Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp

Download Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp

Post on 02-Feb-2017

234 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • LUND UNIVERSITY

    PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

    Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp

    Gustavsson, Klas

    Published: 2011-01-01

    Link to publication

    Citation for published version (APA):Gustavsson, K. (2011). Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp Lund University

    General rightsCopyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights.

    Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of privatestudy or research. You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ?Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

    http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/det-vardagliga-och-det-vetenskapliga-om-sociologins-begrepp(d46c4cce-5e0d-408a-8f3b-c1311ff10c7b).html

  • Det vardagliga och det vetenskapliga Om sociologins begrepp

  • Det vardagliga och det vetenskapliga

    Om sociologins begrepp

    Klas Gustavsson

    Lund Dissertations in Sociology 97

  • Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp Klas Gustavsson

    Copyright texten: Klas Gustavsson

    Copyright grafisk form samt sttning av inlaga och omslag: Magnus Wennerhag

    Samhllsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, Sociologiska institutionen

    ISBN: 91-7267-336-2

    ISSN: 1102-4712

    Printed in Sweden by Media-Tryck, Lund University, Lund 2011

  • Innehll

    Frord 7

    Del 1

    Inledning 13

    Kapitel 1: Den logiska positivismen 35

    Kapitel 2: Den rationalistiska brytningsteorin 51

    mile Durkheim och sociologins metodregler 52

    Louis Althusser och Marx epistemologiska brytning 70

    Pierre Bourdieu och sociologens hantverk 83

    Den rationalistiska brytningsteorin: summering och kritik 91

    Kapitel 3: Den pragmatiska brytningsteorin 95

    Herbert Blumer och sensibiliserande begrepp 96

    Max Weber och idealtypen 104

    Alfred Schutz och vardagens fenomenologi 123

    Sammanfattning: En pragmatisk brytningsteori 141

    Del 2

    Kapitel 4: Vardagssprk och common sense 147

    Kapitel 5: Den vardagsorienterade kontinuitetsteorin 165

    Peter Winch och samhllsvetenskapens id 165

    Harold Garfinkel och etnometodologin 176

    Dorothy E. Smith och den institutionella etnografin 201

    Avslutning 221

    Summary in English 235

    Litteratur 239

  • 7

    Natten till den 18 augusti 1981 lg en liten pojke i bostadsomrdet Rsltt i Jn-kping och grt sig till smns. Det var dagen fre hans frsta skoldag och den lille killen var fullstndigt otrstlig. Eftersom han kunde rkna bda hndernas fingrar insg han att de nio framfrvarande ren av skolplikt, tvng och lxor var tv r mer n de sju redan genomlevda ren av skratt, bus och lek. Mer tid n man ngonsin har upplevt r faktiskt en hel evighet och bortom denna lurade mjligen ytterligare ngra skolr hade pojken hrt ryktas. Den dr orolige men faktiskt ganska vetgirige killen skulle s smningom bli jag.

    Det dr med utbildning blev vl inte riktigt det inferno som jag frst hade befa-rat, men lika fel vore det att sga att jag trivts srskilt bra i dess institutioner. Nyfi-kenhet och kreativitet r svrt att schemalgga. Men p ngot stt fastnade jag och varje frsk att bryta mig ur har slutat med att jag studsat tillbaka. Efter gymna-sium och en massa r i Uppsala hamnade jag s smningom p forskarutbildningen p sociologen i Lund. Men nu hade jag tnkt att det fr rcka. Med freliggande doktorsavhandling avser jag att sluta skolan.

    Det har blivit dags fr mig att tacka och dela ut blomster. Min frsta tacks-gelse riktar jag till handledarna Carl-Gran Heidegren och Johanna Esseveld, som utan saklig grund redan frn brjan trodde p en avhandlingsupplggning som jag sjlv inte klart kunde gra reda fr. Tack ocks fr att ni har haft verseende med att jag under perioder skrivit om allt annat n det som det varit meningen att jag skulle skriva. Carl-Gran har varit huvudhandledare och besitter frmgan och tar sig tiden att lsa p riktigt. Detta gr att han ser inte bara vad en text handlar om, utan ocks vart den kan ta vgen. Fr mig har det dessutom varit en vlsignelse att ha en handledare som kunnat vara till hjlp vid mina konfrontationer med tys-kan och som frsttt och delat mitt engagemang fr HV 71:s placering i elitserie-tabellen. Johanna ska tackas inte bara fr sin fina frmga att bde uppmuntra och samtidigt stlla kritiska frgor, utan ocks fr att hon en gng uppmuntrade och vertalade mig att lsa in grundutbildningen i sociologi och ska mig till forskar-utbildningen.

    Frord

  • 8

    Det skulle ju vara skolavslutning, s nu fr ngra stlla sig p rad i bokstavs-ordning.

    Ingen har hjlpt mig mer med denna avhandling n Anna Engstam. Med kritisk blick har du sett luckorna i argumentationen och smfusket i de analytiska reso-nemangen, tvingat mig att tnka efter, men ocks visat p nya stt att g vidare. Henrik Gundens har med en imponerande noggrannhet, sprkknsla och sakkun-skap om det som texten avhandlar varsamt sprkvrdat mitt manus. Under de dr frsta skolren sgs jag mest som en slarver p grund av att jag ofta bara sg ord, dr andra ocks sg bokstver. Tack Henrik fr den hjlp som gav mig tryggheten att skriva; alla kvarvarande felskrivningar r mina dubbelfel.

    Anders Kalat skall tackas fr viktiga kommentarer p tidiga utkast, men ocks fr mycket mer n s. Tack Anders fr alla diskussioner genom ren dr jag alltid tagit intryck av ditt dmjuka, analytiska och allvarsamt humoristiska frhllnings-stt till teori. Tack fr att du sporrat mig att lsa och skriva.

    Johan Lindgren har varit min frmste kran d det gller sociologisk litteratur, och en bttre langare kan man inte ha. Jag stter stort vrde p din belsenhet och imponeras av ditt engagemang fr min text, men r ocks tacksam ver att ha en vn som frstr vrdet av diskussioner om aromhumle, 1980-talets svenska hockey-mlvakter och allt annat som r viktigt i livet.

    Magnus Wennerhag var min vn redan vid tiden fr den dr augustikvllen 1981. Magnus ska tackas fr s mycket, bland annat fr att han sg till att jag verhuvud-taget skte mig till Lund och inte minst fr att han gett avhandlingen en sttning och ett typsnitt som r som en smekning fr gat.

    Jag vill ocks tacka er som delade med er av era klokskaper vid mitt slutsemina-rium, och d srskilt Henrik Lundberg fr hans genomarbetade opposition. Anders Ramsay och David Wsterfors gav viktiga synpunkter p manusutkastet. Thomas Brante, Jonas Ringstrm och alla andra i forskningsmiljn fr teori skall tackas fr viktig kritik och goda rd vid behandlingen av olika avhandlingsavsnitt.

    Gran Dahl och drefter Staffan Lindberg har varit mina examinatorer. I samtal med er har jag, fast p helt olika stt, stndigt pmints om att det hr med socio-logi faktiskt r viktigt. Tack till Antoinette Hetzler, Pr Gustavsson och Martin Karlsson, som med mycket kort varsel tog sig tid att granska min engelska sam-manfattning.

    Med stigande irritation har fil. dr Martin Berg lst nda hit utan att ha ftt se sitt namn i tryck. Tack fr att du gjorde forskarutbildningen s mycket roligare. Det hr fr vi gra om ngon gng! Jonas Ringstrm har under dessa r varit ett std nr jag som bst behvt det. Och det r mnga kollegor som p olika stt gjort det roligare att g till jobbet. Tack fr alla trevliga samtal genom ren! Med Daniel Sjdin har jag frt spnnande samtal om sociologi. Med Terese Anving och Maria Norstedt

  • 9

    har jag har bland annat pratat institutionell etnografi. Sara Eldn och jag har pratat om sociologiska teorier om senmodernitet, men vi har ocks skrattat och haft kul. Med Johan Vaide har jag ofta pratat svensk schlager. Med Mimmi Barmark har jag pratat om allt utom just schlager. Med Magnus Ring och Kjell Nilsson och vriga i fredagslsgnget har jag framfrallt pratat fotboll, s som grabbar frvntas gra nr de umgs. Med Malin Esperson och Johan Sandberg har jag pratat om all mjlig sport. Susanna Persson har varit samtalspartner under sena kvllspass. Med Mag-nus Karlsson har jag frt samtal om undervisning och Frank Worthington. Dennis Frank och jag har framfrallt pratat om sociologi och politik, men ocks lite box-ning. Olle Frdin, Henrik Loodin, Charlotta Zettervall och Anett Schenk har jag samtalat med om allt mjligt och inget speciellt, utan att det fr den skull har blivit ytligt. Bo Isenberg och jag har framfrallt pratat om tysk fotboll och Max Weber. Susanne Linn r en kompis frn frr, men hon rknas nd. Henriette Frees Esholt och Marta Kolankiewics kom lite senare till sociologen, men det har varit trevligt att lra knna er. Detsamma gller er som disputerat och flugit ut frn boet under tiden jag skrivit: Daniel Bjerstedt, Daniel Meln, Marcus Persson och alla ni andra. Henrik Lundberg har redan tackats, men frtjnar ocks ett omnmnande fr alla samtal om filosofi och fr att han allt som oftast r vldigt rolig.

    Tack ocks till alla studenter, srskilt ni som de senaste terminerna lst kursen i klassisk och modern teori, fr alla kloka frgor som ftt mig att tnka efter och tvingat mig att uttrycka mina teoretiska resonemang klarare.

    Frans G. Bengtsson lr ha sagt att den bsta lisa som han under sina studier visste fungerade mot smnlshet p grund av dligt leverne var: gott l och en doktors avhandling. Tack till Jessica, Malin och alla ni andra p Nya Trls som er-bjudit

Recommended

View more >