Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp ...

Download Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp ...

Post on 02-Feb-2017

217 views

Category:

Documents

1 download

TRANSCRIPT

LUND UNIVERSITYPO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begreppGustavsson, KlasPublished: 2011-01-01Link to publicationCitation for published version (APA):Gustavsson, K. (2011). Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp Lund UniversityGeneral rightsCopyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of privatestudy or research. You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ?Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/det-vardagliga-och-det-vetenskapliga-om-sociologins-begrepp(d46c4cce-5e0d-408a-8f3b-c1311ff10c7b).htmlDet vardagliga och det vetenskapliga Om sociologins begreppDet vardagliga och det vetenskapligaOm sociologins begreppKlas GustavssonLund Dissertations in Sociology 97Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp Klas Gustavsson Copyright texten: Klas Gustavsson Copyright grafisk form samt sttning av inlaga och omslag: Magnus Wennerhag Samhllsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, Sociologiska institutionen ISBN: 91-7267-336-2 ISSN: 1102-4712 Printed in Sweden by Media-Tryck, Lund University, Lund 2011 InnehllFrord 7 Del 1 Inledning 13 Kapitel 1: Den logiska positivismen 35 Kapitel 2: Den rationalistiska brytningsteorin 51 mile Durkheim och sociologins metodregler 52 Louis Althusser och Marx epistemologiska brytning 70 Pierre Bourdieu och sociologens hantverk 83 Den rationalistiska brytningsteorin: summering och kritik 91Kapitel 3: Den pragmatiska brytningsteorin 95 Herbert Blumer och sensibiliserande begrepp 96 Max Weber och idealtypen 104 Alfred Schutz och vardagens fenomenologi 123 Sammanfattning: En pragmatisk brytningsteori 141 Del 2 Kapitel 4: Vardagssprk och common sense 147Kapitel 5: Den vardagsorienterade kontinuitetsteorin 165 Peter Winch och samhllsvetenskapens id 165 Harold Garfinkel och etnometodologin 176 Dorothy E. Smith och den institutionella etnografin 201Avslutning 221Summary in English 235Litteratur 2397Natten till den 18 augusti 1981 lg en liten pojke i bostadsomrdet Rsltt i Jn-kping och grt sig till smns. Det var dagen fre hans frsta skoldag och den lille killen var fullstndigt otrstlig. Eftersom han kunde rkna bda hndernas fingrar insg han att de nio framfrvarande ren av skolplikt, tvng och lxor var tv r mer n de sju redan genomlevda ren av skratt, bus och lek. Mer tid n man ngonsin har upplevt r faktiskt en hel evighet och bortom denna lurade mjligen ytterligare ngra skolr hade pojken hrt ryktas. Den dr orolige men faktiskt ganska vetgirige killen skulle s smningom bli jag. Det dr med utbildning blev vl inte riktigt det inferno som jag frst hade befa-rat, men lika fel vore det att sga att jag trivts srskilt bra i dess institutioner. Nyfi-kenhet och kreativitet r svrt att schemalgga. Men p ngot stt fastnade jag och varje frsk att bryta mig ur har slutat med att jag studsat tillbaka. Efter gymna-sium och en massa r i Uppsala hamnade jag s smningom p forskarutbildningen p sociologen i Lund. Men nu hade jag tnkt att det fr rcka. Med freliggande doktorsavhandling avser jag att sluta skolan. Det har blivit dags fr mig att tacka och dela ut blomster. Min frsta tacks-gelse riktar jag till handledarna Carl-Gran Heidegren och Johanna Esseveld, som utan saklig grund redan frn brjan trodde p en avhandlingsupplggning som jag sjlv inte klart kunde gra reda fr. Tack ocks fr att ni har haft verseende med att jag under perioder skrivit om allt annat n det som det varit meningen att jag skulle skriva. Carl-Gran har varit huvudhandledare och besitter frmgan och tar sig tiden att lsa p riktigt. Detta gr att han ser inte bara vad en text handlar om, utan ocks vart den kan ta vgen. Fr mig har det dessutom varit en vlsignelse att ha en handledare som kunnat vara till hjlp vid mina konfrontationer med tys-kan och som frsttt och delat mitt engagemang fr HV 71:s placering i elitserie-tabellen. Johanna ska tackas inte bara fr sin fina frmga att bde uppmuntra och samtidigt stlla kritiska frgor, utan ocks fr att hon en gng uppmuntrade och vertalade mig att lsa in grundutbildningen i sociologi och ska mig till forskar-utbildningen. Frord8Det skulle ju vara skolavslutning, s nu fr ngra stlla sig p rad i bokstavs-ordning. Ingen har hjlpt mig mer med denna avhandling n Anna Engstam. Med kritisk blick har du sett luckorna i argumentationen och smfusket i de analytiska reso-nemangen, tvingat mig att tnka efter, men ocks visat p nya stt att g vidare. Henrik Gundens har med en imponerande noggrannhet, sprkknsla och sakkun-skap om det som texten avhandlar varsamt sprkvrdat mitt manus. Under de dr frsta skolren sgs jag mest som en slarver p grund av att jag ofta bara sg ord, dr andra ocks sg bokstver. Tack Henrik fr den hjlp som gav mig tryggheten att skriva; alla kvarvarande felskrivningar r mina dubbelfel.Anders Kalat skall tackas fr viktiga kommentarer p tidiga utkast, men ocks fr mycket mer n s. Tack Anders fr alla diskussioner genom ren dr jag alltid tagit intryck av ditt dmjuka, analytiska och allvarsamt humoristiska frhllnings-stt till teori. Tack fr att du sporrat mig att lsa och skriva. Johan Lindgren har varit min frmste kran d det gller sociologisk litteratur, och en bttre langare kan man inte ha. Jag stter stort vrde p din belsenhet och imponeras av ditt engagemang fr min text, men r ocks tacksam ver att ha en vn som frstr vrdet av diskussioner om aromhumle, 1980-talets svenska hockey-mlvakter och allt annat som r viktigt i livet. Magnus Wennerhag var min vn redan vid tiden fr den dr augustikvllen 1981. Magnus ska tackas fr s mycket, bland annat fr att han sg till att jag verhuvud-taget skte mig till Lund och inte minst fr att han gett avhandlingen en sttning och ett typsnitt som r som en smekning fr gat. Jag vill ocks tacka er som delade med er av era klokskaper vid mitt slutsemina-rium, och d srskilt Henrik Lundberg fr hans genomarbetade opposition. Anders Ramsay och David Wsterfors gav viktiga synpunkter p manusutkastet. Thomas Brante, Jonas Ringstrm och alla andra i forskningsmiljn fr teori skall tackas fr viktig kritik och goda rd vid behandlingen av olika avhandlingsavsnitt. Gran Dahl och drefter Staffan Lindberg har varit mina examinatorer. I samtal med er har jag, fast p helt olika stt, stndigt pmints om att det hr med socio-logi faktiskt r viktigt. Tack till Antoinette Hetzler, Pr Gustavsson och Martin Karlsson, som med mycket kort varsel tog sig tid att granska min engelska sam-manfattning. Med stigande irritation har fil. dr Martin Berg lst nda hit utan att ha ftt se sitt namn i tryck. Tack fr att du gjorde forskarutbildningen s mycket roligare. Det hr fr vi gra om ngon gng! Jonas Ringstrm har under dessa r varit ett std nr jag som bst behvt det. Och det r mnga kollegor som p olika stt gjort det roligare att g till jobbet. Tack fr alla trevliga samtal genom ren! Med Daniel Sjdin har jag frt spnnande samtal om sociologi. Med Terese Anving och Maria Norstedt 9har jag har bland annat pratat institutionell etnografi. Sara Eldn och jag har pratat om sociologiska teorier om senmodernitet, men vi har ocks skrattat och haft kul. Med Johan Vaide har jag ofta pratat svensk schlager. Med Mimmi Barmark har jag pratat om allt utom just schlager. Med Magnus Ring och Kjell Nilsson och vriga i fredagslsgnget har jag framfrallt pratat fotboll, s som grabbar frvntas gra nr de umgs. Med Malin Esperson och Johan Sandberg har jag pratat om all mjlig sport. Susanna Persson har varit samtalspartner under sena kvllspass. Med Mag-nus Karlsson har jag frt samtal om undervisning och Frank Worthington. Dennis Frank och jag har framfrallt pratat om sociologi och politik, men ocks lite box-ning. Olle Frdin, Henrik Loodin, Charlotta Zettervall och Anett Schenk har jag samtalat med om allt mjligt och inget speciellt, utan att det fr den skull har blivit ytligt. Bo Isenberg och jag har framfrallt pratat om tysk fotboll och Max Weber. Susanne Linn r en kompis frn frr, men hon rknas nd. Henriette Frees Esholt och Marta Kolankiewics kom lite senare till sociologen, men det har varit trevligt att lra knna er. Detsamma gller er som disputerat och flugit ut frn boet under tiden jag skrivit: Daniel Bjerstedt, Daniel Meln, Marcus Persson och alla ni andra. Henrik Lundberg har redan tackats, men frtjnar ocks ett omnmnande fr alla samtal om filosofi och fr att han allt som oftast r vldigt rolig. Tack ocks till alla studenter, srskilt ni som de senaste terminerna lst kursen i klassisk och modern teori, fr alla kloka frgor som ftt mig att tnka efter och tvingat mig att uttrycka mina teoretiska resonemang klarare. Frans G. Bengtsson lr ha sagt att den bsta lisa som han under sina studier visste fungerade mot smnlshet p grund av dligt leverne var: gott l och en doktors avhandling. Tack till Jessica, Malin och alla ni andra p Nya Trls som er-bjudit trevligt sllskap och brett sortiment av vlhumlad maltdryck p min vg hem efter sena skrivpass.Det finns s mnga vnner som jag skulle vilja tacka fr std och uppmuntran de senaste ren. Jag tnker p alla er som uppriktigt intresserat bett mig att bertta vad jag skriver om, och som jag s ofint avsnst med den invade repliken: Jag talar hellre om knssjukdomar och hemorrojder n om en text jag inte skrivit klart. Det fr vara slut p fnerierna nu. Och ni kan brja lsa.Ett srskilt tack gr till min familj. Mamma Birgitta och storasyster Kristin som jag vet alltid bryr sig om mig. Pappa Nenne som varken fick lsa denna bok eller min frra (som jag dedicerade till hans minne), men som jag vet hade velat gra det. Tack Moa fr att jag under mina r i Skne har ftt lra knna en s klok, rolig och fin person som du. Frsta gngen jag hade ett rende p sociologen handlade det om att delta i en debatt om senare riktningar inom den marxistiska filosofin. Kan inte minnas att jag sade ngot spnnande den dr gngen, men jag kommer ihg tv gon i publiken. 10Eftert drjde de sig kvar och jag fick en frga om ngon referens. Svaret kan inte ha varit viktigt, men allt annat i situationen var det. Anna, fr mig r du viktigast av allt och ngon gng skall jag visa dig det dr citatet frn Marx kritik av Ludwig Feuerbachs religionskritik.Men nu slutar jag. Och nu brjar vi! Det hr skall handla om ngra bcker som jag har lst.Klas GustavssonLund, september 2011 Del 1.13I sin moderna klassiker Den sociologiska visionen (1959/1985) vill den amerikanske sociologen C. Wright Mills argumentera fr en sociologi som berr och engagerar mnniskor. Sociologin ska kunna visa hur personliga bekymmer kan ledas tillbaka till samhlleliga problem. Med sociologin ska mnniskor kunna frst sina egna livsupplevelser och sociologens uppgift r drfr att f grepp om historia och bio-grafi och relationerna mellan dem bgge i samhllet (Mills 1959/1985: 12). Men i vgen fr en sdan sociologisk vision, dr sociologin r ett stt att f en ny och djupare frstelse av den egna vardagen, str de stora teoretiska systemen: [D]en systematiska teorin om mnniskans och samhllets natur blir bara alltfr ltt en utspekulerad och ofruktbar formalism vars centrala verksamhet utgrs av begreppsklyvning och ett ondligt omstuvande av begrepp. (Ibid.: 30) En typisk representant fr denna formalism r Mills landsman Talcott Parsons, och Mills fr skrattarna p sin sida nr han demonstrerar det ofruktbara i dennes begreppsklyvningar. Mills frklarar att han fr lsaren tnker verstta ett text-stycke av sin kollega till engelska. Han ger sedan ett kort textutdrag frn Parsons bermda bok om sociala system. I det korta citatet bombarderas lsaren med teo-retiska begrepp: symbolsystem, handlingssystem, vrdeorientering, normativ orientering, Hobbes ordningsproblem, stabila system av social interaktion och mnster fr vrdeorientering. ven den som r van att lsa sociologisk teori tvingas att snka tempot i lsningen betnkligt. Sedan fljer Mills versttning av Parsons frn sociologiska till ett vardagligt sprkbruk:Mnniskor har ofta gemensamma regler och vntar sig att andra skall hlla sig till dem. I den mn s sker kan deras samhlle vara ordnat. (Ibid.: 35)Och det dr frstod vi ju alla, utan att behva lsa ngot om Parsons sociologi. Mills r inte ensam i historien om att freta sig denna typ av versttningsvningar. Inledning14Nr den engelske filosofen och vetenskapsteoretikern Karl Popper involverade sig i en kritik mot Theodor W. Adorno och Jrgen Habermas ville han demonstre-ra hur dessa beskrev trivialiteter i en hgtravande sprkdrkt. Genom att tvtta ett Adorno-citat frn hegelianska begrepp kunde Popper gra det triviala trivialt (Popper 1970/1976: 297). Popper oroade sig ver studenterna i Frankfurt, som nu lade sig till med samma vokabulr. Och trots att Popper fr eftervrlden blivit knd fr sin uppfattning att psykoanalytiska begrepp som det omedvetna un-dandrar sig den vetenskapliga falsifieringen, s skte han sjlv nu frklara orsaken till den kritiska teorins bristande framtidsoptimism i fretrdarnas vantrivsel med den egna sterila jargongen. Dessa bda exempel p ett och samma listiga debattknep aktualiserar frgan om sociologins behov av teoretiska begrepp. Fr om man kan sga det man vill ha sagt p ett enkelt begripligt sprk, s framstr det faktiskt bara som suspekt att ta till en massa svra teoretiska begrepp som str framstllningen. Vad Mills och Popper dessa annars s olika teoretiker retoriskt vill visa r att de krngliga begreppen enkelt kan versttas till vrt vardagliga sprkbruk. Men samtidigt br vi pminna oss om att det skulle vara vldigt svrt fr oss att redogra fr Parsons sociologi utan att anvnda hans begrepp om sociala sys-tem, agil-schema, voluntaristisk handlingsteori, etc. Lika sjlvklart skulle det vara att lta den som r nyfiken p Adornos sociologi f sin nyfikenhet stillad med en utlggning om upplysningens dialektik, den auktoritra personlighetstypen och frtingligande. De historiskt viktiga bidrag som Parsons och Adorno ocks dessa sinsemellan helt olika tnkare har lmnat till sociologin tycks bara kunna sammanfattas om man ocks fr anvnda deras begrepp. Egentligen r det ju inget provocerande med att en vetenskap etablerar en fackterminologi. Men det speciella med sociologin r att den pstr sig vara en ve-tenskap om det samhlle som alla lever i. Sociologen trnger in i vardagens alla skrymslen och vrr: skolan, arbetet, sexlivet och familjen fr att iklda sig rollen som expert. Samtidigt frutstter all sociologi att mnniskor r i besittning av olika kunskaper. Sociologin frefaller allts att producera vetenskap p basis av mnnis-kors vardagskunskap. Sociologimnet r med andra ord en vetenskap som har vr gemensamma var-dag som sitt kunskapsomrde. Sociologens metoder r bland annat att observera mnniskor i deras vardagliga liv och att intervjua dem om deras vardagliga gran-den och ltanden. S menar sig sociologen kunna producera ett sociologiskt ve-tande. Och nr sociologen r klar s presenterar han eller hon sin teori med begrepp och termer som oftast r helt oknda fr dem som studien faktiskt berr. Denna avhandling handlar om detta sociologins spnningsfyllda frhllande till det var-dagliga och det vetenskapliga. 15Ngra nedslag i grundbcker om sociologi Frgan om det vardagliga och det vetenskapliga berr den sociologiska sjlvfr-stelsen. Avhandlingen ger sig i kast med en frga som nstan alla sociologer n-gon gng stlls infr. ven nybrjarstudenten mste bilda sig en uppfattning om hur sociologins teorier frhller sig till den egna vardagserfarenheten och drfr r detta ocks ett mne som tas upp i de sociologiska grundbcker som anvnds vid universiteten. I denna inledning vill jag gra ngra nedslag i ett par grundlg-gande lrobcker, som jag sjlv p olika stt kommit i kontakt med som student eller lrare vid sociologiutbildningen. I dessa bcker framtrder ocks motstridiga uppfattningar om hur sociologins vetande, begrepp och teorier frhller sig till var-dagserfarenheten och vardagssprket.Simon Lindgrens Sociologi 2.0 (2008) r en lrobok med den hga ambitionen att ge de klassiska sociologiska teorierna ett uppdaterat grnssnitt (Lindgren 2008: 18). Frfattaren tycks mena att den sociologiska teorins aktualitet och re-levans str och faller med att han sjlv kan presentera teorierna med en uppsj av referenser till olika populrkulturella uttrycksformer. Enligt sin programfrklaring sker frfattaren [a]tt pldera fr ett utsuddande av grnser mellan vardagligt och vetenskapligt teoretiserande (ibid.: 223). Fr att den sociologiska teorin ska kunna uppgraderas mste teoretiserandet avmystifieras och ses i relation till ett konti-nuum som strcker sig frn det-inte-s-akademiska till det ytterst akademiska (ibid.: 15). Huvudargumentet fr att rucka p grnserna mellan vardagsreflexionen och det sociologiska teoretiserandet tycks vara att det blir roligare s:Den lsning som jag har inriktat mig mot prglas av de snabba kickarnas analy-ser: En kort startstrcka, inga ondiga krusiduller, trsklar eller flaskhalsar. [] Huvudsaken r att det aldrig, aldrig, blir trkigt. (Ibid.: 223). Det r naturligtvis ltt att avfrda den hr sortens formuleringar som ett uttryck fr en universitetslrares ltt desperata frsk att slja in sitt mne till de nya stu-denterna. Teori r lattjolajbans hela tiden, en partydrog utan negativa verkningar, snabb som en Formel 1-bil p en rakstrcka. (Och jag vill redan nu frvarna lsaren om att den hr avhandlingen i sociologisk teori alldeles skert innehller en hel del krusiduller som fr den njeslystne kan tyckas ondiga.) Men trots den glttiga programfrklaringen i Lindgrens bok, finns det anledning att eftersinna sikten att det finns en ptaglig kontinuitet mellan vardagstnkande och teoretisk begreppsbildning.Denna kontinuitetsuppfattning kommer exempelvis till uttryck i den ame-rikanske sociologen Charles Lemert introducerande antologi Social Theory. The Multicultural and Classic Readings (2004). Lemerts textsamling vill inviga lsaren 16i samhllsteori (Social Theory) och har allts ett bredare anslag n det snvare so-ciologiska, men frfattaren tar nd sin brjan i frgan om frhllandet mellan den vardagliga reflexionen kring samhllet och det som inom universitetsvrlden be-traktas som teoretiskt reflekterande. Lemert fastslr redan i inledningsmeningen att samhllsteori i sjlva verket r en verlevnadsfrga fr alla mnniskor:Social theory is a basic survival skill. This may surprise those who believe it to be a special activity of experts of a certain kind. True, there are professional social theorists, usually academics. But this fact does not exclude my belief that social theory is something done necessarily, and often well, by people with no parti-cular professional credential. (Lemert 2004: 1)Lemert framhller att hans utgngspunkt mjligen kan provocera flera av dem som arbetar med samhllsteori p professionell basis, eftersom det som samhllsteoreti-kern gr i sitt arbete d bara framstr som en variant av det som mannen p gatan gr i sin vardag. Men Lemert bemter sjlv denna invndning:[T]he evidence supports the idea that there is at best a difference of degree, not of kind, between practical and professional theories of social life. (Ibid.: 2) Skillnaden mellan vardagstnkandet och den teoretiska reflexionen r allts en gradskillnad snarare n en artskillnad. Lemert tar sin egen son som exempel p just en sdan lekmannateoretiker. Pojken hade tillbringat sina tv frsta skolr p en mngkulturell och mycket informellt reglerad skola, men sedan bytt till en mer traditionell skola. Pojken reagerade ver att han nu under klassens gemensamma marsch mellan skolbyggnaden och matsalen var tvungen att tyst inordna sig i ett led med de andra pojkarna, samtidigt som flickorna bildade ett eget led. Varfr r det s? Tror de att vi ska angripa flickorna?, undrade pojken syrligt. Under rens gng terkom han till liknande frgor och lrde sig se att skolan r en institution som handlar om disciplin och auktoritetslydnad lika mycket som lrande, vilket bland annat yttrar sig i att eleverna tilldelas olika sociala roller. Uttrycken insti-tution, disciplin, auktoritet och social roll var naturligtvis inte pojkens egna ord. Men hans pappa (tillika professor i sociologi) tog sig friheten att tolka sonens reflexioner som en samhllsteori visserligen mindre utvecklad n det som gller fr att vara samhllsteori p universitetet men ndock en samhllsteori. En lite annorlunda syn p hur det sociologiska teoretiserandet frhller sig till den vardagliga reflexionen kring samhllet framtrder i den svenske sociologen Gran Ahrnes bok Att se samhllet (2007). Ahrne skriver att det speciella med so-ciologin r att den ger sig ut p en upptcktsfrd i det som r vardagligt och nra:17Det som gr sociologin till ett speciellt mne r intresset fr och nyfikenheten p att f kunskap om och frst det samhlle som bde den sociologiske fors-karen och dem hon forskar om r delar av och deltar i. Det finns ett paradoxalt moment i det sociologiska projektet som kommer sig av att sociologer ger sig ut fr att utforska det vardagliga och alldagliga. [ ] Och en sociolog r alltid miss-tnksam och tror inte att mnniskors egna frklaringar till varfr de gr p detta viset r att lita p. (Ahrne 2007: 11)Ahrne pekar ut sociologins kritiska potential i just denna misstnksamhet mot stu-dieobjektets frfrstelse. Sociologen brjar med ett tvivel p det som alla andra tror sig veta. Sociologin innebr ett annat seende n vardagserfarenheten. Allt r inte som det ser ut att vara vid frsta anblicken: Sociologin syftar till att skapa begrepp och ett sprk fr att kunna tala om sam-hllet och det som finns mellan mnniskorna. (Ibid.: 10)Det sociologiska seendet r p s stt knutet till begrepp och ett vetenskapligt sprk. Sociologin mste konstruera sina egna begrepp och formulera sitt eget sprk fr att kunna uttrycka sitt vetande. Den bermde polske sociologen Zygmunt Bauman framhller i sin bok Att tnka sociologiskt (1990/1992) hur sociologin strvar efter att frmmandegra det vlbekanta. Sociologen arbetar med det som r vlknt fr vanliga mnniskor. Drigenom skiljer sig sociologins kunskaper frn naturvetenskapens vetande:Alla rn som bildar rmaterial till sociologiska slutsatser det mne som den sociologiska kunskapen r gjord av r erfarenheter som vanliga mnniskor gr i sitt vanliga, dagliga liv; erfarenheter som i princip om n inte alltid i praktiken r tillgngliga fr alla; erfarenheter som innan de kommer under sociologens frstoringsglas redan gjorts av ngon annan, av en icke-sociolog, en person som saknar utbildning i hur man anvnder det sociologiska sprket och hur man ser saker och ting frn en sociologisk synpunkt. (Bauman 1990/1992: 17)Att utbilda sig i sociologi och att inta en sociologisk instllning blir en frga om att tillgna sig ett sociologiskt sprk. Samtidigt framhller Bauman att denna sociolo-giska vokabulr verlappar med vardagssprket. De institutioner och gemenskaper som sociologen studerar r redan frn brjan ett meningssammanhang, i vilket mnniskor tolkar och frstr svl sina egna som andras handlingar:18Lekmn och professionella sociologer r hnvisade till att anvnda samma benm-ningar, samma sprk nr de talar om dem. Varje term som sociologerna kan tnkas anvnda r redan starkt laddad med de sunt frnuftiga innebrder som vanliga mnniskor som du och jag givit den. Av ovan nmnda skl r sociologin alldeles fr intimt kopplad till det sunda frnuftet fr att kosta p sig den upphjda sin-nesro som kemin eller geologin betraktar detta frnuft med. [] Det r drfr grnsdragningen mellan sociologisk kunskap i egentlig bemrkelse och det sunda frnuft som alltid r fullt av sociologiska ider r s viktig fr sociologins identitet som sammanhngande kunskapsmassa, och det r drfr som sociologer gnar sdana frgor strre uppmrksamhet n vad andra vetenskaper gr. (Ibid.: 19f)Det finns allts en intim koppling mellan sociologi och sunt frnuft p s stt att sociologin inte helt kan distansera sig frn detta common sense. Men just drfr kan inte heller sunt frnuft och vetenskap vara samma sak. Som alla vet s fordras det tv fr en tango, men ocks fr andra intima kopplingar. Frgan om hur socio-logins kunskaper ska avgrnsas frn sunt frnuft blir fr Bauman central och den innesluter samtidigt frgan om frhllandet mellan det vardagliga talet och den sociologiska fackterminologin. Dessa frgor terkommer ocks i den amerikanske sociologen Peter L. Bergers moderna klassiker Invitation till sociologi (1963/2003). Berger pongterar att en vetenskaplig disciplin mste utveckla sina egna begrepp och sin egen facktermi-nologi. Detta gller fr krnfysikens kunskap om det fr den vanlige mnniskan oknda, likavl som fr sociologins kunskap om det fr alla vlknda. Berger menar till och med att det r srskilt viktigt fr samhllsvetenskaperna att utveckla en egen begreppsapparat eftersom det redan finns ord fr att beskriva denna vlknda vardagliga verklighet. Som exempel tar han begreppet klass, som alltid varit s viktigt fr sociologin:Det r uppenbart att sociologen mste ha en exakt, otvetydig definition av be-greppet, om hans arbete skall kunna framskrida med ngon grad av vetenskaplig stringens. Man kan frst att en del sociologer har frestats att hitta p ord fr att undg det vanliga sprkbrukets semantiska fllor. Vi torde slunda kunna hvda att en del av dessa nybildningar varit ndvndiga, men ocks att sociologi till strsta delen utan strre anstrngning kan presenteras p ett begripligt sprk och att en hel del samtida sociologiska kan uppfattas som sjlvmedveten mys-tifikation. (Berger 1963/2003: 21)Sociologen behver slunda sina begrepp, men konstruktionen av dessa r samti-digt ett vanskligt projekt som lper risken att sl ver i mysticism. Denna socio-19logens ndvndiga balansgng tas ven upp i den amerikanske sociologen Randall Collins Den sociologiska blicken. Att se bortom det uppenbara (1982/2008).1 I bokens inledning kritiserar Collins sociologins tillkrnglande sprkbruk p ett stt som inte r helt olikt Mills: [Sociologin] r knd fr sin abstrakta jargong. Nr det r som smst betraktas det sociologiska sprket som nstan ogenomtrngligt. Och nr lsaren slutligen lyckas trnga igenom alla abstraktioner och teknikaliteter visar det sig alltfr ofta att det inte var mycket som sades. Sociologer tycks sga det som alla redan vet. De dokumenterar sjlvklara fakta om vr vrld och stter nya namn p det vlbekanta. Inte undra p att det har hvdats att sociologer mste gmma sig bakom ett specialistsprk som de sjlva skapat: om de hade sagt det de hade att sga p ren svenska hade det inte blivit ngot kvar att fsta sig vid. (Collins 1982/2008: 13)Sociologernas olat att lgga sig till med en abstrakt jargong har bringat mnet i van-rykte. Teoretiska begrepp blir hr detsamma som att sga det alla redan vet p ett lite tjusigare stt. I sina bsta stunder dremot innebr det sociologiska teoretise-randet en mjlighet att trnga sig bakom hvdvunna common sense-uppfattningar: [Sociologin] talar om fr oss varfr saker och ting utspelas p vissa stt och inte p andra, och trnger bakom de ytliga uppfattningar som knnetecknar com-mon sense eller det sunda frnuftet. (Ibid.: 14)Avhandlingens syfte och ngra inledande klargranden Med dessa nedslag i introducerande lrobcker i sociologi har jag velat visa att fr-gan om frhllandet mellan vardagskunskap och sociologins vetande stndigt dy-ker upp nr sociologimnet ska presenteras. Men det r slende att mnet ocks ak-tualiserar en rad nya frgor. Det frefaller till exempel omjligt att diskutera olika kunskapsformer utan att samtidigt diskutera olika sprk. Vardagskunskapen, vra common sense-uppfattningar, uttrycks med ett vardagssprk. Och fr att distansera sig frn detta sunda frnuft behver sociologin sina begrepp och definitioner. Den franske sociologen Pierre Bourdieu, som vi mer ingende kommer att diskutera lngre fram i avhandlingen, uttrycker saken s att sociologen mste ta sin tillflykt till ord som r nysmidda och drfr tminstone relativt skyddade frn det sunda frnuftets naiva projektioner (Bourdieu 1984/1992: 53). Att frska frst eller be-1 Den svenska versttningen av Collins bok r gjord efter den andra och omarbetade upplagan som utkom 1992.20skriva hur sociologin frhller sig till vardagskunskapen tycks allts hra samman med frgan om hur sociologins begrepp frhller sig till vardagssprket.Avhandlingen handlar om frhllandet mellan det vardagliga och det veten-skapliga. Med det vardagliga frsts svl den vardagliga erfarenheten som var-dagssprket. P samma stt r sociologins vetenskaplighet en frga om de teoretiska begreppen och termerna.Avhandlingens syfte r fr det frsta att kritiskt utvrdera de centrala positioner som har intagits i den teoretiska debatten om den sociologiska begreppsbildning-ens frhllande till det vardagliga och det vetenskapliga. Denna syftesformu-lering genererar tv centrala forskningsfrgor: Vilka huvudsakliga lsningsfrslag har givits p problemet med sociologins och de sociologiska begreppens frhl-lande till vardagsvetande och vardagssprk? Vilka vetenskapsteoretiska styrkor och svagheter har dessa olika lsningsfrslag? Ett vidare syfte med avhandlingen r fr det andra att explorativt och genom ett svl teoretiskt rekonstruktivt som teorisyntetiserande arbete formulera och argumentera fr det som hr kallas fr en pragmatisk brytningsteori om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga.Som tidigare nmnts inbegriper konceptualiseringen av det vardagliga och det vetenskapliga svl frgor om kunskapsformer (vardaglig respektive veten-skaplig kunskap), som en diskussion om sprk (vardagssprket respektive vetenska-pens begrepp och termer). Men det finns anledning att ytterligare kommentera hur dessa begrepp framtrder i framstllningen.Eftersom avhandlingen har karaktren av teorihistorisk genomgng kommer begreppen att upptrda p delvis olika stt i de olika avhandlingsavsnitten. Fr-gan om vardagskunskapen omtalas ibland som liktydig med sunt frnuft, common sense eller andra termer som pekar hn mot en praktiskt orienterad kunskapsform. Hos andra teoretiker som hr diskuteras framtrder vardagskunskapen som ngot ideologiskt eller frvrngt. Olika meningar rder ocks om hur statiskt respektive frnderligt den vardagliga kunskapen och vardagssprket ska uppfattas. Utan att fregripa alltfr mycket av det som snart ska avhandlas br ngot sgas om hur jag frstr detta begrepp om vardaglig kunskap. Engelskans common sense verstts ofta till sunt frnuft. Denna versttning r inte helt oproblematisk och i den svenska litteraturen r det ocks vanligt att man i stllet lnar det engelska uttrycket. Uttrycket kommer frn latinets sensus communis. Den tyske filosofen och hermeneutikern Hans-Georg Gadamer skriver att begrep-pet hos Vico inte bara syftar p den allmnna frmga, som alla mnniskor har, utan ocks p den mening som instiftas av gemenskapen (Gadamer 1960/1997: 36). Gadamer leder ocks tillbaka denna tanke till Aristoteles motsttning mellan be-greppen sophia och fronesis (det teoretiska frnuftet och den praktiska klokskapen).21Vi frstr ofta common sense-kunskapen just s att det rr sig om en kunskap som alla har frmga till, men som ocks utgr den gemensamma meningen. Rent kunskapssociologiskt finns det naturligtvis mycket att sga om detta common sense. Den marxistiske teoretikern Antonio Gramsci menar i sina bermda fng-elseanteckningar att common sense-kunskapen i motsats till filosofi och vetenskap inte kan utgra ngot intellektuellt system. Samtidigt vill Gramsci visa hur det som etablerats som common sense vid ett givet historiskt tillflle har pfrts utifrn och har sin grund i den dominerande klassens hegemoniska vrldsskdning. S blir fr-gan om det som uppfattas som common sense bde kunskapssociologisk och politisk (Gramsci 192935/1967: 29ff). Denna avhandling tar sig an frgan om vardagskunskap och common sense ut-ifrn ett vetenskapsteoretiskt snarare n ett kunskapssociologiskt perspektiv (ven om de sjlvklart berr varandra). I avhandlingens teoridiskussioner frekommer ofta en underfrstdd negativ definition av common sense och vardagskunskap, som motsatsen till sociologins vetenskapliga vetande. Med common sense frsts d en kunskapsform som inte frmst stammar frn boklig bildning eller vetenskapliga metoder: det handlar om den praktiska och vardagsorienterade kunskap som alla mnniskor har om samhllet och sin egen situation. Begreppen vardagskunskap och common sense fngar allts vad mnniskor i allmnhet gr sig fr frestll-ningar om samhllet, i motsats till den vetenskapliga frstelse som sociologin gr ansprk p.Nr det i avhandlingens syftesformulering talas om det vetenskapliga avses specifikt sociologins vetenskaplighet. Det inledande exemplet med Mills kritik av Parsons visar hur detta vetenskapliga vetande sammanhnger med sociologins teoretiska begrepp. Det r denna teoretiska sida hos sociologin som frgan berr. Teori r allts vidare n det hypotetiska (Jag har en teori om, Jag har en hypotes om att). Utgngspunkten fr frgan r att sociologiska teorikonstruktioner in-kluderar ett moment av begreppskonstruktion. Enkelt uttryckt: Fr att Durkheim ska kunna ha en teori om anomiska tillstnd, mste han ocks ha ett begrepp om anomiska tillstnd. I den inledande redogrelsen fr hur frgorna om brytning och kontinuitet mellan det vardagliga och det vetenskapliga tas upp i introducerande lrobcker sg vi hur denna frga ocks aktualiserade frgan om sociologins frhllande till naturvetenskaperna. Naturvetenskap och humaniora har beskrivits som tv skilda kulturer och sociologins frhllande till dessa har historiskt sett inte varit sjlvklart (Snow 1956/1965). Enligt den franske filosofen Auguste Comte, som var den som frst benmnde den nya framvxande samhllsvetenskapen sociologi, var det nya mnet kronan p verket i den vetenskapliga utvecklingen. Fysiken, astronomin, kemin och biologin 22hade trngt undan religion och metafysik p sina omrden och det som terstod var att vetenskapliggra omrdena fr moralen och det sociala (Comte 1844/1979: 43). Men samma frestllning om vetenskapernas kumulativa utveckling som fr Comte bevisade sociologins storhet och potential har fr andra sociologer lett till ett svagare sjlvfrtroende. Gentemot naturvetenskaperna r ju sociologin ett smsyskon som ligger efter i utvecklingen. Robert K. Merton jmfr sociologen med lillpojken som frsker jmfra sina verarmar med storebror (Merton 1949: 6). Sociologen r dmd att frlora i sdana prestigekamper, vilket orsakat dligt sjlvfrtroende. Merton pminner om att Newton frklarade att anledningen till att han kunnat se s mycket var att han stod p jttars axlar. Kepler hade fregtt Newton och efter honom skulle Einstein p Newtons axlar kunna se nnu lngre. Sociologerna r dremot intellektuella pygmer, utan ngra jtteaxlar att stiga upp p (ibid.: 5). Att ngon sociologins Newton snart ska framtrda r heller inte att vnta, eftersom denna vetenskap nnu inte haft sin Kepler. Mertons jmfrelse mellan naturvetenskap och sociologi utfaller s att den senare mste snka sina ansprk. I avsaknad av fullvuxna biceps och jttar att ta hjlp av gr det heller inte att utmana eller frska efterlikna de fysiskt verlgsna naturvetenskapsjttarna. Sociologin kan inte frvnta sig att formulera ngra stora generella och allomfat-tande teorier om samhllet, utan har i stllet att frska konstruera teorier p mellanniv (theories of middle range), det vill sga teorier som r mer omfattande n de mindre arbetshypoteser som karaktriserar det samhllsvetenskapliga rutin-arbetet, men som samtidigt saknar de grandiosa ansprk som vi finner hos Talcott Parsons teorisystem (ibid.). Mertons uppfattning r inte att sociologin r en smre vetenskap n naturvetenskaperna, men att den nnu inte (vid 1950-talets ingng) har ntt sina storebrders mognad. Flera av de sociologer som kommer att diskuteras i denna avhandling menar i stllet att samhllsvetenskapen och naturvetenskapen arbetar efter olika logi-ker. Det r inte mognadsnivn som skiljer dessa olika vetenskapsgrenar t, utan i stllet de olika traditionernas forskningsobjekt och metoder. Och hr blir ocks frgan om mnniskors vardagskunskap och vardagssprk viktig. Sociologen tolkar det som redan r tolkat, frstr och frklarar ngot som ocks r ett sjlvstndigt subjekt som ven det frstr och frklarar och ger mening t ngot som redan r en meningskontext. Nr Bauman skriver om den intima kopplingen mellan sunt fr-nuft och sociologiskt vetande r det till denna tanketradition som han ansluter sig. Anthony Giddens talar p ett liknande stt om att samhllsvetenskaperna utmrks av en dubbel hermeneutik:The conceptual schemes of the social sciences [] express a double hermeneutic, relating both to entering and grasping the frames of meaning involved in the 23production of social life by lay actors, and to reconstituting these within the new frames of meaning involved in technical conceptual schemes. (Giddens 1976/1993: 86) Sociologen r sledes inbegripen i en tolkningsprocess som rr det vardagliga spr-ket och den vardagliga frstelsen inom det sammanhang som studeras, men sam-tidigt ocks en vetenskaplig meningskontext. Man br hr ocks komma ihg att dessa niver inte r isolerade frn varandra. Sociologen r inte bara sociolog utan ocks en mnniska som i sitt liv r lika beroende av det common sense-vetande som de som han eller hon studerar. Men sociologins meningssammanhang sipprar ocks ut ver omrden som r vidare n de sociologiska seminarierna. Berger pminde oss till exempel om att sociologins fackterm klass ocks anvnds i vidare kretsar n inom sociologkollektivet.Nr det i syftesformuleringen talas om det vetenskapliga r det allts det sociologiskt vetenskapliga som syftas. Men frgan om huruvida och hur detta socio-logiska vetande skiljer sig frn naturvetenskapens metoder kommer de teoretiker som hr behandlas att ha radikalt olika uppfattningar om. I denna teoridiskussion mrker vi att just sociologins frhllande till naturvetenskapen r en terkom-mande frga, medan den om sociologins frhllande till vriga samhllsvetenska-per ofta inte kommenteras alls. Sociologin r fortfarande en ung vetenskap och har sitt ursprung i andra discipliner. Karl Marx rknas till sociologins klassiker, trots att han var filosof som framfr allt skrev om politisk ekonomi. Detsamma gller fr de vriga sociologiska klassikerna. Max Weber var rttsvetare, som innan han presenterade sin frstendesociologi skrev om historia och nationalekonomi; mile Durkheim var filosof, som ocks skrev om pedagogik. Ibland, srskilt i de refererande avsnitten, anvnds drfr beteckningen samhllsvetenskap som ut-bytbar med sociologi. Avhandlingens frga gller sociologins begrepp och ve-tenskaplighet. Vilken relevans som det som hr sgs kan tnkas ha fr andra sam-hllsvetenskaper lmnas drhn. Brytningsteorier och kontinuitetsteorierI avhandlingen diskuteras de centrala positioner som intagits i debatten om frhl-landet mellan det vardagliga och det vetenskapliga, men redan inledningsvis r det ndvndigt att klargra huvuddragen i dessa olika teoretiska positioner.Den brittiske sociologen William Outhwaite skriver i sin avhandling Concept Formation in Social Sciences (1983) om hur de sociologiska teorierna ngot hrdra-get kan sgas frdela sig enligt ett kontinuum som lper mellan dem som hvdar en separation och dem som fresprkar en kontinuitet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Men Outhwaite skyndar sig samtidigt att sga att de olika po-24sitionerna i praktiken ofta lper samman. Separatisterna (the separatists) fr hos honom representeras av Durkheims sociologi, medan kontinuitetsanhngarna (the continuists) terfinns bland fretrdarna fr den frstendeinriktade sociologin (Outhwaite 1983: 51).2 Den tyske socialfilosofen Robin Celikates skiljer i sin avhandling Kritik als Soziale Praxis (Kritik som social praxis) (Celikates 2009) p liknade stt mellan brytningsmodellen (das Modell des Bruchs) och symmetrimodellen (das Mo-dell der Symmetrie). Utgngspunkten fr brytningsmodellen, till vars sympatisrer Celikates bland annat inrknar Durkheim och Bourdieu, sammanfattar Celikates i meningen: Jag ser det som du inte ser (Ich sehe was, was Du nicht siehst). Genom den vetenskapliga analysen uppdagas ngot som mnniskor i sin vardag inte ser. Det vetenskapliga frnuftet fr p detta stt ett primat i frhllande till den var-dagliga frstelsen. Symmetrimodellen, som hos Celikates frmst representeras av Harold Garfinkels etnometodologi, arbetar i stllet efter ett motto om att ta flje i aktrens egna spr (Den Akteuren auf der Spur). Forskaren uppmanas att utg frn ett deltagarperspektiv och vara sensibel infr de studerade aktrernas egna reflexiva frmgor. P ett liknande stt kommer framstllningen i denna avhandling att i mycket kretsa kring en polarisering mellan vad som hr kallas fr brytningsteorin och kon-tinuitetsteorin. De olika positionerna innebr tv helt olika stt att uppfatta svl vardagssprk som de teoretiska begreppen och abstraktionens betydelse. Anhngarna av kontinuitetsteorin utgr frn att det inte finns ngon kvalitativ skillnad mellan vr vardagliga kunskap och den som genereras av de vetenskapliga teorierna. Drfr finns det heller inte ngon formell skillnad mellan de termer och begrepp som ingr i vardagssprket och dem som introduceras och anvnds inom vetenskapen. De vetenskapliga begreppen kan frvisso vara rikare, d specialise-ringen kan krva vissa fackuttryck. Det vetenskapliga sprket kan ocks krva mer precisa definitioner n vad som efterfrgas i vardagligt tal. Men det rr sig om en gradskillnad snarare n en artskillnand. Anhngarna av kontinuitetsteorin stter sin lit till den reflexion och kunskap som mnniskor sjlva har om samhllet. Den sociologiska reflexionen r drmed ett reflexivt arbete som inte formellt skiljer sig frn den vardagliga reflektionen.Anhngarna av brytningsteorin menar att vardagskunskapen r alltfr begrn-sad, oreflekterad, ideologiskt manipulerad eller frdomsfull och att sociologin 2 I freliggande avhandling kommer Webers frstendesociologi att behandlas som ett slags brytningsteori. Som kommer att framg i kapitel 3.2 framhller ocks Outhwaite att Webers modell fr sociologisk begreppsbildning och teorikonstruktion innefattar ett slags separatism eller brytning. 25drfr mste genomfra en radikal brytning med detta tnkande. Fr att denna brytning ska vara mjlig krvs att sociologen ocks bryter med vardagssprket. De teoretiska begreppen konstrueras som en del i denna brytningsprocess. En viktig skiljelinje mellan brytningsteorin och kontinuitetsteorin gr i synen p de vetenskapliga abstraktionerna. I brytningsteorin framhlls att det vetenskap-liga tnkandet innebr ett srskilt metodstyrt stt att abstrahera och att det p detta stt skiljer sig frn vardagstnkandet. I kontrast till denna uppfattning menar anhngarna av kontinuitetsteorin i stllet att sttet att abstrahera r detsamma i vardagstnkandet som i vetenskapen.Skillnaden mellan brytningsteorin och kontinuitetsteorin r inte enbart en frga om vetenskapsteori, utan fr ocks forskningsetiska implikationer. Anhng-arna av brytningsteorin misstror ofta mnniskors egen frmga till reflexion ver samhllet. Mnniskor framstlls som passiva och nrmast manipulerade. Anhng-arna av kontinuitetsteorin betonar i stllet mnniskors reflexiva frmga. Infor-manter, intervjupersoner och observerade personer i en sociologisk studie r aktivt reflekterande och yrkessociologen jmlik i frmgan att producera kunskap. Den-na tillitsfulla instllning till mnniskors egna redogrelser rymmer allts ocks en etisk egalitr dimension.I framstllningen kommer det att vara befogat att skilja mellan olika slags bryt-nings- och kontinuitetsteorier. Det ovan beskrivna sttet att motivera en brytning mellan det vardagliga och det vetenskapliga kommer att benmnas den rationalis-tiska brytningsteorin. Rationalismen visar sig i tilltron till de vetenskapliga begrep-pens frmga att avtcka verkligheten p ett sannare stt n dess stt att framtrda i vardagserfarenheten. Drmed blir sjlva abstraktionsprocessen produktionen av begreppen en kungsvg till verkligt vetande. Denna tanke kan ska std p olika stllen i filosofihistorien. Descartes manade oss att ta vr utgngspunkt i tvi-vel p alla tidigare frsanthllanden ett metodologiskt tvivel som inte gjorde det mjligt att betvivla den kognitiva erfarenheten av tvivlandet (Descartes 1637/1998: 48). Hegel skrev i Andens fenomenologi att den subjektiva andens vg till absolut sanning gr frn den sinnliga vissheten upp mot den absoluta vetenskapen. Fr Hegel var det vanligt sunda frnuftet en fattig kunskapsform som verskattat sina tillgngar:Samtidigt som detta frstnd drivs omkring av dessa intiga vsen, kastas frn en famn till en annan och genom sitt sofisteri bemdar sig att omvxlande hlla fast vid och hvda n det ena n det rakt motsatta, och drmed motstta sig sanningen, menar det att filosofin bara har att gra med tanketing. Filosofin har faktiskt ocks att gra med tanketing och hller dem fr rena vsen, fr absoluta element och makter; men drmed igenknner filosofin dem i deras bestmdhet 26och r drfr herre ver dem, medan det varseblivande frstndet tar dem fr det sanna och genom dem kastas frn det ena misstaget till det andra. (Hegel 1807/2007: 132f) I diskussionen om de olika rationalistiska brytningsteoretikernas respektive bi-drag till sociologin terkommer en liknande uppfattning om att vetenskaplighet r en frga om begreppskonstruktion och en srskild form av metodstyrd ab-straktion. Den kontinuitetsteori som i framstllningen kommer att ges strst utrymme benmns den vardagsorienterade kontinuitetsuppfattningen. Rent idhistoriskt kan vi lokalisera den till vissa strmningar inom den amerikanska svl som den eu-ropeiska efterkrigssociologin. Fretrdarna fr den vardagsorienterade kontinui-tetsteorin har ofta hmtat inspiration frn fenomenologin, vardagssprksfilosofin, hermeneutiken och den amerikanska pragmatismen. Ett viktigt argument har varit att den sociologiska analysen br uppvrdera mnniskors vardagliga reflexiva ar-bete. Det sociologiska tnkandet framstr inte som ngon hgre kunskapsform n vardagstnkandet och fretrdarna fr den vardagsorienterade kontinuitetsteorin intar ofta p s stt en antiteoretisk hllning i frgan om den sociologiska teorins abstrakta begreppsbildning. Nedan sammanfattas i punktform huvuddragen i det som hr kallas fr var-dagssprksorienterad kontinuitetsteori och rationalistisk brytningsteori:Rationalistisk brytningsteoriMisstro mot den vardagliga erfarenheten.Det vetenskapliga tnkandet innebr, i motsats till vardagstnkandet, ett srskilt metodstyrt stt att abstrahera.Skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskapligt vetande r en artskill-nad snarare n en gradskillnad.Vetenskapens begrepp och termer beskriver verkligheten p ett sannare stt n vardagssprket.Vardagsorienterad kontinuitetsteori Tillit till den vardagliga erfarenheten.Sttet att abstrahera r detsamma i vardagstnkandet som i vetenskapen.Skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskapligt vetande r en grad-skillnad snarare n en artskillnad.Kritik mot hur de vetenskapliga begreppen och termerna distanserar sig frn vardagssprket.27En stor del av framstllningen kommer att uppehlla sig vid denna polaritet mellan den rationalistiska brytningssteorin och den vardagsorienterade kontinui-tetsuppfattningen. I avhandlingens frsta kapitel om den logiska positivismens vetenskapsuppfattning diskuteras ocks en annan typ av kontinuitetsuppfattning, som kan kallas fr den empiristiska eller positivistiska kontinuitetsuppfattningen. Tvrt emot fallet med den rationalistiska brytningsteorin fr de teoretiska begrep-pen hr en nrmast klassificerande funktion. En liknande uppfattning om den ve-tenskapliga begreppsbildningen finner vi hos den brittiska empirismen. I Avhandling om det mnskliga frstndet (An Essay Concerning Human Un-derstanding) argumenterade John Locke fr hur vr kunskap om vrlden r given genom sinnesfrnimmelser. Men om vi ser en hund eller smakar p en tomatsoppa, s r detta alltid en upplevelse av ngot individuellt. Fr det r inte hundar i allmn-het eller tomatsoppans id vi erfar, utan en specifik jycke och ett bestmt kok tomatsoppa. Att vi kan tala om hundar och tomatsoppa i allmnhet r resultatet av en abstraktionsprocess. Denna abstraktionsprocess infogar de enskilda exemplaren (till exempel de enskilda hundarna) under en allmn id (begreppet hund): Ord blir allmnna genom att gras till tecken fr allmnna ider. Ider blir all-mnna genom att man frn dem skiljer de speciella tids- och lgesbeskrivning-arna och alla andra ider som kan bestmma dem till att bli ngot individuellt existerande. Genom denna abstraktionsprocess har de blivit i stnd att represen-tera fler individer n en []. (Locke 1689/1992: 191)Locke ger en utvecklingspsykologisk motivering till sin empiristiska id om ab-straktionen. Det lilla barnet har bde en id om och ett ord fr mamma, men inte ngot begrepp eller id om mnniska. Snart frstr emellertid barnet att svl mamma och pappa som Peter, James och Mary tillsammans kan inordnas under ka-tegorin mnniska. P detta stt skapas ett allmnt ord som har ett mer vidstrckt omfng n alla de individuella namnen p de olika mnniskorna. Abstraktionen sammanfogar p s stt det individuella under en mer vid-strckt kategori. Den lgger inte till ngot, utan drar i stllet ifrn de egenska-per som r individuellt specifika och skalar av allt som inte r gemensamt fr alla de individer eller individuella objekt som ingr i den allmnna kategorin. Denna form av definition och begreppskonstruktion brukar benmnas genus proximum differentia specifica. Dessa generiska begrepp (artbegrepp) kategoriserar ett objekt eller fenomen utifrn det verordnade slktet (genus) och det som srskiljer arten (differentia specifica). Vi kan hr tnka p Linns sexualteori fr vxtriket eller Aristoteles definition av mnniskan som ett politiskt (differentia specifica) djur (genus proximum). 28Anhngarna av denna uppfattning om den vetenskapliga begreppsbildningen behver inte hvda ngon avgrande skillnad mellan vardagstnkandets och veten-skapens stt att abstrahera. I bda fallen handlar det om att det enskilda infogas under det allmnna. P samma stt som ett barn utvecklar fler och fler abstrakta begrepp ju mer medvetet det blir om vrlden, kan sociologen visserligen ha fler ge-nerella begrepp och underkategorier n lekmannen, men utan att det finns ngon artskillnad mellan barnets och sociologens abstraktioner. Dremot innebr inte denna empiristiska eller positivistiska kontinuitetsteori, i motsats till den vardagsorien-terade kontinuitetsteorin, att kontinuiteten motiveras utifrn ngot argument om att sociologin mste vara srskilt receptiv fr mnniskors vardagliga reflexivitet. Det kommer att finnas anledning att terkomma till frgan om likheter och skillnader mellan dessa bda typer av kontinuitetsteorier.Ett viktigt syfte med avhandlingen r att visa p ett annat slags brytningsteori n den rationalistiska. Jag har valt att kalla denna uppfattning fr den pragmatiska brytningsteorin.Det pragmatiska i denna brytningsteori bestr i uppfattningen om sociologins begrepp ssom ett slags redskap. Hr betonas den performativa sidan av begrepps-konstruktionen. En annan viktig komponent r idn om att vardagskunskap och vetenskaplig kunskap kan frsts som olika kunskapsformer som inte ndvndigt-vis mste vara motstridiga. William James, som var den frmste spridaren av den amerikanska pragmatismens ider, ville mjuka upp sanningsbegreppet genom att omformulera frgan om sanning till en frga om lmplighet. I stllet fr att ska Sanningen var vi hnvisade till olika sanningar. Sann kunskap blev till en frga om sammanhang. James skrev att det tminstone fanns tre niver, stadier eller ty-per av tnkande: sunt frnuft, vetenskap och filosofi. Dessa olika tnkestt skulle inte graderas, utan svarade istllet mot olika praktiska behov:Det sunda frnuftet r bttre fr en sfr i livet, vetenskapen fr en annan och den filosofiska kritiken fr en tredje []. (James 190607/2003: 111)Vardagslivets sunda frnuft och vetenskapen behver allts inte konkurrera med varandra, utan kan samexistera p olika niver eller stadier. Den amerikanske filosofen Richard Rorty har i James efterfljd talat om vetande och sannings-skande som en process dr man rttfrdigar vertygelser infr olika publiker (Rorty 1999/2003: 28). Med denna pragmatiska uppfattning om sanningar fr inte de vetenskapliga sanningarna ran att vertrumfa det sunda frnuftet. Istllet handlar det om att krva rttfrdigande i en vetenskaplig kontext och infr en vetenskaplig publik.Ett syfte med denna avhandling r allts att bttre formulera denna pragma-29tiska brytningsteori genom att rekonstruera redan etablerad sociologisk teori. Idn om att se de sociologiska begreppen som ett slags verktyg kan vi finna hos till ex-empel Max Weber, Herbert Blumer och Alfred Schutz. Det som hr kallas fr den pragmatiska brytningsteorin, som jag kommer att argumentera fr i avhandlingens avslutning, r allts inte en uppfattning som ndvndigtvis mste terfras p den amerikanska pragmatismen. Om avhandlingens metod, disposition och relevansSyftesformuleringen fr denna avhandling utlovar fr det frsta en kritisk utvrde-ring av sociologins teoretiska debatt om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga, men ocks och fr det andra ett teoretiskt bidrag till denna debatt, hr kallat fr den pragmatiska brytningsteorin. I syftesformuleringen anges ocks att denna teori kommer att formuleras genom ett teoretiskt rekonstruktivt och teori-syntetiserande arbete. Detta ger vid handen att teorigenomgngen, som utgr den absoluta lejonparten av denna avhandling, ocks r teorigenererande. Syftet med den omfattande teorigenomgngen r allts att kritiskt gra reda fr de centrala positionerna i debatten, men ocks att lgga grunden fr en teoriformulering.Redan s hr lngt in i framstllningen har de vergripande positionerna utkristalliserats. Den rationalistiska brytningsteorin och den vardagsorienterade kontinuitetsteorin har givits varsin idealtypisk formulering, vilket innebr en ren-odling av tv kontradiktoriska teoretiska positioner. Under den fljande teori-genomgngen kommer dessa positioner att konkretiseras och tydliggras. Men den idealtypiska formuleringen innebr ocks ett slags frenkling. I framstll-ningen har jag vinnlagt mig om att visa att de olika positionernas fretrdare r mer komplexa i sina respektive frfattarskap n vad mina idealtypiska formule-ringar lter frmoda. Vid urvalet av teoretiker har jag anvnt mig av tre olika kriterier. Det frsta r teoretisk adekvans, vilket innebr att de olika frfattarna p ett adekvat stt mste kunna sgas representera de olika brytnings- och kontinuitetsteorier som hr av-handlas. Det andra kriteriet r verkningshistorisk relevans. Med detta frstr jag att de teoretiker som diskuteras ska ha haft en ptaglig inverkan p den sociologiska teorin. Det tredje kriteriet r en princip om teoretisk mngfald, som innebr att urvalet i dess helhet ska ge en bred historisk bild av mngfalden i sociologins teo-retiska debatt. I mitt urval finns sociologins klassiska grundlggare (Weber, Durkheim), svl som namn som varit dominerande under de senaste decenniernas debatt (i syn-nerhet Bourdieu). Betydelsefulla riktningar som symbolisk interaktionism (Blumer), fenomenologiskt inriktad sociologi (Schutz), marxistisk sociologi (Althusser), etnometo-dologi (Garfinkel) och feministisk sociologi (Smith) finns representerade. Hr finns 30ocks teoretiska inriktningar vilkas attraktionskraft frefaller ha svalnat (logisk positivism). Framstllningen kommer att kretsa kring texter skrivna mellan 1800-talets sista decennium och 2000-talets frsta rtionde.3Med en sliten metaforik brukar svl avhandlingsskrivande som textdispositio-ner beskrivas som en resa. Fr mig r denna resa redan avslutad. terstr bara re-senrens grannlaga uppgift att (med eller utan diabilder) inlevelsefullt terbertta, och p ett intressevckande stt gestalta, den genomfrda strapatsen. Det handlar om en odyss som rr sig p olika niver. Ibland r det svvande flygplansvyer dr det mesta r ganska plottrigt. Men ibland landar vi fr snvare nrlsningar av vik-tiga teoretiska urkunder. Fr varje frfattare har jag valt ut ngra srskilt relevanta texter som studeras mer ingende. Texturvalet motiveras lpande i framstllningen. Jag har velat att frfattarna sjlva ska f komma till tals och drfr gett utrymme fr flera citat.4 Dispositionen fljer den teoretiskt systematiska uppdelningen mellan bryt-ningsteorier och kontinuitetsteorier. Sdana teoretiskt systematiska indelningar grs ju bland annat i syftet att frigra sig frn teorihistorisk kronologi, och det frefaller kanske drfr rimligt att presentera de teoretiska positionerna var fr sig, utan hnsyn till idhistorisk kontext eller historisk ordningsfljd. Men samtidigt r svl kronologi som teoretisk kontext viktiga fr att gra de olika teoretikernas positioner rttvisa. Avhandlingens disposition r drfr resultatet av en samman-vgning av hnsyn till teoretisk systematik och idhistorisk kronologi.Avhandlingens frsta del inleds med ett kapitel om den logiska positivismen. Hr diskuteras denna traditions ambivalenta position i frgan om brott och kon-tinuitet. Den logiska positivismen kan ocks ses som ett utskott av den analytiska 3 En teoretisk strmning som kommit att pverka den sociologiska teoribildningen, men som hr har uteslutits, r psykoanalysen. Sigmund Freud intresserade sig ocks fr vardagslivets psykopatologi, det vill sga vra vardagliga felsgningar, felhandlingar och glmska (Freud 1904/2006). Psykoanalysen r ett stt att med hjlp av ett teoretiskt arbete uppdaga ngot omedvetet och frtrngt och r drmed inte direkt synligt i vr vardag. Men Freuds arbeten har endast indirekt blivit en del av den sociologiska debatten. Psykoanalysens dubbla ansprk p att vara bde en vetenskap och en klinisk terapi gr ocks att den p ett avgrande stt skiljer sig frn de teorier som valts ut i framstllningen. 4 Jag har valt att inte verstta de engelska citaten. Detta motiveras frst och frmst av att de mnga gnger r versttningar frn annat sprk och att det drfr vore fel att genomfra ytterligare en versttning. Nr citat ingr i mina egna refererande meningar har jag emellertid av stilistiska skl valt att verstta. (Principen r allts att om en mening brjar p svenska s ska den ocks avslutas p svenska.) Vid ngot enstaka tillflle har citat frn tyskan versatts. Jag r hr tacksam fr oumbrlig hjlp av Carl-Gran Heidegren.31filosofi som kommit att orientera filosofin bort frn metafysiken och i riktning mot frgor om sprkliga utsagors mening. Den logiska positivist som kanske bst representerar rrelsens vision om ett frn metafysik renat vetenskapligt enhets-sprk, och som tydligast tagit sig an sociologins uppgift i denna nya enhetsveten-skap, r sterrikaren Otto Neurath (18821945). Den logiska positivismens tilltro till de empiriska vetenskaperna har levt vidare i en mer liberal och uttunnad ve-tenskapstilltro. En som vi ska se ganska mngtydig fretrdare fr denna svagare variant av positivism r den svenske sociologen Hans L. Zetterberg (f. 1927). Kapitel 2 behandlar tre olika representanter fr den rationalistiska brytnings-teorin. mile Durkheim (18581917) rknas som en av sociologins klassiska grund-lggare. I svl sina formulerade metodregler fr sociologin som sin bermda sjlv-mordsstudie argumenterar han fr en brytningsteori. Brytningsteorin har ocks inspirerats av den franske vetenskapsteoretikern Gaston Bachelard och bland hans efterfljare inom samhllsvetenskapen mrks srskilt Louis Althusser (19181990) och Pierre Bourdieu (19302002). Althussers nylsning av Marx r framfr allt in-riktad p forskningsprocessens brytningsmoment och Bourdieu menar att sociolo-gin konstitueras genom en brytning med den vardagliga spontansociologin.I kapitel 3 nrmar vi oss ett annat stt att frst den vetenskapliga brytningen. Hr behandlas tre teoretiker som i olika utstrckning kan sgas fretrda eller f-regripa det som hr kallas fr den pragmatiska brytningsteorin. Srskilt utrymme gnas Max Webers (18641920) formulering av idealtypens roll i den sociologiska forskningspraktiken och Alfred Schutz (18991959) fenomenologiska vidareutveck-ling av Webers frstendesociologi. Kapitlet inleds med ett avsnitt som behandlar Herbert Blumers (19001987) id om samhllsvetenskapens sensibiliserande be-grepp. I avslutningen av kapitel 3 blir det s mjligt att jmfra den rationalistiska brytningsteorin med den pragmatiska brytningsteori som framfr allt kan hrledas frn Schutz sociologi.Avhandlingens andra del brjar precis som den frsta med en diskussion om den analytiska filosofins intresse fr sprket. Om den logiska positivismen menade sig ha std i Ludwig Wittgensteins (18891951) tidiga filosofi, s har representanter-na fr den vardagsorienterade kontinuitetsteorin ofta hnvisat till Wittgensteins senare arbeten. Kapitel 4 behandlar framfr allt den senare Wittgensteins filosofi, men ocks andra strmningar inom den analytiska filosofin, som gentemot den logiska positivismen velat uppvrdera svl vardagssprk som common sense.I kapitel 5 behandlas tre sinsemellan disparata fretrdare fr den vardagsorien-terade kontinuitetsteorin. Peter Winch (19261997) ville verfra den senare Witt-gensteins insikter inom filosofin till en sociologi om sociala livsformer. Harold Gar-finkel (19172011) ville med sin subversiva etnometodologi omprva den teoretiska sociologins utgngspunkter. Dorothy E. Smith (f. 1926) har med sin institutionella 32etnografi, som hmtar std hos svl etnometodologin som marxismen och den feministiska stndpunktsteorin, velat etablera ett alternativ till sociologins tradi-tionella stt att teoretisera ver samhllet. Sedan all teori presenterats och diskuterats blir det mjligt att i avhandlingens avslutning sammanfatta de olika brytnings- och kontinuitetsteorierna p ett syste-matiskt stt. Hr vill jag ocks till sist skissera och argumentera fr mjligheten av en pragmatisk brytningsteori, som hmtar inspiration frn de presenterade bryt-ningsteorierna men som ocks inkorporerar viktiga insikter frn den vardagssprk-liga kontinuitetsteorins kritik mot den traditionella sociologiska teorin.Avhandlingen r ett inlgg i sociologins vetenskapsteoretiska debatt. Den r teoretisk med en delvis teorihistorisk disposition. Det r min frhoppning r att den ska kunna lsas inte bara av forskare med en forskningsinriktning mot sociolo-gisk teori och teorihistoria, utan ocks av forskare och studenter som p ngot stt intresserar sig fr samhllsvetenskaplig vetenskapsteori och etnografisk metod. Avhandlingens sprkdrktNgot br ven sgas om avhandlingens sprkdrkt. Avhandlingen kan lsas som ett frsvar fr sociologins teoretiserande och fr anvndningen av teoretiska begrepp. En sdan argumentation r frbunden med krav och frvntningar p en bestmd sorts prosa. Men man kan ocks lsa avhandlingen som en uppmaning till klarhet i den sociologiska begreppsanvndningen. En sociolog mste helt enkelt kunna gra reda fr hur och p vilket stt han eller hon anvnder sina begreppsliga verktyg. Vi brjade med ett exempel p hur Mills gjorde sig lustig ver Parsons begrepps-anvndning. Som vi kommer att se finns det mnga som genom ren terkommit till frgan om sociologens stt att uttrycka sig.5 Bertrand Russell har gett ett fiktivt exempel p vad som enligt hans mening skulle kunna vara en typisk sociologisk avhandlingsprosa:Mnskliga varelser r helt fria frn icke nskvrda beteendemnster endast om vissa frutsttningar, som inte uppfylls annat n i ringa procent av de verkliga fallen, genom ngot slumpmssigt sammantrffande av gynnsamma omstn-5 Det mest frgrande angreppet i detta sammanhang str sociologen Johan Asplund fr. Asplund menar i sin bok Avhandlingens sprkdrkt att sociologerna tvingats att rttfrdiga sin vetenskap, bland annat gentemot filosoferna, genom att etablera ett eget stt att uttrycka sig. Men i sin ambition att gentemot filosoferandet kunna uppvisa sig som en empirisk vetenskap har man kommit att anta att vetenskapliga data vilka antas vara ervrade p fltet och inte i biblioteket talar fr sig sjlva. Sociologernas bristande sprkknsla bottnar drfr i en bristande belsenhet (Asplund 2002: 47ff). 33digheter, antingen medfdda eller miljbetonade, hndelsevis har frenats och stadkommit en individ i vilken mnga faktorer avviker frn normen p ett so-cialt frmnligt stt. (Russell 1956: 202)Och Russell erbjuder sjlv ett versttningsfrslag:Alla mnniskor r fhundar, eller tminstone nstan alla. De som inte r fhun-dar mste ha haft en ovanlig tur, bde i form av brd och i frga om uppfostran. (Ibid.)Russell menar att de bda textstyckena uttrycker precis samma sak, att det senare frslaget r kortare och begripligare, men att den professor som uttryckte sig p detta krnfulla stt frmodligen skulle frlora sin anstllning. Jag menar att det finns en skillnad mellan Mills och Russells till synes likartade versttningsvningar. Om Mills rensar bort Parsons begrepp frn dennes teori, s r det snarare den omstndliga och formalistiska stilen som Russell tvttar bort. Avhandlingen krver sin speciella stil och dr br fhundarna hllas borta. Men det som Russells fiktive sociolog kan tnkas vilja ha sagt med sin omstndliga ha-rang hade kunnat uttryckas klart och enkelt. Denna avhandling r skriven i ver-tygelsen att ett frsvar fr sociologins behov av teoretiska begrepp kan uttryckas klart och enkelt, utan att man fr den skull gr avkall p teoretisk stringens. 35Termerna positivism och sociologi dyker bda upp fr frsta gngen i den fran-ske filosofen Auguste Comtes frfattarskap. Fr Comte markerade positivismen mnsklighetens hgsta stadium, dr det vetenskapliga tnkandet ersatt svl reli-gion som metafysik (Comte 1844/1979). Positivismen framstlldes allts frst som ett slags vrldsskdning fr det moderna samhllet. Men som Anthony Giddens konstaterat har ordet positivism med tiden kommit att bli mer av ett skllsord n en filosofisk term (Giddens 1978/2005: 237). Nr uttrycket inte anvnds p detta pejorativa stt r det oftast inte heller Comtes ursprungliga positivism som avses, utan snarare den logiska positivism som tog form i 1920-talets Wien. ven den logiska positivismen (ibland kallad logisk empirism eller nypositivism) hade en uttalat antimetafysisk programfrklaring och vidarefrde frestllningen om ve-tenskapen som ett slags vrldsskdning fr det moderna samhllet. Den s kallade Wienkretsen formerades runt fysikern och filosofen Moritz Schlick och bestod av framstende forskare frn skilda discipliner som fysik, ju-ridik, matematik och filosofi. Kretsen upprttade dialoger med forskare runt om i Europa och samlade till flera vetenskapliga kongresser. Gruppen kom emellertid att splittras i och med sterrikes infrlivande med Hitlers Tyskland. Flera av Wien-kretsens medlemmar hade judisk bakgrund och nazisterna kom snart att stmpla positivismen som ett uttryck fr kulturbolsjevism. Men ven under exilen som de flesta av forskarna tillbringade i usa fortsatte utgivningen av tidskrifter och skriftserier. Tidskriften Erkenntnis, som under ren i sterrike varit gruppens vik-tigaste sprkrr, teruppstod nu under namnet Journal for Unified Science och s smningom pbrjades utgivningen av skriftserien International Encyclopedia of Unified Science. Dessa titlar skvallrar om den vision som kom att vgleda flera av de logiska positivisterna: idn om en enhetsvetenskap som kunde uttryckas p ett enhetligt vetenskapligt sprk.Otto Neurath var den viktigaste organisatren i den logisk-positivistiska rrel-sen. Men han utmrkte sig ocks som en av dem som ivrigast frfktade idn om en enhetsvetenskap och som den av Wienkretsens medlemmar som srskilt tog sig an KApItEL 1Den logiska positivismen36frgan om sociologin som en vetenskap. Det r drfr naturligt att det hr kapitlets diskussion om den logiska positivismen ger srskilt utrymme t Neurath och det han kallade fr en empirisk sociologi. Samtidigt ska vi komma ihg att Neuraths version av den logiska positivismen representerar det mest radikala exemplet p denna idstrmnings scientism och att hans direkta inflytande p den sociologiska teoriutvecklingen r begrnsad.1 S skriver till exempel Giddens: Neuraths writings seem to have little direct influence in sociology as such. The influence of the writings of the logical positivists has been assimilated into soci-ology in a much more important and pervasive way through a general acceptance of the model of scientific explanation developed in the phase of devolution of logical positivism into positivistic philosophy. (Giddens 1978/2005: 259)Trots att Wienkretsens ende sociolog inte blivit en del av sociologins kanon, s menar allts Giddens att den logiska positivismens modell fr vetenskapliga fr-klaringar vunnit bred anslutning. Det r emellertid inte Neuraths radikala tan-kar om att sociologin skulle understllas ett fysikaliskt enhetssprk fr alla ve-tenskaper som kommit att leva vidare, utan snarare de programmatiska iderna om att samhllsvetenskapens uppgift r att verifiera vetenskapliga satser och formulera vetenskapliga lagar. Som exempel p denna mjukare variant av logisk positivism inom samhllsvetenskapen nmner Giddens den svenska sociologen Hans L. Zetterbergs internationellt vlciterade skrift Om teori och belgg i sociolo-gien (1965/1968).2 Zetterbergs bok r intressant drfr att den frvisso r tydligt inspirerad av den positivistiska vetenskapssynen, men samtidigt gr p tvrs mot dess utgngspunkter p s vis att den lyfter fram betydelsen av sociologins rtter i humaniora. I detta kapitel diskuteras drfr de, alls icke entydigt positivistiska tankegngarna i Zetterbergs skrift.Den logiska positivismen var en scientistisk rrelse fr en vetenskaplig vrlds-bild. Wienkretsens fretrdare inspirerades av de nya vetenskapliga landvinning-arna inom framfr allt fysiken (i synnerhet Einsteins relativitetsteori). Men den lo-giska positivismen kan ocks frsts som en filosofisk strmning som ville gra upp 1 Hr br samtidigt noteras att Nils Gilje och Harold Grimen ger relativt stort utrymme t Neurah i sin Samhllsvetenskapernas frutsttningar (1992/1993), som r en vl anvnd lrobok i grundlggande vetenskapsteori. Hr r det emellertid frmst Neuraths senare tankar om vetenskaplig holism som diskuteras. 2 Frutom Zetterberg nmner Giddens ocks vetenskapsteoretikerna Carl Hempel och Ernest Nagel som arvtagare till den logiska positivismen. I kapitel 3.2 diskuteras dessa frfattares kritik av Webers idealtyp.37med den tidigare spekulativa och metafysiskt teoretiserande filosofin. Den logiska positivismen gr inte filosofin till en egen vetenskap, men vill tilldela filosofin en uppgift i vetenskapens tjnst.3 Det r drfr omjligt att ta upp den logiska positi-vismen till behandling utan att ta hnsyn till dess filosofiska bakgrund. Wienkret-sens stora inspiratr var den gryende analytiska filosofin som vid denna tid framfr allt formulerades i Cambridge. Srskilt stort intresse visade man Ludwig Wittgen-steins tidiga filosofiska arbete. Bakgrund: den analytiska filosofin och den tidige WittgensteinAnalytisk filosofi r samlingsnamnet p en hgst divergerande antimetafysisk filosofisk strmning med rtter i svl den brittiska empirismen som i Gottlob Freges formella logik. Anhngarna av den analytiska filosofin menade att filoso-fins uppgift var att bringa klarhet i de sprkliga utsagornas mening och tilldelade drmed den formella logiken en hgst central roll i det analytiska arbetet. Den ppet antimetafysiska hllningen hos den analytiska filosofin har ocks innebu-rit ett stllningstagande fr det sunda frnuftet (common sense) gentemot den idealistiska och spekulativa filosofin. Flera filosofer inom den analytiska filosofin har positionerat sig nra pragmatismen eller p olika stt kommit att gna srskilt intresse t vrt vardagssprk. I denna avhandling kommer diskussionen om den analytiska filosofin och dess betydelse fr frgan om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga att delas upp i tv avdelningar. I detta kapitel kommer de rn inom den analytiska filosofin som Wienkretsen inspirerades av och importerade till den egna skolan, i syfte att hitta en roll fr filosofin nr det metafysiska tnkandet avlsts av veten-skapen, att f en kort presentation. Andra strmningar inom den analytiska filo-sofin, som delvis kan ses som en kritik mot den logiska positivismen och som har inneburit ett srskilt intresse fr common sense-vetande och vardagssprk, kommer i stllet att diskuteras i kapitel 4. 3 Wienkretsen hade ett stort utbyte med den teoretiskt likasinnade Berlinkretsen som formerats under namnet Sllskapet fr empirisk filosofi (Die Gesellschaft fr empirische Philosophie) i slutet av 1920-talet i den tyska huvudstaden. En av de ledande fretrdarna fr denna sammanslutning var filosofen Hans Reichenbach, som med sin bok Den vetenskapliga filosofin (1951/1957) gav den logiska positivismen en populr framstllning. Reichenbach talar hr om den nya och den gamla filosofin. Det som knnetecknar den nya filosofin r just dess vetenskaplighet och det r drfr pkallat att omnmna den logiska positivismen som en vetenskaplig filosofi. I sin bok argumenterar Reichenbach ocks fr att sociologin ska ta till sig den vetenskapliga filosofins program och arbeta efter naturvetenskapens metod (Reichenbach 1951/1957: 239).38Den moderna logiken hade frt med sig en ny form av formaliserat sprk. Sprk-liga utsagor kunde formaliseras med hjlp av konnektiv, kvantifikatorsymboler, pa-renteser och bokstver fr att mjliggra deduktiva hrledningar. Fr den som inte frstr logikens symbolsprk ser flertalet av den analytiska filosofins arbeten ut som matematikens algebra. Formaliseringen, som mnga gnger motiverats med att den frigr sig frn metafysik och idealistiska abstraktioner, tycks drmed abstrahera och distansera sig frn vardagssprket. Den symboliska logiken har hr till uppgift att undanrja de vagheter som vardagssprket r besmittat av. Bertrand Russell, den kanske mest bemrkte av de analytiska filosoferna, talade om att alla ord var infek-terade med vaghet, vilket reste krav p ett logiskt idealsprk (Russell 1924/1993: 97). Russell, som samtidigt framhll att detta konstruerade sprk var helt oanvndbart i vardagliga situationer, menade att det logiska sprket hade tv syften:[F]r det frsta att frhindra slutledningar frn sprkets natur till vrldens natur, som r felaktiga emedan de har sin grund i sprkets logiska ofullkomligheter; fr det andra att, genom att underska vad logiken krver av ett sprk som skall vara motsgelsefritt, fresl vilket slags struktur vrlden rimligen kan antas ha. (Ibid.)Formaliseringarna vervinner den ofullkomlighet som sprkets vaghet innebr fr den filosofiska analysen och hjlper oss samtidigt att frst vrldens uppbyggnad. Ett logiskt fullkomligt sprk r fr Russell inte tnkt att erstta vardagssprket, men det r oundgngligt fr det filosofiska analysarbetet.4 Ludwig Wittgenstein var kollega till Russell i Cambridge och hans tidiga filo-sofiska arbete fick stor betydelse fr den logiska positivismen. Denna tidiga filosofi formulerade Wittgenstein i flt och i krigsfngenskap under frsta vrldskriget, fr att senare presentera den i Tractatus logico-philosophicus (1922/1992).5 Han var 4 I inledningen till avhandlingen sg vi hur Russell ville visa hur sociologins formalistiska sprk kunde versttas till en krnfull vardaglig vokabulr. S kunde Mnskliga varelser helt fria frn icke nskvrda beteendemnster versttas till fhundar. En professor gr sig sjlv en otjnst om han anvnder sig av en sdan vokabulr, men Russell menade att han fr egen del hade skaffat sig vissa friheter eftersom han ocks behrskade konsten att verstta fhundar till formallogik: Jag tillts anvnda vanligt enkelt sprk drfr att alla vet att jag skulle kunna anvnda matematisk logik om jag ville. Tag till exempel satsen: Vissa mnniskor gifter sig med sina avlidna hustrurs systrar. Jag skulle kunna uttrycka detta p ett sprk som endast blir begripligt efter ratals studier, och detta ger mig frihet. (Russell 1956: 202)5 Tractatus utkom redan 1921 under den tyska titeln Logisch-philosophische Abhandlung i serien Ostwalds Annalen der Naturphilosophie. ret efter gavs samma arbete ut i en 39skolad i matematik och formell logik, vilket prglar avhandlingens disposition. Tractatus bestr av sju huvudparagrafer, dr de sex frsta har ett flertal hierarkiskt ordnade underparagrafer som kommenterar och utvecklar den verordnade para-grafen. Tractatus r en avhandling i filosofi, men p samma gng en uppgrelse med filosofin. I frordet till sin avhandling slr Wittgenstein fast att hans arbete har ett tvfaldigt vrde. Fr det frsta menar han sig med sin skrift nu ha lst filosofins problem. Men med detta hade han p samma gng visat hur litet som r vunnet med att problemen lsts (Wittgenstein 1922/1992: 38). Tractatus r p detta stt ett avsked till filosofin. Den bild av sprket som Wittgenstein presenterar i Tractatus utgr frn att det som kan sgas i sprket r utsagor om vrlden, det vill sga utsagor om fakta. Men vad fr slags fakta skulle filosofin uttala sig om? Vilket omrde av vrlden r filo-sofins domn? Wittgenstein menar att filosofens uppgift inte r att uttala sig om fakta, utan att visa vilka satser som uttrycker fakta om vrlden och vilka satser som egentligen r nonsens:Den riktiga metoden i filosofin vore egentligen denna: Att icke sga ngot annat n vad som lter sig sgas, allts satser i naturvetenskapen allts ngot som inte har med filosofi att gra ocks s att, nr ngon annan ville sga ngot metafy-siskt, alltid visa honom, att han icke givit ngon betydelse t vissa tecken i sina satser. (Ibid.: 6.53)Naturvetenskapen kan flla satser som var sanna: Totaliteten av alla sanna satser r den totala naturvetenskapen (eller naturvetenskapens totalitet) (ibid.: 4.11). Men Wittgenstein framhller en absolut bodelning mellan filosofi och naturvetenskap, dr filosofi blir en frga om sprkkritik (ibid.: 4.0031). Filosofin r inte en lra utan en aktivitet. Den kan inte uttala ngra filosofiska satser, men dremot mjliggra att satser klargrs. Filosofin str inte vid sidan av naturvetenskaperna, utan snarare ovan eller under. Filosofin har inget inmutat kunskapsomrde i vrlden, men den kan lsa naturvetenskapernas grnstvister (ibid.: 4.1113). I Tractatus ville Wittgenstein visa p sprkets (och drmed ocks filosofins) grns. Avhandlingen hade besvarat de frgor som lt sig besvaras, men med detta hade det ocks uppdagats hur lite som var vunnit. Men vad var d Wittgensteins egna paragrafer och underparagrafer fr slags satser? De kunde inte vara naturve-tenskapliga utsagor och de diskvalificerade sig som filosofiska satser. S vad terstod tysk-engelsk parallellutgva och det var d som arbetet fick sin latinska titel. I enlighet med etablerad konvention omnmns arbetet ovan kort och gott som Tractatus. Arbetet meriterade 1929 Wittgenstein till en doktorsexamen i filosofi. 40d? Vad kunde egentligen Wittgenstein sga med sina hierarkiskt ordnade paragra-fer? Han frstod sjlv kraften i dessa invndningar (han leder sin utredning fram till dem) och var beredd att ta konsekvenserna: Mina satser frklarar genom att den, som frstr mig, till slut inser dem vara nonsens, nr han stigit ut genom dem p dem bortom dem. (Han mste s att sga kasta bort stegen, sedan han klttrat upp p den.) Han mste vervinna dessa satser, d ser han vrlden riktigt. (Ibid.: 6.54.)Tractatus var allts disponerad i sju huvudparagrafer, varav de sex frsta underbygg-des och utvecklades i underparagrafer. D terstr en sjunde avslutande paragraf, som inte utvecklas i ytterligare satser. Fr vad fanns mer att sga inom filosofin, nr det inte kunde formuleras ngra filosofiska satser? Vad fanns att klttra p nr stegen rivits ned? Svar: Ingenting men detta r ocks en insikt. Den sista (och skert den mest vlciterade) avslutande paragrafen blev drfr till ett slags avsked till filosofin: Vad man icke kan tala om, drom mste man tiga (ibid.: 7). WienkretsenDe logiska positivisterna sg sig som frvaltare av Russells men framfr allt Witt-gensteins insikter.6 I filosofiska och kunskapsteoretiska frgor ansg man sig ha ftt Wittgensteins mandat fr att tiga, men vetenskapen mste hllas ren frn metafy-sik. I den meningen terstod en nrmast sanitr uppgift fr filosofin i vetenskapens tjnst. Den logiska positivismen r allts ett slags utskott av den analytiska filosofin. I Wittgensteins och Russells arbeten menade man sig ha std i sitt uppdrag att skilja vetenskapliga frn icke-vetenskapliga utsagor, vilket i frlngningen handlade om att diskriminera mellan kognitivt meningsfulla utsagor och kognitivt meningslsa dito. Till de meningsfulla satserna rknade man analytiska satser inom matematik 6 Den tolkning av Tractatus som de logiska positivisterna fretrdde r alls inte okontroversiell. Janik & Toulmin (1973/1986) skiljer mellan en logisk tolkning och en etisk tolkning av Wittgensteins avhandling. Frfattarna menar att ven om bda tolkningarna har sina frtjnster s r det olyckligt att det r den frsta som genom Russell och de logiska positivisterna kommit att bli dominerande. Frfattarna vill, med hnvisning till Wittgensteins egen brevkorrespondens och personliga samtal med sina vnner, samt utifrn en djupare frstelse av den intellektuella och kulturella milj som Wittgenstein pverkades av i sin ungdoms Wien, ge fretrde t den etiska tolkningen. Denna diskussion tangerar debatten om frhllandet mellan den tidige och den sene Wittgenstein, som vi terkommer till i kapitel 4. 41och formell logik. Dessa satser kunde avgras som sanna eller falska oberoende av empirisk observation. Till de meningsfulla utsagorna rknades ocks empiriska sat-ser som kunde verifieras genom observation.7 Vetenskapens empiriska satser mste s kunna verifieras, d utsagor om vrlden kan vara antingen sanna eller falska. P detta stt drog den logiska positivismen upp en grnslinje mellan vetenskap och metafysik. Kravet p empirisk verifiering innebr ocks en distinkt tskillnad mellan normativa utsagor (om hur ngot br vara) och deskriptiva utsagor (om hur ngot r). Wittgenstein hade allts i Tractatus uppmrksammat frgan om vad som lter sig sgas i sprket, men drmed ocks ifrgasatt vad filosofen kunde uttala sig om. De logiska positivisterna ville nu kraftigt revidera filosofins uppgift. Rudolf Car-nap, en av de ledande filosoferna inom Wienkretsen, sammanfattade den kvarva-rande uppgiften fr filosofin:Utver frgorna inom de enskilda fackvetenskaperna kvarstr som kta veten-skapliga frgor endast sdana som har att gra med den logiska analysen av ve-tenskapen, dess satser, begrepp, teorier osv. Detta frgekomplex skall vi med en sammanfattande benmning kalla vetenskapslogik. [] Drfr fredrar vi att sga: vetenskapslogiken trder i stllet fr den ohjlpligt tilltrasslade hrva av problem som kallas filosofi. (Carnap 1934/1993: 145)En filosofi i vetenskapens tjnst, sledes. Filosofin skulle omformuleras till en ve-tenskapslogik som tog sig an det vetenskapliga sprkets logiska syntax. Citatet ovan r hmtat frn Carnaps bok som just hade titeln Sprkets logiska syntax (Logische Syntax der Sprache). Ett annat av hans viktiga verk fick heta Vrldens logiska upp-byggnad (Der logische Aufbau der Welt). Dessa bda titlar ger en viss frstelse av de logiska positivisternas sprk- och vetenskapsuppfattning. Vrlden hade sin lo-giska uppbyggnad och sprket sin logiska syntax. Precis som Wittgenstein klargjort i Tractatus s kunde allt som fanns att sga om vrlden ocks uttryckas p ett stt som var klart och motsgelsefritt. Filosofins uppgift var att tillse att de sprkliga utsagorna uttrycktes lika logiskt klart som vrlden var uppbyggd. 7 Skillnaden mellan analytiska och empiriska satser gr tillbaka p Kants distinktion mellan sanningar a priori och sanningar a posteriori. Richard Rorty har beskrivit det s att de logiska positivisterna kom att frsprkliga Kants distinktion (Rorty 1999/2003: 20). Fr en kritik av denna skarpa distinktion formulerad inifrn den analytisk-filosofiska traditionen, se W. V. O. Quine (1951/1993).42Otto Neurath och det fysikaliska enhetssprketVi sg att Wittgestein syftade naturvetenskapen nr han talade om vetenskap. I detta sammanhang talade han om den totala naturvetenskapen och naturveten-skapens totalitet. Fr Carnap och andra logiska positivister inspirerade detta till ider om en enhetsvetenskap och ett enhetligt vetenskapligt sprk. Om filosofin skulle behandla detta enhetsvetenskapliga sprks logiska syntax, s kan man naturligtvis frga sig vad det blir av samhllsvetenskaperna och socio-login. Otto Neurath, som ivrigt argumenterade fr att den nya enhetsvetenskapen ocks fordrade ett enhetligt sprk, tog sig ocks an frgan om sociologimnets in-tegrering i denna enhet.Neurath kritiserade alla frsk att gra en kunskapsteoretisk tskillnad mellan ena sidan kultur- eller samhllsvetenskap och andra sidan naturvetenskap. Han avvisade ocks de ansatser (som vi senare ska behandla i kapitel 3.2 om Max Webers frstendesociologi) till en samhllsvetenskaplig metod som tar sin utgngspunkt i begrepp om tolkande frstelse (Verstehen) eller forskarens frmga till inlevelse (Einflung). Sociologin skiljde sig inte frn de vriga vetenskaperna p ngot avg-rande stt, utan skulle precis som de olika naturvetenskapliga disciplinerna inord-nas i den nya enhetsvetenskapen. Denna nya enhetsvetenskap skulle krva ett nytt slags sprk, ett sprk som rensats frn alla rester av metafysik. En viktig del av den logiska positivismens vetenskapssyn handlade om att ve-tenskapen induktivt kunde formulera universella lagar, utifrn enskilda empiriska observationer. Men dessa enskilda observationer ger oss i frstone bara utsagor om sinnesfrnimmelser. Neurath talade i detta sammanhang om protokollsatser. Fysi-kalismen krvde att dessa erfarenhetssatser kunde versttas till termer som var universella, intersubjektiva och intersensuella (von Wright 1943: 135).8 Det Neurath satte sitt hopp till var konstruktionen av ett nytt vetenskapligt sprk. What is originally given to us is our ordinary natural language with a stock of imprecise, unanalyzed terms. We start by purifying this language of metaphy-sical elements and so reach the physicalistic language. In accomplishing this we may find it very useful to draw up a list of proscribed words. There is also a physicalistic language of advanced science which we can so construct that it is free from metaphysical elements from the start. We can use this language only for 8 Med intersensuellt menas att det fysikaliska sprkets utsagor inte kan verifieras frn endast ett sinnesomrde. Kvaliteten rtt kan till exempel inte uppfattas av den som r blind fr frger, men den kan kan med fysikens spektroskopiska underskningar bestmmas till en bestmd vglngd. Rtt blir drmed inte beroende av synfrnimmelsen. 43special sciences, indeed only for parts of them. If one wished to express all of the unified science of our time in one language, one would have to combine terms from ordinary language with language of advanced science, since, in practice, the two overlap. There are some terms which are used only in ordinary language, other which occur only in language of advanced science, and still others which appear in both languages. Consequently, in a scientific treatise concerned with the entire field of unified science only a slang comprising words of both langu-ages would serve. We believe that every word of the physicalistic ordinary langu-age will prove to be replaceable by terms taken from the language of advanced science, just as one may also formulate the terms of the language of advanced science with help from the ordinary language. (Neurath 193233/1959: 200)Vardagssprket r oprecist, vagt och fyllt med metafysiska avlagringar. Genom en fy-sikalisk renodling av vardagssprkets alla termer blir vi varse de uttryck som vi mste gra oss av med. Men fr det vetenskapliga universalsprket fordras att alla termer harmonierar med varandra. Det handlar om att formulera ett sprk dr alla special-vetenskaper kan uttryckas utan att det uppstr tvetydigheter, ett sprk som kan an-vndas i svl vetenskapliga framstllningar som vardagssituationer. Det fysikaliska universalsprket skulle allts konstrueras inte bara i syfte att integrera de olika ve-tenskaperna i en gemensam vokabulr, utan ocks fr att erstta vrt vardagssprk:Science endeavours to transform the statements of everyday life. They are pre-sented to us as agglomerations, consisting of physicalistic and pre-physicalistic components. We replace them by the unification of physicalistic language. (Neurath 1931/1959: 287)Neurath menade att utvecklingen av detta nya sprkbruk (slang) var en process som skulle ta tid, men han var full av tillfrsikt om att man snart skulle kunna lra ut detta nya sprk ven till barn och att vi en dag skulle verg till att tala detta fysikaliska sprk: But even though the physicalistic language has the capacity some day to become the universal language of social intercourse, we must continue to devote our-selves, for the present, to cutting away the metaphysical appendages from the agglomerations of our language and to defining physicalistically anything that remains. (Ibid: 289) Sociologin mste formuleras s som en fysikalism, vilket innebar ett slags behavio-rism. Idealistiska uttryck, som till exempel Webers idealisering om en kapitalis-44mens anda, var exempel p metafysiska, frvetenskapliga rester som mste rensas ut frn sociologins vokabulr. Fr Neurath, som sjlv var aktiv socialist i sin samtids Rda Wien, var marxismens materialistiska historieteori dr den ekonomiska basen var bestmmande fr den ideologiska verbyggnaden ett mnsterexempel p hur sociala historiska lagar kunde formuleras. Sociologins uppgift var att, liksom naturvetenskaperna, formulera och verifiera lagar. De vetenskapliga lagarna skulle med det enhetliga vetenskapliga sprket integreras i en vokabulr dr alla utsagor vetenskapens svl som vardagssprkets utan logiska motsgelser eller begrepps-liga tvetydigheter uttryckte mnsklighetens totala vetande: The unified language of physicalism safeguards the scientific method. Statement are linked to statement, law to law. It has been shown how sociology can be incorporated in unified science no less than biology, chemistry, technology, and astronomy. (Ibid.: 308)Vi ser nu att Neuraths empirism leder honom till en programmatisk frestllning om att vetenskapen mste bryta med vardagssprket. Vardagssprket, ssom vi kn-ner det, ska snart kunna ersttas av ett enhetssprk dr formallogiken dikterar syn-taxen och fysikalismen r den universella dialekten. Om vi stller Neuraths logiska positivism i relation till det som i avhandlingens inledning benmndes kontinuitetsteori respektive brytningsteori, mrker vi att Neurath intar en motsgelsefull position. Rent analytiskt ser Neurath ut att frfkta ett slags kontinuitetsteori. Den grundlggande skillnaden mellan olika sprkliga utsagor gr mellan de kognitivt meningsfulla och de kognitivt meningslsa utsagorna. Oavsett om satserna hr till vardagssprket eller till vetenskapen underkastas de samma krav p verifikation. Med sin empiristiska grundhllning stter Neurath sin lit till mnniskors omedel-bara (sinnes)erfarenheter. Den logiska positivismen godtar inte en abstraktionstek-nik som frsker g bortom det som empiriskt framtrder, eller en uppfattning om de vetenskapliga begreppen och termerna som ngonting annat n ord som direkt svarar mot empiriskt pvisbara sakfrhllanden. Neuraths frestllning om ett fysikaliskt enhetssprk syftar just till att elimi-nera skillnader i svl kunskapsomrden som vokabulr. Precis som de olika veten-skapsgrenarna kan infogas i ett enhetligt sprk, kan ocks vardagssprket uppg i denna nya slang. Utformningen av den nya enhetsvetenskapens universella voka-bulr bygger just p idn om en versttning av vardagssprk och vetenskapligt sprk till en ny fysikalisk vokabulr. I det fysikaliska enhetssprket rder det allts en fullstndig harmoni mellan vrt vardagssprk och vr vetenskapliga prosa. Neu-raths fysikalism gr honom ocks till en hrdfr kritiker av idealismens abstrakta 45konstruktioner. I detta, och i det fullstndiga vergivandet av den filosofiska spe-kulationen, igenknner vi en antiteoretisk hllning som ocks r typisk fr konti-nuitetsteorin. Men det finns ocks en temporal eller historisk dimension i Neuraths fre-stllning om ett framtida enhetssprk, som till viss del liknar en brytningsteori. Neurath motiverar naturligtvis behovet av ett enhetssprk med att han inte r njd med sakernas nuvarande tillstnd. Drfr misstror han vardagserfarenheten ssom den kommer till uttryck i vardagssprket, som alltjmt r fyllt av metafysiska avlag-ringar. Fr att mjliggra vergngen frn dagens vardagssprk, liksom frn de olika fackvetenskapernas sprk, till framtidens Einheitsprache krvs det ett filosofiskt ar-bete av den typ som Carnap benmnde vetenskapslogik. Detta innebr sledes en ndvndig historisk brytning med vardagssprket, men det handlar lika mycket om att bryta med de metafysiska rester som finns i vetenskapens och filosofins sprk. Den brytning med vardagssprket som Neurath skriver om skiljer sig drfr p ett diametralt stt frn de rationalistiska brytningsteorier som kommer att diskuteras i kapitel 2. Den logiska positivismen godtar inte en abstraktionsprocess som frs-ker g bortom det som empiriskt framtrder eller en uppfattning om de vetenskap-liga begreppen och termerna som ngonting annat n ord som direkt refererar till empiriska sakfrhllanden.Hans L. Zetterberg och sociologins tv kllorven om Neuraths programatiska fysikalism inte haft ngon direkt framtrdande plats i den sociologiska teorihistorien har den positivistiska vetenskapssynen ut-vat ett mrkbart inflytande ver den sociologiska teorin. S var till exempel den tidiga svenska sociologin srskilt inspirerad av den amerikanska positivistiska so-ciologi som George A. Lundberg hade frt fram (Gullberg 1972).9Som tidigare nmnts anfr Giddens den svenske sociologen Hans L. Zetterberg och dennes bok Om teori och belgg i sociologien (1965/1968) som exempel p en betydelsefull representant fr en mjukare variant av logisk-positivistisk sociologi. Zetterbergs bok, som utkommit i olika omarbetade upplagor, skrevs fr svl en svensk som en amerikansk publik. Frfattaren sjlv hade varit verksam vid svl universitetet i Columbia (New York) som Uppsala universitet. 9 Samtidigt finns det exempel p hur ocks Wienkretsens positivism pverkat den tidiga svenska sociologin. Torgny T. Segerstedt, som 1947 blev den frste svenske sociologiprofessorn, hade tidigare varit professor i praktisk filosofi. I sin historiska expos ver den logiska positivismen nmner A. J. Ayer just Segerstedt (tillsammans med svenska filosofer som Ingemar Hedenius, Anders Wedberg och Konrad Marc-Wogau) som ngra av Wienkretsens skandinaviska arvtagare (Ayer 1959: 7). 46I opposition till Neuraths id om en sociologi som skulle uttryckas med ett fysikaliskt enhetssprk argumenterar Zetternerg fr att sociologin har en egen minivokabulr, och att fysikens och biologiens terminologi inte r tillmplig i so-ciologisk framstllning (Zetterberg 1965/1968: 63).I motsats till de strnga formuleringarna av den logiska positivismen framhller Zetterberg, redan inledningsvis, skillnaden i syften och metoder mellan naturve-tenskap och humanvetenskap. Hans uppfattning om vetenskapen r p detta stt avlgsen Carnaps och Neuraths vision om en framtida enhetsvetenskap. Zetterberg framhller dessutom sociologins tvetydighet i det att den bde r en natur- och en samhllsvetenskap. Den r ett humanistiskt mne eftersom den sociala verklig-heten utgrs av symboler (ibid.: 16). Sociologin gnar sig allts, precis som litte-raturvetenskapen, t symboltolkning. I kapitel 3.2 kommer vi att se hur de logiska positivisterna, i sin kritik mot Max Weber, annars har varit kritiska till att sociologi skulle handla om meningstolkning. Men Zetterberg vill inte bara gra en distink-tion mellan natur- och humanvetenskap, utan dessutom pldera fr att sociologin har sin bakgrund i bda disciplinerna. Sociologin har allts tv olika sidor. Den naturvetenskapliga sidan visar sig i att sociologin vill formulera generella vetenskapliga lagar (ibid.: 26). Det r ocks denna naturvetenskapliga sida hos socio-login som Zetterberg vljer att utveckla i sin bok. Han menar att sociologins teori-konstruktion, liksom naturvetenskapens, handlar om systematiskt ordnade, laglika satser om samhllet, vilka kan stdjas med fakta (ibid.: 35). Denna beskrivning av den sociologiska teorin skiljer sig inte frn den logiska positivismens vetenskaps-ideal. ven fr Zetterberg blir den avgrande frgan just vilka slags sprkliga sat-ser som uppfyller kravet p vetenskaplighet. Han godtar den logiska positivismens uppdelning mellan analytiska satser (logiska termer) och empiriska sakpstenden (primitiva termer, extra-logiska ord) (ibid.: 59). Trots att Zetterberg tillbakavisar den logiska positivismens krav p en enhetsvetenskap, s tycks han allts verta kr-nan i dess sprkuppfattning. Frgan blir d hur han uppfattar sociologins eget sprk och hur han menar att detta sprk frhller sig till vardagssprket.I Webers efterfljd utgr Zetterberg frn att sociologins forskningsomrde r mnniskors handlingar. Drfr r ocks mnniskornas eget vardagliga tal socio-logins kllsprk. I detta sammanhang jmfr Zetterberg sociologin med historie-vetenskapen, var redogrelser fr svunna tider till stor del sker p kllornas sprk.10 Om historikerna lter kllorna tala sitt eget sprk s erstter sociologen kllornas 10 Fr Zetterberg fr sociologins slktskap med historievetenskapen metodologiska konsekvenser som inte skulle godtas av strngare uttolkare av positivismen, vilka gjort gllande att ocks historiemnet skulle arbeta efter en naturvetenskaplig metodologi syftande till att faststlla lagar. Fr ett inflytelserikt exempel, se Carl Hempel (1942/2000).47sprk med tekniska termer (ibid.: 44). Sociologen vill formulera allmngiltiga lagar och detta krver att vardagssprket verstts till en allmngiltig terminologi. Detta frfarande r, enligt Zetterberg, inte oproblematiskt: Det r givet att sdana versttningar har en tendens att bli abstrakta approxi-mationer av kllornas rika och frgstarka sprk; detta utgr en av anledningarna till att s mnga konstnrer och humanister retar sig p sociologien. (Ibid.)Att humanister och konstutvare upprr sig ver sociologins vokabulr skulle egentligen inte vara ngot problem fr en logisk positivist, som fresatt sig att ren-sa ut metafysik och alla idealistiska abstraktioner frn det vetenskapliga sprket. Men Zetterberg har framhllit att sociologin, vid sidan av sitt naturvetenskapliga ansprk p att formulera vetenskapliga lagar, ocks r en humanvetenskap som har att tolka symboler. Drfr menar han ocks att det r naturligt att sociologin har ett sprk som influerats av litteraturen och dramatiken (roller, aktrer, beslut, karisma etc.) (ibid.: 16). Drfr oroar sig Zetterberg fr sociologens distansering frn svl kllornas sprk som sitt humanvetenskapliga ursprung: Sociologen har bruk fr en del vardagliga uttryck, som i vanligt sprkbruk r s affektladdade, att de i den sociologiska framstllningen mste introduceras p nytt i form av formella definitioner; kultur, och byrkrati r exempel p sdana ord. Enligt min personliga uppfattning borde den sociologiska vokabu-lren vara sdan, att den i stort sett kunde frsts av praktiskt taget varje bildad person, ven om varje term skulle ha en mer preciserad innebrd fr sociologen n fr lekmannen. (Ibid.: 45f)Att det mnga gnger r ndvndigt att ta formella definitioner till hjlp i det ve-tenskapliga arbetet r fr Zetterberg inget argument fr att gra dygd av ndvn-digheten. I stllet manar han till mttfullhet i bruket av specialistjargong: Den mest fruktbrande kompromissen fr den teoretiska sociologiens vidkom-mande tycks i nulget vara ett strngt tuktat vanligt sprk, emellant understtt med matematiska uttryck och diagram. (Ibid.: 76) Dessa frmaningar om att sociologen i strsta mjliga utstrckning br formulera sina resultat p ett tuktat vardagssprk kan tyckas vara ett stilistiskt smakrd sna-rare n ett utvecklat teoretiskt pstende. Men den ppna hllning som Zetterberg intar i frgan om vilken vokabulr som r bst lmpad fr tillfllet kan bara den inta som inte menar att brytningen med vardagssprket i sig r ndvndig fr den 48vetenskapliga framstllningen. Den versttning mellan vardagssprk och veten-skapliga begrepp och termer som Zetterberg omtalar innebr en formalisering (och drmed en precisering), men inte ngon verklig brytning. P detta stt intar Zetter-berg en position nra den kontinuitetsteoretiska i frgan om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. I kapitel 6 diskuteras teoretiska strmningar inom sociologin som program-matiskt vill ta sin utgngspunkt i vardagserfarenheten och vardagssprket, vilket ocks innebr en kritik mot den logiska positivismens vetenskapsideal. Frgan om det vardagliga r ocks underteoretiserad i Zetterbergs logisk-positivistiska argu-mentation fr sociologins vetenskaplighet. Men i Zetterbergs skrift finns ingen p-pen misstro mot vardagserfarenheten p samma stt som hos flera av fretrdarna fr den rationalistiska brytningsteorin. Att konstruera sociologiska teorier handlar fr Zetterberg inte om att p ngot specifikt vetenskapligt stt abstrahera eller p annat stt radikalt bryta med det vardagliga reflexionssttet. Det handlar om en gradskillnad snarare n en artskillnad. vergngen frn kllornas sprk till den vetenskapliga fackterminologin beskriver Zetterberg som ett slags versttning. Han kan drfr mana sociologen att, vid teoriformuleringen, i strsta mjliga ut-strckning frbli vardagssprket troget. I sin skrift r det den naturvetenskapliga sidan hos sociologin den som syftar till att formulera vetenskapliga lagar som Zetterberg vill utveckla. Den humanve-tenskapliga och symboltolkande sidan ges inte samma utrymme. Det vore kanske frestande att drfr tolka Zetterberg som att han trots allt menar att sociologin frst och frmst r understlld naturvetenskapens metodologi. Detta skulle dock inte vara en rttvis lsning.Samtidigt som Zetterberg skrev sin bok om sociologins teorier och belgg hll han en rad anfranden om sociologins tillstnd i Skandinaven. Dessa anfranden ledde fram till en omtalad artikel i Sociologisk forskning som publicerades 1966 och som blev startskottet fr vad som kommit att kallas fr den svenska sociologins mjukdatadebatt (Gullberg 1972: 19ff). Zetterberg var allts vid detta tillflle en svensk sociolog som sedan flera r tillbaka varit verksam i usa. Nr han nu tog sig tillflle att kommentera den svenska sociologins utveckling menade han tvrt-emot vad man kanske hade kunnat frvnta sig att sociologin gjort sig alltfr en-sidigt beroende av just amerikansk sociologi. Den svenska sociologin hade inte ut-vecklat ngon srart och inte frmtt att ta till sig viktiga europeiska sociologiska tankestrmningar. Den positivistiska tradition som man beknde sig till, och som frmst utgick frn den amerikanske svenskttade sociologen George A. Lundbergs arbeten, var dessutom en begrnsad ytterlighetsriktning inom den amerikanska sociologin. Det vetenskapsideal som den svenska (och vriga skandinaviska) so-ciologin kommit att omfatta betonade frihet frn vrdeomdmen, begreppslig 49klarhet, skerstllande av data och formell framstllningsform. Zetterberg sam-manfattade denna instllning till den sociologiska forskningen som en strng positivistisk, operationalistisk variant som man kunde kalla fr hrddatasocio-logi (Zetterberg 1966: 4).11 Denna begrnsning till hrddata var nu till frfng fr den skandinaviska sociologins vidare utveckling och p den hr punkten skrdde Zetterberg inte orden:Nu kan man hvda att den nordiska sociologins rttrogenhet mot hrddata-ide-alen har gtt fr lngt och att somliga av dess diskussioner knnetecknas av en metodologisk puritanism, vilken pminner utomstende mera om moralismen i strnga religisa sekter n om konversationen i ett lrt seminarium. (Ibid.: 6).I sin till synes sekteristiska inriktning mot hrddata hade sociologerna vnt sig bort frn de mjuka data som framkommer ur introspektion, intuitiv historisk frstelse, litterra eller personliga belgg (ibid.: 4). Den positivistiska hmskon hindrade nu sociologerna frn att stlla viktiga frgor om den kunskapsteoretiska statusen p de data som erhlls genom att man frdjupar sig i ett socialt drama, vilket som helst, m det sedan vara sjlvbiografiskt, historiskt, sknlitterrt eller icke-litterrt (ibid.: 6). Zetterbergs, kanske inte s skarpt definierade, tskillnad mellan sociologins mjuka och hrda data tycks allts sammanfalla med hans uppdelning av mnets humanistiska och naturvetenskapliga rtter.12 11 I denna citerade passage associeras operationalism med positivism. Operationalismen uttrycker uppfattningen att de vetenskapliga termerna kan definieras operationellt, det vill sga med hnvisning till en testprocedur som anger kriteriet fr termens tillmpning. Idn om operationella definitioner hrstammar frn den amerikanske fysikern och Nobelpristagaren P. W. Bridgmans arbeten och en de ivrigaste fresprkarna fr att verfra denna typ av definitioner till sociologin var just George A. Lundberg. Fr Lundberg fr de operationella definitionerna den betydelsen fr sociologin att alla begrepp blir mjliga att kvantifiera p skalniv (Lundberg 1939: 45ff.). Trots att denna strvan efter kvantifiering r kongenial med den positivistiska vetenskapssynen har det frn det positivistiska lgret riktats kritik mot de operationella definitionernas otillrcklighet. Carl Hempel argumenterar till exempel fr att fysikens begrepp om elektroner inte kan ges ngon operationell definition, utan i stllet bara en teoretisk definition (Hempel 1966/1969: 105). I kapitel 3.1 har vi anledning att terkomma till de operationella definitionernas stllning i sociologin. 12 Zetterbergs uppdelning mellan mjukdata och hrddata skiljer sig frn Bertrand Russells ldre distinktion mellan hard data och soft data, som tog fasta p skerheten i kunskapen (Gullberg 1972: 37). 50Men om frstelsen av samhllet fordrar ett moment av symboltolkning, s fre faller det rimligt att anta att ocks den vardagliga reflektionen av samhllet frutstter detta tolkande moment. ven lekmannen mste ju frst de samhl-leliga rollerna, ritualerna och institutionerna. Zetterberg slr fast att sociologin innebr en tolkning av symboler, men han utvecklar inte p vilket stt denna her-meneutik skulle skilja sig frn mnniskors vardagliga frstelse av samhllet.SammanfattningDen logiska positivismen frefaller tvetydig i frgan om kontinuitet eller brott mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Frestllningen om ett idealt fysika-liskt sprk som skulle eliminera vardagssprkets tvetydigheter talar fr en brytning med vardagssprket. Kritiken mot metafysiken riktar sig ocks mot det okritiska accepterandet av invanda frestllningar och tycks drfr verlappa den ideologi-kritiska hllning som diskuteras i nstkommande kapitel om den rationalistiska brytningsteorin. P andra stt frefaller det rimligt att betrakta den logiska positivismen som ett slags kontinuitetsuppfattning. Neurath sg till exempel ingen anledning att diskri-minera mellan vardagens och vetenskapens stt att abstrahera. Skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskap var en gradskillnad snarare n en artskillnad, en skillnad i precision och exakthet. Fr Neurath var mlet att integrera vardagsspr-ket i ett fysikaliskt enhetssprk. P detta stt kan man ocks sga att han var kritisk till vetenskapliga begrepp som distanserade sig frn vardagssprket. Drfr var han till exempel ocks kritisk till spekulativa begrepp (ssom Webers idealtyper) som inte kunde ges ngon konkret empirisk anknytning. Nr vi avhandlingens inledning skilde mellan den rationalistiska brytnings-teorin och den vardagsorienterade kontinuitetsteorin konstaterades att brytnings-teorin misstrodde den vardagliga erfarenheten, medan kontinuitetsanhngarna i stllet satte sin tilltro till densamma. Den logiska positivismen stter sin tilltro till sinnesfrnimmelserna, men saknar det begrepp om levd erfarenhet som vi kommer att mta hos svl Alfred Schutz som de vardagsorienterade kontinuitets-anhngarna. Neuraths empiriska sociologi r en strng behaviorism. Zetterbergs betoning av mjukdata, introspektion och sociologins humanistiska rtter innebr p detta stt en avgrande avvikelse frn den positivistiska vetenskapsuppfattning-en. Zetterbergs betydligt uppmjukade positivism rymmer ocks en argumentation fr att lta den vetenskapliga framstllningen ta form med ett minimum av fack-termer och specialistjargong. 51Detta kapitel kommer att behandla tre olika exempel p det som hr kallas fr den rationalistiska brytningsteorin. I det frsta avsnittet diskuteras mile Durk-heims klassiska metodregler fr sociologin. De drp fljande tv avsnitten g-nas t Louis Althusser respektive Pierre Bourdieu. Althusser och Bourdieu har det gemensamt att de bda influerats av den franska historiska epistemologin och i synnerhet Gaston Bachelards teori om vetenskapen som en brytning med vardagserfarenheten.Bachelard, vars vetenskapsteori enkom behandlade naturvetenskaperna och matematiken, framhll att vetenskapen stadkom stndiga brytningar med det vardagliga tnkandet. Vetenskapens sprk innebr p s stt en permanent seman-tisk revolution och ett nytt sprk (Bachelard citerad i Broady 1991/2005: 252). I motsats till Durkheim och Bourdieu r Althusser inte ute efter att frsvara ett visst stt att bedriva sociologisk forskning, utan hans rende r snarare att frsvara Karl Marx som vetenskapsman. Presentationen av Althusser uppehller sig drfr vid Althussers frstelse av Marx och dennes kritik av den politiska ekonomin. Pierre Bourdieu, som inte bara var en oerhrt produktiv frfattare utan som ock-s kommit att ge upphov till en omfattande sekundrlitteratur, presenteras frmst utifrn den lrobok i sociologi som han tillsammans med tv kollegor frfattade i slutet av 1960-talet. Denna lrobok r inte den mest representativa skriften fr el-ler den bsta introduktionen till hans substantiella sociologi (den som frknippas begreppen flt, habitus och kapital), men det r hr som hans argumentation fr en brytningsteori r som skarpast. Efter teorigenomgngen sammanfattas de berringspunkter som finns mellan dessa tre franska frsk att utifrn en rationalistisk argumentation underbygga idn om en vetenskapens ndvndiga brytning med common sense och vardagssprk. KApItEL 2Den rationalistiska brytningsteorin522.1 mile Durkheim och sociologins metodreglerDurkheim rknas som en av sociologimnets grundlggare och ville i sin program-frklaring fr det nya mnets metodregler visa p sociologins stllning som en sjlvstndig vetenskap. Precis som alla andra stora tnkare har Durkheim gett upp-hov till en uppsj av sekundrlitteratur och divergerande tolkningar. Sociologer och antropologer har skt std hos Durkheim inom en rad omrden: kunskapsteori, re-ligionssociologi, kriminologi, utbildningssociologi, socialpsykologi etc. Uppslagen p etiketter att innehllsdeklarera hans sociologi med har varit mnga: struktura-lism, funktionalism, positivism, realism r ngra exempel (Lukes 1972: 2).1 I det hr kapitlet ska vi se p vilket stt som Durkheim kan sgas fretrda en rationalistisk brytningsteori i frgan om relationen mellan det vardagliga och det vetenskapliga. I en artikel frn 1897, som egentligen handlar om den italienske filo-sofen Antonio Labriolas version av den marxistiska historiematerialismen, skriver Durkheim:We believe it a fruitful idea that social life must be explained not by the con-ception of it formed by those who participate in it, but by the profound causes which escape their consciousness. (Durkheim 1897/1982: 171)Denna formulering fngar krnan i det som i denna avhandling kallas fr den ratio-nalistiska brytningsteorin. Deltagarnas egna begrepp r, enligt Durkheim, inte till-rckliga fr sociologins vetenskapliga ambitioner. Sociologins konstituering som vetenskap fordrar ocks tillkomsten av en egen vokabulr. Denna frestllning om en ndvndig brytning med vardagserfarenheten och vardagssprket r en viktig komponent i den metodologi som Durkheim vill grundlgga fr sociologin. Det r i sin programfrklaring Sociologins metodregler frn 1895 som Durkheim skarpast formulerar sin vetenskapsuppfattning. Sociologin var vid detta tillflle en gryende vetenskap som hade att teoretiskt motivera sitt berttigande och ringa in sitt forskningsomrde. Durkheim var inspirerad av Comtes scientistiska vrldsupp-fattning och optimistiska instllning till den nya sociologiska vetenskapen. Redan i inledningen till sin skrift slr Durkheim fast att han med sin sociologi vill lta den vetenskapliga rationalismen glla ocks det mnskliga beteendet (Durkheim 1895/1991: 6). Genom att fullt ut utstrcka det vetenskapliga tnkandet till det sociala omrdet, skulle sociologen stta sig i stnd att blottlgga konkreta sam-1 Det enda epitet som Durkheim sjlv ppet godtog som beskrivning fr sin teoretiska position var rationalist (Lukes 1972: 72).53hlleliga orsaksfrhllanden. Men trots att de vetenskapliga ambitionerna tycks verensstmma med de logiska positivisternas finns det markanta skillnader mel-lan Durkheims program fr den nyetablerade sociologin och Wienpositivismens vetenskapssyn.Den fljande diskussionen om Durkheims brytningsteori tar drfr avstamp i hans metodregler fr sociologin. Tv r efter publiceringen av denna skrift presen-terade Durkheim sin sedermera klassiska sjlvmordsstudie. Sjlvmordet (1897/1993) kan ses som en vetenskapsteoretisk prolog till och tillmpning av de tidigare for-mulerade metodreglerna, vilket gr detta arbete srskilt angelget i en behandling av Durkheims sociologi. I slutet av sitt liv sg Durkheim sin rationalistiska vetenskapstilltro hotad av den amerikanska pragmatismens utbredning. I en frelsningsserie gick han drfr till angrepp mot vad han uppfattade som ett transatlantiskt hot mot den franska rationalistiska traditionen. Durkheims kritik av pragmatismen r emellertid inget ensidigt polemiskt avstndstagande, utan ett resonerande frsk att bttre formu-lera sociologins vetenskapliga sanningsansprk. Den position som Durkheim intar i sin kritik mot pragmatismen r svrtydd och frefaller att ge utrymme fr olika tolkningar.2 Sociologins metodreglerI sin bok om sociologins metodregler r allts Durkheims rende att visa att socio-login r en sjlvstndig vetenskap. Detta innefattar, fr det frsta, en sjlvstndig-het gentemot filosofin. En sdan bodelning r ndvndig fr sociologin, men ocks till gagn fr filosofimnet. Sociologin hade sin upprinnelse i filosofin men mste gra sig fri frn de metafysiska stridsfrgorna (till exempel frgan om frihet kontra determinism), likavl som frn de politiska skdningarna. Fr det andra utnmner Durkheim sociologin till en objektiv vetenskap. Det r denna metodologiska fre-sats som leder honom till hans bermda beskrivning av sociologin som en veten-skap som studerar sociala fakta och hans uppfattning att dessa fakta i sin tur ska studeras ssom (sociala) ting. Fr det tredje bestr sociologin uteslutande av ett so-ciologiskt vetande. Detta innebr att sociologin r en vetenskap fr sig sjlv och att den inte kan reduceras till eller fras tillbaka p ngon av de andra vetenskaperna. Ett socialt faktum kan bara frklaras med hnvisning till ett annat socialt faktum och behver inte ska std i till exempel psykologin eller biologin. 2 I Dag sterbergs monografi om Durkheims samhllsteori resignerar frfattaren infr Durkheims motsgelsefulla argumentation mot pragmatismen och konstaterar uppgivet: Durkheims egen stndpunkt r emellertid s oklar fr mig att jag mste avst frn att terge den (sterberg 1983/1996: 216).54Om vi redan hr stannar upp fr att jmfra Durkheims utgngspunkter med de logiska positivisternas teoretiska antaganden, s ser vi bde betydelsefulla likheter och skillnader. Liksom de logiska positivisterna ville Durkheim frigra sociologin frn filosofin. Kravet p vetenskaplighet utmynnar ocks fr Durkheim i ett krav p objektiv kunskap. Fr honom r sociologin en vetenskap p samma stt som biologin och psykologin. Liksom de logiska positivisterna gr Durkheim drfr inte heller ngon tskillnad mellan samhllsvetenskapens och naturvetenskapens epistemolo-giska frutsttningar. Men om Otto Neurath satte sitt hopp till att sociologin skulle inordnas i en heltckande fysikalistisk enhetsvetenskap, argumenterar Durkheim i stllet fr sociologins sjlvstndighet som ett eget mne. Sociologins vetenskaplighet innebr fr Durkheim att den representerar ett hgre slags kunskap n den som mnniskor spontant har om sin tillvaro. Mn-niskor har naturligtvis alltid bildat sig uppfattningar om till exempel familjen, rtten och samhllet, helt enkelt drfr att denna reflexion varit en livsndvn-dighet (Durkheim 1995/1991: 31). Men den vardagliga frstelsen kan inte likstl-las med den vetenskapliga analysen av samhllet. Durkheim framhller ocks att samhllsvetenskapen inte grna kan handla om att erbjuda en enkel omskrivning av invanda frdomar, utan tvrtom mste ha samma ml som de andra vetenska-perna: att gra upptckter, och varje upptckt rubbar mer eller mindre vedertagna sikter (ibid.: 5). Fr att kunna leva upp till denna mlsttning fordras att socio-login, precis som vriga vetenskaper, troget hller fast vid en vetenskaplig metod och inte tillskriver det sunda frnuftet en auktoritet (ibid.). Detta sunda frnuft bedrar i sjlva verket den vetenskapliga frstelsen: Mnniskan kan inte leva mitt ibland tingen utan att gra sig frestllningar om dem och anpassa sig efter dessa. Eftersom de dels str oss nrmare och dels r mer lttfattliga (fr oss) n den verklighet, som de svarar mot, tenderar vi emellertid helt naturligt att lta vra frestllningar om verkligheten erstta verkligheten sjlv och t.o.m. lta dem bli freml fr vra spekulationer. [] Istllet fr att vetenskapligt underska verkligheten, gr vi endast en ideologisk analys. [] Det str klart att denna metod inte kan ge objektiva resultat. (Durkheim 1991: 29)Vetenskapen innebr allts en brytning med det ideologiska tnkandet.3 Det stt p 3 Orden ideologi och ideologisk hade i Marx och Engels arbeten beskrivits som falskt medvetande, men det r nog inte utifrn denna teoritradition som vi frst och frmst ska frst Durkheims anvndning av begreppen. Jan sterberg (1983/1996: 22f) antar i stllet att Durkheim syftar en fransk tradition av ideologer, representerad av bland andra Destutt de Tracy. Hr beskrevs ideologin som en vetenskap om mnniskans ider. 55vilket vi spontant och naturligt uppfattar verkligheten skiljer sig frn den veten-skapliga frstelsen av samma verklighet. Durkheim jmfr med den heliocentriska vrldsbild som hlls fr sann fre Kopernikus vetenskapliga revolution. Den helio-centriska vrldsbilden stmmer frvisso bttre verens med vra sinnesintryck, och det r genom den som vi alltjmt orienterar vr tillvaro, men den r trots allt en villfarelse (ibid.: 30). Skillnaden mellan vr frvetenskapliga frstelse av vrlden och det sociologiskt vetenskapliga r fr Durkheim jmfrbar med skillnaden mel-lan alkemi och kemi eller mellan astrologi och astronomi. Fr att sociologin ska kunna aspirera p att vara en vetenskap behvs en metodologi som skerstller att den vetenskapliga forskningsprocessen redan frn brjan gr sig fri frn frdomar och frutfattade meningar. Durkheim pminner i detta sammanhang om Descar-tes meditationer, dr tvivlet p allt var ett metodologiskt villkor fr ervring av vetenskaplig kunskap:Sociologen mste allts strngt avhlla sig frn att anvnda sdana frestllning-ar, som utvecklats ovetenskapligt och fr helt ovetenskapliga ndaml, bde nr han bestmmer sitt underskningsobjekt, och nr han gr sina demonstrationer. Han mste gra sig kvitt det sjlvklara men felaktiga betraktelsestt som folk i allmnhet har, och en gng fr alla skaka av sig det ok av empiriska kategorier, som han r van vid att de till slut ofta tyranniserar honom. Om han d och d blir tvungen att anvnda dem, br han tminstone vara medveten om hur litet de r vrda, s att han inte lter dem spela en strre roll n vad de frtjnar i lrobyggnaden. (Ibid.: 40)Denna brytning med det ovetenskapliga vardagstnkandet krver att sociologen intar en specifikt vetenskaplig instllning till det vetenskapliga objektet. Genom detta frhllningsstt blir vardagens objekt till vetenskapliga objekt. Det r i detta sammanhang som vi ska frst Durkheims sentens om att sociala fakta ska studeras som ting. Men hur kan brottslighet, sjlvmord och religiositet (fr att ta ngra av de sociala fenomen som Durkheim sjlv studerade) sgas vara ting? Religiositet har ju ingen volym och brottslighet saknar tyngd och utvar ingen gravitation. Det frefaller faktiskt som att det skulle vara vetenskapen som frvanskade analysen om det immateriella studeras som ngot materiellt.I frordet till andra utgvan av metodreglerna bemter Durkheim denna in-vndning och preciserar sitt pstende om det socialas tingslighet. Att sociala fakta Det ovan citerade textstycket fljs ocks av en mening dr Durkheim skiljer mellan den forskningsmetod som gr frn iderna till tingen (ideologisk) och den som gr frn tingen till iderna (vetenskaplig). 56ska behandlas som ting innebr inte att de ska uppfattas som materiella ting. Ett socialt faktum r ett ting av samma rang som de materiella tingen fastn p ett annat stt (ibid.: 9). Att ett socialt faktum metodologiskt br behandlas som ett ting betyder helt enkelt att vi br inta en vetenskaplig attityd till det och behandla det som ett forskningsobjekt: Att behandla fakta av ett visst slag som ting r allts inte detsamma som att placera dem i en viss kategori av verkligheten, utan istllet att inta en viss tanke-attityd i frhllande till dem. Det r detsamma som att underska dem med den frutsttningen att man inte har den minsta aning om vad de r och att deras karaktristiska egenskaper, liksom deras orsaker, inte kan uppfattas genom den noggrannaste introspektion. (Ibid.)Behandlingen av sociala fakta som ting r ett moment i ett metodologiskt frbe-redelsearbete att inta en viss tankeattityd till det sociala fr att p s stt mjliggra en vetenskap om det sociala. Det r allts den vetenskapliga metoden som konstituerar sociala fakta ssom ting. Durkheims argument r ocks avsett att underbygga sociologins sjlvstndighet. Han vill frklara att det sociala har en egen realitet och att det inte kan reduceras till psykologins studieobjekt. I sammanhanget r det vrt att pminna om Durkheims knda slutsatser om att ett socialt faktum existerar oberoende av vrt medvetande och har en yttre tving-ande makt ver oss. Men trots att dessa sociala institutioner4 pverkar oss, och dr-med ocks vrt stt att tnka om dem, s kan de inte vetenskapligt frsts intros-pektivt. Drfr mste de studeras som objektiva realiteter, som yttre krafter som ting. Metodreglerna handlar drfr om att konstruera objektet fr den sociologiska forskningen. Durkheim menar att detta vetenskapliga arbete mste brja med en grunddefinition:Sociologens frsta tgrd br sledes vara att definiera de ting han behandlar, s att svl han sjlv som andra vet vad det r frgan om. Det r det frmsta och mest ofrnkomliga villkoret fr all bevisfring och all verifiering; en teori kan i sjlva verket bara kontrolleras om man kan knna igen de fakta, som den skall redogra fr. Eftersom det r genom en sdan grunddefinition som sjlva det vetenskapliga underskningsobjektet upprttas, beror det vidare p definitions-sttet om detta r ett ting eller ej. (Ibid.: 42)4 I Sociologins metodregler definierar Durkheim rent av sociologin som vetenskapen om institutionerna, deras uppkomst och funktioner (Durkheim 1895/1978: 17). 57Durkheim betonar att det vetenskapliga arbetet p detta definitionsstadium bara utgr forskningens inledningsskede, och eftersom fakta inte hunnit bearbetats finns det anledning att iaktta viss frsiktighet. Vi kan p detta stadium enbart ut-tala oss om tingets ytliga egenskaper, trots att de djupare sett alldeles skert r mer vsentliga och har ett hgre frklaringsvrde: Eftersom den just faststllda definitionen skall gras p ett inledande stadium, kan den inte syfta till att uttrycka verklighetens vsen; den skall enbart hjlpa oss att lyckas drmed p ett senare stadium. (Ibid.: 46)Durkheim pongterar ocks att en teori inte kan formuleras frrn det veten-skapliga arbetet fortskridit tillrckligt (ibid.: 36). Enligt Durkheim r mnga so-ciologer rdda fr att gra en alltfr strng definition av det sociala faktum som ska studeras, just av den anledningen att det handlar om att definiera begrepp som ocks ingr i vrt vardagliga tal och att en strng definition drfr kan f-refalla ondig. Men denna ovilja till precisering leder ofta till ondiga frveck-lingar. Som exempel ger han bland annat begreppet monogama frbund, som kan syfta svl rttsligt giltiga som informella monogama ktenskap. Begreppet demokrati r ett annat sdant begrepp, dr det inte alltid r uppenbart om det r den atenska stadsstatens demokratiska styre eller den moderna demokratin som avses (ibid.: 44). Definitionen br enligt Durkheim konstrueras p s stt att man formulerar ett yttre kriterium som r gemensamt fr de fenomen som inkluderas i definitionen. Ett alternativ, som Durkheim varnar fr, r att medvetet gra en smal definition, dr man vljer ut vissa fenomen, en sorts elit, och betraktar dem som om det en-dast vore de, som hade rtt till dessa egenskaper (ibid.). Problemet r att en sdan tidig avgrnsning av underskningen innebr en idealisering byggd p frutfattade meningar och ovetenskapliga antaganden. Att mrka r att Durkheims sociolo-giska metod tar sin brjan i definitionen, men att den egentliga begreppskonstruk-tionen sker i ett senare skede av forskningsprocessen. Utifrn Durkheims studie av sjlvmord kan vi bttre frst hur han tnker sig att denna forskningsprocess br frlpa. tillmpning av metodreglerna: sjlvmordsstudienI Sjlvmordet (1897/1993) inleder Durkheim sitt arbete med att formulera en grund-definition av sjlvmord. terigen pongterar han vikten av att distansera sig frn vardagssprkets vaga anvndning av uttrycket:58Eftersom ordet sjlvmord stndigt terkommer i dagligt tal, kan man tro att dess innebrd r allmnt knd, och att en definition vore verfldig. Men talsprkets ord, och de begrepp de uttrycker, r alltid mycket nyansrika, och den veten-skapsman som anvnder dem i vedertagen mening utan ytterligare definition skulle riskera att bli allvarligt missfrstdd. (Durkheim 1897/1993: 18)Gentemot vardagssprkets nyansrikedom reser Durkheim sledes ett krav p enty-dig vetenskaplig bestmning och resonerar sig slutligen fram till fljande grund-definition:[T]ermen sjlvmord anvnds om alla ddsfall, som direkt eller indirekt r resultatet av en positiv eller negativ handling, utfrd av den avlidne, och vilken han vet kommer att medfra detta resultat. (Ibid.: 22, Durkheims emfas.) Durkheim betonar att hans definition p flera punkter strider mot vad som i var-dagligt tal brukar betraktas som ett sjlvmord. Den vetenskapliga sjlvmordsdefi-nitionen innefattar till exempel sdana ddsfall dr personen avlidit p grund av underltelse att handla, ssom vid sjlvsvlt eller frsummelse att inta livsndvn-dig medicin. ven en fanatisk bildstormare som gr sig skyldig till hgfrrderi och som drmed drar sig ett ddsstraff har enligt Durkheim begtt sjlvmord. Vi br observera att Durkheim, trogen sina egna metodregler, p detta stadium av underskningen avhllit sig frn att presentera ngon teori. Definitionen kan tyckas styltig och formalistisk i sina formuleringar, men den r teoretiskt neutral. Durkheim tar till exempel i sin sjlvmordsdefinition inte stllning till sin samtids vanliga frestllning om att sjlvmord korrelerar med psykisk sjukdom. Det Durkheim skriver om definitioner tycks i frstone inte skilja sig frn den Lockeska frestllningen om abstraktioner. Olika individuella fall av hndelser dr mnniskor medvetet frorsakar sin egen dd inordnas under en allmn kategori. Sjlvmordsdefinitionen tycks s fungera som en etikett fr en mngfald av indivi-duella ddsfall. Men det finns viktiga skillnader mellan Durkheims stndpunkt och en sdan empirism. Durkheim gr en pong av att den vetenskapliga definitionen skiljer sig frn den vardagliga frstelsen. Att mnniskor i allmnhet har en id om vad som knnetecknar ett sjlvmord fr fr honom inte innebra att vetenskapen tillgnar sig, och gr sig beroende av, denna anvndning. I stllet r definitionen ett moment av brytningen med vardagssprket. Definitionen konstrueras i ett veten-skapligt syfte enligt vetenskapliga metodregler. Durkheim har redan frn brjan angett att hans fresats r att gra en so-ciologisk studie av sjlvmord, vilket fr honom betyder att han vill frklara de utompersonliga och kollektiva krafter som p olika stt pverkar sjlvmordstalen 59i olika typer av samhllen. Nr definitionen vl r formulerad vergr Durkheim till att presentera befintlig statistik ver sjlvmordsfrekvensen fr olika lnder och regioner, vilket till slut leder honom till en ny bestmning av fyra olika typer av sjlvmord.5 P s stt fortskrider forskningsprocessen frn grunddefinitionen till de konstruerade begreppen. Denna begreppskonstruktion r frvisso frankrad i den empiriska verkligheten sdan den visar sig i offentlig sjlvmordsstatistik men den innebr frst och frmst ett teoretiskt arbete. Durkheim vill studera sjlvmord p en samhllelig niv och detta krver en dis-tansering frn de enskilda sjlvmordens specifika egenart. Han reflekterar frvisso ver mjligheten att klassificera sjlvmord just utifrn dessa olika egenskaper som utmrker dem, till exempel utifrn angivna motiv eller konkreta tillvgagngsstt, men avvisar snabbt idn:Fr att en sdan metod skall lyckas krvs noggranna beskrivningar av mnga in-dividuella fall. Man mste knna till individens psykiska tillstnd i det gonblick han fattade sitt beslut om sjlvmord, p vilket stt han frskte fullflja det, hur han slutgiltigt utfrde handlingen, om han var upphetsad eller nedslagen, lugn eller nervs, ngslig eller irriterad, etc. (Ibid.: 92)Man skulle kunna tnka sig en studie av sjlvmord, som gick igenom lkarjourna-ler eller den ddes efterlmnade brev och dagbcker. Men Durkheim menar att vi oftast har alltfr tunt med sdant material och att det r vanskligt att stta sin lit till den avlidnes introspektiva redogrelser fr det egna knslolivet. I stllet freslr han en underskning som studerar samhllets totala sjlvmordstal och som sker orsakerna till fluktuationen hos dessa p en samhllelig niv:Vilka sjlvmordsfall som r av sociologisk karaktr, kan vi aldrig f kunskap om enbart genom beskrivningar av enstaka fall. Om man vill veta ngot om beting-elserna fr sjlvmord som ett kollektivt fenomen, mste man ocks frn br-jan studera fenomenet i kollektiv form, d.v.s. genom statistiska data. Samhllets sjlvmordstal mste bli fremlet fr analysen; man mste brja med helheten fr att sedan underska delarna. (Ibid.: 94)5 Hr br man anmrka att det finns ett glapp i Durkheims metodologiska tillvgagngsstt. Han kommenterar nmligen inte huruvida de olika lnderna frt statistik ver sjlvmordstalen och i vilken utstrckning som de olika lndernas stt att fra rkenskap ver sjlvmord verensstmmer med Durkheims egen vetenskapliga grunddefinition av sjlvmord. Fr liknande kommentar, se till exempel Pope (1976) och Gilje & Grimen (1992/1995).60Det r denna teoretiska ansats som leder fram till en kategorisering av fyra olika typer av sjlvmord: egoistiska, altruistiska, anomiska och fatalistiska. Durkheim kallar sjlv denna kategorisering fr etiologisk, eftersom den svarar p frgan om sjlvmordets sociala orsaker. Inom medicinen r etiologin lran om ett sjukdoms-tillstnds underliggande orsaker och Durkheim verfr nu denna ambition om att faststlla orsakssamband till samhllsvetenskapen. Det egoistiska sjlvmordet r fr-orsakat av en alltfr lngt driven individualism. Det altruistiska sjlvmordet fljer i stllet av en alltfr omfattande samhllelig konformism. Det anomiska sjlvmordet r orsakat av en upplsning av samhlleliga regler och normer. Slutligen r det fa-talistiska sjlvmordet frorsakat av en underkastelse under alltfr strnga krav och regler och begs av individer vars framtid r helt utstakad inom snva grnser, och vars knslor frkvvs av tvngsdisciplin (ibid.: 242).I motsats till grunddefinitionen av fenomenet sjlvmord, bestr Durkheims senare kategorisering av teoretiska begrepp. Forskningsprocessen leder bort frn det vardagliga sprkbruket, och via grunddefinitionen vidare till de teoretiska be-greppen. Vid formuleringen av den ursprungliga sjlvmordsdefinitionen betonade Durkheim vikten av att den var fri frn teoretiska antaganden. Uppdelningen mel-lan egoistiska, altruistiska och anomiska sjlvmord r dremot endast begriplig mot bakgrund av en teori om hur graden av social konformism och samhllelig regle-ring pverkar sjlvmordsfrekvensen. Formuleringen av grunddefinitionen liknade empirismens frstelse av ab-straktionen i det att definitionen fungerade som en allmn term fr en mngfald av individuella ddsfall. Hr skulle det vara meningsfullt att infr ett ddsfall stlla sig frgan om det tcks av definitionen fr sjlvmord. De teoretiska begreppen (egoistiska, altruistiska, anomiska och fatalistiska sjlvmord) har inte samma eti-ketterande funktion.Fr att skdliggra detta kan vi tnka p den vsttyske raf-fngen Holger Meins, som den 9 november 1974 avled i fngelse efter en politisk hungerstrejk. Meins sjlv hade i ett brev frklarat fr eftervrlden: Fr det fall att jag i hkte passerar frn livet till dden var det mord. Likgiltigt vad svinen kommer att p-st (Meins citerad i Aust 1986/1990: 216). Trots den avlidnes personliga frskran tycks det som om detta ddsfall tcks av Durkheims vetenskapliga sjlvmords-definition. Meins visste om att han var dende av svlt och beslutet att avst frn att ta var hans eget. Men om vi utifrn Durkheims begreppsliga kategorisering av olika typer av sjlvmord i stllet skulle frga oss vilken sorts sjlvmord som Meins dd svarar mot blir det mer komplicerat. Det kanske skulle tyckas naturligt att betrakta Meins dd som ett exempel p ett altruistiskt sjlvmord, frorsakat av hans egen underkastelse under raf-fngarnas kollektiva politiska kamp mot den vsttyska fngvrden och rttsapparaten. Kanske skulle ngon argumentera fr att 61Meins dd i stllet r att betrakta som ett egoistiskt sjlvmord, d hans sjlvsvlt mste frsts mot bakgrund av hans val att leva sitt liv utanfr det han sjlv be-traktade som samhllets imperialistiska lagar. Ytterligare en mjlighet skulle vara att frska leda i bevis att Meins svltdd frorsakades av en samhllelig anomi i det delade Tyskland, vilken kom till uttryck i uppkomsten av en stadsgerilla och de undantagslagar som samhllet bemtte den med. Slutligen vore det naturligtvis mjligt att argumentera fr att Meins isolerade och hrt vervakade fngelsetill-varo uppfyller de villkor som krvs fr att vi ska kunna tala om ett fatalistiskt sjlv-mord. Vilken vore d den riktiga beskrivningen av Meins sjlvmord? Durkheims pong r att frgan r felformulerad frn brjan. Hans teori och begrepp r gnade att besvara frgan hur varje enskilt sjlvmord (till exempel Holger Meins) ska ka-tegoriseras. De metodregler som han vljer fr sin sociologi leder bort frn det individuella till det sociala:Metodens svaghet ligger naturligtvis i att man frutstter att det finns olika ty-per av sjlvmord, utan att man kan identifiera dessa. Frekomsten av olika typer av sjlvmord och ven sjlva antalet kan bevisas, men inte de speciella egenska-perna hos var och en. [] Vad vi studerar, r ju samhllets sjlvmordstal. Det som intresserar oss r fljaktligen de faktorer som bidrar till dess uppkomst, och som pverkar dess variationer. Det r dock inte skert att alla individuella sjlvmords-fall har dessa egenskaper. (Durkheim 1897/1993: 93f) Durkheims begrepp r inte tnkta som etiketter fr individuella empiriska feno-men. Nr han i sina metodregler konstaterade att grunddefinitionen inte kunde uttrycka verklighetens vsen, utan endast tog fasta p fenomenets ytliga egen-skaper, s ppekade han samtidigt att utredningen senare skulle leda fram till dessa essentiella egenskaper. Kategoriseringen av de olika sjlvmordstyperna uppfyller dessa krav. De fyra sjlvmordstyperna r ndvndiga begrepp i den etiologiska ambitionen att frklara ett kausalsammanhang. Begreppet egoistiskt sjlvmord blottlgger de sociala orsakerna till sjlvmord (den lngt drivna samhlleliga indi-vidualismen). Det r ett konstruerat begrepp vars styrka inte ligger i att det svarar mot ngot individuellt, utan att det p en samhllelig niv frklarar det som inte omedelbart framtrder. Hr mrker vi hur Durkheim radikalt skiljer sig frn den logiska positivismens empiristiska syn p de vetenskapliga begreppen, enligt vilken varje vetenskaplig utsaga och varje vetenskapligt begrepp kan frbindas med ett empiriskt givet och observerbart sakfrhllande. Durkheims rationalism visar sig i hans tilltro till mjligheten att med frnuf-tets och vetenskapens hjlp blottlgga dolda orsakssamband. Fr att detta ska vara mjligt krvs en brytning med de invanda frestllningar som dominerar vrt var-62dagstnkande. Den vetenskapliga teorin fordrar att nya begrepp konstrueras i syfte att frklara de dolda orsakssambanden.Fr Durkheim r de fyra olika typerna av sjlvmord resultatet av ett vetenskap-ligt arbete troget sociologins metodregler. Dessa regler inbegriper att forskaren dis-tanserar sig frn mnniskors frestllningar om sjlvmordets orsaker och till och med frn de personliga motiven till de suicidala handlingarna. Det han vill uttala sig om r sjlvmordens samhlleliga orsaker. Men i sin sammanfattning av de tre viktigaste sjlvmordstyperna skriver han: Det egoistiska sjlvmordet intrffar, nr individen inte lngre kan finna ngra skl till att fortstta leva, d.v.s nr han inte lngre har ngra anknytningspunkter kvar; det altruistiska sjlvmordet intrffar, nr individen anser, att grundvalarna fr att existera ligger utanfr och bortom sjlva livet; det anomiska sjlvmordet intrffar, nr individen saknar regler fr sitt beteende och upplever detta som en plga. (Ibid.: 220)Durkheim ville avgrnsa sin sociologiska sjlvmordsstudie frn en psykologisk frstelse av samma fenomen, men denna sammanfattning visar p ngot annat. Hr handlar besluten om sjlvmorden om vad individerna anser och upplever. Men Durkheim har inte ngon metod fr introspektion, utan i stllet en metod fr kausalitet hrledd ur statistiska korrelationer. Hans metodologi postulerar att man vid forskningsprocessens brjan ska bortse frn mnniskors allmnna frstelse, upplevelser och motiv. Men nr han sjlv sammanfattar sin teori om sjlvmordets orsaker s framstr den som en teori om handlingsmotiv. Det frefaller som om den vetenskapliga brytningen, och drmed ocks konstruktionen av sociala fakta som ting, r ett pbud alltfr strngt fr till och med Durkheim sjlv. Den rationalistiska brytningsteori som Durkheim gr sig till fretrdare fr innebr en distansering frn mnniskors egna upplevelser av vardagen. Durkheim sker en vetenskaplig metod som bortser frn mnniskors egna frestllningar och som i stllet sker efter vetenskapliga frklaringar p en samhllelig niv. P detta stt grs det sociala till ett ting, ett objekt fr vetenskaplig kunskap. Men Durk-heim slutar sin underskning med att ange psykologiska motiv fr sjlvmord. Det finns med andra ord ngot motsgelsefullt i Durkheims strnga scientistiska pro-gramfrklaring fr sociologin. Dessa motsgelser kommer ocks till uttryck i hans kritik av den amerikanska pragmatismen.63Kritiken av pragmatismen Trots sitt ppekande att sociologin mste vara sjlvstndig i frhllande till filosofin kom allts Durkheim i slutet av sitt liv att srskilt intressera sig fr den amerikan-ska pragmatismen. Denna filosofiska rrelse hade gjort vissa insteg i den franska filosofiska debatten och vid rsskiftet 191314 hll Durkheim en frelsningsserie dr han introducerade och kritiserade pragmatismen. I centrum fr diskussionen hamnade det som Durkheim kallade fr pragmatismens uppmjukande av san-ningsbegreppet.6 I sin frsta frelsning frklarade Durkheim vikten av att hans franska samtid tog sig an pragmatismens rn. Fr det frsta hade det ett allmnt vrde att studera pragmatismen eftersom den var en rrelse som var i bttre position n ngon an-nan att synliggra vad som fattades i rationalismen. Pragmatismen gjorde det allts mjligt att reformera rationalismen. Fr det andra menade sig Durkheim tala i den franska nationens intresse. Den franska kulturen var ett arv frn Descartes och pragmatismens irrationalism hotade det franska tnkandet.7 Fr det tredje var det av stort filosofiskt intresse att frsvara rationalismen mot dess nya kritiker efter-som pragmatismen innebar ett ifrgasttande av hela den kunskapsskande filo-sofin, svl den rationalistiska som den empiristiska (Durkheim 191314/1983: 1). Durkheims rende var allts att rdda det vetenskapliga sanningsansprket frn pragmatistisk uppmjukning. Redan i inledningen av sin frelsningsserie annonserade Durkheim att han skulle frsvara det rationalistiska sanningsbegreppet med svl kunskapsteoretiska som funktionalistiska argument. Rationalismens sanningsbegrepp var vrt att fr-svara utifrn filosofiska utgngspunkter, men ocks drfr att det var denna tilltro till frnuft och vetenskap som hll det franska samhllet samman. Frelsningarna aktualiserar p detta stt tv teman som var viktiga fr Durkheims intellektuella grning: vetenskaplig sanning och social sammanhllning. I sin kritik av pragma-tismen igenknner vi ocks Durkheims kritik av psykologisk reduktionism. 6 Nr Durkheim talade om pragmatismen avsg han den filosofi som kommit till uttryck i Ferdinand Schillers, John Deweys och framfr allt William James arbeten. Han rknade allts inte Charles S. Peirce som pragmatist eftersom denne hll fast vid ett starkare sanningsbegrepp. Noteras br att ven Peirce sjlv s smningom kom att ta avstnd frn de populariserade varianterna av pragmatismen. I stllet valde han att kalla sin filosofi fr pragmaticism, en beteckning med den frdelen att den var s ful att den gr sker fr kidnappare (Pearce 1905/1990: 120). 7 I eftervrldens gon gr det inte lta bli att notera ironin i att Durkheims varnade fr den amerikanska filosofins hot mot den franska nationen bara ett drygt halvr innan Tyskland frklarade krig med Frankrike. 64Durkheims tv fronter i pragmatismkritikenI avhandlingens inledning berrdes William James pragmatism. James ville gra upp med uppfattningen om ett allenardande vetenskapligt eller filosofiskt san-ningsbegrepp till frmn fr en pluralistisk uppfattning om flera olika sanningar. Vetenskapen och det sunda frnuftet svarade mot olika praktiska behov och be-hvde drfr inte konkurrera med varandra:8[Sanning] betyder inget annat n att frestllningar (som sjlva bara r delar av vr erfarenhet) r sanna i precis den utstrckning de hjlper oss att upprtta ett till-fredsstllande frhllande till andra delar av vr erfarenhet [] (James 1907/2003: 48, James emfas.)James position, dr frsanthllanden motiveras med hnsyn till en individuell till-fredsstllelse, innebr bde en uppmjukning och en psykologisering av sannings-begreppet. Durkheim kritiserar denna uppfattning fr att leda fram till en logisk utilitarism (Durkheim 191314/1983: 78). Med detta argument angriper Durkheim pragmatismen frn tv olika fronter. En logisk utilitarism innebr, fr det frsta, en uppmjukning av det rationalistiska sanningsbegreppet. Denna strid fr rationalismen skulle vi kunna kalla fr Durk-heims filosofiska front. Durkheim vill argumentera fr att vetenskapliga sanningar r av ett annat slag n till exempel religionens myter eller vra vardagliga uppfatt-ningar om samhllet, just i kraft av att de framstller verkligheten som den r. Vi lter Durkheim sjlv uttrycka vilken uppfattning om samhllsvetenskapens san-ningsansprk som han tar p sig att frsvara:The social sciences, in particular, express what society is in itself, and not what it is subjectively to the person thinking about it. (Ibid.: 88)Citatet ovan r brutet just innan Durkheim gr ett viktigt tillgg till sin beskriv-ning av samhllsvetenskapens kapacitet. Men vi ser att Durkheim, i sitt frsvar fr vetenskapen, ansluter sig till ett slags korrespondensteori om sanning. De veten-skapliga utsagorna r sanna drfr att de verensstmmer med verkligheten. De frmr att framstlla verkligheten som den r.8 Hr br framhllas att nr James i sina frelsningar ger exempel p vetenskapliga sanningar, syftar han alltid naturvetenskapens forskningsresultat. I detta sammanhang, dr det handlar om att stlla pragmatismen i relation till Durkheims sociologi, spelar detta dock mindre roll eftersom Durkheim tagit p sig att visa att sociologin r en vetenskap med samma kunskapsansprk som naturvetenskapen. 65Den andra bataljen handlar om att frsvara sociologin som vetenskaplig disci-plin. En logisk utilitarism innebr att det r just den individuella knsloupplevelsen som r avgrande. Mot denna individualisering och psykologisering av sanningsbe-greppet stller Durkheim sitt eget sociologiska program. Vetenskapens sanningar liksom mytologiska sanningar r ocks kollektiva representationer. Vi kan nu fullflja det tidigare brutna citatet:The social sciences, in particular, express what the society is in itself, and not what it is subjectively to the person thinking about it. Nevertheless, scientific representations are also collective representations. (Ibid.) Durkheim tar allts inte bara p sig att leda i bevis att sociologin, gentemot pragmatismens uppmjukande av det vetenskapliga sanningsbegreppet, frmr att uttrycka samhllet som det r; han vill ocks vertyga oss om att sociologin, gentemot pragmatismens psykologisering av sanningsbegreppet, r en kollektiv representation. Det senare ledet i argumentationen skulle vi kunna kalla fr Durk-heims sociologiska front. Men Durkheim menar trots allt att det finns en parallell mellan pragmatismen och sociologin. Sociologin och pragmatismen r samma andas barn och bda tanke-traditionerna visar upp en knsla fr liv och handling (ibid.: 1). Svl pragmatis-men som Durkheims sociologi uppmrksammar sanningens historicitet, det vill sga att sanningar ocks r mnskliga produkter och drmed underkastade histo-riska omstndigheter. Med referens till sin egen uppfattning om sociologins arbets-stt konstaterar Durkheim att ven om sanningen r ett socialt ting, s r den p samma gng ocks ett mnskligt sdant (ibid.: 97). Men drmed blir ocks svl sanningen som frnuftet ngot historiskt frnderligt: [I]f truth is human, it too is a human product. Sociology applies the same con-ception to reason. All that constitutes reason, its principles and categories, has been made in the course of history. (Ibid.: 67)Den sociologiska front som Durkheim ppnar mot pragmatismen innebr allts en upprepning av avgrnsningen mellan psykologi och sociologi. Sociologin har ocks karaktren av kollektiv representation. Samtidigt krver Durkheims filoso-fiska argumentation fr det vetenskapliga sanningsbegreppet att han ocks frmr att gra skillnad mellan myt och vetenskap. Frgan om religionens sanningar hade Durkheim redan avhandlat p annan plats. I Les formes lmentaires de la vie religieuse (Det religisa livets elementra former) (Durkheim 1912/1995) hade han studerat religionens sociala karaktr. 66Med std i antropologiska studier av den australiska ursprungsbefolkningens tote-mism skte han myternas och riternas sociala karaktr, det vill sga deras samhlls-integrerande funktion. Att religionen var att betrakta som myter och ritualer, och inte som sanna beskrivningar av verkligheten, innebar inte att religisa vrlds-skdningar saknade vrde. Myterna hade en social realitet i deras funktion som socialt integrerande kollektiva representationer. Precis som myterna och de religisa riterna har en socialt integrerande funk-tion, s har vetenskapens sanningar blivit en vrldsskdning som garanterar sam-hllets sammanhllning. P ett socialt plan verkar gemensamma frestllningar som demokrati, utveckling och klasskamp p ett stt som r likvrdigt med det mytologiska tnkandet (ibid.: 91). Vetenskapen, och s ven sociologin, fungerar allts i detta avseende p samma stt som ldre tiders myter. Men fr att frsvara vetenskapens sanningar gentemot myterna presenterar Durkheim en teori om hur den sociala integrationen genom myter respektive vetenskap skiljer sig t. Veten-skapens sanningar r en kollektiv representation som mjliggr en annan form av social sammanhllning n vad myterna frmr gra. ven om Durkheim inte sjlv gr ngot nummer av det s faller detta argument tillbaka p den centrala distink-tion mellan mekanisk och organisk sammanhllning, som han hade presenterat i De la division du travail social (Den samhlleliga arbetsdelningen) (Durkheim 1895/1997). Durkheim beskrev dr den frmoderna sociala integrationsprocessen som mekanisk, vilket betydde att den frutsatte en likhet. Det moderna samhllets individualiseringsprocess innebar i stllet en mjlighet till en organisk sammanhll-ning, dr individer och kollektiv integrerades med varandra utifrn en princip om olikhet (p samma stt som kroppens olika organ har skilda och specifika funktio-ner och i kraft av dessa ocks r sammankopplade med varandra). Nr Durkheim i sina pragmatismfrelsningar ska utrna skillnaden mellan de kollektiva represen-tationerna myt och vetenskap r det till denna distinktion om social samman-hllning som han indirekt anknyter: Scientific ideas have all the characteristics necessary to become collective re-presentations. Scientific truth helps to strengthen social consciousness, as does mythological thought, through by different means. One might ask how indivi-dual minds can communicate. In two possible ways: either by uniting to form a single collective mind, or by communicating in one object which is the same for all, with each however retaining his own personality; like Leibnitz monads, each expressing the entirety of the universe while keeping its individuality. The first way is that of mythological thought, the second that of scientific thought. (Ibid.: 88)67Tron p myter innebr underkastelse under ett kollektivt och konformt tnkande. Det vetenskapliga tnkandet erbjuder i stllet en integration dr varje individ tar del i det gemensamma, men nd bibehller sin individualitet. Durkheim pmin-ner hr om Sokrates dialektiska metod. Deltagarna i dialogen tillts prva sina egna argument, men samtalet leder ocks fram mot en punkt dr alla inblandade blir verens. De Leibnizska monader, som Durkheim jmfr med, r en metafysisk benmning p de substanser som alla har en absolut individualitet, men som alla ocks r en del av det universella (Gud).9 Durkheim sammankopplar p detta stt ocks det vetenskapliga sanningsbegreppet med framvxten av en modern civilisa-tion (ibid.: 92). Vetenskapen erbjuder en ny form av kollektiv representation som inte krver mytologins likriktning.10 Durkheim inledde sina frelsningar med att frklara att det sanningsbegrepp som pragmatismen utmanade var ndvndigt att frsvara i svl filosofins som den franska nationens intresse. Sannolikt menade Durkheim att den tredje republikens sammanhllning med bibehllen individualitet (den organiska solidariteten) fr-utsatte en frtrstan p vetenskap och sanning. Pragmatismen skulle, med Durk-heims egen begreppsapparat, leda till uppmjukning av sanningsbegreppet och dr-med i frlngningen till ett anomiskt tillstnd. Samtidigt slog Durkheim redan i sin frsta frelsning an en ton av rationalistisk sjlvrannsakan. Pragmatismen fran-ledde ett rationalistiskt nytnkande. P de sista sidorna i frelsningsmanuskriptet tervnder han till denna sjlvprvning: Rationalists were accused of seeing truth as a sort of luxury of reality, something given, achieved, created simply to be contemplated. But that contemplation, it was also said, is a sterile, selfish intellectuals joy, of no use from the human poin-ting view. The expression of reality, however, does have a truly useful function, for it is what makes societies, although it could equally well be said that it also derives from them. (Ibid.: 97) Hr beskriver allts Durkheim rationalisten som ett slags sanningsskande hedo-nistisk utilitarist, som flyr vrlden fr en kontemplativ intellektuell njutning. Fr 9 Det r mjligen lite mrkvrdigt att Durkheim tar upp Leibniz metafysik nr det gller frgan om hur olika delar kan kommunicera med varandra. I Leibniz monadologi frutsattes att monaderna inte kunde pverka eller pverkas av varandra.10 Detta argument hos Durkheim ligger vl i linje med Jrgen Habermas tolkning av Durkheim (och G. H. Mead) som en sociolog som markerar ett paradigmskifte frn ndamlsenlig till kommunikativ verksamhet (Habermas 1981/1987). Habermas hnvisar dock aldrig till Durkheims pragmatismfrelsningar. 68Durkheim frmr sanningen att uttrycka verkligheten som den r, men den har ocks en praktisk funktion. Durkheim tycks allts vilja komplettera det rationalistiska och korrespondens-teoretiska sanningsbegreppet med en kunskapssociologi om kollektiva represen-tationer. Men mer bestickande r att han frefaller att ta ett steg till och frska underbygga det vetenskapliga sanningsbegreppet med sociologiska argument om att vetenskapens sanningar erbjuder en ny form av social sammanhllning. Precis som Steven Lukes har ppekat s blandar Durkheim hr helt enkelt samman sina egna argument:It is clear that in all this Durkheim was really maintaining two different theses which he failed to separate from one another because he did not distinguish between the truth of a belief as true. The first was the important philosophical thesis that there is a non-context-dependent or a non-culture-dependent sense of true (as correspondence to reality), such that, for example, primitive magical beliefs could be called false, mythological ideas could be characterized as false in relation to things, scientific truths could be said express the world as it is, and the Pragmatist claim that the truth is essentially variable could be denied. [] Durkheims second thesis, which he confused with the first, was a sociolo-gical one concerning beliefs (that is, propositions accepted as true) in different contexts and societies. (Lukes 1972: 495)Durkheims tvfrontsstrid mot pragmatismen leder p detta stt in i en motsgel-sefull position. P den sociologiska fronten relativiseras sanningsbegreppet genom att sanningen studeras som en kollektiv frestllning som r historiskt frnderlig. Samtidigt vill Durkheim gentemot pragmatismens psykologistiska relativism ta strid fr rationalismen. Durkheim avslutar sin frelsningsserie med att samman-fatta sin kritik mot pragmatismen:We have seen that pragmatism, that logical utilitarianism, cannot offer an ade-quate explanation of authority of truth, an authority which is easy to conceive of, however, if one sees a social aspect of truth. That is why truth is a norm for thought in the same way that the moral ideal is a norm for conduct. (Durkheim 191617/1983: 98)Sociologen Henrik Lundberg konstaterar att Durkheim med dessa avslutande me-ningar fr fram ngot som tminstone liknar en filosofisk sanningsdefinition (Lundberg 2007: 43). Sanningen r normativt tvingande p samma stt som mora-len. Om detta liknar en filosofisk tankegng s r den kantiansk.69Kant ville i upplysningens anda frvissa sig om mnniskans frmga till san-ning.11 I sin moralfilosofi talade han samtidigt om en inre morallag som vi fr-nuftsmssigt r i stnd att fatta som ett tvingande imperativ: Handla p sdant stt att din viljas maxim alltid samtidigt kan glla som princip i en allmngiltig lagstift-ning (Kant 1788/2004: 52/30). Detta tvingande imperativ innebr att vi alltid, obe-roende av de praktiska konsekvenserna, r frpliktigade att tala sanning. Trogen sin uppdelning mellan det rena och det praktiska frnuftet har Kant svl ett kun-skapsteoretiskt begrepp om sanning som ett pliktetiskt moralfilosofiskt argument om vr normativa skyldighet att tala sanning. Men det finns tv stora skillnader mellan Durkheims och Kants argumentation. Fr det frsta hller Kant isr sitt sanningsbegrepp frn sin moralfilosofi. Vr moraliska plikt att tala sanning r inte ett argument som syftar till att underbygga sanningsdefinitionen. I Durkheims fall blandas dremot det filosofiska argumentet om sanningsbegreppet ihop med det kunskapssociologiska argumentet. Det samhlleliga normativa pbudet att tnka det sanna understdjer inte i sig det vetenskapligt rationalistiska sanningsbegrep-pet. Fr det andra lgger Kant och Durkheim in helt olika innebrder i vad de upp-fattar som sanningens normativa kraft. Fr en filosof som Kant r morallagen en transcendental princip. Fr en sociolog som Durkheim r normen ett socialt ting, en kollektiv frestllning. Det som hos Durkheim liknar ett filosofiskt sanningsbe-grepp visar sig allts i sjlva verket vara en kunskapssociologisk bestmning. Det motsgelsefulla i Durkheims argumentation mot pragmatismen r allts att hans argument fr det vetenskapliga sanningsbegreppet underbyggs av en teori om social sammanhllning. Vetenskapen erbjuder en bttre form av social samman-hllning n religionen och myterna, vilket ger vetenskapens sanningar ett primat. Men problemet r att detta r ett argument som faktiskt mer liknar en pragmatism eller fr att apostrofera Durkheim sjlv en sociologisk utilitarism. Men det finns ocks en antydan till ett annat argument i Durkheims frels-ningar. I ett manuskript som Durkheim frfattade i samband med att han frbered-de sina anfranden resonerar han kring frgan om hur de vetenskapliga begreppen skiljer sig frn andra begrepp: We tend to think that if concepts are collective they are likely to be true; but only scientific concepts present this character. The other worked out without method. [] The concepts worked out by the masses and those worked out by scientists are not essentially different in nature. (Durkheim 191617/1983: 105)11 I Kritik av det rena frnuftet (1781/2004: 160/A58) skriver Kant: Vad r sanning? Definitionen av sanning, nmligen att sanning r detsamma som kunskapens verensstmmelse med sitt freml, erknnes hr.70Till sin natur skiljer sig allts inte vetenskapens begrepp frn vardagssprkets (el-ler fr den delen religionens). De r alla kollektiva representationer. Men det finns nd en avgrande skillnad som utmrker de vetenskapliga begreppen, och det r att de utarbetas efter en vetenskaplig metod. Det r denna metod som Durkheim velat specificera i sin bok om sociologins metodregler. Detta argument frefaller att leda oss tillbaka till metodreglerna och Durkheims frestllning om en nd-vndig vetenskaplig brytning. Vetenskapens sanningar knyts i s fall till frmgan att konstruera vetenskapliga begrepp, och dessa begrepp r i sin tur beroende av en brytning med vardagsreflexionen och vardagssprket. 2.2 Louis Althusser och Marx epistemologiska brytningI denna del ska vi diskutera den franske filosofen Louis Althussers nylsning av Marx.12 I motsats till Durkheim och Bourdieu var inte Althusser sociolog till sin profession, ven om hans texter kom att f stor betydelse fr den marxistiska sociologin. Vid tiden fr Althussers intellektuella genombrott dominerades den marxistiska diskussionen av humanistiska tolkningar av Marx. Detta innebar en omorientering bort frn Kapitalet till frmn fr Marx ungdomsskrifter. Althus-ser tog sig uppgiften att visa att man mellan Marx ungdomsskrifter och hans mogna verk kan lokalisera en brytning med en filosofisk humanism och fdelsen av en vetenskap. Han ville flytta fokus frn ungdomsskrifterna till Kapitalet och visa att Marx med detta verk brutit med den hegelianska filosofin.13 Med titlar 12 Denna framstllning av Althusser kommer helt att handla om hans teoretiska frfattarskap. Men det r svrt att presentera Althusser utan att med ngra ord nmna den tragedi som ofrnkomligen blivit en del av hans eftermle. Althusser var under stora delar av sitt liv svrt psykiskt sjuk och i ett psykotiskt tillstnd i november 1980 gjorde han sig skyldig till strypmord p sin fru Hlne. Omstndigheterna kring mordet har aldrig helt kunnat klarlggas och Althusser var fr sjuk fr att anses straffansvarig fr hndelsen. Althusser skriver sjlv om hndelsen i sin postumt utgivna sjlvbiografi (Althusser 1992/1994).13 Enligt Althusser pbrjas denna vetenskapliga brytning med start r 1845 och fullbordas 1867 med Kapitalet. Althussers Marxreception har genom ren utsatts fr mycket kritik. En viktig kritik mot Althussers periodisering r att han utelmnar flera viktiga texter samt att han bortser frn att humanistiska begrepp frn ungdomstiden (till exempel begreppet alienation) ocks terkommer i de mogna verken. Althusser kom ocks att delvis omprva sin teori om Marx vetenskapliga brytning. I en intervju menade han att hans tidigare Marxlsning varit alltfr frgad av dtidens anda, och d srskilt Bachelard och strukturalismen. Nu menade Althusser att Marx brytning de facto endast frblivit 71som Fr Marx (Althusser 1965/1968) och Att lsa Kapitalet (Althusser & Balibar 1968/1970a; Althusser & Balibar 1968/1970b) kom denna omlsning av Marx skrif-ter att pverka den samtida Marxreceptionen och inspirera den marxistiska socio-login i Europa.14 Althusser riktar allts uppmrksamheten mot Kapitalet. Men trots att Marx huvudverk var en kritik av den politiska ekonomin, s r denna nylsning inte en nationalekonomisk utredning, utan snarare en vetenskapsteoretisk pldering fr marxismen. Althusser r framfr allt inspirerad av den franska strukturalismen (Lvi-Strauss och Saussure), men ocks Spinozas metafysik och Gaston Bachelards vetenskapsteori. Althussers rende r allts drfr inte att frsvara sociologin eller samhlls-vetenskapen i allmnhet, utan mer specifikt att argumentera fr att marxismen r en vetenskap. Detta gr att han enbart indirekt berr frgan om relationen mellan vardagssprk och samhllsvetenskapliga begrepp. Trots detta r Althussers arbeten betydelsefulla fr avhandlingens vergripande frgestllning. Hos Althusser finner vi en skarp argumentation fr att konstituerandet av en vetenskap ocks frutst-ter svl bildandet av vetenskapliga begrepp som en brytning med det spontana tnkandet. Vardagstnkandet dyker allts hr upp som ett uttryck fr ett ideolo-giskt tnkande, som marxismen har att gra upp med. I sitt frsvar fr marxismens vetenskaplighet lnar Althusser in Bachelards id om vetenskapliga brytningar just i syfte att f grepp p den omvandling av den teoretiska problematiken som upp-str samtidigt med grundandet av en vetenskap (Althusser 1965/1968: 28). Alt-hussers id om en vetenskaplig brytning handlar allts inte bara om att visa att Marx i Kapitalet brt med sina ungdomsskrifter. Det r enligt Althussers mening tentativ. Dessutom hvdade han nu att Marx aldrig riktigt frigjort sig frn Hegels inflytande (Althusser 198487/2006: 257f). Noterbart r att man p senare r kommit att uppmrksamma en tidig Althusser genom utgivningen av en samling texter som Althusser skrev under 1940- och 1950-talen, dr han (bland annat i sin examensuppsats vid cole normale suprieure, som behandlade Hegels filosofi och som examinerades av Bachelard) frsvarar den hegelianism som han senare s hrt skulle angripa (Althusser 2007).14 Den franska titeln p Att lsa Kapitalet r Lire le Capital, vilket kan lsas bde som ett infinitiv (att lsa Kapitalet) och som ett imperativ och drmed en uppmaning (ls Kapitalet). Den svenska utgvan av boken, som var uppdelad i tv separata volymer, innehll texter av Althusser och hans kollega tienne Balibar. Den franska originalutgvan inkluderade ocks texter av Roger Establet, Pierre Macherey och Jacques Rancire. Bland marxistisk sociologi som tydligt influerats av Althussers nylsning kan nmnas Gran Therborns doktorsavhandling Science, Class and Society. On the formation of sociology and historical materialism (1974). 72denna brytning som gr Marx kritik av den politiska ekonomin till en vetenskap. Han jmfr hr Marx grundlggande av en ny vetenskap med ervrandet av en ny kontinent. Thales frn Miletos hade intagit kontinenten Matematik och Galileo Galilei hade ervrat kontinenten Fysik. Marx vetenskapliga upptckt innebar nu att ocks kontinenten Historia tagits i besittning (Althusser 1970/1976: 16f).15 Marx vetenskapliga brytning var ocks ett brott med den klassiska nationalekonomin (Adam Smith och Ricardo), men Althusser talar ocks om en brytning som sker i sjlva forskningsprocessen. Detta kapitel tar upp Althussers teori om den vetenskapliga forskningsproces-sen till kritisk behandling. Det schema som han anvnder fr att beskriva denna forskningsprocess hjlper oss att beskriva vad som hr kallats fr den rationalis-tiska brytningsteorin. Men eftersom Althusser menar att denna teori om den ve-tenskapliga forskningsprocessen framfr allt vinner std i Marx metod, eller som han sjlv uttrycker det i Marx teoretiska praktik, mste vi flja Althusser i hans lsning av Marx. Fr att frst vad Althusser vill ha sagt mste vi allts samtidigt ha Marx klltexter uppslagna, fr det r dr som Althusser finner den teoretiska prak-tiken och modellen fr den vetenskapliga forskningsprocessen. Drefter diskute-ras, med anknytning till Spinoza, de specifikt rationalistiska dragen i Althussers vetenskapsfilosofi. Avslutningsvis behandlas hur Althusser utifrn denna rationa-listiska position kritiserar pragmatismen. Marx teoretiska praktikI sin presentation av sin modell fr den vetenskapliga forskningsprocessen ankny-ter Althusser till Marx egen beskrivning av den vetenskapliga metoden. Marx fr-gade sig hur man inom nationalekonomin bst studerar ett bestmt samhlle.16 Han fann att det kunde frefalla naturligt att brja med det konkreta, det vill sga be-folkningen, som ju r grunden fr ett lands produktion. Men detta, ppekade Marx, skulle omedelbart stlla oss infr en kaotisk frestllning om helheten:15 Ett viktigt argument fr Althusser, som han lnat frn Bachelard, r att filosofin alltid ligger steget efter vetenskaperna och har att flja den vetenskapliga utvecklingen. Platons filosofi var sledes mjlig genom matematikens landvinningar och med fysiken som vetenskap fljde Descartes filosofi. P samma stt pkallade Marx vetenskapliga upptckter, enligt Althusser, en radikal frndring av filosofin.16 Althusser anknyter hr till det textstycke dr Marx explicit klargr metoden fr sin kritik av den politiska ekonomin: Inledning till kritiken av den politiska ekonomin. Detta metodavsnitt r en del av de frarbeten till Till kritiken av den politiska ekonomin (1859) som fr eftervrlden blivit knda som Grundrisse. 73Befolkningen r en abstraktion om jag t.ex. bortser frn de klasser den bestr av. Dessa klasser r i sin tur ett tomt ord om jag inte knner till de element de beror p. T.ex. lnearbete, kapital. (Marx 185758/1971: 30)Det som frst frefaller vara konkret leder i detta fall forskningsprocessen mot det abstrakta. Trots ambitionen att brja med det mest konkreta tar allts undersk-ningen, med detta tillvgagngsstt, sin brjan i ngot flyktigt. Marx skrev sjlv att det r denna vg som nationalekonomin sedan lnge gjort till sin:1600-talets ekonomer t.ex. brjade alltid med den levande helheten, befolk-ningen, nationen, staten, flera stater etc.; de slutade alltid med att genom ana-lys komma fram till ngra abstrakta, allmnna relationer som arbetsfrdelning, pengar, vrde etc. S snart dessa enkla moment mer eller mindre fixerats och abstraherats tog de ekonomiska systemen vid, vilka frn det enkla arbete, ar-betsfrdelning, behov, bytesvrde gr vgen upp till stat, utbyte mellan natio-ner, vrldsmarknad. (Ibid.: 31)Mot detta stllde Marx nu en forskningsprocess som i stllet skulle rra sig frn det abstrakta upp mot det konkreta. Den frra vgen innebar att den fulla frestllning-en frflyktigades till en abstrakt bestmning, medan den andra vgen gr att de ab-strakta bestmningarna reproducerar det konkreta p tnkandets vg (ibid.: 31). Vi ska snart i samband med Marx distinktion mellan den historiska ord-ningen och den logiska ordningen terkomma till denna Marx rtt snriga be-skrivning av sin egen metod. Men lt oss nu frst konstatera att Marx r kritisk till en naiv empirism som tror sig om att omedelbart kunna tillgna sig forsknings-objektet (befolkningen) som ngot konkret. Althusser uttolkar Marx metod ge-nom att skilja mellan tv olika former av det konkreta. Den vetenskapliga kunskapen r det tnkt-konkreta, vilket r en kunskap om det verkligt-konkreta. Detta verkligt konkreta r allts den vetenskapliga kun-skapens objekt. Det r viktigt att hlla isr dessa olika former av det konkreta, ef-tersom det handlar om att skilja mellan kunskapens objekt och den vetenskapliga kunskapen som sdan. Althussers uppdelning innebr att vetenskapens kunskaps-objekt frn brjan r ett teoretiskt objekt. S frklarar han till exempel att Kapitalet r ett arbete i ren teori (Althusser 1969/1976: 37).17 P denna punkt menar han att Marx mnga gnger blivit missfrstdd: 17 Det r vrt att notera att samtidigt som Althusser hvdar att Kapitalet r ett arbete i ren teori, vill han ocks gra gllande att arbetare har lttare att ta till sig Marx skrift n alla borgerliga specialister, hur lrda de n r. Detta eftersom arbetarna har direkt 74Kapitalet har fljaktligen ett abstrakt objekt och behandlar inte den konkreta historien eller empirisk ekonomi, som historiker och ekonomer inbillar sig. (Ibid.)Althusser avgrnsar sig hr mot empirismen och positivismen. Kunskapsobjektet r i sig ngot abstrakt. Althusser beskriver Marx forskningsprocess som en teoretisk praktik, vilken nrmast kan liknas vid en vetenskaplig frdlingsprocess (Althusser 1965/1968: 188ff). vergngen frn ideologi till vetenskap beskrivs som ett skifte mellan olika problematiker och den vetenskapliga problematiken upprttas genom den teoretiska praktikens egen arbetsprocess. Den vetenskapliga kunskapen kallar Althusser hr fr Generalitet III, men pro-duktionen av detta vetande fregs av tv moment. Forskningsprocessen tar sin brjan i generella begrepp (begreppen arbete, produktion, byte, etc.), men dessa r endast den vetenskapliga praktikens rmaterial (vad Althusser kallar Ge-neralitet I). Nsta moment i forskningsprocessen r Generalitet II:Generalitet II utgrs av den uppsttning av begrepp vilkas mer eller mindre mot-sgelsefyllda enhet upprttar vetenskapens teori i det ifrgavarande (historiska) gonblicket, en teori som definierar det flt p vilket varje vetenskapligt pro-blem med ndvndighet stlls (dvs. det r hr som de svrigheter som veten-skapen mter hos sitt objekt stlls i form av problem av och p detta flt, i kon-frontationen mellan dess fakta och dess teori, mellan dess gamla kunskaper och dess teori eller mellan dess teori och dess nya kunskaper). (Ibid.: 190). Med Generalitet II upprttas allts ett nytt teoretiskt flt dr de vetenskapliga fr-gorna kan stllas. Genom att Generalitet II bearbetar Generalitet I produceras s Generalitet III, det vill sga den vetenskapliga kunskapen. Det r ocks p detta stt vi ska frst Althussers egen teori om ett epistemologiskt brott, vilket sker med Generalitet II. Den vetenskap som producerats (Generalitet III) innebr ett ver-vinnande av de ursprungligen abstrakta, ideologiska begreppen (Generalitet I): Mellan Generalitet I och Generalitet III rder det aldrig identitet med avseende p vsendet, utan alltid en reell transformation, antingen s att en ideologisk ge-neralitet omvandlas till en vetenskaplig (en frndring som avspeglas i den form erfarenhet av den kapitalistiska utsugningen. Hr tycks allts Althusser, trots sin teori om forskningsprocessens ndvndiga brott med vardagserfarenheten, gra gllande att den levda erfarenheten av kapitalistisk exploatering gr att arbetarna kan knna igen sin egen vardag i Kapitalet (Althusser 1969/1976: 36f).75som Bachelard t. ex. kallar vetenskaplig brytning); eller genom att det pro-duceras en ny vetenskaplig generalitet som frkastar den gamla samtidigt som den innesluter den, dvs. definierar dess relativitet och dess (underordnade) begrnsade giltighet. (Ibid.)Den teoretiska praktiken tar sin brjan i en bestmd problematik (Generalitet I), men under den teoretiska arbetsprocessens gng (Generalitet II) omgestaltas den ursprungliga problematiken. Fr Althusser blir detta inte bara en process frn det abstrakta till det konkreta, utan ocks en vergng frn ideologi till vetenskap. Marx symptomala lsningFr att frst Althussers teori om den vetenskapliga brytningen mste vi allts ta del av hans Marxlsning. Med risk fr att lsaren tycker att vi kommer alldeles fr lngt frn frgan om vardagssprk och teoretiska begrepp, s mste vi trots allt se hur Althusser lokaliserar det epistemologiska brottet i Marx forskningspraktik. Nr Althusser menar att Kapitalet r ett arbete i ren teori innebr detta samtidigt en kritik mot nationalekonomins traditionella stt att frhlla sig till sitt forsknings-objekt. Marx kritik av nationalekonomin handlar bland annat om att den klassiska ekonomin inte gjort den hr brytningen, utan i stllet behllit vardagssprkets klassifikationer. I Kapitalet skrev Marx:Den klassiska politiska ekonomin lnade kritiklst begreppet arbetets pris frn vardagslivet fr att sedan eftert stlla frgan: hur bestmmes detta pris? (Marx 1867/1969: 469)I Althussers schema fr den teoretiska praktikens arbetsprocess r vardagslivets be-grepp om arbetets pris hr det rmaterial (Generalitet I) som forskningsprocessen ska omvandla till vetenskaplig kunskap (Generalitet III). Det rmaterial som Marx startar med r drfr frn brjan ngot begreppsligt, men inte ngot vetenskapligt. Althusser framhller att alla vra ord r visserligen r begrepp, men inte teoretiska begrepp (Althusser 1968/1970b: 9). Det r detta arbete, att upprtta en vetenskaplig problematik, som sker genom Generalitet II. Marx anmrkning om att national-ekonomerna (Smith, Ricardo med flera) helt enkelt vertar den vardagliga frstel-sen av dessa termer innebar ocks en kritik av att deras teorier inte stadkom ngon vetenskaplig brytning med den vardagliga frstelsen. Althusser beskriver Marx teoretiska arbete som en specifik lsart (symptomal lsning). Det handlar inte om att pvisa att de producerade svaren r felaktiga, utan att lokalisera det symptom som gr att frgorna r felstllda. Marx lsning av de klassiska ekonomerna blottade bristerna i deras begrepp: 76[D]et som den klassiska politiska ekonomin inte ser r inte det som den inte ser utan det som den ser; det r inte det som fattas den utan tvrtom det som inte fat-tas den; det r inte det som den missar utan det som den inte missar. Misstaget i seendet r allts att inte se vad man ser, det gller inte lngre objektet utan sjlva synen. (Althusser 1968/1970a: 21) Bristen i nationalekonomernas seende r bristen i deras begrepp. Och bristerna i begreppen beror p att begreppen kritiklst lnats frn vardagssprket, till ex-empel begreppet om arbetets pris. D priser fluktuerar som en fljd av utbud och efterfrgan blev det ndvndigt fr Adam Smith att faststlla ett vrde som var oberoende av dessa marknadsnycker. Smith fann att det var kvantiteten av nedlagt arbete i en vara som reellt bestmde varornas bytesvrden (priser). Pris-fluktuationen krvde ocks att man faststllde ett naturligt pris fr varorna. Det naturliga priset sammanfll med de kostnader som var ndvndiga fr att producera en viss vara, och det nedlagda arbetet var sledes en del av dessa pro-duktionskostnader. Men frgan den som Marx menade var felformulerad p ett teoretiskt frdande stt gllde nu hur priset p arbete skulle frsts. Om arbete fungerade som en oberoende mttstock fr faststllandet av varans vrde och naturliga pris, s gllde det nu att faststlla priset fr arbetet sjlvt. Och det r hr det blir rrigt. Fr uppgiften blir d att mta mttstocken (vilket r me-ningslst) eller snarare att mta mttenheten (vilket frefaller vara en begrepps-lig bortblandning). Arbetets pris mste ju i s fall bli liktydigt med de kostnader som r ndvndiga fr att producera och reproducera arbete. Vi lter Marx sam-manfatta denna utredning: P detta stt trodde sig de politiska ekonomerna kunna trnga fram genom arbe-tets tillflliga priser och n fram till dess vrde. Liksom fr andra varor bestmdes detta vrde i sin tur genom produktionskostnaderna. Men vad r produktions-kostnaden fr arbetaren, d.v.s. kostnaden fr att producera eller reproducera arbetaren sjlv? Omedvetet kom den politiska ekonomin att ta upp denna frga i stllet fr den ursprungliga, som gllde produktionskostnaden fr arbetet som sdant, ett problem med vilket man inte kom ur flcken. Vad nationalekono-merna kallar arbetets vrde, r drfr i sjlva verket vrdet av den arbetskraft, som finns i arbetarens personlighet, och som r lika tskild frn sin funktion, arbetet, som en maskin r skild frn de arbetsmoment den utfr. Man var s upp-tagen med skillnaden mellan arbetets marknadspriser och dess s kallade vrde, med frhllandet mellan detta vrde och profitkvoten, med frhllandet mellan arbetet och de varuvrden arbetet frambringar o.s.v., att man aldrig upptckte, att analysen i sin utveckling inte endast hade frt frn arbetets marknadspriser 77till dess s.k. vrde, utan ocks hade lett till att arbetets vrde terigen hade blivit upplst i arbetskraftens vrde. (Marx 1867/1969: 470)Det r s Marx lser Adam Smith. Den skotske ekonomen omformulerar sjlv fr-gan om arbetets pris till en frga om arbetets vrde, men han mrker inte att hans utredning leder honom till ett svar p frgan om arbetskraftens vrde. Fr Marx var inte detta en petig rdmarkering i marginalen, utan det handlade om att uppdaga bristen i de nationalekonomiska begreppen. En frga om arbetskraftens vrde (vilket allts vore en restaurering av Smiths underskning) skulle leda fram till en analys av mervrdet:D arbetets vrde endast r ett irrationellt uttryck fr arbetskraftens vrde, r det sjlvklart, att arbetets vrde alltid mste vara mindre n dess vrdeprodukt, eftersom kapitalisten alltid lter arbetskraften fungera lngre n vad som r ndvndigt fr att reproducera dess eget vrde. (Ibid.: 471)Frgan om arbetets vrde r allts irrationellt uttryckt, men Marx egen analys av arbetskraftens vrde r en vetenskaplig frstelse. Marx kritik av den politiska eko-nomin handlar just om att visa att nationalekonomins bristflliga kategorier dljer de verkliga omstndigheterna. I det inledande kapitlet i Kapitalet konstaterar Marx att en vara vid frsta gonkastet [ser] ut att vara en sjlvklar, trivial sak (ibid.: 62). Men en djupare analys visar att varan (varuformen) i sjlva verket r ett mycket invecklat ting, fullt av metafysisk spetsfundighet och teologiska griller. Frutom att vara bruksfreml (som har ett bruksvrde) har varorna ocks ett vrde, som bestr i det frbrukade mnskliga arbetet (abstrakt/socialt arbete). Varornas vrde framtrder i den kapitalistiska cirkulationsprocessen som bytesvrden, och varufor-men innebr p detta stt en frvrngning. Det r detta som fr Marx att beskriva varan som en fetisch och en gtfull hieroglyf. Fr mnniskorna terspeglas det egna arbetet och dess sociala karaktr som en objektiv egenskap hos produkterna. Sociala relationer terspeglas som ting. Det r dessa frvrngningar som innebr att vetenskapen inte kan frlita sig p hur kategorier som varor, pengar och kapital omedelbart framtrder fr oss, vilket fr Marx blir en skarp kritik mot national-ekonomerna: Att den omedelbara iakttagelsen ofta ger en bakvnd bild av verkligheten, r en tmligen knd sak i alla vetenskaper utom i den politiska ekonomin. (Ibid.: 469) Den omedelbara iakttagelsen r ett frvrngt medvetande (ideologi) som veten-skapen har att gra upp med. De framtrdelseformer som de klassiska ekonomerna 78tagit fr givna blir i Marx underskning till objekt. Arbetets pris blir till ett ab-strakt objekt och den teoretiska underskningen upplser denna abstraktion. Ett ideologiskt frge- och svarssammanhang erstts s med en vetenskaplig problema-tik. Marx frklaring till att ekonomerna misslyckats med att frst varornas vrde-form handlar om forskarnas brist p abstraktion i underskningen. Marx framhl-ler att om biologerna har mikroskop till sitt frfogande fr att studera de organiska kropparnas celler, s kan ekonomen bara stta sin lit till den egna abstraktionsfr-mgan fr att upptcka ekonomins cellform (produkternas varuform och varornas vrdeform) (ibid.: 3).Det r ltt att se berringspunkter mellan Marx kritik av sin samtids natio-nalekonomer och Durkheims syn p sociologins metod. I bda fallen handlar det om en kritik av att lta den vardagliga frstelsen av forskningsobjektet (arbetets pris, sjlvmord) behllas intakt i sjlva forskningsprocessen. Svl Durkheim som Marx framhller att vetenskapen mste bryta med dessa frgivettaganden och p s stt konstruera ett teoretiskt objekt fr underskningen. Fr svl Durkheim som Marx frutstter vetenskapen en speciell abstraktionsprocess. Fr Durkheim innebr detta att ett socialt faktum studeras som ett socialt ting. I Althussers ls-ning innebr det fr Marx konstruktionen av ett teoretiskt objekt. Althussers rationalismPrecis som Durkheim betonade allts Marx att en bestmd form av abstraktions-process utmrker det vetenskapliga arbetet. Althusser behandlar detta i anslutning till Marx distinktion mellan begreppens logiska ordning och den historiska ordning i vilken de framtrder (Althusser 1970a: 59). Nr Marx i sina anteckningar om den vetenskapliga metoden tog upp frgan om ordningen fr de olika kategorierna och begreppen i den vetenskapliga framstllningen gjorde han fljande vervganden:Jordrntan kan inte frsts utan kapitalet. Men kapitalet kan mycket vl frsts utan jordrntan. Kapitalet r den allt behrskande ekonomiska makten i det bor-gerliga samhllet. Det mste utgra svl startpunkten svl som slutpunkten, och det mste utvecklas fre jordegendomen (d.v.s. i den ekonomiska teorin). Efter det att bgge betraktats var fr sig mste deras msesidiga relation betrak-tas. (Marx 185758/1971: 37f) Historiskt upptrder jordrntan fre kapitalet. Det skulle drfr frefalla rimligt att Marx i sin kritik av den politiska ekonomin brjade underskningen och fram-stllningen med jordrntan, fr att sedan g ver till kapitalet. Jorden r ju ocks, som de fysiokratiska 1700-talsekonomerna framhll, den ursprungliga kllan till produktion och rikedom. Jordbruket r dessutom en nringsgren som finns i prak-79tiskt taget alla samhllen. Men Marx avfrdade snabbt idn. Jordbruket antog i den industriella kapitalismen mer och mer karaktren av industri, och dominerades drfr av kapitalet. I den historiska ordningen var kapitalet slutprodukten, men analysen av kapitalet mste logiskt freg den av jordrntan och drfr mste ocks utredningen om kapitalet bli startpunkten fr framstllningen. Marx avvisade dr-fr idn om att i framstllningen lta de ekonomiska kategorierna flja varandra i den ordningsform som de i historien varit bestmmande (ibid.: 38). I stllet blir ordningen den omvnda, d forskningens syfte r att klargra de ekonomiska kate-goriernas inbrdes relation i det moderna samhllet.18 I Marx tskillnad mellan den logiska och den historiska ordningen hmtar Alt-husser std fr sin id om den teoretiska praktikens produktionsprocess. Den verk-ligt konkreta historien blir till kunskapsobjekt genom det teoretiska arbetet. Den logiska ordningen r den kunskap som producerats genom detta arbete. Drmed upphr ocks den entydiga korrespondensen mellan de bda ordningarnas termer. tskillnaden mellan den logiska och den historiska ordningen avsljar ett ra-tionalistiskt drag hos svl Marx som Althusser. Det som framtrder i historien skiljs frn det rationella logiska schemat. Drmed tydliggrs en klyfta mellan vr erfarenhet och vra rationella begrepp. Uppdelningen mellan dessa bda ordning-ar r till exempel omjlig att frena med den logiska positivismens vetenskaps-uppfattning. dr all (icke-analytisk) kunskap direkt mste kunna ledas tillbaka till observationsutsagor. Det r just den rationalistiska brytningen som distanserar den logiska ordningen frn den historiska. Inom Marxforskningen brukar just dessa kommentarer om metoden, dr det tnkt konkreta r sannare n det konkret konkreta, tas till intkt fr en He-gelsk influens ocks i Marx senare arbeten.19 Marx hade skrivit att svl Hegel som 18 Samma tanke terfinner vi i Hegels rttsfilosofi. Hr behandlas de olika samhrighetsformerna i fljande ordning: familjen, det civila samhllet och staten. I den historiska ordningen framtrdde staten fre det civila samhllet. Men fr att frst den fulla betydelsen av statens id i alla dess bestmningar och drmed utifrn hur den skiljs frn familjen och civilsamhllet, mste man lta analysen av det civila samhllet freg den av staten. I tillgget (Anmerkung) till rttsfilosofin skriver Hegel: Civil society is [the stage of] difference which intervenes between the family and the state, even if its formation follows later in time than that of the state, because, as [the stage of] difference, it presupposes the state []. Moreover, the creation of civil society is the achievement of the modern world which has for the first time given all the determinations of the Idea their due. (Hegel 1821/1973: #162 182) 19 Jmfr vad Hegel skriver om begrepp i sin logiska encyklopedi: Although [the concept] is abstract, therefore, it is also what is concrete, and indeed it is what is altogether concrete, subject as such. What is absolutely concrete is the spirit. (Hegel 1830/1991: 242/ 164) 80Spinoza, beroende p de tillflliga trenderna i den intellektuella tyska debatten, betraktats som dda hundar att begrava (ibid.: 13). Just s valde nu Althusser att be-handla Hegel, fr att i stllet anknyta till Spinozas teori om olika kunskapsformer. Enligt Spinoza r vr kunskap beroende av vr frmga att bilda generella be-grepp. Den frsta kunskapsformen r en kunskap av obestmd erfarenhet (cognito experentia vaga). Tingen framtrder hr fr oss genom sinnena p ett stympat och frvirrat stt utan frnuftsmssig ordning. Till den frsta kunskapsformen rknas ocks de erinringar av ting som vi gr nr vi ser eller hr vissa ord eller tecken (cognito primo generis; opinio; imaginato) (Spinoza 1675/2001 anm. 2 till teorem 40, del II). Minnet gr att vi associerar ett ting med ngot annat. Spr av hsthovar i sanden leder fr soldaten kanske tankarna till en ryttare och s vidare till krig. Fr en bonde kommer samma hstspr att fra associationerna till en plog eller en ker (ibid.: anm. till teorem 18, del II). Den andra kunskapsformen (ratio; secundi generis cognito) innebr att vi har gemensamma begrepp (notiones communes) om och adek-vata ider om tingens egenskaper (ibid.: anm. 2 till teorem 40, del II). Det r viktigt att ppeka att Spinoza hr skiljer mellan olika kvalitativt rangordnade kunskaps-former. Ocks de brittiska empiristerna (till exempel Locke) talade om behovet av generella begrepp vilka definierades enligt schemat fr genus species. Men dessa generella bestmningar skilde sig inte till sin art frn vr vardagliga erfarenhet. Fr Spinoza innebr dremot de allmnna begreppen en kvalitativt djupare frstelse av verkligheten. Samma id om olika kunskapsformer finner vi hos Althusser. Generalitet I r ett rmaterial av ideologisk kunskap, som i den teoretiska praktiken omvandlas till vetenskaplig kunskap. Drfr fr de olika termerna och begreppen i Generalitet I och Generalitet III inte blandas samman, eftersom de svarar mot olika teoretiska objekt. Althusser skriver p s stt in sig i en rationalistisk tradition med rtter i Spinozas filosofi. Den vetenskapliga kunskapen blir till ngot hgre och sannare n det verkligt konkreta, det vill sga den ideologiska kunskapen. I motsats till den ideologiska kunskapen som visserligen har en konkret samhllelig funktion s utmrker sig den vetenskapliga kunskapen drigenom att den r en sann kunskap. Detta rationalistiska drag hos Althussers marxism sammanfattar han sjlv s hr:Det r fr att Marx teori var sann som den har tillmpats framgngsrikt, det r inte drfr att den har tillmpats framgngsrikt som den r sann. (Althusser 1968/1970a: 79)Bland de mnga viktiga inlgg som betonar Hegels betydelse ocks fr Marx kritik av den politiska ekonomin kan nmnas Rosdolsky (1968/1977, 1968/1979) och Vygodskij (1965/1974). 81Marx teori r allts sann alldeles oberoende av dess politiska tillmpning.20 Men alldeles oavsett vilka sikter vi har i frgan om en politiskt tillmpad marxism finns det ngot mycket otillfredsstllande i Althussers frskran om den marx-istiska teorins sanning. Lt oss drfr bena ut vad denna s till synes krnfulla formulering egentligen sger oss. Fr det frsta sger Althusser att vi inte kan an-vnda frgan om praktisk tillmpning som ett sanningskriterium fr teorin. Detta leder Althusser in i en polemik med pragmatismen. Fr det andra sger han att Marx teori faktiskt r framgngsrik i sin praktiska (politiska) tillmpning, men att detta faktum inte kan utgra kriteriet fr att den r sann. (Just drfr intres-serar oss inte heller detta pstende om marxismens tillmpning i denna under-skning.) Fr det tredje sger Althusser att marxismen r sann. Men den sger oss inte varfr den r sann. Den talar om fr oss vilket sanningskriterium vi inte ska anvnda, men inte vilket vi har att luta oss mot. Althusser gr emellertid ett frsk att besvara denna frga. Althussers kritik av pragmatismen Vi ska nrma oss Althussers bevis fr marximens sanning genom att ta omvgen via hans kritik av pragmatismen. Det pragmatiska sanningsbegreppet faller tillbaka p den praktiska skillnad ett frsanthllande stadkommer eller p den faktiskt existerande mnskliga praxis som finns etablerad. Althusser jmfr pragmatismens sanningsbegrepp med det engelska talesttet om att beviset fr puddingen ligger i att ta den. Och det r denna pragmatism som Althusser nu tillbakavisar:Vad som intresserar oss r ju den mekanism som frskrar oss om att det verkli-gen r puddingen vi ter och inte en ngkokt elefantunge nr vi tror att vi ter vr morgonpudding! (Ibid.: 76)Vad som r en pudding och vad som r en ngkokt elefantunge r inte en frga om att ta, utan om att verifiera. Det handlar om tv olika praktiker som mste hllas isr och det r hr som pragmatismen, enligt Althusser, gr bort sig. Det pragma-tisterna tar fr sanningar r fr Althusser det rmaterial Generalitet I det vill sga den ideologi som vetenskapen mste bryta med. Precis som Smith och Ricardo tog den vardagliga anvndningen av de ekonomiska kategorierna fr givna, s un-derlter pragmatisterna att bryta med vardagstnkandet. I stllet faller de tillbaka 20 Althusser travesterar hr sannolikt ett bermt uttalande frn Lenin: Marx teori r stark drfr att den r sann. Den r allsidig och harmonisk och ger mnniskorna en helgjuten vrldsskdning, som r ofrsonlig mot all vidskepelse, all reaktion och allt frsvar fr det borgerliga frtrycket. (Lenin 1913/1985: 14f)82p argumentet: Det r s vi brukar gra. Fr Althusser r detta detsamma som att reproducera ett ideologiskt tnkande: Och s beviset att saken bevisas genom upprepning under hundratals eller tusen-tals r av mnsklig social praktik (denna natt nr alla praktiker var svarta)! Un-der hundratals och tusentals r har upprepningen t.ex. producerat sanningar om Kristi teruppstndelse, Marias jungfrudom, alla de religisa sanningarna, alla den mnskliga spontanitetens frdomar, d.v.s. ideologins alla frvrvade sjlvklarheter, de mest respektabla liksom de minst respektabla. (Ibid.)S lngt Althussers kritik av pragmatismen. Pragmatismen genomfr inte den ve-tenskapliga brytning som r ndvndig fr en sann beskrivning av verkligheten, men vilken r d den mekanism som enligt Althussers mening frskrar oss om vetenskapliga sanningar? Vi minns att Durkheim i sin polemik mot pragmatismen gav tv olika svar p just denna frga. Fr Durkheim utmrkte sig vetenskapens sanningar p s stt att de underlttade en bttre och friare social integration och sammanhllning n de konformistiska religisa myterna. Fr det andra utmrkte sig vetenskapens sanningar genom att de uttrycktes med teoretiska begrepp som konstruerats med hjlp av en srskild vetenskaplig metod. Durkheims frsta svar som ju tar fasta p vetenskapens sociala framgngar mste Althusser avvisa. Han har ju sjlv fr-skrat att marxismen r sann alldeles oberoende av dess framgngsrika tillmpning. Dremot liknar hans stt att besvara frgan om vad som utmrker vetenskapliga sanningar Durkheims andra lsningsfrslag. Althusser menar att det som utmrker vetenskapen r dess speciella metod, det vill sga det faktum att den utgr en teo-retisk praktik som skiljer sig frn andra samhlleliga praktiker:Den praktiken r teoretisk: den r skild frn de andra praktikerna, som inte r teoretiska, genom det slag av objekt (rmaterial) som den omvandlar; genom det slag av produktionsmedel som den stter i arbete, och genom det slag av socio-historiska frhllanden under vilka den producerar (kunskaper). [] [D]en teore-tiska praktiken r sitt eget kriterium, den innehller i sig bestmda schemata fr utvrdering av kvaliteten p dess produkt, dvs. kriterier p vetenskapligheten hos den vetenskapliga praktikens produkter. Sak samma med vetenskapernas reella praktik: nr dessa vetenskaper en gng upprttats och utvecklats, har de inget behov av verifikation frn andra, utomstende praktiker fr att kunna frklara att dessa kunskaper r sanna kunskaper. (Ibid.: 78)83Vetenskapens praktik gr den sjlvtillrcklig. Althusser exemplifierar hr med ma-tematiken, vars vunna sanningar visserligen tillmpats framgngsrikt inom den teoretiska fysiken, men som inte sker sin legitimering i de empiriska vetenska-pernas experiment, utan i den egna vetenskapens kriterier fr matematiska bevis. P samma stt menar han att marxismen inneburit att en ny vetenskaplig konti-nent har intagits och att dess teoretiska praktik sledes r solitr nr det gller att formulera egna sanningskriterier. Althussers lsning p det rationalistiska bryderiet r allts att falla tillbaka p den teoretiska praktiken samt p den produktionskedja (hur Generalitet I omvand-las till Generalitet III) och de interna kriterier som de olika vetenskaperna sjlva upprttar. Men denna lsning r naturligtvis inte fri frn invndningar. Fr Althus-sers argument fr marxismens sanning gr i cirkel: Marx lra r sann drfr att den frmtt att etablera egna kriterier fr att bevisa att den r sann. Om vi verfr det som Althusser sger om marxismen till sociologin s skulle detta ocks vara en vetenskap som upprttar sina egna kriterier fr bevisfring. Men den sociologiska teorihistorien r full av konkurrerande teoribildningar och forsk-ningsprogram. Kan alla dessa beropa sina interna kriterier fr vetenskaplighet? En sociologisk teori (till exempel Parsons id om de sociala systemens adaptiva frmga) skulle d inte vara sann drfr att den ftt en framgngsrik tillmpning, utan drfr att den lyckats etablera sina egna kriterier fr verifikation. Vi kommer d fram till en position som r misstnkt lik den pragmatistiska uppfattning som Althusser vill tillbakavisa: en viss bestmd sociologisk teoribildning r sann drfr att man inom denna teoretiska skola arbetar p det stt som man alltid har gjort. 2.3 Pierre Bourdieu och sociologens hantverk Pierre Bourdieus inflytande ver vr tids sociologi r svr att verskatta. Som ti-digare nmnts kommer denna presentation och diskussion av Bourdieus arbeten inte frmst att vara inriktad p dennes substantiella sociologiska teori den som formulerats med begreppen flt, habitus och kapitalformer. Denna hans sociolo-giska beskrivning (till exempel framstllningen av vetenskapen som ett specifikt socialt flt) kommer drmed att vara underfrstdd i teoripresentationen. Fram-stllningen kommer att utg frn Bourdieus tidiga beskrivning av sociologens hantverk, men ocks mot den stlla hans senare kritik av det som han kallar den skolastiska instllningen. I boken Le mtier de sociologue. Pralables pistmologiques (Sociologens hant-verk. Epistemologiska frberedelser), som Bourdieu skrev tillsammans med sina kollegor Jean-Claude Chamberodon och Jean-Claude Passeron 1968, presenteras 84ett slags epistemologiskt program fr sociologin.21 Till hlften r boken en antologi med korta utdrag ur klassiska sociologiska texter (bland annat av Marx, Weber och Durkheim), som fungerar som illustrativa exempel p de tankar som frfattarna sjlva presenterar. Lrobokstexten r i sin tur indelad i tre avsnitt med rubriker-na Brytningen, Konstruktionen av objektet och Den kritiska rationalismen. Bourdieu och hans medfrfattare vill allts associera sig med Bachelards id om en kritisk rationalism genom att argumentera fr att vetenskapen frutstter ett slags brytning och en konstruktion av forskningsobjektet. Bourdieu m.fl. skriver i Bachelards anda om att sociologin, fr att vara en ve-tenskap, mste bryta med common sense-tnkandet. Att inte genomfra denna brytning med vardagstnkandet innebr att man begrnsar sig till en spontan-sociologi. En sdan spontansociologi tar vardagens invanda frestllningar fr givna och reproducerar p detta stt endast vardagstnkandet i en frment veten-skaplig sprkdrkt:[W]hen the sociologist does no more than take over common-sense objects of thought and common-sense thought on those objects, he has no arguments left to contest the common certainty that it is a human right to talk about every-thing that is human and to judge every discourse, albeit scientific, about what is human. And how can anyone fail to see himself as a bit of sociologist when the sociologists analyses so completely concur with the themes of everyday chatter and when the analysts discourse and the discourses analysed are separated only by the fragile barrier of quotation marks? (Bourdieu m.fl. 1968/1991: 24) Att alla mnniskor gr sig frestllningar om samhllet innebr inte att alla mn-niskor drmed ocks r sociologer. Sociologins integritet och status som vetenskap str och faller med ett vetande som bryter med vardagstnkandet. Kritiken mot spontansociologin blir fr lroboksfrfattarna ocks till en uppgrelse med den naiva empirism och positivism som lter teorin abdikera infr kravet p insamlan-de av enkel och rapporterbar data. Man framhller ocks att sociologins begrepps-bildning ofta stdjer sig p vardagssprkets vokabulr och att begreppen drfr fr en dubbeltydighet nr de sprids utanfr fackmannakretsen. 21 Denna framstllning utgr frn den engelska versttningen The Craft of Sociology: Epistemological preliminaries (1991), som i sin tur bygger p bokens franska andra upplaga frn 1972. Boken var frn brjan tnkt att utgra frsta delen i en trilogi med samlingsnamnet Epistemologiska frberedelser. Den planerade andra volymen skulle behandla frgan om konstruktionen av det sociologiska forskningsobjektet och den tredje forskningens begreppsliga och tekniska verktyg (Bourdieu m.fl. 1968/1991: x). 85Metoderna fr att n sociologisk kunskap mste enligt frfattarna alltid fregs av ett epistemologiskt stllningstagande. Sociologen mste vinnlgga sig om ett arbetsstt som producerar vetenskap. P detta stt kan lroboken lsas som en pl-dering fr abstraktionens och teorins betydelse fr vetenskapen. Den vetenskap-liga kunskapen ges epistemologiskt fretrde framfr vardagskunskapen, samtidigt som vetenskapligheten inte kan uppns utan abstraktion och begreppskonstruk-tion. Lroboksfrfattarna gr drmed front mot den positivistiska vetenskapssy-nen. Den vetenskapliga brytningen innebr att man i forskningsprocessen kon-struerar ett vetenskapligt objekt (ibid.: 57). Konstruktionen av det vetenskapliga objektet blir ett viktigt moment av hur brytningen leder fram till upprttandet av en teoretisk problematik (ibid.: 35).22 I diskussionen om det ndvndiga brottet med det spontana tnkandet jmfr Bourdieu m.fl. med naturvetenskapernas behov av att gra motsvarande brytning, ven om frfattarna ppekar att grnserna mellan vardagstnkande och vetenskap r srskilt suddiga inom sociologin. Ocks nr det gller frgan om konstruktio-nen av det teoretiska objektet jmfr man med naturvetenskapens konstruktion av forskningsobjekt, men man framhller samtidigt att det finns en avgrande skill-nad mellan dessa vetenskapers olika objekt. I motsats till naturvetenskapsmannen r sociologen inriktad mot objekt som talar, som har ett sprk och som uttrycker sina erfarenheter. Detta gr det mjligen svrare, men alls inte mindre viktigt, att genomfra en brytning med det spontana tnkandet. Den stora faran fr sociologin r att brytningen uteblir och att forskaren vertar studieobjektets frestllningar:When the sociologist counts on the facts to supply the problematic and the theo-retical concepts that will enable him to construct and analyse the facts, there is always a danger that these will be supplied from the informants mouths. It is not sufficient for the sociologist to listen to subjects, faithfully recording their statements and their reasons, in order to account for their conduct and even for the reasons they offer; in doing so, he is liable to replace his own preconceptions with the preconceptions of those whom he studies, or with a spuriously scienti-22 Broady (1991/2005: 263) ppekar att den typ av konstruktioner som Bourdieu talar om inte ska frsts i en kantiansk mening, dr konstruktioner av begrepp avser kunskap a priori (till exempel matematiken) och inte empirisk skdning (Kant 1781/2004a: A 714/B 742ff.). Vi br heller inte frledas att associera Bourdieus konstruktivism med till exempel den socialkonstruktivism som utgr frn Peter L. Berger och Thomas Luckmanns fenomenologiska kunskapssociologi (1966/1979), dr det just r vardagslivets och vardagstnkandets sociala konstruktioner som utgr utgngspunkten (Berger & Luckmann 1966/1998). 86fic and spuriously objective blend of spontaneous sociology of the scientist and the spontaneous sociology of his object. (Ibid.: 37)I Bachelards efterfljd beskriver Bourdieu och hans medfrfattare sin sociologiska metodologi som en kritisk rationalism. Gentemot den positivistiska frestllning-en om en verklighet som r oss direkt och omedelbart given stller Bourdieu idn om ett forskningsobjekt som teoretiskt konstrueras. Vetenskapligheten fordrar allts ett moment av teoretiskt konstruerande. Det teoretiska vetandet tycks p detta stt vrderas hgre n vardagserfarenheten. Men samtidigt ppnar Bourdieu och hans kollegor en annan vetenskapsteoretisk front genom att argumentera mot ett teoretiskt frhllningsstt som de kallar den traditionella representationen av teori, vilken de ser fretrdd i Talcott Parsons systemteori.23 Lroboksfrfattarna vill inte enbart g i teorins frsvar gentemot empirister och positivister, utan oppo-nerar ocks mot en teoretisk sjlvtillrcklighet:A theory is neither the highest common denominator of all the grand theories of the past, nor a fortiori, is it that part of sociological discourse which opposes empiricism simply by escaping experimental control. Neither is it the gallery of canonical theories in which theory is reduced to the history of theory; nor a system of concepts that recognizes no other criterion of scientificity than that of semantic coherence and refers to itself instead of measuring itself against facts; nor, on the other hand, is it the compilation of minor true facts or fragmentarily demonstrated relationships, which is merely the positivists reinterpretation of the traditional idea of the sociological Summa. (Ibid: 29) Kritiken mot den naiva empirismen och positivismen (som Bourdieu och hans med-frfattare beskyller fr att hemfalla t spontansociologi), fr allts inte leda till att forskaren frlorar sig i sjlvtillrckliga abstrakta teorier med universella ansprk.I lroboken argumenterar allts Bourdieu fr ett slags rationalistiskt veten-23 I en intervju frn december 1988, som gjordes fr den amerikanska utgvan av Le mtier de sociologue, berttade Bourdieu att han ansg sig argumentera mot svl den implicita positivism som han identifierade i Lazarsfelds arbeten som den teoretistiska strmning som han identifierade med Frankfurtskolan och Adorno (Bourdieu 1988/1991: 148). Emellertid nmns varken Adorno eller ngon annan representant fr Frankfurtskolan i lroboken och det mste sgas vara en ngot mrklig strategi att teoretiskt angripa Adorno via Parsons sociologi. Frankfurtskolans egen uppdelning mellan traditionell och kritisk teori (Horkheimer 1931/1972) frbises ocks helt och hllet nr Frankfurtsociologerna grs till representanter fr en traditionell teoretisk representation. 87skapsideal, dr just den teoretiska abstraktionen blir ett villkor fr vetenskaplig-heten. Sociologen mste bryta med vardagligt common sense fr att konstruera ett teoretiskt forskningsobjekt. Men samtidigt finner vi i hans kritik mot det sjlv-tillrckliga teoretiserandet ett nstan antiteoretiskt anslag. Det sistnmnda temat kom Bourdieu ocks att utveckla i sitt senare frfattarskap. Det skolastiska frnuftetUnder sin lnga och framgngsrika forskarkarrir terkom Bourdieu ofta till sin id om en ndvndig vetenskaplig brytning och till kritiken av spontansociologin, men samtidigt kom han att korrigera den position som han intagit i Le mtier de sociologue. I boken An Invitation to Reflexive Sociology (Bourdieu & Wacquant 1992) var han p nytt involverad i ett frsk presentera sin egen uppfattning om socio-logimnets frutsttningar fr en lsekrets av studenter. Hr framhll han att han fortfarande var av den uppfattningen hans tidigare lrobok innehll viktiga teo-retiska och metodologiska principer, men att den samtidigt kunde betraktas som en didaktisk och nstan skolastisk bok (Bourdieu & Wacquant 1992: 95). Fr att frst denna sjlvfrebrelse om skolastik mste vi knna till Bourdieus egen kritik av det skolastiska tnkandet. I slutet av 1980-talet hade Bourdieu brjat kritisera vad han, med ett uttryck som han sade sig ha lnat frn den analytiska filosofen J. L. Austin, kallade fr det skolastiska synsttet. Med detta menade inte Bourdieu en specifik epok i den vster-lndska filosofin och teologin, utan snarare den form av filosofisk instllning, frn Platon och framt, som ser filosofin som ett tnkande som undflyr den sociala verk-lighet som det produceras i.24 Det skolastiska tnkandet framstller filosofin som ett rent och obeflckat tnkande, som str ver svl vardagens praktiska bestyr som statens politiska maktkamper. Detta skolastiska synstt bygger p ett tnkan-de som frutstter att man bortser frn de praktiska kraven och som utnyttjar ana-lysinstrument som konstrueras i strid med praktikens logik (Bourdieu 1989/1999: 184f). Forskaren stter alla praktiska intressen och insatser inom parentes fr att i stllet inta en ren teoretisk attityd (ibid.: 186).25 24 Denna pejorativa betydelse av det skolastiska tnkandet r inte unik fr Austin och Bourdieu. Vi finner denna instllning ocks i till exempel Marx kritik av Feuerbachs religionskritik och unghegelianernas stt att frst det mnskliga tnkandet som ngot som skiljts frn praxis: Striden om det verkliga eller overkliga hos ett tnkande, som isolerar sig frn praktiken, r en rent skolastisk frga. (Marx 1845/1978: 251)25 Bourdieus stt att beskriva det skolastiska synsttet r tydligt inspirerat av Edmund Husserls beskrivning av den teoretiska instllningen vilken Husserl ocks menade emanera frn antikens Grekland. Denna del av Husserls filosofi diskuteras i kapitel 3.3. 88Bourdieu varnar fr att denna skolastiska instllning gr att forskaren oaktsamt tillskriver sitt forskningsobjekt (de mnniskor som studeras) samma teoretiska in-stllning. S menar Bourdieu exempelvis att lingvisten Noam Chomsky formulerat en sprkfilosofi som framstller alla sprkanvndare som grammatiker. Fr sociolo-gen, som ofta just har det vardagliga som sitt forskningsobjekt, kan det vara srskilt svrt att inte blanda samman den praktiska och den teoretiska instllningen:[Sociologen] kan ltt glmma bort skillnaden mellan ena sidan sitt intresse fr skolsystemet i sin egenskap av forskare som helt enkelt vill frst och riktar en ren blick mot hur de olika utsttningsmekanismerna fungerar och varierar be-roende p rvt kulturellt kapital, och andra sidan det intresse han har i samma system nr han agerar som familjefar, mn om sina barns framtid.26 (Ibid.)I det Bourdieu skriver om det skolastiska synsttet terkommer allts tanken om att den teoretiska instllningen innebr ett brott med den vardagligt praktiska instllningen. Men Bourdieus uppfattning om filosofin och vetenskapen har flera bottnar. I filosofins sjlvbild ingr frestllningen om filosofen som undandrar sig det vrldsliga. Descartes metodologiska tvivel frlitade sig p ett tnkande och ett frnuft som satte sig ver den sinnliga vrldens frgnglighet och bedrglighet. Bourdieus sociologiska grning har i mycket handlat om att utmana denna filo-sofernas och de intellektuellas sjlvbild. Hans syfte med att lyfta frgan om det skolastiska synsttet r ocks att underkasta svl filosofin som det vetenskapliga tnkandet en sociologisk analys. Om Durkheims kritik av pragmatismen hade svl en kunskapsteoretisk som en kunskapssociologisk niv, finns det hos Bourdieu en motsvarande uppdelning i vetenskapssynen. Den kunskapsteoretiska argumenta-tionen, som kommer till uttryck i Le mtier de sociologue, handlar om att det ve-tenskapliga tnkandet bryter med vardagens sunda frnuft och etablerar sitt eget kunskapsobjekt. Den vetenskaps- och filosofisociologiska argumentationen hand-lar om att vetenskapen och filosofin mste studeras som ett socialt flt. Att vetenskapen betraktas som ett flt i Bourdieus mening innebr att san-ningsansprk ocks mste frsts som maktansprk. Strider inom vetenskapen r allts samtidigt ocks strider om vad som ska vrderas p det vetenskapliga fltet. Maktpositioner p det vetenskapliga fltet r frknippade med mjligheten att er-vra ett fltspecifikt symboliskt kapital. Med en psykoanalytiskt influerad voka-bulr beskriver Bourdieu detta som att forskarens libido sciendi (begr till vetande) 26 Mrk hur Bourdieu hr, nr han beskriver sociologens rena blick, ocks infogar sitt eget begrepp om rvt kulturellt kapital. Detta r ett begrepp fr den teoretiska hllningens vetenskapliga skande. 89sublimeras till ett libido dominandi (begr till makt) (Bourdieu 1990/1999: 80ff). Denna sociologisering av vetenskapens och filosofins sanningsansprk blir samti-digt ett slag mot den skolastiska sjlvfrstelsen. Det skolastiska synsttet vnder sig bort frn det praktiska livet, men Bourdieu avsljar denna sjlvuppfattning som en sublimering av en hgst praktiskt orienterad drift till makt och dominans ver ett socialt flt. Vetenskapliga strider och filosofiska kontroverser r ocks en frga om att bevaka och inta sociala positioner i enlighet med en etablerad fltlogik. Men Bourdieu tycks trots allt inte vilja driva detta argument om att sanning ytterst r en frga om makt till samma radikala slutsatser som Nietzsche och Foucault hade gjort fre honom. I Science de la science et rflexivit (Vetenskap om vetenskap och reflexivitet) (Bourdieu 2001/2004), som kom att bli Bourdieus sista bok och som bygger p fre-lsningar frn den sista frelsningsserien som han hll vid Collge de France, ter-kommer han till frgan om vetenskapens sociala frutsttningar. Hr anger han tv viktiga egenskaper som utmrker ett vetenskapligt flt. Fr det frsta mste vetenskapen utmrkas av en isolering i det att vetenskapsmnnens publik begrn-sas till det vriga forskarsamfundet. Kriterierna fr god och dlig forskning och principerna fr bedmning av vetenskapliga sanningar regleras p s stt av det vetenskapliga fltet sjlvt, som allts r autonomt i frhllande till andra samhl-leliga flt (till exempel politiken). Den andra ndvndiga egenskapen r att delta-garna i den vetenskapliga verksamheten accepterar att de vetenskapliga striderna r en kamp om den vetenskapligt legitima representationen av verkligheten och drmed godtar villkoren fr att bli kritiserade, motsagda och vederlagda (Bourdieu 2001/2004: 95). Vetenskapens utveckling till vetenskap r allts en frga om upp-komsten av ett autonomt socialt flt. Bourdieu skriver nu att han med Le mtier de sociologue ville visa att samhlls-vetenskaperna, allt srskiljande till trots, r vetenskap p samma stt som naturve-tenskaperna. I denna hans sista bok vill han belysa de viktiga skillnaderna mellan natur- och samhllsvetenskap. I motsats till naturvetenskaperna har samhllsve-tenskaperna inte uppntt sin autonomi:[Sociology] have an object too important (it interests everyone, starting with the powerful), too controversial, for it to be left to their discretion, abandoned to their law alone, too important and too controversial in terms of social life, the social order and the symbolic order, for them to be granted the same degree of autonomy as is given to the other sciences and for them to be allowed the mo-nopoly of the production of truth. And, indeed, everyone feels entitled to have their say in sociology and to enter into the struggle over the legitimate view of the social world []. (Ibid.: 87)90Det r allts sociologins direkta anknytning till det sociala livet mnniskors egen vardag och samhllets alla maktstrider som omjliggjort mnets autonomi. Bour-dieu skriver om hur samhllsvetenskaperna r sociala konstruktioner av sociala konstruktioner och p detta stt ocks en del av sitt eget studieobjekt och en del av de maktkamper de har att objektivt frst (ibid.: 88). Henrik Lundberg (2011) lyfter fram det motsgelsefulla i Bourdieus syn p ve-tenskapliga sanningar, ssom han uttrycker dem i denna sin sista bok. ena sidan finner vi en uppfattning om naturvetenskapens sanningar som universella och transhistoriska. andra sidan beskriver Bourdieu vetenskapliga sanningar p ett stt som r frenligt med relativismen, nmligen som de pstenden som veten-skapsmn s smningom uppnr konsensus om. P ett liknande stt hittar vi ocks en spnning mellan Bourdieus epistemologi och hans vetenskaps- och filosofisocio-logi. Det sociologiska hantverket beskrivs som en abstraktionsprocess som bryter med vardagserfarenhet och vardagssprk. Samtidigt vill Bourdieu underkasta svl vetenskapen som filosofin en sociologisk underskning och avslja den skolastiska sjlvbilden som frljugen p s vis att den framstller sig som oberoende av det vetenskapliga fltets maktkamper. Vi ser ocks att Bourdieus sociologi innehller ider som leder i pragmatisk rikt-ning. Sanningsskandet r i sjlva verket ocks sammankopplat med en vilja till makt p det vetenskapliga fltet. Frgan om vetenskapliga sanningar blir i slutn-dan till en frga om etablerad konsensus och framvxten av ett autonomt flt. I Bourdieus teorier finner vi drfr argument svl fr som mot den rationalistiska vetenskapsuppfattningen. Infr den engelska utgvan av Le mtier de sociologue intervjuades Bourdieu av Beate Karis, som undrade om inte avvisandet av mnniskors egen vardags-kunskap frde Bourdieu vldigt nra en positivistisk position. Uppfattningen om den ndvndiga brytningen med mnniskors vardagserfarenhet framstllde den sociologiska forskningen p ett stt som inte skilde sociologin frn naturve-tenskapen. Erfarenheter mste omvandlas till vetenskapliga data. Men r inte mnniskors vardagliga erfarenheter och praktiska kunskaper ocks en verklig kunskap om samhllet? Innebr inte Bourdieus rationalism och id om den ve-tenskapliga brytningen att dessa erfarenheter reduceras till illusioner? Bourdieu svarade trevande: On the one hand, there is common-sense, which has to be mistrusted, because social agents do not have innate wisdom [] One of the obstacles to scientific knowledge I think Durkheim was quite right to say it is the illusion of im-mediate knowledge. But secondly, it is true that the conviction of having to con-struct against common-sense may in turn favour a scientistic illusion, the illu-91sion of absolute knowledge. That illusion is very clearly expressed in Durkheims approach: agents are in error, which is deprivation; deprived of knowledge of the whole, they have a first-degree, entirely nave knowledge. Then along comes the scientist who grasps the whole and is a sort of God compared to the mere mortals who understand nothing. (Bourdieu 1988/1991: 250) ena sidan mste vi misstro mnniskors sunda frnuft. Och hr delar Bourdieu Durkheims skepsis mot den omedelbara kunskapen. andra sidan fr inte detta tvivel leda oss till en scientistisk rationalism dr de vetenskapliga kunskapsanspr-ken grs absoluta. Bourdieu frsvarar allts den rationalistiska brytningsteorin, men anmler samtidigt reservationer mot denna brytningsteori sdan som den kommer till uttryck i bland annat Durkheims metodregler. Det finns med andra ord en inre spnning i Bourdieus uppfattning om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Vi lmnar Bourdieu med detta spnningsfrhllande intakt fr att i avhandlingens avslutning terkomma till honom. 2.4 Den rationalistiska brytnings - teorin: summering och kritikDurkheim, Bourdieu och Althusser kan alla sgas representera en rationalistisk brytningsteori i frgan om frhllandet mellan vardagssprk och vetenskapliga be-grepp. Deras rationalism visar sig i tilltron till att de vetenskapliga teorierna och begreppen ska kunna frklara verkligheten p en djupare niv och att detta fordrar en brytning med verkligheten sdan den omedelbart framtrder. Den vardagliga er-farenheten, common sense-kunskapen och vardagssprket stlls i motsats till veten-skapens teorier och begrepp. ven om man anser sig vara empiriska samhllsfors-kare eller anknyter till befintlig empiriska forskningsrn, s hyser man samtidigt uppfattningen att det vetenskapliga vetandet har sin upprinnelse i en metodstyrd abstraktionsprocess. I avhandlingens inledning angavs ngra punkter som utmrker den rationalis-tiska brytningsteorin. Misstron mot den vardagliga erfarenheten visar sig i Durkheims avfrdande av vra frestllningar om verkligheten, Althussers tillbakavisande av det ideologiska medvetandet och Bourdieus kritik av common sense och spon-tansociologi. Alla tre skriver ocks om hur det vetenskapliga tnkandet, i motsats till vardagstnkandet, innebr ett srskilt metodstyrt stt att abstrahera. Durkheim be-skriver detta metodstyrda tnkande i enlighet med sina egna metodregler, som l-per frn den vetenskapliga definitionen till de vetenskapliga begreppen en attityd som innebr att sociala fakta behandlas som ting i forskningsprocessen. Althus-ser finner denna metod fr vetenskaplig abstraktion i Marx kritik av den klassiska 92nationalekonomin. Bourdieu lokaliserar det specifikt vetenskapliga i frmgan att konstruera ett teoretiskt kunskapsobjekt. Fr svl Durkheim som Althusser och Bourdieu r skillnaden mellan vardags-kunskap och vetenskapligt vetande en artskillnad snarare n en gradskillnad. Detta utmrker Durkheims och Althussers kritik av pragmatismen svl som Bourdieus kritik av spontansociologin. Samtliga teoretiker kan ocks sgas representera upp-fattningen att vetenskapens begrepp och termer beskriver verkligheten p ett sannare stt n vardagssprket. I samtliga fall upplses den enkla referensen mellan ett be-grepp och ett givet empiriskt fenomen. Durkheim menar att hans fyra olika sjlv-mordstyper r avsedda att anvndas inte som standard fr att kategorisera enskilda empiriska sjlvmord, utan som en taxonomi som ger en sannare frklaring till sjlvmordets sociala orsaker. Althusser menar att de som lst Marx Kapitalet som en framstllning om den konkreta historien eller empirisk ekonomi misstagit sig och att detta verk i stllet r ett arbete i ren teori. Han pekar p hur Marx kri-tiserat den klassiska nationalekonomin fr att inte ha brutit med den vardagliga anvndningen av de ekonomiska kategorierna. Ocks Bourdieu varnar fr faran med att som sociolog inte frm bryta med aktrernas vardagliga frstelse och redogrelser.Ett annat stt att visa p likheterna mellan de tre teoretikerna r att anvnda Althussers schema fr den teoretiska praktiken. Detta schema handlade om hur Generalitet I omvandlades till Generalitet III.Generalitet I blir fr Durkheim liktydigt med vr vardagliga frstelse av socia-la fenomen. Hr ryms vra ideologiska frestllningar och religisa myter. Dessa r inte rena fakta, utan sociala produkter. Forskningsprocessen tar allts sin utgngs-punkt i ngot socialt, nmligen vra kollektiva frestllningar. Men den vetenskap-liga forskningsprocessen kan inte frlita sig p dessa kollektiva frestllningar om fenomen som sjlvmord eller brottslighet. Genom Generalitet II konstitueras dessa sociala fakta som ting enligt specifika metodregler. Generalitet III utgr den frdiga vetenskapliga teorin, dr en ny problematik etablerats. De nya teoretiska begrep-pen om olika typer av sjlvmord r teoretiska bestmningar som bryter med den gamla problematikens (Generalitet I:s) vaga sjlvmordsbegrepp. Det teoretiska begreppet om fatalistiska sjlvmord r ndvndigt i Durkheims teori, men p en empirisk niv r denna kategori kvantitativt ointressant. Den verensstmmelse mellan det givna (Generalitet I) och vetenskapens objektiva vetande (Generalitet III) som den logiska empirismen omhuldade har hr ersatts med en frestllning om en ndvndig brytning. Fr Bourdieu utgrs Generalitet I av den spontana sociologi som mnniskor sjlva utvecklar. Men att frlita sig p denna spontansociologi r fr Bourdieu att missbruka det vetenskapliga hantverket. Generalitet II upptrder hr som bryt-93ningen med spontansociologin genom konstruktionen av ett vetenskapligt objekt. I Generalitet III r denna konstituering frdig. Objekten i Generalitet I har s er-satts av de teoretiska objekt som framtrder i Generalitet III. Den rationalistiska brytningsteorin anvnder i princip samma kriterier fr ve-tenskaplighet oavsett om det handlar om natur- eller samhllsvetenskap. Kritiken mot det som hr kallas fr den rationalistiska brytningsteorin har ocks tagit fasta p att den objektifierar den levda erfarenheten. Den tyske socialfilosofen Robin Celikates anfr fyra olika kritikerpunkter mot det han kallar fr brytningsmodellen fr samhllsvetenskapen (Celikates 2009: 76ff). Den normativa invndningen handlar om att forskaren stter sig ver aktrer-nas egna uppfattningar och tolkningar. Denna invndning r allts snarast forsk-ningsetisk och pekar p den ojmlikhet som brytningsteoretikerna frutstter i relationen mellan samhllsforskaren och de individer som studeras. Den politiskt-strategiska invndningen pekar p att konsekvensen av att bortse frn aktrernas egna tolkningar blir att teorin frlorar sin relation till praxis. Dessa bda invnd-ningar r, pongterar Celikates, inte s mycket en kritik som en av brytningens konsekvenser. En allvarligare kritik r den metodologiska invndningen, som tar fasta p att just aktrernas egen frstelse och tolkning av deras verklighet faktiskt r en del av det som samhllsvetaren har att frst. Vi har sett att denna metodologiska invndning skulle kunna riktas mot Durkheims sjlvmordsstudie. I sin studie bryr sig inte Durkheim om att ta del av ngra personliga motiv till sjlvmord, men hans avhandling mynnar trots detta ut i en redogrelse fr dessa bevekelsegrunder. Den viktigaste kritiken mot brytningsmodellen r enligt Celikates den empiris-ka invndningen. Det brytningsteorierna vill vervinna r de ideologiskt frvrngda uppfattningar eller frutfattade meningar som reproduceras av samhllets struk-turer. Men detta r en felaktig utgngspunkt eftersom vi vet att mnniskor faktiskt inte aningslst reproducerar denna ideologi. Att reflektera ver samhllet och den egna verksamheten r inte enbart ngot som tillkommer sociologen, utan i stllet ngot som alla mnniskor som lever i ett samhlle alltid gr: Fr att kunna orientera sig, anpassa sitt eget handlande till vad situationen kr-ver och samordna detta med andra aktrers handlande, mste de vanliga akt-rerna ha frmgan att frhlla sig kritiskt och distanserande, samt ha tillgng till vardagssociologiska teorier som gr det mjligt fr dem att frklara, tolka och antecipera andras agerande. (Celikates 2009: 91f, egen versttning)Brytningsteoretikerna bortser frn detta faktum. Drmed missknner de sitt forsk-ningsobjekt och gr verkligheten mindre komplex n den faktiskt r. Drfr ger de ocks en beskrivning av den sociala verkligheten som r empiriskt felaktig. 94Celikates menar att denna brytningsmodell kan sammanfattas med mottot: Jag ser det du inte ser. Denna devis r allts problematisk av svl forsknings-etiska som metodologiska och vetenskapsteoretiska skl. Den innebr att forskaren stter sig ver de mnniskor som studeras. Och den terspeglar en hllning som innebr en felaktig uppfattning av verkligheten, eftersom mnniskor faktiskt r i besittning av ett kritiskt och reflexivt tnkande kring den egna vardagen och samhllet. I kapitel 5 kommer vi att diskutera fretrdare fr olika slags kontinuitetsteo-rier som tar sin utgngspunkt i vardagserfarenhetens och vardagssprkets frmga att erhlla och uttrycka ett verkligt vetande. Hr betonas just betydelsen av att mnniskor sjlva frmr att reflektera ver sin egen vardag. Den rationalistiska brytningsteorin kritiseras fr att underskatta denna vardagliga reflexion och be-trakta mnniskor som objekt fr strukturell och ideologisk manipulation. Men vi ska ocks se att det finns ett annat stt att betrakta brytningen mellan det vardag-liga och det vetenskapliga: en brytningsteori som tar fasta p det vetenskapligt pragmatiska i detta brott. I den rationalistiska brytningsteorin framstr den vetenskapliga sanningen som ngot absolut som korrigerar det sunda frnuftets frsanthllanden. Men samtidigt har vi sett hur de olika fretrdarna fr den rationalistiska vetenskapsuppfattning-en fr en argumentation som leder i pragmatisk riktning. Durkheim underbyg-ger sin scientism med en sociologisk teori om att vetenskapen innebr en bttre form av social integration n ldre tiders religioner och myter. Althusser menar att vetenskapen frmr att producera vetenskap just i kraft av sin frmga att formu-lera och upprtthlla sina egna regler och metoder fr vetenskaplig verifikation. Bourdieu vill utifrn en kunskapssociologisk utgngspunkt kritisera filosofins och vetenskapens skolastiska sjlvfrstelse. 95I detta kapitel uppmrksammas en brytningsteori som p avgrande punkter skil-jer sig frn den rationalistiska brytningsteorin. Gemensamt fr de sociologer som hr behandlas r en inriktning mot den subjektiva sidan av samhllsvetenska-pens forskningsobjekt. Detta iakttagande av de mnskliga handlingarnas subjek-tiva grund, de motiv som vgleder mnniskors sociala handlingar, leder fram till uppfattningen att samhllsvetenskapen inte utan vidare kan verta naturveten-skapens metodologi. Frigrelsen frn den naturvetenskapliga metodologin leder ocks till ett krav p att samhllsvetenskapen mste kunna gra reda fr sina egna abstraktioner.Srskilt viktig fr denna diskussion blir Max Webers lansering av idealtypen, men ocks den fenomenologiska vidareutveckling av den Weberska frstende-sociologin som Alfred Schutz str som upphovsman till. Ett annat omtalat frsk att beskriva det specifika med sociologins begrepp r Herbert Blumers id om sam-hllsvetenskapens sensibiliserande begrepp. Eftersom Schutz fenomenologiska vidareutveckling av den Weberska ideal-typen bst presenteras i omedelbar anslutning till framstllningen av Webers ideal typ, tvingas vi till en omkastning i den idhistoriska kronologin. Kapitlet brjar drfr med Blumers frsk att frst sociologins begreppsbildning. Frst drefter introduceras Webers idealtyp.Syftet kapitlet r att visa p exempel p sociologiska teorier som, mer eller mindre uttalat, frordat ett annat slags brytning mellan det vardagliga och det ve-tenskapliga i det sociologiska teoretiserandet. Kapitlet kommer inte att utmynna i ngon tydlig kristallisering av en alternativ brytningsteori. Snarare handlar det om att skdliggra framtrdande exempel p ett sociologiskt teoretiserande som utgr frn en brytningsteori som pekar i pragmatisk snarare n rationalistisk riktning, och som det finns anledning att bygga vidare p. KApItEL 3Den pragmatiska brytningsteorin963.1 Herbert Blumer och sensibili se-rande begreppDen amerikanske sociologen och socialpsykologen Herbert Blumer rknas som en av de mest framtrdande gestalterna i den s kallade Chicagoskolan inom sociolo-gin.1 Blumer var elev till George Herbert Mead och har blivit knd fr att efter den-nes dd ha lanserat begreppet symbolisk interaktionism fr svl sin egen som sin lrares teorier. I sin textsamling Symbolical Interactionism: Perspective and Method frn 1969 ville Blumer utveckla sin id om symbolisk interaktionism och i relation till denna diskutera sociologins metodologiska frgor.I en nyskriven artikel angav han den symboliska interaktionismens tre grund-antaganden. Den frsta premissen fastslog att mnniskor handlar gentemot ting (svl fysiska som mnskliga freteelser) utifrn den mening som de har fr dem. Det andra antagandet frklarade att denna mening var hrledd frn mnniskans so-ciala interaktion med sina medmnniskor. Slutligen utgick den symboliska interak-tionismen frn att vi behandlar och modifierar denna mening i en tolkningsprocess (Blumer: 1969/1986: 2). Sociologins metod mste allts utg frn att de mnniskor som studeras och tolkas ocks sjlva r involverade i en meningstolkande process. Den sociologiska frstelsen av mnsklig interaktion kan inte betrakta handlingar som enkla responser, utan all interaktion handlar om tolkning av gester, uttryck och handlingar. I det vetenskapliga arbetet att empiriskt studera denna interaktion tillskriver Blumer de vetenskapliga begreppen en srskild betydelse:Throughout the act of scientific inquiry concepts play a central role. They are significant elements in the scheme that the scholar has of the empirical world; they are likely to be the terms in which his problem is cast; they are usually the categories for which data is sought and in which the data are grouped; they usually become the chief means for establishing the relations between data; and they are usually the anchor points in interpretation of the findings. Because of such decisive role in scientific inquiry, concepts need especially to be subject to methodological scrutiny. (Ibid.: 26) 1 Uttrycket Chicagoskolan kan ibland vara frvirrande i samhllsvetenskapliga texter. Inom sociologin anvnds termen framfr allt fr att beskriva den etnografiskt inriktade skolbildning som vxte fram p Chicagouniversitet under 1920- och 1930-talen. Hit rknas bland andra G. H. Mead och Robert E. Park. I den allmnna politiska debatten syftas emellertid oftast den neoklassiska skola inom nationalekonomin, som formerades p samma universitet efter andra vrldskriget och som frknippas med namn som Milton Friedman och Friedrich von Hayek. 97Mycket mer n s utvecklar inte Blumer, i denna hans metodologiska programfr-klaring fr den symboliska interaktionismen, men hans textsamling innehller tre artiklar som tar sig an mnet. Sedan tidigare hade Blumer allts vid ett flertal tillfllen berrt frgan om begreppens betydelse fr forskarens relation till den empiriska verklighet som studeras, det stt p vilket begreppen mjliggr tolkning och strukturering och fakta och begreppens avgrande betydelse fr att formulera svl forskningspro-blem som teoretiska slutsatser. Blumers mest knda bidrag till denna debatt r idn om samhllsvetenskapens sensibiliserande begrepp (sensitizing concepts), som han presenterade i ett fredrag fr det amerikanska sociologfrbundet 1953. Men vid olika tillfllen under de fregende tv decennierna hade han berrt frgan om sociologins begrepp, och det finns drfr anledning att flja Blumer i hans mnga gnger motsgelsefulla resonemang som fregick idn om de sensibilise-rande begreppen.2 Begrepp som verktygI augusti 1930 uppdrogs Herbert Blumer att hlla en frelsning med titeln Science without Concepts p Chicagouniversitet, ett fredrag som sedan publicerades i tidskriften American Journal of Sociology. I inledningen till sin frelsning slr Blu-mer fast att en vetenskap utan begrepp vore lika omjlig att frestlla sig som en bildhuggare utan verktyg, en jrnvg utan spr, ett dggdjur utan skelett eller en krleksroman utan krlek (Blumer 1931: 515). Det gr allts inte att tnka sig en vetenskap utan begrepp. I detta anfrande gr Blumer inte ngon tskillnad mellan natur- och samhllsvetenskapens olika begrepp, och de empiriska exemplen hm-tar han frn Galileis, Keplers, Newtons och Darwins landvinningar inom natur-vetenskaperna. Blumer skriver att han frst och frmst r intresserad av begrep-pens funktion och anknyter hr till Kants sentens om att skdning utan begrepp r blind, samtidigt som begrepp utan skdning r tomma (ibid.: 531).3 Begreppen r allts instrument med vilka vi kommer i frbindelse med verkligheten. De ab-strakta begreppen blir ett stt att sortera bland partikulra objekt:2 I Blumers bok frn 1969 utgjorde dessa texter kapitlen 810, men trots att bidragen placerades intill varandra s fljde de inte den kronologiska ordningen. 3 Jmfr med vad Kant skriver: Utan sinnlighet skulle inget freml bli oss givet, och utan frstnd inget tnkas. Tankar utan innehll r tomma, skdningar utan begrepp r blinda. Drmed r det lika ndvndigt att gra begreppen sinnliga (dvs. foga dem till skdningens freml) som att gra sina skdningar begripliga fr sig (dvs. bringa dem under begrepp) (Kant 1781/2004: B 74).98[T]he concept permits one to catch and hold some content of experience and make common property on it. [] The abstraction of a relation from this world of particulars, and the holding on to it, is possible only through conceptualiza-tion and necessitates, ultimately, a concept. That is to say, the very act of abstrac-tion is an act of conception; if the conception is to be held on to it must be given a name, a sign, or identity mark. (Ibid.: 520) Blumer kritiserar det filosofiskt idealistiska frhllningssttet till begrepp, dr ab-straktionerna tillskrivs ett intrinsikalt vrde och undandrar sig empirisk prvning. Samtidigt framhller han att de vetenskapliga begreppen skiljer sig frn vardags-sprkets begrepp. Vardagsbegreppen (the common sense concepts) r mer statiska och deras meningsinnehll frndras inte p samma stt som de vetenskapliga begrep-pen. Vetenskapliga begrepp behver stndigt revideras och deras betydelse r p-pen fr frndring. De innebr en annan form av abstraktion n den som inryms i de vardagliga begreppen: The abstraction embodied in a common-sense concept tends, I think, to have an absolutistic, independent existence; the abstractions within scientific concepts are always being related to one another. (Ibid.: 524)De vetenskapliga begreppen relateras till varandra i ett schema och fr s sin be-tydelse i relation till andra begrepp. De fyller enligt Blumer tre olika funktioner i forskningsprocessen: (1) de innebr en nyorientering i frga om utgngspunkter; (2) de blir till redskap fr forskaren att ta sig an omgivningen med; och (3) de mjlig-gr deduktiva hrledningar och fregriper nya erfarenheter (ibid.: 526). Att begreppen r redskap fr att upptcka ngot nytt innebr en flexibilitet i dem. De vetenskapliga begreppen sensibiliserar forskaren fr nya aspekter:That a new concept represents a new way of approaching the world is a com-monplace. This is its intrinsic character. As an invention to fill deficiency in perceptual experience it contributes a novel and original orientation. In the scientists concern with his problem this new orientation and point of attack loom large. On the one hand it permits him a flexibility in his attack of his problem; on the other hand, it sensitizes his perception and reveals the object in new aspect. (Ibid.) De vetenskapliga begreppen uppdagar ngot nytt och outforskat och kan drfr inte frsts som enkla etiketter att fsta vid objekt, dr sjlva etiketterandet blir den vetenskapliga utredningens slutpunkt. Just denna aspekt begreppens sensi-99biliserande funktion ska Blumer med tiden komma att vidareutveckla, men hans resonemang om skillnaden mellan vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp le-der redan nu fram till en kritisk anmrkning om hur vetenskapen br frst sina egna begrepp. Blumer menar att vetenskapsmnnen lngtifrn alltid sjlva ser sina begrepp som frnderliga redskap. I stllet betraktar man dem som om de hade samma givna betydelser som vardagsbegreppen. Forskare som inser begreppens in-strumentella karaktr har utsikter att bli ngot mer n bara bokhllare av fakta och metafysiska vvare (ibid.: 533). S lngt tycks Blumers hllning i frgan om vetenskapens begrepp vara kon-genial med den mjukare variant av logisk positivism som Giddens omnmner och som i denna avhandling har ftt representeras av Zetterberg. Begreppen r ett stt att undvika metafysiska utflykter. De har en direkt anknytning till den observerba-ra verkligheten och deras abstrakta karaktr stter dem i stnd att fnga en allmn egenskap hos en mngfald av fenomen. Den vetenskapliga metoden beskrivs som en frga om empirisk verifiering och deduktiv hrledning. Drfr finns det heller ingen anledning att skilja mellan natur- och samhllsvetenskapens olika begrepp. Samtidigt finns det hos Blumer en outvecklad id om att de vetenskapliga begrep-pen har bde frmgan och funktionen att sensibilisera forskningen och fregripa nya erfarenheter.De sociologiska begreppens vaghetNr Blumer ett decennium senare, i artikeln The Problem of the Concept in Social Psychology (Blumer 1940), terkommer till frgan om de vetenskapliga begreppen gr han en stor sak av skillnaden mellan naturvetenskapens och samhllsvetenska-pens olika slags begrepp. Titeln p Blumers artikel r mjligen ngot missvisande, eftersom han redan i textens inledningsmening gr klart fr lsaren att det han skriver inte bara angr socialpsykologin, utan har en allmn relevans fr samhllsve-tenskapen. Blumer tar nu avstamp i frgan om vagheten i de samhllsvetenskapliga begreppen. Han menar att det r banalt och uttjatat att sga att inexakta begrepp r ett hinder fr den vetenskapliga utvecklingen. Han konstaterar ocks att flera socialpsykologer har reagerat mot vagheter i tolkningen av mnskliga handlingar och drfr nu skt sig bort frn teorier och begrepp, fr att i stllet orientera sig mot naturvetenskapens metoder. I denna jakt p exakta data mste det som stude-ras kunna versttas till det som kan mtas i kvantitativa enheter. Andra forskare har i stllet valt att ska sig till en blandning av common sense-begrepp och tekniska termer frn psykologin. Blumer menar att dessa frsk att fly frn problemet med de vaga begreppen i sjlva verket leder in i en tervndsgrnd. Han skjuter srskilt in sig p tendensen att till socialpsykologin importera naturvetenskapens opera-tionella definitioner. 100Operationella definitioner innebr att en vetenskapens termer och begrepp definieras med hnvisning till en bestmd testoperation. S kan syra definieras med hnvisning till operationen att snka ner ett bltt lackmuspapper i en vtska, dr bestmningen av den aktuella vtskan som en syra beror p om pappret rd-frgas. De operationella definitionerna r ocks gnade att mjliggra kvantitativa bestmningar p skalniv. Inom psykologin har de operationella definitionerna kommit att anvndas fr att exempelvis definiera begrepp som intelligens, med hnvisning till en bestmd testprocedur (iq-test) och srskilt angivna skalor (till exempel Stanford-Binets iq-skala) (Hempel 1969: 94ff). I kapitel 1 sg vi att det var denna typ av definitioner som amerikanska positivister som Lundberg ville ver-fra till sociologin.4 Men denna metod att verstta alla begrepp till testoperationer som genererar svar i kvantitativa enheter innebr enligt Blumer att det vsentliga med begreppen gr frlorat:[T]he method begins with the selection of a concept, which necessarily already has some meaning and some reference to an area of empirical experience. To limit this meaning to what is determinable quantitatively or mensuratively is essentially an act of reduction which may be at the expense of the empirical reference which the concept originally had and with which one is concerned. (Blumer 1940: 710)S har begreppet intelligens kommit att bli liktydigt med det som intelligens-tester mter. De operationella definitionerna fordrar att begreppen reducerades till ngot som kan antas vara stabilt och mtbart och helst uttryckbart i numeriska vrden. Begreppet blir till ett ngot som bara kan relateras till ett annat ngot, som ocks mste uttryckas i andra numeriska vrden. Ytterligare ett frsk att komma till rtta med de vaga definitionerna av de samhllsvetenskapliga begreppen gr ut p att frska formulera precisa lexikala definitioner. Blumer ser ocks denna ansats som en tervndsgrnd, som snarast strandar i skolastiskt teoretiserande. Blumer sker i stllet orsaken till vagheten i socialpsykologins och sociologins begrepp i de frutsttningar som ges observat-ren av mnskliga handlingar. Observatren kan inte begrnsa sig till beskrivningar av mnniskors fysiska rrelser (ngon lyfter en arm, ngon springer, ngon hugger med en kniv, etc.). I stllet mste den observerande forskaren ocks kunna beskriva beteenden som kan betecknas som respektfulla, hatiska, svartsjuka, vnliga, etc. Detta krver ett moment av vrdering som ocks mste tillta beskrivningen 4 Lundberg bemter Blumers kritik mot verfring av operationella definitioner till samhllsvetenskapen i Lundberg (1942). 101att vara mindre precis. Observatren av mnniskors handlingar mste ocks ta hn-syn till det intentionella i handlingar och dessutom beakta handlingar som inte r direkt synliga. Det kan handla om ett skrivet brev eller det uteblivna svaret p ett telegram. Hr r vi utlmnade t egna tolkningar och drmed ocks utsatta fr ris-ken att gra misstag. Vagheten i socialpsykologins och sociologins begrepp beror p de frutsttningar som ges observatren. Det finns drfr ingen flyktvg bort frn dessa vagheter. Blumer menar att uppgiften i stllet mste vara att lra sig att han-tera dessa vaga begrepp i forskningen, ven med risken att de inexakta och ibland vrderande begreppen kommer att styra forskningen i en viss riktning: That there is risk and danger that the concept may coerce the judgment and determine what is seen cannot be ignored; under such conditions there can be no effective interaction between concept and empirical observation. But we will have to run this risk necessarily so great in the observation of human conduct and seek to safeguard ourselves by viewing concepts as hypothetical and by widening our experience in the field to which they apply. (Ibid.: 719)terigen faller Blumer tillbaka p uppfattningen om de teoretiska begreppen som ngot tentativt som ppnar fr nya erfarenhet och kunskaper. Det r ocks till denna frmga hos de teoretiska begreppen som han terkommer nr han utveck-lar sin id om sensibiliserande begrepp. Sociologins sensibiliserande begreppI Blumers frelsning frn 1953 ger han sig i kast med att besvara sin egen frga om vad det egentligen r fr fel p samhllsteorin, och svaret leder honom in i en diskussion om sociologins begrepp. Inledningsvis konstaterar Blumer att det sociologiska teoretiserandet alltid innehller ett moment av abstraktion och att de teoretiska begreppen drfr ocks r sociologens viktigaste verktyg. Men ven om all begreppskonstruktion innebr en form av abstraktion, s r begreppen det enda verktyget som garanterar en frbindelse mellan teorin och den empiriska verklighet som forskningen vill frst. Teorin syftar till att utveckla analytiska scheman som gr det mjligt att abstrakt frst den empiriska verkligheten. Begreppen r det stt p vilket teorin vinner kontakt med denna empiriska verklighet. Detta stller krav p tydlighet i begreppen: Theory is of value in empirical science only to the extent to which it connects fruitfully to the empirical world. Concepts are the means and the only means of establishing such connection, for it is the concept that points to empirical 102instances about which a theoretical proposal is made. If the concept is clear as to what it refers, then sure identifications of the empirical instances may be made. (Blumer 1954: 4)Blumer tycks hr flja en empiristisk tradition, dr begrepp r en frga om tydlig referens till den empiriska nivn. Otydlighet i begreppen det vill sga otydlighet i begreppens referens leder till oklarheter i teorin och drmed ocks i vr upp-fattning av verkligheten. Men Blumer lanserar nu sin distinktion mellan exakta begrepp (definite concepts) och sensibiliserande begrepp (sentizising concepts)5:A definitive concept refers precisely to what is common to a class of objects, by the aid of a clear definition in terms of attributes or fixed bench marks. This definition, or the bench marks, serve as a means of clearly identifying the in-dividual instance of the class and the make-up of that instance that is covered by the concept. A sensitizing concept lacks such specification of attributes or bench marks and consequently it does not enable the user to move directly to the instance and its relevant content. Instead, it gives the user a general sense of reference and guidance in approaching empirical instances. Whereas definitive concepts provide prescriptions of what to see, sensitizing concepts merely sug-gest directions along which to look. (Ibid.:7)Blumers kritik mot de exakta begreppen innebr en upprepning av hans invnd-ningar mot samhllsvetenskapens import av operationella definitioner eller upp-fattning av begrepp som enkla definitioner. Naturvetenskapens begrepp r exakta eftersom de precist kan ange vad som faller innanfr och utanfr definitionen. Men samhllsvetenskapen mste enligt Blumer lra sig att arbeta med sensibili-serande begrepp, dr det inte finns ngon entydig referens. Blumer nmner i sam-manhanget begrepp som kultur, institutioner, social struktur, sedvnjor och personlighet, vilka alla saknar en entydig referens som skulle mjliggra en exakt definition. Dessa begrepps betydelse vilar i stllet p en allmn frstelse av begreppens relevans. Blumer pminner sina sociologkollegor om att de inte frmst r i behov av precisa definitioner nr de fr sina studenter ska frklara ett visst sociologiskt begrepp, utan snarare av relevanta och meningsfulla illustrationer. De sensibiliserande begreppen fungerar p samma stt som dessa pedagogiska illus-trationer. Det handlar om att frska fnga det relevanta, och d blir entydighet och exakthet i stllet till ngot som lser fast snarare n ppnar upp forskningen. 5 Blumers uttryck sensitizing concepts verstts ibland till sprhundsbegrepp (Starrin m.fl. 1991). 103Blumer framhller att de sensibiliserande begreppen r tentativa och kan prvas, utvecklas och frfinas. De r samtidigt en garant fr att den teoretiska forskningen stndigt upprtthller en kontaktyta med den empiriska verkligheten och att det vetenskapliga tnkandet inte far ivg i odisciplinerat teoretiserande. Om Blumer tidigare beskrivit de sociologiska begreppens vaga referens till verk-ligheten som en brist, tycks han nu motivera deras relevans med hnvisning just till denna vaghet. Styrkan i begreppen ligger inte i det precisa, utan i deras frmga att fnga ngot som r vsentligt. Blumer om kontinuitet och brottBlumers id om sensibiliserande begrepp frefaller bde outvecklad och motsgel-sefull. Kenneth Baugh, som ingende studerat Blumers socialpsykologiska meto-dologi, ppekar att Blumer efter sitt anfrande infr det amerikanska sociologfr-bundet inte terkommer till frgan om de sensibiliserande begreppen (Baugh 1990: 32). Baugh noterar ocks en mrklig motsgelse dri att Blumer i inledningen av sitt fredrag framhller vikten av begrepp med en entydig referens, samtidigt som hans pldering fr det specifika med samhllsvetenskapen r att en sdan entydig-het aldrig gr att uppn (ibid.: 30). Blumer tar sin utgngspunkt i en empiristisk uppfattning om begrepp som ngot som klassificerar det partikulra under ngot allmnt, men menar sedan att samhllsvetenskapens begrepp snarare fungerar som relevanta illustrationer. Hos Blumer finns ingen uttryckligt formulerad stndpunkt i frgan om bryt-ning eller kontinuitet mellan common sense-begrepp och vetenskapens teoretiska begrepp, men han r tydlig med att vetenskapen inte fr gra sig beroende av common sense-begreppen. I de tidigare texterna framhller han att de vardagliga begreppen r alldeles fr statiska fr att kunna peka hn t nya teoretiska infalls-vinklar. De teoretiska begreppen r tentativa och ppnar fr nya stt att frst vrlden. Blumer r kritisk till den rationalism och skolastik dr begreppen fr ett eget liv lngt ovanfr den empiriska verkligheten. Samtidigt menar han i sitt anfrande frn 1931 att de vetenskapliga begreppen, i motsats till common sense-begreppen, fr sin betydelse i relation till andra begrepp ungefr p samma stt som Durkheims begrepp om fatalistiska sjlvmord fr sin betydelse som korrek-tiv till ett begrepp om anomiska sjlvmord. Hr r det allts inte, tvrtemot vad Blumer p flera andra stllen hvdar, frst och frmst referensen till den empi-riska verkligheten som tydliggr begreppet, utan snarare relationen till ett annat begrepp.Blumer betonar att de sociologiska begreppen mste upprtthlla en kontakt-yta med den empiriska nivn, men samtidigt tycks han frorda ngot slags brytning mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Han lyfter explicit fram den avg-104rande skillnaden mellan vardagssprkets begrepp och de vetenskapliga begreppen. Blumer argumenterar ocks fr uppfattningen att de vetenskapliga begreppens styrka inte ligger i deras entydiga referens till det empiriskt iakttagbara, utan i stl-let i deras riktningsangivelse fr vad vi ska ska efter. Begreppen konstrueras allts i det pragmatiska syftet att leda forskningsprocessen framt. Om fretrdarna fr den rationalistiska brytningsteorin menar att begreppen svarar mot ett visst feno-mens verkliga vsen, en djupare niv av verkligheten, tycks Blumer snarare mena att begreppen r tentativa. De anger ngot skarpt just i kraft av sina vaga konturer. I Blumers uppfattning om sociologisk teori r begreppen ett slags forskningsdri-vande verktyg. Blumers id om sensibiliserande begrepp vilar ocks p vertygelsen om att samhllsvetenskapen arbetar med ett annat slags abstraktioner n naturvetenska-pen. Sociologins begrepp frutstts vara abstrakta p ett stt som skiljer dem frn svl common sense-begreppen som naturvetenskapens begrepp. Konstruktionen av teoretiska begrepp r ngot mer n en enkel definition av ett fenomen. Blumer frefaller allts ansluta sig till ett slags teori om en brytning mellan det vardagliga och det vetenskapliga, som dock skiljer sig frn den rationalistiska brytningsteorin. De teoretiska begreppen konstrueras genom en abstraktionspro-cess i vetenskapens syfte, men i denna begreppskonstruktion mste man samtidigt frskra sig om en kontaktyta med den empiriska nivn. Blumer tycks mena att sociologin r inriktad p det mngtydiga i mnniskors handlande och att just detta frhllande stller srskilda krav p den vetenskapliga abstraktionsprocessen. 3.2 Max Weber och idealtypenOm Blumers id om sensibiliserande begrepp frblev outvecklad och motsgelse-full, s finner vi hos Max Weber en mer programmatiskt utvecklad id om det ut-mrkande fr sociologins begrepp. Det var Weber som lanserade begreppet ideal-typ, men hans uppfattning om samhllsvetenskapens begreppsbildning kan spras tillbaka till den nykantianska filosofi som pverkade honom. Det r i artikeln Samhllsvetenskapernas objektivitet som Weber frst pre-senterade sin id om idealtypen. Och det r ocks i denna artikel som vr diskus-sion om Webers sociologi tar avstamp. Artikeln kan ocks lsas som ett metodolo-giskt preludium till Webers klassiska studie av den kapitalistiska andans uppkomst, varfr ocks denna skrift kommer att ges utrymme i framstllningen. Titeln p Webers objektivitetsartikel skvallrar om att det r samhllsvetenskaperna som fr-fattaren intresserar sig fr, men han berr inte mnet sociologi utan frhller sig i stllet till nationalekonomin och historievetenskapen. Nr Weber senare i Eko-nomi och samhlle presenterar sin sociologi som en frstendesociologi kom ideal-105typen att spela en viktig roll. Det r drfr naturligt att uppmrksamma p vilket stt ideal typen r en integrerad del av denna frstelse sociologi. Srskilt utrymme kommer ocks att gnas de logiska positivisternas kritik av idealtypen.Samhllsvetenskapens objektivitet: idhistorisk bakgrundWebers uppsats Samhllsvetenskapernas objektivitet publicerades i tidskriften Archiv fr Sozialwissenschaft und Sozialpolitik 1904. Tidskriftens titel, dr bda be-greppen vetenskap och politik ingr, blir i sammanhanget lite ironisk, eftersom Weber i sin manifestliknande artikel just plderar fr en rgng mellan politik och samhllsvetenskap. En politisk uppfattning uttrycker ofta ngot normativt, hur ngot br vara, medan vetenskapen beskriver och frklarar samhllet sdant det r. Webers uppdelning mellan fakta och vrderingar fr tankarna till en renodlad empirism och Humes lag om att normativa br-utsagor aldrig kan hrledas frn deskriptiva r-utsagor, men det r inte i denna tradition som Weber skriver in sig. I slutet av uppsatsen sammanfattar Weber sin position:Det r endast vetenskapen som kan prestera begrepp och omdmen, vilka var-ken r identiska med eller avbilder av den empiriska verkligheten, utan vilka gr det mjligt att strukturera den p ett tankemssigt och giltigt stt. Inom empirisk samhllsvetenskap r det, som vi har sett, endast mjligt att ha kunskap om det som fr oss r vsentligt i skeendenas ondliga fyllighet, genom att stndig anvnda srskilda synstt, vilka i sista instans r frbundna med vrdeuppfatt-ningar, vilka i sin tur visserligen gr att konstatera och uppleva som element i allt meningsfullt mnskligt handlande, men vilkas giltighet inte kan bevisas utifrn materialet sjlvt. (Weber 1904/1977: 161, Webers emfas)Den ovan citerade passagen visar p Webers kantianska influenser. I Kants kun-skapsteori uppmts ett avstnd mellan tingen i sig (noumen) och tingen ssom de framtrder fr oss (fenomen). Men vra erfarenheter r frnuftiga i det att de struktureras av rena begrepp (kategorier). Det r bara mjligt att n kunskap om den empiriska verkligheten genom de rena begreppen. I Webers vetenskapsupp-fattning fr begreppen denna roll av att p ett frnuftigt stt strukturera den em-piriska verkligheten. Men det finns ngot som tycks motsgelsefullt i Webers vetenskapssyn. I cita-ten ovan frklarar han att samhllsvetenskapen syftar till en kunskap om det som fr oss r vsentligt i skeendet och att vi r tvungna att anvnda srskilda synstt i vetenskapen. Detta skriver allts Weber som en summering av en artikel som plderar fr att samhllsvetenskapen mste gra ansprk p objektivitet. Det ver-kar finnas en motsgelse mellan detta objektivitetskrav och hans konstaterande att 106samhllsvetaren r hnvisad till att vrdera det som r vsentligt fr oss. Vad som r vsentligt fr oss r ju ngot subjektivt och vrderande, snarare n en objektiv beskrivning av verkligheten. Frgan om det subjektiva och vrderande i samhllsvetenskapen upptrder p tv olika niver i Webers metodologi. Fr det frsta drigenom att det samhllsve-taren vill frst i sista hand ingr ett meningssammanhang som utgrs av mnnis-kors vrderingar och motiv, och fr det andra drigenom att samhllsvetaren mste vrdera vad som r vsentligt. Bda dessa niver av det subjektiva reser frgor om en tskillnad mellan naturvetenskapens och samhllsvetenskapens metodologi.Weber skrev sin text i efterdyningarna av den tyska metodstriden, dr den de-skriptiva historieforskningen utmanades av den nationalekonomiska grnsnytte-teorins abstrakta teoribyggen.6 Metodstriden handlade ytterst om den abstrakta teorins roll fr den historiska forskningen. Historicismens frmste fretrdare, his-torikern Gustav von Schmoller, framhll att abstrakta generaliserande teorier och lagar innebar ett vergrepp p samhllets och historiens komplexitet och mngfald. Historieforskningen skulle efterstrva idealet att vara en vetenskap om verklighe-ten (Wirklichkeitswissenschaft). Teoretiska abstraktioner ledde i riktning bort frn denna verklighet. Den historiska forskningen skulle syfta till att frst det enskilda utifrn dess unicitet. Den sterrikiske nationalekonomen Carl Menger stod dremot fr en positivis-tisk vetenskapssyn som ville efterbilda naturvetenskapens teoretiska orsaksfrkla-ringar p samhllets och historiens omrde.7 Grnsnytteteorins nya frklaringsmo-deller, vilka akterseglat Adam Smiths metafysiska arbetsvrdeteori, hade visat p det lftesrika i att med abstrakta modeller frklara mnniskors och institutioners ekonomiska beteenden genom formulering av abstrakta generella lagar.Det r mot bakgrund av denna positionering mellan tyska historiker och ster rikiska ekonomer som Weber presenterar sin idealtyp. Hans programfrkla-6 Framstllningen om den tyska metodstriden och den nykantianska bakgrunden till Webers metodlra r baserad p Agevall (1999), Alkvist (2001), Elisson (1982), Olausson (1982) och Swedberg & Agevall (2005). 7 Den svenske statsvetaren och Weberforskaren Sven Elisson (1982: 44f) ppekar att det i dag kan tyckas paradoxalt att positivismen, som efter den logiska positivismen frknippas med en antiteoretisk vetenskapssyn, i den tyska metodstriden i stllet var den abstrakta teorins frsvarare. Nr det gller Mengers uppfattning att nationalekonomin borde efterlikna naturvetenskapen mste vi gra ngra reservationer. Ekonomhistorikern Lars Plsson Syll (2002: 197ff) framhller att Mengers grnsnytteteori representerar en metodologisk subjektivism. En varas vrde kan till exempel enligt Menger inte frsts som ngon inneboende egenskap, utan mste i stllet frsts som ngot subjektivt hos marknadsaktren. 107ring br ocks tydliga spr av den nykantianism som fretrtts av bland andra Heinrich Rickert och Wilhelm Windelband. Rickert vidareutvecklade Diltheys distinktion mellan natur- och andevetenskaper (Geisteswissenschaften) ur ett me-todologiskt perspektiv.8 Windelband menade att varken historikern eller natur-vetaren kunde nja sig med det som den naiva mnniskan vanligtvis tror sig ha erfarit, varfr bda var i behov av en vetenskaplig metod (Windelband 1894/1915: 236). Men kulturvetenskaperna (och drmed ocks historiemnet) hade hamnat i ett underlge gentemot naturvetenskaperna och hade drfr kommit att kopiera dessas metoder. Trots att bde historiemnet och naturvetenskaperna var empi-riskt grundade vetenskaper skilde de sig t p ett metodologiskt avgrande stt, enligt Windelband:[E]rfarenhetsvetenskaperna ska i kunskapen om det verkliga antingen den all-mnna form av en naturlag eller det enskilda i den historiskt bestmda gestalten; till en del ska den en form, som alltid frblir sig lik, till en del det verkliga skeendets en gng frefintliga och i sig alldeles bestmda innehll. Somliga ro lagvetenskaper, andra hndelsevetenskaper; de frra lra det som alltid r, de se-nare det som en gng var. (Ibid.: 234) Naturvetenskapen hade nomotetiska (generaliserande) ansprk, i det att de skapade allmnbegrepp och syftade till att formulera vetenskapliga lagar. Kulturvetenska-perna och historiemnet var i stllet hndelsevetenskaper, som hade att arbeta ef-ter en ideografisk (singulariserande) metod. Denna avgrnsning mellan natur- och kulturvetenskapernas olika tekniker fr begreppsbildning kommer igen ocks i Webers programfrklaring. Ocks Weber ifrgastter mjligheten att verfra naturvetenskapens be-greppsbildning till samhllsvetenskapen. Han menar att de generiska defini-tioner och begrepp (artbegrepp) som konstrueras efter schemat genus proximum differentia specifica och de enkla deduktiva hrledningarna frn vetenskapliga lagar inte utan vidare gr att verfra till studiet av mnskliga samhllen. Na-turvetenskapen strvar efter en allmngiltighet i sina formulerade lagar, men fr historiska samhlleliga fenomen tenderar generella lagar i stllet att bli inne-hllslsa (Weber 1904/1977: 128). Han kritiserar hr sin samtids marginalistiska nationalekonomi fr att, i sin iver att formulera allmngiltiga lagar, i alltfr hg grad ha vertagit den naturvetenskapliga metodologin. Men samtidigt r det just 8 En viktig skillnad mellan Dilthey och Rickert r att den frre srskiljer de olika vetenskapsdisciplinerna utifrn det omrde som studeras (natur eller ande), medan den senare i stllet skiljer mellan tv olika metodologiska arbetsstt.108marginalnytte teorins rational economic man som han lyfter fram som en exempla-riskt konstruerad idealtyp. Webers syn p den nya nationalekonomin r allts komplex. Nr det gller teori-formuleringen finns det ppekar han fyndigt ocks en avtagande grns nytta fr abstraktionen. Men samtidigt r det enligt Weber inte bengenheten att abstrahera som r problemet med nationalekonomins iver att formulera lagar, utan det stt p vilket abstraktionen ofta sker. De samhllsvetenskapliga teoriernas styrka ligger inte i det som de kvantitativt kan omfatta, utan i det som de kvalitativt kan be-skriva och frklara. Konstruktionen av idealtyper r ett slags abstraktion som grs fr att fnga verklighetens kvalitativa betydelsesammanhang. Webers inspiratr Heinrich Rickert brottades med liknande frgor. Han me-nade att olika vetenskapliga discipliner har olika styrande utgngspunkter (Lei-tende Gesichtspunkts) vid begreppsbildningen. Naturvetenskaperna (till exempel kemin) har sin styrande utgngspunkt i bestmda teorier och begrepp. Vatten definieras hr inte med hnvisning till vardagsfrstelsen av vad vatten r fr n-got, utan med utgngspunkt i den kemiska bestmningen av en molekylr sam-mansttning av tv vteatomer och en syreatom. De teoretiska begreppen vte och syre ingr med ndvndighet i den vetenskapliga konceptualiseringen av vatten. Alla andra aspekter av vattnet (om man kan dricka det eller bada i det) blir fr kemins styrande utgngspunkt och molekylra definition helt ointres-santa. Men fr kulturvetenskaperna (dit Rickert ocks rknar historiemnet) r de kulturella vrdena den styrande utgngspunkten. All vetenskaplig beskriv-ning fordrar ett val av utgngspunkt och den vetenskapliga objektiviteten kan inte innebra en beskrivning som fngar den fulla komplexiteten hos ett bestmt fenomen. Rickerts beskrivning av historiemnet som en vetenskap med just de kulturella vrdena som styrande utgngspunkt skulle ocks ha betydelse fr hur Weber motiverar idealtypen.Idealtypen Webers syfte med att introducera idealtypen r att visa p mjligheten av en sam-hllsvetenskap som uppfyller kraven p vetenskaplig objektivitet, samtidigt som den har att vrdera vad som r vsentligt fr ett kulturellt fenomen. Idealtypen konstrueras i syfte att hantera de olika niverna av subjektivitet som samhllsve-tenskapen har att gra med. Dels handlar det om att samhllsvetenskapens objekt r mnniskors handlingar och drmed ocks deras subjektiva handlingsmotiv, men det handlar ocks om att forskaren r utlmnad till att gra en vrdering av vad som r vsentligt hos det fenomen som studeras. I en bermd passage frklarar Weber hur idealtyperna ska konstrueras:109Man kommer fram till idealtypen genom att entydigt betona ett eller ett par syn-stt och genom att lgga samman en mngd spridda och inte klart avgrnsbara fenomen, som kan frekomma i strre eller mindre omfattning eller ibland inte alls enskilda fenomen som fogar sig efter dessa ensidigt betonade synstt och som blir till en i sig enhetlig tankebild. Det finns inte ngonstans i verkligheten en empirisk motsvarighet till denna tankebild i dess begreppsliga renhet. Den r en utopi, och uppgiften fr den historiska forskningen r att i varje enskilt fall faststlla hur nra eller hur lngt ifrn verkligheten idealbilden ligger [...] (Weber 1904/1977: 139)Idealtypen gr allts inte ansprk p att avbilda verkligheten p det stt som de logiska positivisterna avsg att gra med sitt fysikaliska enhetssprk. Det finns inte ngon enkel korrespondens mellan empiriska objekt och teoretiskt begrepp (ideal-typ). Idealtypen r inte heller ngon hypotes som induktivt ska prvas. Konstruk-tionen av idealtypen r i stllet ett moment i forskningen, som i slutndan syftar till att klarlgga empiriska orsakssamband: Fr forskningen innebr det idealtypiska begreppet en uppvad omdmesfrm-ga: idealtypen r ingen hypotes, utan anger riktningen fr hypotesprvningen; den r ingen framstllning av verkligheten, utan frlnar framstllningen enty-diga uttrycksmedel. (Ibid.)Den abstraktion som genererar idealtypen innebr p stt och vis en distansering frn verkligheten. I senare skrifter framhller Weber till och med att en idealtyp fungerar bttre ju mer orealistiskt den formuleras (Weber 1921/1983: 16). Det r ocks s vi ska frst Webers karaktristik av idealtypen som en utopi (utopie). Det handlar om en utopi i dess etymologiska betydelse (ingen plats) och inte i bety-delsen normativt efterstrvansvrt ideal (Det finns idealtyper fr bordeller lika vl som fr religioner) (Weber 1904/1977: 148). I sjlva verket r det just detta med ideal som stller till det lite fr Weber och som tvingar honom till en precisering. Som vi har sett brottas Weber med frgan om subjektivitet och vrderande p tv olika niver. Samhllsvetaren ett forsk-ningsobjekt som utgrs av subjektiva motiv och vrderingar, men ocks forskaren mste vlja ut det som r vsentligt fr den egna framstllningen. Fr att frst hur Weber menar att idealtypen fungerar i samhllsvetenskapen r det viktigt att vi skiljer mellan dessa olika niver. Mnniskor, institutioner och samhllen kan ju vara brare av ideal. En kristen mnniska har till exempel skert ett ideal om vad och hur kristendomen och en kristen mnniska br vara. S kan den kristne skilja mellan renlrighet och ktteri. Denna syn p kristendomen innebr att personen i 110frga fller ett vrdeomdme och gr en uttolkning av kristendomens frkunnelse. Och i detta sammanhang finns det skert anledning fr den troende att gra olika vrderingar av kyrkan och bordellen. Den kristne gr sin egen vrdering sin egen tolkning av vad som r en riktig kristen tro. Weber varnar fr att verta dessa vrderingar och idealbilder: [M]an har [d] lmnat den empiriska vetenskapens omrde, och det som fre-ligger r inte en idealtypisk begreppsbildning, utan en personlig beknnelse. (Ibid.: 147) Idealtypen fr allts inte sammanblandas med normativt uppstllda ideal, men inte heller med den form av rationalism som har ambitionen att frst ett fenomens frdolda sanna vsen. Idealtypen syftar inte till att fnga ett fenomens verkliga natur. Den fngar ngot betydelsefullt hos fenomenet och renodlar denna aspekt. Det r i detta senare avseende som idealtypen r vrderande. Den har, som Weber uttrycker det, ett heuristiskt vrde fr forskningen och ett systematiskt vrde fr framstllningen, men r inget ml i sig (ibid.: 146). Webers idealtypslra utmanar empirismen i det att den ifrgastter den enkla korrespondensen mellan empiriska fenomen och den vetenskapliga framstllningens begrepp. Weber framhller att idealtyperna i stllet syftar till att lyfta fram egenarten i ett komplext samman-hang p ett stt som gr den skdlig och frstelig fr oss p ett pragmatiskt stt (ibid.: 139). Webers grundlggning av samhllsvetenskapens objektivitet ser allts ut att ocks ppna fr en viss form av pragmatism. Ett och samma fenomen kan ju be-skrivas med skilda idealtyper beroende p vilken aspekt av fenomenet som forska-ren vill betona (Weber 1921/1983: 15). En kristen frsamling kan beskrivas utifrn dess karismatiska drag (till exempel hur frsamlingsledarens andliga gvor fram-hlls eller frutstts i predikningar), dess traditionella drag (hur Bibeln och andra beknnelseskrifter lyfts fram som centrala rttesnren och hur liturgin tagits i arv frn generationer lngt bak i tiden) eller dess legalt-rationella drag (hur frsam-lingens administration vuxit till en organisation som fungerar enligt en byrkra-tisk logik). Valet av idealtyp har hr inte funktionen att vara en enkel klassifice-ring av frsamlingen som endera karismatisk, traditionell eller byrkratisk, utan de olika idealtyperna skulle i stllet kunna lyfta fram olika betydelsefulla aspekter av en och samma frsamling.Fr Weber fr empiriska exempel ofta fungera som illustrationer av de abstrakta idealtyperna. Jesus eller den brittiske politiken William Gladstone fr till exempel illustrera den karismatiske ledaren. Den karismatiska egenskapen r relationell p s vis att det r anhngarna som uppfattar den hos ledaren. Weber beskriver till 111exempel den liberale brittiske politikerns personliga karisma som oemotstndlig fr den puritanska rationalismen (Weber 1921/1987: 212). Men vi kan naturligtvis tnka oss situationer dr Gladstone inte var i besittning av denna karisma. S be-rttas det till exempel att han p en finare middag hamnade ensam med en liten pojke. Sedan damerna dragit sig tillbaka frn salongen fll det p Gladstone att underhlla den lille gossen, som frresten hette Bertrand Russell och med tiden skulle bli en mycket bemrkt filosof. Om barnets framtid visste dock inte Gladsto-ne ngot nr han i ett ffngt frsk till konversation prvade med frasen: Det var ett utmrkt portvin, men varfr serveras det i rdvinsglas? (Edmonds & Eidinov 2001: 43). Denna anekdot frmedlar bilden av en vilsekommen och handfallen man, utan tillstymmelse till lyskraft och karisma i den uppkomna situationen. Men We-ber har inte uppstllt ngon hypotes om att Gladstone var en politiker som i alla sociala situationer besatt en oemotstndlig karisma. Han har i stllet renodlat de karismatiska dragen i ett ledarskap till en idealtyp som den brittiske liberalen fr tjna som exempel p. Idealtypen kapitalismens andaI sin artikel om samhllsvetenskapernas objektivitet fregriper Weber de metodo-logiska val som han samma r skulle gra i sin studie av kapitalismens anda. Han stannar upp infr frgan vad en kapitalistisk kultur innebr. Det finns ett flertal olika stt att bringa samman alla motsgelsefulla element i den kultur som fljer med moderna storindustrin, och Weber njer sig med att konstatera att det r en ppen frga vilket som r det bsta sttet. Flera olika och sinsemellan motstri-diga idealiseringar av den kapitalistiska kulturen skulle kunna gra ansprk p att vara en framstllning av den kapitalistiska kulturens id frsvitt var och en av dem faktiskt har tagit vissa drag i vr kulturella verklighet, vilka r betydelsefulla i sin egenart, och fogat samman dem till en enhetlig idealbild (Weber 1904/1977: 140, Webers emfas).I Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (190405/1978) terkommer Weber s till frgan om hur den kapitalistiska kulturen, eller kapitalismens anda, ska frsts. Weber avvisar direkt definitionen enligt genus proximum. I stllet ger han en rad citat frn en amerikanske uppfinnaren och politikern Benjamin Frank-lin. Franklins sentenser (tid r pengar, kredit r pengar etc.) uttrycker en livs-hllning om att tjna mer och mer pengar under strikt undvikande av all spon-tan livsnjutning, totalt fri frn eudemonism, fr att inte sga hedonism (Weber 190405/1978: 25). Kapitalismens anda r naturligtvis s mycket mer n Benjamin Franklins personliga livshllning och Franklin sjlv var sannolikt en mer samman-satt person n vad hans idealiserade rttesnre ger sken av. Men fr Weber, som vill renodla den kapitalistiska andans puritanska drag fr att kunna underska de 112kausalsamband som frambringat denna anda, blir Franklins puritanism viktig fr framstllningen. Franklin fr ligga till grund fr en idealtypisk konstruktion av den kapitalistiska kulturen. Den konstruerade idealtypen av kapitalismens anda har ett heuristiskt vrde i det att den hjlper Weber att etablera ett relevant kausal-samband mellan den protestantiska etiken och denna anda. Det r ltt att se Webers skrift som ett svar p marxismens materialistiska fr-klaring att kapitalismen vxte fram ssom en fljd av produktivkrafternas utveck-ling. Mot denna materialistiska frklaringsmodell stller Weber en ny frklaring, som i stllet pekar ut den Calvinska predestinationslrans arbetsmoral som den grundlggande orsaken till framvxten av kapitalistisk anda. Men samtidigt varnar han oss fr att driva denna teoretiska polarisering alltfr lngt:Det r dock inte min avsikt, naturligtvis, att i stllet fr en ensidig materialistisk kausal frklaring av kultur och historia stta en likaledes ensidig spiritualistisk. Bda frklaringarna r lika mjliga []. (Ibid.: 87) Tv olika frklaringar tycks hr inte st i motsttning till varandra, stillvida att bda frklaringarna fngar ngot som verkligen r betydelsefullt. Men denna bety-delse kan bara framstllas vetenskapligt om forskaren arbetar med en abstraktions-teknik som renodlar de aspekter som r av betydelse. De idealtypiska konstruk-tionerna r ett slags abstraktioner som samhllsvetenskapen har att framstlla. Samtidigt r det uppenbart fr Weber att flertalet samhllsvetare knyter andra frhoppningar till sina begrepp en anklagelse som han bland annat riktar mot flertalet marxister. I sin objektivitetsartikel konstaterar han:[A]lla specifikt marxistiska lagar och utvecklingskonstruktioner har still-vida de r felfria teoretiskt sett en idealtypisk karaktr. Dessa idealtyper har en enorm, ja, unik, heuristisk betydelse, om de anvnds som en jmfrelse med verk-ligheten, men de r ocks farliga s snart man frestller sig att de r empiriskt giltiga eller till och med reellt (vilket egentligen innebr: metafysiska) verkande krafter, tendenser och s vidare att det frhller sig s, det vet var och en som ngon gng arbetat med marxistiska begrepp. (Weber 1904/1977: 152f)Man kan lsa detta citat som en kritik av marxismens historieuppfattning, men ocks som en mjlighet till teoretisk rekonstruktion av marxismen. Lser vi de marxistiska teoretiska urkunderna som om deras begrepp vore idealtyper, s menar Weber att de till och med har en unik, heuristisk betydelse.Weber gr ocks ett viktigt ppekande om att de idealtypiska begreppen hela tiden kan bildas p nytt, eftersom de historiska frndringarna krver detta (ibid.: 113155). S har till exempel de franska sociologerna Luc Boltanski och ve Chiapello (1999/2005) beskrivit en ny kapitalistisk anda. Om Weber konstruerade sin idealtyp av den kapitalistiska andan utifrn Benjamin Franklins asketism, s tar de franska sociologerna drygt hundra r senare i stllet sin utgngspunkt i samtidens manage-mentlitteratur. Resultatet blir en idealtyp som vsentligen skiljer sig frn Webers:Associated in the first state of capitalism with rational asceticism and then, in the mid-twentieth century, with responsibility and knowledge, it tends to make way for a premium of activity, without any clear distinction between personal or even leisure activity and professional activity. To be doing something, to move, to change this is what enjoys prestige, as against stability, which is often regar-ded as synonymous with interaction. (Boltanski & Chiapello 1999/2005: 155)Boltanski och Chiapello varken falsifierar eller restaurerar Webers idealtyp av den kapitalistiska andan. Historiska frndringar, liksom de bda fransmnnens forsk-ningsintresse, reser helt enkelt kravet p en ny idealtyp. FrstendesociologinNr Weber i Ekonomi och samhlle terkommer till frgan om samhllsvetenskapens begreppsbildning utvecklar han frstendesociologis behov av att gra idealtypiska konstruktioner. Weber skriver nu uttryckligen som sociolog och vill med sociologi d mena en vetenskap som frsker frst meningen [deutend verstehen] i ett soci-alt handlande, och drigenom klargra orsakerna till dess frlopp och verkningar (Weber 1921/1983: 3). Sociologins meningstolkning r allts knuten till orsaksfr-klaringar. En handlings mening kan dels frsts utifrn handlingens subjektiva innebrd fr aktren sjlv, men dels ocks som en konstruerad typ. Frstendet kan vara direkt, till exempel nr man erfar en persons vrede i ett ansiktsuttryck. ven enkla matematiska satser (till exempel 22=4) frstr vi direkt, frsvitt vi knner till rknesttet multiplikation. Ocks en vedhuggares rrelser med yxan mot vedkubben r fr oss direkt begripliga, eftersom vi vet vad det innebr att hugga ved. Men frstelsen kan ocks vara frklarande (erklrendes). Den frkla-rande frstelsen handlar om motivet fr handlingen.Vi frstr vedhuggningen och siktandet, inte endast som direkt, utan ocks i termer av motiv, om vi vet att vedhuggaren utfr handlingen, antingen mot betalning eller fr sitt eget behov eller fr rekreation (rationellt) eller kanske drfr att han varit upprrd och mste avreagera sig (irrationellt). P samma stt frstr vi den som siktar med gevret, om vi vet att han handlar p order vid en avrttning eller fiendebekmpning (rationellt) eller p grund av hmnd 114(affektivt och allts i viss mening irrationellt). Slutligen frstr vi vrede i termer av motivation, om vi vet att den framkallats av svartsjuka, srad ffnga eller frolmpning (affektbetingade, allts irrationella motiv). I alla de nmnda fallen har handlingen ingtt i ett begripligt meningssammanhang och vrt frstende av detta utgr fr oss frklaring till det faktiska frloppet. Frklaring bety-der allts fr en vetenskap som sysslar med handlingars mening, att finna ett meningssammanhang, som en direkt frstelig mening tillhr med hnsyn till sin subjektiva innebrd. (Ibid.: 7)P s stt mste den vetenskapliga frklaringen vara inriktad mot en handlings subjektiva innebrd. Att frst betyder hr inte att sympatisera med de subjektiva motiven. Nr Weber beskriver gevrsmannens siktande mot sitt offer tar han hjlp av idealtypiska begrepp om socialt handlande. Om det rr sig om en kommenderad arkebusering s r ocks detta en viktig del av meningssammanhanget. Om vi i stllet har att gra med en svartsjuk mans desperata frsk att utkrva slutgiltig hmnd p sin rival, s r motivet kanske snarare sprunget ur en hftig knslostorm av raseri. I inget av fallen mste sociologen samtycka till aktrens rtt att verkstlla ddsdomar eller med vld vederglla en ofrrtt. Vad som ankommer p den fr-stendesociologiske vetenskapsmannen r att lyfta fram det meningssammanhang som motiverar handlingen. I denna tolkande frstelseprocess blir idealtypen ett viktigt instrument.Meningssammanhanget kan dels frsts utifrn en tolkning av den faktiska subjektiva mening som motiverar en enskild handling. Om mannen med gevret i ett polisfrhr berttar om sina motiv s r detta evidens fr vr meningstolkning. Men frstelsen kan dels ocks utg frn vetenskapligt konstruerade idealtyper. Det finns ocks fall dr motiven fr en handling delvis har frtrngts av aktren, varvid sociologens uppgift blir att utforska och analysera motivfaktorerna, ven om dessa inte alls, eller tminstone inte fullt, blivit medvetna fr den handlande sjlv (ibid.). Sociologins frklaringar mste allts vara riktade mot subjektiva me-ningar och motiv hos aktren, men de r inte helt utlmnade t aktrens egna redogrelser. Nr det gller orsaksanalysen ppekar Weber att en sdan mste ta hnsyn till svl menings- som kausaladekvans. Meningsadekvat (sinnhaft adquat) r enligt Weber en sammanhngande beteendesekvens, i den mn som dess delar, enligt vra invanda stt att tnka och knna, tillsammans bildar ett typiskt (vi brukar sga riktigt) meningssammanhang (ibid.: 9). terigen pminner Weber hr om hur vi frstr ett enkelt rkneexempel (22=4). Om vi knner till rknesttet multi plikation blir siffer- och symbolkombinationen ocks meningsfull fr oss. Vedhuggarens rrelser med yxan mot vedkubben r ocks meningsfulla eftersom vi 115vet vad vedeldning och vedhuggning r fr slags verksamheter. Mannen som siktar med gevret framstr som hotfull fr oss nr vi knner till kraften i skotten och hans syfte att dda. I den meningen r frgan om meningsadekvans ocks knuten till vra common sense-uppfattningar. Kausaladekvans handlar sin sida om statis-tisk sannolikhet, vilken har grundats p empiriska generaliseringar. Nr man ger en kausalfrklaring gr man ett konstaterande av att ett visst inre eller yttre ske-ende fljs av ett bestmt annat skeende (eller upptrder samtidigt med detta) med en viss sannolikhet (ibid.). Den hr typen av kausalfrklaringar liknar p mnga stt de frklaringar som ocks utmrker naturvetenskapen. De mrka bymolnen p himlen indikerar till exempel att ett skvder r i antgande. Weber menar allts att sociologin sker evidens fr liknande kausala relationer, men han talar i termer av statistisk sannolikhet.9 Om Weber ena sidan menar att samhllsvetenskapens begrepp skiljer sig frn naturvetenskapens och att samhllsvetenskapen inte i samma utstrckning som naturvetenskapen syftar till att formulera generella lagar, sger han andra sidan att det finns likheter mellan hur de olika disciplinerna uppstller frklaringar. Det r ocks viktigt att framhlla att den sorts kausalfrklaring som Weber beskriver tar hnsyn till svl menings- som kausaladekvans. Det hjlper inte att bara fast-stlla aldrig s precisa statistiska sannolikheter fr olika hndelsefrlopp, om inte dessa ocks kan relateras till ett begripligt meningssammanhang. Vad som d ter-str r ju den statistiska regelbundenheten fr ngot ofrsteligt eller meningslst. P samma stt menar Weber att det kvvs evidens fr sannolikhet och belgg fr att ett skeende brukar anta en viss typ av normalt frlopp fr att en sociologisk analys ocks ska kunna sgas erbjuda en kausal frklaring. Det specifika fr sociologin r just att den involverar sig i ett meningstolkande fretag:Vi kan stadkomma ngot som naturvetenskaperna aldrig kan, nmligen att frst de delaktiga individernas beteende. Naturvetenskaperna, dremot, r begrnsade till att formulera kausalregler fr skeenden och freml och till att frklara enstaka hndelser med hnvisning till dessa regler. Vi frstr inte t.ex. cellers beteende utan kan endast observera det i dess funktionella samman-hang och generalisera p basis av vra observationer. Denna merprestation som frklaring genom tolkning och frstende ger, jmfrt med frklaring endast ge-nom observation, vinnes till frklaringens mer hypotetiska och fragmentariska karaktr. Men den utgr just det typiska fr sociologisk kunskap. (Ibid.: 11f) 9 Det r inte s att A med ndvndighet ger upphov till B, utan A kar/minskar den statistiska sannolikheten fr B. 116Hr kan vi knna igen Blumers senare distinktion mellan definitiva och sensibili-serande begrepp. Blumers ppekande handlade ocks om att samhllsvetenskapen framstr som vag eller fragmentarisk till sin karaktr, men att detta r en ndvn-dig konsekvens av dess studieobjekt och drmed ocks det slags begrepp som man har att gra bruk av. Ocks Weber kopplar samman frgan om samhllsvetenska-pens (i frhllande till naturvetenskapens) specifika studieobjekt med frgan om srarten hos samhllsvetenskapens begrepp. Fr det r i den tolkande frstelsen som idealtypen blir ett viktigt redskap.Konstruktionen av idealtyper innebr en renodling i syfte att uppn hgsta grad av meningsadekvans, och abstraktionerna ingr i kausalfrklaringen. I Webers egen studie av den framvxande kapitalismen renodlas den kapitalistiska andan med hnsyn till dess puritanska drag. Denna renodling gr det ocks mjligt att frklara den kapitalistiska andan mot bakgrund av den meningsadekvata konstruktionen av den protestantiska etiken. Den logiska positivismens kritik av idealtypenVi har sett att Webers formulering av idealtypernas betydelse fr samhllsveten-skapen utgr ett frsvar fr en abstraktionsteknik som skiljer sig frn naturveten-skapens arbetsstt. Webers tskillnad mellan natur- och samhllsvetenskapernas olika metodologiska utgngspunkter och mellan deras olika slag av begrepp har gett upphov till kritik frn det logisk-positivistiska lgret. Webers idealtyp innebr allts ett slags brytning p s vis att den framtrder genom konstruktion av begrepp som inte enkelt kan terfras till ngot empiriskt observerbart. P s stt strider ocks idealtypen mot den logiska positivismens ve-tenskapsideal. Det finns drfr anledning att nrmare ta del av den logiska positi-vismens kritik av idealtypen. Den tyske vetenskapsteoretikern och filosofen Carl G. Hempel, som var en av arvtagarna till Wienkretsens logiska positivism, menade att Webers karaktristik av idealtypen som ett annat slags begrepp n som en klassifikation enligt genus och differentia frvisso var suggestiv, men samtidigt led av en allvarlig brist p klarhet (Hempel 1952/2005: 322). Visserligen kunde Hempel godta konstruktioner av be-grepp ssom abstrakta renodlingar. Men dessa abstrakta frfiningar till rena typer kunde inte frvntas fungera p ngot annat stt n just klassificerande. Vi kan konstruera den rena typen (T) fr att sedan avgra om ett empiriskt fenomen r mer eller mindre T. P s stt kan vi ocks jmfra tv olika fenomen och avgra vilket som r mest likt den renodlade typen. Denna jmfrelse fordrar i sin tur noga angivna specificeringar om den rena typens egenskaper (ibid.: 324). Hempel menar ocks att samhllsvetenskapens inriktning mot det historiskt specifika inte r ngot rimligt argument fr att den ska distansera sig frn naturve-117tenskapens metoder och tekniker fr begreppsbildning. Drmed ifrgastter han den teoretiska tradition som Weber tagit i arv den som lper frn Windelbands distinktion mellan generaliserande och singulariserande ansprk och Rickerts tal om de olika vetenskapernas skilda styrande utgngspunkter. I stllet framhller Hempel att sociologens beskrivning av den vsterlndska kapitalismen inte p ngot avgrande stt skiljer sig frn astronomens beskrivning av mnfrmrkel-sen den 18 mars 1950. Hndelserna r unika p samma stt: de kommer inte att upprepas. Den amerikanske filosofen Ernest Nagel, som kan ses som bde arvtagare och vidareutvecklare av den logiska positivismens ider, ifrgastter p ett liknande stt Webers ambition att distansera samhllsvetenskapen frn naturvetenskapens fr-klaringsmodeller. Det r frvisso sant, menar Nagel, att forskaren mste gra ett urval av fakta, men detta innebr inte att det r ngon skillnad mellan naturve-tarens och samhllsvetarens stt att vlja bland fakta i sitt material fr att kunna underska ett visst problem. Det Nagel vnder sig mot r uppfattningen att sam-hllsvetenskapen skulle kunna ska ngot annat slags meningsfulla samband n de regelbundenheter som naturvetenskapen frsker fastsl. Han bemter i detta sam-manhang en invndning frn den skotske sociologen Robert Morrison MacIver, som argumenterar fr en motsatt uppfattning. MacIver jmfr fallet med en bit papper som flyger i vinden och en man som flyr frn en jagande folkmassa.10 I det senare fallet r det subjektiva (mannens rdsla och mobbens hat) en viktig del i orsaken till mannens rrelse. Men en vind kan inte hata och ett pappersark kan inte knna n-gon fruktan. Detta r fakta som Nagel naturligtvis inte frnekar, men han menar att 10 MacIvers exempel, som Nagel citerar, r mer effektfullt i originalsprk eftersom engelskans fly bde betyder flyga och att fly frn ngot. Noterbart r att ocks George A. Lundberg frn liknande utgngspunkter kritiserat de slutsatser som MacIver vill dra av sitt exempel: [A] paper flying before the wind is interpreted as the behavior of an object of specified characteristics reacting to a stimulus of specified characteristics within a specified field of force. Within this framework we describe the man and the crowd, the paper and the wind. The characteristics of these elements (and they may be specified to any degree desired) would never be the same in any two cases of wind and paper and men and crowds. But in the faith of science that sufficiently general principles can be found to cover all these situations, and that through these principles reliable predictions can be made of the probability of specific events (Lundberg 1939: 14, Lundbergs emfas). Med tanke p att vi sett hur Zetterberg kritiserade Lundbergs strnga positivism r det ocks vrt att kommentera att Zetterberg ocks i denna kontrovers sluter upp bakom MacIver. Zetterberg skriver i en kommentar som ocks kunde vara riktad mot Neurath: Vi anser det vara klart omjligt att, med en vokabulr byggd p fysikens och biologiens termer uttrycka srskilt mycket av sociologiskt vrde. (Zetterberg 1965/1968: 64) 118dessa omstndigheter inte ger oss ngra argument fr att samhlls- eller beteende-vetenskapen skulle krva ngon annan metod, eller arbeta med ngon annan form av regelbundenheter, n naturvetenskapen. Fr Nagel r det oacceptabelt att lta subjektiva vrderingar vara en del av den vetenskapliga frklaringen. Vi behver till exempel inte verta Hitlers avskyvrda sikter fr att p ett vederhftigt stt skriva om hans politiska karrir och historiska betydelse (Nagel 1952/2005: 312).Fr att klargra sin instllning ger Nagel ett exempel p ett samhllsvetenskap-ligt samband, dr det r uppenbart att det r just Weber som han vill polemisera mot. Vi anmodas att anta att A r en uppsttning frhllanden, till exempel med-lemskap i en bestmd religis gruppering. A ger upphov till B, som antas vara ut-vecklingen av kapitalistisk fretagsamhet. Vidare antar vi att de sociala aktrerna inom A och B har vissa knslor och trosfrestllningar. A antas s till exempel st fr predestinationstanken och B fr uppoffrande arbete och vrnande av dygd och ordning: Accordingly, the external connections between A and B is meaningfully ex-plained, when each is interpreted as an expression of certain motivational states A and B respectively, where the connection between the latter is under-stood in peculiarly intimate way. But do such explanations require a special kind of logic, distinctive of the social sciences? At the risk of belaboring the obvious, I must state the grounds for maintaining the answer is negative. (Ibid.: 313)Nagels kritik gr ut p att inverkan av personliga motiv och knslor inte p ngot meningsfullt stt kan vara en del av den vetenskapliga frklaringen till ett noterat samband. Det r tvrtom enligt Nagel mycket vanskligt att fra in dessa subjektiva frestllningar i den vetenskapliga framstllningen. Han menar att vi i det aktuella fallet i s fall vore tvungna att stta oss in i hur till exempel en spannmlshandlare kommer att hantera marknadens fluktuationer. Men ett sdant fantasifullt utfors-kande frn den tolkande vetenskapsmannens sida skulle inte kunna utgra fakta, och det skulle vara svrt att leda i bevis att dessa antaganden ocks r identiska med dem hos verklighetens spannmlsfrsljare. Fr att kunna gra ansprk p veten-skaplighet mste samhlls- och beteendevetenskapen enligt Nagel enbart betrakta den subjektiva sidan av mnsklig handling och interaktion som manifesta data: [A]n attitude is not something that can be established by introspection, whether in the case of our own persons or of others. An attitude is a dispositional or latent trait; and it is comparable in its theoretical status with viscosity or electri-cal resistance in physics, even if, unlike the latter, it can be usefully defined for socio-psychological purposes only in statistical terms. In any event, the concept 119is cognitively valuable only in so far as it effects a systematic organization of manifest data obtained from overt human responses to a variety of conditions, and only in so far as it makes possible the formation of regularities in such re-sponses. (Ibid.: 315f) Nagels positivism leder till en social behaviorism dr det ur metodologiskt hn-seende inte r ngon skillnad mellan att studera mnskliga attityder och elektrisk resistans. Den senare kan anges exakt i enheten Ohm. De frra mste falla tillbaka p statistiska korrelationer.I sin kritik av Webers frstendesociologi och idealtyper skiljer inte Hempel och Nagel mellan Webers tv niver av subjektivitet. Det frsta momentet r att de mnniskor som studeras hyser sikter, knslor och motiv. Fr att frst dessa motiv mste vi vetenskapligt tolka ett givet meningssammanhang. Meningsfr-stelsen innebr ett visst mtt av inlevelse i det att en handling mste frsts utifrn aktrens subjektiva motiv. Men denna inlevelse fordrar inte att forskaren vertar aktrens motiv eller helt gr upp i aktrens subjektiva frestllningar ([m]an behver inte vara Cesar fr att frst Cesar) (Weber 1921/1983: 4). Man behver rimligen inte heller vara (metodologisk) nazist fr att frst och tolka Hitlers motiv. Men Hitlers motiv (som ju alltid dyker upp som exempel nr n-gon srskilt vill tillspetsa polemiken), liksom Caesars, Gladstones, mannens vid huggkubben eller mannens med gevret handlingar, mste frsts med ut-gngspunkt i de subjektiva motiv som de utfrs med. Men Webers begrepp om verstehen innebr inte att forskaren mste hlla med eller knna sympati fr de aktrer som studeras. Det andra momentet av subjektivitet och vrdering i Webers metodologi hand-lar om forskarens eget aspektval nr det gller den idealisering som leder fram till den konstruerade idealtypen. Ocks Nagel menade att forskningsprocessen har ett moment dr forskaren vljer ut vilka fakta som r viktigast fr underskningen, men att detta inte sker p ngot annat stt fr samhllsvetenskapen n fr natur-vetenskapen. Weber menar, med std hos Rickert, att just drfr att studieobjektet r ett meningssammanhang, s r det de kulturella och sociala vrdena som blir den styrande utgngspunkten fr forskningen. Sociologen mste drfr vlja ut en bestmd aspekt som renodlas till en idealtyp vilken sedan blir den avgrande komponenten i kausalanalysen. Den logiska positivismens kritik av Webers idealtyp r allts en kritik mot en bestmd form av abstraktion. Idealiseringen av idealtypen syftar till att kunna fr-st ngot historiskt specifikt. Fr Hempel r framvxten av den vsterlndska kapi-talismen, i metodologiskt hnseende, en hndelse fullt jmfrbar med en bestmd mnfrmrkelse. Men astronomin r, fr att tala med Windelband, en vetenskap 120med nomotetiska ansprk och har redan kunskap om naturlagar och planetbanor som gr att en mnfrmrkelse kan frutses. Mnfrmrkelsen den 18 mars 1950 kommer naturligtvis inte att upprepas, men en astronom skulle inte behva ngra nya begrepp fr att frklara detta himlafenomen p annat stt n han frklarar mnfrmrkelsen den 21 december 2010. En mnfrmrkelse sker p samma stt fast vid olika historiska tidpunkter. Med den kapitalistiska andan frhller det sig annorlunda. Fr Nagel blir Webers skrift om kapitalismens anda till en frga om en enkel korrelation mellan individers kyrkotillhrighet och observerbart entrepre-nrskap. Denna formaliserade hypotesformulering syftar till att ka reliabiliteten hos underskningen. Framtida forskare skulle kunna prva tesen om att de refor-merta kyrkornas frsamlingsmedlemmar uppvisar en hgre grad av fretagsamhet n, lt sga, katoliker. Men Webers studie sker inte efter en generell lagbundenhet fr uppkomsten av kapitalistiska kulturer i alla lnder och regioner fr alla fram-tida samhllen, utan efter ett vetenskapligt meningsfullt stt att frst hur den protestantiska etiken under ett specifikt historiskt skede kom att bidra till upp-komsten av en historiskt specifik kapitalistisk anda. Weber r medveten om att den kapitalistiska andan r ett mngtydigt fenomen. Fr att kunna hantera denna mngtydighet krvs en idealisering och renodling. Detta aspektval handlar inte om forskarens (i det hr fallet Max Webers) normativa sikter om kapitalistisk kultur, utan om ett urval av vad som r vsentligt. Det r inte Webers ideal, utan i stllet Benjamin Franklins, som i idealtypskonstruktionen grs till illustrerande underlag fr den idealtypiska konstruktionen.Den logiska positivismens kritik av Webers idealtyp och frstendesociologi drabbar inte bara Weber utan ocks andra sociologers frsk att frklara mnsklig handling och historiska frlopp utifrn en meningstolkande ansats. Nr Zygmunt Bauman (1989/1991) i Auschwitz och det moderna samhllet argumenterar fr tesen att moderniteten var en ndvndig frutsttning fr Frintelsen, s r detta en kausal-kedja som liknar den Weber stller upp mellan protestantisk etik och kapitalistisk anda. Moderniteten r naturligtvis ett mngtydigt fenomen. I Baumans Weberinflu-erade konceptualisering innebr moderniteten en utvecklad social ingenjrskonst, dr lngt utbyggd byrkrati med hierarkisk beslutsordning, svl som en utarbetad vetenskaplig praxis, sattes i verket fr att genomfra ett vergripande politiskt ml om ett judefritt Europa. Men detta innebr inte att moderniteten mste leda till folkmord: Det faktum att Frintelsen r modern betyder inte att moderniteten r Frintelse (Bauman 1989/1991: 133). Vi kan sga att moderniteten var ett ndvndigt men inte tillrckligt villkor fr Frintelsen, men detta lser oss inte frn frgan om vad det var fr egenskaper hos moderniteten som beredde marken fr utrotningsl-gren. Fr detta fordras ett tolkande moment och en renodling av de utmrkande drag i moderniteten som r vsentliga fr frgan om hur Frintelsen var mjlig.121Weber om kontinuitet och brottDe logiska positivisternas kritik av Weber aktualiserar ocks frgan om brott eller kontinuitet i frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. I detta sprs-ml intar Weber en position som skiljer honom frn svl den logiska positivismen som den rationalistiska brytningsteorin. I sin artikel om samhllsvetenskapens objektivitet vnder sig Weber mot den rationalism som med begrepp tror sig ha faststllt verklighetens egentliga inne-hll, dess vsen (Weber 1904/1977: 143). Men samtidigt menar han att de empi-rister som intar den stndpunkten, att kunskapen om den historiska verklighe-ten ska eller kan vara en frbehllsls avbildning av objektiva fakta, kommer att frnknna dessa [idealtypiska] begrepp allt vrde (ibid.: 141). I avhandlingens inledning sg vi hur den brittiske sociologen William Outhwaite i frgan om relationen mellan det vardagliga och det vetenskapliga skiljer mellan separatister och kontinuitetsanhngare. Outhwaite anfr Durkheim som exem-pel p sociologins separatister (vad vi hr kallat brytningsteoretiker). Weber och frstendesociologin fr representera kontinuitetslgret. Men, ppekar Outhwaite, ven Weber fretrdde egentligen ett slags id om att de vetenskapliga begreppen innebr ett slags separation frn det vardagliga:Max Webers conception of the relation between science and pre-scientific thought is basically a separatist one, though the place which he attributes to values, or more accurately Wertbeziehung in scientific concept formation makes his separatism less strident than Durkheims. (Outhwaite 1983: 59)I detta sammanhang citerar Outhwaite Webers kritik av grnsnytteteorin, dr We-ber explicit framhller att vetenskapen mste g bortom vardagserfarenheten:The daily experience from which our theory starts is naturally the common starting-point of all empirical specialism. Each of them wants to go beyond this experience and must want to do so for this is precisely the basis of its right to exist as science. (Weber citerad av Outhwaite i ibid.: 59f) Fr att en vetenskap ska kunna rttfrdiga sig ssom en vetenskap, mste den allts verskrida den vardagliga erfarenheten. I sin artikel om samhllsvetenskapernas objektivitet tar Weber upp problemet med att vardagssprkliga begrepp smyger sig in i den vetenskapliga analysen. I syn-nerhet varnar han fr de kollektivbegrepp, som gr att det i olika sammanhang talas om jordbrukets, statens eller arbetarnas intressen: 122Anvndningen av odifferentierade kollektivbegrepp, som vardagssprket ar-betar med, r stndigt en tckmantel fr tanke- och viljemssiga oklarheter, och alltid en hmsko fr utvecklingen av riktiga problemstllningar. (Weber 1904/1977: 160)Vardagssprkets kollektivbegrepp har sina praktiska (och ibland ven politiska) syften. Vetenskapens objektivitet kan bara skerstllas genom en distansering frn alla andra praktiska syften n de vetenskapliga. Klarhet vinns genom abstrahering, men d en abstrahering som tar fasta p bestmda kvalitativa egenskaper. Abstrak-tionen grs i ett heuristiskt och metodologiskt syfte. Weber r frikostig med att definiera alla termer som han fr in i sin sociologi, ven de som har en knd betydelse fr lekmannen (gemenskap, hushll, etc.). Men dessa definitioner ska betraktas som nominala och stipulativa de tjnar som hjlpmedel i den vetenskapliga analysen och framstllningen (Outhwaite 1983: 125). Det har ppekats att man hos Weber finner bde historiska typer, som be-skriver historiskt specifika fenomen, och rena typer, som r generella och drmed inte specifika fr ngon srskild historisk period eller kontext (Kalberg 1994: 89). Weber menar att det enda sttet att inom samhllsvetenskapen tala om empiriska lagar r att frst dem som idealtyper. ven utvecklingsfrlopp och processer (till exempel rationalisering) kan beskrivas med hjlp av idealtyper (Weber 1904/1977: 151). Idealtypen r med andra ord en abstraktion och ett hjlpmedel som kan an-vndas p flera olika stt. Vi sg att Blumer menade att de samhllsvetenskapliga begreppen mste vara re-sultatet av en metodstyrd abstraktionsprocess och att denna skiljer sig frn naturve-tenskapernas stt att abstrahera. Med lanseringen av idealtypen presenterar Weber en metod fr sociologins stt att konstruera begrepp. Fr de logiska positivisterna var begreppen ett slags avspegling av verkligheten. I den rationalistiska brytningsteorin var begreppen ett stt att avtcka en djupare och sannare niv av verkligheten n den som omedelbart framtrder i den vardagliga erfarenheten. Hos Weber r ideal typen en tankebild som sger oss ngot vsentligt om det som den ska frklara. Vi minns att Blumer kritiserade samhllsvetenskapen fr dess vaghet. Fr Weber ligger de abstrakta begreppens styrka i entydigheten, men inte i frga om referens utan i frga om meningsinnehll. Blumer kritiserade operationalismen fr att ren-odla ett fenomen till en kvantitativt mtbar egenskap. Weber talar om en renodling och entydighet i kvalitativa egenskaper, vilka stts i samband med frgan om me-ningsadekvans. Frgan om mening blir s den styrande utgngspunkten fr forska-ren i konstruktionen av begreppen. Weber framhller forskarens pragmatiska syften i begreppskonstruktionen. Dessa aspekter i Webers metodologi och frstende-sociologi har ocks vidareutvecklats av den sterrikiske sociologen Alfred Schutz. 1233.3 Alfred Schutz och vardagens fenomenologiAlfred Schutz fddes i Wien 1899 och pverkades av den livliga intellektuella mil-jn i den sterrikiska huvudstaden. Han studerade ekonomi fr den sterrikiska grnsnytteteorins d stora namn Ludwig von Mises och kom tidigt i kontakt med svl Webers sociologi som Husserls fenomenologi. Den enda bok han publicerade under sitt liv, Der sinnhafte Aufbau der sozialen Welt (Den sociala vrldens me-ningsfulla uppbyggnad), utkom 1932. Titeln apostroferar Rudolf Carnaps Der lo-gische Aufbau der Welt, som kommit ut fyra r tidigare, och Schutz bok kan delvis lsas som en kommentar till den logiska positivismen (Nilsn 2000: 39).11 Vid krigs-utbrottet 1939 tvingades Schutz, p grund av sin judiska bakgrund, i landsflykt till frst Paris och sedan New York. Hr fortsatte han sitt teoretiska arbete med en rad artiklar och esser.12 Schutz kritik av den logiska positivismens vetenskapssyn var ptagligt influerad av Webers idealtypslra, men om Weber uttryckligen sagt sig vara i det nrmaste ointresserad av filosofiska frgor s sker Schutz teoretiskt std i filosofin. Frmst hmtar han inspiration frn Husserls fenomenologi, men ocks frn den amerikan-ska pragmatismen, Henry Bergsons filosofi och G. H. Meads socialpsykologi. Med Husserls begrepp om livsvrld och den naturliga instllningen stller Schutz s frgan om idealtypernas relation till vardagserfarenheten i nytt ljus. Det faller sig drfr naturligt att inleda denna diskussion om Schutz vidareutveckling av Webers frstendesociologi med en mycket kort presentation av de teman frn Husserls fenomenologi som har betydelse fr Schutz sociologi. Drefter diskuteras kritiken av den logiska positivismen, Schutz fenomenologi fr vardagslivet och hans vidare-utveckling av idealtypen.Inledningsvis ska vi se hur Schutz navigerar mellan brytnings- och kontinui-tetspositionen p ett stt som frefaller motstridigt. Men vi kommer ocks att se att han med sin pragmatistiska teori om vardagen och vetenskapen som olika sub-vrldar, den fenomenologiska uppdelningen mellan den vardagliga och den veten-skapliga instllningen samt sin egen vidareutveckling av Webers idealtyp som en konstruktion av andra ordningen, utvecklar en sjlvstndig brytningsteori. Fr-utom boken frn 1932 utgr framstllningen frn ngra artiklar dr Schutz srskilt 11 Nr boken lngt senare utkom i engelsk versttning fick den titeln The Phenomenology of the Social World. Det svenska urvalet av Schutz texter har ftt titeln Den sociala vrldens fenomenologi, trots att denna textsamling frmst innehller texter frn Schutz senare liv. 12 Det var under denna tid som Alfred Schutz ndrade stavning p sitt efternamn frn Schtz till Schutz. I framstllningen anvnds den senare stavningen. 124berr frgan om samhllsvetenskapens begreppsbildning och vardagliga respektive vetenskapliga tolkningar av sociala handlingar. Schutz Weberlsning, liksom frgan om brott eller kontinuitet mellan vardags-tnkande och vetenskap, blev under krigsren ett trtomne i Schutz skriftliga me-ningsutbyte med Talcott Parsons, varfr ocks denna korrespondens ges ett relativt stort utrymme. Husserl och livsvrldenFenomenologin r en erfarenhetsfilosofi som sker sin utgngspunkt i den natur-liga erfarenheten. Fr empiristen r erfarenhet rena sinnesdata, en punktuell frnimmelse. Det var ocks till sinnesdata som Neurath ville terfra sina proto-kollsatser. Men fenomenologin intresserar sig fr erfarenheten ssom en levd erfa-renhet hos ett subjekt som ocks gr sina erfarenheter mot bakgrund av tidigare levd erfarenhet. I Husserls fenomenologiska program skiljs den naturliga instll-ningen frn den teoretiska instllningen till vrlden. S hr beskriver Husserl den naturliga instllningen: Den naturligt intellektuella hllningen r n s lnge obekymrad av kunskapskri-tik. I den naturligt intellektuella hllningen r vi skdande och tnkande riktade mot sakerna, som vid varje tidpunkt r givna fr oss och sjlvklart givna []. (Husserl 1907/1995: 57, Husserls emfas)Vrt naturliga frhllningsstt till vrlden r (ur kunskapsteoretisk synpunkt) oproblematisk. Det r frst med den teoretiska reflexionen som vr kunskap om fremlen framstr som ett mysterium. I vr naturliga instllning till vrlden r vi alltid riktade mot ngot. Nr jag tittar ut frn mitt fnster ser jag en husfasad omgrdad av grna vx-ter och byggnadsstllningar. I denna min naturliga instllning vet jag att fasaden tillhr ett strre huskomplex som tidigare varit en kirurgisk avdelning vid Uni-versitetssjukhuset i Lund, men som numera inhyser delar av universitetets admi-nistration. P s stt inrymmer min erfarenhet av den gula tegelfasaden betydligt mycket mer n de sinnesdata som jag direkt erfar. Fr att de gula tegelstenarna p ett meningsfullt stt ska kunna medvetandegras som ett hus som tidigare varit en kirurgisk sjukhusavdelning fordras att jag redan knner till begreppen hus, sjukhusavdelning och kirurgi. Dessa begrepp appresenteras (medpresenteras) fr mig nr jag tittar ut genom mitt fnster. Det fenomenologiska slagordet om att g till sakerna sjlva r fr Husserl liktydigt med att stta en parentes runt alla dessa appresentationer. Den fenomenologiska kunskapskritiska reduktionen 125innebr att vi vljer att bortse frn frgivettagna klassifikationer och kategorise-ringar.13Det r Husserl som introducerar det fr den sociologiska teorin sedermera s centrala begreppet livsvrld (Lebenswelt). Husserl tar frst upp begreppet i en fre-lsning frn 1935 med temat Den europeiska mnsklighens kris och filosofin. Vad Husserl hr gr r att han identifierar det han kallar fr den europeiska krisen med en krissituation fr filosofin. Filosofin r, med sina hellenistiska rtter, det tnkande som srskilt utmrker den europeiska kulturen. Den filosofi som fddes i antiken innebr ett fr mnniskan helt nytt stt att frhlla sig till den vrld som omger oss. Det filosofiska frhllningssttet r en rent teoretisk instllning till vrlden. Filo-sofin r frvisso i ngon mening en skrmssig och mnsklig verksamhet, men det r en alltigenom opraktisk sdan (Husserl 1935/2002). Att vara filosof r att vnda sig bort frn det vardagliga livets praktiska intressen. Vi knner igen denna beskriv-ning i det som flera r senare skulle bli Bourdieus karaktristik av filosofin som ett uttryck fr den skolastiska instllningen till vrlden. Husserl beskriver hur filosofin innebr en epoch, dr det som tagits fr givet i den naturliga instllningen stts inom parentes. Steget in i filosofin tycks inbegripa en bortvndelse frn vrlden:Mnniskorna grips av en lidelse fr ett stt att betrakta och utforska vrlden i vilket man vnder sig bort frn alla praktiska intressen, fr att inom den slutna sfr som utgrs av denna kunskapsverksamhet och den drt vigda tiden inte uppn eller efterstrva ngot annat n theoria. Med andra ord: mnniskan blir till en icke delaktig betraktare av vrlden, dess verblickare, hon blir filosof; el-ler rttare sagt, hennes liv blir frn och med denna punkt mottagligt fr en-dast inom denna instllning mjliga motivationer, som gller ett nytt slags ml 13 Nr jag velat skdliggra Husserls fenomenologi fr de studenter jag undervisar, har jag visat dem ett fotografi av en grd vid ett grtt hghusomrde, dr delar av husfasaderna mlats i glada pastellfrger. Jag har bett studenterna bertta vad bilden frestller. Naturligtvis kan studenterna sakligt redogra fr att de p bilden ser svl hghus som en lekplats. Ngra studenter fyller ut sin beskrivning med att bilden ser ut att frestlla ett typiskt miljonprogramsomrde, vilket r en kategorisering som endast r mjlig fr den som knner till basala fakta om svensk nutidshistoria och bostadspolitik. Bilden jag visar frestller den grd som jag sjlv vxte upp p och fr mig r det omjligt att frhlla mig till bilden p ngot annat stt. Jag ser en lekplats som r anlagd p det stlle dr det tidigare lg en grusplan fr fotboll (vilket appresenteras, utan att synas fr den som inte vet detta frn brjan). Jag kan bertta vilka som en gng bodde i de lgenheter vilkas fnster man skymtar. Min subjektiva redogrelse fr bildens innehll r naturligtvis fylligare och annorlunda n studenternas sakliga men helt korrekta redogrelser eftersom jag relaterar till en levd erfarenhet. Detta r vr naturliga instllning till vrlden. 126och metoder fr tnkandet och genom vilka filosofin slutligen uppkommer och mnniskan blir filosof. (Ibid.: 107) S lngt kan kanske Husserls fenomenologi synas som en enkel pldering fr en rationalistisk instllning till vrlden, men han sjlv vrjer sig mot alla anklagelser om en intellektualism som frlorar sig i vrldsfrnvnda teorier och intellektuell snobbism (ibid.: 114). Vad Husserl vill ptala r att den europeiska krisen har sitt ursprung i en rationalism som frirrat sig (ibid.). Hr tervnder Husserl till en diskussion om vetenskaplig metod och om skillnaden mellan natur- och human-vetenskaper, som vi knner igen frn den nykantianism som pverkade Webers ide-altypslra. Humanvetenskaperna r riktade mot det mnskliga livet och drmed vr gemensamma horisont:Inom [humanvetenskaperna] riktar sig det teoretiska intresset uteslutande mot mnniskor som personer, mot deras personliga liv och verksamhet [] Personligt liv r att leva som jag och vi, i gemenskap inom en gemensam horisont; och nr-mare bestmt i gemenskaper av olika former, enklare eller mer komplexa ssom familj, nation och vernation. (Ibid.: 86)Ett begrepp som liv frsts inte hr som ngot frst och frmst biologiskt, utan ngot kulturellt och socialt, det vill sga ett liv som levs tillsammans med andra i en gemenskap. Naturvetenskapen riktar sig mot vrlden med en instllning om att endast vara beskrivande och efterstrvar i detta fretag exakthet; likgiltigt om det r mnniskor, djur eller himlakroppar som studeras. Naturvetenskapens explosions-artade utveckling har inneburit en revolution i frga om den moderna mnniskans frmga att behrska naturen. Men Husserl argumenterar srskilt fr att humanve-tenskaperna inte kan eller br verta de naturvetenskapliga frklaringsmodellerna. Naturen kan studeras som ren natur, som ett objekt dr den mnskliga kulturen abstraherats bort, men humanvetenskaperna kan inte abstrahera bort det kroppsliga hos det mnskliga. Att studera Greklands kultur lter sig inte gras utan hnsyn till landets geografi och den fysiska milj som utgr Grekland. Husserl jmfr ocks med Einsteins revolution av den teoretiska fysiken, vilken fr naturvetenskapen innebar ett radikalt nytt stt att frst tid och rum. Men denna revolution har inte inneburit ngon frndring i hur vi mnniskor i vrt dagliga liv uppfattar tiden och rummet. Det r i detta sammanhang som Husserl introducerar sitt begrepp om en livsvrld eller livsomvrld (Lebensumwelt), som r frutsatt som grund fr allt vrt vetande: Den som fostrats i naturvetenskapen finner det sjlvklart att allt blott subjek-tivt mste kopplas bort, och att den naturvetenskapliga metoden, som ju nd 127kommer till uttryck i subjektiva frestllningsstt, levererar objektiva bestm-ningar. [] Men naturvetenskapsmannen gr inte klart fr sig att det stndiga fundamentet fr hans trots allt subjektiva tankearbete utgrs av livsomvrlden, som alltid r frutsatt som grund, det arbetsflt hans frgor och tankemetoder r beroende av fr sin mening. (Ibid.: 121)Filosofins kris bestr i en rationalism som frirrat sig i det att den frlitat sig p ett vetande som frnekar den grund som all meningsfull kunskap r sprungen ur: den livsvrld som ger kunskapen en mening. Husserls kritik gller inte naturvetenska-pens metod eller resultat, utan vnder sig mot objektifieringen av det mnskliga livet och mot rationalitetens frytligande. Det r en kritik mot psykologins natura-lism, dr det subjektiva frsts som ngot fysiskt objektivt. Husserls beskrivning av den europeiska modernitetens kris som en fljd av en frfelad rationalitetsuppfattning knner vi igen frn Webers beskrivning av det moderna samhllet som en rationalitetens jrnbur, som stnger inne mnniskan och frvandlar henne till en [s]pecialist utan ande, njutningsmnniska utan hjr-ta, men ocks till en nolla som tror sig ha uppntt den mnskliga historiens hgsta stadium (Weber 190405/1978: 86). Vi knner ocks igen det tankegods som Weber lnat frn nykantianerna, som framhll att naturvetenskapens och de historiska vetenskapernas metodologier mste hllas isr. I Webers frstendesociologi, lik-som i Husserls diagnos av den europeiska kulturens kris, betonas hur det subjek-tivt mnskliga trngs undan frn frstelsen nr naturvetenskapens lagskande vetenskapsideal blir mnsterbildande fr alla vetenskapsgrenar. Weber framhll att en social handling mste frsts mot bakgrund av subjektiva motiv och ett givet meningssammanhang. Den frstendeinriktade sociologin kunde inte abstrahera bort detta meningssammanhang och de subjektiva moment som r ndvndiga fr att frst den sociala handlingen. P liknande stt framhver Husserl att mnnis-kors handlande alltid sker inom en gemenskap och inom livsvrldens horisont. Schutz kritik av den logiska positivismen I artikeln Concept and Theory Formation in the Social Sciences kritiserade Schutz den logiska positivismens uppfattning om samhllsvetenskapens metod, liksom de vantolkningar av Webers frstendesociologi som han menade att bland andra Hempel och Nagel gjort sig skyldiga till.14 I denna kritik anknt Schutz till 14 Artikeln publicerades i The Journal of Philosophy 1954, men redan ret innan hade texten lagts fram vid en vetenskaplig konferens i New York. I denna artikel behandlar Schutz srskilt Hempels och Nagels kritik av Webers frstendesociologi och idealtyper, som togs upp i fregende kapitel. 128sin tidigare uppsats Den vardagliga och den vetenskapliga tolkningen av mnnis-kors handlingar frn 1953. Schutz var kritisk till de logiska positivismernas uppfattning om att samhlls-vetenskapen skulle arbeta efter naturvetenskapens metodregler. I motsats till na-turvetarens forskningsobjekt, s r samhllsvetarens observationsflt redan frn brjan en given meningsstruktur: The world of nature, as explored by the natural scientist, does not mean anyth-ing to the molecules, atoms and electrons therein. The observational field of the social scientist, however, namely the social reality, has a specific meaning and rele-vance structure for the human beings living, acting, and thinking therein. By a se-ries of common-sense constructs they have pre-selected and pre-interpreted this world which the experience as the reality of the daily lives. (Schutz 1954: 267)Samhllsvetarens forskningsobjekt utgrs av vad Schutz kallar fr den sociala verkligheten, som erfars av mnniskor genom common sense-erfarenheten. Mn-niskor lever sina liv tillsammans med andra och i ett sammanhang omgrdat av sociala institutioner. Samhllsvetenskapen riktar sin uppmrksamhet mot common sense-erfarenheten och en intersubjektiv verklighet. Detta argument om att sociologins forskningsobjekt till skillnad frn natur-vetenskapens r en meningsstruktur knner vi igen frn bland annat Webers fr-svar fr frstendesociologin. Och liksom Husserl kritiserade naturalismen fr att objektifiera den mnskliga erfarenheten, menar nu Schutz att den logiska positi-vismen upprepar detta misstag. Med std hos svl Weber som Husserl kan allts Schutz argumentera fr att sociologins forskningsobjekt skiljer sig frn naturve-tenskapens p s stt att det som sociologin har att studera inte bara r objekt, utan ocks levande och aktiva kunskapssubjekt. Ocks det vardagliga tnkandet frutstter en kunskap om samhllet, dr vi anvnder oss av svl abstraktioner som tolkningar. Schutz ger exemplet med den enkla praktiska handlingen att posta ett brev. Nr vi lgger ett brev p brevldan vet vi att en fr oss anonym posttjnsteman kommer att frst hur brevet ska hanteras och att en brevbrare kommer att dela ut postfrsndelsen till adressaten. Detta tar vi fr givet utan att veta vem brevbraren r eller helt kunna verblicka postens rutiner fr brevhantering. Schutz ger ytterligare ett exempel: Nr vi hr utsagan: Frankrike fruktar den tyska terupprustningen kan vi frst dess innebrd utan att vi fr den skull ngon gng mste ha trffat en fransk eller tysk medborgare. I vr vardag begagnar vi oss av ett komplicerat vetande som innefattar abstraktioner (till exempel brevbrare, tysk och fransman), samt kunskap om hur sociala institutioner fungerar (ibid.: 263, jfr Schutz 1953/2002: 43). 129Vardagens sunda frnuft innebr allts ett stndigt tolkande. Det r detta ar-gument att sociologin till skillnad frn naturvetenskapen har att gra med ett levande, socialt och tolkande forskningsobjekt som Schutz vill anfra mot de logiska positivisterna, till frsvar fr Webers frestendesociologi. Men argumentet ger upphov till en viktig motfrga till Schutz. Fr om sociologin r en frsten-deinriktad meningstolkande verksamhet, och om sociologins studieobjekt ocks r meningstolkande subjekt, vad r det i s fall som skiljer den vetenskapliga och den vardagliga meningstolkningen t? I sin polemik mot de logiska positivisterna frtydligar Schutz vad han uppfattar som det centrala med det begrepp om den tolkande frstelse (verstehen) som han vill frsvara och i en kort passage tycks han besvara vr frga: Verstehen is, thus, primarily not a method used by social scientists, but the par-ticular experiential form in which common-sense thinking takes cognizance of the social cultural world. It has nothing to do with introspection, it is a result of processes of learning or acculturation in the same way as common-sense expe-rience of the so-called natural world. (Schutz 1954: 264)Den tolkande frstelsen r allts inte frbehllen sociologen. I stllet framhller Schutz att detta meningstolkande r en vsentlig del av vrt vardagliga common sense. Vi ser nu att Schutz argumentation leder oss i riktning mot kontinuitets-teorin i frga om relationen mellan det vardagliga och det vetenskapliga. En sdan lsning av Schutz r varken okomplicerad eller oemotsglig, vilket vi snart kom-mer att se, men lt oss fr tillfllet nja oss med att Schutz faktiskt menar att svl vardagslivet som sociologin innefattar ett moment av tolkande frstelse. Schutz menar att svl det vardagliga som det vetenskapliga tnkandet arbetar med ab-strakta konstruktioner: All vr kunskap om vrlden svl det vardagliga som det vetenskapliga tnkan-det inbegriper konstruktioner, dvs en uppsttning abstraktioner, generalise-ringar, formaliseringar och idealiseringar som r specifika fr de olika niverna i tnkandets organisering. Strngt taget finns det inget sdant som rena, enkla fakta. (Schutz 1953/2002: 29) Liksom vardagstnkandet rymmer ett mtt av tolkande frstelse (verstehen) inne-hller ocks vardagssprket generella abstraktioner. D uppstr frgan vad som i s fall skiljer vardagens abstraktioner frn vetenskapens. I sin bok frn 1932 hade Schutz ocks talat om hur vi i vrt vardagsliv gr bruk av idealtyper. Webers ideal-typer var allts inte uteslutande till fr vetenskapliga syften utan kunde anvndas 130allmnt om subsumtionen av ngot erfaret under ett tolkningsschema (Schutz 1932/2002, jfr Schutz 1932/1967: 176).15 Vi vet inte ngot om den person som delar ut vra brev, men vi vet att brevb-rare r en generell bestmning av personer som har till yrke att dela ut brev. Var-dagstnkandet och vardagssprket gr p detta stt bruk av bde verstehen-metod och ett slags idealtyper. Schutz framhller att vi alla i vrt dagliga liv upptrder som samhllsforskare nr vi interagerar med andra mnniskor:Ty ven i det dagliga livet r jag i viss mening samhllsforskare, nmligen nr jag inte frhller mig upplevande utan reflekterande till mina medmnniskor. (Schutz 1932/2002: 138, Schutz 1932/1967: 140)Ocks detta citat tycks bekrfta bilden av Schutz som en kontinuitetsteoretiker. I vr vardag r vi alla weberianer i det att vi tolkar vra medmnniskors handlingsmotiv med hjlp av vardagliga och vardagssprkliga idealtyper. Det tycks allts finnas visst std fr att tolka Schutz som en fretrdare fr en kontinuitetsteori. Men detta vore en alltfr frenklad beskrivning av Schutz sociologi. I inledningen till sin bok om den sociala vrldens meningsfulla uppbyggnad slr han fast att samhllsforskaren p intet stt fr gra sig beroende av common sense-uppfattningar och vardagssprk:[W]hen common-sense assumptions are uncritically admitted into the apparatus of science, they have a way of taking their revenge. This may appear through equivocations creeping into its basic concepts and thereby working an adverse effect on research. Or it may occur through a failure to see that apparently di-verse phenomena are really of the same type, a failure generated by not having penetrated beyond the appearances to the roots of the phenomena in question. If this danger hangs over every science, its threat to sociology is especially acute. For sociologys task is to make a scientific study of social phenomena. Now, if social phenomena are constituted in part by common-sense concepts, it is clear that it will not do for sociology to abstain from a scientific examination of these self-evident ideas. (Schutz 1967/1932: 9)Schutz varningar om att okritiskt verfra common sense-kunskap och vardagsbe-grepp till den vetenskapliga analysen fr tankarna till Bourdieus pldering fr en 15 P samma stlle talar Schutz ocks om hur det finns idealtyper fr naturfenomen som meteorologiska konstellationer och biologiska utvecklingsfrlopp. Som vi tidigare sett var Webers syfte med att introducera idealtypsbegreppet att avgrnsa den gentemot naturvetenskapens artbegrepp.131vetenskaplig brytning med vardagstnkandet och till Durkheims metodregler, som ocks avvisar de vardagliga frgivettagandena i den vetenskapliga analysen. Hans frmaningar om att sociologin mste frigra sig frn detta vardagstnkande fre-faller allts snarare understdja en brytningsteori i frgan om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Vi ska nu se hur Schutz, genom en samlsning av Weber och Husserl, utvecklar denna brytningsteori.Vetenskap och vardagsverklighet Husserl ska i ett uttalande som blivit bermt beskrivit Schutz som om natten fe-nomenolog, om dagen bankman (Nilsn 2000: 31). Detta uttalande ska ses mot bakgrund av att Schutz (delvis beroende p den utbredda antisemitismen p de sterrikiska universiteten) s sent som 1956 fick sin frsta heltidstjnst som uni-versitetslrare. Men vi kan ocks, med std i det Husserl sagt om filosofin, se den-na uppdelning av Schutz dygn som en uppdelning i olika instllningar till vrl-den. Bankmannen och yrkesmannen Schutz har en praktisk instllning till livet. Fenomenologen Schutz intar dremot en teoretisk instllning. Schutz sjlv gr i sin sociologi en viktig distinktion mellan vardagslivets naturliga instllning och den teoretiska instllningen. Men lt oss bekanta oss med en annan Schutz, fr vid sidan av bankmannen och fenomenologen hittar vi ocks hundgaren Alfred Schutz. Schutz skriver om hur han i sin vardag frhller sig till sin irlndska setter Rover. Schutz vet naturligtvis att Rover r ett exemplar av den generella typen hund eller irlndsk setter, men det r inte p detta stt som han frhller sig till sin hund:Jag betraktar honom [Rover] som min vn och trogne fljeslagare, och som s-dan skiljer sig Rover frn alla andra irlndska settrar, trots att han delar alla ge-mensamma drag med dem. Om det inte finns ngra speciella skl, s r jag inte bengen att betrakta Rover som ett dggdjur, ett djur eller ett objekt i den yttre vrlden, ven om jag vet att han r allt detta. (Schutz 1953/2002: 33, jfr Schutz 1954: 267)I sin vardag frhller sig husse Alfred Schutz till sin Rover ssom sin fljeslagare, men han r medveten om att den fyrbente vnnen ocks kan betraktas frn ett ut-ifrn stende neutralt perspektiv. Frn denna position blir Rover till en jycke bland andra; ett exemplar av kategorin dggdjur eller subkategorin irlndsk setter. Ocks Schutz sjlv kan subsumera Rover under en sdan klassifikation som en rdaktig fgelhund, det vill sga en irlndsk setter. Men detta r inte hans stt att frhlla sig till sin hund. Schutz talar i detta sammanhang om att han rr sig mel-lan olika relevanssystem nr han vljer att betrakta Rover som sin vn och nr han betraktar honom som ett dggdjur. 132I uppsatsen Mngfalden av verkligheter frn 1945 skriver Schutz, inspirerad av William James, om vetenskapen och vardagslivet som olika subvrldar. Schutz lnar nu Husserls begrepp om en epoch, men menar att denna fungerar p ett annat stt i vardagsvrlden och den naturliga instllningen n i fenomenologens kunskaps-teoretiska reduktion:Mnniskan i den naturliga instllningen stter inte parentes om den yttre vrl-den och dess objekt, utan hon upphver i stllet tvivlet p dess existens. Det hon stter inom parentes r tvivlet att vrlden och dess objekt skulle kunna vara annorlunda n ssom de framtrder fr henne. Vi kan kalla denna epoch fr den naturliga instllningens epoch. (Schutz 1954/2002: 101f)Detta parantessttande innebr tvrtemot det cartesianska tvivlet en skerhet. Vi tar fr givet att vi p morgonen vaknar upp i den sng som vi lgger oss i p kvllen. Vi tar fr givet att posttjnstemannen som hanterar vra brev frstr att kuvertet ska vidarebefordras till adressaten, och inte till exempel r avsett som en gva till honom sjlv. I denna naturliga instllning r Rover p ett alldeles okomplicerat stt en glad hund som viftar p svansen nr husse kommer hem frn banken. Detta r vr naturliga instllning till den vrld vi lever i. Den naturliga instllningen r intersubjektiv i det att vi frhller oss till andra mnniskor. Vi styrs hr av pragmatiska motiv p s vis att vrlden r ngot som vi mste mo-difiera genom vra handlingar eller som modifierar vra handlingar (ibid.: 79). Den naturliga instllningen inbegriper ett relevanssystem dr vi r inriktade mot den egna verksamheten och det vi kan frndra och pverka, men ocks mot det som i sin tur pverkar och begrnsar vr egen verksamhet. Schutz menar att den naturliga instllningens relevanssystem vilar p en avgrande insikt att livet r utmtt, vilket gr att ddsngesten blir den naturliga instllningens fundamen-tala erfarenhet. Schutz kontrasterar vardagsvrlden mot de vetenskapliga teoriernas eller den vetenskapliga kontemplationens vrld. Inom det teoretiska tnkandet sker ocks en epoch. Det forskaren nu stter inom parentes r (1) tnkandets subjektivitet och kroppslighet, (2) vardagslivets orienteringssystem och (3) den fundamentala ngest (ddsngesten) och de relevanssystem som uppstr ur denna erfarenhet (ibid.: 124). Motsatsfrhllandet mellan vardagsvrldens frgngliga kroppsliga subjekt, som pragmatiskt orienterar sig i ett begrnsat relevanssystem, och den avsubjektifierade teorivrldens eviga sanningsskande kan tyckas vldigt lik den theoria som Hus-serl beskrivit och den skolastiska instllning som Bourdieu kritiserade. Men trots att Schutz skiljer ut vardagslivet och vetenskapen som olika subvrldar, s undviker han att hamna i den rationalism som enligt Husserl hade gtt vilse och den form 133av skolastik som enligt Bourdieu ville placera filosofen och vetenskapsmannen i en upphjd position ovanfr vrlden. Schutz vertar Husserls id om att ocks den filosofiska reflexionen och det vetenskapliga teoretiserandet sker inom en livsvrld: Samhllsforskaren r naturligtvis en mnsklig varelse i sitt vardagliga liv, en mnniska som lever bland medmnniskor som han r frbunden med p olika stt. Och sjlva den vetenskapliga aktiviteten bedrivs utan tvekan inom tradi-tionen fr socialt hrledda kunskaper, den baseras p samarbete med andra fors-kare, krver msesidig bekrftelse eller kritik och den kan bara kommuniceras genom social interaktion. I den mn som den vetenskapliga aktiviteten r socialt grundad, r den en bland andra aktiviteter som bedrivs i den sociala vrlden. Men att gna sig t vetenskap och vetenskapliga frgor i den sociala vrlden r en sak, medan den specifika vetenskapliga hllning som vetenskapsmannen mste inta gentemot sitt studieobjekt r en helt annan sak. (Schutz 1953/2002: 65)Skillnaden mellan vardagsvrld och samhllsvetenskap r allts en skillnad i instll-ning och att inta olika attityder. Vardagsreflexionen och vetenskapen har skilda stt att frhlla sig till vrlden och olika relevanssystem. Schutz argumenterar ocks fr att dessa olika instllningar/subvrldar/relevanssystem ger upphov till tv olika slags begrepp.Vi har sett Schutz argumentera fr att vi begagnar oss av en mngd generali-serande abstraktioner i vrt vardagliga liv. Men p samma stt som vetenskapen innebr ett annat relevanssystem n vardagslivet s innefattar det ocks ett annat slags begreppsliga konstruktioner: De tankeobjekt som de samhllsvetenskapliga forskarna konstruerar refererar till och r grundade p de tankeobjekt som redan konstruerats av det vardagliga tnkandet hos de mnniskor som lever sitt liv tillsammans med andra i denna vardagliga vrld. De konstruktioner som samhllsvetarna anvnder r s att sga konstruktioner av andra ordningen, nmligen konstruktioner av de konstruk-tioner som gjorts av aktrerna p den sociala scenen, vars beteende forskaren studerar och som samhllsvetaren frsker frklara enligt samhllsvetenskapens procedurregler. (Ibid.: 31)Tvrtemot vardagsbegreppen konstrueras allts de vetenskapliga begreppen efter vetenskapliga procedurregler, vilket ocks gr dem till en alldeles speciell sorts ab-straktioner. Det r ocks just detta vetenskapliga syfte som enligt Weber r det spe-ciella med idealtyperna. Vi kan nu sga att den vetenskapliga begreppsbildningen 134 konstruktionen av vetenskapens idealtyper, det vill sga konstruktioner av andra ordningen markerar ett skifte i relevanssystem. Vardagskunskapen bestr i kun-skap om och anvndning av konstruktioner och teoretiska objekt/tankeobjekt. De vetenskapliga begreppen/idealtyperna r en konstruktion av andra ordningen: Genom speciella underskningsmetoder [] erstter samhllsforskaren vardags-livets tankeobjekt, som r relaterade till unika hndelser, genom att konstruera en modell av en sektor av den sociala vrlden som bara fngar de typifierade hndelser som r relevanta fr det konkreta problem som forskaren studerar. (Ibid.: 64)Den skolastiska tanken om teorin som ett bortvndande frn vrlden upp mot en sannare teoretisk verklighet fr hos Schutz en nrmast pragmatistisk omskrivning. Genom begreppskonstruktioner av andra ordningen erstts vardagens olika prak-tiska relevanssystem av ett teoretiskt vetenskapligt relevanssystem. Den samhllsvetenskaplige forskaren befinner sig i en observatrsposition nr det gller frstelsen av social interaktion, men observatrspositionen r naturligt-vis inte frbehllen samhllsvetaren. Det finns ocks vardagliga situationer som liknar den teoretiska instllningens vetenskapliga kontemplation: [V]arje projektering i verksamhetsvrlden innebr i sig [] ett fantiserande som dessutom innehller ett slags teoretiskt reflekterande, ven om det ndvndigtvis inte behver vara utifrn en vetenskaplig instllning. (Schutz 1945/2002: 106)Schutz nmner hr verksamheter som den nr vi efter en livskris funderar ver vra problem och skisserar planer fr att g vidare, den nr en far tnker ver ett pedagogiskt problem i samband med att han ska lra sitt barn ngot och den nr en politiker reflekterar kring den allmnna opinionen. [I] alla dessa situationer r vi involverade i teoretiska kontemplationer i ordets vida mening. Men alla dessa former av kontemplativt tnkande utfrs av prak-tiska skl och med avseende p praktiska ml, och av just detta skl konstituerar de en enklav av teoretisk kontemplation inom verksamhetsvrlden, medan den inte utgr ngon finit meningsprovins. (Ibid.: 119)Det reflexiva frhllningssttet r allts inte frbehllet vetenskapen. Men det vetenskapliga frhllningssttet till den sociala verkligheten r annorlunda still-vida att det intar en vetenskaplig, och inte en praktisk instllning till denna sociala verklighet. 135Schutz korrespondens med parsonsNgon gng i slutet av 1938 eller vren 1939 ombad nationalekonomen Friedrich von Hayek sin landsman Schutz att skriva en recension av Talcott Parsons d ny-utkomna bok The Structure of Social Action (1937). Hayek var liksom Schutz en sterrikisk jude i politisk exil i usa. Han var en av arvtagarna av den sterrikiska grnsnytteteorin och redaktr fr tidskriften Economia. Schutz skrev verkligen en recension av Parsons bok, men hans kommentarer svllde ut lngt ver de ramar som tidskriften gett honom. Artikeln publicerades inte i Economia, utan kom i stllet att bli upptakten till en privat brevvxling mellan Schutz och Parsons, en korrespondens som publicerades frst 1978 (Schutz & Parsons 1978).Schutz och Parsons skrev till varandra under krigsren 19401941. Det som kunde ha blivit ett msesidigt meningsutbyte blev i stllet ett kollapsat samtal. Parsons hyste ett stort intresse fr de teoretiska strmningarna i det Europa som Schutz just lmnat, men frstod sig inte p de invndningar som han nu fick ta emot. Schutz imponerades av Parsons ambitisa teoretiska projekt, men fann sig sjlv missfrstdd. I ett brev daterat den 17 mars 1941 drar Schutz sig till minnes en anekdot som Richard Wagner berttat, och som handlade om hur Beethoven en gng av en engelsk lord anmodats att kommentera en komposition genom att med rdpenna markera de stycken han ogillade i partituret. Beethoven lmnade tillbaka notbladen med ett rtt streck ver alla noter. Schutz terberttar denna anekdot drfr att det var just s han upplevde att Parsons responderat p hans brev (Schutz i Schutz & Parsons 1978: 106). De lsta positionerna i det teoretiska fktandet hin-drade emellertid inte att det fanns en respektfull ton i breven, som avslutades med ett artigt: Sincerely yours.Schutz och Parsons frenades i sitt intresse fr Weber och att med hjlp av den-nes sociologi uppmrksamma den subjektiva aspekten i det mnskliga handlandet. Fr att frska frst de bda kontrahenternas olika positioner i meningsutbytet kan vi allts ta avstamp i Webers handlingstypologi.Schutz och parsons olika tolkningar av WeberWeber hade skilt mellan fyra olika handlingstyper. Det mlrationella (zweckratio-nal) handlandet var bestmt av frvntningar betrffande beteenden frn fre-ml i omgivningen och frn andra mnniskor, varvid dessa frvntningar anvnds som betingelser eller medel fr uppnende av aktrens egna rationellt efter-strvansvrda kalkylerande ml. Det vrderationella (wertrational) handlandet bestmdes av en medveten tro p det etiska, estetiska, religisa eller liknande egenvrdet hos ett beteende som sdant och oberoende av dess resultat. Hand-landet kunde ocks vara affektivt eller emotionellt och d vara bestmt av ak-trens specifika affekter och knslotillstnd. Slutligen kunde handlandet vara 136traditionellt motiverat och som sdant bestmt av ingrodda vanor (Weber 1983: 18).The Structure of Social Action r Parsons doktrinhistoriska verk dr han vill visa p en konvergens mellan Durkheim, Weber, Pareto och Marshall, som alla visar vgen bort frn empirismens utilitaristiska handlingsteori och den kontraktsteore-tiska samhllsmodellen. Det utilitaristiska eller positivistiska handlingsbegreppet (till vars fretrdare Parsons ven rknar Marx) kan endast gra reda fr handlingar som ett resultat av aktrens uppsatta ml, de medel som aktren vljer fr att uppn detta ml samt de yttre betingelser som gller fr handlingen. Men i denna teori om social handling finns ingen plats fr de sociala normer som integrerar mnniskors handlingar med varandra. Det r denna handlingsteori som Parsons kallar fr den voluntaristiska handlingsteorin och som han allts menar ven vinner std i Webers sociologi. Det r vrt att ppeka att Parsons 1937 nnu inte utvecklat den systemteori, med det bermda agil-schemat och mnstervariablerna, som vi i dag knner som Par-sons sociologi och som presenteras i dagens teorihistoriska versikter (ofta under rubriken strukturfunktionalism). Men hans ambition r redan nu att formulera generaliserande teorier fr mnskligt handlande p en hgst teoretisk niv. Med teori frstr Parsons generaliserade teoretiska begrepp (generalized theoretical con-cepts), generella abstrakta begrepp (general abstract concepts) som utgr generella system (generalized systems). I sin introduktion till den engelska versttning av Webertexter, som han sjlv var med om att utfra, diskuterar han begrnsningarna hos Webers idealtyper: Webers methodological consideration of generalized theory was confined to the level of ideal types. He even went so far, on occasion, as to state that in action field theory was possible only on this level, a statement which his own practice, through large implicitly, refutes. Ideal type theory is, however, perhaps the most difficult level on which to develop a coherent generalized system. Type concepts can ready be formulated ad hoc for innumerable specific purposes and can have a limited usefulness in this way. This does not however, suffice for a generalized system. For this purpose they must be arranged and classified in a definite order of relationship. (Parsons 1947/1964: 28) Parsons menar fr det frsta att Webers karaktristik av idealtypen ger den en begrnsad anvndbarhet, s att idealtypen inte r mnad att ing i ett generellt teoretiskt system. Fr en teoretisk systembyggare som Parsons framstr idealtypen som ad hoc. Fr det andra menar han att Weber sjlv implicit gr utver denna sin begrnsning av idealtypen. Parsons har hr frmodligen i tanke Webers studie om 137framvxten av den kapitalistiska andan som en fljd av den protestantiska etiken, vilket han tolkar som en monokausal teori (Elieson 1982: 127) Fr det tredje argu-menterar Parsons fr ndvndigheten av generella teoretiska system. Parsons vida-reutveckling av Weber dr forskaren har att g frn idealtyp till generella system innebr en rationalistisk kritik av den ursprungliga formuleringen av idealtypens roll i den sociologiska metodologin. Parsons abstrakta generaliserande teoribyggen, som s smningom ska kulminera i en id om de olika systemens inneboende logik, fordrar med andra ord en hgre niv av abstraktion n den han kan finna i Webers egen metodologiska programfrklaring om idealtypen. Med sin voluntaristiska handlingsteori frn The Structure of Social Action har Parsons det gemensamt med Schutz att han kritiserar den positivistiska sociologin fr att inte kunna gra reda fr den sociala handlingens subjektiva sida. Ocks Schutz vill revidera Webers handlingsteori fr att bttre kunna frst den mel-lanmnskliga integrationen. Schutz definierar (stipulativt) en handling som ett mnskligt beteende som aktren i frvg utformat, dvs ett beteende som baseras p ett projekt som aktren frestllt sig p frhand (Schutz 1953/2002: 45). Hand-lingen r allts baserad p ett projekt, som utgr frn bestmda omstndigheter och aktrens freliggande kunskaper, och genererar i sin tur ett nytt resultat. Om handlingen nu ska upprepas s har ocks omstndigheterna (och aktrens fre-liggande kunskaper) frndrats. Schutz diskussion om handlingar som ett led i en process fr betydelse fr hans syn p handlingens motiv. Aktren sjlv har ett fr-att-motiv (in-order-to motive / Um-zu-Motiv) som r inriktat mot framtiden, det vill sga handlingens resultat. Schutz ger exemplet med en rnmrdare som utfr mordet fr att han behver offrets pengar. Om vi i stllet vljer att frklara mrda-rens handling som ngot som motiverats p grund av omstndigheter som har att gra med grningsmannens uppvxtvillkor eller andra biografiska frhllanden, s handlar det i stllet om baktblickande p-grund-av-motiv (because-of motive / Weil-Motiv).16 Dessa motiv relaterar i stllet tillbaka till omstndigheterna som fregick handlingen. Under sjlva handlingsprocessen r inte aktren alltid medveten om handlingens p-grund-av-motiv. Retrospektivt kan aktren bli medveten om dessa motiv, men detta innebr ocks att aktren intar en ny roll: han eller hon blir en observatr av sig sjlv. Denna syn p sociala handlingar bryter mot Webers indelning i mlrationella, vrderationella, affektiva och traditionella handlingsmotiv i det att handlingen och 16 I det svenska Schutzurvalet (Schtz 2002) har detta handlingsmotiv versatts som fr-att-motiv. Jag har i stllet valt beteckningen p-grund-av motiv, eftersom det gr distinktionen mellan de olika formerna av motiv klarare. Denna versttning anvnds ocks i Nilsn (2000).138dess motiv nu frsts som en process. Frn Bergsons filosofi lnar Schutz tanken om handlingar som en del i ett tidsflde (dure) och frn Meads socialpsykologi hmtar han frestllningen om ett sjlv (self) som ocks kan gra rollvertaganden och betrakta sig sjlv utifrn andras positioner. P detta stt blir individens egna motiv fr handlingen en viktig del av densamma, men teorin tar ocks fasta p att dessa motiv kan vara olika beroende p var i processen aktren befinner sig. Aktrens subjektiva fr-att-motiv r ndvndiga fr den vetenskapliga frstelsen av handlingen, utan att Schutz fr den skull vill gra avkall p sociologin som en objektivt frklarande vetenskap. I den sociala interaktionen kommer innebrden av en handling att vara olika fr aktren, fr dem som i vrigt r involverade i in-teraktionen och fr den utomstende observatren (ibid.: 51). Schutz och parsons om brott och kontinuitetSvl Parsons som Schutz hade allts tagit sig an uppgiften att vidareutveckla Webers handlingsteori. Drfr skulle man kunna tycka att frutsttningarna fr ett givande meningsutbyte borde ha varit fr handen. Den frga som emellertid tycks ha omjliggjort en sdan konstruktiv dialog var just den om vardagssprkets och common sense-kunskapens frhllande till sociologins vetenskapliga begrepp. I replikvxlingen terkommer Schutz flera gnger till denna frga, och redan i sin inledande kommentar till Parsons bok anmrker han: All scientific knowledge presupposes concepts and judgments, both of which have to be formed with an optimum of clarity, distinctness, and precision. None of these qualities are typical to every days common-sense thought. Its concepts are bound to the necessities of a concrete and therefore very determined situa-tion. They are clear only in so far as the actors interest requires that a complex situation be elucidated. In his everyday activities the actor is not guided by the intention of finding out the real nature of facts or the real essence of casual se-quences and natural laws. [] The everyday actor has, in principle, only a partial knowledge of the word of his daily life, which he only partially understands. His propositions thus have but a very small range of applicability, namely within the concrete situation. They are not formed with the aim of being valid for the broadest possible sector of empirical world, a principle common to all scientific thought. (Schutz i Schutz & Parsons: 27) Vi knner hr igen Schutz frestllning om vardagssprkets och samhllsveten-skapens olika relevanssystem. Parsons grandiosa teoribygge har ofta kritiserats fr att frska resa sig upp mot en alltfr hg abstraktionsniv. Nidbilden (den som vi sett C. Wright Mills ge spridning t) r att den Parsonska teorikonstruktionen r 139ett slags Babels torn som sjlvskert tar sikte mot himlen, men som fr till praktisk fljd att teorin bara kan uttryckas med en vokabulr som snart r omjlig att frst. I de generella lagar som Parsons formulerar r han mer mn om att de olika begrep-pens inbrdes relationer kan fogas in i ett enhetligt system, n att frskra sig om begreppens kontaktyta med den empiriska verkligheten. Frn en sdan teoretis-tisk position r det begripligt att Parson kritiserar positivismen, men svrare att frst att han nu genmler p Schutz anmrkning om att de teoretiska begreppen skiljer sig frn vardagsbegreppen och deras begrnsade horisont:The question of the demarcation line between common sense interpretation of social facts and scientific statements seems to me a matter of refinement rather than of basic methodological principle. (Parsons i Schutz & Parsons 1978: 69)vergngen frn common sense-erfarenhet till vetenskapliga utsagor blir fr Par-sons nrmast en frga om stilistisk frfining utan metodologiska implikationer. Skillnaden mellan de vetenskapliga utsagorna och det vardagliga sunda frnuftets utsagor frefaller fr honom vara en gradskillnad snarare n en artskillnad. Det r just denna uppfattning om att vardagskunskapen och vetenskapen inte r artskilda som vi i denna avhandling frknippat med kontinuitetsuppfattningen om frhl-landet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. ven 1974, tre decennier efter brevvxlingen med Schutz, nr Parsons infr utgivningen av brevvxlingen ombeds att kommentera skiljaktigheterna mellan honom och den nu avlidne Schutz, r det till denna frga om brott och kontinuitet som han terkommer:There is not a radical break between everyday life and the behavior of social scientifically trained people, but science constitutes an accentuation and special clarification of certain components which are present in all human action no matter how untutored the actor may be. (Ibid.: 124) terigen bestrider Parsons idn om att sociologin mste genomfra en brytning med vardagstnkandet till frmn fr en uppfattning om en kontinuitet mellan vardagserfarenheten och den sociologiska teorin. Visserligen menar han att veten-skapen innebr ett klargrande i frhllande till common sense-erfarenheten, men det r nd anmrkningsvrt att Parsons med sdan emfas argumenterar mot bryt-ningsteorin. Hur ska vi frst Parsons position? r det, mot bakgrund av det som han faktiskt sger om sin egen position i frhllande till Schutz, ocks rimligt att betrakta honom som en representant fr kontinuitetsteorin? Den sista frgan r lttast att besvara.140Det tycks som om Parsons faktiskt skulle kunna stlla sig bakom kontinuitets-teorins uppfattning att vardagstnkandets stt att abstrahera inte skiljer sig frn vetenskapens och pstendet att skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskap-ligt vetande r en gradskillnad snarare n en artskillnad. Svrare r det att tnka sig Parsons argumentera fr kontinuitetsteorins uttalade tillit till den vardagliga erfa-renheten. I kapitel 5.2, som diskuterar etnometodologin, kommer vi att se att det framfr allt r p denna punkt som Garfinkel vill kritisera Parsons. Vi vet ocks att de uttryckliga ambitionerna fr den Parsonska sociologin r att bygga teorier som teoretiska system, och den som r bekant med hans teorier kan svrligen frestlla sig att han skulle instmma i kontinuitetsteorins kritik av de sociologiska begrep-pens distansering frn vardagssprket. Svaret p frgan om Parsons skulle kunna beskrivas som en anhngare av kontinuitetsteorin mste allts bli nekande. Men hur ska vi d frst Parsons position i frgan om brott eller kontinuitet mellan det vardagliga och det vetenskapliga? Det trkigaste svaret r ocks det rligaste: Jag vet faktiskt inte; frgan fr lmnas ppen.Parsons och Schutz inbrdes polemik r nd klargrande p en vsentlig punkt. I debatten blir det nmligen tydligt att Schutz vill argumentera fr en brytnings-teori, men ett annat slags brytningsteori n den rationalistiska brytningsteori som diskuterades i fregende kapitel.Schutz frsvarar idn om en vetenskaplig brytning med std i Webers ideal-typslra. Han ser den vetenskapliga begreppskonstruktionen som liktydig med ett skifte av relevanssystem. I debatten med Parsons anger han fyra postulat fr hur denna begreppskonstruktion br fortskrida (Schutz i Schutz & Parsons 1978: 59ff).17 Det frsta postulatet handlar om relevans (idealtypens relevans fr den valda vetenskapliga problemformuleringen). Det andra postulatet handlar om adekvans, vilket innebr att idealtypen ocks mste kunna frsts som en adekvat beskriv-ning fr aktren sjlv. Enligt detta postulat mste de teoretiska begreppen vara frenliga med aktrens vardagliga frstelse. Det tredje postulatet handlar om lo-gisk konsistens, det vill sga att idealtypen inte fr strida mot den formella logikens principer. Det fjrde postulatet handlar om kompabilitet, vilket innebr att begrep-pen mste vara vetenskapligt verifierbara och kompatibla med den vetenskapliga kunskapen i dess helhet.Att g frn vardagserfarenheten till vetenskap innebr allts ett byte av relevans-system. Drfr fr ocks forskarens val av begrepp en helt avgrande betydelse fr den vetenskapliga frstelsen. Schutz ger fljande rd fr samhllsvetenskaplig metod:17 P ett annat stlle anger Schutz endast tre postulat. Dessa r d (1) logisk konsistens, (2) subjektiv tolkning och (3) adekvans (Schutz 1953/2002: 72f). Kraven p logisk konsistens och adekvans motiveras p samma stt som i brevvxlingen med Parsons. 141The basic postulate of the methodology of social science, therefore, must be the following: chose a scheme of reference adequate to the problem you are inte-rested in, consider its limits and possibilities, make its terms compatible and consistent with another, and having once accepted it, get stick to it! If, on the other hand, the ramifications of your problem lead you while your work progres-ses to accept other schemes of reference and interpretation, do not forget that with the change of scheme all terms formerly used necessary undergo a shift in meaning. (Schutz i Schutz & Parsons 1978: 49) De vetenskapliga begreppen bildar ett nytt meningssammanhang i och med skiftet av relevanssystem. Schutz gr sig allts till fretrdare fr ett slags brytningsteori som p avgrande stt skiljer sig frn den rationalistiska brytningsteorin. I den avslutande sammanfattningen av detta kapitel ska vi drfr kontrastera dessa olika brytningsteorier mot varandra.3.4 Sammanfattning: En pragmatisk brytningsteoriHos alla de teoretiker som diskuterats i detta kapitel framhlls det specifika med att sociologin har att konstruera vetenskapliga begrepp som frstr och frklarar den subjektiva sidan av mnsklig interaktion och handling. Blumer, Weber och Schutz har det gemensamt att de vill skilja sociologins och naturvetenskapernas stt att bilda begrepp. Blumers sensibiliserande begrepp, Webers idealtyp och Schutz vi-dareutveckling av idealtypen som en konstruktion av andra ordningen r alla olika exempel p frsk att specificera vad fr slags begrepp sociologin och samhlls-vetenskapen har att konstruera. Vi har ocks sett att dessa tre teoretiker p olika stt och i olika utstrckning frutstter att den sociologiska begreppsbildningen innebr ett slags brytning med vardagssprk och vardagskunskap. Alla tre sociolo-gerna har det gemensamt att de argumenterar fr att sociologin ssom vetenskap innefattar ett specifikt stt att genom en metodstyrd abstraktionsprocess konstru-era vetenskapliga begrepp. Nr Blumer lanserar sin id om samhllsvetenskapens sensibiliserande begrepp r syftet att visa att sociologins begrepp konstrueras utifrn en abstraktionspro-cess som skiljer dem frn svl de vardagliga begreppen som naturvetenskapens definitiva begrepp och kategorier. De sensibiliserande begreppen konstrueras i ett fr forskaren pragmatiskt syfte att fnga eller illustrera ngot vsentligt. I detta sammanhang blir det vsentligt att frskra sig om att begreppen str i frbindelse med den empiriska verkligheten och samtidigt anger en riktning fr det fortsatta prvandet. De sensibiliserande begreppen konstrueras allts i vetenskapligt syfte, 142men r samtidigt tentativa och utger sig drmed inte fr att vara frdiga eller att p ett definitivt stt fnga ett fenomens verkliga vsen. Samma tentativa aspekter finner vi i Webers idealtyp, som konstrueras som ett redskap fr att frst och frklara sociala handlingar och utvecklingsfrlopp med hnsyn till deras subjektiva mening. Idealtypen konstrueras i forskningssyfte och behver inte ha ngon given empirisk motsvarighet. Den mest utvecklade versionen av det som hr kallats fr den pragmatiska bryt-ningsteorin hittar vi i Schutz fenomenologiska nytolkning av Webers frstende-sociologi. Hr sker en brytning i och med att samhllsforskaren intar en teoretisk snarare n praktisk attityd till den sociala verkligheten. Samhllsvetenskapens begrepp skiljer sig frn vardagssprkets begrepp i det att de r konstruktioner av vardagssprkets konstruktioner och resultatet av ett arbete som fljer vetenskap-liga procedurregler. Vi minns att Durkheim i anslutning till sina frelsningar om pragmatismen menade att vetenskapens begrepp utmrks av att de konstrueras efter en vetenskaplig metod. Det tycks som om svl Blumer, Weber och Schutz skulle kunna ge honom rtt p just den punkten, men samtidigt har de en annan uppfattning om hur den vetenskapliga brytningen ska frsts.I diskussionen om rationalistiska brytningsteorier placerades de respektive f-retrdarna fr denna brottsmodell in i Althussers schema. Fr att kontrastera den rationalistiska brottsteorin med den teori om vetenskaplig brytning som Schutz utarbetat kan vi nu placera in honom i samma schema.Generalitet I var fr Althusser det rmaterial av kollektiva frestllningar som vetenskapen tog sig an. Dessa kollektiva frestllningar kunde beskrivas som ideo-logi eller falskt medvetande. Fr Durkheim var de vardagliga erfarenheterna och sanningarna bedrgliga kollektiva frestllningar, som ocks avspeglades i vardags-sprkets vaghet. Bourdieu talade p ett liknande stt om faran med att inte bryta med den vardagliga spontansociologin. I den rationalistiska brytningsteorin bestod allts Generalitet I av kollektiva frestllningar och begrepp som vetenskapen mste bryta med. Fr Schutz skulle Generalitet I best av aktrernas naturliga instllning till den sociala verkligheten. Precis som fretrdarna fr den rationalistiska bryt-ningsteorin menar allts Schutz att vetenskapen inte utgr frn rena fakta, utan frn ngot redan tolkat. Vardagssprket r frn brjan fullt av abstrakta konstruktioner (konstruktioner av frsta ordningen). Mnniskor handlar utifrn subjektiva motiv och kan frhlla sig reflexivt till sina egna och andras handling-ar. De orienterar sig efter olika relevanssystem som de frst och frmst frhller sig praktiskt till. Generalitet II var fr Althusser det vetenskapliga arbete som utfrdes p Ge-neralitet I och som drigenom stadkom en brytning. Fr Durkheim innebar detta 143att sociala fenomen konstituerades som (sociala) ting. P liknande stt talade ocks Bourdieu om att den vetenskapliga brytningen bestr i att sociologen konstruerade ett (teoretiskt) forskningsobjekt.Fr Schutz skulle Generalitet II innebra att forskaren intar en teoretisk in-stllning till de aktrer som studeras. Detta skifte i frhllningsstt leder ocks till en frndring av relevanssystem. Forskarens relevanssystem r det vetenskap-liga frgekomplex som han tagit sig an och som han arbetar med efter bestmda vetenskapliga procedurregler. Av vardagssprkets konstruktioner konstrueras nu idealtyper (konstruktioner av andra ordningen). Konstruktionsarbetet innebr en renodling med avseende p en kvalitativ betydelseaspekt. I analysen av subjektiva motiv fr social handling beaktas bde framfrliggande fr-att-motiv och bakom-liggande, frklarande p-grund-av-motiv. Generalitet III innebar fr Althusser att en ny vetenskaplig problematik eller diskurs etableras. Generalitet III skiljer sig frn Generalitet I dri att den frra r ngot falskt eller frvrngt, medan den senare r en vetenskap och drmed ocks sann enligt sina egna principer fr sanning. Generalitet III innebr p s stt en radikal brytning i frhllande till Generalitet I. Fr Durkheim hade so-ciologin sitt berttigande just i kraft av att den, till skillnad frn andra kollektiva frestllningar om samhllet, etablerar sig som en vetenskap om samhllet. Hos Bourdieu terkommer denna tanke genom distinktionen mellan sociologi och spontan sociologi. Fr Schutz skulle Generalitet III innebra att ett nytt meningssammanhang och referenssystem har etablerats. De begrepp som ingr i detta mste frutom att vara logiskt konsistenta och relevanta fr frgestllningen ocks vara adekvata fr de ak-trer som studeras. Drmed skerstlls en viss form av kontinuitet i frhllande till Generalitet I. Men begreppen mste ocks vara kompatibla med annan vetenskap, vilket innebr att de ocks ingr i ett meningssammanhang av forskarsamfundets vriga teorier och begrepp. Generalitet III frhller sig till Generalitet I genom det skifte av relevanssystem som frsiggtt mellan dem. I detta kapitel har vi teoretiskt kumulativt arbetat oss fram mot ett annat slags brytningsteori n den rationalistiska. En avgrande skiljelinje mellan den rationa-listiska brytningsteorin och den som Schutz fretrder visar sig i det kriterium om adekvans som Schutz introducerar. Enligt detta kriterium mste alla vetenskapliga begreppskonstruktioner som forskaren gr vara frsteliga fr aktren sjlv lik-som fr hans medmnniskor utifrn den vardagliga tolkningen av det sociala livet (Schutz 1953/2002: 73). Detta krav p att de vetenskapliga begreppen ocks mste vara adekvata fr den vardagliga tolkningen innebr ett terkopplingsmoment i den vetenskapliga praktiken. Det vetenskapliga tvingas till avstmningsmte med det vardagliga. Kravet p adekvans tycks allts ocks fra med sig ett krav p kon-144tinuitet. I avhandlingens avslutning kommer vi att terkomma till hur detta ter-kopplingsmoment kan integreras i en pragmatisk brytningsteori i frga om frhl-landet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Del 2.147I det nstfljande kapitlet ska vi diskutera tre exempel p sociologins kade in-tresse fr vardagslivet och vardagssprket. Vi ska se hur denna teoretiska om-orientering ocks gett upphov till flera olika teoretiska positioner som kan sgas representera en kontinuitetsteori i frga om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Frn 1950-talets slut och framt r det ltt att hitta exempel p sociologins in-tresse fr vardagserfarenhet och vardagssprk. Den teoretiska inspirationen har hmtats frn flera olika hll. S kan till exempel Alfred Schutz fenomenologi fr vardagslivet sgas vara en representant fr denna trend. I Erving Goffmans klassiska studie The Presentation of Self in Everyday Life (1959/2009) ville frfattaren med en terminologi lnad frn teatern beskriva hur vi i vardagen intar och spelar upp olika slags roller.1 Under stort inflytande frn Husserl, men framfr allt Schutz, presenterade Peter L. Berger och Thomas Luck-mann i The Social Construction of Reality. A Treatise in the Sociology of Knowledge (1966/1979) en populariserad fenomenologi fr vardagslivet.2 Berger och Luckmann ville formulera en sociologi som tog sin utgngspunkt i vardagslivets struktur och i common sense-kunskap. Svl Goffmans dramaturgiska rollteori som Berger och Luckmans fenomenologiskt inriktade sociologi kan frsts som frsk att utveckla den sociologiska teorin i en annan riktning n den som Parsons lagt grunden fr med sin systemteori. Ytterligare ett sdant exempel r Barney G. Glaser och Anselm L. Strauss, som med sin grundade teori (Grounded Theory) presenterade ett nytt ideal fr sociologisk teorigenerering. Parsons stt att konstruera sina allomfattande teorier gjorde enligt frfattarna honom till en teoretisk kapitalist, bland ett pro-1 Den svenska titeln p Goffmans bok r Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. versttningen r olycklig p s stt att Goffman, trots att han konsekvent hmtar sina metaforer frn teatern, faktiskt aldrig talar om masker. 2 Berger och Luckmanns boktitel har ocks ftt en lite mrklig svensk versttning: Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. KApItEL 4Vardagssprk och common sense148letariat av testare (Glaser & Strauss 1967/2006: 10) en blinkning till den marxis-tiska teorin som annars r otypisk fr frfattarna. Den form av grundad teori som Glaser och Strauss ville frsvara handlade i stllet om en forskningsprocess som inte tog sin utgngspunkt i etablerade teorier. I stllet skulle teori och begrepp vxa fram ur det empiriska materialet och leda fram till teorier som hade en nrhet till underskta data. De grundade teorierna skulle inte uppstllas som abstrakta gene-rella teoretiska system, vilket hade varit fallet med Parsons teoretiska projekt, men i kraft i sin empirinrhet bli relevanta ocks fr de aktrer som studerades av den sociologiska forskaren och teorikonstruktren.3 Den teoretiska orienteringen mot vardagslivet kan allts mnga gnger ses som en reaktion mot den Parsonska sociologin, det vill sga samma motrrelse som vi i inledningen sg C. Wright Mills g i spetsen fr. Men det vore felaktigt att betrakta denna teoretiska nyorientering som uteslutande reaktiv. Intresset fr vardagserfa-renhet och vardagssprk innebr ett teoretiskt nytnkande och ett inlemmande av nya teoretiska tankestrmningar i sociologin. Den ungerska filosofen Agnes Heller framhller att sociologins intresse fr vardagslivet utvecklats inom olika filosofiska ramverk och hmtat sin inspiration frn pragmatism, fenomenologi, existentia-lism, hermeneutik, den sene Wittgensteins filosofi och neomarxism (Heller 1986: 150). Sociologins utveckling p detta omrde har allts varit beroende av de nya riktningarna inom filosofin. I slutet av 1960-talet vill Jrgen Habermas med sin bok Samhllsvetenskaper-nas logik (1967/1994) gra ett inlgg i dtidens vetenskapsteoretiska debatt och knyta an till de nyare filosofiska tankestrmningar, som kommit att utmana po-sitivismen. Habermas identifierar tre huvudstrmningar i denna efterpositivis-tiska debatt: fenomenologin, senare riktningar inom sprkfilosofin samt herme-neutiken. Nr Anthony Giddens ett knappt decennium senare utkommer med sitt behndigt kortfattade versiktsverk New Rules of Sociological Method (Giddens 1976/1993) gr han sig till tolk fr en liknande uppfattning om tre disparata men samtidigt verlappande strmningar inom sociologin: (1) hermeneutiken (vilken Giddens vill fra tillbaka till Webers begrepp om verstehen), (2) Wittgensteins och Austins sprkfilosofi, samt (3) fenomenologin, till vilken Giddens ocks rknar etnometodologin. I nsta kapitel ska vi nrmare diskutera tre olika teoretiska projekt som alla kan sgas representera efterkrigssociologins intresse fr vardagslivet och som ocks kan st som exponenter fr den vardagsorienterade kontinuitetsteorin. Gemensamt fr 3 Glaser och Strauss skulle efter sin gemensamma bok utveckla den grundade teorin i sinsemellan olika riktningar, vilket ledde fram till en infekterad strid dem emellan om vad som var den rtta versionen av grundad teori (Hartman 2001). 149de tre sociologer som hr diskuteras r att de med sina respektive teoretiska pro-jekt, som nrmast fr en programmatisk motivering, sger sig vilja gra upp med den etablerade sociologin. Det egna projektet stlls allts i skarp kontrast mot och som alternativ till den frhrskande sociologin. Men samtidigt rymmer dessa frsk till teoretisk frnyelse ocks ansatser att anknyta till tidigare teoritraditioner och filosofiska strmningar. De sociologer som tas upp till diskussion har ocks det ge-mensamt att de uttrycker ett slags antiteoretisk hllning gentemot den etablerade sociologin. Alla tre frutstter eller argumenterar fr en metodologisk bo delning mellan naturvetenskap och sociologi. Dessa gemensamma utgngspunkter till trots uppvisar de olika frsken till radikal sociologisk frnyelse en stor inbrdes diskre-pans i frga om utgngspunkter och ambitioner fr den nya teorin. Den brittiske filosofen Peter Winch utkom med sin Samhllsvetenskapens id redan 1958. Denna lilla programskrift r en uppgrelse med den empiristiska och positivistiska sociologins metodologiska fresatser. I sin omformulering av socio-logins uppgift och mjligheter anknt Winch till samtida riktningar inom den analytiska filosofin och d i synnerhet den senare Wittgensteins arbeten. Winch versatte ocks ngra av Wittgensteins outgivna anteckningar och manuskript till engelska och eftertrdde sin vn Rush Rhees som en av Wittgensteins litterra exe-kutrer, det vill sga frvaltare av den litterra kvarltenskapen. Den amerikanske sociologen Harold Garfinkel gav 1967 ut sin textsamling Studies in Ethnomethodology, dr han presenterade sin etnometodologi som ett al-ternativ till den sociologiska teorin. Etometodologin kan samtidigt sgas vara ett utskott av den fenomenologiskt inriktade sociologin och Garfinkel hmtar flera influenser frn srskilt Schutz arbeten. ven hos etnometodologin mrker vi den senare Wittgensteins inflytande p den sociologiska teorin.Den kanadensiska sociologen Dorothy E. Smith utvecklade i olika texter under 1970- och 80-talen den teori som hon skulle kalla fr institutionell etnografi, och som hon framstllde som ett alternativ till den konventionella och dominerande sociologin. Smith arbetar inom en feministisk tradition knd som stndpunkts-teorin och menar sig samtidigt vidarefra insikter frn den marxistiska teoritra-ditionen. Smith anknyter ocks till svl Schutz fenomenologi som den senare Wittgenstein.De olika projekten fr radikal sociologisk frnyelse har allts skett i klvattnet av ett nytnkande inom filosofin och en srskilt viktig gestalt hr har varit Ludwig Wittgenstein. Det finns drfr anledning att inleda denna del med att tervnda till den analytiska filosofins olika frsk att frst sprket. I kapitel 1 diskuterades den analytiska filosofin i relation till den logiska posi-tivismens vetenskapsuppfattning. I denna filosofiska tradition skte Carnap och Neurath std fr sin uppfattning om det fysikaliska enhetssprket. Men i den filo-150sofi som vxte fram vid Cambridge och Oxford vid samma tid fanns ocks ett in-tresse fr vardagssprket och common sense, som trots den radikala antimetafysiska hllningen kraftigt avvek frn den logiska positivismens sprkuppfattning. Den analytiska filosofins intresse fr vardagssprketI sin stora filosofisociologiska historieskrivning har Randall Collins beskrivit hur det som kommit att kallas fr vardagssprksfilosofin, som var en reaktion p den logiska formalism som kom till uttryck i Russells logiska atomism, Wittgensteins Tractatus och Wienkretsens rigida uppfattning om ett fysikaliskt enhetssprk, hade sin frsta frelpare i G. E. Moores stridbara frsvar fr det sunda frnuftet (Col-lins 1998/2002: 731ff). Moore formulerade emellertid inte sin kritik mot kollegorna i Cambridge eller meningsfrnderna i Wien, utan mot Hegels brittiska efterfljare. I opposition mot denna metafysisk och spekulativa filosofi skte Moore nu std i det sunda frnuftet (common sense), snarare n i ett formaliserat logiskt sprk. Moore konstaterar att det finns vissa saker som vi p ett enkelt och okomplicerat stt faktiskt vet. S sger sig Moore till exempel skert veta att det finns en levande mnsklig kropp som r hans egen; en kropp som ftts vid en bestmd tidpunkt och som sedan dess varit densamma trots att den genomgtt betydande frndringar (Moore var till exempel fullstndigt vertygad om att han var mindre nr han fd-des n nr han nu undervisade filosofi vid Cambridge). Vi r ocks vertygade om att jorden existerat sedan mnga r innan vi fddes och att det finns mnniskor som liksom vi sjlva har ett medvetande (ja, redan nr man radar upp vad vi vet s har man frutsatt att det egna medvetandet inte r det enda medvetandet hr i vrlden). Allt detta r saker som vi vet, men vi r ocks skra p att andra mnnis-kor vet allt detta p samma oproblematiska stt som vi sjlva. Moore menar nu inte att allt det som hllits fr sunt frnuft alltid visat sig vara sant. Naturligtvis r han medveten om att en mngd vidskepligheter en gng varit en del av det sunda frnuftet, men detta ger oss inte ngot argument fr att betvivla sdant som vi faktiskt r otvetydigt skra p:Svitt jag vet, kan det finnas mnga utsagor som med rtta kunde kallas delar av sunda frnuftets uppfattning om vrlden eller sunda frnuftets vertygelser, men som inte r sanna och som frtjnar nmnas med det frakt varmed vissa filosofer talar om sunda frnuftets vertygelser. Men att tala fraktfullt om de av sunda frnuftets vertygelser som jag anfrt r helt skert hjden av orim-lighet. Och det finns givetvis en oerhrd mngd andra delar av sunda frnuftets uppfattning av vrlden, som, drest de hr anfrda r sanna, ocks helt skert r sanna; exempelvis att det p jordytan levat inte bara mnskliga varelser utan ocks mnga vxt- och djurarter etc., etc. (Moore 1925/1993: 33)151Moore r allts indignerad ver (den idealistiska) filosofins frakt fr det sunda fr-nuftet. Det vore till exempel fullkomligt orimligt att betvivla att jorden existerade frra veckan eller att det frutom mnniskor ocks finns vxter och djur. Den svenske filosofen Anders Wedberg menar att Moore i sitt intresse fr det sunda frnuftet drivs av tre olika motiv (Wedberg 1966: 322ff). Fr det frsta anser Moore att filosoferna r tvungna att dmjukt begrunda den common sense-kunskap som praktiskt taget alla r i besittning av och som drfr ocks r skrare n den filosofiska kunskapen. Fr det andra hvdar han att filosoferna r tvungna att for-mulera sina teorier s att dessa inte strider mot den absolut skra common sense-kunskapen, vilket samtidigt gr det mjligt att tillbakavisa filosofiska teorier som till exempel frnekar frekomsten av tid, rum och materiella freml. Fr det tred-je menar Moore att common sense-kunskapen som sdan utgr ett rikt material fr filosofisk analys som kan lsa en rad metafysiska problem. Common sense r allts svl en reservoar av obestridlig kunskap som ett slags grnsmarkering som den filosofiska analysen har att hlla sig inom. Moores frsvar fr det sunda frnuftet inspirerade bland annat filosof kollegorna i Oxford. Under inflytande av Moores filosofi blev J. L. Austin den viktigaste filo-sofen bakom den strmning som brukar kallas vardagssprks filosofi (Ordinary Language Philosophy). Hans frhllningsstt till vardagssprket liknar p mnga stt Moores instllning till common sense:[O]rdinary language is not the last word: in principle it can everywhere be supp-lemented and improved upon and superseded. Only remember, it is the first word. (Austin 195657/1979: 185)Det analytiska frhllningsstt till sprket som kom till uttryck i den logiska posi-tivismen handlade om satser som kunde vara antingen sanna eller falska. En utsaga som: Katten ligger p mattan, kan empiriskt konstateras som antingen sann eller falsk. Utsagan r deskriptiv p s stt att den beskriver ett psttt sakfrhllande (att det ligger en katt p mattan). Austin dremot intresserar sig fr vardagsspr-kets performativa funktion. Med sprket gr vi en mngd olika saker. Vi lovar, slr vad, ger order, smickrar, frolmpar och sluter avtal. Austin beskriver det som att vi utfr bestmda talhandlingar.4 I artikeln Andras sjlsliv (Austin 1946/1993) ifr-gasatte Austin uppfattningen om sprket som ngot uteslutande deskriptivt:4 P svenska frekommer svl talakt som talhandling som versttning av engelskans speech act. Den senare versttningen r att fredra eftersom den betonar det performativa snarare n det sekventiella i sprkanvndningen. 152ven om vissa delar av sprket nu r rent deskriptiva, var sprket det inte ur-sprungligen, och en stor del av det r det fortfarande inte. Uttalandet av uppen-bart rituella fraser under lmpliga omstndigheter beskriver inte den handling vi utfr utan verkstller den (Jag, NN tager dig osv); i andra fall tjnar det, liksom tonfall och uttryck eller interpunktion och modus, som en vink om att vi an-vnder sprket p ngot bestmt vis (jag varnar, jag frgar, jag definierar). (Austin 1946/1993: 275)Vrt sprk kan allts inte frsts bara som ngot deskriptivt, utan mste ocks fr-sts med hnsyn till det som vi verkstller och utfr med hjlp av sprket (utfrda varningar, stlla frgor etc.). Austin skiljer drfr mellan sprkets konstativa yttran-den och de performativa yttranden som innebr att en handling utfrs och frmed-las via sprket. Men Austin skulle senare komma att ifrgastta denna uppdelning. r 1955 hll Austin en serie gstfrelsningar vid Harvarduniversitetet, som postumt gavs ut av trycket under titeln How to Do Things with Words (Austin 1962/1975). Hr tog Austin avstnd frn sin tidigare uppfattning om att endast vissa utsagor r performativa, fr att i stllet argumentera fr sikten att alla sprkliga yttranden ocks innefattar en handling. Austin menade att all vr sprkanvndning kan frsts som talhandlingar och att dessa alltid har minst tv dimensioner. Fr det frsta kan vi tala om den lokutio-nra handlingen, vilket innebr att vrt yttrande har en begriplig mening. Fr det andra kan vi tala om den illokutionra handlingen, som innebr att yttrandet ocks frsts som en specifik sprklig verksamhet (att informera, att beordra, att fr-skra etc.). Till dessa tv handlingar kommer ocks ibland (men inte alltid) den perlokutionra handlingen, som innebr att vi med yttrandet uppnr en viss effekt hos hraren (ngon blir vertalad, vertygad, avskrckt, smickrad, vilseled etc.). Om jag exempelvis yttrar: Det brinner i huset, s uttalar jag en meningsfull utsaga (lokutionr handling). Denna utsaga kan, p samma gng och beroende av omstndigheterna, vara ett konstaterande, en varning eller kanske en angivelse av ett hemligt lsenord (illokutionr handling). Men mitt yttrande kan ocks skrm-ma den eller de personer som jag riktar mig till och f som effekt att ngon brjar springa eller ringer ett larmsamtal. Dessa (perlokutionra) effekter innebr att ytt-randet ocks innefattar en perlokutionr handling. Illokutionra handlingar fljer en konvention, men perlokutionra handlingar gr det inte (Austin 1962/1975: 121). Det finns till exempel konventioner fr att namnge, att viga ett brllopspar och att dma ngon som skyldig till ett brott. Den illokutionra handlingens framgng r drfr beroende av en social konvention el-ler institution. Utsagan: Hrmed dmer jag dig till livstids straffarbete, innebr att ngot frndras i samband med uttalandet. Den man eller kvinna som yttrandet 153avser r inte lngre fri, utan fr evigt dmd till arbete. Men denna illokutionra ef-fekt kan bara stadkommas om det r en domare som fller yttrandet efter en rtte-gng i ett land som har en lagstiftning som mjliggr den aktuella straffpfljden. Austins analys av vardagssprket leder oss drfr till sociologins frgor. Att ut-fra talhandlingar r att interagera med mnniskor: att utfra sociala handlingar, att frhlla sig till samhlleliga konventioner och att agera i ett institutionellt sammanhang. De illokutionra effekterna av utsagan jag beordrar dig avgrs av vem som utfrdar ordern och av relationen mellan den som yttrar och den som hr yttrandet. Ni r nu man och hustru kan vara en utsaga som fr effekten att tv personer har ingtt ett ktenskap. Om utsagan flls av byfnen p torget och riktas till ett fr honom frmmande par, s uteblir denna illokutionra effekt (men skert fr yttrandet den perlokutionra konsekvensen att det ofrivilliga brudparet blir frargade). Vardagssprksfilosofin och talhandlingsteorin leder oss allts mot sociologins frgor om vad vi tillsammans gr genom sprket. Det r den socialt konstruerade verkligheten som avgr p vilket stt en utsaga kan gra oss till kta makar, utfrda en ddsdom, bestmma att Pluto inte lngre r en planet, fastsl vilka plikter som fljer av en svuren presidented eller vara att betrakta som ett sexuellt trakasseri. Med inspiration frn den sene Witgenstein ville den amerikanske filosofen John L. Searle vidareutvecklat Austins talhandlingsteori till en teori om talhandlingar som en regelstyrd verksamhet. I boken Konstruktionen av den sociala verkligheten (1995/1999) infogas teorin om talhandlingar i en socialkonstruktivistisk sociologi. Searle menar att stora sociologer som Weber, Simmel och Durkheim alla har gjort lovvrda frsk att frst den sociala verklighetens konstruktion, men att deras teorier brister i det att de inte har ngra begrepp om talhandlingar, performativitet och regelstyrt handlande (Searl 1995/1999: 12). Den analytiska filosofins intresse fr vardagssprket har allts trampat upp en stig som leder sprkfilosofin fram till sociologin. Sprkanvndningen blir till en frga som bara kan besvaras med hnsyn till sociala regler, konventioner och insti-tutioner. Sprkliga yttranden kan inte skiljas frn sociala handlingar. Vi ser ocks att vardagssprksfilosofin ifrgastter den sprkuppfattning som omhuldades av den logiska positivismen. Austins uppmrksammande av sprkets performativitet utmanar uppfattningen att ett yttrande antingen r (kognitivt) me-ningsfullt i kraft av att det uttalar fakta om vrlden eller i annat fall bara r ett emo-tivt uttryck fr en knsla eller vrdering. Austins id om talhandlingar ger en lngt mer mngfacetterad bild av sprkets socialitet. Den filosofiska eller lingvistiska ana-lysen av vardagssprket tycks i frlngningen krva en sociologisk utredning. Neuraths och Carnaps projekt att upphva vardagssprkets vaghet ska genom infrandet av ett fysikaliskt enhetssprk som enbart bestr av satser som r mjliga 154att verifiera analytiskt eller empiriskt genskts ocks frn andra lger inom den analytiska filosofin. Harvardfilosofen W. V. O. Quine tillbakavisade Carnaps och de logiska positivisternas id om mjligheten att skarpt skilja mellan analytiska och empiriska satser och uppfattningen att utsagor om vrlden enkelt kan reduceras till enkla protokollsatser som direkt kan terfras till erfarenhetsutsagor (Quine 1951/1953). Quine argumenterade ocks fr att varje versttning (ocks mellan tv naturliga sprk) alltid innebr ett moment av obestmdhet och att projektet att verstta vrt vardagligt talade sprk till ett logiskt fullkomligt enhetssprk drfr r dmt att misslyckas (Quine 1960/1996). Den analytiska filosofin uppvisar allts ett motstridigt frhllningsstt till var-dagssprket. ena sidan finner vi en riktning som i sin iver att frigra sig frn metafysik och uppn klarhet i sprket dmer ut vardagssprket fr dess vaghet. Enligt denna sprkuppfattning kan sprket brytas ner i analytiska satser, empiriska utsagor som svarar mot observerbara sinnesdata, eller i emotiva uttryck fr enskilda sinnesstmningar. Men samtidigt finner vi en tankestrmning inom den analytiska filosofin som i stllet vill spela ut vardagssprket med trumf p hand mot den spe-kulativa filosofin. Hr fretrds ocks en sprkuppfattning som tar sin utgngs-punkt i sprkets performativa, intersubjektiva och drmed ocks sociala karaktr. Dessa motstridiga uppfattningar om vardagssprket manifesteras allra tydligast i Ludwig Wittgensteins filosofiska utveckling. I filosofihistorien frn Platon och framt r det vanligt att en filosofs fr-fattargrning sammanfattas i en tidigare period (Platons ungdomsskrifter, den unge Marx, den tidige Nietzsche) och hans mogna eller senare period. Men ingenstans har vl en sdan bibliografisk och biografisk periodisering blivit s an-gelgen och hvdvunnen som i fallet Wittgenstein. Fr egen del gr Wittgenstein i sina senare arbeten tydligt klart att han ocks vill gra upp med sin tidigare filosofi. Det har drfr blivit dags att tervnda till den Wittgenstein som sagt sig ha uttalat allt som fanns att sga inom filosofin, men som samtidigt konstaterat hur lite som drmed egentligen blivit sagt. Den sene Wittgenstein5 Efter att ha frdigstllt Tractatus menade Wittgenstein sig vara frdig med sitt filo-soferande. Han hade sagt vad han hade att sga och inget mer fanns egentligen att tillgga. Fr honom innebar Tractatus ena sidan lsningen p filosofins alla frgor, 5 De Wittgensteintexter som frfattades efter Tractatus och som hr refereras utgavs postumt. Filosofiska underskningar (Wittgenstein 1953/1992) frdigstlldes av Wittgenstein men utkom frst efter hans dd. En frelsning om etik (Wittgenstein 1965/1993) baseras p en frelsning som Wittgenstein hll i Cambridge 1929. Den bl 155vilket andra sidan inte innebar ngot storslaget. Snarare visade Tractatus p hur litet som egentligen var vunnet med att problemen ftt sin lsning. I den logiska positivismens reception av Tractatus var avhandlingen ett bevis fr filosofins slut, dr vetenskapen nu kunde eftertrda metafysiken.Wittgenstein drog sig fr egen del tillbaka frn den filosofiska scenen och ter-vnde till sterrike fr att arbeta som folkskollrare. Tristessen p den sterrikiska landsbygden, tillsammans med den egna ofrmgan att hantera barn som inte de-lade hans eget intresse fr matematik, gjorde till slut undervisandet omjligt. Efter ngra r tervnde s Wittgenstein till Cambridge och universitetsfilosofin. Som lrare och sedermera professor i filosofimnet kom han snart att radikalt omprva sin tidigare uppfattning om sprk och filosofi, en omorientering som kulminerade med det postumt utgivna verket Filosofiska underskningar (1953/1999). I frordet till sin bok skrev han nu att Tractatus hade innehllit svra misstag, som han med tiden hade kommit till insikt om (Wittgenstein 1953/1992: 8). Filosofiska underskningar kan allts lsas som Wittgensteins uppgrelse med sin tidigare filosofi. Samtidigt finns det ocks anledning att uppmrksamma drag av kontinuitet. I frordet till Tractatus hade Wittgenstein slagit fast: Vad som alls lter sig sgas, det kan sgas klart; och vad man icke kan tala om, drom mste man tiga (Wittgenstein 1922/1992: 37). Tractatus drog s upp en grnslinje fr det som kunde sgas i sprket och det som inte gick att sga. Detta osgbara var fr boken (Wittgenstein 1958/1999), som innehller flera av de exempel som sedan terkom i Filosofiska underskningar, var frn brjan ett stencilkompendium som Wittgenstein lt trycka upp till sina studenter lsret 193334 och utkom frsta gngen 1958. Om visshet (Wittgenstein 1969/1992), som r ett slags kommentar till Moores frsvar fr det sunda frnuftet, r ett arbete som Wittgenstein skrev p under sina sista mnader i livet, utkom frsta gngen 1969. Srskilda anmrkningar (Wittgenstein 1977/1992) r ett urval av Wittgensteins handskrivna anteckningar, frfattade mellan ren 19141951, som inte omedelbart berr hans filosofiska verk. Det gavs ut under Georg Henrik von Wrights redaktrskap 1977. Zettel (Wittgenstein 1967/1995) bestr av textfragment som Wittgenstein, sannolikt med brjan 1929, men srskilt mellan ren 19451948, lt spara i en lda med etiketten Noteringar (Zettel) och som frsta gngen utgavs av G. E. M. Anscombe och Georg Henrik von Wright 1967. Samtal om estetik, psykoanalys och religion (Wittgenstein 1966/1968) r baserat p anteckningar frn frelsningar och samtal med Wittgenstein. De ovan anfrda frelsningarna om religion hlls ngon gng kring sommaren 1938. Cyril Barret gav ut dessa frelsningar 1968 och texten r helt baserad p studentanteckningar. Citaten frn dessa frelsningar (som anfrs ovan) kan allts inte ordagrant och med skerhet tillskrivas Wittgenstein. Filosofi (Wittgenstein 1989/2000) r ett manuskript som Wittgenstein tros ha frfattat 1932 eller 1933 och som gjordes tillgngligt i en fransksprkig belgisk tidskrift frst 1989. 156Wittgenstein helt enkelt nonsens (ibid.). Fr Carnap och Neurath blev denna grnslinje mellan det som meningsfullt kunde sgas och det som var nonsens till en uppmaning om att konstruera ett vetenskapligt fysikaliskt sprk, dr det som kunde sgas ocks skulle sgas p vetenskapligt och formallogiskt klarast mjligast stt. Men denna lsning bortser frn den viktiga distinktion som Wittgenstein gr i Tractatus mellan det som lter sig sgas och det som visar sig (Det som kan visas, kan inte sgas) (ibid.: 4.1212, Wittgensteins emfas). Frutom det som kan sgas i sprket finns allts ngot som r outsgligt: Det outsgliga finns visserligen. Det visar sig, det r det mystiska (ibid.: 6.522, Wittgensteins emfas). Enligt den logiska positivismens uppfattning av sprket kunde alla satser delas in i de kognitivt meningsfulla satser, som kunde avgras som sanna eller falska, och de utsagor som i stllet bara kunde frsts som ett uttryck fr knsloyttringar. Det var denna sprkuppfattning som lg till grund fr Wienkretsens scientistiska vrldsskdning. Den tidige Wittgensteins filosofi kunde frefalla ge std och un-derbyggnad fr denna sprkuppfattning. S menade till exempel Wittgenstein att etikens frgor faller utanfr det som kan sgas. Men, och detta r det viktiga, att etiken inte lter sig sammanfattas i sprket gr den inte mindre viktig fr oss som mnniskor (ibid.: 6.42, 6.421).6 I Tractatus skrev Wittgenstein att ven om alla mjliga vetenskapliga frgor skulle bli besvarade, s skulle vra livsproblem alls icke blivit berrda (ibid.: 652). Det som kunde sgas (till exempel det Wittgen-stein kunde sga med sina vlordnade satser i Tractatus) var inte det viktigaste fr oss mnniskor. Det som faller utanfr sprket det som inte kan sgas, det varom man mste tiga, men som visar sig var allts inte nonsens p s stt att det drmed var oviktigt.7 Nr Wittgenstein hll tyst, s teg han om ngot mycket viktigt. 6 I en frelsning som Wittgenstein hll 1929 berrde han ocks frgan om etiken. Hr skriver han att om vi antar att en allvetande person skrev ner allt han visste i en stor bok, s skulle denna bok inte innehlla ngonting som vi kan kalla etiskt omdme. Wittgenstein fortstter: Om mnniskorna kunde skriva en bok om etik, som verkligen skulle vara en bok om etik, skulle denna bok genom en explosion frstra varje annan bok i vlden (Wittgenstein 1929/1965/1993: 56).7 Wittgensteins mten med Wienkretsen dr han blev hedersmedlem och hlsades som skolans viktigaste inspiratr uppdagade hur de logiska positivisterna i mycket missfrsttt sin lromstare. Som inbjuden talare och gst fredrog Wittgenstein ibland att inte alls tala om logik och filosofi, utan i stllet deklamera bengaliska dikter (Edmonds & Eidinow 2001: 148). Rudolf Carnap har sjlv beskrivit hur mtena med Wittgenstein kom att frndra hans syn p Tractatus: Tidigare hade jag, nr vi lste Wittgensteins bok i kretsen, felaktigt trott att hans instllning till metafysik liknade vr. Jag hade inte tillrckligt uppmrksammat de utsagor om det mystiska i hans bok, ty hans knslor och tankar p detta omrde skilde sig alltfr mycket frn mina (Carnap citerad i Monk 1990/1994: 148f). 157Men nu var det s att Wittgenstein var tillbaka i Cambridge och hade ngot mer att sga. Eller ngot mer att visa. Nr han i frordet till Filosofiska underskningar skulle beskriva sin nya text, anspelade han p sin tidigare distinktion mellan vad som kan sgas och vad som visar sig:De filosofiska anmrkningarna i denna bok r s att sga en samling landskaps-skisser []. Denna bok r egentligen bara ett album. (Wittgenstein 1953/1992: 7)En fulldig beskrivning av ett album eller en landskapsskiss lter sig inte enkelt utsgas. Bilder och skisser r en frga om att visa. Drfr vore det felaktigt att pre-sentera Wittgensteins filosofiska anmrkningar som en filosofisk teori likvrdig till exempel Kants eller Hegels systematiska teoribyggen. Wittgenstein vill visa oss ngot som inte lter sig formuleras i ett filosofiskt system (helt enkelt drfr att filosofisk verksamhet inte handlar om att uppstlla filosofiska satser). P detta stt kan man sga att Wittgenstein fullfljer den ambition han hade i Tractatus, d han skrev att [l]sningen p livets problem mrker man p att problemen frsvinner (Wittgenstein 1922/1992: 6.521). De filosofiska underskningarna syftar till att gra upp med misstagen frn Tractatus, men ocks att visa hur filosofiska problem kan upplsas. I sina underskningar vill Wittgenstein gra upp med en bestmd bild av det mnskliga sprkets vsen (Wittgenstein 1953/1992: 1). Denna bild av sprket menar han sig sjlv ha reproducerat i Tractatus, men samtidigt frblir Wittgenstein trogen sin tidigare uppfattning om att filosofins uppgift r att klargra satser. Den bild av sprket som Wittgenstein vill gra upp med introduceras omedel-bart i Filosofiska underskningar. Boken inleds med ett kort citat frn Augustinus Beknnelser. Kyrkofaderns beknnelser skildrar, utifrn den egna sjlvbiografin, en vg bort frn det spekulativa filosoferandet till den religisa frlsningen. Wittgen-stein, som framlgger sin egen filosofiska omvndelse, beropar inledningsvis ett citat dr Augustinus redogr fr sin tidiga barndom, den tid d han som barn skaf-fade sig ett sprk:Nr de [vuxna] nmnde ngot vid namn fste jag det d vid mitt minne, och nr de efter ett ord pekade p ngot sg jag det, och mindes att de benmnde detta freml med det ljud de lt hra nr de ville visa det. Att det var det de ville var uppenbart genom deras tbrder, det sprk som r medftt hos alla folk; miner, gonkast, handrrelser och tonfall visar deras sinnesstmning nr de stundar, ger, avvisar eller undviker ngot. P detta stt slt jag mig efter hand till bety-delsen av ord som jag hrde terkomma p bestmda stllen i olika samman-hang. Med dem uttryckte jag nu mina nskningar, nr jag vl vant min tunga vid dessa tecken. (Augustinus 379/1990: 1:viii, jfr Wittgenstein 1953/1992 1) 158Wittgenstein lter Augustinus (fga vertygande) beskrivning om hur det gick till nr denne lrde sig tala st som exempel fr en bestmd bild av det mnskliga sprkets vsen (Wittgenstein 1953/1992: 1). Det handlar om en bild som varit fr-hrskande inom filosofin och som ocks hade kommit till uttryck i Tractatus. Witt-genstein sammanfattar sjlv:[S]prkets ord benmner freml satser r kombinationer av sdana bestm-ningar. I denna bild av sprket hittar vi rtterna till idn: varje ord har en betydelse. Denna betydelse r tillordnad till ordet. Den r det freml som ordet str fr. (Ibid.)Det r denna bild av sprket som Wittgenstein nu vill gra upp med, en bild som se-dan lnge hllit oss fngna och som vi byggt in i vrt sprk (ibid.: 115). Trots att han kunde ha citerat Tractatus, ngon av de logiska positivisterna eller filosofkollegorna frn Cambridge, r det Augustinus som nu fr st som representant fr den bild av sprket som Wittgenstein vill gra upp med. Lt oss fundera p varfr det blev s.Vi kan pminna oss om att Wittgenstein, innan han tervnde till universi-tetsfilosofin, hade arbetat som folkskollrare och att han i denna roll hade haft till uppgift att lra barn de mest basala kunskaperna. Ocks den citerade passa-gen frn Augustinus handlar om ett barn som lr sig ngot. Mjligen r det s att Wittgenstein med sitt avstamp i Augustinus levnadsteckning ville sl an ett tema som terkommer i underskningarna, nmligen det att betydelsen av ett ord eller uttryck hr samman med frgan om hur vi faktiskt lr oss att anvnda ett ord eller uttryck.8 Augustinus ger en fga trovrdig bild av hur denna sprkinlrning fr eget vidkommande skulle ha gtt till p spdbarnsstadiet. Och lika oriktig r den bild av sprket som Augustinus representerar. Augustinus sprkuppfattning frstr inte att gra ngon skillnad mellan arter av ord (ibid.: 1). Den enkla referensteori, dr sprket frsts som en ansamling av ord som, var fr sig, svarar mot ett objekt, en aktivitet eller en egenskap hr hemma i en primitiv frestllning om hur sprket fungerar (ibid.: 2). Denna teori framstller sprket som ngot som ska frklaras, i stllet fr ngot som ska trnas (ibid.: 5). Fr den senare Wittgenstein r sprket en aktivitet som vi deltar i. Han slr fast att [e]tt ords betydelse r dess anvndning i sprket (ibid.: 43). Augusti-nus tillrttalagda bild av hur han frn frsta brjan lrde sig ord blir fr Wittgen-stein ett utmrkt exempel som kan visa p filosofernas lika felaktiga bild av hur ord och sprk verkligen fungerar. 8 S frgar sig Wittgenstein: Bedriver jag barnpsykologi? Jag upprttar ett samband mellan lrandet av begrepp och betydelsen av begrepp (1967/1995: 412). 159Fr att redogra fr hur sprket fungerar, och p samma gng hur vi lr oss spr-ket, gr Wittgenstein en analogi mellan att anvnda sprket och att spela ett spel. Att tala om sprkspel blir ett stt fr Wittgenstein att visa p sprkets mngfald. Han rknar upp exempel p denna sprkspelens pluralism:Befalla och handla enligt befallningar Beskriva freml efter utseende eller p grund av mtningar Framstlla ett freml enligt en beskrivning (en teckning) Bertta en hndelse Anstlla frmodanden om en hndelse Redogra fr resultatet av ett experiment genom tabeller eller diagram Hitta p en historia, och lsa den Spela teater Sjunga dansvisor Gissa gtor Hitta p en vits, bertta den Lsa en praktisk rkneuppgift verstta frn ett sprk till ett annat Be om, tacka, svra, hlsa, bedja. (Ibid.: 23)Wittgenstein jmfr de olika sprkspelen med verktygen i en verktygslda (ibid.: 11, Wittgenstein 1958/1999: 79). I verktygsldan hittar vi olika slags verktyg (tng, sg, skruvmejsel, tumstock, limpanna, spik etc.) och p samma stt som alla dessa verktyg har vitt skilda anvndningsomrden, har ocks de olika sprkliga aktivite-terna olika funktioner. Att lra sig vad ett bestmt verktyg r fr ngot r att frst hur detta ska anvndas. Det r ocks s som vi lr oss ett sprk. Wittgenstein jmfr allts sprkanvndningen med att spela ett spel. Vi inte frklara vad kungens schackpjs betyder genom att peka p pjsen och sga att detta r kungen (en s kallad ostensiv definition). Fr att frst vad en schack-kung r mste vi frst reglerna som reglerar kungens rrelser och specifika funk-tion i spelet schack (Wittgenstein 1953/1992: 31). Om vi skulle vilja lra ngon till exempel kyrkofader Augustinus vad schackkungen betyder skulle vi vara tvungna att lra honom schackspelets regler. Utanfr dessa regler r det nmligen omjligt att frestlla sig vad en schackkung skulle ha fr betydelse.Sprket bestr av en mngfald av olika sprkspel och att frst dessa r att lra sig de icke formaliserade regler som mjliggr de olika sprkspelen. Tanken om att sprk r en frga om spel och regler leder Wittgenstein till en uppfattning om sprkets socialitet:160Det r inte mjligt att endast en mnniska en enda gng fljt en regel. Det r inte mjligt att endast ett meddelande en endaste gng lmnats, en befallning givits eller blivit frstdd. etc Att flja en regel, att lmna ett meddelande, att ge en befallning, att spela ett parti schack r sedvnjor (bruk, institutioner). (Ibid.: 199)Liksom Austins talhandlingsteori leder Wittgensteins senare filosofi till en upp-fattning om sprket som en mngfald av aktiviteter som sker i ett socialt samman-hang. Sprket kan inte frsts skiljt frn vra handlingar.9 Wittgenstein pongterar att hans tal om sprkspel r mnat att framhva att talandet av sprket r en del av en aktivitet eller en livsform (ibid.: 23). Sprket r en frga om en mngfald av sociala aktiviteter och att frestlla sig ett sprk r att frestlla sig en livsform (ibid.: 19). Fr Austin innebar talhand-lingen p stt och vis en sociologisering av de sprkfilosofiska frgorna stillvida att sprket mste frsts med hnsyn till interaktionen som sker mellan mnniskor. Wittgensteins tal om sprkspel och livsform tycks peka i samma riktning och det r drfr begripligt att hans senare filosofiska arbeten vckt intresse hos Peter Winch och andra med engagemang i socialfilosofi och sociologisk teori.10 Drfr finns det ocks anledning att ngot frdjupa sig i vad Wittgenstein menar med sprkanvndning som en frga om livsform.Livsform och familjelikheterEtt bra exempel p Wittgensteins resonemang om sprket som en mngfald av sprkspel, vilka hr samman med en bestmd livsform, r hans frelsningar om religion (Wittgenstein 1966/1968: 87ff).11 Wittgenstein ber oss hr jmfra tv olika anvndningar av ordet tro. Antag att ngon drmde om den yttersta domen, och sade att han nu visste hur den skulle gestalta sig. Antag att ngon sade: Det r ett klent bevis. Jag skulle sga: Om du nskar jmfra det med underlaget fr huruvida det blir regn i morgon, s r det inte ngot bevis alls. [] Men skulle jag nu vara beredd att 9 Wittgenstein skriver: Ord r ocks handlingar (Wittgenstein 1953/1992: 546), jfr ocks Wittgenstein (1977/1993: 56).10 Att Wittgenstein gr frgor om meningen i sprket till en frga om livsform ska inte frsts s att han sjlv menar sig utfra ngot slags sociologiska studier ver vrt sprkliga beteende (Stenlund 2000: 20). 11 Fr en utveckling av Wittgensteins syn p religis tro, se till exempel Phillips (1970/71) och Eriksson (1998). 161sga: Du grundar din tro p milt sagt klent underlag. Varfr skulle jag betrakta denna drm som faktaunderlag mta dess giltighet som om jag mtte giltighe-ten hos faktaunderlaget fr att vissa meteorologiska freteelser intrffar? (Witt-genstein 1966/1968: 100)Wittgenstein vill pvisa det felaktiga i att betrakta en religis utsaga som om den vore en vetenskaplig sats. Att tro eller frmoda ngot om framtiden i ett vetenskap-ligt sprkspel r att delta i en livsform dr det finns etablerade regler fr att bedma utsagans riktighet. Det religisa sttet att anvnda sprket fr att uttrycka en tro p en frestende yttersta dom mste frsts med hnsyn till en annan livsform och ett annat sprkspel. Wittgenstein jmfr ocks den religisa utsagan Jag tror p en yttersta dom med utsagan Jag tror att det r ett tyskt flygplan uppe i luften. Om vi mot dessa utsagor genmler: Det r mjligt, jag r inte s sker, skulle denna replik betyda helt olika saker i de bda fallen. Nr det gller frgan om den yttersta domen skulle vr reservation ppna ett helt svalg mellan oss och den frestllda domedagsprofeten. Men i fallet med det frmodade tyska flygplanet skulle man sga att vi kom varandra ganska nra (ibid.: 87f). Hr br vi hlla i minnet att Wittgensteins uppfattning om religis tro fak-tiskt innebr en dubbelriktad kritik. I ett tergivet samtal med en av sina vnner ska Wittgenstein ha sagt att Russell och prsterna har gjort ondlig skada (Monk 1990/1994: 360). Det kan tyckas mrkligt att Wittgenstein klumpar samman den omvittnat stridbare religionskritikern och ateisten Bertrand Russell med prster-skapet, men fr Wittgenstein tycks dessa vara verens p en avgrande punkt. Den bermde analytiske filosofen och kyrkans mn delar nmligen uppfattningen att religisa trosuppfattningar r en frga om frnuftigt rttfrdigande, liknande den form av evidenskrav som vetenskapliga uppfattningar mste luta sig mot. Med std i aposteln Paulus menar Wittgenstein att den religisa tron inte grna kan kallas ofr-nuftig, helt enkelt drfr att den inte ens gr ansprk p frnuftighet (Wittgenstein 1966/1968: 94).12 Att ena sidan frsvara en religis uppfattning som om den vore en vetenskapligt grundad hypotes skulle i sjlva verket rasera hela frfarandet och f tron att framst som vidskepelse (ibid.: 91, 96). Att andra sidan som Russell enkelt avfrda den religisa tron som illa underbyggda vetenskapliga hypoteser skulle vara att missfrst religiositeten. Skillnaden mellan det religisa och det vetenskapliga r en skillnad i livsform. Den religisa mnniskan betraktar sitt liv i andligt ljus, den icke-troende gr det inte. Man kunde sga: Jag tnker annorlunda, p ett annat stt. Jag sger andra saker till mig sjlv. Jag har andra bilder (ibid.: 90). 12 Frmodligen syftar Wittgenstein hr srskilt p Paulus ord: Talet om korset r en drskap fr dem som gr frlorade, men fr oss som rddas r det en Guds kraft (1 Kor 1:l8). 162Denna uppfattning om religis tro terfinner vi ocks i ett av de f utkast dr Wittgenstein berr samhllsvetenskapens frgor, nmligen i hans kritiska anmrk-ningar till den brittiske antropologen James G. Frazers Den gyllene grenen.13 I sin studie ver naturfolkens magiska riter betraktade Frazer magin som en pseudo-vetenskap. Wittgenstein menar att Frazer var mer inskrnkt n de vildar han stude-rade, eftersom han saknade frmgan att frestlla sig ett annat slags liv n sin sam-tids England. Ocks i fallet Frazer bestr det stora misstaget enligt Wittgenstein i en sammanblandning mellan olika sprkspel. Motsttningen mellan Frazer och vildarna r inte en motsttning mellan tv konkurrerande vetenskapliga teorier, utan i stllet en krock mellan olika livsformer. Wittgensteins utredning om skillnaden mellan vetenskapens och den religi-sa trons sprkspel demonstrerar hans syn p den filosofiska praktiken. Filosofins problem str att finna i sammanblandningen av olika sprkanvndningar. Filo-sofins verkliga uppgift r att behandla en frga som en sjukdom (Wittgenstein 1953/1992: 255). Filosofins huvudvrk stammar frn de bulor som frstndet ftt nr det sttt p sprkets grnser (ibid.: 119). Frgan om vad tro eller mening betyder kan inte stllas p ett sdant stt att man lsgr sig frn de sprkspel/livs-former dr uttrycken faktiskt anvnds. I den praktiska sprkanvndningen uppstr inte ngot filosofiskt bryderi. Att bota den filosofiska sjukan r att terfr[a] orden frn deras metafysiska till deras vardagliga anvndning (ibid.: 116). Den filosofiska analysen ska allts inte verge vardagssprket. Det filosofiska problemet kan tvrtom bara frsvinna i och med in-sikten om den frekommande sprkanvndningen. Det finns drfr inte en metod inom filosofin utan flera stycken, vad Wittgenstein kallar olika terapier(ibid.: 133, Wittgensteins emfas). Filosofiska problem innebr att man gtt vilse i sprket och behver hitta en vg ut (ibid.: 123). P stt och vis fullfljer den sene Wittgenstein ett tema frn Tractatus nr han menar att det egentligen inte finns ngra filosofiska satser och att filosofin i sjlva verket r en form av sprkkritik. Han r inte intresserad av att presentera ngon sprkfilosofi eller filosofisk teori om sprket (Fann 1969/1993: 86, Stenlund 1999: 18). De nrmast aforistiska formuleringarna har ett terapeutiskt syfte. Wittgenstein vill inte framlgga ngon filosofi, utan visa oss vgen ut ur de filosofiska bryderierna. Men vi ser ocks att den sene Wittgenstein fretrder en diametralt annorlunda uppfattning om vardagssprket n den som de logiska positivisterna skte std fr i Tractatus. I sina underskningar vrjer han sig mot uppfattningen att filosofin 13 Fr en ingende studie ver Wittgensteins kritik av Frazer, se Motturi (2003). Noterbart r att ocks Durkheim i sin religionssociologi kritiserade Frazer fr att inte ha tagit hnsyn till den sociala kontext som han hmtat sitt material frn (Durkheim 1912/1995:91). 163skulle behva ngot annat sprk n det alldagliga sprket. Han distanserar sig dr-med frn alla frestllningar om att vardagssprket skulle behva ersttas av ngot nytt vetenskapligt eller filosofiskt supersprk (Wittgenstein 1953/1992: 120121). Vi har tidigare stiftat bekantskap med en kritik av vardagssprkets ofullstn-dighet och brist p exakthet. Denna uppfattning har vi inte bara sttt p i Durk-heims krav p vetenskapliga definitioner och Neuraths avfrdande av vardagsspr-kets metafysiska avlagringar, utan ocks i Blumers frestllning om vardagssprket som statiskt, dr orden blev till etiketter fr givna freml. Wittgenstein gr upp med denna uppfattning om vrt vardagssprk. Vrt vardagliga tal r en mngfald av sprkspel, som ocks r frnderliga. Med sin id om samhllsvetenskapens sensibi-liserande begrepp ville Blumer komma till rtta med den otydlighet i referens som karaktriserade sociologins begreppskonstruktioner. Fr Wittgenstein blir otydlig-het inte en frga om referens, utan om anvndning. Om ett sprkspel spelas, s spelas det. Och sprkspelarna frstr varandra. Bara en filosofisk meningsteori kan banka pannan bucklig i frsket att formulera en teori som p en hgre niv ska kunna frklara hur utsagor korresponderar med fakta och ting. Det som filosoferna ofta kallat vagheter i vardagssprket r bara vagheter om man mter dem efter ett direkt orimligt krav p entydighet: Om ngon sger: St ungefr hr! kan inte denna frklaring fungera perfekt? Och kan inte varje annan misslyckas? (Ibid.: 88)Den uppmaning som Wittgenstein ger exempel p blir naturligtvis inte bttre av att den specificeras mer exakt n han sjlv frst formulerat den. Det finns ett tydligt pragmatiskt drag i Wittgensteins filosofiska underskningar p s stt att han menar att en sprkanvndning som faktiskt fungerar ett sprkspel som faktiskt spelas inte kan underkastas ngon filosofisk dom.14 Drfr r det ocks begripligt att Wittgenstein r kritisk till den filosofiska idn om allmnbegrepp, dr alla individuella freteelser lter sig inordnas under allmnna begrepp utifrn frestllningen att de har en gemensam egenskap (Wittgenstein 1958/1999: 20f). Wittgenstein talar i detta sammanhang i stllet om familjelikheter. Wittgenstein tar exemplet med spel. Vi kan tnka oss en mngd olika slags spel (brdspel, kortspel, bollspel, tvlingslekar etc.). Det r frestande att ska efter ngot som r gemensamt fr alla former av spel. Men Wittgenstein visar att detta fretag r dmt att misslyckas. Alla spel handlar inte om att vinna (vilket den vet 14 Wittgenstein var sjlv mycket frtjust i James filosofiska arbeten och skrev p ett stlle: Jag vill allts sga ngot som lter som pragmatism, en vrldsskdning kommer hr i vgen fr mig (Wittgenstein 1969/1992: 422).164som lgger patiens eller ensam kastar en boll mot en vgg), moment av skicklighet och tur varierar i de olika spelen, och hur stor skillnad r det inte mellan schack och tennis? Trots att vi inte kan finna ngot gemensamt fr alla typer av spel, s tycks vi nd kunna frst alla dessa spel som just spel:Vi ser ett komplicerat nt av likheter som griper in i och korsar varandra. Lik-heter i stort och smtt. [] Jag kan inte karaktrisera dessa likheter bttre n genom ordet familjelikheter; ty det r s som de olika likheter, vilka bestr av medlemmarna i en familj, griper in i och korsar varandra: vxt, anletsdrag, gon-frg, stt att g p, temperament, etc., etc. Och jag kommer att sga: spelen bildar en familj. [] Och trdens styrka ligger inte i att ngon fiber genomlper hela dess lngd utan dri att mnga fibrer gr omlott. Om emellertid ngon skul-le sga: Allts finns det ngot gemensamt fr alla dessa freteelser nmligen disjunktionen av alla dessa gemensamma egenskaper d skulle jag svara: hr leker du bara med ord. Man kunde lika grna sga: det finns ngot som lper ge-nom hela trden nmligen detta att fibrerna gr om lott. (Wittgenstein, 1992: 6766)Vi har sett att Blumer menade att naturvetenskapens bestmda begrepp inte gick att verfra till sociologin, utan att man hr mste frlita sig p sensibiliserande be-grepp. Dessa kunde framst som mer flyktiga, d de inte kunde fungera som enkla etiketter eller operationella definitioner, men de hade en funktion i forsknings-processen p s stt att de ppnade fr en ny frstelse av ett bestmt samhlleligt fenomen. Wittgenstein har samma pragmatiska uppfattning om ord och begrepp som olika slags verktyg. Frestllningen om att ord r ett slags etiketter avfrdar han som primitiv och med sin id om familjelikheter vill han visa p hur vrt sprk inte frutstter att vi bildar begrepp genom att ordna allmnbegrepp. I det fljande kapitlet ska vi bland annat nrmare diskutera Peter Winchs frsk att verfra insikter frn den sene Wittgensteins filosofi till sociologin. 165I detta kapitel behandlas tre representanter fr sociologins orientering mot var-dagssprket. I alla tre fallen handlar det om frfattare som kritiserar den etablerade sociologins frhllningsstt till mnniskors vardagliga frstelse och vardagsspr-ket. De teoretiker som hr tas upp till kritisk behandling r Peter Winch, Harold Garfinkel och Dorothy E. Smith. 5.1 Peter Winch och samhllsveten-skapens idSom tidigare nmnts skrev Wittgenstein sjlv ytterst lite om samhllsvetenskap-liga frgor, men framfr allt genom den brittiske filosofen Peter Winch har hans filosofi influerat sociologimnet.1 I Samhllsvetenskapens id och dess relation till filosofin (1958/1994) ville Winch introducera Wittgenstein i sociologin och dr-med ocks omdefiniera sociologins uppgift.2 I ett nytt frord infr en nyutgva 1 ven om Winch r den mest knde och inflytelserike Wittgensteinuttolkaren inom sociologin s kan det finnas anledning att ppeka att han r lngt ifrn ensam. David Bloor (1983; 1997) har till exempel velat utveckla en generell kunskapssociologisk teori utifrn Wittgensteins id om sprkspel och regelfljande, fr att s argumentera fr en lsning av Wittgenstein som kollektivist. Hanna Fenichel Pitkin (1972/1993) har velat introducera Wittgenstein fr den politiska teorin med srskild fokus p rttvisebegreppet. Det finns ocks frfattare som tagit p sig den egenartade uppgiften att stlla Wittgenstein i dialog med Marx och marxismen; se Rubinstein (1981), Kitching (1988) och (1994), samt Kitching & Pleasants (2002). Nigel Pleasants (1999) tar Wittgenstein till hjlp fr att kritisera den kritiska samhllsteori som hr representeras av Anthony Giddens, Jrgen Habermas och Roy Bhaskar. 2 Winchs bok r som titeln antyder adresserad till all samhllsvetenskap. Winch skriver sjlv i en avslutande anmrkning att han med sin bok velat framhlla vissa drag hos begreppet samhllsforskning som sdant (Winch 1958/1994). Samtidigt framhller Winch att sociologin, genom att den befattar sig med de sociala fenomenens allmnna natur, KApItEL 5Den vardagsorienterade kontinuitetsteorin166av boken 1990 skrev Winch att hans strategi hade varit att skissera upp [] en central tanke i det Wittgenstein sger om att flja en regel och dess tillmpning p sprkets anvndning, till att mera allmnt tillmpa detta p mnskligt bete-ende (ibid.:12). Den svenske sociologen Johan Asplund har framhllit att det som gr Samhllsvetenskapens id och dess relation till filosofi till en srskilt svr bok r att Winch knappast ger ngra exempel p genomfrda sociologiska analyser av den typ han frordar (Asplund 1970: 84, Asplunds emfas).3 Winch ger allts inga exempel p frebildliga sociologiska studier, men r tydlig med att framhva ml-tavlan fr sin kritik. Redan bokens lite omstndliga titel avsljar att Winchs mne r att diskutera samhllsvetenskapens relation till filosofin. Men han vill ocks ge sig in i debatten om frhllandet mellan samhllsvetenskap och naturvetenskap. Dessa debatter vill Winch p stt och vis fra samtidigt och det r drfr rimligt att vr diskussion om Winch tar sin brjan i hans egen beskrivning av denna debattstrategi. Drefter kommer vi att se vilka konsekvenser Winch menar att Wittgensteins begrepp om livsform och regelfljande fr fr sociologin. I denna framstllning fr Winch st som representant fr kontinuitetsuppfattningen om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga, och i detta sammanhang blir hans kritik av We-bers frstendesociologi srskilt intressant. Framstllningen avslutas med en dis-kussion om svl den externa som den interna kritik (med intern kritik menas hr invndningar som liksom Winch sker std hos den sene Wittgenstein) som riktats mot Winchs stt att frst sociologins uppgift. Winchs tv fronter i debattenI en krigisk metafor beskriver Winch sin strategi som ett tvfrontskrig, som utma-nar den frhrskande frestllningen om filosofins natur, likavl som den domine-rande synen p samhllsvetenskapen. Dessa bda angrepp vill han samordna i ett slags kniptngsmanver, dr argumentationen frn tv olika hll sker sig mot kommer att inta en srstllning bland de olika discipliner som gnar sig t att studera samhllet (ibid.: 49). Den kritik mot Winch som diskuteras ovan hmtar emellertid ofta sina motexempel frn socialantropologin snarare n sociologin. Detta faktum kan skert delvis frklaras av att Winch i en senare och mycket omtalad ess kom att tillmpa sina ider p just antropologins omrde (Winch 1964/1994). 3 I sitt frord frn 1990 nmner Winch Jrgen Habermas som en samtida frfattare som delvis berrt samma mnen som han sjlv, men skyndar sig att tillgga att han inte instmmer i Habermas stt att behandla dessa frgor. I stllet lyfter Winch fram den franska filosofen Simone Weil som en tnkare som han knner srskild frndskap med (Winch 1958/1994: 16). 167en gemensam punkt. Men Winch tillstr sjlv att krigsmetaforiken hr har sina begrnsningar, eftersom de bda frontlinjerna i sjlva verket sammanfaller: [A]ll samhllsforskning vrd namnet mste vara filosofisk till sin natur och all filosofi av vrde mste befatta sig med frgan om det mnskliga samhllets natur. (Winch 1958/1994: 18)Filosofi och samhllsvetenskap r allts tv storheter som delvis sammanfaller och inte kan isoleras frn varandra. Winchs huvudfiende som utmanas frn tv olika hll r den empiristiska vetenskapsuppfattningen. Man kan drfr lsa Winchs arbete som en polemik mot den logiska positivismen, men sjlv leder han tillbaka denna vetenskapsuppfattning till 1700- och 1800-taletens brittiska empirism och till fretrdare som Locke, Hume och John Stuart Mill.4 Hos Locke finner Winch upprinnelsen till den hantlangaruppfattning om filosofin som han vill gra upp med. Winch terknyter hr till en av Lockes for-muleringar, dr filosofen beskrivs som en hantlangare (under-labourer) som har till uppgift att rja upp bland den brte som ofta blockerar kunskapens vg. Filosofin kan p s stt rja mark fr vetenskapliga landvinningar. Med detta synstt blir uppgiften inte att frambringa en filosofins Newton, utan att bereda vg fr natur-vetenskapens stora vetenskapsmn. En liknande uppfattning om filosofin som en hjlpreda t de empiriska veten-skaperna finns som vi har sett ocks bland de logiska positivisterna. S talade till exempel Carnap om hur filosofin, i avsaknad av ett eget empiriskt omrde att ut-forska, skulle omformulera sina metafysiska ansprk och i stllet upptrda som en vetenskapslogik. Den empiristiska vetenskapssynen (svl den klassiska brittiska empirismen som den senare logiska positivismen) innefattade ocks en uppfattning om att samhllsvetenskapens metodologi och frklaringsmodeller mste efterlikna naturvetenskapens. Det r p dessa tv fronter mot empirismens hantlangarupp-fattning om filosofin och mot de naturvetenskapliga idealen fr samhllsveten-skapen som Winch vill freta sin kniptngsstrategi. Och i detta fretag vill han frskra sig om Wittgenstein som allierad filosof. Livsform och regelfljandeEftersom sociologin stller frgor om samhllets och det mnskliga beteendets all-mnna natur, kan den inte helt separera sig frn filosofin. Efter Wittgensteins 4 Wienkretsens logiska positivism frbigs i Winchs ess. Den anglosaxiska begrnsningen i framstllningen frstrks ytterligare av att den ende logiske positivist som Winch refererar till r hans landsman A. J. Ayer. 168senare filosofi mste sociologins uppgift handla om att klarlgga innebrden i begreppet livsform som sdant (ibid.: 48). Winchs projekt handlar allts om att verta begrepp frn Wittgensteins senare filosofi (livsform, regelfljande etc.) och tillmpa dem p sociologins omrde. S menar till exempel Winch att allt menings-fullt mnskligt beteende kan frsts med hnvisning till idn om att flja en re-gel, eftersom allt meningsfullt beteende ipso facto r regelstyrt (ibid.: 57). Svl anarkistens som munkens beteende handlar om regelfljande. Det r inte s att den senare fljer regler, medan den frre trotsar dem, utan skillnaden dem emel-lan gller i stllet vilka olika slag av regler vardera fljer (ibid.). Sociologin mste allts studera det mnskliga beteendet ssom livsformer som inkluderar olika slag av regler och regelfljande. Winchs tvfrontskrig riktar sig, frutom mot den frhrskande hantlangar-uppfattningen om filosofin, ocks mot frestllningen om att sociologin mste verta naturvetenskapens metod. Vi knner igen argumentationen frn Weber, Schutz och Blumer, vilka alla p liknande stt framhll att samhllsvetenskapen syftar till att frst subjektiva motiv, till skillnad frn naturvetenskapen som r inriktad mot fysikaliska orsakssamband. Winch tangerar dessa invndningar nr han ppekar att skillnaden mellan naturvetarens och samhllsvetarens frklaringar r en artskillnad snarare n en gradskillnad. Men Winch angriper nu denna meto-dologiska frga utifrn Wittgensteins id om att srskilja olika sprkanvndningar. Ocks naturvetenskapen gnar sig t att studera regelbundenheter (allts ett fr-lopp som tycks flja ngot regelmssigt). Naturvetaren sker efter att identifiera relevanta knnetecken hos sitt forsk-ningsobjekt och mste drfr ha ett begrepp fr och ett stt att benmna dessa karaktristika (ibid.: 84). Vi kan hr tnka p Carl Hempels exempel med mnfr-mrkelsen 1950. Hr mste det finnas ett gemensamt stt att bestmma att detta rknas som en mnfrmrkelse. Men detta stt att tala om en regelbundenhet kan inte verfras till sociologins studium av mnskligt beteende och samhlle-liga institutioner. Munkens och anarkistens beteenden r bundna till (sinsemellan olika) regler, men p ett helt annat stt n de regelbundenheter som naturveten-skapen studerar. Naturvetenskapens och sociologins olika livsformerMed sin tskillnad mellan naturvetarens och sociologens olika verksamheter, me-nar Winch att dessa bda skrn r att betrakta som olika livsformer. P detta stt leds Winch in i ett slags vetenskapssociologiskt resonemang. Han pekar i detta sammanhang p att den enskilde forskaren alltid r involverad i tv slags relationer: dels relationen till forskningsobjektet, men dels ocks relationer med kollegorna. I bda fallen handlar det om att ska regelbundenheter. Men fr att astronomen 169ska kunna studera en mnfrmrkelse mste det finnas ett gemensamt stt (ett re-gelstyrt stt) att bestmma att detta rknas som en mnfrmrkelse. Begreppen mste allts vara gemensamma fr forskarkollektivet, vilket leder oss tillbaka till relationerna mellan forskaren och dennes kollegor. Ocks dessa sociala relationer r regelstyrda verksamhet, men p ett stt som r artskilt frn de regelbundenheter som biologen studerar i sitt mikroskop eller astronomen i sin kikare. Fr samhlls-forskaren r emellertid alla relationer mnskliga:[]ven om det r berttigat att sga att vr frstelse av en samhllelig verksam-hetsform bestr i kunskap om regelbundenheter, mste denna kunskap till sin karaktr klart skilja sig frn kunskapen om fysiska regelbundenheter. Slunda r det ett principiellt misstag att jmfra den persons verksamhet som studerar en form av samhlleligt beteende med, lt sga, den verksamhet som ingenj-ren gnar sig t nr han undersker en maskins funktionsstt []. Om vi skall jmfra sociologen med en ingenjr r det bttre att jmfra honom med en ingenjrspraktikant som studerar vad ingenjrskonsten det vill sga ingenj-rens verksamhet verhuvudtaget gr ut p. Hans frstelse av sociala fenomen liknar mera ingenjrens frstelse av kollegornas aktiviteter n hans frstelse av hur maskinerna fungerar. (Ibid.: 86.)Winchs karaktristik av samhllsvetenskapens metodologiska utgngspunkter le-der honom till frgan om hur den vardagliga frstelsen och det vardagliga sprket ena sidan frhller sig till den samhllsvetenskapliga kunskapen och begrepps-bildningen andra sidan varandra. Winch menar att varje frstelse, om den ver-huvudtaget skall rknas som genuin frstelse, mste utg frn deltagarnas oreflek-terade frstelse (ibid.: 87). S mste till exempel en religionssociolog sjlv ha ett sinne fr det religisa om han skall kunna se meningen i den religisa rrelse han studerar (ibid.: 86).Vardaglig och vetenskaplig frstelseDet finns en artskillnad mellan den naturvetenskapliga frstelsen av regelbun-denheter bland fysiska ting eller djur, som reagerar p bestmda stimuli, och de re-gelbundenheter som prglar samhlleliga institutioner. Dremot, och detta tycks vara avgrande, vill Winch inte tala om en sdan artskillnad mellan den vardagliga och den samhllsvetenskapliga frstelsen av mnsklig verksamhet. Winch ger ett exempel p en brittisk vljare N, som i valet rstat p Labourpartiet och som skl fr sitt partival uppgett att han rstat p det regeringsalternativ som bst kan bevara freden p arbetsmarknaden. Winch fr sedan in ytterligare en person i handlingen:170Antag nu att en betraktare, B, ger ovanstende frklaring till att N rstade p la-bourpartiet: d br man beakta att styrkan i B:s frklaring bygger p det faktum att de begrepp som frekommer i den mste frsts inte bara av B och hans h-rare, utan ocks av N sjlv. N mste ha ngon frestllning av vad det innebr att bibehlla freden p arbetsmarknaden, och om ett samband mellan detta och det slag av regering som han antar skall komma till makten om labourpartiet vinner. (Ibid.: 52f, Winchs emfas) De frklaringar som vi kan ge mnskligt handlande mste uttryckas p ett sdant stt att de ocks kan frsts av den som utfr handlingen. Den vetenskapliga fr-stelsen mste allts uttryckas p ett stt som r frenligt med den vardagliga. Med denna syn p sociologins uppgift r det helt naturligt att Winch redan i bo-kens frsta kapitel markerar att det han vill sga om samhllsvetenskapen helt str i strid med Durkheims metodologiska utgngspunkter (ibid.: 34).5 Fr Durkheim skulle sociologin studera sociala ting efter naturvetenskapens modell. Fr Winch r snarare uppgiften att visa att de sociala verksamheterna fljer en helt annan form av regelmssighet n den som rder mellan ting. Den brytning med vardagssprk och vardaglig frstelse som Durkheim framhller som kriteriet fr sociologins ve-tenskaplighet, innebr fr Winch i stllet en sammanblandning mellan olika sprk-spel. Durkheim avvisar omedelbart vra vardagliga uppfattningar och vrt stt att benmna sjlvmord, till frmn fr en vetenskaplig definition som konstrueras i syfte att under forskningsprocessens gng n fram till de vetenskapliga begreppen. Fr Winch skulle i stllet den sociologiska uppgiften vid en sjlvmordsstudie vara att utg frn och hlla fast vid den vardagliga frstelsen av sjlvmord och motiven fr det suicidala beteendet. Winchs kritik av WeberAtt Winchs id fr samhllsvetenskapen rkar i konflikt med Durkheims rationa-listiska brytningsteori r kanske inte gnat att frvna. Mer anmrkningsvrd r d hans kritik mot Webers sociologi. Vi minns frn kapitel 3.2 att Weber beskrev en handlings meningsadekvans just som en frga om att frst den subjektiva inne-brden av en handling. Men ven om Winch p flera stt anknyter till den weberska verstehen-traditionen, s menar han att Weber sviker sin egen ansats om tolkande 5 David Bloor (1983) vill tvrtemot Winch ska std hos bde Wittgenstein och Durkheim i utformningen av sin kunskapssociologiska teori. Han tar fasta p att Wittgenstein, liksom Durkheim i sin teori om sociala fakta, beskriver sprket som ngot frn brjan socialt. Regelfljande r att frhlla sig till kollektiva tankestrukturer och livsformen blir, precis som sociala fakta, ngot yttre och konventionellt tvingande. 171frstende (deutend verstehen) i samma gonblick som han ser sig ndgad att kom-plettera den med en kausal frklaring (kausal erklren). Webers reservationer mot sin egen frstendesociologi leder enligt Winch till att han i slutndan vill grunda sina vetenskapliga frklaringar i statistiska generaliseringar (ibid.: 106, 110). Winchs kritik av Weber frefaller bde slarvig och mrklig. Fr nr Weber vill begreppsliggra den kapitalistiska andan tar han ju inte till ngot statistiskt ge-nomsnitt, utan i stllet en bestmd form av abstraktionsteknik som just bygger p meningsadekvans. Men Winchs Weberlsning r intressant eftersom den r slarvig p ett s konsekvent stt att den vcker misstankar om uppst. I sin diskussion och kritik av Weber radar han upp nyckelbegreppen i dennes frstendesociologi, men utelmnar det kanske mest centrala begreppet. Ingenstans i sin redogrelse tar han upp frgan om idealtyper. Med tanke p Winchs position att det inte finns ngon artskillnad mellan vardaglig och samhllsvetenskaplig frstelse blir det ocks naturligt att han intar en stndpunkt som i den hr avhandlingen kallats fr konti-nuitetsteoretisk i frgan om vardagssprk och teoretiska begrepp: [F]astn forskaren som studerar ett samhlle eller en srskild form av samhl-leligt liv kan finna det ndvndigt att anvnda begrepp som inte hrrr ur det egna forskningssammanhanget, s frutstter dessa hans tekniska begrepp dock p samma stt en frstelse av de begrepp som hr till den underskta verksam-heten. (Ibid.: 87)Begreppen r fr Winch ett ndvndigt ont och fr inte g utver den vardagliga frstelsen hos de mnniskor som studeras. Men han redogr inte fr varfr dessa tekniska begrepp verhuvudtaget skulle behvas. De frblir en anomali i den me-ningstolkande sociologi som enligt Winchs mening mste ligga s nra vardags-sprket som mjligt.Fr att frst Winchs avoga instllning till idealtyper kan vi terg till hans eget exempel med Labourvljaren N och dennes betraktare B. Lt oss nu anta att B r en weberianskt inriktad valsociolog som tagit p sig uppgiften att konstruera idealtyper som frklarar Labourvljarnas olika motiv fr sitt partival. B skiljer nu ut ett srskilt vrderationellt vljarbeteende, dr valhandlingen frklaras med hnsyn till de vrden och ideal som aktren hller hgt. Bland Labours vriga vljare finner B en grupp som styrs av mlrationella motiv och som rstar p partiet helt enkelt eftersom de gjort kalkylen att det till exempel gynnar den egna privatekonomin. Ytterligare en grupp vljare har rstat p Labour av gammal ingrodd vana. En andel av partiets vljare har haft affektiva motiv (kanske en stormande ofrklarlig frls-kelse i Edward Miliband eller en pltslig och hftig valdagsilska som blint kommit att riktas mot David Cameron och dennes ministr). B har nu fyra idealtyper med 172vilka han utan svrigheter kan kommunicera med sina weberianska valsociologkol-legor, men det r alls inte skert att N r familjr med de begrepp som B nu anvn-der fr att analysera N:s motiv fr partival. Webers idealtyper stller allts till det fr Winchs krav p att en frklaring av ett mnskligt beteende mste vara begriplig ocks fr dem som frklaringen avser. Den utbredda tolkningen av den sene Wittgenstein som en antiteoretiker fr i Winchs sociologi komma till uttryck som en kritik av sociologins teoretiska be-greppskonstruktioner. Mot denna bakgrund r det allts begripligt att Winch inte hyser ngot strre intresse fr Webers idealtyper, som ju r resultatet av en abstrak-tion i den vetenskapliga verksamhetens egna syften. Winch som kontinuitetsteoretiker Winchs uppfattning om sociologin r ett exempel p det som i denna avhandling kallats fr kontinuitetsteorin om frhllandet mellan det vardagliga och det veten-skapliga. Winch stter en tillit till den vardagliga erfarenheten och aktrernas egna redogrelser fr handlingsmotiv och uppfattningar om den egna vardagen. Hr finns inget utrymme fr begrepp om falskt medvetande eller bedrglig ideologi. Johan Asplund har vl sammanfattat Winchs position enligt fljande:Alla mjliga sociala frhllanden nrmare bestmt innebrden av dessa skall p ngot stt vara frhanden i de frestllningar eller begrepp som folk har om verkligheten, eller de r frhanden i det sprk som talas. (Asplund 1970: 82, Asplunds emfas) Winchs jmfrelse mellan sociologen och en ingenjrspraktikant (snarare n en ingenjr) r hr talande. Sociologen r kunskapsmssigt understlld snarare n verordnad de mnniskor som han eller hon studerar. En frklaring av ett socialt beteende mste alltid falla tillbaka p de skl och motiv som utgr aktrernas egen frstelse. Drfr kan skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskapligt vetande inte vara en artskillnad.Nr sociologins meningstolkning inte till sin art skiljer sig frn den vardag-liga reflexionen finns det inte heller utrymme fr ett vetenskapligt tnkande dr st-tet att abstrahera skiljer sig frn vardagstnkandets abstraktioner. Drfr r det inte konstigt att Winch verhuvudtaget inte visar ngot intresse fr Webers idealty-per. Winch r kritisk till hur de vetenskapliga begreppen och termerna distanserar sig frn vardagssprket och drfr ocks noga med att framhlla att de begrepp som sociologen anvnder fretrdesvis ska hmtas frn det sociala sammanhang som forskningen avser. 173Kritiken mot WinchWinchs teori om sociologins uppgift och frutsttningar har kritiserats frn olika hll och vi ska hr lyfta fram tv olika slags invndningar. Den ena typen av kritik berr de konsekvenser fr sociologin som vetenskap som fljer av Winchs frsk att tillmpa de Wittgensteinska iderna p sociologins omrde. Den andra typen av kritik har handlat om att Winch inte r tillrckligt trogen Wittgensteins egen filosofiska hllning p s vis att han sjlv konstruerar en sociologisk meningsteori.Som vi har sett hller Winch den mjligheten ppen att sociologen ibland kan finna det ndvndigt att anvnda begrepp som inte hrrr ur det egna forsk-ningssammanhanget och drigenom etablera egna tekniska begrepp. Anthony Giddens anmrker att Winch faktiskt inte klargr hur den sociologiska fackter-minologin egentligen frhller sig till sprket i de sprkspel som r freml fr fors-karens studium. Det tycks faktiskt som om Winchs eget villkor fr frklaring av ett mnskligt beteende (det att frklaringen mste kunna frsts av aktren sjlv) utesluter denna typ av begrepp. Giddens konstaterar samtidigt att Winchs position frefaller att utesluta en viktig del av sociologins och antropologins stt att bygga teorier. Sociologen vill inte enbart beskriva en enskild del av samhllslivet, utan ocks jmfra skilda kulturer och samhllen fr att p s stt kunna gra genera-liseringar. Men Winchs kunskapsteoretiska och metodologiska position tycks inte medge dessa generella ansprk (Giddens 1976/1993: 55). Jrgen Habermas konstaterar att vardagssprket fr svl Wittgenstein som Winch r det slutliga metasprket. Habermas menar att detta egentligen inte r ngot problem fr Wittgenstein, som ju hnvisat filosofin till terapeutiska uppgif-ter. Men fr Winch uppstr nu problemet att gra reda fr p vilket stt som den egna teoretiska beskrivningen (vilken ju allts inte kan vara ett metasprk) nd kan klarlgga ngot som en livsform:Om varje utsaga r meningsfull endast inom sitt sprkspel, om andra sidan sprkanalysen gr de monadiska sprkspelen genomskinliga genom att ta deras familjelikheter under vervgande, d r frgan vilket sprkspel denna analys sjlv anvnder sig av. (Habermas 1967/1994: 171f) Winch hamnar allts sjlv p samma stege som man enligt den tidige Wittgenstein mste riva s fort man betrtt den. Trots att Giddens och Habermas p olika stt i sina respektive teoretiska projekt hmtat mycket inspiration frn svl Wittgen-stein som Austin, s handlar deras kritik mot Winch just om de konsekvenser som enligt Winchs mening fljer av verfringen av Wittgensteins senare filosofiska in-sikter till sociologins omrde. Men det finns ocks ett annat slags kritik mot Winch, som handlar om att han i detta projekt gr en felaktig tolkning av Wittgenstein.174Utifrn Wittgensteins egna filosofiska underskningar r det rimligt att ifrga-stta Winchs uppfattning om att sociologins uppgift skulle vara att svara p frgor om sprkspelets, regelfljandets och livsformens allmnna natur. Det r ju just dessa frgor om en allmn betydelse och formulering av allmnbegrepp som leder oss vilse i sprket, enligt Wittgenstein (Wilhelmi 1995: 58, Pleasants 1999: 39ff). Det r drfr ocks vrt att uppmrksamma att Winch i sin bok om samhllsvetenskapens id inte gnar ngot intresse t det som Wittgenstein skrivit om familjelikheter. Den tysk-amerikanska statsvetaren Hanna Fenichel Pitkin pekar p det orim-liga i Winchs sikt att den vetenskapliga frstelsen av mnskliga handlingar mste vara densamma som aktrernas egen frstelse och drmed ocks vara mjlig att uttrycka p ett sdant stt. Pitkin exemplifierar med en antropolog som ska frst en stamkulturs ritualer: [S]ometimes the anthropologist must diverge from the natives account of what they are doing, in order not to deceive his readers, because of the commitment entailed in his act of speaking and writing. [] The anthropologist may be able to see social, political, economic consequences and configurations of which the natives are not aware. It may seem obvious that the tribe could not be engaged in a war dance without knowing it, without intended to engage in a war dance and conceiving of what they are doing as a war dance. But would we feel that as decisively if the example were different? Suppose that the anthropologist said that they are reaffirming tribal norms or reintegrating alienated members into the tribe or permitting discharge of hostility in controlled and socially harmful ways or demonstrating respect for authority of tribal elders. It seems to me that they may be doing any of these things without knowing or saying that they are doing them. In such cases, of course, they are not doing what the anthropolo-gist says instead of what they say they are doing, but rather are doing both, doing the one by way of the other. (Pitkin 1972/1993: 258f, Pitkins emfas.)Att som Winch endast tillta aktrernas egen frstelse av en mnsklig verksamhet r fr Pitkin en alltfr rigid hllning. I det ovan anfrda exemplet motsger inte de teoretiska redogrelserna (vilka innehller teoretiska begrepp som alienation, auktoritet etc.) aktrernas egna redogjorda motiv till sitt beteende. Det rr sig helt enkelt om olika stt att frst. Observera ocks skillnaden mellan Pitkins exempel och Wittgensteins kritik av Frazers antropologi. Det Wittgenstein kritiserade Frazer fr var att denne sg ursprungsbefolkningarnas egna redogrelser fr sina handling-ar som ett uttryck fr primitiv vetenskap. Hr gjordes inte ngon artskillnad mellan gruppmedlemmarnas egna redogrelser och den antropologiska teorikonstruktio-nen. Just denna artskillnad r i Pitkins exempel sjlva huvudpongen.175Den kritik som Pitkin riktar mot Winch r inte endast giltig fr antropologiska frklaringar av frmmande kulturer. Vi kan lika grna tnka p vrt exempel med vljaren N, som sger sig rsta p Labour fr att bevara arbetsfreden, och den webe-rianske valsociologen B, som sger att N i sin valhandling agerar efter idealtypiska handlingsmotiv. Pitkins kritik av Winch visar p en blind flck i Winchs frment wittgenstein-ianska syn p sociologin. Wittgenstein ville ptala sprkspelens mngfald att det sociala livet utgrs av en mngd olika spel med olika regler och att de filosofiska bryderierna har sin upprinnelse i att vi frskt stlla frgor om mening och bety-delse utanfr den faktiska sprkanvndningen, eller att vi trott oss kunna formu-lera regler som gller fr alla spel samtidigt. Det finns en vetenskapssociologisk ansats hos Winch som visar sig i hans argu-ment fr att ocks forskaren befinner sig i ett socialt sammanhang och r en del av en livsform. Men drmed tycks han ocks vara tvungen att acceptera att det mste finnas ett, eller skert flera, sociologiska sprkspel. Frgan som genast anmler sig r d: Frn vilken position kan Winch kritisera denna sprkanvndning? Hr kan vi allts vnda Wittgenstein mot Winch och misstnksamt frebr honom fr att inte sjlv ha tagit tillrcklig hnsyn till sociologins egna sprkspel. Det Wittgenstein sagt om filosofin vill Winch frska sga om sociologin. Fr att kunna gra detta mste han frst hvda att all sociologi till viss del ocks mste vara filosofisk. Drmed tror sig Winch direkt kunna verfra det som Wittgen-stein kritiskt anmrkt om filosofiska teorier, som frsker frklara hur sprket kan ha en mening, till det som sociologin tror sig kunna sga om sociala handlingars mening. Fr att f syn p det orimliga i Winchs Wittgensteintillmpning p sociologin kan vi lsa ngra citat ur Filosofiska underskningar. Men nu har ordet filosofi kon-sekvent bytts ut mot sociologi (inom hakparenteser):[V]i fr inte uppstlla ngon som helst teori. Det fr inte finnas ngot hypotetiskt i vra betraktelser. All frklaring mste bort, och enbart beskrivning trda i dess stlle. [] Problemen blir lsta, inte genom vinnandet av nya erfarenheter, utan genom sammanstllning av det sedan lnge bekanta. [Sociologin] r en kamp mot frhxandet av vrt frstnd genom vrt sprk. (Wittgenstein 1953/1993: 109, Wittgensteins emfas)[Sociologin] fr inte p ngot stt rubba sprkets faktiska anvndning, den kan, nr allt kommer omkring, bara beskriva den. Ty den kan heller inte rttfrdiga anvndningen. Den lmnar allting som det r. (Ibid.: 124)176[Sociologi] kunde man ocks kalla det som r mjligt fre alla upptckter och uppfinningar. (Ibid.: 126, Wittgensteins emfas)Om vi ville uppstlla teser i [sociologin], s kunde det aldrig bli ngon diskus-sion om dem, eftersom alla skulle hlla med om dem. (Ibid.: 128, Wittgensteins emfas)I denna avhandling har en rad olika klassiska sociologiska arbeten blivit berrda: Marx kritik av den politiska ekonomin, Durkheims frga om vilka slags samhllen som ger upphov till hga sjlvmordstal, Webers utredning om den protestantiska etikens be-tydelse fr uppkomsten av en kapitalistisk kultur. Detta r helt andra slag av formu-lerade forskningsproblem n de filosofiska bryderier som Wittgenstein terapeutiskt vill bota oss frn. De problem som sociologin har stllt sig r helt enkelt av en annan art n de filosofiska bryderier som Wittgenstein vill gra upp med. Drmed inte sagt att Wittgenstein inte skulle ha ngot viktigt att sga eller kanske snarare visa so-ciologin. I avhandlingens avslutning ska vi se hur en pragmatisk brytningsteori kan hmta inspiration frn Wittgensteins filosofiska underskningar.5.2 Harold Garfinkel och etnometodologinDet var i artikelsamlingen Studies in Ethnomethodology (1967/1984) som Garfinkel frst presenterade etnometodologin som ett sammanhngande forskningsprogram. Etnometodologin introducerades som ett subversivt alternativ till den traditionella sociologin och kom p detta stt att dela upp sociologkollegiet i trogna anhngare och svurna belackare. Men etnometodologin har samtidigt sina rtter i en sociolo-gisk tradition. Garfinkel var en av Parsons studenter, hans doktorsavhandling be-handlade Webers handlingsteori och han gjorde sjlv gllande att etnometodologin var trogen Durkheims sociologiska fresatser.6 Det gr inte att bortse frn etnometodologins inflytande p den sociologiska teorin. Den har inte bara gett upphov till den starka konversationsanalytiska skolbildningen, utan har ocks varit en viktig del av den sociologiska sjlvkritiken. Efter Garfinkel och hans anhngare har det helt enkelt blivit mycket svrare att presentera stora sociolo-giska teorier som bortser frn aktrernas egen frstelse av sina handlingar.7 6 Fr en tolkning av etnometodologin som en fullfljare snarare n som en undergrvare av den sociologiska traditionen, se Hilbert (1992).7 Fr en redogrelse fr Garfinkels inflytande ver den konversationsanalytiska skolan, se till exempel Heritage (1984/2007: 232ff).177Frordet och de inledande kapitlen i Studies in Ethnomethodology har delvis ka-raktren av ett slags programfrklaring, men textsamlingen innehller ocks kon-kreta exempel p etnometodologiska studier.8 Freliggande diskussion kommer att behandla det etnometodologiska programmets teoretiska antaganden och konse-kvenser. Drfr kommer framstllningen framfr allt att kretsa kring Garfinkels ur-sprungliga presentation av sitt projekt, men ocks kring hans uppfljande program-frklaring i Etnhomethodologys Program Working Out Durkheims Aphorism (2002).9I diskussionen ska vi se hur etnometodologin kommit att ifrgastta de sociolo-giska brytningsteorierna, men ocks hur man frn en i bred mening frstdd tra-ditionell sociologi kommit att invnda mot etnometodologins konsekvenser.Vad r etnometodologi? Det tycks rimligt att inleda diskussionen om Garfinkels teoretiska projekt med den lika enkla som komplicerade frgan: Vad r egentligen etnometodologi? Och lika naturligt frefaller det att ge frsta ordet till Garfinkel sjlv.I sitt program frn 2002 berttar Harold Garfinkel om hur han vid ett tillflle deltagit p en konferens arrangerad av det amerikanska sociologfrbundet. Nr konferenspassen avslutats befann sig Garfinkel tillsammans med en annan kon-ferensdeltagare som tog tillfllet i akt att stlla honom just denna frga vad etno-metodologi egentligen r fr ngot. Under hissens snabba frd mellan frsta och nionde vningen fick Garfinkel bara ur sig ett hastigt svar som f personer skulle ha ltit sig nja med: Ethnomethodology is working out some very preposterous problems (Garfinkel i Garfinkel & Rawls 2002: 91).Det hr till saken att Garfinkel p vg till sitt hotellrum menade sig komma p ett bttre svar p frgan. Det r ett svar som vi ska terkomma till. Men det hr ocks till saken att Garfinkel i sin bok trots allt valde att delge sina lsare detta has-tiga svar. Den snabbt formulerade definitionen av etnometodologin som ett stt att arbeta med ljliga eller orimliga problem var allts inte bara Garfinkels spontana beskrivning, utan ocks en karaktristik som han flera r senare ville vidarefr-medla till sina lsare.8 En reviderad nyutgva av Studies in Ethnomethodology har varit planerad under en tid. Harold Garfinkel avled i april 2011, men en utgva som redigerats av Anne Rawls r planerad till februari 2012. Enligt bokfrlaget Paradigms egen beskrivning kommer denna nya volym att innehlla tidigare outgivna manuskript som ger en bttre bild av hur Garfinkels ider kom att ta form. 9 Denna bok r utgiven av Harold Garfinkel och Anne Rawls. Boken utgrs huvudsakligen av Garfinkels eget textbidrag, men Rawls har frfattat en lngre introduktion som ocks kommer att anfras lngre fram. 178P ett symposium 1968, det vill sga ret efter utgivningen av Garfinkels etnome-todologiska studier, frklarade han sjlv bakgrunden till den nya termen (Garfinkel 1968/1975). Sedan han blivit klar med sin doktorsavhandling vid Harvard hade Gar-finkel deltagit i ett forskningsprojekt i Chicago, dr han studerat verlggningar mellan jurymedlemmar. Dessa jurymedlemmar (jurors) var allts inte juridiskt sko-lade domare, men detta hindrade inte att deras konversationer ofta kom att kretsa kring distinktioner mellan fakta och vrderingar, vad som kunde bevisas och vad man var berttigad att gra. Nr jurymedlemmarna senare intervjuades av forskarlaget och fick frgor om de bandinspelade verlggningarna, var de dremot ofta defensiva och frklarade att de inte kunde svara p frgor om legalitet eftersom de faktiskt inte var jurister. Nr Garfinkel skrev om dessa jurymedlemmar brjade han tnka p deras stt att tala och konversera som ett slags etnometodologi:Ethno seemed to refer, somehow or other, to the availability to a members com-mon-sense knowledge of the whatever. [] I am talking about ethnometho-dology, because there are now quite a number of persons who, on a day-to-day basis, are doing studies of practical activities, of common-sense knowledge, of this and that, and of practical organizational reasoning. That is what ethnomet-hodology is concerned with. (Garfinkel 1968/1975: 16, 18) Etnometodologin r allts en frga om mnniskors common sense-kunskaper och vardagliga praktiker. Termen etnometodologi tycks Garfinkel anvnda fr att beskriva sin egen forskningsposition vilken inkluderar epistemologiska an-taganden som metodologiska rekommendationer likavl som fr att beskriva vad mnniskor i det praktiska livet faktiskt gr. Jurymedlemmarna anvnde sig av et-nometoder i sina verlggningar och Garfinkels stt att nrma sig dessa samtal r etnometodologiskt.Som vi ser s har Garfinkel vid olika tillfllen svarat p frgan om vad etno-metodologin innebr. Men fr att kallas definitioner har beskrivningarna varit vl svrtydda. Anne Rawls som r en av Garfinkels etnometodologiska efterfljare har i en introduktion till Garfinkels senare etnometodologiska program formulerat en klargrande definition: Ethno refers to members of a social or cultural group (or in Garfinkels terms, members of a local social scene) and method refers to the things members rou-tinely do to create and recreate the various recognizable social actions or social practices. Ology as in the word sociology implies the study of, or the logic of, these methods. Thus etnomethodology means the study of members methods for producing recognizable social orders. (Rawls i Garfinkel & Rawls 2002: 6) 179ven Rawls beskriver etnometodologi bde som ngot som utfrs av medlemmarna sjlva i en bestmd grupp eller social situation och som ett nytt stt att ta sig an socio-logins klassiska frga om uppkomsten och reproduktionen av den sociala ordningen.Garfinkel inleder frordet till Studies in Ethnomethodology med att direkt sl fast den etnometodologiska utgngspunkten:In doing sociology, lay or professional, every reference to the real world, even where the reference is to physical or biological events, is a reference to organized activities of everyday life. Thereby, in contrast to certain versions of Durkheim that teach that the objective reality of social facts is sociologys fundamental principle, the lesson is taken instead, and used as a study policy, that the ob-jective reality of social facts as ongoing accomplishment of the concerted ac-tivities of daily life, with the ordinary, artful, ways of that accomplishment be-ing by members known, used, and taken for granted, is, for its members doing sociology, a fundamental phenomenon. Because, and in the ways it is practical sociologys fundamental phenomenon, it is the prevailing topic for etnometho-dological study. Etnomethodological studies analyze everyday activities as mem-bers methods for making those same activities visibly-rational-and-reportable-for-all-practical-purposes, i.e., accountable, as organizations of commonplace everyday activities. (Garfinkel 1967/1984: vii)Observera att Garfinkel redan i frsta meningen talar om verksamheten att gra sociologi (doing sociology) som ngot som kan utfras av svl lekmn som pro-fessionella. Detta insmugna vetenskapsteoretiska antagande r bde viktigt och kontroversiellt. Omrdet fr studierna r den frgivettagna vardagsverkligheten och de stndigt pgende utfranden (accomplishments) som medlemmarna (members) hr r sysselsatta med. P s stt blir det mnniskornas egna redogrel-ser (accounts) som kommer att intressera den professionelle etnometodologen.10 Vrt att notera, och ngot som vi kommer att ha anledning att terkomma till, r ocks att Garfinkel omedelbart distanserar etnometodologin frn ett visst stt att tolka Durkheims teori om sociala fakta. Denna hnvisning till Durkheim, som grs lite i frbigende, r ett av f frsk av Garfinkel att positionera sig i en teoretisk sociologisk debatt, vilket inte hindrar att just en sdan kontextualisering faktiskt hjlper oss att bttre frst Garfinkels teoretiska projekt.10 Engelskans accounts kan versttas till svl redogrelser som frklaringar. Men att i detta sammanhang tala om frklaringar skulle leda tankarna fel. Det handlar nmligen inte om frklaring s som ordet ofta anvnds inom sociologin, det vill sga i relation till begreppsparet frklara/frst. 180Den teoretiska bakgrunden ven om Garfinkel lgger fram etnometodologin som ett alternativ till den eta-blerade universitetssociologin, s r han p sina stllen ocks ppen med frn vilka hll han hmtat teoretisk inspiration. Han har berttat om den omvlvande upp-levelsen nr han frst lste Talcott Parsons The Structure of Social Action. Parsons bok utkom 1937 och denna sommar, nr Garfinkel snart skulle fylla tjugo, hade han infrskaffat ett exemplar av boken som han strcklste. Flera r senare skulle han beskriva detta som en frsta frlskelse med sociologin och han menade sig fort-farande minnas hur han hade suttit i trdgrden och knt doften frn de nytryckta boksidorna (Rawls i Garfinkel & Rawls 2002: 13). Garfinkels fascination fr Parsons sociologi tog honom till Harvard, dr han disputerade med Parsons som handledare. Och i frordet till Studies in Ethnomethodology framhller han ocks sin handledare som en viktig inspiratr:Parsons work, particularly, remains awesome for the penetrating depth of and unfailing precision of its practical sociological reasoning on the constituent tasks of the problem of social order and its solutions. (Garfinkel 1967: ix)Vid sidan av Parsons lyfter Garfinkel ocks fram en fenomenologisk strmning (fretrdd av Husserl, Schutz och Gurwitsch) som srskilt betydelsefull fr honom. P s stt placerar han in sin etnometodologi i ett spnningsflt mellan Parsons strukturfunktionalism och den fenomenologiska kunskapsfilosofin. I kapitel 3.3 diskuterades Parsons och Schutz brevvxling med varandra. Oak-tat tidpunkten fr nr Garfinkel fick knnedom om innehllet i denna konversa-tion kan man sga att han inlter sig i en dialog med just dessa frfattare. Om den verkliga brevvxlingen mest resulterade i en serie missfrstnd, s tycks Garfinkels egen teorisyntes eller kanske snarare hans stt att etablera en dialog mellan Par-sons och Schutz ha varit desto mer framtsyftande. Garfinkels fascination fr Parsons sociologi beror p dennes stt att ta sig an sociologins huvudfrga om hur social ordning uppstr och vidmakthlls. I The Structure of Social Action fullfljer Parsons Durkheims kritik av den liberala kon-traktsteorin. Parsons stller sig ocks Hobbes klassiska frga om samhllsord-ningens uppkomst och fundament, och han vill ge den ett utfrligt svar. Det r i detta sammanhang som Parsons formulerar sin voluntaristiska handlingsteori. Den positivistiska eller utilitaristiska handlingsteorin kritiseras fr att inte ta hnsyn till mnniskors orientering mot gemensamma normer. Parsons kritik mot den utilitaristiska handlingsteorin, dr han sker std i den etablerade europeiska sociologiska teoribildningen, r ett frsvar fr sociologin som vetenskap. Denna kritik mot Hobbes samhllsontologi gr inte bara tillbaka till Durkheim, utan 181ocks till en ldre fransk socialfilosofisk tradition och den skotska upplysningen (Eriksson 1988).I kontraktsteorin framstlls den politiska gemenskapen som ngot brckligt i det att avtalet mellan folket och suvernen alltid kan annulleras. Durkheim kritise-rar kontraktsteorin fr att vara motsgelsefull eftersom den frutstter att mn-niskan sjlv r upphovsman till en apparat vars vsentliga roll bestr i att styra och tvinga honom (Durkheim 1895/1991: 99). Liksom han menar att sociologin inte kan reduceras till psykologi, pstr han ocks att de samhlleliga institutionernas uppkomst inte kan terfras till enskilda individer som frutstts ha slutit indi-viduella avtal. Kontraktsteorin frutstter individer, men har ingen id om det sociala. Durkheim menar fr sin del att samhllet fregr staten p s stt att det sociala livet alltid frn brjan r en frga om ngot socialt och kollektivt. Och detta kollektiva mste i en vetenskap om samhllet alltid frsts som ngot yttre tving-ande (social faktum). Det r ocks denna uppfattning om social ordning som ter-kommer i Parsons kritik av kontraktsteorin och som han senare vidareutvecklar i sin teori om samhlleliga system. Durkheim, Parsons och Garfinkel tar sig allts an frgan om den sociala ord-ningen p ett likartat stt. Durkheim talar om det sociala som ett ting med yttre tvingande kraft. Parsons talar om det sociala som olika sjlvreproducerande system och subsystem. Garfinkel talar om ordningen som oddlig (immortal). Fr alla de tre nmnda sociologerna blir ocks ordningsproblemet till en frga om sociala normer. Men det r ocks i denna frga om normintegrering som Garfinkel r som mest rttfram i sin kritik av sin forne handledare. Garfinkel menar att Parsons be-skrivning av integrering av sociala normer och sociala roller framstller mnniskor som nrmast drogade eller frgiftade och helt styrda av de internaliserade kollek-tiva frestllningarna (the cultural dope, the judgemental dope). Garfinkels angrepps-stt fr att frst social ordning utgr i stllet frn att mnniskor i sin vardag alltid r reflexivt inbegripna i dessa sociala ordningar, dr det egna uppfrandet begrip-liggrs och rttfrdigas. Den levande oddliga sociala ordningen r ngot som stn-digt grs i alla vardagliga situationer. Man kan sga att Garfinkel inkorporerar den fenomenologiska utgngspunkten i det sociologiska svaret p Hobbes frga. Om Parsons svar rrde sig p en abstrakt systemniv vad fenomenologerna kallar den teoretiska instllningen vill Garfinkel i stllet besvara frgan frn den naturliga instllningens horisont. ven om Durkheim ville grundlgga sociologin som en vetenskap i dess egen rtt, s menade han inte att samhllsvetenskapens frutsttningar p ngot avg-rande stt skilde sig frn naturvetenskapens. Och trots att Parsons tydligt kritise-rade positivismen inom samhllsvetenskapen, s utgick inte kritiken frn ngot argument om en kunskapsteoretisk skillnad mellan natur- och samhllsvetenska-182pen. I denna avgrande vetenskapsteoretiska frga fljer Garfinkel dremot Schutz argumentation om det specifika i att studera ett forskningsobjekt som i sig sjlvt r meningsskapande och meningstolkande. Det finns vissa likheter med Garfinkels etnometodologi och den id om dra-maturgisk handling som Erving Goffman presenterade i sin bok om vardagslivets sjlvpresentationer (Goffman 1959/1974). I motsats till Parsons rollbegrepp dr rollen r ngot vi internaliserar och socialiseras in i r rollen fr Goffman ngot som aktren sjlv, med tillgnglig rekvisita, i hgsta grad r med om att gestalta. Ett r innan Garfinkel gav ut sin textsamling som introducerade etnometodolo-gin hade Peter L. Berger och Thomas Luckmann presenterat sin fenomenologiska kunskapssociologi fr vardagslivet (Berger & Luckmann 1966/1998). Berger och Luckmann erknde ppet sin tacksamhetsskuld till Schutz nr det gllde att for-mulera en sociologi som tar sin utgngspunkt i vardagslivets struktur och i common sense-kunskapen. Berger och Luckman framhll sina allvarliga betnkligheter r-rande Parsons sociologi, samtidigt som de sade sig vilja fullflja Durkheims projekt att studera sociala fakta som ting (ibid.: 27). Denna fenomenologiska nytolkning av Durkheims metodfreskrifter resulterade just i en kritik av den Parsonska teorin om social integrering som freter likheter med Garfinkels etnometodologi:Logiken finns inte i institutionerna och deras yttre funktioner, utan i det stt p vilket de uppfattas nr man reflekterar ver dem. Annorlunda uttryckt r det det reflexiva medvetandet som inordnar den institutionella ordningen under logiken. (Ibid.: 81)Berger och Luckmann kan allts sgas vilja studera de sociala strukturerna frn den subjektiva sidan, s som mnniskor i sin vardag reflekterar ver dem. Det r ett angreppsstt som liknar etnometodologins, men ocks en id som Garfinkel kom att radikalisera. Garfinkel vill inte vidareutveckla ngon kunskapssociologi, utan i stllet p ett hgst subversivt stt undergrva sociologin till frmn fr etnometodologin. Men ven om Garfinkel tycks stlla sig utanfr sociologin och drmed ocks den sociologiska traditionen, kan vi se att han menar sig ha ett arv att frvalta. Ett stt att beskriva hans projekt r att han vill vidareutveckla Durkheims teori om sociala fakta s som en vardagslivets fenomenologi. ven om Garfinkel inte vill se sig sjlv som sociolog, r han helt och hllet upptagen med just sociologins stora frga: Hur r samhllet mjligt? 183Indexikalitet och den dokumentra metodenI kapitel 4 diskuterades den sene Wittgensteins uppfattning om sprket. Wittgen-stein vill gra upp med den traditionella bilden av sprket (den han sjlv frfktat i Tractatus), dr varje ord fr sin betydelse i kraft av att det hnvisar till ett freml i verkligheten. I den sene Wittgensteins filosofi framtrder sprket som en verk-samhet, som en mngfald av spel. En liknande uppfattning om sprket hittar vi i Garfinkels etnometodologiska studier. Garfinkel talar i detta sammanhang om sprkets indexikalitet (indexicality) och utsagornas kontextberoende. Hr ankny-ter han till Wittgenstein:11[Wittgensteins] studies will be found to consist of sustained, extensive, and pe-netrating corpus of observations of indexical phenomena. (Garfinkel & Sacks 1970: 348) Fr att frst vad Garfinkel menar med sprkets indexikalitet kan vi hr tnka p uttryck som hr, nu eller just den hr. Uttrycken blir begripliga enbart i det sammanhang dr de utsgs. Denna id om indexikalitet r fr Garfinkel central fr att frst det som medlemmarna tar fr givet i en bestmd situation eller praktik, men som frblir outtalat. Lt oss tnka oss ett sprkligt uttryck helt utan sammanhang:Det r slut nuObservera att satsen inte avslutas med ngot skiljetecken och att en sdan inter-punktion skulle pverka innebrden i uttrycket: Det r slut nu! skiljer sig frn ett Det r slut nu? Den sista frgan skulle vi kunna tnka oss uttalad framt smtim-marna p en fest som hller p att somna av. Utsagan som avslutas med ett utrops-tecken r lttare att tnka sig p en helt annan fest som vergtt i vilt slagsml. Vi kan ocks fundera p vilka diametralt olika innebrder utsagan skulle kunna ha om vi tnker oss den som en replik i en samtalsturnering. Betnk innebrden och syftningen i utsagan ssom en replik p fljande fregende utsaga: Skulle man 11 Wittgenstein beropas ofta av etnometodologins och konversationsanalysens anhngare, men Garfinkel sjlv visar inget strre intresse fr att ptala likheterna mellan Wittgensteins filosofi och etnometodologin (Lynch 1992: 217). Det r drfr signifikativt att det ovan anfrda citatet frn Garfinkel hrrr frn en text som han frfattat tillsammans med Harvey Sacks, som i sin konversationsanalys visat strre intresse fr Wittgensteins filosofi. Fr en kritik av dessa frsk att motivera etnometodologin med hnvisning till Wittgenstein, se Pleasants (1999: 121ff). 184kunna tnka sig en kopp kaffe?, Peter Forsberg avbrt tydligen dagens istrning p grund av smrta i hgerfoten, Tror du inte att vi skulle kunna hitta tillbaka till varandra om vi kper en hund?, Hur mnga minuter har domaren lagt till?, Sg till nr du r klar med bedvningen och den dr hemska sprutan etc. Innebrden i utsagan frndras beroende p det sammanhang i vilket den ytt-ras. Men det ligger inget mystiskt i detta. Tvrtom r de situationer som vi fre-stller oss vid dessa upprknade tnkta dialoger ocks tillfllen dr meningen r nstan omjlig att missfrst. Om man traditionellt inom sprkfilosofin talat om en korrespondens mellan ord och objekt i verkligheten, s talar Garfinkel med in-spiration frn Schutz om ett annat slags korrespondens. Vardagens sociala ordning frutstter en msesidighet i mening och avsikter. Det r en msesidighet som ska-pas genom ett reflexivt arbete mellan medlemmarna:Correct correspondence is apt to be meant and read on reasonable grounds. Correct correspondence is the product of the work of investigator and reader as members of a community of cobelievers. (Garfinkel 1967/1984: 96) Denna underfrstdda ordning kan enligt Garfinkel vara en ordning bara stillvida som medlemmarna sjlva gr denna ordning. Denna betoning av det performativa i sprket, det vill sga sjlva sprkanvndningen, finner vi ocks hos Garfinkel. Han framhller ocks att sociologin ofta intresserat sig fr det extraordinra, men att vi i stllet br intressera oss fr det vardagliga common sense-vetandet och dess un-derliggande frutsttningar. I detta sammanhang talar han om den dokumentra metoden (the documentary method):12The method consists of treating an actual appearance as the document of, as pointing to, as standing on behalf of a presupposed underlying pattern. Not only in the underlying pattern derived from its individual documentary eviden-ces, but the individual documentary evidences, in their turn, are interpreted on the basis of what is known about the underlying pattern. Each is used to ela-borate the other. (Ibid.: 78)Det r fr att kunna synliggra medlemmarnas stndiga tillmpning av den doku-mentra metoden som Garfinkel lt utfra de experiment, eller snarare demon-strationer, som han kommit att bli bermd fr.13 12 Termen the documentary method lnar Garfinkel frn Mannheims kunskapssociologi. Fr en redogrelse fr Mannheims begrepp, se Dahl (1994).13 Jag har satt ordet experiment inom citationstecken eftersom dessa vningar inte r 185I en tidigare text beskriver Garfinkel hur han spelat flera schackpartier, men d ocks lagt sig till med en srskild egenhet. Nr det blivit hans tur att gra sitt drag har han brjat flytta om spelpjserna, men p ett sdant stt att den ursprungliga uppstllningen bibehlls. S kan till exempel svarts bda torn f byta plats med varandra, liksom vits bda lpare, innan Garfinkel gr sitt eget (fullt regelrtta) drag. Detta beteende r naturligtvis inte detsamma som att fuska (Garfinkel drar ju inga frdelar av sina mrkliga rockader), men det r nd inte p det hr sttet man spelar schack. Garfinkels motstndare har givetvis brjat att ifrgastta detta bete-ende och avkrvt honom en frklaring. De anklagar aldrig Garfinkel fr att fuska i spelet, men hans upptrdande r helt enkelt inte frklarligt och fordrar en redog-relse (det r inte account-able) (Heritage 1984/2007: 235). I det hr schackpartiet r det allts Garfinkels motspelare som r den verklige etnometodologen. Fr att visa hur vi i vr vardag stndigt sker efter och ocks frstr redogrbara frklaringar till mnskliga handlingar, och att det r p detta stt som vi mste frst frgan om den sociala ordningen, lt Garfinkel sina studenter intervenera i denna frgivettagna ordning. Han gav sina studenter i uppdrag att i vardagssi-tuationer ltsas som om de inte frstod sjlvklart underfrstdda betydelser i det vardagliga sprket. S hr sg en av rapporterna frn dessa experiment ut, dr S r den ovetande frskskaninen och E r Garfinkels adept:The victim waved his hand cheerily. (S) How are you?(E) How am I in regard to what? My health, my finances, my school work, my peace of mind, my ?(S) (Red in the face and suddenly out of control.) Look! I was just trying to be polite. Frankly, I dont give a damn how you are. (Garfinkel 1967/1984: 44)Den upprrde S:s ilska visar det sttande i att ngon inte frstr det underfrstdda. S tycks inte ens vervga mjligheten att E av ren okunskap inte frstr den vnliga frgan och drfr krver en precisering. Den artiga hlsningsritualen och den hov-samma frgan r naturligtvis avsedda just som en artig hlsning. Det r en mycket vardaglig situation, men samtidigt en interaktion som fordrar bestmda kunskaper. Med den senare Wittgenstein skulle vi kunna tala om hlsningen som ett sprkspel som vi lrt oss att spela. Nr E inte fljer reglerna fr spelet bryts ocks ordningen. E:s upptrdande r inte frklarbart eller frsvarbart (account-able). Det msesidiga experiment p det stt som man tnker sig inom vetenskapen, vilket Garfinkel ocks r medveten om. Experimenten syftar inte till att prva en hypotes eller ens till att utforska ngot. Snarare handlar det om demonstrationer.186arbetet medlemmarna emellan med att skapa och upprtthlla en social ordning faller samman. S:s omedelbara tolkning av den nya situationen den situation som uppstr nr utbytandet av artighetsfraser frbyts i ett mrkligt ifrgasttande r att E vill vara ofrskmd. Den dokumentra metoden handlar just om dessa stn-digt pgende reflexioner ver situationen. Att frst en artighetsfrga just som en artighetsfrga (som inte behver specificeras), liksom att begripa att ngon bara driver gck och r ofrskmd, fordrar ett omedelbart reflexivt arbete. Ett annat experiment lt Garfinkel genomfra p den psykiatriska institutio-nen. De som deltog i experimentet skulle presentera ett personligt problem som de ville f hjlp med att lsa. Drefter fick de via mikrofon formulera sina frgor till den srskilde rdgivare som satt i ett angrnsande rum. Denne rdgivare skulle enbart besvara frgorna med enkla ja eller nej, utan att p ngot stt utveckla bakgrunden till svaren. Under tiden mellan de olika svarsangivelserna kunde fr-skspersonen, utan att detta hrdes in till rummet dr experten satt, reflektera ver det svar som han nyss hade ftt. Ocks dessa reflexioner bandades. Vad frsksper-sonerna dremot inte visste var att det i sjlva verket var slumpen som bestmde om deras frgor besvarades jakande eller nekande. Egentligen fanns det allts inga som helst frutsttningar fr ngon vgledning. En av personerna i Garfinkels underskning var en ung judisk student som br-jat sllskapa med en icke-judinna och nu var han fundersam p vad hans frldrar egentligen tyckte om den uppkomna situationen (ibid.: 80f). Hans pappa hade vis-serligen inte uppmanat honom att bryta med flickan, men studenten hade nd svrt att gra sig av med knslan att fadern egentligen var besviken p honom. Den unge mannens frsk att f vgledning i sina bryderier gick naturligtvis om intet. Inledningsvis fick han ett nekande svar p frgan om han skulle fortstta att trffa flickan. Man kan frst att han inte blev helt njd med detta svar. I den mrkliga dialog som sedan fljde fick han ocks rdet att inte diskutera sin situation med sina frldrar. Men fr den eventualitet att han och den flicka som han allts skulle verge s smningom fick barn tillsammans fick han rdet att uppfostra dessa p ett religist neutralt stt. Den stackars ynglingen gjorde sitt bsta fr att frst vad den korthuggne rdgivaren egentligen menade med sina svar. De raka ja- och nej-svaren mste fyllas ut. Studenten frskte med all sin reflexiva kapacitet att tolka fram ett underliggande mnster i de motstridiga svaren. Sjlvmotsgelserna i svaren mste upphvas. Det r detta skande efter underliggande mnster som Garfinkel kallar fr den dokumentra metoden. I ett annat experiment fick en av Garfinkels studenter i uppdrag att skriva ner en dialog med sin hustru, fr att Garfinkel sedan skulle kunna fylla i allt som res-pektive utsaga underfrstod. Nr studenten kommit hem till sin fru hade han frst meddelat fljande:187Dana succeeded in putting a penny in a parking meter today without being picked up. (ibid.: 38)Hustrun frstod naturligtvis vad hennes man ville ha sagt med detta meddelande. Men en fulldig beskrivning av vad de bda makarna menade sig avhandla skulle krva ett lngre tillgg: This afternoon I was bringing Dana, our four-year-old son, home from the nur-sery school, he succeeded in reaching high enough to put a penny in a parking meter when we parked in a meter parking zone, whereas before he has always had to be picked up to reach that high. (Ibid.)Det omstndliga svaret visar hur mycket av sammanhanget som r underfrsttt i vra vardagliga samtal. Vi kan ocks notera att den lnga och detaljerade omskriv-ningen inte heller r fulldig. Inte ngonstans nmns till exempel den bil som vi underfrstr har varit nrvarande, en bil som vi fr vrigt antar gs eller p annat stt lagligt disponeras av Danas frldrar. Inte nmns heller att parkeringsrutan r avgiftsbelagd, vilket ju r en avgrande frutsttning fr hndelsens upprinnelse. Vi kan hr se etnometodologins fenomenologiska influenser. Den lnga omskriv-ningen fyller i allt som appresenteras i den korta vardagsutsagan. Garfinkel och fallet AgnesGarfinkels begrepp om indexikalitet och dokumentr metod innebr ur kunskaps-teoretisk synpunkt att det fr samhllsvetaren inte kan finnas ngon oberoende utanfr-position, frn vilken det samhlleliga samspelet kan betraktas och be-skrivas. Garfinkels kanske mest bermda empiriska studie demonstrerar p ett tyd-ligt stt hur han menar att samhllet mste uppfattas inifrn och med hnsyn till medlemmarnas egna utfranden. P stt och vis r studien om Agnes en atypisk etnometodologisk studie. I sin programfrklaring beklagade ju Garfinkel att socio-login skte efter de extraordinra hndelserna. Den intersexuella Agnes livsbert-telse, s som Garfinkel fick den berttad fr sig av henne 1958, var dremot hgst extraordinr och gripande. Nr Garfinkel trffar Agnes frsta gngen r hon 19 r och bde ser ut som och fr sig som en ung kvinna. Agnes r en ung dam p ett stt som frefaller alldeles oproblematiskt. Men nr Agnes fddes blev hon p ett lika enkelt stt knsbestmd som en pojke och det var ocks p detta stt som hon bemttes och uppfostrades under sin barndom. Agnes har aldrig knt sig som den pojke som hon blivit uppfostrad till. Under tonren utvecklades hennes kropp till en kvinnas. Hon fick en kvinnlig byst och 188feminina kroppsformer. Vid 17 rs lder lmnade hon sin hemstad fr att s sm-ningom bostta sig i Los Angeles. Hr lever nu Agnes sitt liv som en kvinna och blir av sin nya omgivning ocks tagen fr en ung dam. Sjlv menar Agnes att hon alltid har varit en flicka, och sitt medfdda manliga knsorgan betraktar hon som en olycklig kroppslig missprydnad. Nr Garfinkel frst trffar Agnes hller hon p att gra det knsbyte som ska komma till rtta med denna kroppsliga anomali.14 Men Garfinkel intresserar sig framfr allt fr det knsbyte som Agnes redan har genomfrt det stt p vilket hon frmtt och hela tiden frmr att passera som en kvinna. I dag, lngt efter att queerteorin kommit p modet, kanske vi hade frvntat oss att studien om Agnes skulle handla om att verskrida den rdande binra upp-delningen av knskategorier (man/kvinna), men Agnes motstter sig inte detta schema. Hon betraktar sig som en naturlig kvinna och inte som ngot som str den frgivettagna uppdelningen mellan mn och kvinnor. Hon lr sig metoderna fr att passera som kvinna: hur man ska fra sig i samtal och uppfra sig mot sin pojkvn. Nr pojkvnnens mamma lr henne hollndsk matlagningskonst, under-visas hon ocks i hur en fstm br bete sig mot sin pojkvn. Agnes lr sig ocks metoder fr hur hon ska undvika problematiska situationer, det vill sga moment i vardagen (till exempel badutflykter) som skulle riskera att avslja hennes vl fr-borgade hemlighet. Garfinkel noterar att han sjlv, helt naturligt, uppfr sig mot Agnes s som en man frvntas bete sig mot en dam nr han hnger av henne kappan. Agnes stt att praktiskt frhlla sig till sin vardag blir i denna etnometodologiska studie ett bevis fr att det r vra egna vardagliga handlingar som skapar och upprtthller den samhlleliga (kns)ordningen. Garfinkel avslutar sin uppsats med att konstatera att Agnes i sin vardag r en praktisk metodolog:To speak seriously about Agnes as practical methodologist is to treat in a matter of fact way her continuing studies of everyday activities as members methods for producing correct decisions about normal sexuality in ordinary activities. 14 Denna berttelse om Agnes biografi r inte helt sann, men det var s Garfinkel hade ftt den berttad fr sig nr han skrev sin artikel. Fr Agnes hade en hemlighet till. Nr Agnes tilltits att genomg sitt knsbyte berttade hon fr Garfinkel och hans kollega psykiatrikern Robert Stoller att hon sedan tolv rs lder i hemlighet frsett sig sjlv med strogen. I Studies in Ethnomethodology tillfogade Garfinkel ett appendix dr denna dramatiska vndning avsljades. Den ursprungliga artikeln som Garfinkel nu utgav fr att vara frsta delen av tv i studien om Agnes redigerades inte om. Men Garfinkel publicerade aldrig ngon ytterligare text om Agnes. 189Her studies armed her with knowledge of how the organized features of ordi-nary settings are used by members as procedures for making appearances-of-sexuality-as-usual decidable as a matter of course. (Ibid.: 180) Frgan om knsidentitet frsts utifrn vardagens handlande. I denna vardag r vi alla metodologer och samhllet kan drfr inte iakttas frn ngon position utifrn. Man kan sga att den naturliga instllningen, sdan fenomenologin beskrivit den, ocks blir samhllsforskarens instllning. Detta gr ocks att Garfinkel, i motsats till Schutz, har en nstan fraktfull instllning till samhllsvetenskapens frsk att konstruera teoretiska begrepp fr att frst det sociala livet. Etnometodologi leder bort frn den teoretiska instllningen. Vi kan knna igen denna id frn Husserls ppekande att den teoretiserande instllningen aldrig kan undfly livsvrlden. Garfinkel tycks emellertid radikalisera denna tanke genom att gra den teoretiska instllningen omjlig. Det r denna radikalisering av den feno-menologiska kunskapskritiken som gr Garfinkel srskilt intressant fr vr frga om frhllandet mellan vardagskunskap och det sociologiska teoretiserandet. Vi ska drfr nu skrskda Garfinkels antiteoretiska hllning och diskutera etnometo-dologin i anslutning till de teorier om brott och kontinuitet som denna avhandling handlar om. Den antiteoretiske DurkheimlrjungenDet har blivit dags att tervnda till den Harold Garfinkel som just lmnat en hiss i ett hotell p sin sociologkonferens och som inte riktigt r njd med sitt svar p frgan om vad etnometodologin r fr ngot. P vgen till sitt rum funderar han ut vad han borde ha svarat:[E]thnomethodology is respecifying Durkheims lived immortal, ordinary socie-ty, evidently, doing so by working out a schedule of preposterous problems. The problems have their sources in the worldwide social science movement. They are motivated by that movements ubiquitous commitments to policies and met-hods of formal analyses and general representational theorizing and by its un-questionable achievements. (Garfinkel i Garfinkel & Rawls 2002: 91)Ocks detta svar frefaller kryptiskt, men lt oss ta fasta p tv viktiga saker som Garfinkel sger. Fr det frsta riktar han sin kritik mot sociologins stt att teoreti-sera. Det formella analytiska frhllningssttet har genom sitt eget frfaringsstt gett upphov till en hel lista av orimliga problem. Fr det andra menar sig Garfinkel fullflja ngot vsentligt i Durkheims sociologi.Den antiteoretiska hllningen uppfattningen att det sociologiska teoretise-190randet ger upphov till orimliga problem kan mjligen fra tankarna till den sena-re Wittgensteins beskrivning av filosofiska problem som ngot som uppstr genom en sprklig frvirring.15 Fr Garfinkel frefaller sociologins teoretiska problem ha sitt upphov i sociologins teoretiska attityd. Den svenske sociologen David Wsterfors ger fljande enkelt formulerade fr-slag p hur vi ska frst Garfinkels nedltande hllning visavi sociologins teoretiska problem:Garfinkel verkar syfta p teoretiska problem som skapas av sociologers stt att analysera samhllet, stt som Garfinkel menar producerar social ordning ut-ifrn snarare n med hnsyn till hur ordningen produceras inifrn, av samhl-lets deltagare. (Wsterfors i Heidegren & Wsterfors 2008: 119f) Hr br vi pminna oss om att om att Durkheim beskrev sociala fakta som ngot som sociologin skulle studera som sociala ting och drigenom som ngot som p-verkade oss utifrn. Och det r just denna Durkheimska aforistiskt formulerade sanning som Garfinkel vill vidareutveckla i sitt etnometodologiska program. Et-nometodologin frefaller d vara en nytolkning av Durkheim dr sociala fakta ska frsts inifrn. Genom att frska frst hur Garfinkel vill frvalta arvet efter Durkheim kan vi ocks frst innebrden i hans antiteoretiska kritik av sociologin (det Garfinkel kallar fr en kritik av formell analys). Det finns ett flertal passager i Durkheims metodregler som man frstr att Gar-finkel kunnat hmta inspiration ifrn. S skriver till exempel Durkheim om sociala faktas imperativa kraft:Om jag vid min kldsel inte underkastar mig vrldens konventioner, inte bryr mig om vanorna i mitt land och min klass, fr det lje jag vcker och det avstnd man hller mig p samma verkningar som ett straff i egentlig mening, fast p ett 15 Hr br vi emellertid komma ihg att vi inte br tolka Wittgensteins beskrivning av de filosofiska problemen som en nedltande hllning (vilket frefaller vara Garfinkels instllning till sociologins teoretiska problem). Den svenske filosofen Sren Stenlund har beskrivit det s att Wittgenstein sg det filosofiska arbetet som ett arbete med en sjlv. Filosofiska problem blir d ngot djupt mnskligt och vi mste komma ihg att fr Wittgenstein sjlv blev filosoferandet till en livsuppgift (Stenlund 1999: 45ff). Jmfr i detta sammanhang vad Wittgenstein sjlv skriver: Arbetet med filosofi r liksom ofta arbetet med arkitektur egentligen mer ett arbete med en sjlv. Med ens egna uppfattningar. Med hur man ser saker och ting. (Och vad man krver av dem) (Wittgenstein 1989/2000: 67). 191mildare stt. Lika verkningsfullt r det indirekta tvnget i andra sammanhang. Jag r inte tvungen att tala franska med mina landsmn eller att anvnda gng-bara mynt; men jag har ingen mjlighet till annat. Om jag frskte undfly denna ndvndighet, skulle jag skndligen misslyckas. Som fabrikr skulle ingenting hindra mig att arbeta med tillvgagngsstt och metoder frn frra rhundradet; men gr jag det skulle jag med strsta skerhet ruinera mig. ven om jag i sjlva verket kan frigra mig frn dessa regler och med framgng bryta mot dem, r jag alltid tvungen att kmpa mot dem. ven om de slutligen vervinns, r de-ras tvingande makt nd alltid tillrckligt knnbar genom det motstnd de gr. (Durkheim 1895/1978: 22)De etnometodologiska experimenten demonstrerade dessa sociala faktas tving-ande kraft. Man kan naturligtvis medvetet missfrst en artig hlsning, men inte med mindre n att det genast uppstr en situation dr man mste frklara sig. Som fransk professor mste ocks Durkheim iaktta vissa regler. Det finns nmligen sam-hlleliga frvntningar p hur en professor i sociologi ska uppfra sig. P detta stt r vi alltid medvetna om dessa sociala fakta och i vr vardag mste vi frhlla oss till deras tvingande kraft. Det r p detta stt som Garfinkel kan tala om att ocks Durkheim frutstter en levande oddlig (immortal) ordning. S lngt kan vi frst att Garfinkel sker std i Durkheims teori om sociala fakta. Men det finns som vi har sett ytterligare implikationer av Durkheims me-todologiska programfrklaring.16 Durkheim postulerar att vi som sociologer mste studera dessa sociala fakta som ting, vilket i sig fordrar en bestmd form av ab-straktion. Vi mste frigra oss frn vardagserfarenhetens bedrgliga ideologi. Det vi slentrianmssigt kallar sjlvmord duger inte som vetenskaplig definition. I den sociologiska forskningen mste vr vardagliga sprkanvndning verges till frmn fr en vetenskaplig vokabulr. I vardagen upplever vi frvisso den tvingande kraf-ten av sociala fakta, men denna upplevelse kan inte grundlgga den vetenskapliga analysen. Ett rationalistiskt brott placeras mellan den levda erfarenheten och den vetenskapliga frklaringen. Men denna centrala id i Durkheims metodologi frbi-gr Garfinkel med tystnad. Som vi har sett finns det ett alternativ till den rationalistiska brytningsteo-rin. Vi har i detta sammanhang uppmrksammat Alfred Schutz frestllning om samhllsforskarens skifte av relevanssystem; ett skifte mellan en vardaglig och en 16 I sin introduktion till Garfinkels etnometodologiska program gr Anne Rawls nda dithn att pst att den stora skillnaden mellan Durkheims och Garfinkels metodologiska utgngspunkter r att den frre inte hade tillgng till bandspelare och videoapparater (Rawls i Garfinkel & Rawls 2002: 21). 192teoretisk instllning. I den avslutande essn i sina etnometodologiska studier upp-mrksammar Garfinkel denna distinktion.Garfinkel framhller att vardagslivets instllning (the attitude of daily life) och instllningen till det vetenskapliga teoretiserandet (the attitude of scientific theori-zing) skiljer sig t till sin art. These two sets of presuppositions do not shade into each other, nor are they distinguishable in degree. Rather, passing, from the use of one set to the use of another from the one attitude to another produces a radical alternation in the persons scenic structurings of events and their relationships. In the li-teral mathematical sense the two attitudes produce logical incompatible sets of events. (Garfinkel 1967/1984: 276) Garfinkel gr sledes en radikal tolkning av vxlingen frn det vardagliga till det vetenskapligt teoretiserande och menar att instllningarna r inkompatibla med varandra. Schutz, som ocks ville utveckla en sociologi som var sensibel fr den vardagliga erfarenheten, ville frst denna attitydvxling genom en utveckling av Webers id idealtyper, dr forskaren programmatiskt hela tiden har att ta hnsyn till deltagarnas egna frestllningar och motiv (Schutz kriterium om adekvans). Men Garfinkel berr inte denna del av Schutz teori, utan r betydligt mer kritisk till den kunskap som produceras genom den teoretiska vetenskapliga attityden till det sociala livet. Questions such as following, then, press for answers: Why are rationalities of scientific theorizing disruptive of the continuities of action governed by the at-titude of daily life? What is the social life? What is there about social arrange-ments that makes it impossible to transform the two attitudes into each other without severe disruptions of the continuous activity governed by each? What must social arrangements be like in order to that large numbers of persons, as we know them in our society today, can not only adopt the scientific attitude with impunity, but can, for their success in employing it, make substantial claims for living upon those whom the attitude is foreign and in many cases repugnant? In a word, the rational properties of conduct may be removed by sociologists from the domain of philosophical commentary and given over to empirical research. (Ibid.: 282) I stllet fr att som Schutz gjorde vidareutveckla en teori om hur man p bsta mjliga stt genomfr vergngen till den teoretiska instllningen, vill Garfinkel hitta ett nytt frhllningsstt fr samhlls- och beteendevetenskapen. Etnometo-193dologin utgr ett alternativ till den teoretiska instllningen och till den formella analysen. Etnometodologin r ingen teoretisk hllning, utan gr direkt till den em-piriska forskningen. Denna hllning kallar Garfinkel fr den etnometodologiska likgiltigheten (the ethnomethodological indifference). Garfinkel frskrar redan i frordet till sin textsamling 1967 att hans studier inte ska ses som ett bidrag till sociologins teoretiska debatt: Nor are they in search of humanistic arguments, nor do they engage in or encou-rage permissive discussions of theory. (Garfinkel 1967: viii)I sin senare programformulering stller Garfinkel etnometodologin mot det han kallar fr formell analys; en term som fr honom tycks fungera som ett samlings-begrepp fr all teori som tar sig generella och teoretiserande ansprk. Etnometodo-logins antiteoretiska hllning r inte tillkommen i all hast i en hiss p vg upp mot nionde vningen i ett hotell ngonstans i Amerika, utan i stllet en brande tes fr hela forskningsprogrammet. John Heritage, som sjlv arbetar inom den etnome-todologiska traditionen, inleder sitt standardverk om Garfinkel med att pongtera dennes speciella frhllningsstt till sociologisk teori:[T]here is the curious off- stage role of theory. Although the writings convey an immediate sense of theoretical power, the theory itself is nowhere systematically stated, let alone used to integrate the various studies. Programmatic statements crop up, but they are formidably abstract and remain detached from traditional sociological reference points. (Heritage 1984/2007: 1f)Denna beskrivning av Garfinkels projekt fngar in tv intressanta, och till synes motstridiga drag i det etnometodologiska projektet. Fr det frsta fjrmar sig etno-metodologin frn allt det som vi knner som sociologisk teori. Man avhnder sig teoretiska ansprk till frmn fr det common sense-vetande som kommer till ut-tryck i medlemmarnas vardagliga praktiker. Men fr det andra vljer Garfinkel att formulera sig med en vokabulr som r just abstrakt, nrmast esoterisk och lngt ifrn det vardagssprk som de medlemmar som framtrder i de etnometodologiska studierna uttrycker sig med. Kritiken mot GarfinkelGarfinkels position frefaller motsgelsefull p s vis att han tycks vilja uttrycka en antiteoretisk hllning samtidigt han har underfrstdda teoretiska ansprk. Kri-tiken som kan riktas mot Garfinkels etnometodologi har flera likheter med de in-vndningar som kunde resas mot Peter Winch. 194Winch skrev om hur en forskare alltid r inbegripen i tv slags relationer: den till forskningsobjektet och den till kollegorna. I motsats till naturvetarens forskningsobjekt, s r samhllsvetarens forskningsobjekt socialt. Drfr, menade Winch, liknar samhllsvetarens frstelse av de sociala fenomenen inte ingenj-rens relation till maskinen, utan snarare ingenjrspraktikantens stt att lra sig ingenjrskonsten av en mstare. Garfinkel tycks mena ngot liknande nr han beskriver hur den professionelle forskaren redogr fr medlemmarnas etnometo-der. Gentemot fenomenologin gr Garfinkel ocks en pong av att den teoretiska instllningen r ett omjligt ideal. I sjlva verket befinner sig forskaren alltid i re-lationer till sina kollegor och till forskarsamfundet. Den teoretiska instllningen r ett ffngt och omjligt frsk att undfly den sociala kontext som all mnsklig verksamhet sker inom. Allt sprk mste frsts indexikalt.Habermas uppmrksammade en sjlvmotsgelse i Winchs frsk till wittgen-steiniansk sociologi: Winch uttrycker sig om samhllsvetenskapen i allmnhet, men hans egen sprkuppfattning ger inte mjlighet att spela ett sdant metasprk-spel. I sitt mastodontverk om det kommunikativa handlandet riktar Habermas ett liknande argument mot Garfinkel:[Garfinkel] has to reserve for the ethnomethodologist the privileged position of a disinterested observer who watches how those immediately involved for-mulate their utterances in such a way that others can understand them and how they interpret as intelligible the utterance of others. The ethnomethodologist who credits himself with this position, claims for his own statements standards of validity that a fortiori lie outside the dominant of those applied by the parti-cipant themselves. If he does not credit himself such extramundane position, he cannot claim a theoretical status for his statement. At his best he can apply for an additional type of criterion of validity in the language games theoreticians play among themselves []. (Habermas 1981/1984: 129f) Den etnometodologiske forskaren kan allts inte, liksom Habermas tidigare an-mrkt om Winch, gra reda fr sin egen position.17 Som oberoende observatr 17 En intressant notering r att Habermas frtrogne amerikanske versttare och introduktr Thomas McCarthy gr en betydligt mer positiv vrdering av Garfinkels etnometodologi. McCarthy menar att Habermas teori om det kommunikativa frnuftet skte std i Wittgensteins filosofi, men att Garfinkel hade varit en bttre fljeslagare: Wittgenstein focused specifically on language use, and that is simply too narrow a perspective on action and practice to serve all purposes of a program of social research. I propose, then, that we supplement the resources that Wittgenstein provides with contributions to the 195fri frn teoretiska utgngspunkter och antaganden vill forskaren inta rollen som opartisk observatr. Men det r just denna neutrala utifrnposition som etnome-todologen frvgrar samhllsforskaren. Om etnometodologen i stllet vljer att be-trakta sig sjlv som en medlem bland andra uppstr i stllet problemet med att gra reda fr den etnometodologiska studiens teoretiska status.Trots sin kritik antyder faktiskt Habermas ett alternativ fr Garfinkel nr han ppnar fr mjligheten att tnka sig det etnometodologiska teoretiserandet som ett srskilt teoretiskt sprkspel, inom vilket de etnometodologiska utsagorna kan bedmas. Men Garfinkel sjlv stnger denna utvg. Giddens som ocks kritiserar Winch fr att fretrda en sprkuppfattning som inte medger ngon sociologi med mer generella ansprk riktar en liknande kritik mot Garfinkel. Giddens menar att etnometodologin frsker avlgsna sig frn sitt fenomenologiska ursprung fr att orientera sig mot vardagsprksfilosofin och idn om en ndvndig indexikalitet fr alla utsagor, vilket ocks leder till att man verger sociologins teoretiska ansprk. Precis som Wittgenstein menade att filosofin bara kunde lmna allting som det r, s lmnar etnometodologin socio-login sdan som den r (Giddens 1976/1993: 44). Kvar blir bara de vardagliga reflex-ionerna och praktiska metoderna hos lekmannamedlemmarna (the lay members). Den spontana sociologin, fr att tala med Bourdieu, lmnas orrd. ven Zygmunt Bauman har kritiserat Garfinkels upplsning av skillnaden mel-lan forskare och medlemmar. S hr beskriver han de praktiska konsekvenserna av den etnometodologiska uppgrelsen med den traditionella sociologin:The only thing which remains to be done is to dive headlong into the deep wa-ters of the shared experience; but there, as it is always the case between swim-mers having their bathing suits as the only sign of their social membership, no-body will be able to tell the difference between a professional sociologist and an ordinary member. (Bauman 1973: 16) Bauman menar att etnometodologin faktiskt inte str i motsttning till positi-vismen, utan tvrtom delar dess modell fr hur vi vinner kunskap om samhl-let. ven om etnometodologin talar om outtalade frutsttningar fr den sociala ordningen, s innebr detta ur kunskapsteoretisk synvinkel att vi i vrt vardagsliv sociology of everyday life made by Harold Garfinkel and other ethnomethodologists. Their conceptually rich accounts of pragmatics of communicative interaction display the same sensitivity to context and purpose that one appreciates in Wittgenstein. But their sociological perspective makes it easier to connect those accounts with Habermass account of the pragmatics of communicative reason. (McCarthy 1996: 160f) 196redan knner till denna kunskap. I vetenskapliga studier r den direkt given s-som mjlig att redogra fr (account-able). Sociologen har, med hela sin arsenal av teorier och begrepp, egentligen inget mer att tillfra vr kunskap om samhllet. Han eller hon har sina badklder, precis som alla andra medlemmar. I vrigt r vi alla nakna.Samma anklagelse om att etnometodologin oavsiktligt gr gemensam sak med positivismen terkommer ocks i Bourdieus kritik mot Garfinkel. Bourdieu menar att etnometodologin visserligen stter sig i opposition mot positivism och tenden-sen att gra sociologin till en frga om statistiska belgg, men att den i stllet visar upp en lika naiv tilltro till konversationsanalysens datainsamlingar. Data erstts s med data och statistik byts ut mot videoinspelade interaktioner (Bourdieu i Bour-dieu & Wacquant 1992: 73). I avhandlingen har Bourdieu ftt representera den rationalistiska brytnings-teorin i frga om relationen mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Mot den bakgrunden r det inte mrkligt att han r skeptisk till den kontinuitetsteoretiska ansats som prglar det etnometodologiska programmet. Bourdieu menar att etno-metodologin representerar en sociologisk marginalism eftersom den frnekar be-hovet av den vetenskapliga brytningen och inte vill ge ngon redogrelse fr redo-grelserna (an accounts of accounts). Lika lite som den logiska positivismen frstod vetenskaplighet som ett moment av att konstruera det egna forskningsobjektet, ger etnometodologin utrymme fr en sdan metodologiskt motiverad abstraktion. Garfinkel som kontinuitetsteoretikerRobin Celikates (2009) menar att Garfinkel representerar ett slags metodologisk egalitarism i det att han jmstller det vetenskapliga vetandet och den vardagliga kunskapen. Etnometodologin sker ett deltagarperspektiv och det r i detta sam-manhang som Celikates talar om en symmetrimodell (i motsats till en brytningsmo-dell). P detta stt, framhller Celikates, skiljer sig ocks etnometodologin frn sina fenomenologiska frelpare (till exempel Schutz), som trots att de gjorde common sense-erfarenheten till freml fr sociologisk analys, samtidigt ville hlla fast vid frestllningen om ett srskilt vetenskapligt vetande.I den symmetrimodell som Celikates tillskriver Garfinkel blir forskarens upp-gift att sl flje i aktrens spr (Den Akteuren auf der Spur) och stlla sig i jmnhjd med aktrernas egen spontansociologi. Hr efterstrvas hgsta mjliga receptivi-tet infr medlemmarnas egna redogrelser (accounts) och perspektivvxlingen (Die Perspektivenwechsel) mellan vardag och vetenskap uteblir (ibid.: 127). Men Celikates r samtidigt kritisk till denna etnometodologiska ansats eftersom den begrnsar sociologin till en snv och situationsbunden analys.Celikates tangerar den kritik som i denna avhandling riktats mot kontinuitets-197teorin. Baumans och Bourdieus kritik om att etnometodologin slr ver i positi-vism kan tyckas vl polemisk, men rymmer samtidigt en viktig insikt. Etnometo-dologins sjlvfrstdda likgiltighet (the etnomethodological indifference) bygger p ett antagande om att forskaren har en direkt tillgng till kunskap om den sociala verkligheten. Garfinkel skriver: [T]he activities whereby members produce and manage settings of organized everyday affairs are identical with members procedures for making those set-tings account-able. (Garfinkel 1967: 1)Det r enbart utifrn medlemmarnas egna redogrelser och frklaringar som den etnometodologiske forskaren kan uttala sig, och Garfinkel tycks nrmast aprio-riskt utesluta att det skulle kunna finnas ngot socialt bakomliggande som beh-ver frklaras. Ocks kritiken om att etnometodologin blir situationsbundet begrnsad fre-faller rimlig. Den gripande berttelsen om Agnes stndiga praktiker fr att passera som kvinna tycks vara ngot mer n bara en enskild livsbiografi. Berttelsen bjuder in till generaliserande teorier om samhlleliga knsroller och det som inom queer-teorin kallats fr krav p begripliga genus. Men Garfinkels artikel handlar inte om teorikonstruktion, genusordningar eller hegemoniska heteronormativa dis-kurser, utan om en enskild medlems etnometoder. Garfinkels studie r en mycket skarp iakttagelse av och ett effektivt stt att beskriva hur knsidentiteter r ngot som alltid mste skapas och vidmakthllas. Det r uppenbart att Garfinkel har ett vidare syfte med sin text n att enkelt terbertta en annan persons livsberttelse. Men om nu Garfinkel vill utmana sociologins stt att beskriva den sociala ord-ningen, och samtidigt menar att Agnes berttelse r viktig i detta sammanhang, s erbjuder han inga teoretiska verktyg fr att lta Agnes berttelse sga ngonting generaliserande om samhllet. Det finns inga begrepp som fogar Agnes biografi till en teori om samhllets generella frstelse av knsidentitet. Garfinkel kan inte utifrn sina etnometodologiska fresatser formulera ngon teori om vad i samhl-let som producerar och reproducerar vra frvntningar om olika genusberoende handlingsdispositioner. I nsta avsnitt ska vi se hur Dorothy E. Smith vill anvnda det etnometodologiska frhllningssttet fr att frklara just denna form av genus-ordning och maktrelationer. Den etnometodologiska vokabulren Garfinkels uttryckliga avsikt att inte formulera ngra teoretiska begrepp som kan anvndas i en teori om samhlleliga maktstrukturer aktualiserar en del frgor om hans egen vokabulr. Mot bakgrund av den metodologiska fresatsen att inte dis-198kriminera mellan medlemmarnas och forskarnas stt att gra sociologi, kan man kanske tycka att det hade det varit naturligt fr Garfinkel att ocks uttrycka sig p en vardaglig engelska. Den som ngon gng gett sig i kast med att lsa Garfinkel vet att inget antagande kunde vara mer felaktigt. Den brittiske marxistiske sociolo-gen John H. Goldthorpe skriver i sin hrda polemik mot etnometodologin att den esoteriska vokabulren ger intrycket av att etnometodologerna vill skapa ett slags kult, som undandrar sig dialog med teoretiker som inte tillhr den egna skolan (Goldthorpe 1973).18 Anne Rawls, som tillhr de invigda i sekten om Goldthorpe har rtt i sina anklagelser, ger en annan frklaring till Garfinkels stt att skriva. Rawls gr denna utlggning i en fotnot till ett resonemang om att sociologin har er-satt den sociala ordning som faktiskt utspelar sig med en teoretisk social ordning:Garfinkels problem is similar to the one faced by Marx in insisting that classical economics had reified what were in fact only parts of relationships, treating them as independent factors. [] In common talk the results of relationships are generally treated as the real foundation of things, while the relationships themselves are overlooked. In this way, ordinary language renders relationships invisible. The consequences of attempting to create a new way of speaking in order to avoid this problem of reification has similar effects on the readability of texts of both Marx and Garfinkel. (Rawls i Garfinkel & Rawls 2002: 18) Bortsett frn det faktum att Marx faktiskt r en lttare frfattare att lsa och betydligt klarare i sin begreppsanvndning n Garfinkel, r det vrt att disku-tera vad Rawls hr faktiskt sger.19 Den sociologiska teorin skulle enligt Rawls ha 18 Den svenske sociologen Johan Asplund gr fljande karaktristik av Garfinkel och hans stt att skriva: [Garfinkel] besitter en sregen humor, r hggradigt kreativ och skriver mycket svrt, ibland nstan kryptiskt. Nr man lser honom har man hela tiden en knsla av att man missfrstr honom (Asplund 1987: 129). 19 Rawls kan delvis hmta std i vad Engels skriver om Marx begrepp och termer. I ett frord till den engelska utgvan till frsta bandet av Kapitalet 1886 skriver Engels: Den politiska ekonomin har i allmnhet njt sig med att ta det kommersiella och industriella livets termer, som de r, varvid man fullstndigt har frbisett, att man drigenom begrnsade de genom dessa facktermer uttryckta iderna till en trng krets. S har aldrig ens den klassiska politiska ekonomin gtt utver de gngse begreppen profit och rnta, har aldrig underskt denna obetalda del av produkten (som Marx kallar mervrde) i dess sammanhang och helhet och har frdenskull aldrig kommit fram till en klar frstelse varken av dess ursprung och natur eller de lagar, som reglerar den senare frdelningen av dess vrde. [] Allts r det sjlvklart, att en teori, som betraktar den moderna kapitalistiska produktionen rtt och sltt som en utvecklingsfas i mnsklighetens 199reifierat den sociala ordningen genom sina teoretiska begrepp, och fr att bryta med detta frtingligande krvs att man ocks bryter med den gngse sociologiska vokabulren. Men resonemanget tycks motsgelsefullt. Det r frvisso riktigt att Marx kritiserade Adam Smith fr att ha verfrt vardagssprket till sin vrde-teori, och man kan frst att den som vill bryta med den etablerade sociologiska teorin kan knna sig tvungen att etablera sina nya begrepp. Men om det just vore de abstrakta begreppen som reifierade den sociala ordningen s frefaller det orimligt att erstta dessa med nya teoretiska begrepp, samtidigt som man hvdar att dessa nya begreppsformuleringar r bttre just i kraft av att de frigjort sig frn vardagssprket. I denna avhandling har vi diskuterat frgan om brott och kontinuitet mellan vardagskunskap och vetenskap som ekvivalent med frgan om brott och kontinui-tet mellan vardagssprk och teoretiska begrepp. Detta har oftast inte vllat fram-stllningen ngot bekymmer. S menade till exempel Durkheim att sociologins brytning med vardagserfarenheten ocks fordrade en begreppskonstruktion som frigjorde sig frn vardagssprket. Schutz menade att sociologins byte av relevans-system i sig mste medfra en begreppskonstruktion av andra ordningen. Men i fallet Garfinkel tycks vi inte kunna frutstta samma ekvivalens. Garfinkel visar inget intresse fr Schutz vidareutveckling av Webers ideal typer som begreppskonstruktioner av andra ordningen. Garfinkels etnometodologi framstr som en kontinuitetsteori eftersom den helt stter sin lit till medlemmarnas vardagliga erfarenhet och mjlighet att gra egna redogrelser. Garfinkels viktiga bidrag till den sociologiska sjlvkritiken bestr i hans kritik av uppfattningen om mnniskor som styrda och frgiftade av internaliserade kollektiva frestllningar (judgemental dopes). Fr Garfinkel praktiseras etnometoder inte enbart vid hans eget seminarium vid University of Califonia i Los Angeles, utan av alla mnniskor i ett orkneligt antal sammanhang. Ngon artskillnad mellan vardagstnkande och sociologiskt vetande existerar inte. Med hjlp av den dokumentra metoden sker vi alltid i vr vardag efter underliggande mnster och meningssammanhang, och sociologin ger oss inte ngra redskap till ngon annan form av teoretisk tolkning. Det r drfr ocks naturligt att Garfinkel r kritisk till hur den traditionella socio-logins (till exempel Parsons) vetenskapliga begrepp och termer distanserar socio-login frn vardagssprket. Men i detta fretag att bryta med den gngse teoretiska sociologin tycks Garfinkel sjlv vara tvungen att konstruera en helt ny terminologi en terminologi som ocks innebr en brytning med vardagssprket.ekonomiska historia, mste anvnda andra termer, n dessa andra skriftstllare vant sig vid, de som uppfattar detta produktionsstt som ofrgngligt och slutgiltigt. (Engels i Marx 1867/1969: 21)200Etnometodologin riktar sin uppmrksamhet mot en social ordning som stn-digt r pgende genom medlemmars utfranden (accomplishments). Det tycks drfr ocks rimligt att lsa Garfinkels texter, dr han frsker etablera ett nytt forskningsprogram, just som ett sdant utfrande. Detta innebr en brytning med den etablerade sociologin, till frmn fr en platsbunden indexikal common sense-kunskap. Men problemet uppstr nr Garfinkel ska motivera sina teoretiska ut-gngspunkter. D frutstts han resonera utifrn en teoretisk instllning som en-ligt hans egen mening gr vld p det indexikala. Lt oss drfr pminna oss om en av de formuleringar som vi tidigare sttt p, dr Garfinkel frsker definiera vad han menar med etnometodologi:Ethno seemed to refer, somehow or other, to the availability to a members common-sense knowledge of the whatever.Vad menar Garfinkel i detta sammanhang med whatever? Det r svrt att hitta en synonym till eller en exakt svensk versttning av ordet. Men samtidigt r detta ett uttryck som i talad engelska aldrig vllar oss ngra problem. Det r en fras vars mening r helt situationsbunden. Genom att vxla ver till vardagssprket infoga ett whatever demonstrerar Garfinkel hur den indexikala kunskapen r over-sttbar till ett teoretiskt generaliserande sprk. Men detta lser inte Garfinkels dilemma: han vill faktiskt uttala generella utsagor om samhllsvetenskaplig forsk-ning och om den sociala ordningen. Habermas antydde en mjlig flyktvg fr etnometodologin nr han menade att Garfinkels utsagor kunde ses som en del av ett sprkspel som spelas av samhlls-teoretiker/etnometodologer. Men Garfinkel vill inte delta i ngot sdant sprkspel. Det skulle tvinga honom att frklara hur medlemmarnas uppfrande (members conducts) ska frsts i relation till den etablerade teoretiska sociologins diskussion om handlande aktrer. Att delta i det sociologiska sprkspelet skulle tvinga Gar-finkel till preciseringar och frklaringar, men detta vill han undvika. Vill man vara elak mot Garfinkel (som till exempel Goldthorpe ville) skulle man kunna sga att han lite i smyg flyr genom Habermas ndutgng, men bara fr att etablera ett eget kotterisprkspel. I avhandlingens avslutning ska vi ytterligare prva framkomlighe-ten genom den ndutgng som Habermas erbjuder Garfinkel.2015.3 Dorothy E. Smith och den institutionella etnografin Begreppet institutionell etnografi frknippas framfr allt med den brittiskfdda kanadensiska sociologen Dorothy E. Smith. Den institutionella etnografins kritik av den etablerade sociologiska teorin mste till viss del frsts mot bakgrund av diskussionerna inom 1960- och 1970-talens spirande kvinnorrelse, som Smith sjlv var en del av. I sin vetenskapsteoretiska och metodologiska kritik av den etable-rade sociologiska teorin har den institutionella etnografin ansprk som kan sgas verskrida den knsmaktsteori som vi frknippar med den feministiska sociologin. Noterbart r till exempel frnvaron av begreppet patriarkat i Smiths texter. Den institutionella etnografin har haft ett inflytande p diskussionen om soci-ologins etnografiska och kvalitativa metoder ssom intervjumetodik, men i denna framstllning kommer frst och frmst Smiths teoretiska bidrag till sociologin att lyftas upp till diskussion.20 Presentationen av Smith utgr frmst frn de tv verk som tydligast br formen av en programfrklaring: The Evereyday World as Problematic: A Feminist Sociology (1987) och Institutional Etnography A Sociology for People (2005). Redan i en tidig text hmtad frn en antologi om etnometodologi kan vi emeller-tid se konturerna av det som skulle komma att bli Smiths teoretiska projekt (Smith 1974/1975). Trots att texten r publicerad i ett etnometodologiskt sammanhang r det till Marx och Engels tidiga ideologikritik som Smith hr vnder sig. Denna ideologikritik vill hon tillmpa p den etablerade sociologin, som i hennes text fr representeras av Zetterbergs positivistiska programfrklaring. I sin forskargrning har Smith fortsatt att frska formulera ett alternativ till den etablerade sociolo-giska teorin och i detta fretag hmtat inspiration frn svl etnometodologin som marxismen. Men vi upptcker ocks inspiration frn den symboliska interaktionis-men, Foucaults teorier om diskursens betydelse och den sene Wittgenstein. Vr diskussion om den institutionella etnografin kommer framfr allt att in-rikta sig p den omstndigheten att Smith menar sig st med det ena benet i en etnometodologisk tradition och med det andra i marxismen. Men Smiths teori och metodologi r samtidigt dedicerad till kvinnorrelsen och den feministiska teo-rin. Det r drfr naturligt att inleda presentationen med tv feministiska nyckel-begrepp som har srskild betydelse fr Smiths teoretiska ansats och syften. Det handlar om den stndpunktsteoretiska epistemologiska utgngspunkten fr och det medvetandehjande syftet med teoriformuleringen. 20 Fr en versikt ver den institutionella etnografins bidrag till den kvalitativa intervjuforskningen, se DeVault & McCoy (2001). Ett tidigt exempel p en svensk metoddiskussion som tagit intryck frn Smiths arbeten r Davies & Esseveld (1989).202Kvinnostndpunkt och medvetandehjande forskningI Everyday World as Problematic plderar Smith fr en sociologi som tar sin utgngs-punkt i kvinnors stndpunkt. Hon sllar sig drmed till den epistemologiska gren inom feminismen som vi kallar fr feministisk stndpunktsteori.21 Sandra Harding som ocks hon fretrder stndpunktsteorin beskriver teorins idhistoriska rt-ter och utmrkande drag:The feminist standpoint originates from Hegels thinking about the relationship between the master and the slave and in the elaboration of this analysis in the writings of Marx, Engels, and the Hungarian Marxist theorist G. Lukacs. Briefly, this proposal argues that mens dominating position in social life results in par-tial and perverse understandings, whereas womens subjugated position provides the possibility of more complete and less perverse understandings. Feminism and the womens movement provide the theory and motivation for inquiry and political struggle that can transform the perspective of women into a stand-point a morally and scientifically preferable grounding for our interpretations and explanations of nature and social life. The feminist critiques of social and natural science, whether expressed by women or by men, are grounded in the universal features of womens experience as understood from the perspective of feminism. (Harding 1986: 26, Hardings emfas) Harding leder tillbaka stndpunktsteorin till Hegels vittomtalade distinktion mel-lan herrens och trlens medvetanden.22 Hegels framstllning utgr frn sjlvmed-vetandets sjlvstndighet; att samtidigt vara i sig sjlv och fr sig sjlv. Denna sjlvstndighet kan sjlvmedvetandet uppn endast genom ett erknnande (Hegel 1807/2008: 166). Sjlvmedvetandets sjlvstndighet r drfr alltid avhngigt av ett annat medvetandes erknnande. Anledningen till att denna teori om herrens och trlens medvetanden blivit s omtalad beror alldeles skert p det kontraintuitiva i Hegels resonemang. Det tycks ju rimligt att tnka sig herren som den sjlvstndige, i det att han erknns av trlen just s som herre, samtidigt som hans herravlde upprtthlls just genom frnekandet av trlens myndighet. Trlen sin sida lever i stndig fruktan fr herren och det arbete som han utfr har herren ptvingat 21 Fr en versikt ver den feministiska debatten om stndpunktsteorin, se Longino (1993). En kritisk granskning av stndpunktsteorin grs i Hallberg (1991/1992).22 I den svenska versttningen av Andens fenomenologi verstts tyskans Knecht till slav. Carl-Gran Heidegren har menat att denna versttning r ngot olycklig och i stllet argumenterat fr att motsatsparet herre/trl vore en bttre versttning. Drigenom mjliggrs ocks sammansttningen herravlde/trldom (Heidegren 1995: 435). 203honom. Men Hegel vnder effektfullt p hela resonemanget. Herren uppnr sitt erknnande genom ngot ofullkomligt ett medvetande som egentligen inte r i stnd att erknna och drmed har han ocks erhllit ngot helt annat n ett sjlv-stndigt medvetande (ibid.: 172). Sjlvmedvetandets sanning str drfr att finna i trlens medvetande:[Trlens medvetande] har nmligen inte haft ngest fr det ena eller det andra, inte heller fr det ena eller andra gonblicket, utan fr hela sitt vsen; ty det har knt fruktan infr dden, infr den absolute herren. Drmed har det upplsts i sitt inre, har skakats om p ett genomgripande stt, och allt fast i det har rkat i gungning. [] Vidare r det inte bara denna allmnna upplsning verhuvudta-get, utan i tjnandet fullbordar det verkligen upplsningen; dri upphver det i alla enskilda moment sin avhngighet av den naturliga tillvaron och arbetar bort denna tillvaro. (Ibid.: 172f, Hegels emfas) I sin ddsfruktan, sin fruktan fr sin absolute herre, har trlens enskilda medve-tande upplsts. Trlens tjnande innebr en total underkastelse. Men denna totala negering innebr p samma gng en utveckling mot ngot hgre. Det frefaller naturligtvis orimligt att det tjnande medvetande, som i stycket om herrens sjlvmedvetande inte dg till att erknna herrens medvetande, bara ngra meningar senare upphjs till det sanna sjlvmedvetandet. Men Hegels logik beskriver negationer som produktiva. Negationens negation (det hgsta stadiet) krver ett fregende moment av negering. Trlens medvetande utgr denna nega-tion. Men Hegel skriver samtidigt att sjlvstndigheten i trlens sjlvmedvetande endast upptrder utanfr sig och inte som sjlvmedvetandets sanning (ibid. 172, Hegels emfas). Trlen har drmed inte realiserat sanningen. Historien r nnu inte slut. Hegel lmnar oss mitt i en berttelse. Sociologen och idhistoriken Carl-G-ran Heidegren skriver i sin kommentar till detta Hegelavsnitt:Det tjnande medvetandet [...] frblir vid sin lst och gr inte ansprk p sjlvstn-dighet; trlen br nr vi lmnar honom fortfarande bojan kring sin fot. Men kan-ske kommer han en dag att bringa samman de bda momenten: sitt form givande arbete och det vara fr sig som han skdar i herren. (Heidegren 1995: 128)Nr Marx senare ville stlla Hegel p ftter var inte lngre herren och trlen ab-strakta kategorier i ett metafysiskt eller socialfilosofiskt resonemang, utan i stllet sociala klasser som stod mot varandra i en fientlig klasskamp. Det egalitra erkn-nande som enligt Hegel var sjlvmedvetandets frutsttning, omsatte Marx i revo-lutionra paroller. De bojor som trlen lmnades med i Hegels framstllning, fr-204skrade Marx sig om att proletariatet var i stnd att bryta sig ur. Men i Marx texter genljuder samtidigt Hegels resonemang om att ett medvetande som befinner sig i ett socialt underlge har nrmare till sanningen n det medvetande som det r satt att tjna. Proletariatets medvetande r sledes fr Marx en sfr som ger en uni-versell karaktr genom sitt universella lidande och som inte tar ngon bestmd rtt i ansprk, eftersom mot den inte vas ngon srskild ortt, utan ortten i allmnhet (Marx 1843/1978: 143, Marx emfas). Proletariatets sjlvstndighet gick frn ett vara i sig till att konstituera sig som klass fr sig sjlv (Marx 1847/1978: 354). Detta sjlvstndiga medvetande kun-de enligt Marx bara uppns genom att klassen blev klassmedveten, vilket den bara kunde bli genom att hvda det egna klassintresset och realisera det i den politiska kampen. Genom den revolutionra klasskampen kunde arbetarklassen upptrda sjlvstndigt. Med sin egen befrielse skulle proletariatet gra det egna klassmedve-tandet universellt, genom avskaffandet av alla klasser.Det r denna uppfattning om klassmedvetandet som inspirerade den ungerske marxisten Georg Lukcs i dennes kritik av den borgerliga sociologin. Denna bor-gerliga sociologi kunde inte verskrida den hrskande klassens medvetande, och var drmed ett uttryck fr ngot ideologiskt och reifierat. Med ett hegelianskt sprk-bruk sger sig Lukcs stta sin frhoppning till en vetenskaplig metod och en social klass som frmr att uppfatta samhllet i dess totalitet. Det r Marx hegelianism som ligger till grund fr Lukcs prognos om vilken klass som det finns skl att gra sig politiska frhoppningar om. Lika lite som Hegels herre kunde vinna erkn-nande av ett underordnat medvetande kan bourgeoisien gra sitt klassmedvetande universellt, eftersom klassens makt borgarklassens stllning i produktionen fr-utstter att den r i minoritet. Trots att proletariatet r underlgset bourgeoisien i alla andra avseenden (till exempel intellektuellt och organisatoriskt), s r det endast denna klass som r i stnd att utifrn sin centrala stllning betrakta sam-hllet som en sammanhngande helhet och fljaktligen handla p ett stt, som fr konsekvenser fr helheten och frndrar verkligheten (Lukcs 1923/1971: 122). Samtidigt framhller Lukcs att det proletra klassmedvetandet inte handlar om vad den enskilde arbetaren, eller ens summan eller genomsnittet av samtliga arbe-tare, i ett visst historiskt gonblick tycker eller tnker, utan i stllet om det medve-tande som svarar mot klassens historiska uppgift. Med detta uppenbaras allts ett avstnd mellan den empiriskt givna klassen och det verkliga klassmedvetandet. Fr att verbrygga denna klyfta talar Lukcs om att klassmedvetandet kan tillskrivas utifrn (ibid.: 99). Mandatet att tillskriva proletariatet dess historiska klassmedve-tande tillkommer s det kommunistiska partiet. Det r allts till denna epistemologiska tradition som Harding sprar den fe-ministiska stndpunktsteorins rtter. Fr Lukcs har det objektiva (den konkreta 205historien) sin grund i det subjektiva (proletariatets klassmedvetande). I den marx-istiska tillgnelsen av Hegels teori om herren och trlen blir det mjligt att peka ut ett subjekt som intar en epistemologiskt privilegierad position, en utkorelse som r given med hnvisning till samma subjekts socialt underordnade stllning. Att n sanning handlar i denna hegelianska marxism om att inta en klasstndpunkt, vil-ket i den feministiska versionen av berttelsen om herren och trlen blir en kvin-nostndpunkt. Fr Hegel, Marx och Lukcs var frgan om sanning en frga om sjlvstndighet och drfr ocks en process. Med Marx bermda formulering som ocks blivit hans gravinskription frklaras att filosoferna bara tolkat vrlden, men att den verkliga uppgiften r att frndra den (Marx 1845/1978: 253). Ocks Lukcs menade att proletariatets medvetandegrande betingades av politisk organisering och kamp. Det sanna klassmedvetandet fanns allts inte frdigutvecklat, utan var en utvecklingsmjlighet genom politisk organisering. ven kvinnorrelsen och fe-minismen talar om medvetandegrande eller medvetandehjande (consciousness-raising), vilket ocks blivit ett viktigt begrepp fr den feministiska sociologin. Med denna utgngspunkt blir syftet att f forskningens kunskapsobjekt (de kvinnor som studeras) att ocks utvecklas till ett kunskapssubjekt, som hjer sitt medve-tande om den egna sociala situationen och p s stt frms att handla politiskt. Om Harding vill utveckla den feministiska stndpunktsteorin som en allmn vetenskapskritisk ansats, vill Smith mer specifikt utveckla en feministisk stnd-punktsteori fr sociologin. Smith beropar hr Hegels teori om herrens och trlens sjlvmedvetande och Marx tillmpning av denna som en teori om klassmedvetande, fr att sedan hvda att den kan verfras till en teori om kvinnostndpunkt:Our social forms of consciousness have been created by men occupying posi-tions in the extralocal organization of ruling. Discourses, methods of thinking, theories, sociologies take for granted the conditions of ruling. The actual practi-ces that make that ruling possible are not visible. (Smith 1987: 79) Den feministiska stndpunkten ser allts ngot som de etablerade teorierna om samhllet inte ser. Och den gr det just i kraft av kvinnans sociala underordning. Men Smith r samtidigt noga med att framhlla att det inte finns ngot enhetligt kvinnomedvetande och att hennes stndpunktsteori inte ska ses som en specifik vrldsskdning:[The standpoint of women] does not universalize a particular experience. It is rather a method that, at the outset of inquiry, creates the space for an absent experience of actual women speaking of and in the actualities of their everyday worlds. (Ibid.: 107)206Stndpunktsteorin r allts fr Smith en metodologisk utgngspunkt enligt vil-ken underskningen mste ta sin brjan i den levda erfarenhet som utgr kvinnors vardag. Smiths och Lukcs teorier har det gemensamt att de inte gr ansprk p att varje kvinna/proletr r en del av ett gemensamt medvetande. Lukcs stt att tta glappet mellan de empiriskt givna arbetarnas medvetanden och det historiska klassmedvetandet var en dubis teori om tillskrivet klassmedvetande. Smith d-remot har inget (hegelianskt) ansprk p ett sdant enhetligt kvinnomedvetande. Hennes stndpunktsteori blir i stllet till en metod som (fenomenologiskt) grundas i kvinnors vardagsverklighet och den naturliga instllningen. Men p samma gng vidarefr hon den marxistiska tanken om en forskningspraktik som syftar till ett medvetandehjande. Nr Smith, redan i sin bok frn 1987, talar om syftet med sin institutionella etnografi terknyter hon till kvinnorrelsens tal om medvetande-hjning. Den institutionella etnografins resultat ska inte vara ngot privat, utan en gemensam angelgenhet dr kvinnor ska se det vergripande mnstret i ett fr-tryck och det ntverk av relationer som makten r sprungen ur (ibid.: 154).I sin bok frn 2005 tervnder Smith till frgan om kvinnostndpunkten. Hon bemter den inomfeministiska kritiken mot stndpunktsteorin och modifierar ocks sin egen teori med hnsyn till dessa invndningar. Hennes teori har beskyllts fr att vara essensialiserande i det att den utgr frn en enhetlig kvinnlig erfaren-het. P s stt dljs ocks de sociala skillnader, utifrn klass, ras, etnicitet och sex-uell lggning, som ocks stratifierar kvinnokollektivet.23 Smith bemter nu dessa invndningar genom att gra ett viktigt frtydligande: [M]y notation of womens (rather than feminist) standpoint is integral to the design of what I originally called a sociology for women, which has necessarily been transformed into a sociology for people. It does not identify a position or category of position, gender, class or race within the society, but it does establish as a subject position for institutional ethnography as a method of inquiry, a site for the knower that is open to anyone. (Smith 2005: 10) Det som tidigare var en sociologi specifikt fr kvinnor presenteras nu allts som en sociologi fr folket. Smith menar att denna korrigering r ndvndig, men hon tycks samtidigt inte se denna betydelsefrskjutning som srskilt dramatisk. Det handlar om ett klarlggande snarare n en positionsfrndring. Hennes utgngs-punkt har alltid varit fenomenologisk p s stt att metoden tar sin brjan i den vardagliga erfarenheten snarare n i en abstrakt kategori om ett kvinnomedve-23 Fr en sdan invndning, se Patricia Hill Collins annars uppskattande kommentar till Smiths betydelse fr sociologin (Hill Collins 1992). 207tande (liknande Lukcs klassmedvetande). Och hon frblir trogen sin kunskaps-teoretiska utgngspunkt i det att hon framhller den sociala positionens betydelse fr erfarenhet och medvetande, vilket ocks innebr att det hon kallar hrskande relationer (ruling relations) mste studeras med utgngspunkt i dessa erfarenheter. Likas hller hon fast vid sin uppfattning om en sociologisk metod och forsknings-process som samtidigt innebr ett socialt och politiskt stllningstagande: The aim of the sociology we call institutional ethnography is to reorganize the social to that people can take that knowledge up as an extension of our ordinary knowledge of the local actualities of our lives. It is a method of inquiry into the social that proposes to enlarge the scope of what becomes visible from that site, mapping the relations that connect one local site to others. (Ibid.: 29, Smiths emfas)Den institutionella etnografin leder fram till ett moment av kartlggning (map-ping), som tycks innebra bde ett kartritande och ett kartlsande. Att lsa en karta r att behrska en teknik. Den institutionella etnografin syftar till att visa p en s-dan teknik som gr det mjligt fr mnniskor att orientera sig bland de hrskande relationer som griper in i vardagen. Marxism och etnometodologiVi har nu sett att Smiths stndpunktsteori delvis knyter an till ett marxistiskt tan-kegods som hon vill verfra till den feministiska sociologin. I detta fretag tar hon ocks hjlp av den fenomenologiska traditionens uppmrksammande av var-dagserfarenheten som en klla till kunskap. Smith vill stlla den institutionella etnografin mot det hon kallar huvudstrmningssociologin (mainstream sociology), det vill sga den dominerande konventionella sociologin. Men samtidigt framhller hon den institutionella etnografin som en teoretisk, snarare n en metodologisk strmning, som srskilt inspirerats av marxismen och etnometodologin. Den insti-tutionella etnografins frankring i svl marxism som etnometodologi kan spras redan i boktiteln The Everyday World as Problematic, dr det talas om att vardagsli-vet ska behandlas som en problematik. I sitt projekt att rikta intresset mot vardagsli-vet bygger Smith vidare p en fenomenologisk tradition som ocks Garfinkel r en del av. Men att metodologiskt betrakta denna vardag som en problematik vittnar om influenser frn Althussers Marxtolkning (ibid.: 38). Det kan tyckas som ett mrkligt fretag att frska frena just dessa hgst olik-artade teoritraditioner, men Smith finner att svl etnometodologin som marxis-men vill ta sin utgngspunkt i den verklighet som vi lever i (ibid.: 2). Och det r just denna levda erfarenhet som r det centrala i den institutionella etnografin. Drfr 208r det heller inte gnat att frvna att Smith s ofta delger sina lsare skildringar frn sitt eget liv. Hon beskriver sina egna erfarenheter av att som forskare vid uni-versitetet samtidigt ocks ha ett liv som frnskild ensamstende tvbarnsmamma. Smith skriver om hur hon som forskare snart blev varse att denna erfarenhet av att uppfostra barn inte tycktes ha ngon plats i universitetssociologin. Det var erfaren-heter som inte fick plats i de teorier som hon arbetade med som sociolog:I could not see my work at home in relation to the sociology I thought, in part of course, because that sociology had almost nothing to say about it. I learned from the womens movement to begin in my own experience and to start there in finding the voice that asserted the buried woman. I started to explore what it might mean to think sociologically from the place where I was in-body, living with children in my home with cares and consciousness that are integral to that work. (Ibid.: 11) Livet vid universitetet och livet i hemmet hlls tskilda. Det var tv olika insti-tutioner och tv olika vrldar. Men Smith ppekar det till synes sjlvklara att det r samma kropp (Smiths egen) som frdas mellan hemmet och universitet. Hon skriver om hur hennes exemplar av Meads Medvetandet, jaget och samhllet blivit snderbitet av familjens kanin och hur allts familjelivet gjorde sig pmint vid en tillgnelse av Meads socialpsykologi. Man kanske skulle kunna sga att Smith vill ta sin utgngspunkt inte i Mead eller ngon annan av sociologins klassiska teoribygga-re, utan i de kaninbitmrken som utgr spr av hennes egen levda erfarenhet. Hon fullfljer p s stt sin stndpunktsteori, dr den etablerade sociologin kritiseras fr att vara formulerad av mn och drmed representera en manlig vrldsbild. Men den institutionella etnografin arbetar p samma gng vidare med den etnometo-dologiska kritiken av den etablerade sociologins utgngspunkt i redan etablerade begrepp, snarare n i medlemmarnas egna metoder. Smith menar att den insti-tutionella etnografin utgr frn medlemmarnas praxiskunskap (work knowledge), vilket innebr deras egen uppfattning av sin verksamhet (Smith 2005: 153).24 Vi har sett att Garfinkels etnometodologi innebar en radikalisering av Schutz fenomenologi p s stt att den undergrvde frestllningen om en teoretisk in-stllning. Allt sprk r indexikalt och allt tnkande sker inom en social kontext. Smith vertar denna etnometodologiska kritik av sociologins sjlvfrstelse. Hon skriver att sociologins heliga gral alltid har varit den objektiva kunskapen. Denna 24 Denna versttning av work knowledge till praxiskunskap fljer ett frslag frn sociologen Karin Widerberg, som sjlv bedrivit forskning inom den institutionella etnografin (Widerberg 2008).209objektivitet har enligt den gngse sociologiska sjlvfrstelsen inneburit att man frskt att inta en position utanfr vrlden. Man har skt en arkimedisk punkt dr vrlden r mjlig att idealisera och begreppsliggra p ett objektivt stt. Men frn denna arkimediska utsiktsplats r inte Dorothy Smiths och andra kvinnors vardag synlig. Vetenskaplighet blir i stllet synonymt med att bortse frn denna verklighet.Men Smith har helt andra ansprk med sin institutionella etnografi n Garfinkel hade med sin etnometodologi. Smith vill kritisera de hrskande relationer (ruling relations) som griper in i den vardagliga erfarenheten. Hri har hon en maktkritisk ambition som saknas hos Garfinkel. Smith vill inte stanna vid att redogra fr med-lemmarnas utfranden, utan vill visa p en ny karta som kan beskriva samhllets hrskande relationer. I denna ambition sker hon sig till Marx metod.Redan i en artikel frn 1980-talets brjan skrev Smith en uppsats om hur Marx metod kunde tjna som inspiration fr en sociologi med utgngspunkt i kvinnors vardag (Smith 1981/1990). Srskilt framhller hon hr Marx och Engels bok Den tys-ka ideologin, dr frfattarna gr till rasande angrepp mot vnsterflygeln av Hegels epigoner. Fr frsta gngen framstller de hr det som vi knner som den materia-listiska historieteorin:Produktionen av ider och frestllningar, kort sagt av medvetande r frn frsta brjan omedelbart sammanfltad med den materiella verksamheten och med den materiella kommunikationen mellan mnniskorna med det verkliga li-vets sprk. Frestllningarna, tnkandet, den andliga kommunikationen mellan mnniskor framstr hr nnu som direkta resultat av deras materiella frhl-landen. Detsamma gller om den andliga produktion, som tar sig uttryck i po-litikens, lagarnas, moralens, religionens och metafysikens sprk. Mnniskorna r producenter av sina frestllningar, ider o.s.v., men mnniskorna innebr hr de verkliga, verksamma mnniskorna som betingas av en bestmd utveck-ling av produktionskrafterna och av den drtill svarande kommunikationen i vidaste mening. Medvetandet kan aldrig vara ngot annat n det medvetna va-rat, och mnniskans vara r hennes verkliga livsprocess. Nr mnniskorna och deras villkor i all ideologi stlls p huvudet som i en camera obscura, s uppstr detta fenomen lika naturligt ur deras historiska livsprocess som fenomenet att fremlen hamnar upp och ner p nthinnan r en omedelbar fljd av gats fy-siska egenskaper. Helt i motsats till den tyska filosofin, som stiger ner frn him-melen till jorden, stiger vi hr frn jorden upp mot himmelen. (Marx & Engels 184546/1995: 145)210Hegelianerna str p huvudet nr de tror sig stiga frn himlen ner till jorden. Smith riktar samma anklagelse mot sociologin, som sker en utsiktspunkt utanfr vrl-den. Smith och de bda marxistiska patriarkerna framfr samma kritik mot ett tnkande som startar i frvrngda abstraktioner och drigenom fjrmar sig frn det verkliga livets sprk. Att som Smith ta sin utgngspunkt i vardagserfarenheten r att brja med ft-terna stadigt i jorden. Marx och Engels skrev om hur det ideologiska medvetandet har sitt upphov i produktionens organisering (privategendomen/arbetsdelningen).25 Smith vill ta sin utgngspunkt i mnniskornas egen praxiskunskap. Den etnometo-dologiska aspekten av begreppet praxiskunskap handlar om att brja med medlem-marnas egen uppfattning av sin verksamhet. Men Smith skriver ocks att denna praxiskunskap ger oss kunskap om samhllets hrskande relationer. Makten r allts nrvarande i vardagserfarenheten. S lngt kan vi frst det stt p vilket Smith vill utveckla ett slags marxistisk etnometodologi. Men i den marxistiska ideologikritiken innebr maktens nrvaro i medvetandet alltid en frvrngning av detsamma. Som vi sg i det ovan anfrda citatet menar Marx och Engels att ocks mnniskornas egna erfarenheter str p huvudet och vnds upp och ner som i en camera obscura. Vi sttte p denna marx-istiska tanke i kapitel 2.2 om Althussers teori om den vetenskapliga brytningen. I Kapitalet, dr Marx kritiserade den klassiska nationalekonomin, anmrkte han att ekonomerna kritiklst lnat vardagslivets begrepp och verfrt dessa till ve-tenskapen. Ett liknande argument dyker allts upp redan i Marx uppgrelse med de tyska filosoferna. Det vardagliga tnkandet r ngot ideologiskt och frvrngt, som vetenskapen och filosofin inte kan gra sig beroende av. Det r ocks denna formulering av Marx vetenskapliga metod som Dorothy Smith sger sig inspireras av (Smith 1981/1990: 93).Men detta argument tycks stlla till det fr Dorothy Smith, eftersom hennes ut-tryckliga avsikt r att ta sin utgngspunkt i den vardagliga erfarenheten. Samtidigt vill hon allts verfra Marx kritik mot det kritiklsa accepterandet av vardagsli-vets begrepp till en fenomenologisk etnografi:Capital [] is a critique of political economy because he investigates and displays the social relations and their historical making that underlie and are reflected 25 Jag har valt att likstlla arbetsdelning och privategendom drfr att Marx och Engels i just den hr beropade skriften Den tyska ideologin gr s. De skriver: Fr vrigt r arbetsdelning och privategendom identiska uttryck det ena utsger i relation till produktionen detsamma som det andra utsger i relation till produkten (Marx och Engels 184546/1995: 151). 211in political economic concepts such as commodity, wage, labour, capital, money, and so on. Institutional ethnography working at the level of peoples everyday lives orients to the discovery of the social relations and social orga-nization that articulate the everyday to the ruling relations; the elevation of concepts to the level of theory bypasses the essential investigatory work of disco-vering social organization. (Smith 2005: 134) Den institutionella etnografin vill allts kartlgga de hrskande relationerna ssom de framgr i den vardagliga erfarenheten. Det handlar om att brja i den vardagliga erfarenheten och inte i sociologins etablerade begrepp. Men drfr gr det inte heller att sluta i informanternas vardagssprkliga tergivningar. Precis som Marx kritiserade de brittiska ekonomerna fr att vara ideologiska, kritiserar Dorothy Smith den etablerade sociologin fr att vara blind fr samhllets dolda maktrela-tioner. Drfr r det ocks omjligt fr henne att verta och utg frn sociologins etablerade generaliseringar. Den institutionella etnografins uppgift blir i stllet att upptcka generaliseringar i etnografiska data som sdana, det vill sga i var-dagssprket. P detta stt menar Smith att vardagssprket blir utgngspunkten fr forskningsprocessen. Men det gr inte att tala detta vardagssprk utan att samtidigt inkorporera de hrskande relationer, och det institutionella sammanhang, som det ingr i. Den institutionella etnografin sker sig allts till vardagssprket och var-dagserfarenheten drfr att det r dr de hrskande relationerna kan synliggras. I detta fullfljer Smith Garfinkels tanke om att den sociala ordningen inte kan fr-sts p abstraherad niv (som till exempel i Parsons sociologi), utan i stllet framgr av medlemmarnas egna utfranden. Men just som Marx i dennes kritik av de tyska filosoferna och de brittiska ekonomerna, menar Smith att vi inte kan verta de var-dagliga begreppen och generaliseringarna. Vi kan hr anknyta till den tidigare fr-da diskussionen om stndpunktsteori och medvetandehjande. Smiths version av stndpunktsteorin vilar p ett antagande om att verkligheten mste frsts utifrn en konkret levd erfarenhet, men ansprken p en medvetande hjande kunskaps-process dr de mnniskor som studeras involveras som ett aktivt kunskapssubjekt pekar samtidigt ut denna erfarenhet som otillrcklig. Den medvetandehjande ambitionen r en forskningsprocess som synliggr komplexet av hrskande relatio-ner och hela det institutionella sammanhang som inte r synligt vid forskningspro-cessens startpunkt i den vardagliga erfarenheten. Erfarenhet och text: den institutionella etnografins forskningsprocessSom vi har sett intresserar sig Smiths fr vardagen som ett kunskapssammanhang. I den etnografiska tillgnelsen av denna vardagserfarenhet framhller hon dialogens betydelse. Smith skriver till och med att erfarenheten till sitt vsen r dialogiskt 212(ibid.: 126). Med inspiration frn den ryske litteraturvetaren Michail Bachtin skil-jer hon i detta sammanhang mellan erfarenhetsbaserade och textbaserade dialoger (ibid.: 86). Denna uppdelning r viktig bde fr mjligheten att fra in det extra-lokala i den vardagliga erfarenheten och fr beskrivningen av den institutionella etnografins forskningsprocess.Smiths textbegrepp ska inte frsts som liktydigt med den strukturalistiska eller poststrukturalistiska definitionen av texten som ett spel mellan skillnader. Smith talar om texter som reproducerbart informationsmaterial, som tryckta skrif-ter, bilder, mlningar etc. Begreppet text blir viktigt fr att frklara hur samhl-leliga institutioner griper in i mnniskors vardag. Makter som inte r omedelbart synliga och rumsligt nrvarande i vardagen r nd nrvarande genom en textuell frmedling:The capacity of coordinate peoples doings translocally depends on the ability of the texts, as a material thing, to turn up in identical form wherever the reader, hearer, or watcher may be in her or his bodily being. And when we are addressing institutions, as we are for the most part in institutional ethnography, we must be particularly aware of the role of texts in the generalization of social organization that we take for granted when we use the term. (Smith 2005: 166) Texten r allts inte bunden till platsen. Smith ger ett exempel p en polisrapport frn ett ingripande p en kanadensisk bastuklubb (common bawdy house). I rap-porten beskrivs miljn och mnnen p bastuklubben, men denna beskrivning r helt strukturerad med hnsyn till ngot som inte finns p platsen: den kanaden-siska brottsbalken. Ocks i vr vardag orienterar vi oss allts efter texter. Texten har p s vis en socialitet som inte r platsbunden och som konstituerar en text-lsare-relation. Begreppet text blir drmed centralt i den etnografiska frstelsen, eftersom det r texten som kopplar den vardagliga erfarenheten till ett institutionellt sammanhang av hrskande relationer. P detta stt fogas den fenomenologiska eller etnometodo-logiska vardagen och de frtrycksstrukturer som marxismen vill studera samman med texten som frmedlande lnk.Men textbegreppet r viktigt fr Smith ocks p s stt att hennes institutio-nella etnografi tar sin utgngspunkt i vardaglig erfarenhet, men ska leda fram till en vetenskaplig text. Forskningsprocessen tar allts sin brjan i ett slags dialog (er-farenhetsbaserad dialog), men fortskrider i en annan (textbaserad dialog): [T]he primary dialogue is the conversation in which experience emerges; the secondary dialogue then emerges as the researcher engages with the material 213produced in the first dialogue, which is now with other sources, her or his data. In the secondary dialogue the social organization implicit in the language used by the informant bears traces of the institutional forms of coordination that are present in and are organizing the everyday that has become a resource for experiential talk. (Ibid.: 142)Den frsta dialogen sker mellan forskare och informant, eller mellan informanter under observation av en eller flera forskare.26 Informantens erfarenheter blir hr till data fr forskaren. I den andra dialogen str forskaren i en relation till informan-tens erfarenheter som en text. Smith talar om denna analyserande fas i termer av en kartlggning. En karta r ju ett slags dokument som ger en bild av verkligheten. Man kan peka p en karta fr att frklara var ngon befinner sig fr gonblicket. Kartan ger p s stt en ny frstelse av ett strre sammanhang, dr man kan ange positioner och skdliggra det som annars ligger utanfr synfltet. P liknande stt vill den institutionella etnografin synliggra ett strre samhlleligt samman-hang och visa hur institutioner och styrande relationer r nrvarande i vardagen. Kartan ger p s stt de inblandade en ny frstelse av den egna vardagens institu-tionella sammanhang.Vi kan allts se att det under den institutionella etnografins forskningsprocess sker ett skifte av olika dialoger. Lt oss flja utvecklingsfrloppet under denna pro-cess, som allts tar sin utgngspunkt i den vardagliga erfarenheten: The general problematic of institutional ethnography takes the everyday world as an unfinished arena of discovery in which the lines of social relations are pre-sent to be explored beyond it. Taking the everyday / everynight world as proble-matic does not, however, refer to the problems or issues that are the researchers motivation to take up her or his work. It refers rather to the translation of an actual property of the social relations or organization of our / peoples ordinary doings into a topic for ethnographic research. It locates the step that is taken from the ordinary doings and ordinary language that are the stuff of peoples lives onto the terrain of a sociological discourse, the business of which is to exa-mine how that stuff is hooked into a larger fabric not directly observable from within the everyday. (Ibid.: 39)26 I sin artikel om sociologiska beskrivningar och Marx metod talar Smith om tre slags dialoger. Hon skiljer mellan de dialoger som deltagarna r involverade i, de som forskaren observerar och de som sker mellan forskaren och informanten i intervjusituationen (Smith 1981/1990: 100f). 214Den institutionella etnografin tar allts sin brjan i den vardagliga erfarenheten sdan denna kommer till uttryck i vardagssprket. Men forskaren mste sedan ta ytterligare ett steg och verstta denna frsta dialog till en sociologisk diskurs. Det frefaller allts som vi hr har att gra med ngot som liknar en brytningsteori. Den ursprungliga dialogen erstts med en ny vetenskaplig dialog. Men Smith lg-ger till ytterligare ett moment i forskningsprocessen. Den vetenskapliga texten r nmligen inte slutprodukten. Med hnvisningar till Althusser talar Smith om vardagslivet som en problematik. Den institutionella etnografin tillgnar sig denna problematik genom att p samma gng radikalt omgestalta den. Hr uppdagas de styrande relationer som inte r uppenbara i den vardagliga erfarenheten: To write a sociology from peoples standpoint as contrasted with a standpoint in a theory-governed discourse does not mean writing popular sociology. Though it starts from where we are in our everyday lives, it explores social relations and organization in which our everyday doings participate but which are not fully visible to us. The work of discovery sometimes calls for research that is technical and conceptual outside the everyday language of experience; at the same time it has been our experience that once the institutional ethnography is completed, it becomes a resource that can be translated in to peoples everyday work know-ledge. Hence it becomes a means of expanding peoples own knowledge rather than substituting the experts knowledge for our own. (Ibid.: 1)Forskningsprocessen startar allts med mnniskors vardagskunskap, men under loppet av processen, d forskaren ofta behver anvnda sig av begrepp som ligger utanfr vardagssprket, omvandlas vardagskunskapen till etnografisk eller socio-logisk kunskap. Det handlar om ett skifte frn vardagskunskap (praxiskunskap) till sociologi. P detta stt blir de hrskande relationerna, som var dolda men nd nrvarande i vardagserfarenheten, nu synliga. Det handlar om en kartlggning som gr att informanterna kan etablera en ny frstelse av sin vardag. Om den fr-sta dialogen handlade om vardagserfarenheten (som ocks r inbegripen i texter), och om den andra dialogen berrde forskarens dialog med sitt forskningsmaterial (en text-lsar-relation), s kunde vi sga att forskningsprocessen utmynnar i en tredje dialog. Fr Smith skriver om hur den nyvunna kunskapen om de hrskande relationerna kan terverka p vardagskunskapen p s stt att informanterna fr ett utvidgat vetande om vardagens institutionella sammanhang. Smiths institutio-nella etnografi har allts en ambition utver den rent vetenskapliga (att klargra sociala sammanhang). Denna tredje dialog, som vi kan kalla den, visar att Smith frblir trogen den feministiska traditionens ambition om en medvetandehjande forskning.215Brott, kontinuitet och kritiken av huvudstrmssociologinI denna avhandling har vi gjort en central distinktion mellan ena sidan teorier som talar om att sociologin fordrar en brytning med vardagskunskapen och var-dagssprket och andra sidan teorier som i stllet framhller en kontinuitet. Nr Dorothy Smith skriver att hon hmtar inspiration frn svl marxismen som et-nometodologin innebr detta att den institutionella etnografin lutar sig mot svl en rationalistisk brottsteori som ett slags kontinuitetsteori. Detta ppnar ocks fr olika tolkningsmjligheter. Avslutningsvis ska vi drfr prva att tolka Smith som en brytningsteoretiker, men ocks se hur hennes antiteoretiska frhllnings-stt (i frhllande till det hon kallar huvudstrmningssociologin) ppnar fr en tolkning som ligger nra kontinuitetsteorin. Allra sist ska vi prva mjligheten att rekonstruera den institutionella etnografin som en pragmatisk brytningsteori. I figuren nedan skdliggrs Smiths uppfattning av forskningsprocessen:Problematik 1Problematik 2Dialog 1Dialog 2Vardagen(erfarenhet, praxiskunskap)Erfarenhetsbaserad dialogTextuell dialog, kartlggning(forskare/text)Etnografisk kartaDialog 3DataVardagen utgr den ursprungliga problematiken (Problematik 1). Vardagskunska-pen (praxiskunskapen) r sprungen ur den egna erfarenheten. Denna erfarenhet blir tillgnglig fr forskaren genom en dialog mellan informanterna sjlva och ge-nom dialog mellan informanter och forskare. Hr transformeras ocks erfarenhe-ten till data fr forskaren, som frhller sig till dessa data ssom en text (ibid.: 143). I dialog 2 frhller sig s forskaren till texten i en tolkande process som Smith karaktriserar som kartlggning (mapping). Vi har tidigare anvnt Althussers schema fr forskningsprocessens gng frn Generalitet I till Generalitet III. Fr Althusser handlade detta om att upprtta en ve-tenskaplig problematik. D Smith faktiskt lnar Althussers problematikbegrepp finns det anledning att jmfra de bdas uppfattningar om forskningsprocessens gng.216Man skulle kunna sga att Smiths utgngspunkt i vardagen som en problema-tik motsvarar Althussers moment Generalitet I. Dialog 1 och Dialog 2 svarar mot Althussers Generalitet II, det vill sga den aktiva bearbetningen av den ursprung-liga problematiken. Forskningsprocessens slutresultat (Althussers Generalitet III) benmns i figuren ovan Problematik 2, vilken utgrs av en etnografisk karta. Det som hr kallas Problematik 2 verensstmmer med det Althusser betraktar som ve-tenskap, i detta fall en sociologisk/etnografisk vetenskap. Vardagserfarenheten har nu transformerats till ett nytt sammanhang och en ny problematik har uppsttt.S lngt ser Smiths forskningsprocess ut att flja mnstret av en typisk rationa-listisk brytningsteori. Vardagserfarenheten utgr visserligen startpunkten fr forsk-ningen, men blott som ett rmaterial. Brytningen kan hr beskrivas som ett skifte av dialoger. Vardagserfarenheten kommer till uttryck i Dialog 1, men den vetenskapliga kunskapen produceras i forskarens egen bearbetning av detta samtal (Dialog 2). Et-nografen ser drfr det som inte r synligt i vardagserfarenheten. De hrskande rela-tionerna blir synliga genom teorikonstruktionen i forskarens dialog med texten.Men det finns anledning att revidera denna tolkning av den institutionella et-nografin som en entydigt rationalistisk brytningsteori. Smith ger ytterligare ett viktigt moment i forskningen som inspirerats av kvinnorrelsens medvetandeh-jande praktik. I figuren ovan beskrivs detta moment som Dialog 3. Med den et-nografiska kartan har den vardagliga verkligheten ftt en ny gestaltning, som p mnga stt ger en bttre verblick ver vardagens institutionella sammanhang. Att lsa en karta r att behrska en teknik. En karta kan beskriva det redan bekanta, men samtidigt gra oss uppmrksamma p saker som vi inte sett i en annars knd terrng. De etnografiska kartorna mste allts framstllas p ett sdant stt att de kan generera en kunskap som kan inlemmas i informanternas egen praxiskunskap. Det handlar om att synliggra de hrskande relationerna och frbindelserna mel-lan olika institutioner. Slutprodukten fr forskningen r egentligen inte en veten-skaplig kunskap, utan en frhjd medvetenhet och en frndrad vardagserfarenhet. ven om vi inte har Smiths uttryckliga medgivande att tala om detta kartlggande som en tredje dialog, s tycks denna beskrivning gra hennes avsikter rttvisa. Fr det frsta framhller hon vikten av att inte gra informanterna till objekt, utan i stllet hela tiden betrakta dem som aktiva subjekt. Fr det andra lyfter hon fram dialogen som en relation mellan text och lsare. Denna kartlggning innebr att informanterna kan f syn p ngot utanfr det lokala. Hrskande relationer genom-trnger visserligen den egna vardagen, men ocks andra kvinnor och mn har att frhlla sig till samma maktstrukturer. Svl Smiths stndpunktsteoretiska utgngspunkter, vilka stipulerar den levda erfarenheten som den sjlvklara utgngspunkten fr forskningen, som den med-vetandehjande ambitionen, dr etnografens vetenskapliga arbete mste leda fram 217till en medvetandehjning hos informanterna sjlva, gr att vi mste tillbakavisa tolkningen av den institutionella etnografin som en rationalistisk brytningsteori. I stllet finner vi hos Smith en polemik mot den etablerade sociologin som tangerar den antiteoretiska hllning som vi knner igen frn svl Winchs som Garfinkels programfrklaringar. Smith skriver:Mainstream sociology imposes theoretical organization interpreting what people are actually doing and saying in a fashion that situates the knower outside the account and represents people as objects. When actor and action is theorized, both are abstracted from the ongoing historical process of the moment and what people are doing and bringing into being, and both are resituated in a discourse fully under sociological control. (Ibid.: 53) Hr aktualiseras konflikten mellan den rationalistiska brytningsteorins misstro och kontinuitetsteorins tilltro till mnniskors egna kunskaper och erfarenheter, och det r uppenbart att Smith str p samma sida som kontinuitetsanhngarna. Smith lter Anthony Giddens och dennes struktureringsteori utgra exempel p den teo-retiskt frfelade huvudstrmningssociologin. Hon citerar ett kort textutdrag frn Giddens dr denne sjlv driver argumentet att en sociologisk handlingsteori inte kan separera handlingen frn den kropp och det konkreta sammanhang med och inom vilka handlingen utfrs. Nr Smith sjlv lser Giddens s r det just Dorothy Smith, en ldre kvinna som har sin kropp placerad p en buss i Victoria, British Columbia i Kanada, som lser. Hon har just lagt ner boken i knt nr hon fr syn p en aktr, det vill sga en man som spatserar p trottoaren utanfr bussens fnster. Men i Giddens sofistikerade struktureringsteori har varken Smith eller mannen som hon iakttar ngon plats annat n som teoretiskt utskurna figurer:Actors are no longer actual people an old woman sitting on a bus reading socio-logical theory and looking up to see an old man on the sidewalk they become scripted personages in a theoretical drama. I becomes she no longer sitting in the bus but on an Archimedean point (hardly comfortable). She is the sociolo-gist who disappears in the very act of doing sociology the very alienation the womens movement taught me to escape. The old mans walk along the sidewalk (seeing the bus passing?), reconstructed as action, entails his monitoring what hes doing, rationalizing it, and having a motive for his walk. The conceptual transpor-tation into sociological discourse displaces the actualities of my experience and the old mans walking on the sidewalk, which we will never learn about as he ex-periences it; magically, the sociologist disappears altogether and the old man beco-mes merely an expression or instance of a theoretical category. (Smith 2005: 53f) 218Det finns en hel del att sga om denna kritik av sociologin. Det mest uppenbara r kanske att en anonym man p gatan som vi hastigt iakttar frn fnstret p en buss alltid kommer att frbli en anonym figur fr oss. Och det r faktiskt inte Anthony Giddens fel. Men Smith utvecklar ocks sin kritik mot den etablerade sociologin och knyter an till svl Marx och Engels uppgrelse med unghegelianerna som den gngse kritiken av den logiska positivismen.Fr hegelianerna var begreppen sjlvstndiga subjekt och aktrer. Smith menar att huvudstrmningssociologins begrepp om sociala system och social struktur tillagts liknande egenskaper. Hon drar sig till minnes att hon under sina doktorand-studier satt p en kafeteria vid det psykiatriska sjukhus dr hon gjorde sitt fltarbe-te och pltsligt stllde sig frgan: Var r den sociala strukturen? Hur kan jag hitta den? (ibid.: 54). Giddens presenterar ingen sdan empirisk referens till den sociala strukturen. I stllet vill han frklara strukturen med hnvisning till idn om sociala regler. En abstraktion kan allts bara versttas med hjlp av en annan abstraktion. Fr de logiska positivisterna skulle alla erfarenheter versttas till hypoteser fr vetenskaplig verifikation. Drmed underkndes alla frsk att dra lrdom av mn-niskors egna vardagliga erfarenheter och reflexioner. De vetenskapliga begreppen ledde p s stt bort frn mnniskors levda vardagserfarenhet. Smith menar att det ocks r p detta stt som huvudstrmningssociologin, hr frmst representerad av Giddens, har kommit att anvnda sina begrepp. Smiths kritik av huvudstrmssociologin innebr allts en radikal omprvning av det stt p vilket sociologin konstruerat teoretiska begrepp. Begreppen anses av-lgsna sig frn vardagserfarenheten och den gngse sociologiska teorin frmr inte att problematisera den egna begreppsformeringen. Den institutionella etnografin str i direkt opposition till detta frhllningsstt och ett sdant fjrmande frn vardagserfarenheten:Institutional ethnography stands in direct opposition to mainstream sociologi-cal discourses perpetuation of conceptual distance from the local actualities of peoples lives. (Ibid.: 55)Vi ser hr att Smiths kritik av sociologins stt att anvnda teoretiska begrepp le-der henne i riktning mot en kontinuitetsteori. Hon tycks mena att de teoretiska begreppen abstraherar bort vardagserfarenheten. Genom dessa abstraktioner dis-tanserar sig sociologen sig frn vardagsverkligheten. Sociologens vokabulr gr det drmed omjligt att sga ngot om mnniskors levda vardag. Men det finns som sagt mycket i Smiths kritik som vcker kritiska frgor.Fr det frsta r det inte rttvist att kritisera ens den tidiga sociologin fr att ha frbisett frgan om hur begrepp uppstr. I avsnitten om till exempel Durkheim och 219Weber har vi sett att just frgan om hur och nr i forskningsprocessen som begrep-pen formuleras har varit en central frga i sociologins metoddiskussion. Det faktum att denna frga ocks gett upphov till vitt skilda positioner gr det hgst betnkligt att sammanfra allt ifrn hegelianism och logisk positivism till Giddens hermeneutiskt inspirerade sociologi under det frstliga samlings-begreppet huvudstrmningssociologi. Och detta bara fr att sedan underkasta alla de olika positionerna en gemensam svepande kritik. Den enkla kategorise-ringen r faktiskt direkt missvisande. Den logiska positivismen tillmpad p so-ciologin mste till exempel frsts som en kritik av hegeliansk begreppsrealism. Och Giddens teorier om reflexivitet och dubbel hermeneutik vore naturligtvis omjliga att uttrycka p Otto Neuraths fysikaliska enhetssprk. Dessutom har Dorothy Smith faktiskt sjlv med sitt krav p att f en enkel empirisk referens, en ostensiv definition, en enkel protokollsats, som kan frklara var i rummet man kan hitta en social struktur mer gemensamt med denna logiska positivism n hon vill medge. Man kan ocks notera att Smith i sitt eget teoretiserande tar sig friheter som hon frnekar Giddens. Hon anvnder ett flertal abstrakta begrepp (institution, hrskande relationer, textmediering, kapitalism, problematik etc.) fr att konstruera en teori om den sociala verkligheten. Giddens mste d rimligen ock-s f tilltelse att p motsvarande stt tala om sociala system, social struktur, regler och maktresurser.Smith har allts ett motsgelsefullt frhllningsstt till sociologins teoretiska begrepp. Detta skulle kunna ppna fr mjligheten att rekonstruera den insti-tutionella etnografin som en pragmatisk brytningsteori. I sin tidiga artikel om Marx metod ger Smith sjlv ett uppslag till hur en sdan brytningsteori skulle kunna utvecklas. Hr talar hon om den sociologiska beskrivningen som ett srskilt sprkspel:Descriptions, we suggested, are a particular type of language game. The indeter-minacy problem arises in part as terms are transported from the original setting to the language-game of descriptions in which the governing interpretive proce-dure is no longer that of their everyday use [...] (Smith 1981/1990: 117) Nr Smith hr talar om obestmdhetsproblem anknyter hon till Quines tes om versttningars obestmbarhet. Smith refererar ocks direkt till Wittgensteins Filosofiska underskningar och idn om att ord fr sina olika betydelser beroende p det sprkspel som de ingr i. P samma stt r den sociologiska beskrivningen ett annat sprkspel n det som spelas bland de informanter som beskrivningen berr:220The method of using words in the original setting is modified in the settings of descriptions. (Ibid.)Hr tycks allts Smith se mjligheten att frst den sociologiska beskrivningen som ett srskilt sprkspel, vilket ocks ppnar fr en ny syn p de teoretiska begreppens roll i denna beskrivning. Den sociologiska beskrivningen kan innehlla termer som ocks frekommer i vardagssprket, men som i den sociologiska beskrivningen fungerar som teoretiska begrepp och drmed ocks fr en annan betydelse n den ursprungliga. Nya termer kan ocks fras in i beskrivningen och d f rollen som teoretiska begrepp. En sociologisk beskrivning r allts inte en enkel versttning av vardagssprket till en vetenskaplig vokabulr. Detta skifte av sprkspel innebr samtidigt ett skifte av verksamheter. ven i The Everyday World as Problematic an-knyter Smith till Wittgensteins sprkspel:Wittgenstein opposed the philosophical practice of lifting terms out of their ori-ginal home and their actual uses in order to explore their essence. I am taking a further step of arguing that the way terms are used in their original context, including their syntactic arrangements, is controlled or governed by its social organization [] and that the same social organization is present as an ordering procedure in how people tell others about that original setting. (Smith 1987: 188)Smiths sociologiska beskrivning har allts ven nr den hmtat inspiration frn Wittgenstein gjort detta i syfte att vidareutveckla marxismens maktkritiska an-sprk. Det handlar om att visa hur de hrskande relationerna finns nrvarande i vrt vardagliga stt att tala om och kategorisera verkligheten. Att byta sprkspel till den sociologiska beskrivningen gr det ocks mjligt att visa p hur dessa maktrelationer verkar. Vid en rekonstruktion av den institutionella etnografin skulle allts brytningen mellan Dialog 1 och Dialog 2 ses som en pragmatisk brytning. Det handlar om en vxling av sprkspel. I sociologins sprkspel konstrueras och anvnds begrepp (till exempel begreppet hrskande relationer), vilket klargr de frgivettaganden som grs i de vardagliga sprkspelen. Fr att det ska vara mjligt att genomfra denna brytning mste man acceptera att det handlar om ett slags brott. Men vad hnder d med den tredje dialog som tycks vara s betydelsefull fr Smith? Den dialog som innebr att den samhllsvetenskapliga maktkritiken kan inkorporeras i vardagserfarenheten som ngot medvetandehjande? I avhandling-ens avslutning, som summerar diskussioner som frts under framstllningens gng, finns det anledning att terkomma till denna tredje dialog. 221Avhandlingens teoretiska expos brjade i den logiska positivismens tvetydiga fr-hllningsstt till frgan om brytning eller kontinuitet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Hr fanns en storslagen ambition om att erstta vardagssprket med ett fysikaliskt enhetssprk fr att p s stt slutgiltigt gra upp med metafysiken. Men denna vision vilade samtidigt p en frestllning om en enkel versttbarhet mellan vardagssprk och vetenskapligt sprk. Kritiken av det filosofiskt spekulativa innebr som vi sett att den logiska positivismen lter sig formuleras som ett slags kontinuitetsteori.I avhandlingens andra del diskuterades sociologins orientering mot vardagsli-vet. ven inom denna brokiga strmning sg vi se hur kritiken mot det abstrakta teoretiserandet terkom i en annan gestaltning. Om den logiska positivismen upp-rtthllit en scientistisk misstro mot den vardagliga erfarenheten som otillrcklig, har man i den senare vardagsorienterade sociologin snarare i sin tillit till denna kunskapsform frskt att minimera det vetenskapliga teoretiserandets ingrepp i vardagssprket och den vardagliga frstelsen. I freliggande avhandling har vi flera gnger terkommit till frgan om sam-hllsvetenskapens frhllande till naturvetenskapens metoder. Motsttningarna i denna frga blir som tydligast om vi stller den logiska positivismens hopp om en framtida enhetsvetenskap mot de vardagslivets sociologer som gjort metodologisk separatism till ett huvudargument. Den logiska positivismen och den vardagsorien-terade sociologin skiljer sig allts fullstndigt t i sitt stt att frst det kontinuer-liga i frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Vi har ocks bekantat oss med tv sorters brytningsteorier. Anhngarna av den rationalistiska brytningsteorin misstrodde den vardagliga erfarenheten och utta-lade sig till frmn fr ett vetenskapligt metodstyrt stt att abstrahera. De fram-hll artskillnaden mellan det vardagliga och det vetenskapliga och tilltrodde drfr vetenskapens begrepp och termer frmga att beskriva verkligheten p ett sannare stt n vad vardagssprket frmr. Fretrdare fr den vardagssprkliga kontinui-tetsteorin kritiserar denna brytningsteori fr att vara scientistisk och denna kritik Avslutning222leder ofta tillbaka till diskussionen om metodologisk separatism mellan natur- och samhllsvetenskap. I framstllningen om Blumers, Webers och Schutz teoretiska bidrag till sociolo-gin diskuterades ocks mjligheten av en pragmatisk brytningsteori. Enligt en s-dan brytningsteori motiverar sociologins studieobjekt ett annat slags abstraktioner n de som naturvetaren arbetar med. Vi ska nu tervnda till denna pragmatiska brytningsteori genom att samla upp en del lsa trdar frn den tidigare framstll-ningen. I det frra kapitlet sg vi hur den institutionella etnografins schema fr den teoretiska forskningen kunde rekonstrueras som en pragmatisk brytningsteori. I denna avslutning ska vi se att sdana rekonstruktionsfrsk ocks kan anvndas fr att bemta den kritik som riktats mot den vardagsorienterade kontinuitetsteorin. Vi ska tervnda till den teoretiska spnning som fanns hos Bourdieu (som hr har ftt representera den rationalistiska brytningsteorin) och se hur en pragmatisk brytningsteori kan lsa upp vissa teoretiska motsttningar. Denna vidareutveckling av den pragmatiska brytningsteorin r srskilt inspirerad av Wittgensteins tanke om gestaltskiften. I den avslutande diskussionen ser vi ocks att den forskningsetis-ka aspekten av frgan om frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga kan utvecklas i anslutning till en diskursetik. Bourdieus motsgelsefulla positionI kapitel 2.3 lmnade vi Bourdieu nr han intog en position som frefll motsgel-sefull. ena sidan frfktade han en rationalistisk brytningsteori, enligt vilken vetenskapen genom konstruktioner av ett teoretiskt kunskapsobjekt bryter med vardagslivets common sense. Denna vetenskapsuppfattning finner garanten fr det vetenskapliga tnkandet i metodologin och ett bestmt stt att abstrahera. Sam-tidigt r det just detta stt att abstrahera bort frn vardagen och det praktiska livet som Bourdieu kritiserar i sin uppgrelse med den skolastiska instllningen. Drfr r han till exempel kritisk till Durkheims metodregler, som enligt hans mening framstller sociologen som en upphjd Gud bland okunniga, naiva och ddliga lekmn. Det tycks allts som om Bourdieu sker efter en tredje position i frgan om kontinuitet eller brott i frhllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. Bourdieu nrmar sig denna frga om kontinuitet och brott nr han skiljer mel-lan den objektivistiska och den subjektivistiska positionen inom sociologin. Ob-jektivisterna till vilka han rknar bland andra Durkheim och Marx beskriver samhllet i termer av objektiva sociala strukturer. Den subjektivistiska positionen, dit Bourdieu rknar svl de symboliska interaktionisterna som etnometodologer-na och Alfred Schutz, utgr i stllet frn mnniskors egen vardagliga frstelse av det samhlle de lever i. P detta stt tycks de bda positionerna delvis sammanfalla 223med det som vi hr har kallat fr den rationalistiska brytningsteorin respektive den vardagsorienterade kontinuitetsteorin. Bourdieu sammanfattar skillnaden mellan de olika positionerna: The opposition is total: in the first instance, scientific knowledge can be obtained only by means of a break with primary representations prenotions in Durk-heim and ideologies in Marx leading to unconscious causes. In the second in-stance, scientific knowledge is continuity with common sense knowledge, since it is nothing but constructs of constructs. (Bourdieu 1987/1989: 15) Bourdieu betraktar allts subjektivismen som en kontinuitetsteori och lter svl etnometodologin som Schutz fenomenologi st som representanter fr denna po-sition. I motsats till vr uppstllning i denna avhandling ser allts Bourdieu Schutz id om konstruktioner av andra ordningen som ett uttryck fr en kontinuitets-uppfattning. Men som vi tidigare varit inne p s kan just denna id om en andra ordningens konstruktioner i stllet fogas in i en pragmatisk brytningsteori. Schutz sjlv frknippade dessa vetenskapliga begreppskonstruktioner med ett skifte av relevanssystem. Men det r inte bara hos Schutz som vi kan finna tankar som kan hjlpa oss att bttre formulera denna pragmatiska brytningsteori. Bourdieu sjlv betonade att han i sin kritik av den skolastiska instllningen ville ta hjlp av svl pragmatismen som vardagssprksfilosofer som Austin och Wittgenstein, vilka han sg som allierade i hans uppgrelse med den filosofiska sjlvbilden: Men ett radikalt tvivel grundat p en kritik av det skolastiska frnuftet kan framfr allt visa att filosofins misstag, som vardagssprkets filosofer, dessa obarmhrtiga allierade, vill frlsa oss frn, ofta till gemensam rot har skhol och den skolastiska dispositionen. Detta tycks mig, fr att bara ta ngra av de exem-pel p felslut som omedelbart faller mig in, vara fallet nr Wittgenstein frkastar illusionen om att det att frst ett ord och att lra sig dess betydelse r en mental process som frutstter kontemplerandet av en id eller verskdandet av ett innehll, eller nr Moore pminner oss om att nr vi ser bltt undslipper med-vetenheten om det bl oss. [] Man kan med andra ord, som jag alltid har frskt gra, stdja sig p de analyser som vardagssprkets filosofer frskt att gra, men ocks den pragmatiska filosofin []. (Bourdieu 1997/2006: 50f)Lt oss allts avslutningsvis anta Bourdieus uppmaning och med inspiration frn dessa insikter frn vardagssprkets filosofer frska att utveckla den pragmatiska brytningsteorin. Men innan dess har vi ytterligare ngra lsa trdar att samla upp.224Habermas kritik av Winch och Garfinkel I kapitel 5.2 sg vi hur Habermas kritik av Garfinkel stllde etnometodologen i ett lge som liknade en schack matt. Habermas kritiserade Garfinkel fr att ena sidan inta en position som oberoende observatr och insamlare av medlemmarnas redogrelser. andra sidan var det just denna oberoende position som han frv-grade sociologen. Man skulle kunna sga att Garfinkel inte kunde redogra fr de etnometodologiska utsagornas indexalitet. Men Habermas stllde aldrig Garfinkel matt, utan visade p en mjlig flyktvg:[Garfinkel] can apply for an additional type of criterion of validity in the langu-age games theoreticans play among themselves [].I sin kritik av Winch menade Habermas att inte heller den brittiske filosofen kunde gra reda fr vilken position han talade ifrn, sedan Winch sjlv, genom idogt cite-rande av Wittgensteins senare arbeten, annullerat alla mjligheter till ett filosofiskt metasprk. Men den position som Habermas tycks erbjuda Garfinkel borde ocks rimligen ocks st ppen fr Winch: nmligen den att betrakta det egna teoretise-randet som ett srskilt slags sprkspel. Vi har sett att Wittgenstein sjlv exemplifierade sprkspelen med en upprk-ning av olika sprkliga aktiviteter: att befalla, att beskriva freml, att sjunga dans-visor, att gissa gtor etc. Wittgenstein kunde hr ha fortsatt sin upprkning med ett nrmast ondligt antal exempel p olika former av sprkanvndning. Nr han i Den bl boken gjorde en liknande upprkning av sprkliga verksamheter tillfo-gade han ocks frfarandet att stlla upp vetenskapliga hypoteser och teorier, som en sprkanvndning bland mnga andra (Wittgenstein: 1958/1999: 79). Lt oss fortstta Wittgensteins upprkning med att lgga till den sprkliga verksamheten att konstruera teoretiska begrepp. Vidare tnker vi oss att detta att konstruera be-grepp kan frsts som ett flertal olika slags praktiker. Vi skulle d betrakta be-greppskonstruktionen som en aktivitet som ocks inbegriper att man behrskar en viss teknik. Vi har ocks sett hur Winchs framstllning av Webers frstendesociologi var ofullstndig stillvida att han utelmnade frgan om idealtyper. Idealtypen r en abstraktion p forskarens egna villkor och utgr ett slags begrepp som delvis dis-tanserar sig frn den vardagliga anvndningen. P s stt r det begripligt att Winch inte visade idealtypskonstruktionerna ngot strre intresse. Men som Fenichel Pit-kin framhll r ocks den vetenskapliga framstllningen ett sprkspel som spelas. Webers metodologiska programfrklaring kan d lsas som ett frsk att visa p hur sociologen arbetar med sina begrepp. Weber demonstrerar hur begreppskonstruk-tionen renodlingen av en srskilt meningsadekvat aspekt av det fenomen som 225studeras r ett bestmt stt att anvnda sprket. Weber framhller att idealtypen har ett heuristiskt vrde ssom ett redskap fr den vetenskapliga frstelsen. Ocks Wittgenstein jmfr, som vi har sett, sprket med en uppsttning verktyg. Genom att acceptera idealtypen som ett sdant verktyg och som ett sprkspel som vi lr oss att spela, hade Winch kunnat upprtta en dialog mellan de teorier som influerats av Webers frstendesociologi och den Wittgenstein som han ville introducera i sociologin. Som vi nu ska se finns det passager i Wittgensteins filosofiska undersk-ningar som skulle kunna vara till hjlp i ett sdant fretag.Wittgensteins id om gestaltskiftenFrn gestaltpsykologin lnar Wittgenstein en bild av vad han kallar ett ha-huvud (Wittgenstein 1953/1992: 223ff). Det r en bild som bde kan ses som en anka och som en hare. Men vi kan inte samtidigt se haren och ankan, utan det fordras en vxling mellan dessa bildtolkningar.Man kan tnka sig att ngon vid frsta anblicken av ha-huvudet bara ser bilden av en anka. Att fr denna person visa att bilden ocks kan ses som en hare blir att lra ut en teknik fr aspektvxling, som mjliggr en annan tolkning av bilden. Vi kan peka p ankans nbb och frklara att den ocks kan ses som ett par harron. P s stt lr vi ut en ny tolkning av bilden. Lt oss fortstta resonemanget genom att tervnda till de introduktionsbcker i sociologi som diskuterades i avhandlingens inledning. Ett terkommande stt att beskriva den sociologiska verksamheten var hr att tala om sociologin just som ett stt att se samhllet. Nr Bauman beskriver sociologin talade han till exempel om att lra sig att se det vardagliga p ett nytt stt:Alla rn som bildar rmaterial till sociologiska slutsatser det mne som den sociologiska kunskapen r gjord av r erfarenheter som vanliga mnniskor gr i sitt vanliga, dagliga liv; erfarenheter som i princip om n inte alltid i praktiken r tillgngliga fr alla; erfarenheter som innan de kommer under sociologens 226frstoringsglas redan gjorts av ngon annan, av en icke-sociolog, en person som saknar utbildning i hur man anvnder det sociologiska sprket och hur man ser saker och ting frn en sociologisk synpunkt.Med hjlp av Wittgensteins exempel med ha-huvudet kan vi frestlla oss den person som Bauman omnmner som sociologiskt outbildad, just som en person som saknar en viss teknik. Lekmannen ser en anka, men saknar tekniken fr att se en hare.Schutz menade att det sociologiska frhllningssttet till vrlden byggde p ett slags aspektvxling ett skifte av relevanssystem. Vid konstruktionen av begrepp av andra ordningen (idealtyper) skiftade forskaren frn den naturliga instllningen till en teoretisk reflexion. Ocks i Schutz fenomenologiska beskrivning av socio-login handlade den vetenskapliga frstelsen om att lra sig ett nytt stt att se den givna vardagsverkligheten. Den rationalistiska brytningsteorin kan med Celikates formulering samman-fattas med repliken: Jag ser det som du inte ser. Att utveckla den pragmatiska brytningsteorin, med hjlp av Wittgensteins id om gestaltskiften/aspektvxlingar och Schutz begrepp om byten av relevanssystem, syftar ocks till att visa ngot som frn brjan inte r synligt. Men om den rationalistiska brytningsteorin beskriver brytningen som ett brott med ngot falskt (ideologi, spontansociologi, falskt med-vetande, etc.), s tycks Wittgensteins id om gestaltskifte innebra ngot annat. Bil-den av ankan blir ju inte falsk, bara fr att man lr sig att bilden ocks frestller en hare. Idn om gestaltskiften har ocks frts in i vetenskapsteorin frn annat hll.Exkurs: Kuhn om gestaltskiftenI De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962/1981) presenterar Thomas S. Kuhn sin bermda teori om den vetenskapliga utvecklingen som skiften mellan olika paradigm.1 Fr att frklara sitt paradigmbegrepp tar Kuhn hjlp av den senare Witt-gensteins filosofi.2 Den forskning som sker inom det etablerade paradigmet kallar Kuhn fr normalforskning. Forskningen knnetecknas hr av att alla som forskar 1 Det kan mjligen tyckas som en historiens ironi att Kuhns arbete, som kanske mer n ngot annat vetenskapsteoretiskt verk undergrvt den logiska positivismens syn p vetenskapliga framsteg, faktiskt frst utkom i den av Otto Neurath en gng initierade skriftserien Encyclopedia of Unified Science.2 Kuhn lnar till exempel Wittgensteins termer familjelikhet och liknelsen om spel. En intressant notering r att den person som Kuhn utfrligast tackar i frordet r den Wittgensteininfluerade litteraturvetaren Stanley Cavell, som Kuhn menar har kommit fram till nstan samma slutsatser som han sjlv (Kuhn 1962/1981: 13).227inom paradigmet anslutit sig till samma regler och kriterier fr forskningsverk-samheten (Kuhn 1962/1981: 22). Paradigmet har sitt vrde s lnge det r fram-gngsrikt, men det r ocks paradigmet som stller upp sina egna kriterier fr vad som rknas som en vetenskaplig framgng. Inom paradigmet rder det enighet om vilka metoder och begrepp som ska anvndas i det vetenskapliga arbetet. Perioder av normalvetenskaplig forskning liknar Kuhn vid att lgga pussel eller lsa korsord (ibid. 41). Forskarna r hr verens om mnstret och tekniken fr pusslandet. Men Kuhn ber oss nu att tnka p ett pussel dr bitarna tagits frn tv olika askar. I en sdan situation skulle vi inte kunna gna oss t vanligt pusslande. Bitar som inte gr att infoga i pusslet utgr en anomali fr paradigmet som i frlngningen leder till en kris. Denna kris kan bara lsas genom uppkomsten av ett nytt paradigm. Dessa paradigmfrndrande vetenskapliga upptckter benm-ner Kuhn revolutionr vetenskap en frndring som fr det vetenskapliga arbetet innebr ett spel med helt andra regler (ibid.: 52). Kuhn jmfr de vetenskapliga paradigmskiftena med fixeringsbilder av samma typ som Wittgensteins ha-huvud (ibid.: 71). Nr ett vetenskapligt paradigm ersatt ett annat, s kan de olika paradigmens sprk vara inkommensurabla med varandra. Termer som massa och tid i Einsteins paradigm kan inte jmfras med samma termer i det gamla newtonska paradigmet. Detta innebr att den traditionella sy-nen p vetenskaplig utveckling mste verges. Fr den logiska positivismen bestr en vetenskaplig teoris styrka i dess sanning, vilket utesluter varje annan konkurre-rande teori. Med sin teori om inkommensurabla vetenskapliga paradigm har Kuhn tolkats som en relativist som verger vetenskapens sanningsansprk. I en efter-skrift till den andra utgvan av De vetenskapliga revolutionernas struktur frfattat 1970 bemter han kritiken. Han menar nu att sanningsbegreppets vergivande inte mste innebra vergivna krav p vetenskaplighet. I stllet r det mjligt att stlla upp andra kriterier fr vetenskaplighet:Bland de mest anvndbara kriterierna skulle dessa vara: Frutsgelsens precision, framfr allt nr det gller kvantitativa frutsgelser; balansen mellan svrtill-gngliga och mer vardagliga tillmpningsomrden; och antalet olika problem som lses. Mindre anvndbart fr detta ndaml men nd viktiga inslag i det vetenskapliga livet skulle sdana vrderingar som enkelhet, tillmpningsomrde och frenlighet med andra specialiteter vara. Dessa listor r nnu inte helt vad vi behver, men jag r vertygad om att de kan kompletteras. (Ibid.: 166)Kuhn sger sig allts inte betvivla att Einsteins mekanik r bttre n Newtons (som i sin tur var bttre n Aristoteles). ven om Kuhn i sin bok uteslutande berr naturvetenskapens utveckling och 228kontroverser, och han varnar fr att utvidga paradigmteorins tillmpningsomr-den (ibid.: 168), s har hans teori kommit att inspirera till en debatt om paradigm ocks inom sociologin (Ritzer 1975/1980, Brante 1980). Kuhns teori om paradigm-skiften och hans paralleller till Wittgensteins aspektvxlingar har framfr allt legat till grund fr diskussioner om hur inkommensurabla vetenskapliga teorier trots allt ska kunna jmfras med varandra.3 I Kuhns exempel om skillnaden mel-lan Einsteins och Newtons fysik str (inkommensurabla) teoretiska pstenden mot varandra. Men vi kan ocks verfra det Kuhn sger om vetenskapliga bryt-ningar (paradigmskiften) till frgan om brytningen mellan vardaglig kunskap och vetenskaplig kunskap. Hanna Fenichel Pitkins exempel med antropologen som gentemot aktrernas egen frstelse av sin krigsdans stller den vetenskapliga teo-rin att de terintegrerar alienerade medlemmar i klanen kan vara till hjlp fr att demonstrera detta.Begreppskonstruktion som gestaltskiftenPitkins pong med sitt regndansexempel r att klanmedlemmarnas och antropolo-gens olika frklaringar inte utesluter eller str i opposition till varandra, utan att de snarare kan betraktas som olika aspekter av samma handling. Fr att antropologens tes ska kunna formuleras krvs begrepp om alienation och klansamhlle. Dessa begrepp mjliggr gestaltskiftet till den vetenskapliga frstelsen. De teoretiska be-greppen innebr en brytning med den vardagssprkligt formulerade beskrivningen av en krigsdans, vilket mjliggr en orientering mot ett annat relevanssystem. Vi kan frst konsekvenserna av detta skifte av relevanssystem genom att fortstta resonemanget och bjuda Pitkins fiktive antropolog lite teoretiskt motstnd. Alienationsbegreppet, som vi kanske frst och frmst frknippar med Marx ungdomsskrifter, tillmpades inte p klansamhllen utan p moderna industrisam-hllen (Marx 1844/1978). Det skulle nu vara relevant att frga antropologen hur denne tnker sig att det teoretiska begreppet alienation r verfrbart p klansam-hllen. Begreppet alienation r ett verktyg som vi frstr (vi knner till hur Marx anvnder det fr att beskriva de filosofiskt-antropologiska konsekvenserna av pri-vategendom och industrisamhllets arbetsdelning), men vi blir oskra p hur en regndans skulle kunna upphva alienationen. (Enligt Marx teori om alienationen 3 Inspirerad av Kuhn har filosofen Craig Dilworth (1981/2008: 62ff) hvdat att vetenskapliga teorier inom olika paradigm kan jmfras utifrn kriterier om exakthet, omfng och enkelhet. Han jmfr i detta sammanhang med Wittgensteins ha-huvud, dr hare-tolkningen av bilden mjligen r mer exakt och mer omfngsrik (eftersom den kan frklara den lilla utbuktning som utgr harens nos), medan anka-tolkningen frmodligen r enklare (det r vid frsta gonkastet lttare att se bilden som en anka n som en hare).229kan denna bara upphra genom privategendomens avskaffande och arbetsdelning-ens upphvande.) Vi befinner oss nu i ett samhllsteoretiskt relevanssystem. Vr oskerhet infr antropologens teori skulle kunna formuleras s att vi r oskra p dennes anvndning av begreppet alienation och vi skulle kunna frga: Menar du med alienation ngot annat n Marx? Det tycks som om antropologen i sitt svar mste ge sig i kast med en teoretisk redogrelse som lnkar samman Marx aliena-tionsbegrepp med den egna teorin om en socialt integrerande ritual. Nr vi frlnger resonemanget med en sdan tankelek mrker vi hur vi med ndvndighet mste fjrma oss frn den vardagliga frstelsen och i stllet inlta oss i en diskussion om begrepp. I de flesta sprkspel som vi deltar i r det fullstn-digt orimligt att stlla krav p att vra begrepp mste vara konsistenta med ett postumt publicerat manuskript av en ung Karl Marx. Men samhllsteori r en verk-samhet som inbegriper bruk av teoretiska begrepp och spelet stller krav p en be-greppsanvndning som r konsistent. Bland Schutz kriterier fr den vetenskapliga begreppsbildningen fanns ett krav p kompatibilitet. Vi skulle kanske kunna sga att vi i det hr exemplet kritiskt frgar oss om alienationsbegreppet r kompatibelt med vr vriga antropologiska frstelse av ett klansamhlle. I avhandlingens inledande genomgng av olika sociologiska lrobcker sg vi hur Collins beklagade sig ver sociologernas sprk: De dokumenterar sjlvklara fakta om vr vrld och stter nya namn p det vlbekanta. Samtidigt satte Collins sitt hopp till en sociologi som trnger bakom de ytliga uppfattningar som kn-netecknar common sense. I sin egen bok om sociala interaktionsritualer ger han en bild av hur detta kan g till:To see the common realities of everyday life sociologically requires a gestalt shift, a reversal of perspectives. Breaking such deeply ingrained conventional frames is not easy to do; but the more we can discipline ourselves to think everything through the sociology of the situation, the more we will understand why we do what we do. (Collins 2004: 5)Det sociologiska sttet att betrakta det vardagliga innebr allts ett gestaltskifte och en omkastning i perspektiv; det r s Collins vill tala om en brytning med com-mon sense. Det r mot bakgrund av ett sdant gestaltskifte som vi ocks kan frst sociologins begreppskonstruktioner.Ett annorlunda stt att seI avslutningen av kapitel 3 jmfrde vi den pragmatiska och den rationalistiska brytningsteorin i anslutning till Althussers schema fr den vetenskapliga produk-tionsprocessen. En sdan presentation kan nu vidareutvecklas.230Generalitet I utgrs av den vardagliga frstelsen av verkligheten. Detta r allts en tolkad verklighet som fngas i de vardagliga begreppen. Vardagskunskapen inbe-griper ocks en mngfald av sprkspel och livsformer som aktrerna behrskar och besitter full frstelse av. Generalitet II skulle innebra att vi anlgger ett sociologiskt perspektiv p var-dagsverkligheten. Detta perspektiv innebr ett gestaltskifte och en aspektvxling i sttet att frst den sociala verksamheten. I detta sammanhang behver sociologen de teoretiska begreppen som verktyg. Att konstruera begrepp kan handla om att gra stipulativa definitioner i ett vetenskapligt syfte, att kategorisera enligt prin-cipen om genus proximum, att faststlla operationella definitioner, att konstruera idealtyper med avseende p meningsadekvans, etc. Med hjlp av begreppen blir det mjligt att uttrycka ngot nytt. Forskaren anknyter nu till ett teoretiskt sam-manhang av redan etablerade begrepp och teorier. Generalitet III r den frdigfor-mulerade teorin. Begreppen ingr nu i ett teoretiskt relevanssystem och r drmed relaterade till andra begrepp. Precis som den rationalistiska brytningsteorin innefattar den pragmatiska bryt-ningsteorin en uppfattning om vetenskapen som ett metodstyrt stt att abstrahera. Konstruktionen av de vetenskapliga begreppen sker med hnsyn till den vetenskap-liga metoden. Drfr kan man ocks, precis som fretrdarna fr den rationalistiska brytningsteorin, tala om en artskillnad snarare n en gradskillnad mellan veten-skaplig och vardaglig kunskap. Dremot finns det en skillnad mellan den rationalis-tiska och den pragmatiska brytningsteorin i hur denna artskillnad uppfattas. Enligt den rationalistiska brytningsteorin beskriver vetenskapens begrepp och termer verkligheten p ett sannare stt n vardagssprket. Den pragmatiska brytningsteo-rin hvdar i stllet att vetenskapens begrepp och termer beskriver verkligheten p ett annorlunda stt n vardagssprket. P samma stt som Kuhn menar att Einsteins fysik ur flera aspekter kan sgas vara bttre n Newtons, kan ocks en sociologisk teori ha betydande frdelar gentemot en vardaglig frstelse utan att den drmed frklarar denna vardagliga tolkning som falsk. Precis som bilden av en hare inte falsifierar bilden av en anka i ha-bilden, behver inte en sociologiskt vetenskaplig tolkning innebra en verprvning av den vardagliga tolkningen. Lt oss tnka oss ett lkarpar som just ingtt ktenskap och bedyrat fr varan-dra och brllopsvittnena att de lskar varandra. Om vi frgade brudparet varfr de gift sig skulle vi frmodligen f ett svar som gick ut p att de bda av egen fri vilja och genuin krlek ville ing ktenskap med varandra. Men en sociolog behver inte nja sig med denna frklaring. Det gr alldeles skert att frstra en brllopsmiddag med ett hgtidstal som utifrn befintlig sociologisk teori och forskning problematiserar brudparets egen frstelse om motivet fr giftermlet. En sociolog skulle kunna tala om en social 231predeterminering som gr att mnniskor frn samma samhllsklass och med lik-artad utbildning s ofta tycks finna tycke fr varandra. Amors pilar skjuts inte i blindo, utan kan frutses utifrn socioekonomiska bakgrundsvariabler. Sociolo-gen skulle ocks kunna krydda sitt hopplsa brllopstal med en utlggning om krleks ktenskapet som en bestmd historisk figuration som hr samman med det senmoderna samhllets kade reflexivitet och frstrkta individualiseringspro-cesser. Detta vore sjlvklart ett annorlunda stt att frst ett ingnget ktenskaps-avtal, men denna utlggning ger inte en sannare frklaring n den som omhuldas av brudparet och de samlade gsterna. Fr de nyblivna makarna lskar faktiskt var-andra och det r drfr som de velat gifta sig.Detta exempel aktualiserar frgan om tilltro respektive misstro visavi den var-dagliga erfarenheten. Om den vardagsorienterade kontinuitetsteorin tilltrodde den vardagliga erfarenheten s fretrdde den rationalistiska brytningsteorin en meto-dologisk misstro. Ingen av dessa positioner ger en rttvisande bild av den pragma-tiska brytningsteorins uppfattning.I vr diskussion om Schutz sg vi att han freslog ett kriterium om adekvans fr den sociologiska teori- och begreppsformuleringen. De sociologiska frklaringarna mste vara adekvata fr aktrerna sjlva. Detta r ett argument som pminner om den vardagsorienterade kontinuitetsteorins uppfattning. I avsnittet om Smith sg vi hur hennes id om forskningsprocessen kunde rekonstrueras som en pragmatisk brytningsteori. Liksom hos Schutz fanns hr ett slags terkopplingsmoment mellan formulerade teorier och begrepp och aktrernas egen frstelse av sin vardag. Detta var Smiths tredje dialog, dr den etnografiska kartan mjliggjorde ett medve-tandehjande fr dem som var berrda av den sociologiska underskningen. Bde Schutz adekvanskriterium och Smiths tredje dialog kan hjlpa oss att frst hur en pragmatisk brytningsteori ska kunna hantera frgan om tilltro till eller misstro mot den vardagliga erfarenheten.tillit, misstro och respektSyftet med avhandlingen har varit att vetenskapsteoretiskt studera frgan om fr-hllandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga. De forskningsetiska aspek-terna av denna frga har drmed inte varit lika framtrdande i framstllningen som de vetenskapsteoretiska. Vi har sett hur Celikates gentemot brottsteorin anfrde att den r empiriskt felaktig (eftersom mnniskor i sin vardag faktiskt frhller sig kri-tiskt reflexiva till samhllet) och att uppfattningen om aktrerna som ideologiskt manipulerade subjekt ocks kunde kritiseras forskningsetiskt. Det r ocks denna kritik mot den traditionella sociologin som genljuder i Garfinkels etnometodologi. Med en pragmatisk brytningsteori blir det mjligt att inta en respektfull instll-ning till mnniskors vardagliga frstelse. Ordet respektfull kan kanske tyckas vara 232en simpel plattityd, men formuleringen kan utvecklas utifrn en etisk diskussion inom den sociologiska traditionen. Den tradition som hvdat att sociologin mste arbeta utifrn andra metoder n naturvetenskapen har motiverat detta med hnvisning till att sociologins objekt samtidigt r ett reflekterade subjekt. Med detta antagande lgger man en moralisk aspekt p forskningen. I en kantiansk tradition handlar det om att erknna subjek-tets myndighet. Det r i detta sammanhang som det blir relevant att tala om res-pekt. Inspirerad av Kants etik skriver George Herbert Mead om skillnaden mellan vetenskapliga och moraliska problem:Science cannot possibly tell what the facts are going to be, but can give a met-hod for approach: recognize all the facts that belong to the problem, so that the hypothesis will be a consistent, rational one. [] The moral act must take into account all the values involved, and it must be rational that is all that can be said. (Mead 1937/1972: 388)Det moraliska problemet krver att man tar hnsyn till och beaktar alla de vrden och intressen som r involverade i situationen. Fr Mead r ocks den sociala inte-grationen, liksom varje enskild mnniskas sjlvutveckling, en frga om att kunna ta till sig nya perspektiv och anta andras perspektiv p sig sjlv. Fr Mead r de so-ciala institutionernas framvxt mjlig endast tack vare mnniskors frmga att ta till sig andra mnniskors instllning till det egna sjlvet och gra nya rolltaganden (ibid.: 261). Det r utifrn denna syn p mnniskan som reflexiv och utrustad med den ndvndiga moraliska frmgan att ta till sig andra mnniskors perspektiv som Mead utformar sin socialpsykologi.Det r i samma tradition som Habermas vill formulera sin diskursetik. Diskurs-teorin r ett slags moral fr det rationella samtalet som innebr att deltagarna endast nskar vertyga varandra under den pragmatiska frutsttningen att de lter sitt ja eller nej bestmmas uteslutande av det bttre argumentet (Habermas 1983/2008: 98). Denna diskursetik stipulerar ett moraliskt samtal som liksom Kants moraliska impe-rativ krver av deltagarna att inta alla mjligtvis berrdas perspektiv (ibid.: 90). Habermas diskursetik frutstter en grundlggande tillit till denna mnniskas moraliska frmga att inta olika perspektiv p en bestmd frga:Liksom en individ kan reflektera ver sig sjlv och sitt liv som helhet fr att vinna klarhet om vem han eller hon r och nskar vara, kan medlemmar av ett kollektiv mta varandra i en frtroendefull offentlig deliberation fr att endast genom det bttre argumentets tvngsfria tvng n en frstelse av sin gemen-samma livsform och identitet. (Ibid.: 89)233I en sdan verlggning kan man naturligtvis tnka sig konflikter mellan vardags-kunskapen och det vetenskapliga vetandet, men Habermas menar att den veten-skapliga teorin inte mste inta en objektiverande instllning till vardagskunskapen, utan i stllet kan rekonstruera den med hjlp av deltagarnas underliggande gene-rativa vetande (ibid.: 91).Diskursetiken ger innehll t pstendet att den pragmatiska brytningsteorin intar en respektfull instllning till vardagskunskapen. En sdan respektfull hll-ning misstror inte deltagarnas frmga till reflexion, men tar just drfr ocks p sig uppgiften att redovisa och argumentera fr nya perspektiv. Sociologen mste inte nja sig med att terbertta den vardagliga frstelsen, utan kan med sina be-grepp och teorier visa p en teoretisk sociologisk frstelse av vardagliga fenomen. P detta stt kan sociologen erbjuda ett nytt perspektiv och drigenom utvidga den vardagliga frstelsen. Den pragmatiska brytningsteorin kan i punktform sam-manfattas enligt fljande: Pragmatisk brytningsteoriEn respektfull instllning till den vardagliga erfarenheten och en tillit till mnniskors kritiskt reflexiva kapacitet.Det vetenskapliga tnkandet innebr, i motsats till vardagstnkandet, ett srskilt metodstyrt stt att abstrahera.Skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskapligt vetande r en artskill-nad snarare n en gradskillnad.Vetenskapens begrepp och termer beskriver verkligheten p ett annorlun-da stt n vardagssprket.I avhandlingens inledning berrdes mycket kort Antonio Gramscis uppfattning om common sense som en frga om maktutvning. Vad som vid ett visst historiskt tillflle gller fr att vara common sense r ocks en frga om samhllets maktfrhl-landen och etablerad hegemoni. Men hos samme Gramsci finner vi ocks en ver-tygelse om att alla mnniskor har en frmga till kritisk reflexion ver samhllet. Gramsci uttrycker det s att alla mnniskor r filosofer i kraft av att alla skapar sig en uppfattning om samhllet (Gramsci 192935/1967: 27). Sociologins kritiska am-bitioner innefattar ett teoretiserande ver samhllet som r beroende av frmgan att konstruera teoretiska begrepp. Men detta teoretiserande syftar ytterst till att ge nya, vidare och djupare perspektiv p samhllet och vr vardagliga verklighet. Den rationalistiska brytningsteorin kunde sammanfattas med devisen: Jag ser det du inte ser. Den pragmatiska brytningsteorin skulle kunna uttryckas s hr: Jag ser ngot annat n du. Men det jag ser kan du ocks se. 235This dissertation concerns the relationship between sociology and everyday life. Sociology is here assumed as a scientific way of grasping social life dependent on theoretical concepts. Everyday life is defined as a matter of common sense know-ledge possible to be expressed in ordinary language. This dissertation aims primarily to critically evaluate the positions taken in the theoretical discussion on sociological concept formation and its relation to the everyday life and the social sciences. Another aim is, through an explorative theo-retical reconstruction and synthesising, to propose a pragmatic theory of the break between the everyday and science.The main theoretical positions in the debate are summarized in two ideal typo-logical models: (1) The rationalist theory of epistemological break between the everyday life and the social science and (2) The everyday-life-oriented theory of continuity between everyday life and social science. The rationalist theory of epistemological break rests on four central assumptions:A mistrust of common sense and everyday knowledge.Contrary to everyday knowledge, the social science endeavour is a metho-dologically guided way of abstraction and abstract reasoning.The difference between social scientific and everyday knowledge is a mat-ter of sort rather than degree.Scientific concepts and terms capture the essence of social reality in a more truthful way than the ordinary language. On the contrary, the everyday oriented theory of continuity between everyday common sense and the social scientific knowledge is as follows: A confident reliance upon the everyday knowledge.A presumption that the social scientific way of abstract reasoning is not different from that of everyday knowledge.SUMMARY IN ENGLISHEveryday life and Social Science236The difference between social scientific and everyday knowledge is a mat-ter of degree, not of sort.Scientific concepts and terms should stay close to the ordinary language. Chapter 1 addresses the logical positivistic vision on a unified science expressed in unified language of physicalism. Logical positivism is represented by Otto Neuraths empirical sociology and represents an ambiguous attitude to the question of break and continuity. The verifiability criterion of meaning differs between cognitively meaningful statements and senseless statements that are not scientifically verifi-able. In that manner, on the one hand, logical positivism treats the scientific pro-positions and ordinary language equally. Yet the other hand, the vision of a unified science proclaims the dissolution and replacement of ordinary language for the future Einheitsprache. The chapter also deals with the milder version of the logical positivist scientism represented by the Swedish sociologist Hans L. Zetterberg.Chapter 2 discusses the rationalistic theory of epistemological break between the everyday life and the social science. This position is represented by mile Durk-heim and his rules for sociological method, Louis Althussers reinterpretation of Karl Marx critique of the political economy and Pierre Bourdieus dismissiveness of spontaneous sociology. Each theorist argues from a rationalist point of view that there is a need for the social scientist to make a radical epistemological break with the common sense knowledge and ordinary language, in order to formulate clear scientific concepts. This rupture is a moment of constitution of a scientific object. This position could be summarized in the sentence: I see what you dont (Celikates 2009). But the chapter also addresses some theoretical tensions and con-tradictions in this school of thought. By means of example, it is apparent that in his critique of the scholastic reason, Bourdieu also objects to the scientism and the theoretical self-understanding of contemporary sociology.Chapter 3 deals with a different sort of theory of break, here named as the pragmatic theory of break between everyday life and social science. This position can be found in an undeveloped version in Herbert Blumers idea of sensitizing con-cepts, but in a more advanced elaboration in Max Webers introduction of the ideal type. The ideal type is a conceptual construct that is formed in order to capture something essential in a social phenomenon, but it is not meant to correspond to all of the characteristics of any one particular case. The empiricist and positivistic idea of a narrow correspondence or identification between the empirical and the conceptual level is thereby blurred. In opposition to the rationalist theory of break the concept is not aimed to capture the real essence of the phenomenon, but rather to be a useful tool for the social scientist to capture some essential meaning-ful aspect of it. The formation of the ideal type is rather to be a kind of break in a 237heuristic purpose. In Alfred Schutz phenomenological reformulation of Webers interpretative sociology the construction of ideal types (constructs of constructs) is described in relation to the phenomenological shift from the natural attitude to the theoretical attitude. These shifts of attitudes and conceptual levels implicate a change of systems of relevance. Chapter 4 introduces an influential philosophical debate on common sense and ordinary language and pays a special attention to the later Wittgensteins concepts of language game, form of life and family resemblance, and J. L. Austins ordinary lang-uage philosophy. These philosophical tendencies have had an important impact on the sociological orientation to everyday life. Chapter 5 deals with three examples of this sociological movement towards un-derstanding of everyday life. Drawing upon Wittgenstein, Peter Winch challenges the sociological tendency to neglect the actors own understandings and motives for their actions. Harold Garfinkels ethnomethodology is proclaimed to be an al-ternative to sociological theory, focusing on the everyday methods of lay members. Dorothy E. Smiths institutional ethnography tries to establish a new way of doing sociology, by combining influences from ethnomethodology, Marxism and feminist standpoint theory. These different approaches have the ambition to upgrade the daily life experience in sociology in common. In the concluding chapter I try to develop the pragmatic theory of break bet-ween the pragmatic theory of break between the everyday life and social science with insights from the philosophy of the later Wittgenstein. The epistemological break is seen as a gestalt shift comparable with the famous gestalt psychological duck-rabbit-picture. The pragmatic theory of break is summarized as follows:A respectful attitude towards common sense and everyday knowledge.Contrary to everyday knowledge, the social science endeavour is a metho-dologically guided way of abstraction and abstract reasoning.The difference between social scientific and everyday knowledge is a mat-ter of sort rather than degree.The scientific concepts and terms capture social reality in a different and theoretical way than that found in ordinary language.239Kllor och litteraturAgevall, Ola (1999). A Science of Unique Events. Max Webers Methodology of the Cultural Sciences. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet Ahrne, Gran (2007). Att se samhllet. Malm: LiberAlkvist, Lars-Erik (2001). Max Webers verklighetsvetenskap. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen Althusser, Louis (1965/1968). Fr Marx. Staffanstorp: CaveforsAlthusser, Louis (1969/1976). Hur skall man lsa Kapitalet i Althusser, Louis (1976). Filosofi frn proletr klasstndpunkt. Lund: CaveforsAlthusser Louis (1970/1976). Filosofin som revolutionrt vapen i Althusser, Louis (1976). Filosofi frn proletr klasstndpunkt. Lund: CaveforsAlthusser, Louis (198487/2006). Philosophy and Marxism. Interviews with Fernanda Navarro 198487 i Althusser, Louis (2006). Philosophy of the Encounter. Later Writings, 197887 (red. Matheron, Franois & Corpet, Oliver). London: VersoAlthusser, Louis (1992/1994). The Future Lasts a Long Time. And, The Facts. London: VintageAlthusser, Louis (1997). The Spectre of Hegel. Early Writings (red. Matheron, Franois). London: VersoAlthusser, Louis & Balibar, tienne (1968/1970a). Att lsa Kapitalet. 1. Staffanstorp: CaveforsAlthusser, Louis & Balibar, tienne (1968/1970b). Att lsa Kapitalet. 2. Staffanstorp: CaveforsAsplund, Johan (1970). Om undran infr samhllet. Uppsala: ArgosAsplund, Johan (1987). Det sociala livets elementra former. Gteborg: KorpenAsplund, Johan (2002). Avhandlingens sprkdrkt. Gteborg: KorpenAugustinus, Aurelius (379/1990). Beknnelser. Skellefte: ArtosAust, Stefan (1986/1990). Baader-Meinhof. Sju r som frndrade Frbundsrepubliken. Stockholm: SymposionAustin, John Langshaw (1946/1993). Andras sjlsliv i Marc-Wogau, Konrad (red.) (1993). Filosofin genom tiderna. Texter. 1900-talet. Stockholm: ThalesAustin, John Langshaw (195657/1979). A Plea for Excuses i Austin, John Langshaw, Urmson, J. O. & Warnock, Geoffrey James (1979). Philosophical Papers [Elektronisk resurs]. Oxford: Oxford University Press240Austin, John Langshaw (1962/1975). How to do Things with Words. The William James Lectures Delivered at Harvard University in 1955. Andra upplagan. Cambridge, Massachusetts: Harvard University PressAyer, A. J. (1959). Editors Introduction i Ayer, A. J. (red.) (1959). Logical Positivism. New York: Free PressBaugh, Kenneth (1990). The Methodology of Herbert Blumer. Critical Interpretation and Repair. Cambridge: Cambridge University PressBauman, Zygmunt (1973). On the Philosophical Status of Ethnomethodology i Sociological Review vol. 21, nr 1 Bauman, Zygmunt (1990/1992). Att tnka sociologiskt. Gteborg: KorpenBauman, Zygmunt (1991). Auschwitz och det moderna samhllet. Gteborg: DaidalosBerger, Peter L. (1963/2003). Invitation till sociologi. Ett humanistiskt perspektiv. Fjrde upplagan. Stockholm: PrismaBerger, Peter L. & Luckmann, Thomas (1966/1998). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Andra upplagan. Stockholm: Wahlstrm & WidstrandBibeln. (1999). rebro: LibrisBloor, David (1983). Wittgenstein. A Social Theory of Knowledge. London: MacmillanBloor, David (1997). Wittgenstein, Rules and Institutions. London: RoutledgeBlumer, Herbert (1931). Science Without Concepts i American Journal of Sociology, vol. 36, nr 4 (januari 1931)Blumer, Herber (1940). The Problem of the Concept in Social Psychology i American Journal of Sociology, vol. 45, nr 5 (mars 1940)Blumer, Herber (1954). What is Wrong with Social Theory? i American Journal of Sociology, vol. 19, nr 1 (februari 1954)Blumer, Herbert (1969/1986). The Methodological Position of Symbolic Interactionism i Blumer, Herbert (1969/1986). Symbolic Interactionism. Perspective and Method. Berkeley: University of California PressBoltanski, Luc & Chiapello, ve (1999/2005). The New Spirit of Capitalism. London: VersoBourdieu, Pierre (1986/1989). Social Space and Symbolic Power i Sociological Theory vol. 7, nr 1 (vren 1989)Bourdieu, Pierre (1987). What Makes a Social Class? On the Theoretical and Practical Existence of Groups i Berkeley Journal of Sociology, vol. 32Bourdieu, Pierre (1988/1991). Meanwhile, I Have Come to Know all the Diseases of Sociological Understanding [intervju av Beate Krais] i Bourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean-Claude & Passeron, Jean Claude (1968/1991). The Craft of Sociology. Epistemological Preliminaries. Berlin: Walter de Gruyter Bourdieu, Pierre (1989/1999). Det skolastiska synsttet i Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt frnuft. Bidrag till en handlingsteori. Gteborg: DaidalosBourdieu, Pierre (1990/1999). Bilaga 2. Tv hinder fr en vetenskap om vetenskapen i Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt frnuft. Bidrag till en handlingsteori. Gteborg: DaidalosBourdieu, Pierre (1992). Kultur och kritik. Anfranden. Gteborg: Daidalos241Bourdieu, Pierre (1997/2006). Kritik av det skolastiska frnuftet [Ur: Mditations Pascalienes] i Fronesis nr 21Bourdieu, Pierre (2001/2004). Science of Science and Reflexivity. Oxford: PolityBourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean-Claude & Passeron, Jean Claude (1968/1991). The Craft of Sociology. Epistemological Preliminaries. Berlin: Walter de GruyterBourdieu, Pierre & Wacquant, Loc J. D. (1992). An Invitation to Reflexive Sociology. Chicago: University of Chicago PressBrante, Thomas (1980). Vetenskapens struktur och frndring. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet (Stockholm: Doxa)Broady, Donald (1991). Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus frfattarskap och den historiska epistemologin. Andra korrigerade upplagan. Stockholm: hls (Hgskolan fr lrarutbildning). pfd-version (2005) hmtad frn http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-91.htm (verifierad juli 2010)Carnap, Rudolf (1934/1992). Ur: Sprkets logiska syntax i Marc-Wogau, Konrad (red.) (1993). Filosofin genom tiderna. Texter. 1900-talet. Stockholm: ThalesCelikates, Robin (2009). Kritik als soziale Praxis. Gesellschaftliche Selbstverstndigung und kritische Theorie. Frankfurt: Campus VerlagCollins, Patricia Hill (1992). Transforming the Inner Circle. Dorothy Smiths Challenge to Sociological Theory i Sociological Theory, vol. 10, nr 1 (vren 1992)Collins, Randall (1982/2008). Den sociologiska blicken. Att se bortom det uppenbara. Lund: StudentlitteraturCollins, Randall (1998/2002). The Sociology of Philosophies. A Global Theory of Intellectual Change. Cambridge, Massachusetts: Belknap Press of Harvard University PressCollins, Randall (2004). Interaction Ritual Chains. Princeton, New Jersey: Princeton University PressComte, Auguste (1844/1979). Om positivismen. Gteborg: KorpenDahl, Gran (1994). Documentary Meaning Understanding or Critique? Karl Mannheims Early Sociology of Knowledge i arena journal vol. 20, nr 12Davies, Karen & Esseveld, Johanna (1989). Kvalitativ kvinnoforskning. Stockholm: ArbetslivscentrumDeVault, Marjorie L & McCoy, Liza (2001). Institutional Ethnography. Using Interviews to Investigate Ruling Relations i Gubrium, Jaber F. & Holstein, James A. (red.) (2001). Handbook of Interview Research. Context & Method. Thousand Oaks, Kalifornien: SAGEDilworth, Craig. (1981/2008). Scientific Progress. A Study Concerning the Nature of the Relation Between Successive Scientific Theories. Reviderad doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet [elektronisk resurs] (Dordrecht: Springer)Durkheim, mile (1895/1997). The Division of Labor in Society. New York: Free pressDurkheim, mile (1895/1978). Sociologins metodregler. Gteborg: KorpenDurkheim, mile (1897/1982). Marxism and Sociology. The Materialist Conception of History i Durkheim, mile (1895/1982). The Rules of Sociological Method and Selected Texts on Sociology and Method (red. Lukes, Steven). New York: The Free Press242Durkheim, mile (1897/1983). Sjlvmordet. Lund: ArgosDurkheim, mile (1912/1995). The Elementary Forms of Religious Life. New York: Free PressDurkheim, mile (1913-14/1983). Pragmatism and Sociology. Cambridge: University PressEdmonds, David J. & Eidinow, John A. (2001). Wittgenstein och Popper. Ett eldfngt mte mellan filosofer. Stockholm: Svenska frlagetElisson, Sven (1982). Bilden av Max Weber. En studie i samhllsvetenskapens sekularisering. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet (Stockholm: Norstedts)Eriksson, Bjrn (1988). Samhllsvetenskapens uppkomst. En tolkning ur den sociologiska traditionens perspektiv. Uppsala: Hallgren & FallgrenEriksson, Stefan (1998). Ett mnster i livets vv. Tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet (Nora: Nya Doxa) Fann, K. T. (1969/1993). Ludwig Wittgenstein. En introduktion. Gteborg: DaidalosFreud, Sigmund (1904/2006). Vardagslivets psykopatologi. Andra utgvan. Stockholm: Natur och kulturGadamer, Hans-Georg (1960/1997). Sanning och metod. I urval. Gteborg: DaidalosGarfinkel, Harold (1967/1984). Studies in Ethnomethodology. Cambridge: Polity Garfinkel, Harold (1968/1975). The Origins of the Term Ethnomethodology i Turner, Roy (red.) (1974/1975). Ethnomethodology. Selected Readings. Repr. Harmondsworth: PenguinGarfinkel, Harold & Rawls, Anne (2002). Ethnomethodologys Program. Working out Durkeims Aphorism. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield PublishersGarfinkel, Harold & Sacks, Harvey (1970). On Formal Structures of Practical Actions i McKinney, John C. & Tiryakian, Edward A. (red.) (1970). Theoretical Sociology. Perspectives and Developments. New York: Appleton Century CroftGiddens, Anthony (1976/1993). New Rules of Sociological Method. A Positive Critique of Interpretative Sociologies. Andra reviderade upplagan. Stanford: Stanford University PressGiddens, Anthony (1978/2005). Positivism and its Critics i Smith, Mark J. (red.) (2005). Philosophy and Methodology of the Social Sciences. Vol. 1. Canons and Custodians. Scientific Inquiry in the 20th Century. London: SageGilje, Nils & Grimen, Harald (1992/1995). Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Andra upplagan. Gteborg: DaidalosGlaser, Barney G. & Strauss, Anselm L. (1967/2006). The Discovery of Grounded Theory. Strategies for Qualitative Research. New Brunswick, New Jersey: Aldine TransactionGoffman, Erving (1959/2009). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Femte upplagan. Stockholm: NorstedtsGoldthorpe, John H (1973). A Revolution in Sociology? i Sociology vol. 7, nr 3Gramsci, Antonio (192935/1967). En kollektiv intellektuell. Staffanstorp: CaveforsGullberg, Anders (1972). Till den svenska sociologins historia. Stockholm: Unga filosoferHabermas, Jrgen (1967/1994). Samhllsvetenskapernas logik. Gteborg: DaidalosHabermas, Jrgen (1981/1984). The Theory of Communicative Action. Volume 1, Reason and the Rationalization of Society. Boston: Beacon Press243Habermas, Jrgen (1981/1987). The Theory of Communicative Action. Volume 2, Lifeworld and System. A Critique of Functionalist Reason. Boston: Beacon PressHabermas, Jrgen (1983/2008). Diskursetik anteckningar om ett grundlggningsprogram i Den moraliska synpunkten: moralfilosofiska texter. Stockholm: DaidalosHallberg, Margareta (1991/1992). Kunskap och kn. En studie av feministisk vetenskapsteori. [Reviderad doktorsavhandling, Gteborgs universitet.] Gteborg: DaidalosHarding, Sandra G (1986). The Science Question in Feminism. Ithaca: Cornell University PressHegel, Georg Wilhelm Friedrich (1821/1973). Hegels Philosophy of Right. London: Oxford University PressHegel, Georg Wilhelm Friedrich (1830/1911). The Encyclopedia Logic. Part 1 of the Encyclopedia of Philosophical Sciences with the Zustze. Indianapolis: Hackett Publishing Company U. P.Heidegren, Carl-Gran (1995). Hegels fenomenologi. En analys och kommentar. Stockholm: Brutus stlings bokfrlag SymposionHeidegren, Carl-Gran & Wsterfors, David (2008). Den interagerande mnniskan. Malm: GleerupsHeller, Agnes (1986). The Sociology of Everyday Life i Himmelstrand, Ulf (red.) (1986). Sociology. From Crisis to Science? Volume 2, The Social Reproduction of Organization and Culture. London: SageHempel, Carl G (1942/2000). Generella lagar i historien i Marc-Wogau, Konrad, Carlshamre, Staffan & Bergstrm, Lars (red.) (2000). Filosofin genom tiderna. Texter. Efter 1950. Andra reviderade och utkade upplagan. Stockholm: ThalesHempel, Carl G (1952/2005). Typological Methods in the Social Sciences i Smith, Mark J. (red.) (2005). Philosophy and Methodology of the Social Sciences. Volume 1 .Canons and Custodians. Scientific Inquiry in the 20th Century. London: SageHempel, Carl G (1966/1969). Vetenskapsteori. Lund: StudentlitteraturHeritage, John (1984/2007). Garfinkel and Ethnomethodology. Sjunde tryckningen. Cambridge: Polity PressHilbert, Richard A. (1992). The Classical Roots of Ethnomethodology. Durkheim, Weber, and Garfinkel. Chapel Hill: University of North Carolina PressHorkheimer, Max (1931/1972). Traditional and Critical Theory i Horkheimer, Max (1972). Critical Theory. Selected Essays. New York: ContinuumHusserl, Edmund (1907/1995). Fenomenologins id. Andra upplagan. Gteborg: DaidalosHusserl, Edmund (1935/2002). Den europeiska mnsklighetens kris och filosofin i Husserl, Edmund (2002). Fenomenologin och filosofins kris. Stockholm: ThalesJames, William (190607/2003). Pragmatism. Gteborg: DaidalosKalberg, Stephen (1994). Max Webers Comparative-Historical Sociology. Oxford: PolityKant, Immanuel (1781/2004). Kritik av det rena frnuftet. Stockholm: ThalesKant, Immanuel (1788/2004). Kritik av det praktiska frnuftet. Stockholm: ThalesKitching, G. N. (1988). Karl Marx and the Philosophy of Praxis. London: RoutlegeKitching, G. N. (1994). Marxism and Science. Analysis of an Obsession. University Park: Pennsylvania State University Press244Kitching, G. N. & Pleasants, Nigel (red.) (2002). Marx and Wittgenstein. Knowledge, Morality, and Politics. Routledge, LondonKuhn, Thomas S. (1962/1981). De vetenskapliga revolutionernas struktur. Lund: DoxaLemert, Charles (red.) (2004). Social Theory. The Multicultural and Classic Readings. Tredje upplagan. Boulder, Colorado: Westview PressLenin, Vladimir Iljitj (1913/1985). Marxismens tre kllor och tre bestndsdelar i Valda verk i tio band. 5, 19131916. Moskva: ProgressLindgren, Simon (2007). Sociologi 2.0. Samhllsteori och samtidskultur. Malm: GleerupsLongino, Helen E (1993). The Feminist Standpoint Theory and the Problems of Knowledge i Signs, vol. 19, nr 1 (hsten 1993)Lukcs, Georg (1923/1971). Historia och klassmedvetande. Studier i marxistisk dialektik. Andra upplagan. Staffanstorp: Cavefors Lundberg, George A. (1939). Foundations of Sociology. New York: MacmillanLundberg, George A. (1942). Operational Definitions in the Social Sciences i American Journal of Sociology, vol. 47, nr 5 (mars 1942)Lundberg, Henrik (2007). Filosofisociologi. Ett sociologiskt perspektiv p filosofiskt tnkande. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.Lundberg, Henrik (2011). Science of Science, Knowledge, and Truth. Bourdieus Failed Case Against Cognitive Relativism. [Opublicerat manuskript] Lynch, Michael (1992). Extending Wittgenstein. The Pivotal Move from Epistemology to Sociology of Science i Pickering, Andrew (red.) (1992). Science as Practice and Culture. Chicago: University of Chicago PressMarx, Karl (1844/1978).Ekonomisk-filosofiska manuskript frn 1844 i Marx, Karl & Engels, Friedrich (1978). Filosofiska skrifter. Skrifter i urval. Lund: Cavefors/ZenitMarx, Karl (1845/1978). Teser om Feuerbach i Marx, Karl & Engels, Friedrich (1978). Filosofiska skrifter. Skrifter i urval. Lund: Cavefors/ZenitMarx, Karl (1847/1978). Filosofins elnde i Marx, Karl & Engels, Friedrich (1978). Filosofiska skrifter. Skrifter i urval. Lund: Cavefors/ ZenitMarx, Karl (185758/1971). Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin. Lund: Zenit/Rabn & SjgrenMarx, Karl (1867/1969). Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Lund: CaveforsMarx, Karl & Engels, Friedrich (184546/1995). Den tyska ideologin [urval] i Marx, Karl (1995). Mnniskans frigrelse. Ny reviderad utgva. Gteborg: DaidalosMcCarthy, Thomas (1996). Pragmatizing Communicative Reason i Toulmin, Stephen & Gustavsen, Bjrn (red.) (1996). Beyond Theory. Changing Organizations Through Participation. Philadelphia, Pennsylvania: John Benjamins Publishing CompanyMead, George Herbert (1934/1972). Mind, Self, and Society. From the Standpoint of a Social Behaviorist. Chicago: University of Chicago PressMerton, Robert K. (1949). Social Theory and Social Structure. Toward the Codification of Theory and Research. Glencoe, Illinois: Free Press Mills, C. Wright (1959/1985). Den sociologiska visionen. Ny utgva. Lund: Arkiv245Monk, Ray (1990/1994). Ludwig Wittgenstein. Geniets plikt. Gteborg: DaidalosMoore, G. E. (1925/1993). Ett frsvar fr det sunda frnuftet i Marc-Wogau, Konrad (red.) (1993). Filosofin genom tiderna. Texter. 1900-talet. Stockholm: ThalesMotturi, Aleksander (2003). Filosofi vid mrkrets hjrta. Wittgenstein, Frazer och vildarna. Doktorsavhandling. bo: bo akademi (Gteborg: Glnta produktion)Nagel, Ernest (1952/2005). Problems of Concepts and Theory Formation in the Social Sciences i Smith, Mark J. (red.) (2005). Philosophy and Methodology of the Social Sciences. Volume 1 Canons and Custodians. Scientific Inquiry in the 20th Century. London: SageNeurath, Otto (1931/1959). Sociology and Physicalism i Ayer, A. J. (red.) (1959). Logical Positivism. New York: Free PressNeurath, Otto (193233/1959). Protocol Senteces i Ayer, A. J. (red.) (1959). Logical Positivism. New York: Free Press Nilsn, ke (2000). En empirisk vetenskap om duet. Om Alfred Schutz bidrag till sociologin. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitetOlausson, Lennart (1982). Marxism och nykantianism. D. 1, Staudinger, Vorlnder och Woltmann. Doktorsavhandling. Gteborg: Gteborgs universitet Outhwaite, William (1983). Concept Formation in Social Science. London: Routledge & Kegan PaulPlsson Syll, Lars (2002). De ekonomiska teoriernas historia. Tredje reviderade och utkade upplagan. Lund: StudentlitteraturParsons, Talcott (1937). The Structure of Social Action. A Study in Social Theory with Special Reference to a Group of Recent European Writers. New York: McGraw-HillParsons, Talcott (1947/1964). Introduction i Weber, Max (1964). The Theory of Social and Economic Organization. New York: Free PressPeirce, Charles S. (1905/1990). Vad pragmatismen r i Peirce, Charles S. (1990). Pragmatism och kosmologi. Gteborg: DaidalosPhillips, Dewi Zephaniah (1970). Religious Beliefs and Language-Games i Mitchell, Basil (red.) (1971). The Philosophy of Religion. London: Oxford University PressPitkin, Hanna Fenichel (1972/1993). Wittgenstein and Justice. On the Significance of Ludwig Wittgenstein for Social and Political Thought. Berkeley: University of California PressPleasants, Nigel (1999). Wittgenstein and the Idea of a Critical Social Theory. A Critique of Giddens, Habermas, and Bhaskar. London: RoutledgePope, Whitney (1976). Durkheims Suicide. A Classic Analyzed. Chicago: University of Chicago PressPopper, Karl (1970/1976). Reason or Revolution i Adorno, Theodor Wiesengrund m. fl. (1976). The Positivist Dispute in German Sociology. New York: Harper & RowQuine, Willard Van Oman (1951/1993). Tv av empirismens dogmer i Marc-Wogau, Konrad (red.) (1993). Filosofin genom tiderna. Texter. 1900-talet. Stockholm: ThalesQuine, Willard Van Orman (1960/1996). Word and Object. 21:a tryckningen. Cambridge, Massachusetts: M.I.T. Press246Reichenbach, Hans (1951/1957). Den vetenskapliga filosofin. Dess uppkomst och utveckling. Stockholm: Natur och kulturRitzer, George (1972/1980). Sociology. A Multiple Paradigm Science. Reviderad utgva. Boston: Allyn & BaconRorty, Richard (1999/2003). Hopp i stllet fr kunskap. Tre frelsningar om pragmatism. Gteborg: DaidalosRosdolsky, Roman (1968/1977). Kapitalets tillkomsthistoria. Band 1. Gteborg: Rda bokfrlagetRosdolsky, Roman (1968/1979). Kapitalets tillkomsthistoria. Band 2. Gteborg: Rda bokfrlagetRubinstein, David (1981). Marx and Wittgenstein. Social Praxis and Social Explanation. London: Routledge & Kegan PaulRussell, Bertrand (1924/1993). Logisk atomism i Marc-Wogau, Konrad (red.) (1993). Filosofin genom tiderna. Texter. 1900-talet. Stockholm: ThalesRussell, Bertrand (1956). Mte med minnen. Stockholm: Natur och kulturSchutz, Alfred (1932/1967). The Phenomenology of the Social World. Evanston: Northwestern University PressSchutz, Alfred (1932/2002). Strukturanalys av den sociala vrlden. Social omvrld, medvrld, frvrld [utdrag ur Der sinnhafte aufbau der sozialen welt] i Schtz, Alfred (2002). Den sociala vrldens fenomenologi. Gteborg: DaidalosSchutz, Alfred (1945/2002). Om mngfalden av verkligheter i Schtz, Alfred (2002). Den sociala vrldens fenomenologi. Gteborg: DaidalosSchutz, Alfred (1953/2002). Den vardagliga och den vetenskapliga tolkningen av mnskliga handlingar Schtz, Alfred (2002). Den sociala vrldens fenomenologi. Gteborg: DaidalosSchutz, Alfred (1954). Concept and Theory Formation in the Social Sciences i The Journal of Philososophy, vol. 51, nr 9Schtz, Alfred (2002). Den sociala vrldens fenomenologi. Gteborg: DaidalosSchutz, Alfred & Parsons, Talcott (1978). The Theory of Social Action. The Correspondence of Alfred Schutz and Talcott Parsons. Bloomington: Indiana University PressSearle, John R. (1995/1999). Konstruktionen av den sociala verkligheten. Gteborg: DaidalosSmith, Dorothy Edith (1974/1975). Theorizing as Ideology i Turner, Roy (red.) (1974/1975). Ethnomethodology. Selected Readings. Repr. Harmondsworth: PenguinSmith, Dorothy Edith (1981/1990). On Sociological Description. A Method from Marx i Smith, Dorothy Edith (1990). Texts, Facts, and Femininity. Exploring the Relations of Ruling. London: RoutledgeSmith, Dorothy Edith (1987). The Everyday World as Problematic. A Feminist Sociology. Boston: Northeastern University PressSmith, Dorothy Edith (2005). Institutional Ethnography. A Sociology for People. Walnut Creek, Kalifornien: AltaMira PressSnow, C. P. (1956/1965). De tv kulturerna. En ny genomgng. Lund: CaveforsSpinoza, Baruch (1675/2001). Etiken. Andra upplagan. Stockholm: Thales247Starrin, Bengt (red.) (1991). Frn upptckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering p empirisk grund. Lund: StudentlitteraturStenlund, Sren (2000). Filosofiska uppsatser. Skellefte: NormaSwedberg, Richard & Agevall, Ola (2005). The Max Weber Dictionary. Key Words and Central Concepts. Stanford, Kalifornien: Stanford Social SciencesTherborn, Gran (1974). Science, Class and Society. On the Formation of Sociology and Historical Materialism. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet Vygodskij, Vitalij Solomonovic (1965/1974). Den stora upptckten. Hur Marx skrev Kapitalet. Gteborg: Rda bokfrlagetWeber, Max (1904/1977). Samhllsvetenskapernas objektivitet i Weber, Max (1977). Vetenskap och politik. Gteborg: KorpenWeber, Max (190405/1978). Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: ArgosWeber, Max (1921/1983). Ekonomi och samhlle. Frstendesociologins grunder. 1, Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhllsordning och grupper. Lund: ArgosWeber, Max (1921/1987). Ekonomi och samhlle. Frstendesociologins grunder. 3, Politisk sociologi. Lund: ArgosWedberg, Anders (1966). Filosofins historia. Frn Bolzano till Wittgenstein. Stockholm: BonnierWiderberg, Karin (2008). I andras hem. Om minnesarbete som frnyelse av familjesociologi i Sociologisk forskning nr 4 2008Wilhelmi, Juan (1995). Sprk och mnsklig frstelse: en kritisk underskning av ngra samhllsfilosofiska tolkningar av den senare Wittgenstein. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet (Nora: Nya Doxa)Winch, Peter (1958/1994). Samhllsvetenskapens id och dess relation till filosofin i Winch, Peter (1994). Samhllsvetenskapens id och dess relation till filosofin. Jmte Fyra esser. Stockholm: ThalesWinch, Peter (1964/1994). Att frst ett primitivt samhlle i Winch, Peter (1994). Samhllsvetenskapens id och dess relation till filosofin. Jmte Fyra esser. Stockholm: ThalesWindelband, Wilhelm (1894/1915). Historia och naturvetenskap i Windelband, Wilhelm (1915). Preludier. Stockholm: BonnierWittgenstein, Ludwig (1922/1992). Tractatus logico-philosophicus. Stockholm: ThalesWittgenstein, Ludwig (1953/1992). Filosofiska underskningar. Stockholm: ThalesWittgenstein, Ludwig (1958/1999). Den bl boken i Wittgenstein, Ludwig (1999). Bl boken och Bruna boken. Frberedande studier till Filosofiska underskningar. Stockholm: ThalesWittgenstein, Ludwig (1965/1994). En frelsning om etik i Glnta nr 3 1994 Wittgenstein, Ludwig (1966/1968). Frelsningar och samtal om estetik, psykoanalys och religion. Stockholm: BonnierWittgenstein, Ludwig (1967/1995). Zettel. Stockholm: ThalesWittgenstein, Ludwig (1969/1992). Om visshet. Stockholm: ThalesWittgenstein, Ludwig (1977/1993). Srskilda anmrkningar. Stockholm: ThalesWittgenstein, Ludwig (2000). Filosofi. Gteborg: Glnta248von Wright, Georg Henrik (1943). Den logiska empirismen. En huvudriktning i modern filosofi. Stockholm: Natur och KulturZetterberg, Hans L. (1965/1968). Om teori och belgg i sociologien. Andra upplagan. Uppsala: ArgosZetterberg, Hans L. (1966). Traditioner och mjligheter i nordisk sociologi i Sociologisk forskning nr 1 1966sterberg, Dag (1983/1996). mile Durkheims samhllsteori. Gteborg: DaidalosPublikationer frn Sociologiska institutionen Lunds universitet Bestllning och aktuella priser p: http://lupak.srv.lu.se/mediatryck/ Bckerna levereras mot faktura. Lund Dissertations in Sociology (ISSN 11024712) 13 Neergaard, Anders Grasping the Peripheral State: A Historical Sociology of Nicaraguan State Formation 401 sidor ISBN 91-89078-00-4 (1997) 14 Jannisa, Gudmund The Crocodiles Tears: East Timor in the Making 328 sidor ISBN 91-89078-02-0 (1997) 15 Naranjo, Eduardo Den auktoritra staten och ekonomisk utveckling i Chile: Jordbruket under militrregimen 1973-1981 429 sidor ISBN 91-89078-03-9 (1997) 16 Wangel, Arne Safety Politics and Risk Perceptions in Malaysian Industry 404 sidor ISBN 91-89078-06-3 (1997) 17 Jnhill, Jan Inge Samhllet som system och dess ekologiska omvrld: En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori 521 sidor ISBN 91-89078-09-8 (1997) 18 Lindquist, Per Det klyvbara mnet: Diskursiva ordningar i svensk krnkraftspolitik 1972-1980 445 sidor ISBN 91-89078-11-X (1997) 19 Richard, Elvi I frsta linjen: Arbetsledares mellanstllning, kluvenhet och handlingsstrategier i tre organisationer 346 sidor ISBN 91-89078-17-9 (1997) 20 Einarsdotter-Wahlgren, Mia Jag r konstnr! En studie av erknnandeprocessen kring konstnrskapet i ett mindre samhlle 410 sidor ISBN 91-89078-20-9 (1997) 21 Nilsson-Lindstrm, Margareta Tradition och verskridande: En studie av flickors perspektiv p utbildning 165 sidor ISBN 98-89078-27-6 (1998) 22 Popoola, Margareta Det sociala spelet om Romano Platso 294 sidor ISBN 91-89078-33-0 (1998) 23 Eriksson, Annika En gangster kunde kanske lska sin mor Produktionen av moraliska klicher i amerikanska polis- och deckarserier 194 sidor ISBN 91-89078-36-5 (1998) 24 Abebe Kebede, Teketel Tenants of the State: The Limitations of Revolutionary Agrarian Transformation in Ethiopia, 1974-1991 364 sidor ISBN 91-89078-38-1 (1998) 25 Leppnen, Vesa Structures of District Nurse Patient Interaction 256 sidor ISBN 91-89078-44-6 (1998) 26 Idof Sthl, Zeth Den goda viljans paradoxer: Reformers teori och praktik speglade i lrares erfarenheter av mten i skolan 259 sidor ISBN 91-89078-45-4 (1998) 27 Gustafsson, Bengt-ke Symbolisk organisering: En studie av organisatorisk frndring och meningsproduktion i fyra industrifretag 343 sidor ISBN 91-89078-48-9 (1998) 28 Munk, Martin Livsbaner gennem et felt: En analyse af eliteidrtsudveres sociale mobilitet og rekonversioner of kapital i det sociale rum 412 sidor ISBN 91-89078-72-1 (1999) 29 Wahlin, Lottie Den rationella inbrottstjuven? En studie om rationalitet och rationellt handlande i brott 172 sidor ISBN 91-89078-85-3 (1999) 30 Mathieu, Chris The Moral Life of the Party: Moral Argumentation and the Creation of meaning in the Europe Policy Debates of the Christian and Left-Socialist Parties in Denmark and Sweden 1960-1996 404 sidor ISBN 91-89078-96-9 (1999) 31 Ahlstrand, Roland Frndring av deltagandet i produktionen: Exempel frn slutmonteringsfabriker i Volvo 165 sidor ISBN 91-7267-008-8 (2000) 32 Klintman, Mikael Nature and the Social Sciences: Examples from the Electricity and Waste Sectors 209 sidor ISBN 91-7267-009-6 (2000) 33 Hultn, Kerstin Datorn p kksbordet: En studie av kvinnor som distansarbetar i hemmet 181 sidor ISBN 91-89078-77-2 (2000) 34 Nilsn, ke en empirisk vetenskap om duet: Om Alfred Schutz bidrag till sociologin 164 sidor ISBN 91-7267-020-7 (2000) 35 Karlsson, Magnus Frn Jernverk till Hjrnverk: Ungdomstidens omvandling i Ronneby under tre generationer 233 sidor ISBN 91-7267-022-3 (2000) 36 Stojanovic, Verica Unga arbetslsas ansikten: Identitet och subjektivitet i det svenska och danska samhllet 237 sidor ISBN 91-7267-042-8 (2001) 37 Knopff, Bradley D. Reservation Preservation: Powwow Dance, Radio, and the Inherent Dilemma of the Preservation Process 218 sidor ISBN 91-7267-065-7 (2001) 38 Cuadra, Sergio Mapuchefolket i grnsernas land: En studie av autonomi, identitet, etniska grnser och social mobilisering 247 sidor ISBN 91-7267-096-7 (2001) 39 Ljungberg, Charlotta Bra mat och dliga vanor: Om frtroendefulla relationer och oroliga reaktioner p livsmedelsmarknaden 177 sidor ISBN 91-7267-097-5 (2001) 40 Spnnar, Christina Med frmmande bagage: Tankar och erfarenheter hos unga mnniskor med ursprung i annan kultur, eller Det postmoderna frmlingskapet 232 sidor ISBN 91-7267-100-9 (2001) 41 Larsson, Rolf Between Crisis and Opportunity: Livelihoods, diversification, and ineuality among the Meru of Tanzania 519 sidor Ill. ISBN 91-7267-101-7 (2001) 42 Kamara, Fouday Economic and Social Crises in Sierra Leone: The Role of Small-scale Entrepreneurs in Petty Trading as a Strategy for Survival 1960-1996 239 sidor ISBN 91-7267-102-5 (2001) 43 Hglund, Birgitta Ute & Inne: Kritisk dialog mellan personalkollektiv inom psykiatrin 206 sidor ISBN 91-7267-103-3 (2001) 44 Kindblad, Christopher Gift and Exchange in the Reciprocal Regime of the Miskito on the Atlantic Coast of Nicaragua, 20th Century 279 sidor ISBN 91-7267-113-0 (2001) 45 Wesser, Erik Har du varit ute och shoppat, Jacob? En studie av Finansinspektionens utredning av insiderbrott under 1990-talet 217 sidor ISBN 91-7267-114-9 (2001) 46 Stenberg, Henrik Att bli konstnr: Om identitet, subjektivitet och konstnrskap i det senmoderna samhllet 219 sidor ISBN 91-7267-121-1 (2002) 47 Copes, Adriana Entering Modernity: The Marginalisation of the Poor in the Developing Countries. An Account of Theoretical Perspectives from the 1940s to the 1980s 184 sidor ISBN 91-7267-124-6 (2002) 48 Cassegrd, Carl Shock and Naturalization: An inquiry into the perception of modernity 249 sidor ISBN 91-7267-126-2 (2002) 49 Waldo, sa Staden och resandet: Mtet mellan planering och vardagsliv 235 sidor ISBN 91-7267-123-8 (2002) 50 Stierna, Johan Lokal versttning av svenskhet och symboliskt kapital: Det svenska rummet i Madrid 1915-1998 300 sidor ISBN 91-7267-136-X (2003) 51 Arvidson, Malin Demanding Values: Participation, empowerment and NGOs in Bangladesh 214 sidor ISBN 91-7267-138-6 (2003) 52 Zetino Duartes, Mario Vi kanske kommer igen, om det lser sig: Kvinnors och mns mte med familjerdgivning 246 sidor ISBN 91-7267-141-6 (2003) 53 Lindell, Lisbeth Mellanfrisk och sjuk: En studie av psykiatrisk ppenvrd 310 sidor ISBN 91-7267-143-2 (2003) 54 Gregersen, Peter Making the Most of It? Understanding the social and productive dynamics of small farmers in semi-arid Iringa, Tanzania 263 sidor ISBN 91-7267-147-5 (2003) 55 Oddner, Frans Kafkultur, kommunikation och grnser 296 sidor ISBN 91-7267-157-2 (2003) 56 Elsrud, Torun Taking Time and Making Journeys: Narratives on Self and the Other among Backpackers 225 sidor ISBN 91-7267-164-5 (2004) 57 Jrgensen, Erika Hllbar utveckling, samhllsstruktur och kommunal identitet: En jmfrelse mellan Vstervik och Varberg 242 sidor ISBN 91-7267-163-3 (2004) 58 Hedlund, Marianne Shaping Justice: Defining the disability benefit category in Swedish social policy 223 sidor ISBN 91-7267-167-X (2004) 59 Hgerstrm, Jeanette Vi och dom och alla dom andra andra p Komvux: Etnicitet, genus och klass i samspel 234 sidor ISBN 91-7267-169-6 (2004) 60 Swe, Filippa Att tala med, mot och frbi varandra: Samtal mellan frldrar och skolledning p en dvskola 215 sidor ISBN 91-7267-173-4 (2004) 61 Alkvist, Lars-Erik Max Weber och kroppens sociologi 271 sidor ISBN 91-7267-178-5 (2004) 62 Winsvold, Aina Nr arbeidende barn mobiliserer seg: En studie av tre unioner i Karnataka, India 300 sidor ISBN 91-7267-183-1 (2004) 63 Thorsted, Stine IT-retorik og hverdagsliv: Et studie af fdevarehandel over Internet 219 sidor ISBN 91-7267-186-6 (2005) 64 Svensson, Ove Ungdomars spel om pengar: Spelmarknaden, situationen och karriren 308 sidor ISBN 91-7267-192-0 (2005) 65 Lundberg, Anders P. Om Gemenskap: En sociologisk betraktelse 248 sidor ISBN 91-7267-193-9 (2005) 66 Malln, Agneta Trygghet i skrgrdsmilj: En studie om rdsla fr brott i land 218 sidor ISBN 91-7267-1955 (2005) 67 Ryding, Anna Vlviljans variationer: Moraliska grnsdragningar inom brottsofferjourer 222 sidor ISBN 91-7267-188-2 (2005) 68 Burcar, Veronika Gestaltningar av offere rf a renheter: Samtal med unga mn som utsats fr brott 206 sidor ISBN 91-7267-207-2 (2005) 69 Ramsay, Anders Upplysningens sjlvreflexion: Aspekter av Theodor W. Adornos kritiska teori 146 sidor ISBN 91-7267-208-0 (2005) 70 Thelander, Joakim Mutor i det godas tjnst: Bistndsarbetare i samtal om vardaglig korruption 194 sidor ISBN 91-7267211-0 (2005) 71 Henecke, Birgitta Plan & Protest: En sociologisk studie av kontroveser, demokrati och makt i den fysiska planerimgen 272 sidor ISBN 91-7267-213-7 (2006) 72 Ingestad, Gunilla Dokumenterat utanfrskap: Om skolbarn som inte nr mlen 180 sidor ISBN 91-7267-219-6 (2006) 73 Andreasson, Jesper Idrottens kn: Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag 267 sidor ISBN 91-628-7009-2 (2007) 74 Holmsrtm, Ola Skolpolitik, skolutvecklingsarena och social peocesser: Studie av en gymnasieskola i kris 249 sidor ISBN 91-7267-229-3 (2007) 75 Ring, Magnus Social Rrelse: Begreppsbildning av ett mngtydigt fenomen 200 sidor ISBN 91-7267-231-5 (2007) 76 Persson, Marcus Mellan mnniskor och ting: En interaktionistisk analys av samlandet 241 sidor ISBN 91-7267-238-2 (2007) 77 Schmitz, Eva Systerskap som politisk handling: Kvinnors organisering i Sverige 19681982 362 sidor ISBN 91-7267-244-7 (2007) 78 Lundberg, Henrik Filosofisociologi: Ett sociologiskt perspektiv p filosofiskt tnknde 225 sidor ISBN 91-7267-245-5 (2007) 79 Meln, Daniel Sjukskrivningssystemet: Sjuka som blir arbetslsa och rbetsls som blir sjukskrivn 276 sidor ISBN 91-7267-254-4 (2007) 80 Kondrup Jakobsen, Klaus The Ligic of the Excepyion: A Sociological Investigation into Theological Foundation of Political with specific regard to Kirekegaardian on Carl Schmitt 465 sidor ISBN 91-7267-265-X (2008) 81 Berg, Martin Sjlvets gardirobir: Sjlvreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi 230 sidor ISBN 91-7267-257-9 (2008) 82 Fredholm, Axel Beyond the Catchwords: Adjustment and Community Response in Participatory Development in Post-Suharto Indonesia 180 sidor ISBN 91-7267-269-2 (2008)83 Linn, Tobias Digitala pengar: Nya villkor i det sociala livet 229 sidor ISBN 91-7267-282-X (2008)84 Nyberg, Maria Mycket mat, lite mltider: En studie av arbetsplatsen som mltidsarena 300 sidor ISBN 91-7267-285-4 (2009)85 Eldn, Sara Konsten att lyckas som par: Populrterapeutiska berttelser, individualisering och kn 245 sidor ISBN 91-7267-286-2 (2009)86 Bjerstedt, Daniel Tryggheten infr rtta: Om rtten till frtidspension enligt frvaltningsdomstolarna under tre decenier 240 sidor ISBN 91-7267-287-0 (2009)87 Khre, Peter P AI-teknikens axlar: Om kunskapssociologin och stark artificiel intelligens 200 sidor ISBN 91-7267-289-7 (2009)88 Loodin, Henrik Biografier frn grnslandet: En sociologisk studie om psykiatrins frndrade kontrollmekanismer 118 sidor ISBN 91-7267-303-6 (2009)89 Eriksson, Helena Befolkning, samhlle och frndring: Dynamik i Halmstad under fyra decenier 212 sidor ISBN 91-7267-313-3 (2010)90 Espersson, Malin Mer eller mindre byrkratisk: en studie av organisationsfrndringar inom Kronofogdemyndigheten 182 sidor ISBN 91-7267-315-X (2010)91 Yang, Chia-Ling Othering Processes in Feminist Teaching A case study of an adult educational institution 184 sidor ISBN 91-7267-318-4 (2010)92 Anna Isaksson Att utmana frndringens grnser En studie om frndringsarbete, partnerskap och kn med Equal-programmet som exempel 206 sidor ISBN 91-7267-321-4 (2010)93 Lars-Olof Hilding R DET S HR VI R Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter 200 sidor ISBN 91-7267-326-594 Pernille Berg The Reluctant Change Agent Change, Chance and Choice among Teachers Educational Change in The City 196 sidor ISBN 91-7267-331-195 Mashiur Rahman Struggling Against Exlusion Adibasi in Chittagong Hill Tracts, Bangladesh 202 sidor ISBN 917267-334-694 Lisa Eklund Rethinking Son Preference Gender, Population Dynamics and Social Change in the Peoples Republic of China 218 sidor ISBN 978-91-7473-108-8Licentiates Dissertations in Sociology (ISSN-1403-6061) 1996:1 Forsberg, Pia Vlfrd, arbetsmarknad och korporativa institutioner: En studie av Trygghetsrdet SAF/PTK 147 sidor ISBN 91-89078-07-1 1996:2 Klintman, Mikael Frn trivialt till globalt: Att hrleda miljpverkan frn motiv och handlingar i urbana sfrer 171 sidor ISBN 91-89078-46-2 1996:3 Hglund, Birgitta Att vrda och vakta: Retorik och praktik i en rttspsykiatrisk vrdkontext 215 sidor ISBN 91-89078-68-3 1997:1 Jacobsson, Katarina Social kontroll i dvvrlden 148 sidor ISBN 91-89078-18-7 1997:2 Arvidsson, Adam Den sociala konstruktionen av en vanlig Mnniska: Tre betraktelser kring reklam och offentlighet 122 sidor ISBN 91-89078-26-8 1998:1 Lundberg, Magnus Kvinnomisshandel som polisrende: Att definiera och utdefiniera 136 sidor ISBN 91-89078-40-3 1998:2 Stojanovic, Verica Att leva sitt liv som arbetsls... Svenska och danska ungdomars relationer, ekonomi, bostadssituation och vrdesttning av arbete 148 sidor ISBN 91-89078-54-3 1998:3 Wesser, Erik Arbetsmarknad och socialfrskring i frndring: En studie av lngtidssjukskrivning och frtidspensionering p 90-talet 150 sidor 91-89078-57-8 1999:1 Radmann, Aage Fotbollslandskapet: Fotboll som socialt fenomen 167 sidor ISBN 91-89078-81-0 1999:2 Waldo, sa Vardagslivets resor i den stora staden 288 sidor ISBN 91-89078-88-8 1999:3 Swe, Filippa Om samfrstnd och konflikt: Samtal mellan frldrar och skolledning p en specialskola 159 sidor ISBN 91-89078-93-4 1999:4 Schmitz, Eva Arbetarkvinnors mobiliseringar i arbetarrrelsens barndom: En studie av arbetarkvinnors strejkaktiviteter och dess inflytande p den svenska arbetarrrelsen 138 sidor ISBN 91-89078-99-3 2000:1 Copes, Adriana Time and Space: An Attempt to Transform Relegated Aspects in Central Issues of the Sociological Inquiry 177 sidor ISBN 91-7267-003-7 2000:2 Gottskalksdottir, Bergthora Arbetet som en port till samhllet: Invandrarakademikers integration och identitet 89 sidor ISBN 91-7267-012-6 2000:3 Alkvist, Lars-Erik Max Weber och rationalitetsformerna 176 sidor ISBN 91-7267-019-3 2001:1 Bergholtz, Zinnia Att arbeta frebyggande: Tankar kring ett hlsoprojekt 50 sidor ISBN 91-7267-043-6 2005:1 Bing Jackson, Hannah Det fragmenterede fllesskab: Opfattelser af sociale fllesskabers funktion og deres udvikling i det senmoderne samfund 162 sidor ISBN 91-7267-190-4 2005:2 Lundberg, Henrik Durkheim och Mannheim som filosofisociologer 88 sidor ISBN 91-7267-200-5 Lund Studies in Sociology (ISSN 0460-0045) 1 Goodman, Sara & Mulinari, Diana (red) Feminist Interventions in Discourses on Gender and Development: Some Swedish Contributions 250 sidor ISBN 91-89078-51-9 (1999) 2 Ahlstrand, Roland Norrkpingsmodellen ett projekt fr ny sysselsttning t personalen vid Ericsson Telecom AB i Norrkping 114 sidor ISBN 91-7267-026-6 (2001) 3 Djurfeldt, Gran & Gooch, Pernille Bondkringar kvinnoliv i en manlig vrld 60 sidor ISBN 91-7267-095-9 (2001) 4 Davies, Karen Disturbing Gender: On the doctor nurse relationship 115 sidor ISBN 91-7267-108-4 (2001) 5 Nilsson, Jan Olof & Nilsson, Kjell Old Universities in New Environments: New Technology and Internationalisation Processes in Higher Education 116 sidor ISBN 91-7267-174-2 (2004) Research Reports in Sociology (ISSN 1651-596X) 1996:1 Ahlstrand, Roland En tid av frndring: Om involvering och exkludering vid Volvos monteringsfabrik i Torslanda 1991-1993 116 sidor ISBN 91-89078-15-2 1997:1 Lindbladh, Eva, et al Unga vuxna: Berttelser om arbete, krlek och moral 192 sidor ISBN 91-89078-14-4 1997:2 Lindn, Anna-Lisa (red) Thinking, Saying, Doing: Sociological Perspectives on Environmental Behaviour 103 sidor ISBN 91-89078-13-6 1997:3 Leppnen, Vesa Inledning till den etnometodologiska samtalsanalysen 76 sidor ISBN 91-89078-16-0 1997:4 Dahlgren, Anita & Ingrid Claezon Nya frldrar: Om kompisfrldraskap, auktoritet och ambivalens 117 sidor ISBN 91-89078-08-X 1997:5 Persson, Anders (red) Alternativ till ekonomismen 71 sidor ISBN 91-89078-22-5 1997:6 Persson, Anders (red) Kvalitet och kritiskt tnkande 67 sidor ISBN 91-89078-25-X 1998:1 Isenberg, Bo (red) Sociology and Social Transformation: Essays by Michael Mann, Chantal Mouffe, Gran Therborn, Bryan S. Turner 79 sidor ISBN 91-89078-28-4 1998:2 Bjrklund Hall, sa Sociologidoktorer: Forskarutbildning och karrir 84 sidor ISBN 91-89078-31-4 1998:3 Klintman, Mikael Between the Private and the Public: Formal Carsharing as Part of a Sustainable Traffic System an Exploratory Study 96 sidor ISBN 91-89078-32-2 1998:4 Lindn, Anna-Lisa & Annika Carlsson-Kanyama Dagens livsstilar i framtidens perspektiv 74 sidor ISBN 91-89078-37-7 1998:5 Ahlstrand, Roland En tid av frndring: Dominerande koalitioner och organisationsstrukturer vid Volvo Lastvagnars monteringsfabriker i Tuve 1982-1994 94 sidor ISBN 91-89078-37-3 1998:6 Sahlin, Ingrid The Staircase of Transition: European Observatory on Homelessness. National Report from Sweden 66 sidor ISBN 91-89078-39-X 1998:7 Naranjo, Eduardo En kortfattad jmfrelse mellan den asiatiska och chilenska socioekonomiska erf a renheten 42 sidor ISBN 91-89078-42-X 1998:8 Bosseldal, Ingrid & Johanna Esseveld Bland forskande kvinnor och teoretiserande mn: Jmstlldhet och genus vid Sociologiska institutionen i Lund 103 sidor ISBN 91-89078-59-4 1998:9 Bosseldal, Ingrid & Carl Hansson Kvinnor i mansrum: Jmstlldhet och genus vid Sociologiska institutionen i Ume 82 sidor ISBN 91-89078-60-8 1998:10 Bosseldal, Ingrid & Merete Hellum Ett kvinnligt genombrott utan feminism? Jmstlldhet och genus vid Sociologiska institutionen i Gteborg 83 sidor ISBN 91-89078-61-6 1998:11 Morhed, Anne-Marie Det motstridiga knet: Jmstlldhet och genus vid Sociologiska institutionen i Uppsala 103 sidor ISBN 91-89078-62-4 1998:12 Bosseldal, Ingrid & Sanja Magdalenic Det osynliga knet: Jmstlldhet och genus vid Sociologiska institutionen i Stockholm 71 sidor ISBN 91-89078-63-2 1998:13 Bosseldal, Ingrid & Stina Johansson Den frnvarande genusteorin: Jmstlldhet och genus vid Sociologiska institutionen i Linkping 62 sidor ISBN 91-89078-64-0 1998:14 Hydn, Hkan & Anna-Lisa Lindn (red) Lagen, rtten och den sociala tryggheten: Tunnelbygget genom Hallandssen 154 sidor ISBN 91-89078-67-5 1998:15 Sellerberg, Ann-Mari (red) Sjukdom, liv och dd om samband, grnser och format 165 sidor ISBN 91-89078-66-7 1999:1 Pacheco, Jos F. (ed.) Cultural Studies and the Politics of Everyday Life: Essays by Peter Dahlgren, Lars Nilsson, Bo Reimer, Monica Rudberg, Kenneth Thompson, Paul Willis. Introductory comments by Ron Eyerman and Mats Trondman 105 sidor ISBN 91-89078-84-5 1999:2 Lindn, Anna-Lisa & Leonardas Rinkevicius (eds.) Social Processes and the Environment Lithuania and Sweden 171 sidor ISBN 91-7267-002-9 2000:1 Khalaf, Abdulhadi Unfinished Business Contentious Politics and State-Building in Bahrain 120 sidor ISBN 91-7267-004-5 2000:2 Pacheco, Jos F. (red.) Kultur, teori, praxis: Kultursociologi i Lund 238 sidor ISBN 91-7267-015-0 2000:3 Nilsson, Jan Olof Berttelser om Den Nya Vrlden 92 sidor ISBN 91-7267-024-X 2001:1 Alkvist, Lars-Erik Max Webers verklighetsvetenskap 147 sidor ISBN 91-7267-099-1 2001:2 Pacheco, Jos F. (red) Stadskultur: Bidrag av Eric Clark, Richard Ek, Mats Franzn, Camilla Haugaard, Magnus Carlsson, Charlotte Kira-Kimby, Jos F. Pacheco, Margareta Popoola, Ingrid Sahlin, Catharina Thrn, Magnus Wennerhag, Niklas Westberg 125 sidor ISBN 91-7267-115-7 2002:1 Wendel, Monica Kontroversen om arbetstidsfrkortning: En sociologisk studie av tre frsk med arbetstidsfrkortning inom Malm kommun 209 sidor ISBN 91-7267-166-5 2002:2 Thelander, Joakim Sker r man ju aldrig: Om riskbedmningar, skepsis och frtroende fr handel och bankrenden via Internet 58 sidor ISBN 91-7267-117-3 2002:3 Dahlgren, Anita Idrott, motion och andra fritidsintressen: En enktunderskning bland 17-riga flickor och pojkar i Landskrona, Kvlinge och Svalv 39 sidor ISBN 91 7267-123-8 (2002) 2002:4 Wendel, Monica Mot en ny arbetsorganisering: En sociologisk studie av ngra frsksprojekt med flexibla arbetstider och distansarbete inom Malm kommun 144 sidor ISBN 91-7267-129-7 2002:5 Srensen, Jill Utvrderingsmodell fr flexibla arbetstider inom Malm kommun 76 sidor ISBN 91-7267-132-7 2003:1 Klintman, Mikael & Mrtensson, Kjell med Johansson, Magnus Bioenergi fr uppvrmning hushllens perspektiv 98 sidor ISBN 91-7267-148-3 2004:1 Johnsdotter, Sara FGM in Sweden: Swedish legislation regarding female genital mutilation and implementation of the law 68 sidor ISBN 91-7267-162-9 2004:2 Carlsson-Kanyama, Annika, Lindn, Anna-Lisa & Eriksson, Bjrn Hushllskunder p elmarknaden: Vrderingar och beteenden 133 sidor ISBN 91-7267-166-9 2005:1 Lindn, Anna-Lisa et al Mat, hlsa och oregelbundna arbetstider 216 sidor ISBN 91-7267-187-4 2006:1 Lindn, Anna-Lisa et al Miljpolitik och styrmedel Tv fallstudier: Ktt och klder 90 sidor ISBN 91-7267-220-X 2006:2 Heidegren, Carl-Gran FOSS-galaxen En empirisk underskning kring fri och ppen programvarurrelsen 93 sidor ISBN 91-7267-218-8 2006:3 Apelmo, Elisabet & Sellerberg, Ann-Mari Shit, jag kan ocks lyckas Om genus, funktionshinder och idrottande kroppar 43 sidor ISBN 91-7267-225-0 2007:1 Sellerberg, Ann-Mari Vrldsbst och i periferin Om att vara funktionshindrad kvinna i idrotten 40 sidor ISBN 91-7267-248-X 2007:2 Thorsted, Stine Mltidet i tidsfllan Mltidspraksis og brug af frdigmat i vardagen 56 sidor ISBN 91-7267-250-1 2008:1 Klintman, Mikael, Bostrm, Magnus, Ekelund, Lena & Anna-Lisa Lindn Maten mrks Frutsttningar fr konsumentmakt 134 sidor ISBN 91-7267-266-8 2008:2 Anving, Terese Man mste ligga steget fre Mltidsarbetets planering och organisering i barnfamiljen 56 sidor ISBN 91-7267-267-6 2008:3 Sellerberg, Ann-Mari En het potatis Om mat och mltider i barn- och tonrsfamiljer 96 sidor ISBN 91-7267-268-4 2008:4 Nyberg, Maria, Lindn, Anna-Lisa, Lagnevik, Magnus Mat p arbetet dygnet runt? Arbete Tid Mltid Inventering av kunskap genom svensk forskning 49 sidor ISBN 91-7267-275-7 2008:5 Lindn, Anna-Lisa Hushllsel Efektivisering i vardagen 84 sidor ISBN 91-7267-280-32009:1 Lindn, Anna-Lisa Klimat och konsumtion Tre fallstudier kring styrmedel och konsumtionsbeteende 72 sidor ISBN 91-7267-294-32009:2 Lindn, Anna-Lisa, Jrgensen, Erika, Thelander, sa Energianvndning Konsumenters beslut och agerande 264 sidor ISBN 91-7267-298-6Working Papers in Sociology (1404-6741) 1997:1 Sjberg, Katarina (red) Vetenskapsteori 92 sidor ISBN 91-89078-10-1 1997:2 Lindholm, Jonas & Vinderskov, Kirstine Generationen der blev kulturpendlere: Et kvalitativt studie af unge muslimers hverdag 171 sidor ISBN 91-89078-19-5 1999:1 Jrgensen, Erika Perspektiv p social hllbarhet i Varberg och Vstervik 65 sidor ISBN 91-89078-75-6 1999:2 Holmstrm, Ola En utvrdering av en utvrdering eller Berttelsen om hur jag frlorade min sociologiska oskuld 93 sidor ISBN 91-89078-91-8 2000:1 Kimby, Charlotte Kira & Camilla Haugaard Kroppen i den computermedierede kommunikation 93 sidor ISBN 91-7267-007-X 2000:2 Bing Jackson, Hannah Forandringer i arbejdslivet og i familjelivet: Om kvinders livsformer ved rtusindeskiftet 43 sidor ISBN 91-7267-017-7 2000:3 Bing Jackson, Hannah Family and Fertility Patterns in Denmark a Postmodern Phenomenon: On the relationship between womens education and employment situation and the changes in family forms and fertility 52 sidor ISBN 91-7267-018-5 2002:1 Henecke, Birgitta & Jamil Khan Medborgardeltagande i den fysiska planeringen: En demokratiteoretisk analys av lagstiftning, retorik och praktik 38 sidor ISBN 91-7267-134-32003:1 Persson, Marcus & Thelander, Joakim Mellan relativism och realism: Forskarstudenter om vetenskapsteori 89 sidor ISBN 91-7267-146-7 2003:2 Barmark, Mimmi Sjuka hus eller sjuka mnniskor? Om boenderelaterad ohlsa bland malmbor 46 sidor ISBN 91-7267-151-3 2004:1 Persson, Marcus & Sjberg, Katarina (red) Om begrepp och frstelse: Att problematisera det enkla och frenkla det svra 61 sidor ISBN 91-7267-171-8 2007:1 Lindn, Anna-Lisa Socila dimensioner i hllbar samhllsplanering 30 sidor ISBN 91-7267-236-6 Evaluation Studies 1997:1 Persson, Anders Rddningstjnstutbildning fr brandingenjrer en utvrdering 37 sidor ISBN 91-89078-12-8 1997:2 Bjrklund Hall, sa P spaning efter tillvaron som doktorand med hjlp av forskarstuderandes rster 72 sidor ISBN 91-89078-21-7 1998:1 Bierlein, Katja, Leila Misirli & Kjell Nilsson Arbetslivsrehabilitering i samverkan: Utvrdering av Projekt Malm Rehab 2000 63 sidor ISBN 91-89078-30-6 1998:2 Mulinari, Diana Reflektioner kring projektet KvinnoKrami/MOA 84 sidor ISBN 91-89078-55-1 1998:3 Mulinari, Diana & Anders Neergard Utvrdering av projektet Steg till arbete 72 sidor ISBN 91-89078-56-X 1998:4 Misirli, Leila & Monica Wendel Lokal samverkan till allas frdel?: En utvrdering av Trelleborgsmodellen ett arbetsmarknadspolitiskt frsk med frir, inom Trelleborgs kommun 45 sidor ISBN 91-89078-58-6 1998:5 Bierlein, Katja & Leila Misirli Samverkan mot ungdomsarbetslshet: Utvrdering av projekt Kompassen i Helsingborg 80 sidor ISBN 91-89078-69-1 1999:1 Bierlein, Katja & Ellinor Platzer Myndighetssamverkan i projekt Malm Rehab 2000: Utvrdering 1997-98 75 sidor ISBN 91-89078-74-8 1999:2 Ahlstrand, Roland & Monica Wendel Frgor kring samverkan: En utvrdering av Visionsbygge Burlv ett myndighetsvergripande projekt fr arbetslsa invandrare 51 sidor ISBN 91-89078-82-9 1999:3 Nilsson Lindstrm, Margareta En processutvrdering av projektet Trampolinen: Ett vgledningsprojekt riktat till lngtidsarbetslsa vid Arbetsfrmedlingen i Lomma 104 sidor ISBN 91-89078-94-2 1999:4 Nilsson Lindstrm, Margareta En processutvrdering av projektet New Deal: Ett vgledningsprojekt fr lngtidsarbetslsa kvinnor inom kontor och administration 107 sidor ISBN 91-89078-95-0 1999:5 Wendel, Monica Utvrdering av projekt arbetsLSningar: En arbetsmarknadstgrd i samverkan fr lngtidssjukskrivna och lngtidsarbetslsa 63 sidor ISBN 91-7267-000-2 2005:1 Nilsson Lindstrm, Margareta Att bryta traditionella knsmnster i arbetslivet: En grupp lngtidsarbetslsa kvinnors erfarenheter av kursen Teknik fr kvinnor med begrnsat utbud 50 sidor ISBN 91-7267-209-9Afrint Working Paper (ISSN 1651-5897) 1 Larsson, Rolf, Holmn, Hans & Hammarskjld, Mikael Agricultural Development in Sub Saharan Africa 48 sidor ISBN 91-7267-133-5 2 Djurfeldt, Gran & Jirstrm, Magnus Asian Models of Agricultural Development and their Relevance to Africa 47 sidor ISBN 91-7267-137-8 Studies in Bodies, Gender and Society (ISSN 1652-1102) 1 Hansson, Adam Det manliga klimakteriet: Om frsker att lansera ett medicinsk begrepp 50 sidor ISBN 91-7267-158-0 (2003) 2 Norstedt, Maria Att skapa dikotomier och bibehlla genusordningar: An analys av tidningen Taras berttelser om kropp. kn och medellder 52 sidor ISBN 91-7267-159-9 (2003) Lund Monographs in Social Anthropology (ISSN 1101-9948) 3 Prez-Arias, Enrique Mellan det frflutna och framtiden: Den sandinistiska revolutionen i Nicaragua 322 sidor ISBN 91-89078-01-2 (ak. avh. 1997) 4 Karlsson, B. G. Contested Belonging: An Indigenous Peoples Struggle for Forest and Identity in Sub-Himalayan Bengal 318 sidor ISBN 91-89078-04-7 (ak. avh. 1997) 5 Lindberg, Christer (red) Antropologiska portrtt 2 342 sidor ISBN 91-89078-05-5 (1997) 6 Gooch, Pernille At the Tail of the Buffalo: Van Gujjar pastoralists between the forest and the world arena 391 sidor ISBN 91-89078-53-5 (ak. avh. 1998) 7 Persson, Johnny Sagali and the Kula: A regional systems analysis of the Massim 245 sidor ISBN 91-89078-87-X (ak. avh. 1999) 8 Malm, Thomas Shell Age Economics: Marine Gathering in the Kingdom of Tonga, Polynesia 430 sidor ISBN 91-89078-97-7 (ak. avh. 1999) 9 Johansson Dahre, Ulf Det frgngna r framtiden: Ursprungsfolk och politiskt sjlvbestmmande i Hawaii 228 sidor Ill. ISBN 91-7267-107-6 (ak. avh. 2001) 10 Johnsdotter, Sara Created by God: How Somalis in Swedish Exile Reassess the Practice of Female Circumcision 301 sidor ISBN 91-7267-127-0 (ak. avh. 2002) 11 Andersson, Oscar Chicagoskolan: Institutionaliseringen, idtraditionen & vetenskapen 336 sidor ISBN 91-7267-153-X (ak. avh. 2003) 12 Carlbom, Aje The Imagined versus the Real Other: Multiculturalism and the Representation of Muslims in Sweden 234 sidor ISBN 91-7267-154-8 (ak. avh. 2003) 13 Antoniusson, Eva-Malin verdosens antropologi: En kontextuell studie 232 sidor ISBN 91-7267-161-0 (ak. avh. 2003) 14 Parker, Peter How Personal Networks Shape Business: An Anthropological Study of Social Embeddedness, Knowledge Development and Growth of Firms 156 sidor ISBN 91-7267-182-3 (ak. avh. 2004) 15 Lindberg, Crister (red) Nya antropologiska portrtt 355 sidor ISBN 91-7267-182-3 (2005) 16 Sliavaite, Kristina From Pioneers to Target Group: Social change, ethnicity and memory in a Lithuanian power plant community 206 sidor ISBN 91-7267-202-1 (ak. avh. 2005) 17 Gransson, Kristina Conflicts and Contracts Chinese Intergenerational Relations in Modern Singapore 187 sidor ISBN 91-7167-202-1 (ak. avh. 2006) 18 Bourgouin, France TheYoung, the Wealthy, and the Restless: Trans-national Capitalist Elite Formation in Post-Apartheid Johannesburg 342 sidor ISBN 91-7267-249-8 (ak. avh. 2007) 19 Matsson, Anna The Power to do Good: Post-Revolution, NGO Society, and the Emergence of NGO-Elites in Contemporary Nicaragua 208 sidor ISBN 91-7267-251-X (ak. avh. 2007)20 Holm, Hilma Knowledge as Action An Anthropological Study of Attac Sweden 144 sidor ISBN 91-7267-317-6 (ak. avh. 2010)21 Hanna Wittrock Sg inte mtesplats! Teater och integration i ord och handling 268 sidor ISBN 91-7267-332-XLicentiates Dissertation in Social Anthropology (ISSN 1404-7683) 1999:1 Parker, Peter Cognition and Social Organisation: A Framework 125 sidor ISBN 91-89078-76-4 1999:2 Johansson Dahre, Ulf Politik med andra medel: En antropologisk betraktelse av rttens politiska och ideologiska frhllanden 137 sidor ISBN 91-7267-006-1 Research Reports in Social Anthropology 2006:1 Johansson Dahre, Ulf (ed.) The Reconstruction of Good Governance in the Horn of Africa Proceedings of the 4th SIRC Conference on the Horn of Africa, October 1416, 2005 232 sidor ISBN 91-7267-216-1 2007:1 Johansson Dahre, Ulf (ed.) The Role of Diasporas in Peace, Democracy and Development in the Horn of Africa 226 sidor ISBN 91-7267-237-4 2008:1 Johansson Dahre, Ulf (ed.) Post-Conflict Peace-Building in the Horn of Africa: A Report of the 6th Annual Conference on the Horn of Africa, Lund, August 24-26, 2007 288 sidor ISBN 91-7267-256-0 2009:1 Svensson, Nicklas (ed.) Initiative Report Horn of Africa: Co-operation Instead of Wars and Destruction, 11-12 May, 2002 Lund, Sweden 106 sidor ISBN 91-7267-290-02009:2 Svensson, Nicklas (ed.) Final Report Conference Horn of Africa: II No Development without Peace, 23-25 May, 2003 Lund, Sweden 136 sidor ISBN 91-7267-291-92009:3 Svensson, Nicklas (ed.) Horn of Africa: Transforming Itself from a Culture of War into a Culture of Peace, 27-29 August 2004 Lund, Sweden 312 sidor ISBN 91-7267-292-72009:4 Sthlm Policy Group (ed.) Faith, Citizenship, Democracy and Peace in the Horn of Africa: A Report of the 7th Annual Conference on the Horn of Africa, Lund, October 17-19, 2008 216 sidor ISBN 91-7267-293-5Working Papers in Social Anthropology (ISSN 1652-442X) 2004:1 Gransson, Kristina Filial Children and Ageing Parents: Intergenerational Family Ties as Politics and Practice among Chinese Singaporeans 26 sidor ISBN 91-7267-175-02005:1 Granbom, Ann-Charlotte Urak Lawoi: A Field Study of an Indigenous People in Thailand and treir Problems with Rapid Tourist Development 98 sidor ISBN 91-7267-206-4 vrigt Frn seminarium till storinstitution: Sociologi i Lund 1947-1997 (Sociologiska institutionens rsbok 1996) 105 sidor Institution i rrelse: Utbildning och forskning infr r 2000 (Sociologiska institutionens rsbok 1997) 153 sidor ISBN 91-89078-29-2

Recommended

View more >