse om vil-ken fin miljö som omger verk-samheten. Sjön Glan ligger intill området och ett mindre vatten-drag sträcker sig in i landskapet av fina byggnader med generösa grönytor. Det är en rogivande och vacker miljö som andas trygghet. Lika fina som omgivningarna är, lika fint är utbudet av daglig verksamhet som står till buds. Vi knackar försiktigt på till mu-sikrummet och frågar om vi får vara publik, och det går bra säger Linn som har sång och musik på schemat den här förmiddagen. Linn och handledaren Nicklas kör Mauro Scoccos Sarah med stor inlevelse och känsla.

– Jag älskar att sjunga, säger Linn.

Musik är dock bara en av en rad möjliga aktiviteter på Mo Gård i Finspång. Här finns verkstad för både metall- och träslöjd där man bl.a. tillverkar dopljusstakar som säljs vidare. Maskinerna har sä-kerhetsanordningar som gör att de inte kan köras utan att kåpan fällts ned innan. Det finns även

text och foto MATS LINDBLOM

9

Mo Gård LSS

Mo Gård HVB NKCDB Gymnasiesärskola

Mo Gård folkhögskola

möjlighet att måla, sy och jobba med keramik. De alster man gör säljs varje år på Finspångs jul- och sommarmarknad. Det fi nns även en demonteringsverkstad som ligger på källarplan i huset Västergården.

Demonteringen startade som ett projekt 2009 då fl era brukare visade stort intresse av att få ta isär, undersöka och pröva hur olika material och föremål är be-skaffade samt fungerar.

sätt är mer effektiva än andra. Allt material som tas isär ska sedan kategoriseras i bl.a. plast, olika sorters metall, kretskort, papper, kartong. Brukarna får också upp-leva hela kedjan från hämtning, demontering, sortering, försälj-ning och återvinning. Man får åka och sälja det sorterade material-et till ett återvinningsföretag eller så återanvänds materialet på Mo Gård vid tillverkning av t.ex. skå-lar och smycken.

Den som jobbar behöver också tid för återhämtning och det fi nns möjlighet till massage i samma byggnad som övriga aktiviteter. Eva och Sussi, diplo-merade massörer, berättar att massagen ger goda resultat som

minskat behov av magmedicin och att brukarna blir lugnare.

– Det främjar även den kom-munikativa utvecklingen, säger Sussi.

Man tillämpar också utom-huspedagogik och håller bl.a. samlingar och fi kapauser utom-hus i hälsofrämjande syfte. Varje fredag har man också friskvård med utfl ykter till bl.a. ett utegym. Och utemiljöerna är verkligen något man satsat på; det främsta exemplet är Upplevelseparken där man låtit fantasin fl öda och skapat en miljö för alla sinnen, utifrån brukarnas förväntningar. Man kan titta, lyssna och känna på de snillrika installationerna. Bland mossan sticker ett par

FAKTA

HÄR FINNS MO GÅRDMo Gård bedriver verksamhet för personer som har behov av teckenspråk eller anpassad kommunikation och har fl erfunktionsnedsättning. I Finspång fi nns LSS- och HVB-verksamhet, samt Mo Gårds gymnasie-särskola. Mo Gård har LSS-verksamhet även i Enköping, Burlöv och Sjöbo. HVB-verksamhet fi nns även i Norrköping och Ystad. I Eskilstuna har man Bostad med särskild service enligt Socialtjänstlagen. Mo Gård folkhögskola fi nns i Norrköping, Göteborg, Stockholm och Åkarp. Mo Gård har ett uppdrag från socialde-partementet att driva Nationellt kunskapscenter för Dövblindfrågor, kontoret ligger i Lund.

– Det hela började med bruka-re som gillade att pillra kan man säga, berättar Cecilia.

Intresset förblev stort och verksamheten permanentades. Här demonteras bland annat vitvaror, hushållsapparater och musikanläggningar. Kylar, frysar och tjocka TV-apparater demon-teras inte.

Demontering kräver både fi n- och grovmotorik, och med tiden upptäcker man också att vissa

Så här kan man också berätta hur demonteringen går till.


stövlar upp, de är fastgjutna i ett betongfundament.

– Det där är ett taktilt fotografi som står för en upplevelse, för-klarar Cecilia.

Upplevelseparken är även en arbetsplats och man jobbar med vatten och miljö, och så används parken som mötesplats och man brukar grilla här.

Den kanske största dagliga verksamheten utgörs av den fina handelsträdgården, med flera växthus och en affär. Idag jobbar Åsa i handelsträdgården och det är som sig bör i dessa tider jul-blommorna som dominerar. Hy-acinter och Amaryllisar trängs på bänkarna och Åsa navigerar vant bland krukorna. Här får brukarna plantera lökar och frön och sälja i butiken. Man har ett pedagogiskt system med färgkoder för att un-derlätta begreppet pengar.

Trädgården är populär både bland brukare och konsumenter.

– Det är full ruljangs här på sommaren, berättar Olle som ansvarar för handelsträdgården.

Utöver att odla blommor och grönsaker så krattar man löv och klipper gräs i parkerna. Även det

Åsa väljer ofta att jobba i Handelsträdgården.

är populärt, speciellt om man får köra traktorn.

Utbudet är som sagt stort och brukarna får själva välja hur de vill lägga upp sin dag. En del job-bar hela veckan på samma stäl-le, medan andra varierar sig varje dag. Man kan också varva folk-

Pedagogisk prislista med färgkoder.

högskola med daglig verksam-het om man så önskar. Alla vill inte välja medan andra är tydliga. ”Jag är vuxen, jag vill jobba och få lön”, säger en del berättar Olle.

Det är brukaren som bestäm-mer och varje brukare jobbar sida vid sida med sin handleda-re. Mo Gård har totalt 100 upp-drag inom LSS och över hälften av dessa finns i Finspång. Där-utöver finns en stor verksamhet i Enköping, där man bl.a. driver ett vandrarhem. Med tanke på det stora utbudet av verksamhet som finns, och med sådan en-gagerad och teckenspråkskunnig personal är det förståeligt att vi ser glada harmoniska brukare. De äter mat tillsammans i mat-salen och kommunikationen flödar utan hinder, något som ty-värr är ovanligt för målgruppen. Man kan inte välja själv att få sina insatser verkställda på Mo Gård, utan det är upp till kommunerna att köpa en plats.

Cecilia vet att många har fått kämpa hårt för den teckensprå-kiga miljö de har här på Mo Gård.

– Många har fått gå via dom-stol för att komma hit, så är det.

Inom DHB finns stor erfaren-het av kommuner som hävdar att man kan ordna ett likvärdigt alternativ på hemmaplan. Det finns en olikhet i hur kommuner resonerar kring LSS. Det är också DHB:s erfarenhet att det är de föräldrar som orkar kämpa emot som till sist kanske får en plats på Mo Gård. Men det finns också de kommuner som inser att de inte kan skapa en motsvarande språklig arena med den kompe-tens det innebär.

Under vårt besök får vi också titta på gymnasiesärskolan som har mellan 10-15 elever. Den här förmiddagen har de gymnas-tik och har åkt till en anläggning i Finspång. På eftermiddagen ska de ha naturkunskap utom-hus och leta efter olika saker i naturen. Gymnasiesärskolan har två boenden på området och medan vi går mellan byggna-derna stöter vi på skolans spe-cialpedagog Sari Soukka som är i färd med fortbilda personal i dövblindkunskap. Hennes elev-er för dagen får öva ledsagning och insikt om hur det är att leva

11

Personalutbildning i dövblindkunskap pågår.

med kombinerad syn- och hör-selnedsättning.

Sari Soukka berättar om en grundutbildning som Mo Gård har för sina anställda. I utbild-ningen ingår momenten Döv-blindkunskap, Sinnenas samspel och Samspel, kommunikation och språk.

I Finspång ligger det mesta av verksamheten koncentrerad på Doverstorp, men det finns också boenden på flera andra håll i Finspång. Vi åker förbi bo-endena Mandelblom Blå och Mandelblom Rosa som är villor i ett villaområde, samt Stenhuset som är för personer med med-född dövblindhet.

Vi stannar sedan till vid Erstorp som ligger lite avsides. Där har man sedan -96 ett HVB-hem för killar med fem platser i ett gam-malt välbehållet missionshus. Mycket av interiören sitter kvar, men där altaret stått tronar i stäl-let en kamin. När vi tittar in är det städning på schemat.

Inne i centrala Finspång lig-ger servicebostaden Stora Allén med 11 platser, där boendet utgörs av lägenheter i ett hyres-hus och med en gemensam-hetslägenhet för social samvaro. Cecilia berättar att man har olika former av boende för att möta brukarnas olika behov av och för-måga till självständighet. För till-fället bor tio personer här i egna lägenheter. Den gemensamma

lägenheten besöks flitigt och det finns också möjlighet att äta ge-mensamt för de som vill.

Elin som har bott här i fem år har en utflyttad daglig verksam-het. Hon jobbar i köket på en gymnasieskola. På tisdagar har hon därtill ett kontorsjobb på samma skola. Hon tränar en dag i veckan och en dag sköter hon hästar på en annan verksamhet som Mo Gård har möjlighet att använda. På fredagar är Elin ute på Mo Gård i Doverstorp.

Elin berättar att hon får diska, skära grönsaker och göra andra kökssysslor på sitt arbete i gym-nasieskolans kök. Personalen vi-

sar även ett bra bemötande och vill lära sig teckenspråk. De är även nöjda med Elins insats och uppskattar hennes arbete.

Elin är glad över att kunna få bo i en teckenspråkig miljö och trivs på Stora Allén, som är en mera självständig boendeform, men där stödet ändå finns vid behov. Boendet blir den fasta punkten som även ger ett soci-alt sammanhang för de boende. För tillfället råkar det sig så väl att många har samma intressen. Hästar är populärt och träning li-kaså. Personalen på boendet be-rättar att det finns ett gäng som håller ihop väldigt bra.

– Men ibland bråkar de också, markerar Elin då. Och skvallrar gör de också.

Lördagen innan hade man höstfest på Mo Gård och nästa stora grej som alla ser fram emot nu är 24-timmarskryssningen med julbord till Åland.

Ett värdigt livDet är en mycket välsorterad verksamhet vi rullar iväg från framåt kvällskvisten. Vi förstår att människor kan växa sig starka när de ges dessa förutsättningar. Det mest påtagliga är hur tydligt man utgår från individens behov och att man väljer att fokusera på möjligheterna. Personalen är teckenspråkig, oavsett om det gäller lärare, handledare, mas-sör eller kökspersonal. Därtill jobbar man mycket med både bildkommunikation och taktila skyltar, som t.ex. en trumpinne utanför musikrummet. Och det mest slående är naturligtvis att alla gymnasiesärskoleelever, HVB-boende och brukare inom LSS kan kommunicera med var-andra. Det känns självklart när vi går här i Doverstorp, men på vä-gen mot Örebro inser vi hur unikt det faktiskt är.

Ett stort tack till Cecilia och Ul-rika som tog emot oss! ■

Not: Sonia Strömberg och un-dertecknad besökte Mo Gård den 18 november.

Elin är glad över att få bo med teckenspråkiga.

MÅNGA HAR FÅTT GÅ VIA DOMSTOL FÖR ATT KOMMA HIT, SÅ ÄR DET...


text MATS LINDBLOM

Vad gör Diskrimineringsombudsmannen?

Om man blir diskriminerad dvs. om man, lite förenklat, blir missgynnad eller kränkt, då kan man

göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). För att missgynnandet eller kränkning-

en ska klassas som diskriminering bör det finnas ett samband med någon av de sju diskrimine-

ringsgrunderna, dvs. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Sedan en tid tillbaka är

även bristande tillgänglighet diskriminering.

DO fick under 2014 in 461 anmälningar där diskrimine-ringsgrunden var funktionsned-sättning, medan antalet anmäl-ningar året innan var 312. Det är bara diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet som rende-rade i fler antal anmälningar till myndigheten. DO kan inte svara på hur många av dessa anmäl-ningar som gäller för specifika funktionsnedsättningar, som t.ex. hörselnedsättning. Enligt Personuppgiftslagen får DO inte registrera detta. De vanligaste områdena för anmälningarna med koppling till diskrimine-

ringsgrunden funktionsned-sättning var i fallande ordning: Arbetslivet, Varor/tjänster/bostä-der, Utbildning, Socialtjänst samt Hälso- och sjukvård.

Bristande tillgänglighet vanligtI rapporten Mötas av hinder från 2014 analyserade man upple-velser av diskriminering som har samband med diskriminerings-grunden funktionsnedsättning. I den rapporten framgick att bris-tande tillgänglighet var den vanli-gaste anledningen till att personer med funktionsnedsättning upp-levde att de hindrades i samhället. Negativa stereotypa föreställning-ar och okunskap om personer med funktionsnedsättning var en annan bidragande orsak.

Carolina Stiwenius är jurist och utredare på DO.

– För att DO ska inleda tillsyn utifrån en enskild anmälan krävs att en utredning kan medföra ett stort genomslag i samhälls-utvecklingen och ha effekt för många, dvs. att det är fråga om ett strategiskt ärende utifrån DO:s uppdrag. För att avgöra om uppgifter i en anmälan är stra-tegiskt viktigt går vi igenom alla anmälningar och bedömer dem utifrån ett antal kriterier.Dessa kriterier är följande:❚ Ärendet aktualiserar en risk för överträdelse av diskriminerings-lagen.

❚ Ärendet rör ett av DO identifie-rat problemområde. ❚ Ärendet annars avser ett områ-de där DO utifrån erfarenheter, analyser och/eller omvärldsbe-vakning har kunskap om att dis-kriminering på den aktuella grun-den är vanligt förekommande. ❚ Ärendet avser en företeelse som riskerar att upprepas. ❚ Ärendet berör det allmänna el-ler en annan stor aktör. ❚ Ärendet rör en särskilt allvarlig form av diskriminering.

Skulle det vara så att det kan bli aktuellt att driva en rättsprocess, då tittar man även på om anmä-lan innehåller frågor av principiell vikt eller strategisk betydelse och på hur andra aktörer agerar el-ler har agerat i frågan. Man tittar även på bevisläget och om diskri-mineringsfrågan skyms av andra frågor i anmälan. Avslutningsvis tittar man på i vad mån framtida utredningsinsatser framstår som rimliga i förhållande till ärendets

principiella betydelse eller strate-giska vikt.

– Dessa avvägningar görs oav-sett diskrimineringsgrund, säger Carolina Stiwenius.

DHB Flex jobbar för att per-soner med rätt till boende och daglig verksamhet enligt LSS ska ha rätt till detta i en teckensprå-kig miljö, något som kommuner oftast inte kan uppbringa själva. Carolina Stiwenius säger att det skulle kunna vara diskriminering, i form av bristande tillgänglighet, om en kommun inte erbjuder boende enligt LSS i teckensprå-kig miljö.

– Men det är en bedömning som görs utifrån omständighet-erna i varje enskilt fall så därför går det inte att besvara frågan gene-rellt med ja eller nej. DO har ännu inte utrett något sådant ärende.

På www.do.se/att-anmala/ kan du läsa om vad som går att anmäla, hur man gör en anmä-lan och vad anmälningar till DO kan leda till.

Carolina Stiwenius. Foto: Privat

FAKTA

VAD GÖR DO?DO:s uppdrag är att främja lika rättigheter och möjligheter och mot-verka diskriminering. DO riktar in sig på områden där man identifierat särskilda förändringsbehov och arbetar strategiskt och långsiktigt för att nå resultat inom dessa. DO:s huvudsakliga uppgifter är att ut-veckla och samla kunskap, sprida och utbyta kunskap, påverka och driva på samt att utöva tillsyn. Källa: www.do.se/om-do/vad-gor-do/

13

ANDREAS LEVER SIN DRÖM– Det har alltid varit min dröm att bli snickare och driva eget

företag, säger Andreas Kulneff som startade sitt eget företag AK

Bygg & Fix för drygt ett år sedan. Andreas bär på en stark driv-

kraft och säger att han aldrig ger upp. Arbetsgivare som kände

sig osäkra över att anställa en döv snickare gjorde Andreas bara

mer beslutsam.

– Jag ville visa dem och jag tycker att jag lyckats med det!

Andreas Kulneff föddes 1994 i Borås men växte upp med mamma, pappa och sina två tril-lingsyskon i Strömsfors, mellan Tranemo och Svenljunga. An-dreas gick på Bäckängsgården, en förskola för döva i Borås och började därefter på Vänerskolan, en av specialpedagogiska skol-myndighetens regionala skolor för döva och hörselskadade.

– Men jag gick där bara till tredje klass, sedan flyttade jag till en hörande skola i Tranemo med mina trillingsyskon.

Efter grundskolan började An-dreas på bygglinjen på gymna-siet i Tranemo. Andreas är glad och positiv av sig och gillar att hjälpa folk, och självförtroendet är det inget fel på.

– Jag kämpar alltid, ger aldrig upp. Jag är nyfiken på allt och alla. Det är ”go” i mig och jag är öppen, backar aldrig ur någon situation som jag känner att jag klarar.

I september ifjol startade An-dreas sitt eget företag – AK Bygg & Fix – vilket han hade planerat sedan tidigare. Innan det hade han jobbat åt två andra företag,

Ambjörnarp Bygg AB och Magne Berg Bygg AB.

– Det har alltid varit min dröm att bli snickare och driva eget företag.

Andreas har också sökt andra jobb men mötts av viss osäker-het då han är döv. Men istället för ältande resulterade detta i än större handlingskraftighet från Andreas sida.

– Jag vill visa att jag inte är som de trodde och jag tycker att jag har lyckats med det!

Beslutet är helt och hållet hans eget och Andreas berättar att hans pappa, som själv har lite erfarenhet av att driva eget före-tag, backat upp honom i beslu-tet. Att vara herre över sin egen tid och friheten i att kunna arbeta

över om han vill, och om kunden samtycker, är något som Andre-as sätter stort värde på.

– Det känns helt fantastiskt, det går inte att beskriva. Jag äls-kar att jobba mycket och jag brin-ner för mitt företag!

Andreas säger att han oftast finner det tråkigt att behöva sluta när klockan slår fyra på eftermid-dagen och att han då bestäm-mer sig för att jobba över i stället.

Några baksidor av myntet har han svårt att se men att jobba med stenull är ingen höjdare tyd-ligen. Han får uppdrag inom de områden han behärskar väl, som bygg, klinker och kakel, sten, puts och murning av lecablock.

– Man kan inte vara proffs på allt och av den anledningen bru-

kar jag avstå att gjuta stora plattor och mura tegel.

Kommunikationen med kun-der fungerar bra då Andreas som gått i hörande skola tränat upp en bra förmåga att läsa på läppar vad folk säger. Han är också bra på kroppsspråk och säger att de flesta kan förstå honom när han pratar på svenska. Tolk har han aldrig använt ute på arbetsplat-serna eller i kontakt med kunder på plats, men han använder ibland bildtelefoni när han ringer kunder.

Däremot använde Andreas tolk i grundskolan och på gymna-siet för att med säkerhet kunna tillgodogöra sig undervisningen och lära sig om byggbranschen.

Till alla andra som går och ru-var på en dröm om att starta eget har han tre handfasta tips.

– Du måste våga, du måste brinna för att jobba och du mås-te vara beredd på att du inte kan ha så mycket fritid utan måste fokusera på ditt företag. Det är mycket pappersarbete då man ska förbereda nästa projekt, räk-na på jobb, kolla upp jobb och träffa kunder under kvällstid. ■

text MATS LINDBLOM foto PRIVAT

JAG KÄMPAR ALLTID, GER ALDRIG UPP. JAG ÄR NYFIKEN PÅ ALLT OCH ALLA...


text MATS LINDBLOM

Den andra och sista rapporten i utredningen kopplad till kränkningar inom specialskolan är slutrappor-

terad. Enligt utredaren Marina Gunnmo Grönros förstärks nu de i förra rapporten utstakade utvecklingsom-

rådena, barns rättigheter, rutiner, bemötande och kommunikationshinder. Mathias Andersson som följt

utredningen för DHB tror inte att utredningen bidrar till förändring.

– Varför skulle man lyckas med implementering av likabehandlingsplaner när man inte lyckats tidi-

gare, trots samma kritik då som nu? Ytterst är det en ledningsfråga. SPSM:s Christer Fleur: Skolorna har

rutiner, men det är tydligt att vi måste arbeta mer för att göra dem kända hos eleverna.

Utredare Marina Gunnmo Grön-ros som anlitades av SPSM för att ”genomföra en studie mot bak-grund av anmälda kränkningar vid specialskolorna” är nu klar med sin andra och sista delrapport, ”Steg på vägen – mot en trygg och säker specialskola”. Marina har in-tervjuat omkring 20 personer på tre olika specialskolor, samt ytterli-gare några personer eftersom alla inte nåtts av information om ut-redningen. Marina har också inter-vjuat representanter för intresse-organisationerna, däribland DHB, vilket ursprungligen var tänkt som en tredje delrapport. Intresseor-ganisationernas synpunkter ver-kar dock successivt ha tonats ned och har i denna rapport ”vägts in i det jag (Marina) skriver under rub-riken Sammanfattningsvis”.

I rapporten skriver Marina att resultaten från första delrappor-

ten förstärks i och med den andra delrapporten. Den första delrap-porten pekade på brister i kun-skap om barns rättigheter, okända rutiner vid kränkningar, bristande bemötande av elever och före-kommande kommunikationshin-der. Samtalen i den andra stu-dien har fokuserat på informella maktstrukturer, personalens pro-fessionalitet gällande maktstruk-turer och dubbla roller, elevernas möjlighet till god kommunikation med vuxna, processen vid kränk-ningar och transparensen gente-mot föräldrar.

Gällande informella makt-strukturer och personalens pro-fessionalitet och dubbla roller skriver Marina att ”vuxna uppfat-tar situationen med dubbla eller fl erdubbla roller som en känslig fråga samtidigt som frågan om informella maktstrukturer inte är

levande på skolorna.” Detta påvi-sar ett behov för myndighets- och skolledning att fastställa riktlinjer utifrån det faktum att jävssituatio-ner är ofrånkomliga, skriver Mari-na och bedömer att en ”levande etisk diskussion och tydliga etiska riktlinjer” är rätt väg att gå.

Beträffande möjligheten till god kommunikation noterar Marina att de svarande pekar på en ovilja hos elever med hörselnedsättning att lära sig teckenspråk, och att an-delen döva elever minskar. För att alla elever ska lära sig teckenspråk krävs att elever och föräldrar ser möjligheter med teckenspråket, inte krav, skriver Marina.

När det kommer till samtalen kring processen vid kränkningar visar resultatet att det fi nns ruti-ner, men att dessa inte är tydliga nog med vem som bär ansvaret för vad. Marina kan också visa

på att förståelse för dokumenta-tionskrav fi nns, men att det fi nns ett missnöje med tillgång och ut-formning av hjälpmedel, samt att blanketten i fråga är krånglig och tidsödande.

Marina noterar att fl era av de intervjuade inte hade läst den första delrapporten med elever-nas synpunkter. En annan tydlig anmärkning i rapporten är att de anställda som intervjuas inte ver-kar vilja föreställa sig möjligheten att vuxna kan kränka elever.

– Jag utgår ifrån att det är all-mänt känt inom specialskolorna att mitt utredningsuppdrag har sin grund i kränkningar som rör rela-tionen vuxen och elev. Trots detta är det svårt att föra in samtalen på det spåret och det blev uppen-bart att förhållandet att vuxna kan kränka elever på olika sätt är ett känsligt ämne, skriver Marina.

text MATS LINDBLOM

STEG PÅ VÄGEN – mot en trygg och säker specialskola

Manillaskolan. Foto: Hans Alm. CC BY 3.0.

15

I sammanfattningen skriver Ma-rina att de utvecklingsområden som hon pekade ut i första del-rapporten kvarstår och att de har förstärkts. Hon redovisar dock inga ”konkreta och tydligt avgrän-sade förslag” och ser sin egen utredning som steg på vägen mot målen som sattes för den samma, dvs. 1) att alla elever i specialskolan ska känna sig trygga och uppleva att de blir lyssnade på och tas på allvar och 2) att en skolgång i specialskolan ska vara säker ur ett likabehandlingsper-spektiv.

Rapporten ger inga svarMathias Andersson har följt ut-redningen som DHB:s repre-sentant i en arbetsgrupp som bildades för att följa utredningen. Han välkomnade utredningen då han tror att det under många år har förekommit kränkningar, inte sällan av sexuell karaktär, på specialskolorna. Expressen rapporterade i november 2013 om en rad kränkningar mot elev-er som skulle ha begåtts av en före detta anställd lärare. Strax därefter stängdes en annan lä-rare av med omedelbar verkan efter beskyllningar om sexuella kränkningar.

I januari 2014 sammankallade SPSM nationella skolrådet för att gå till botten med frågan. Vid mötet utrycktes en förtroendekris ifrån intresseorganisationerna mot SPSM:s ledning, och krav ställdes på att någon utomståen-de skulle leda utredningen. Även från elevers sida fanns misstroen-de; SPSM mottog bara enstaka samtal, medan det regnade in samtal hos SDR.

– Samtal om händelser på alla regionskolor, inskärper Mathias.

Greger Bååth var dock tydlig med att SPSM hade ett huvudan-svar för skolorna och inte kunde överlämna ansvaret till någon an-nan att leda utredningen.

Två arbetsgrupper skapades, varav en för att ge samtalsstöd till före detta elever som utsatts. Den andra arbetsgruppen skulle följa utredningen, som skulle sva-ra på hur det kunde hända och vad som behöver göras för att det inte händer igen.

Intresseorganisationerna fram-förde också krav på att SPSM skulle be de kränkta eleverna om ursäkt för det som har hänt på skolan.

– Utredningen kommer inte att höja förtroendet för SPSM som myndighet. Utredningen kommer inte att öka känslan av att special-

skolan på ett säkert sätt tar hand om våra barn som går där. Det fi nns ingen uppföljning av målet som vi startade med.Du tycker inte att utredningen nått sitt syfte?– Nej, det tycker jag inte. Frågorna som ställdes på det första mötet 14 januari 2014 var: ”hur kunde det få hända” och ”hur ska vi se till att det inte händer igen”. Det fi nns ingenting i rapporten om hur detta kunde få hända och bara ett förslag om ny likabehandlings-plan för att det inte ska få hända igen. SPSM har enligt vår mening inte lyckats att få svar på dessa frågor. Utredningen har levererat två delrapporter men ingen sam-manställd rapport om hur arbetet går vidare eller hur detta ska följas upp.

– Mot den bakgrunden är rap-porterna beklämmande dåliga, menar Mathias Andersson.Kan du lyfta fram några viktiga slutsatser från rapporten?– Den första rapporten som handlade om elevens perspektiv och deras åsikter. Där fi nns det mycket att arbeta med. (se fakta-ruta ovan, red. anm.)Vad tror du slutrapporten och hela utredningen kommer att leda till?– Ett arbete med elevdemokrati har påbörjats och det tycker jag är bra. Att utredaren Marina pe-kar på att det kommer att lösa sig med att SPSM:s skolor får en li-kabehandlingsplan som kommer att ordna allt tror jag inte för en sekund på.

Mathias lyfter fram att SPSM kritiserats tidigare, t.ex. av Skolin-spektionen, som 2011 anmärkte på att skolan inte förebygger och förhindrar kränkande behandling etc. Det är samma frågor som återkommer med brister i imple-menteringen, om man inte lyck-ats implementera förhållningssätt så är det inte fel på personalen utan på styrningen. Varför skulle

man lyckas den här gången, frågar sig Mathias.

Det är en ledningsfråga att li-kabehandlingsplanen blir mer än ord på ett papper. Och när det inte verkar bli någon verkstad av likabehandlingsplanen trots kri-tik i tidigare rapporter, då menar Mathias att en viss självrannsakan vore på sin plats.

– SPSM bör ha en ledning som kan följa upp och se till att tagna beslut blir genomförda inom sin organisation.Hur har arbetet i fungerat i arbetsgruppen?Mathias har också synpunkter på samarbetet med SPSM i arbets-gruppen. Man har från intresseor-ganisationerna under tidens gång efterfrågat mera samarbete och att SPSM ska lyssna på våra syn-punkter, bl.a. i en skrivelse, men att så inte har skett. Upplevelsen är att SPSM till stor del har genom-fört uppdraget på sitt eget vis.

– Min känsla är att vad vi än framförde på mötena så ”tolkade” myndighetens företrädare det till myndighetens fördel. Det kändes inte som en riktig dialog.

Krav på ursäktIntresseorganisationerna kräver att SPSM ska ta sitt ansvar i frå-gan och be de drabbade elev-erna om ursäkt. Från SPSM:s sida har man skruvat på sig och menat att man i princip gjort det redan, man har även fl yttat frå-gan om ursäkt mellan de olika arbetsgrupperna.

– Vi står fast vid vårt krav. SPSM är skyldig alla drabbade en offent-lig ursäkt.

Kommentar Christer Fleur, SPSM Marina har lämnat sin andra rapport, vilket även blev avslut-ningen på utredningen. Vad är din övergripande kommentar?Christer: ”Vi tog initiativ till utred-

FAKTA UTVECKLINGSOMRÅDENBarns rättigheter – Säkerställa att kunskap om barns rättigheter fi nns och att elever kan praktisera sina rättigheter. Elever ska ha rätt att komma till tals och vara delaktig.Rutiner – Säkerställa att rutiner är kända för elever, att de innehåll-er sammanhållen kedja från elevs berättelse till återkoppling och upprättelse och att de innehåller ansvarsfördelning.Bemötande – Måste arbeta med vuxnas bemötande av elev utifrån att det är elevens upplevelse som defi nierar kränkning. Alla händelser ska tas på allvar.Kommunikationshinder – Utveckla långsiktiga arbetet med att undanröja kommunikationshinder för döva elever.

”MIN KÄNSLA ÄR ATT VAD VI ÄN FRAMFÖRDE PÅ MÖTENA SÅ ”TOLKADE” MYNDIGHETENS FÖRETRÄDARE DET TILL MYNDIGHETENS FÖRDEL. DET KÄNDES INTE SOM EN RIKTIG DIALOG.” MATHIAS ANDERSSON OM SAMARBETET I ARBETSGRUPPEN.

Mathias Andersson har representerat DHB i arbetsgruppen kring utredningen om kränkningar.


ningen och den är en viktig del i vårt arbete med att utveckla arbe-tet på specialskolorna för likabe-handling och mot kränkningar.” Rapportens titel är Steg på vägen – mot en trygg och säker specialskola, betyder det att specialskolan inte är trygg och säker idag?Christer: ”Det är utredaren som formulerat rubriken. Som jag har uppfattat det menar hon att det pågår arbeten för att göra speci-alskolan trygg och säker och att hennes rapport är ett komple-ment till det arbetet.”Marina skriver att samtalen med personal förstärker henne i uppfatt-ningen om de utvecklingsområden

som hon pekade ut redan ni första rapporten, dvs. barns rättigheter, rutiner, bemötande och kommuni-kationshinder. Hur jobbar ni vidare med de här utvecklingsområdena?Christer: ”Våra skolor har rutiner för likabehandlingsarbetet och uppdaterar en plan för det varje läsår. I slutet av våren 2016 kom-mer vi att ha en kartläggning och analys klar av organisation och ar-betssätt för att förhindra diskrimi-nering och kränkande behandling. Vi tar också fram en övergripande likabehandlingsplan och förslag på struktur för planer på skolnivå. Det här är ett prioriterat arbete och vi använder rapporterna från utredningen som underlag.

Vi har en plan för arbetet med tvåspråkighet och arbetar med en ny plan. Den kommer att vara klar i slutet av juni 2016.”Gällande rutiner skriver Marina att: ”Skolan måste säkerställa att det finns rutiner som är kända för eleverna om hur de ska agera om de själva eller någon annan utsätts för en kränkning. Rutinerna måste innehålla en sammanhållen kedja från elevens berättelse till hur elev-en får återkoppling och upprättelse efter att de utsatts för en kränkning. Rutinerna ska innehålla en tydlig

ansvarsfördelning baserad på hän-delsens karaktär och allvar.”Det känns som rätt basala saker. Varför funkar det inte idag?

Christer: ”Skolorna har rutiner, men det är tydligt att vi måste ar-beta mer för att göra dem kända hos eleverna. Personalen måste också vara säker på rutinerna och de ska vara enkla att följa. Det finns nog flera skäl till att det inte fungerar som det ska. En anled-ning kan vara att det är lätt att bli osäker på rutiner som man inte använder så ofta.”I debattartikeln i Nerikes Allehanda den 17 december 2013 skrev ni: Vi behöver få klarlagt varför man inte tydligt reagerade på de dåvarande elevernas berättelser. Det är viktigt för att kunna förhindra att det sker igen. Har man fått saken klarlagd nu? Varför reagerade man inte?Christer: ”När uppdraget till utre-daren formulerades ihop med den arbetsgrupp som Nationella skolrådet utsåg, blev fokus på att se vilka faktorer det funnits och eventuellt finns som kan hindra att specialskolan når målet att alla elever i specialskolan ska känna sig trygga och uppleva att de blir lyssnade på och tas på allvar. Ut-redarens uppdrag blev inte att

Christer Fleur, regionchef för Södra regionen och processägare för spe-cialskola. Fotograf: Johannes Nenne Larsson.

klarlägga varför det som eleverna berättade om i media kunde hän-da. Däremot visar utredaren att vi behöver arbeta med vuxnas be-mötande av eleverna i samband med kränkningar och att de vuxna har behov av diskutera yrkesetiska frågor.”På Skolrådets möte 14 januari 2014 fastställdes att: Syftet är att förstå hur det som hänt kunde hända och vad myndigheten behöver göra för att det inte ska hända igen. Utifrån rapporterna: hur kunde det hända?Christer: ”Se föregående fråga.”I debattartikeln i Nerikes Allehanda den 17 december 2013 beskrev ni att SPSM hade en förtroendekris som man behövde komma till rätta med, utredningen skulle hjälpa till med att säkra skolan. Tycker SPSM att in-tresseorganisationerna borde ha ett högre förtroende för att SPSM kan hantera liknande frågor i framtiden?Christer: ”Förtroenden ska förtjä-nas. Vi kan inte ta lätt på den frå-gan. Vi jobbar hårt för att förbättra vårt arbete mot kränkningar och för att personal och elever ska veta vilka regler som gäller och hur de ska gå tillväga om en elev upplever sig kränkt. Så vi är bättre rustade idag för att arbeta med frågan.” ■

Teckenspråksmiljön på Klöverängens förskola

Demonstration på Stortorget i Örebro den 17 juni mot nedläggning av Ris-bergska skolan och förskolan Kattungen.

DHB har tidigare riktat kritik mot Örebro kommuns

beslut att lägga ned förskolan Kattungen och flytta

barnen till Klöverängens förskola för att integreras i

en hörande verksamhet. I en skrivelse till förvaltnings-

chefen Margareta Borg har DHB följt upp de uppdrag

som nämnden gav till förvaltningen den 9 juni.

Margareta Borg svarar att den teck-enspråkiga miljön och dövkompe-tensen är säkerställd i dagsläget, och att det kommer att säkerstäl-las inför varje ny termin. Man har inte gjort någon fördjupad analys eftersom verksamheten, när frå-gan ställdes, hade varit igång bara åtta veckor. Analys sker löpande genom dokumentation, reflektion

och analys, meddelar Margareta, och den teckenspråkiga verksam-heten har en egen punkt på de veckovisa arbetslagsmötena. Man kommer fortlöpande att inhämta dokumentation, åsikter från för-äldrar och observation från verk-samheten.

I augusti började sex hörande teckenspråkiga pedagoger från

Kattungen arbeta på Klöveräng-en, och en hörande teckensprå-kig vikarie anställdes på heltid. Samma månad började en döv teckenspråkig pedagog arbeta som vikarie vid behov, ofta 1-2 dagar i veckan. I juli var en pe-dagog från Klöverängen på teck-enspråksutbildning vid Västanviks folkhögskola i två veckor. I sep-

tember var ytterligare två peda-goger på teckenspråksutbildning.

Gällande organiseringen inför de döva barnen på Kattungen som ska flytta till Klöverängen hösten 2016 kan man inte redo-visa något ännu. Arbetet börjar på allvar i november. Ett möte är in-planerat med intresseorganisatio-nerna i november-december. ■

Sangeeta Bagga-Gupta. (CC BY 3.0), http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/, http://www.mynewsdesk.com/se/orebro_universitet/images/sangeeta-bagga-gupta-489441.

Vuxnas makt över barnens hörsel förvånade ÖrebroforskareForskarna har följt döva elever som går i samma klass som hörande elever.

Det visade sig att de döva eleverna hade vissa privilegier, samtidigt som de

också var marginaliserade, skriver Örebro universitet i ett pressmeddelande.

– Vi hade aldrig kunnat upptäcka detta på annat sätt, säger profes-sor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet, en av förfat-tarna till en forskningsartikel som i december publiceras i Journal of Linguistic Anthropology.

Forskarna har närstuderat hur det går till i två klassrum med

Forsknings-projekt om unga döva och ungamed ADHD

Forskargruppen ska följa döva ungdomar och unga med ADHD för att ta reda på hur samhället och sociala nätverk formar deras liv och skapar möjligheter inför vuxenlivet. Professor Sangeeta Bag-ga-Gupta vid Örebro universi-tet leder det fyraåriga projektet som fått 7,9 miljoner kronor av Vetenskapsrådet, skriver Öre-bro universitet i ett pressmed-delande.

– Det är väl känt att unga med funktionsnedsättningar i mindre grad har arbete eller går på högre utbildning. Vi vill ge en nyanserad och detaljrik bild av hur ungdomarnas väg in i vuxenlivet har utvecklats, säger Sangeeta Bagga-Gupta.

Projektet har tre delar. Det första är en kartläggning av hur många döva barn och unga det finns i Sverige, och hur många som har ADHD. För de döva barnen samlas också in uppgifter om de har cochle-aimplantat och i vilken typ av skola de går.

Den andra delen är en fall-studie där forskarna intervjuar två grupper av unga vuxna för att skapa en bild av deras liv. Den ena gruppen består av döva, med eller utan cochle-aimplantat, och den andra av unga med ADHD. Det hand-lar om att samla in dokument från skola, habilitering, arbets-förmedling, föräldraföreningar och olika sociala nätverk.

Det tredje delprojektet är att identifiera framgångsfaktorer, hur en lyckad övergång till vux-enlivet kan gå till för unga med funktionshinder och särskilt de med ADHD och dövhet. Detta ska ske genom analyser av svenska och internationella studier samt databaser. ■

Sangeeta Bagga-Gupta konsta-terar utifrån denna studie att döva elever och hörande elever i samma klassrum behandlades olika. Ibland slapp eleverna med cochleaimplantat följa de vanliga reglerna och till exempel avbryta när andra pratade.

En slutsats i artikeln är att munt-lig kommunikation gäller för alla och att cochleimplantaten är en ”gåva” till de döva eleverna som gör det möjligt för dem att bli en del av den förhärskande muntliga världen. I klasserna använde lärar-na heller inte teckenspråk.

De döva elevernas resur-spersoner däremot behärskade teckenspråk, men det användes sällan vilket enligt forskarna för-stärkte det talade språkets styr-keposition och marginaliserade de olika språk som de döva elev-erna kan kommunicera med. De hörande eleverna blir normen.

Studien visar alltså att tekniken med cochleaimplantat både är inkluderande och exkluderande, den erbjuder både möjligheter och hinder, för elever i blandade klasser.

Enligt Sangetta Bagga-Gupta är denna typ av forskning, att skärskåda vad som händer på plats, ovanlig men nödvändig:

– Samhället pumpar in mas-sor av pengar utan att veta vad som sker. För mig väcker det etis-ka frågor. Den tekniska utveck-lingen är fantastisk. Problemet är att vi släppt in cochleaimplantat i vardagen utan att studera vad som händer, säger hon.

Artikeln i Journal of Linguistic Anthropology är skriven tillsam-mans med Ingela Holmström och Rickard Jonsson vid Stock-holms universitet och en tidiga-re version var en del av Ingela Holmströms avhandling vid Öre-bro universitet. ■

vardera 12 elever där två är döva med cochleaimplantat och använt videoinspelningar för att dokumentera händelser och re-lationer.

– Vi ville gå bortom ”talet om”, alltså att intervjua, och istället se vad som verkligen händer i och utanför klassrummet, berättar Sangeeta Bagga-Gupta som ut-fört forskningen inom ramen för KIT-projektet där frågor kring kommunikation, identitet och teknologier är utgångspunkten.

– Vi blev förvånade över hur mycket de vuxna styrde över bar-nens hörsel, att de kunde stänga av hörselhjälpmedlet eftersom de tyckte att de döva barnen be-hövde ha ”lugn och ro”. Det finns ingen som stänger av hörseln på hörande barn fast de också be-höver lugn och ro.

17

text MATS LINDBLOM

Informationsmöte om RisbergskaDHB:s Ingalill Björkstrand deltog på ett informationsmöte inför det omfattande nära förestående flyttpussel som Örebro kommun står inför. Risbergska skolan, och därmed riksgymnasieverksamheten för döva och hörselskadade (RGD-RGH) som ligger där, ska som bekant läggas ned.

Anpassningarna på Rudbecksskolan, dit riksgymnasieeleverna på Risbergska ska flytta, hinner inte bli klara förrän till januari 2017. De döva och hörselskadade eleverna drabbas orättvist hårt när de flyttar terminen efter hörande elever på samma program.

– Men samtidigt är det vårt krav att de nya lokalerna ska vara i toppklass beträffande hörteknik och akustik. Bygglov, projektering och upphandling tar självklart tid, och inom DHB har vi hela tiden ställt oss frågande till hur man skulle hinna med anpassningarna på den begränsade tiden, säger Ingalill Björkstrand.

Estetiska programmet på RGD-RGH kommer att få gå på Tullängs-skolans ”kulturhus” och tvingas pendla mellan Risbergska och Tullängsskolan. Det blir en stor utmaning att ge eleverna på RGD-RGH en god pedagogisk miljö under byggnationstiden. ■

Har du barn som går på Klöverängens förskola? Vad tyck-er du om den teckenspråkiga miljön där? Fungerar allt bra i övrigt? Hör gärna av dig till [email protected]

18 juni–2 juli

Resan går för sjunde året i rad till fantastiska ilfracombe, en mysig liten stad i Devon på västkusten. Vi forsätter det fina samarbetet med Avista Språkreseförmedlarna och skolan Channel School of English som är den enda språkskolan på orten. Skolan har genom åren tagit väldigt bra hand om vår grupp, har tydliga regler, bra struktur och mysig atmosfär.

Country Cousins som driver Channel School of English är specialiserade på språkkurser i kombination med bra fritidsaktiviteter för ungdomar från hela världen och ägs av ett par som på ett trevligt sätt tar personlig del i undervisning och fritidsaktiviteter. Country Cousins tillåter inte alkohol, rökning eller att man är ute sent på nätterna.

Språkundervisningen består av 15 lektioner à 60 min/vecka. Våra elever bildar egna undervisningsgrupper. Undervisningen fokuserar på att förbättra elevernas förmåga att tala och förstå engelska.

Hörselteknisk utrustning. Vi kommer att ha hörselteknisk utrust-ning med från Sverige. En utrustning med kombinerade mikrofo-ner/mottagare, så att alla hör varandra under lektionerna. Tekniken fungerar bra både för hörapparater och CI.

Tillvalsprogram. Alla elever på skolan väljer ett av skolans till-valsprogram. Här deltar man tillsammans med alla andra elever på skolan. Sportaktiviteterna bedrivs i första hand på låg och medel nivå. Den som har en hög nivå kan inte alltid vänta sig en nivå som motsvarar förkunskaperna. Vi har valt att åka den lugnaste perioden på skolan - i början på sommaren. Då är tyvärr inte alla skolans tillvalsprogram igång, men ni kan välja bland dessa nedan.

-

Utflykter och kvällsaktiviteter. Skolan ordnar även en heldagsut-flykt per vecka för hela skolan och minst tre kvällsaktiviteter t ex, fotboll, disco, karaoke eller grillparty.

inkvartering med helpension. Deltagarna bor i utvalda engelska värdfamiljer och delar rum med en annan DHB-elev. Elever från andra länder kan bo i samma familj.

Priser för resa 18 juni – 2 juli I priserna ingår 2 veckors språkkurs, 15 lektioner/vecka, inkvartering i värdfamilj i dubbelrum med helpension, kvällsaktiviteter, valt tillvalsprogram och transferbuss från och till Heathrow.

Språkkurs + Tennis 16.100 kr

Språkkurs + Ridning 16.725 kr

Språkkurs + Golf 16.500 kr

Språkkurs + Discovering Devon 13.650 kr

OBS! Priserna gäller för 2016 och med beaktande av vad som står i AVISTAs allmänna resevillkor vad gäller kostnadsändringar utanför Avistas kontroll. Priserna kan exempelvis ändras om valutakursen förändras.

Flyg bokas och betalas av deltagaren. För samåkning rekommenderar vi SAS T&R Heathrow med följande flygtider som också passar skolans transferbusstider. Med kreditkort ingår ofta avbeställningsskydd. Ju tidigare ni bokar flyg desto billigare.

utresa till Heathrow 18 juni med ankomst före 14.00

Avgång från Stockholm mot Heathrow 11.15

Avgång från Kastrup mot Heathrow 12.00

Avgång från Göteborg mot Heathrow 9.35*

Hemresa från Heathrow 2 juli med avresa efter 13.50

Avgång från Heathrow mot Stockholm 13.50

Avgång från Heathrow mot Kastrup 14.05

Avgång från Heathrow mot Göteborg 14.05** Mellanlandning på Kastrup.

Anmälan görs senast 31 mars online på Avistas hemsida http://www.avista.nu/utlandsstudier/anmalan.

I rutan ”undervisningsalternativ” skriver ni ”DHB”. Uppge om ni har en kompis ni vill dela familj med. Samtidigt betalas en delbe-talning/anmälningsavgift på 850 kr och ev avbeställningsskydd på 300 kr till Avista. Kursen genomförs om vi får minst 6 deltagare.

Varje deltagare kan söka bidrag för egen del. Det ska göras snarast. Sista ansökningsdag hos SPSM är 31 dec, Tysta skolan 28 feb och hos HRF 31 mars (besked om dessa bidrag kommer i slutet av maj/början av juni). Leta gärna upp fler lokala fonder att söka från.Många men inte alla har fått bidrag tidigare år.

Frågor och information. Kontakta gärna kansliet på DHB Östra, [email protected] om ni har några frågor om tidigare resor, vill ha hjälp med att hitta ansökningshandlingar för bidrag, hitta boendekompis mm. Avista svarar på övriga frågor.

Deltagare måste vara medlemmar i DHB. Enklast är att gå in på www.dhb.se fylla i uppgifterna på medlemssidan och när avi kom-er med post betala in årsavgiften till Riksförbundets Bankgiro.

Tennis. Här tränar du för en utbildad tennistränare under 2 pass på vardera 3 timmar per vecka. Dessutom ingår ytterligare 3 timmar tennis utan tränare. Du behöver ta med eget tennisracket.

Ridning. Här får du under 2 pass på vardera 3,5 timmar per vecka lära dig rida och sköta hästar. Du får också lära dig anatomi, utfodring, stallskötsel, sadelvård mm och även rida på hedar och stränder i de vackra omgivningarna.

Golf. Under 2 pass om vardera 3,5 timmar per vecka blir du undervisad av en professionell golfinstruktör. Kursen inkluderar både grundläggande tekniker och spel på den närliggande 18-hålsbanan Willingcott Valley Golf Club.

Discovering Devon är ett brett utflykts- och aktivitetsprogram. Varje vecka innehåller 3 halvdagsutflykter eller aktiviteter som skattjakt, besök på glasfabrik, fotboll, volleyboll, badutflykt, utflykter till Exmoors nationalpark, till grottorna längs den spännande kusten eller de mystiska hedarna.

inBjuDAn Till SPRåkkuRS i EnGlAnD FöR HöRSElSkADADE unGDomAR 14–17 åR


Stark avslutning av projektet Tell-Us

– Man har visat att det går att intervjua den här målgruppen, vilket alla inte velat se tidigare, sade

Carin Roos, docent i specialpedagogik, om projektet Tell-Us på avslutningsseminariet den 13 no-

vember i Stockholm. Med stor uppslutning, hög delaktighet och en vacker inramning presenterade

DHB:s och Mo Gårds projekt Tell-Us sina resultat, sin nya webbplats och sin nya bok. Nu blickar

man framåt för att sprida lärdomen till fler. – Projektet har visat att det finns så många människor

som brinner för den här målgruppen, sade projektledaren Magdalena Djerf.

Uppslutningen var stor på arvs-fondsprojektet Tell-Us avslut-ningsseminarium på Hotell Anglais i Stockholm den 13 no-vember. Många av ungdomarna som intervjuats i projektet fanns på plats med sina familjer, där var personal från de skolor som låtit projektet genomföra inter-vjuerna, forskare, projektledare från andra projekt och givetvis stolta företrädare från DHB och Mogård som drivit det fram-gångsrika projektet.

Projektet Tell-Us som pågått i

snart tre år har intervjuat döva och hörselskadade gymnasieungdo-mar med utvecklingsstörning för att höra vad de själva tycker om sin utbildning och sin fritid. Syftet har varit att ge ungdomarna möj-lighet till det elevflytande som de har rätt till. När säcken nu knöts ihop vid detta avslutande tillfälle blev det tydligt att projektet verk-ligen gjort skillnad.

– För det första har vi fått reda på mycket mer om målgruppen. För det andra så är det ungdo-marnas egna åsikter som kom-

mit fram. För det tredje har man visat att det går att intervjua de här ungdomarna, vilket alla inte velat se tidigare. Och så har man, för det fjärde, provat en metod som fungerar, säger Carin Roos, docent och lektor vid Karlstad universitet.

Carin menar vidare att hon personligen tror att metoden går att tillämpa forskningsmässigt och att hon ska försöka sprida det i sina forskningsnätverk. Det behövs, för hon har gått igenom läs- och skrivforskning rörande

målgruppen och bara hittat en handfull studier.

Det är med blandade käns-lor som projektet Tell-Us nu går mot sitt slut och det märktes vid avslutningsseminariet, som projektledarna Magdalena Djerf och Maria Norberg professionellt ledde. Ungdomarna som deltagit i projektet var stolta och föräldrar-na likaså, och hela tillställningen fick en så vacker inramning att det glänste i mångas ögon.

Maria och Magdalena presen-terade projektet, dess syfte, me-

text och foto MATS LINDBLOM

21

tod och de resultat man kommit fram till. Metoden som användes under projektet är samtalsmatta och projektledarna har utbildats i att intervjua med den som verk-tyg av DART i Västra Götalands-regionen.

Egen webbplatsDagen till ära lanserade projek-tet sin nya webbplats – www.tellusprojektet.se – där man kan läsa om allt projektet gjort och där man efter projektets avslut-ning kan inhämta alla lärdomar som Tell-Us bidragit till. Inne-

hållet presenteras med tal, teck-enspråk och text. Utöver webb-platsen presenterade projektet också en bok som både berättar om projektet och innehåller dis-kussionsfrågor. Boken finns även i lättläst version.

Mera språk, flera språkCarin Roos föreläste under da-gen på temat ”Grunden för allt lärande – tillgänglig kommunika-tion” och poängterade att rätten att föra sin egen talan gäller alla barn, de allra yngsta och de med de allra största svårigheterna.

Alla. Carin visade filmklipp på hur spädbarn tar till sig tecken och ville visa att även riktigt små barn har en större förmåga att uttrycka sig än vad vi tror.

Carin berättade också att ett tidigt språk påverkar hjärnans or-ganisation för språkförståelse och att detta gäller oavsett modalitet. Det spelar ingen roll om man har ett tecknat eller talat språk som första språk.

– Förut trodde man att tecken-språk och tal bearbetas på olika platser i hjärnan, men nu vet man att samma delar aktiveras oavsett kommunikationssätt.

Det finns en rad seglivade my-ter kring teckenspråk som Carin spaltade upp. Dels heter det att teckenspråk stör talspråksutveck-lingen eftersom det är ett manu-ellt språk. Andra myter är att barn inte klarar av att utveckla flera språk samtidigt, eller att barns hjärnor inte kan utveckla både ett manuellt och ett talat språk. Carin tror att orsaken till dessa myter dels är känslomässiga, dels att de bygger på okunskap om teck-enspråk som språk, om hjärnans kapacitet och om hur språk pro-cessas i hjärnan.

När dagen led mot sitt slut for-cerades scenen av blomkvastar och kramar. Det var många som

begärde ordet för att uttrycka sin tacksamhet för vad projektet uträttat och för vad det betyder för målgruppen som äntligen fått komma till tals. Samtidigt tar det inte slut här, för intresset kring projektet är stort och projektledar-na berättade att de har närmare 15 föreläsningar bokade eller på väg att bokas.

Cecilia Joge Johansson och Ingalill Björkstrand som sitter i styrgruppen för Mo Gårds res-pektive DHB:s räkning kunde inte annat än glädjas åt att ett så väl genomfört projekt fick en så vacker avslutning.

– Föräldrar, deltagare och fors-kare. Alla kom, och det känns un-derbart, sa Cecilia. Vi har en ny hemsida och vi har en bok som kan beställas gratis. Förhoppning-en är att deltagarna tar med sig resultatet hem och använder det i vardagen.

När projektledare Magdalena Djerf ser tillbaka på projektet tän-ker hon på alla härliga människor hon fått möta. Hon och Maria Norberg vill även tacka alla som hjälpt till för att skapa kontakt med deltagarna.

– Framför allt har projektet visat att det finns så många människor som brinner för den här målgrup-pen! ■

FAKTAProjektledarna visade konkret hur samtalsmattan kan vara till nytta för att komma underfund med vad ungdomarna tycker. Om någon placerar en bild på tumme ned, så kan den bilden sedan utgöra ämnet för en ny samtalsmatta. Då kan man ge-nom nya frågor kanske lista ut vad det är som gör att personen upplever saken i fråga som negativ. Om exempelvis ”rida” får tummen ned, så kan man på en ny matta med ridning som tema, fråga vad personen tycker om hästar, ridlärare, taxin till stallet, ridkläderna osv.

FAKTA OM SAMTALSMATTAPå mattan placeras först en ämnesbild som definierar samtalets kontext. Samtalsmattan är sedan vertikalt indelad i tre lika stora delar och överst definieras dessa delar med tre bilder för svar-salternativ: 1) gillar, 2) sådär/okej samt 3) gillar inte. Man kan använda tumme upp/tumme ner, glad gubbe/sur gubbe osv. Avslutningsvis finns bilder för frågor på ämnet som valts som diskuteras i tur och ordning och placeras på mattan.

Alla deltagare i projektet fick en egen bok

Carin Roos.


Föräldrakonferensen #MUB6 anordnas i samverkan mellan:

Välkomna på föräldrakonferensen

Föräldrakonferensen Mitt unika barn, #MUB6 eller kort och gott Sveriges bästa konferens för föräldrar till barn med språkstörning är tillbaka!

22-24 april på Nordiska folkhögskolan, Kungälv

På #MUB6 får du ta del av intressanta föreläsningar om språkstörning; om vardagens möjligheter och utmaningar.

Priset för #MUB6 är 1.200 kronor/person och innefattar kost och logi. Sista anmälningsdag är den 18 mars; observera att anmälan är bindande. Anmälan sker via www.dhb.se

Frågor?

Kontakta [email protected]

Pst! Det finns

möjlighet till

reseersättning!

23

DEN 10-11 OKTOBER var det dags för den årliga teckenspråkskur-sen för pappor på Nordiska, som många herrar sett fram emot. De totalt fjorton närvarande delades in i en A-, B- och C-grupp utifrån våra personliga färdigheter i teck-enspråket.

Lektionerna fortlöpte utan problem, och vi var många som lärde oss mycket nytt. För de lite mer erfarna deltagarna blev det kanske lite mer repetition än nyinlärning, men välbehövlig re-petition i de fallen menade del-tagarna själva.

De som var totala nybörjare beskrev det som mycket infor-mation att ta in på kort tid, men å andra sidan menade de att de ta-git in väldigt mycket av det också.

DHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHB VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA

Barn och ungdoms-lägret på Hafsten den 29-30 augusti 2015

LÖRDAGEN DEN 29/8 samlades vi utanför receptionen på Hafstens Camping. Vi var tretton varav två var ledare. Efter incheckning till våra två stugor åt vi en stabil lunch bestående av pytt i panna och sen bar det av till ”Ladan” där vi skulle ha femkamp och åka ”Flyingfox”.

Femkampen var rolig och lite annorlunda, då en av grenarna var en frågesport. Det blev en jämn match och lag ”Halal Ke-bab Ögonbrynsbarn med Plast-bestick” vann.

Nu var det dags för huvud-numret. Vi skulle åka ”Flyingfox”, Europas längsta linbana, 900m som går i 100km/h, 100m över marken. Upplev färden på https://www.youtube.com/watch?v=QiD4NyZuMpA

Om resan ner gick fort så var uppfärden desto mer ansträngd. Vi fi ck en ryggsäck med alla saker i. Det var hjälm, sittbräda, sele och själva hjulupphängningen. Vi följde en brant stig och när vi väl var uppe var man helt slut, men utsikten gjorde att man snabbt glömde det.

Efter att alla åkt var det marsch tillbaka till campingen där vi hade fria aktiviteter. En del spelade golf, andra körde trampbil men sen blev det bad i havet med trampbåtar som var populärast. Kul och blött. Alla var med.

Dagen efter var det fortsatt fria aktiviteter och efter lunch var det dags att åka hem. En rolig helg som jag tycker fl er ska ta chan-sen att vara med på.

Text Magnus Persson Foto Daniel Lakso

Målgruppsträff språkstörning, Innovatum 12/9ETT GÄNG GLADA barn och föräld-rar samlades vid öppningsdags utanför Innovatum i Trollhättan. Efter en kort presentation av ka-lasvärdarna på Innovatum gick föräldrarna för att prata om ge-mensamma intressefrågor. Bar-nen inledde med att bygga en drake med hjälp av klossar med datorer i.

Efter många försök dök det upp en jätteläskig drake som

sprutade eld. Sedan var det fri lek i klimataffären, bollfabriken, jättelegot och alla andra roli-ga saker. Till lunch serverades det hamburgare till barnen och mycket populära Piggelin till ef-terrätt. Därefter fri lek igen.

Klimataffären var nog det mest intressanta. Där kan man plocka varor i en affär och sedan när man kommer till kassan berättar streckkoden inte vad varan kostar i pengar utan i koldioxidutsläpp. Äpplen och morötter verkar vara jättebra att äta upptäckte vi, om man vill vara miljövänlig. På slu-tet var det skattjakt. Vi skulle leta efter en brun korg som fanns nå-gonstans där det var blått. Efter letande på många blåa ställen hittades skatten och bars av upp-hittarna tillbaka till startplatsen. I korgen fanns godispåsar till alla barn. Mycket uppskattat! Tack till Innovatum och DHBs ledare för en trevlig dag!

Text & foto Sara Rangmar

Pappahelg på Nordiska FolkhögskolanAnders Hedberg och Nelson Lu-engo höll i tyglarna från DHB:s håll, på lärarsidan fanns Arne, Peter och Anne-Marie. Vi bytte lärare under helgen i grupperna, så att alla fi ck en bredd i utbild-ningen. Nybörjarna var lite ner-vösa inför att ha en döv lärare, men medgav senare att det varit väldigt effektivt för inlärningen.

På lördagskvällen begav sig merparten av herrarna ned till Kungälv för ett motionspass och återvände uttröttade till sina rum. De fl esta samlade dock ihop till-räckligt med energi för att åter-vända till Kungälv för någon öl och en quizrunda som avslut-ning på lördagen.

Söndagen avlöpte i ett lugnt tempo med lektioner och sed-vanlig fi ka. Vid avslutningen och utvärderingen verkade alla vara nöjda med hur helgen hade fort-löpt och såg fram emot att göra om helgen om ett år igen. Detta var undertecknads andra pappa-helg och det var precis lika kul som första gången. Rekommen-derar starkt alla som blir nyfi kna att prova på!

Text Conny Norén Foto Nelson Luengo

DHB VÄSTRAS KOMMANDE AKTIVITETER I HÖST/VINTER

JANUARI

Vinterdag i UlricehamnDET ÄR ÄVEN kul att vara ute på vintern och den 23 januari ska vi åka till Ulricehamns Skicen-ter och åka slalom, snowboard, pulka mm. För dem som vill och behöver erbjuder vi skidskola på teckenspråk. Vi samlas alla kring den varma sköna grillen för att värma oss och sätter tänderna i en go hamburgare.

Foto: Göran Assner

DECEMBER

Äventyrsbad i SkövdeNÄR VINTERN KOMMER är det gan-ska skönt att vara inne och ha kul. Det ska vi vara den 5 decem-ber då vi besöker Skövde Arenas Upplevelsebad. Det blir en hel-dag bland vattenpist, klättervägg, tunnlar, rutschkanor och lite skön stund i bubbelpoolerna.


Funderar du på att söka till

specialskola?Då är det tid att kontakta våra skolor med lärmiljöer

för elever som behöver alternativ.

Ekeskolan är för elever med synnedsättning och ytterligar e funktionsnedsättning. Hällsboskolan är för elever med grav språkstörning. Åsbackaskolan är för elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet och för elever med hörselnedsättning i kombination med utvecklings störning.

Våra regionala specialskolor finns för elever med hörselnedsättningar: Manilla skolan i Stockholm, Kristinaskola n i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.

Kontakta oss för mer information om val av skola elle r boka tid för besök på telefon

010-473 50 00 eller via www.spsm.se Vi finns också på Facebook.

Senaste ansökningsdagen är 15/1 2016.

DHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHB ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA

Föräldrakonferens för föräldrar som har barn med språkstörning, 21–22 novemberVI HAR GENOMFÖRT en föräldrakonferens på Lillsveds folkhögskola. Med en föreläsning om stresshantering, att sätta gränser mm, som följdes upp med olika gruppdiskussioner. Viktigt var också att lära känna varandra och knyta kontakter, att kunna byta erfarenheter och ge varandra tips och råd kring barnen. Lillsveds folkhögskola är en idrottsfolkhögskola så på programmet fanns även ett yogapass, tillfäl-le till promenader och alla hade möjlighet att använda det gym med bastu mm som fi nns på skolan.

Skidhelg med Total-skidskola i Kungs-berget, 29-31 januariI SLUTET AV januari kommer vi ha en helg med skidskola i Kungs-bergets skidanläggning nära Sandviken. Vi anlitar som tidigare Totalskidskolan som Friluftsfräm-jandet i Sandviken erbjuder. Lä-rarna är totalskidskoleutbildade och därmed specialiserade på att ta hand om barn med särskil-da behov. Det har varit mycket uppskattat tidigare år och fantas-tiskt för många föräldrar att se hur deras barn kan komma upp i skidsystemet och ta sig nerför backarna när de får rätt stöd. Vi bokar teckenspråkstolkar som följer med skidskolegruppen upp i backarna.

Ännu en helg på mysiga RögrundVI HADE EN härlig familjehelg på Rögrund i augusti. Den här gången med familjer som har barn med språkstörning. Vi hade tur och fi ck lika härligt väder som tidigare år. En mysig helg med trevlig båtresa dit och tillbaka, trevligt vandrarhem, härlig grillkväll, mysiga klipphällar, bastu och förstås den alltid lika populära badtunnan.

FRITIDSKVÄLLAR OCH MINIFRITIDS DHB ÖSTRA HAR utökat sitt sam-arbete kring Fritids med Unga Hörselskadade i Stockholm. Till de här aktiviteterna är alla med-lemmar i både DHB Östra och UH välkomna och vi försöker se till att någon av ledarna är teck-enspråkig vid varje tillfälle.

Vi har samarbetat kring ge-mensamma fritidskvällar för ungdomar 10-16 år, med olika teman som dataspel, Fifa mm. Vi har också haft gemensamma Minifritidsträffar några lördags-eftermiddagar då familjer med yngre barn är välkomna, även föräldrarna brukar delta. Vi har då haft teman som tårtbakning, disco, adventspyssel mm.

Text & foto: DHB Östra

25

GymnastikVI HAR FORTSATT med vår gymnas-tik i samarbete med Top Gym-nastics. Bra och lekfull gymnastik som tränar motoriken. Med på träningen är ett par ledare varav en kan teckenspråk.

TECKENSPRÅK PÅ NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN I KUNGÄLV❚ LÅNGA KURSER Teckenspråkslinje 2 år - Tolklinje 2 år

❚ KORTA KURSER TUFF - teckenspråk för föräldrar Kommunikationskurser för vuxendöva/hörselskadade Fortbildning för tolkar Teckenspråk för personal

FÖR VIDARE UPPLYSNINGAR KONTAKTA ANNE-MARIE TERNSTEDT, TEL 0303-20 62 00

Teckenspråksutbildning

för föräldrar, TUFF

Kvällskurser Intensivkurser

Helgkurser & läger www.tuffkurs.nu

www.tuffkurs.nu

Skidhelg i Romme Alpin, 5-7 februariVI ARRANGERAR OCKSÅ en helg i Romme Alpin nära Borlänge, med två övernattningar på hotell inne i Borlänge och med gemen-samma middagar. Romme har många härliga backar för både nybörjare och proffs. De har även ett bra liftsystem med fl era 6-stolsliftar där hela familjen får plats. Här bokar vi egna priva-ta grupper hos Romme Alpins vanliga skidskola. Även till de här skidskolegrupperna bokar vi teckenspråkstolkar.

VI HAR HAFT en mycket nyttig och trevlig teckenspråkskurs på Djurö-näsets kursgård i samarbete med TUFF. Även föräldrar som hade slut på TUFF-timmar välkomnades och var där på DHB Östras bekost-nad. En extra lärare anställd av DHB Östra hade kurs parallellt med TUFF för de föräldrarna. Det blev en intensiv kurshelg på hög teck-enspråkig nivå. Även de som hade TUFF-timmar kvar och deltog som TUFF-föräldrar var på en hög nivå. Alla föräldrar hann även koppla av i Djurönäsets nya bastulandskap med pool, vilket var härligt efter alla intensiva teckenspråkspass. Vi hoppas på en liknande helg nästa år.

Klanen på Dramaten, 29 oktoberVI HAR SETT en teckenspråkstolkad föreställning av pjäsen Klanen. Den handlar om en döv pojke som växt upp i en familj som inte kan teckenspråk, han har inte heller själv lärt sig teckenspråk utan läser på läpparna. Han träffar en tjej som håller på att förlora hörseln men som kan teckenspråk då hennes föräldrar är döva.

Pjäsen tar upp de fl esta frågor kring att vara hörselskadad eller döv och kring teckenspråk, tillhörighet, delaktighet mm. En sevärd och stark pjäs.

SimlekisVI HAR I OKTOBER startat en ny sim-lekisgrupp för yngre barn i sam-arbete med Trampoolin simsko-lor. Bassängen ligger centralt i Stockholm på Planet Fitness vid Sveavägen. Vi skulle till den här gruppen haft en teckenspråkig simledare, men hon är just nu tjänstledig, så vi har istället bokat teckenspråkstolkning.

SimskolorVI HAR I HÖST haft fyra simsko-legrupper, två i Älvsjö och två i Bergshamra. Båda anläggning-arna har varmt vatten och en förälder deltar med sitt barn i bassängen. Vi bokar tecken-språkstolkning till bägge anlägg-ningarna. Vi har nu erbjudit sim-skola i sju år och många barn har under åren lärt sig simma.

SimträningVÅR SIMTRÄNING I samarbete med Unga Hörselskadade, för de som redan kan simma, har också fort-satt under hösten. Simträningen har varit på det charmiga Lilje-holmsbadet och de får träna på de fyra simsätten, prova på startdykning, vändningar mm. De båda simtränarna är tecken-språkiga.

dhb dialog nr 1 2015 ❘ 15

Får ta stort ansvarBland annat berättar hon om att de här barnen lätt ham-nar vid sidan om i klassrum-met och att det ligger mycket eget ansvar hos barnen om de ska hänga med i skolarbetet. Hon har också sett att det är de vuxna som i hög grad styr tekniken. En central mikrofon i klassrummet ska fånga upp vad klasskamraterna säger eller

der barnen enbart tal, man kan inte säga att det finns någon naturlig teckenspråkig miljö i skolan. Det här bidrar till att det svenska teckenspråket får en roll som stöd till talad svenska.

– Men det handlar om två helt olika språk, säger Ingela Holmström. De kan komplet-tera varandra för att ge en bätt-re kommunikation, men det är

bidrag till en större medve-tenhet och kritiskt tänkande kring skolplacering och olika tekniska lösningar.

Ingela Holmströms avhand-ling är den första pedagogiska studie som fokuserar just på barn med CI, tidigare har forskningen haft medicinsk eller psykologisk inriktning. Barnen i studiegruppen är mellan 7-11 år och har bila-

På lördagskvällen visades teckenspråkstolkad spagettiopera med folkhögskolans operalinje. Foto: Annelie Sowell

också är det en vuxen som går runt med en mikrofon till det barn som ska säga något. Men blir det för mycket ljud stängs utrustningen av. Det kan vara bra för att skapa arbetsro, men samtidigt stänger det ute bar-net med CI från småprat och möjligheter att höra när lära-ren instruerar andra barn.

Föräldrar vill ge barnen möjligheter att välja mellan svenskt teckenspråk och talad svenska, men när utrustningen stängs av vänder sig barnet till sin resursperson och då använ-

en helt annan sak!Hon menar att hennes av-

handling – Learning by hearing? Technological Framings for Parti-cipation – visar att hanteringen av olika teknologier är avgö-rande för om de ska vara ett sätt att öka delaktigheten eller om de rent av på olika sätt hindrar delaktighet.

– Tekniken löser inte alla problem, det är svårare än så. Min avhandling utforskar ett nytt område och den väcker många tankar och funderingar, som jag hoppas ska vara ett

teckenspråk innan man säkert kan bestämma nivåer. Men min studie visar att de elever som har högst nivåer i svenska också berättar mer ”fylligt”, dvs. deras berättelser är mer levande i jämförelse med dem som har lägst nivåer i svenska, säger Krister Schönström.

Avhandlingen visar därmed att döva trots avsaknaden av hörseln inte tycks skilja sig åt från hörande andraspråksin-lärare när det gäller språkut-veckling. Dessutom bekräftar avhandlingen tidigare forsk-ningsresultat att ett utvecklat förstaspråk är viktigt för an-draspråksinlärningen.

Länk till avhandlingen: http://korta.nu/tvåspråkighet_hos_döva_elever

Barn med CI i skolanIngela Holmström, vd på företaget Teckenbro, föreläste om sin doktorsavhandling i pedagogik, med särskilt fokus på barn med cochleaimplantat (CI) i den vanliga skolan. Det är en avhandling som beskriver hur barnens vardag ser ut i sko-lan när de går tillsammans med hörande elever.

— Jag har undersökt hur hörselnedsättningen påverkar barnens relationer, kommuni-kation, identitet och deras var-dagsliv i skolgången med hö-rande kamrater. Jag är förvånad över att teknologin får ta så stor plats, det gör att formerna för umgänget i klassrummet och därmed vilken identitet bar-nen med cochleaimplantat får påverkas i hög grad.

teralt, dvs. dubbelsidigt CI. De går i integrerad klass, dvs. öv-riga barn i klassen är normal-hörande, med runt 14 elever i varje klass. Klassrummen är ljudanpassade och barnen har tillgång till teckenspråkig re-sursperson. Tekniska hjälpme-del finns också tillhanda, såsom mikrofoner till lärare/elever kompletterat med teleslinga.

Länk till avhandlingen: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2%3A646591&dswid=-4213

TANDEMCYKEL FÖR BARN + VUXEN

Cykeln är välvårdad och bra för handikappade barn.

Styrning från bakre platsen eller båda ochurkopplingsbara trampor fram.

Tre olika bromsar och 5 växlar.

Lätttrampad Meyland.

Pris 6000 kr. Plats Dalarna, tel 070-667 06 05

Nu har Leffe börjat skolanDel 2 är en fortsättning på ”Barnets första tecken de första åren”. Boken innehåller cirka 350 tecken med små berättelser, samt berättelsen om ”Mina egna erfarenheter som elev med hörselnedsättning i den vanliga grundskolan”. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/1280

Barnets första tecken de första årenBoken vänder sig till föräldrar som har ett barn med hörselnedsättning eller dövhet och till deras anhöriga. Den vänder sig också till dig som vill veta lite mer om svenskt teckenspråk. Boken innehåller cirka 2000 tecken med små berättelser. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/868

FINNS ÄVEN I BOKHANDELN

Teckenspråkskurs i samarbete med TUFF14-15 november


SONIA SÄGERIdag kom snön och det blir kanske vinter i år också! Föreningen DHB Flex

jobbar på med det som känns viktigast just nu. Välkomna till vår förening!

DHB Mellersta ordnade en resa till Tekniska muséet i Stockholm den 7 november för att se bland annat den nya utställningen Me-gamind. Vi var ett tjugotal glada barn och vuxna som spenderade en hel dag i teknikens värld. Kul och givande samtidigt, barnen var nöjda och somnade gott på kvällen.

MED ABONNERAD BUSS åkte vi från resecentrum i Örebro, tjugo barn och vuxna i jämn fördelning. Väl framme blev det full fart på bar-nen som ville prova alla häftiga maskiner och fi nurliga spel. Man kunde styra en grävskopa och det fanns anordningar där man kunde måla med ögonen.

Gruvan var en vattendelare,

antingen ville barnen, och kan-ske även någon vuxen, bosätta sig där eller så tyckte man det var lite läskigt att gå ner i de trånga fuktiga gångarna. Vi åt lunch och fi kade på muséets restaurang mellan varven och däremellan var det full fart.

En dag på Tekniska muséet var en lyckad dagsutfl ykt där barnen

fi ck vistas i en stimulerande mil-jö. Vi tror alla var nöjda efteråt och det var ett trött gäng som framåt eftermiddagens slut satte sig på bussen hemåt.

Mellersta har i november även bjudit på föreställningen Bamse och världsmästaren i elakhet som spelades på svenskt teck-enspråk och talad svenska/röst-

gestaltning samtidigt så att döva och hörande barn kunde se för-ställningen tillsammans.

Den 21 november bjöd Mel-lersta in till hockeykväll då Öre-bro gästades av Djurgården. Stockholmarna nöp segern, men jag tror alla hade kul ändå.

Text & foto: DHB Mellersta

Vad är på gång nu innan jul? Vi har fått fl era signaler om att fl er teckenspråkiga fl erfunktions-nedsatta ungdomar nekas ett bra boende och en stimuleran-de sysselsättning i en miljö med svenskt teckenspråk. Det är en

kränkande och diskriminerande situation att inte få utvecklas vidare i ett socialt och kulturellt sammanhang i en positiv miljö med en god kommunikation. Delaktighet och integrering byg-ger på att man har en god språk-lig gemenskap med andra.

Flera föräldrar har gått vidare och överklagat beslut som tagits av hemkommunen. Trots bifall i Förvaltningsrätten så fortsätter kommunerna att erbjuda boen-de och sysselsättning utan en fullgod kommunikation.

Vi skickar nu skrivelse till soci-alutskottet i Sveriges riksdag för att försöka driva frågan vidare. Vi tar gärna emot information om aktuella ärenden som vi kan hänvisa till. Detta tydliggör ännu

mer behovet av ett Nationellt kompetenscenter för frågor som rör barn, ungdomar och vuxna teckenspråkiga med ytterligare funktionsnedsättningar.

I september fi ck jag äran att in-viga Mo Gårds nya boende Sol-hem i Skåne. Det är ett jättefi nt boende med sex små lägenhe-ter med gemensamhetslokaler och trädgård.

Vårt spännande projekt Tell-Us har i dagarna haft sin mycket lyckade avslutningsfest i Stock-holm (se sid 20-21). Projektle-darna Maria Norberg och Mag-dalena Djerf jobbar nu med att sprida erfarenheter av projektet. Förra veckan fi ck projektet sin egen hemsida. www.telluspro-jektet.se. Vi söker nu förlängning

av Tell-Us med ett halvår för att kunna hinna komma ut och pre-sentera det.

I september hade vi en träff med ledningen för gymnasiesär-skolan vid Tullängsskolan i Öre-bro då vi pratade om vad som är aktuellt just nu. Vi bestämde att ha regelbundna träffar någon gång per termin.

Tyvärr tvingades vi ställa in den planerade NPF-konferensen som skulle äga rum i början av novem-ber, men vi återkommer med ett nytt försök till hösten 2016.

Hör gärna av er till underteck-nad eller till DHB:s kansli med frågor, idéer, tips etc!

Sonia Strömberg, ordförande DHB [email protected]

DHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHB MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA MELLERSTA

27

Välkomna till Riksförbundet DHB:s familjeläger 2015 den 11-17 juli på Ånnaboda Storstens-höjden utanför Örebro. På anläggningen bor vi familjevis i 4-6 personers stugor med dusch, wc och pentry. Det finns bra utbud av aktivite-ter på anläggningen som barnen och ungdo-marna kommer att få pröva på under läger-veckan. Veckan kommer att vara fylld av TAKK- eller teckenspråks-kurser, intressanta föreläsningar, diskussionsgrupper och gemensamma trivselkvällar. Vi kommer också att ha en ge-mensam utflyktsdag. Under föreläsningarna tar ledare hand om era barn som delas in i grupper efter ålder. Olika aktiviteter, lekar, idrotter och utflykter varvas under veckan. Observera att alla aktiviteter för barnen kommer att äga rum utomhus. Barnens aktiviteter utformas med barn upp till tolv år i åtanke. Äldre syskon är välkomna att delta på föräldrarnas aktiviteter om så önskas. Vi erbjuder barnomsorg i grupp och det är viktigt att ni med-delar eventuella funktionsnedsättningar utöver dövhet, hör-selskada eller språkstörning. Detta för att vi ska kunna er-bjuda bästa möjliga barngrupp, boende, mat etc. Vi ser gärna att ni tar med era eventuella assistenter/ledsagare till lägret, ifall barnet har LSS-stöd. Vi hoppas på en härlig sommarvecka med många trevliga dagar och kvällar tillsammans. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter med andra familjer och utbyta erfarenheter kring barnens funktionsnedsättningar mm.

Mer information och bekräftelse skickas ut i mars till de fa-miljer som blivit antagna. En anmälningsavgift på 1.000 kro-nor ska betalas direkt när man fått besked att familjen anta-gits. Observera att anmälningsavgiften inte betalas tillbaka, oavsett orsak. Resterande del av deltagaravgiften ska vara inbetald senast den 31 maj 2015. Familjelägret genomförs under förutsättning att förbundet erhåller sökta landstingsbidrag och fondmedel till verksam-heten. Därför är det särskilt viktigt att ni fyller i alla uppgif-ter i anmälningsformuläret med fullständigt personnummer. Anmälan sker via webbformulär som hittas via www.dhb.se fr.o.m. 11 januari.

Vi tar emot anmälningar fr.o.m. 11 januari och antalet platser är begränsat. Sista anmälnings-dag är 18 februari. Tidig anmälan garanterar inte plats då vi prioriterar familjer som inte delta-git på DHB:s familjeläger tidigare. Observera att du måste vara medlem för att kunna delta.

Frågor? Kontakta [email protected] eller 019-17 08 30

Inbjudan till DHB:s familjeläger!

Deltagaravgift:

2.000 kr/vuxen 1.500 kr/barn

(Maxkostnad 7.000 kr/familj) I deltagaravgiften ingår: - Boende i stuga - Helpension (frukost/lunch/fika/ kvällsmiddag) - Föreläsningar - Aktiviteter - Utflyktsdag

VÄLKOMNA!


TECKENSPRÅK I FOKUS

Vi har bokat Carin Roos, docent i specialpedagogik vid Karlstad universitet, som har forskat länge om döva och hörselskadade barn, tvåspråkighet och tecken-språk. Därtill kommer vi att ha

Den 11 mars 2016 välkomnar vi alla föräldrar till döva och hörselskadade barn till en heldags-

konferens med teckenspråket i fokus. Under den här dagen som äger rum i Specialpedagogiska

skolmyndighetens lokaler i Konradsberg i Stockholm kommer vi att lyssna till föreläsningar om

teckenspråk, dels av forskare och dels av ungdomar och föräldrar.

TID 11 mars 2016, HELDAGSKONFERENS

PLATS SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN i Stockholm, Rålambsvägen 32 B

PRIS 200 kronor/person

I SAMVERKAN MED

ytterligare en föreläsare på temat barn och teckenspråk.

Eftersom vi är övertygade om att familjers erfarenheter är minst lika viktiga som forsk-ningsresultat så kommer även

föräldrar och ungdomar att fö-reläsa under denna heldag. Det kommer även att vikas tid för gruppdiskussioner.

Håll utkik på vår webbplats www.dhb.se där vi innan jul

kommer att lägga upp ett mer detaljerat program. Anmälan till Teckenspråk i fokus kommer att starta i januari nästa år. Priset för konferensen är 200 kronor per person. ■


Gratis DVD med tillhörande broschyr beställs via http://www.dhb.se/?id=2750

PRODUKTER

Beställ böcker, informationsmaterial, rapporter och profilmaterial från DHB!

Kläder och profilartiklar hittar du på www.dhb.se/material

Beställningar görs till [email protected] eller via www.dhb.se/material

1. Lätta teckenDVD med 120 filmade tecken från det svenska teckensprå-ket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår.Pris: 50 kr + frakt

2. Ibland låtsas jag att jag förstår (rev 2014)En bok om elever med språk-störning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till för-äldrar, pedagoger och andra som möter barn med språk-störning. Boken ger kunskap om hjälpmedel och om de sär-skilda svårigheter som elever-na har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

3. Språkstörning hos barn och unga i skolåldernInformationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekven-ser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att under-lätta för barnet.Pris: 30 kr + frakt

4. Språkstörning i kombina-tion med flerspråkighetÄven denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och an-dra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logo-ped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkig-het, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll.Pris: 30 kr + frakt

5. Språkstörning i kombination med flerspråkighet (arabiska)Samma skrift som punkt 4, men på arabiska.Pris: 30 kr + frakt

6. Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektivEn undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktions-hinder och deras familjer upp-lever språksituationen i ett livs-perspektiv.Pris: 50 kr + frakt

7. Vi är en grupp fast två ändåSammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgym-nasiet för döva och hörselska-dade, RGD/RGH.Pris: 50 kr + frakt

8. Därför går jag inte till sko-lanTre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, RGD/RGH, berättar om skolk.Pris: 30 kr + frakt

9. Ett livsperspektiv – möjligheter i vardagenFilmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB!


KENTSBILPLÅT ABPLÅT- OCH LACKSKADORAUKT. FÖR CHRYSLER OCH JEEPUlvsundavägen 106, 168 67 BrommaTelefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

MJÖLBYGALVANISKAHallevadsgatan 16, 595 35 MjölbyTelefon 0142-160 40www.mjolbygalvaniska.se

E L F Ö R Z I N K N I N G


VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET

Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

kentsBilplåt ABplåt- och lackskadoraukt. för chrysler och JeepUlvsundavägen 106, 168 67 BrommaTelefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

– Resultatet är nedslående, men inte helt överraskande. Hörtek-nikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningarna för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på Special-pedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Studien visar att lärare många gånger saknar kunskap om hur hörtekniken ska användas och hur undervisningen behöver an-passas. Tillgången till en hörselpedagog, som kan ge lärarna det stödet, saknades i 80 procent av fallen.

Trelleborg

Välkommen till vår butikönskar Håkan Ahlm

08–22 alla dagar!www.maxitrelleborg.se

Leg. sjukgymnast Hans kristianssonExamen i OMT (Ortopedisk Manuell Terapi)

Behandlar nacke, rygg, led- & idrottsskador med bl a

manipulation, laser, mobiliseringsbänk, vibrationsträningtidsbestäLLning 070-221 22 99

Ängsvaktaregatan 2, 416 52 Göteborg, www.sghk.org Fax 031-25 86 82, [email protected]

DÅLIG HÖRTEKNIK FÖRSVÅRAR FÖR ELEVER MED HÖRSELNEDSÄTTNING

80 procent av klassrummen har dåliga akustiska egenskaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och endast 20 procent av eleverna har kontakt med kommunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik och dess användning i skolor i Stockholm, som Specialpedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset gjort, för att kartlägga studiesituationen för elever med hörselnedsättning.

– Hörselpedagogen är en mycket viktig person när det gäller att förmedla kunskap till lärare och arbetslag om konsekvenserna av en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att un-derlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete, säger Håkan Bergkvist.Studien omfattar situationen för 85 elever i Stockholms län, men Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i an-dra delar av landet upplever samma slags problem i skolan.

FoU-rapporten ”Vad var det du inte hörde – Hörteknik och dess användning i skolan” finns på www.spsm.se.

EIJE:S BIL ABEdgrensgatan 9, 662 27 Åmål

VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET

ANSLAGSTAVLAN...

Bo Carlssons minnesgåvofond

Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carls-sons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselska-dade eller har en språkstörning.

Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer.Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”.

Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, 019-17 08 30 eller [email protected]

DHB i julklapp!Gläd dina närmaste med ett stödmedlemskap i DHB! Ett stödmedlemskap med en prenumeration på DHB Dialog är ett perfekt sätt att involvera någon du bryr dig om i ditt och dina barns liv. Stödmedlemskapet kostar blygsamma 200 kronor och DHB-klappen innehåller årets sista utgåva av DHB Dialog samt ett bevis som intygar stödmedlemskapet. Du får också lägga till din egen julhälsning.Läs mera på http://dhb.se/?id=5287

Julhälsningar från Kansliet

Gläd dina närmaste med ett stödmedlemskap i DHB! Ett stödmedlemskap med en prenumeration på DHB Dialog är ett perfekt sätt att involvera någon du bryr dig om i ditt och dina barns liv. Stödmedlemskapet kostar blygsamma 200 kronor och DHB-klappen innehåller årets sista utgåva av DHB Dialog samt ett

Vill du annonsera i tidningen?

KONTAKTA

[email protected], 0660-29 99 58 eller

[email protected], 0660-29 99 59.

Telefonsensor Dörrsensor Babyvakt Brandlarm

Möt det smarta hemmet.Ditt hem är din borg. Det är där du sover, spen-derar tid med familjen och där du känner dig trygg. Visitsystemet är designat för att ta hand om signalerna i ditt hem, så att du kan fokusera på dig själv och dina närmaste.

Så när du har händerna fulla, hjälper Visit till att hålla koll på ringande telefoner, sjudande kastruller och plingande dörrklockor.Kundservice 031 748 37 50

Visit-annons-DHB-185x126mm.indd 1 2015-11-10 09:30:29

HÖRSELGYMNASIETKATRINELUNDSGYMNASIET

KatrinelundsgymnasietSkånegatan 14411 40 Göteborg

www.goteborg.se/wps/portal/[email protected]

070-230 39 55

Grafisk produktion och layout: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se; Foto: Sara Söderman; Göteborg 2014

Skolan mitt i centrum där du får en lugn och trivsam studiemiljö i ljudsanerade klassrum med hörselteknisk utrustning, egen dator, specialutbildade lärare samt undervisning i små grupper.

• Ekonomi• Naturvetenskap • Vård och Omsorg• Estetiskt program• Introduktionsprogram• Samhällsvetenskap/beteendevetenskap

God Jul ochGott Nytt ÅrÖNSKAS ALLA VÅRA LÄSARE

POSTTIDNING BReturadress: DHB Dialog

Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

dhb dialog nr4 2015

Documents