1

Det gröna manifestet Enklare – Lönsammare - Bättre

Centerpartiets plattform för en borgerlig miljöpolitik

augusti 2006

www.centerpartiet.se

Innehållsförteckning Förord .......................................................................................................................................... 5 100-punktsprogram för en grön politik ............................................................................................ 6 1. Grön industripolitik.................................................................................................................. 10

1.1 Viktiga områden i en grön industripolitik ............................................................................. 11 1.1.1 EU och omvärlden ........................................................................................................ 11 1.1.2 Energi ......................................................................................................................... 13 1.1.3 Teknikskifte bland produkter och processer .................................................................... 15 1.1.4 Transporter ................................................................................................................. 16

1.2 Politisk samordning och dialog med näringslivet ................................................................... 18 2. Grön Transportpolitik ............................................................................................................... 20

2.1 Ett hållbart transportsystem ................................................................................................ 20 2.1.1 Ett transportsystem med helhetssyn .............................................................................. 20 2.1.2 Miljövänligt bränsle...................................................................................................... 21 2.1.3 Paket för bränslebyte ................................................................................................... 21 2.1.4 Investeringsstöd till bussar med alternativa drivmedel .................................................... 22 2.1.5 Klimatkrav för Miljöklass 1-diesel ................................................................................... 22

2.2 Internalisering av transporternas kostnader .......................................................................... 23 2.3 Inför transportplaner .......................................................................................................... 23 2.4 Sjöfart............................................................................................................................... 24

2.4.1 Sjöfarten – en internationell angelägenhet .................................................................... 24 2.4.2 Utnyttja marknadskrafterna ......................................................................................... 25 2.4.3 Förbättra miljösäkerheten till sjöss................................................................................ 26

2.5 Järnväg .............................................................................................................................. 26 2.5.1 En miljövänligare järnväg ............................................................................................. 27 2.5.2 Internationellt samarbete ............................................................................................. 27

2.6 Luftfart ............................................................................................................................. 27 2.6.1 Internalisering av luftfartens kostnader ......................................................................... 28

2.7 Kombitrafik........................................................................................................................ 28 3. Grön Klimatpolitik. .................................................................................................................. 30

3.1 Klimatmål .......................................................................................................................... 30 3.2 Internationellt agerande...................................................................................................... 31

3.1.1 Gemensam europeisk miljöpolitik .................................................................................. 32 3.3 Det personliga ansvaret....................................................................................................... 32

3.3.1 Personliga utsläppsrätter .............................................................................................. 33 3.3.2 Skatteavdrag för de som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder .......................... 33

3.4 Näringslivets ansvar ........................................................................................................... 33 3.4.1 ”Grön kommission” ...................................................................................................... 33 3.4.2 Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar ........................................................................ 34 3.4.3 Nationell vätgasstrategi ............................................................................................... 34

3.5 Det offentligas ansvar ......................................................................................................... 34 3.5.1 Offentlig upphandling .................................................................................................. 34 3.5.2 Informationsinsatser .................................................................................................... 35 3.5.3 Klimatinvesteringsprogram - KLIMP ............................................................................... 35

3.6 Utsläppssektorn Transporter ................................................................................................ 35 3.7 Utsläppssektorn Bostäder .................................................................................................... 36 3.8 Utsläppssektorn Industrin ................................................................................................... 36

2

3.8.1 Handel med utsläppsrätter............................................................................................ 36 3.8.2 Vita certifikat ............................................................................................................. 37

4. Grön Bostadspolitik.................................................................................................................. 39 4.1 Ett långsiktigt hållbart boende ............................................................................................ 39

4.1.1 Minskad miljöpåverkan................................................................................................. 39 4.1.2 Minskad energiförbrukning ........................................................................................... 40

4.2 En god boendemiljö............................................................................................................ 40 4.2.1 Farliga ämnen.............................................................................................................. 41 4.2.2 Buller.......................................................................................................................... 41

4.3 Skatter .............................................................................................................................. 41 4.3.1 Ta bort de negativa effekterna ...................................................................................... 42 4.3.2 Skapa positiva incitament ............................................................................................ 42

5. Grön Kemikaliepolitik ............................................................................................................... 43 5.1 Vi lever i en kemikalie-cocktail............................................................................................. 43 5.2 REACH............................................................................................................................... 43

6. Grön Produktpolitik - Teknikskifte ............................................................................................. 45 6.1 Biomimik – att härma naturen ............................................................................................ 45 6.2 Nya jobb............................................................................................................................ 46 6.3 Offentlig upphandling......................................................................................................... 46 6.4 Avfall och resursutnyttjande ............................................................................................... 47

6.4.1 Taxor och avgifter ....................................................................................................... 48 6.4.2 Utveckla producentansvaret ......................................................................................... 48 6.4.3 Återvinningscertifikat.................................................................................................. 49 6.4.4 Avfallsförbränning....................................................................................................... 49

7. Grön Naturpolitik ..................................................................................................................... 51 7.1 Biologisk mångfald.............................................................................................................. 51

7.1.1 Odlingslandskapet ........................................................................................................ 52 7.1.2 Skog ........................................................................................................................... 53

7.2 Tätortsnära natur ............................................................................................................... 53 7.3 Havsmiljön......................................................................................................................... 54

7.3.1 Östersjön..................................................................................................................... 55 8. Grön Internationell politik ........................................................................................................ 57

8.1 Nya hot mot säkerheten och miljöhot som en säkerhetspolitisk faktor .................................... 57 8.2 Miljöproblemen är gränslösa ................................................................................................ 58

8.2.1 Klimatförändringar....................................................................................................... 58 8.2.2 Brist på vatten ............................................................................................................ 59 8.2.3 Miljöflyktingar och Megastäder..................................................................................... 60 8.2.4 Kampen om oljan ........................................................................................................ 61

8.3 Internationell rätt och miljön .............................................................................................. 62 8.4 Miljömål för den europeiska unionen ................................................................................... 63

8.4.1 Gemensam miljöpolitik i EU ......................................................................................... 64 8.4.2 Tio miljömål för den Europeiska Unionen ...................................................................... 64

9. Grön storstadspolitik ................................................................................................................ 67 9.1 Trafik ................................................................................................................................ 67

9.1.1 Satsning på storstadsluften........................................................................................... 67 9.1.2 Trängselavgifter och andra styrmedel i storstadstrafiken ................................................. 68 9.1.3 Utveckling av miljövänliga trafikanläggningar ................................................................ 69 9.1.4 Bygg bort tung trafik förbi bostadsområden och skolor ................................................... 69

3

9.1.5 Miljöbilar – ja tack! ...................................................................................................... 70 9.1.6 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 70 9.1.7 Cykling ....................................................................................................................... 71

9.2 Naturen in på knuten ......................................................................................................... 71 9.2.1 Förtäta med förnuft ..................................................................................................... 71 9.2.2 Tillgängliga grönområden ............................................................................................. 71 9.2.3 Fler Nationalstadsparker............................................................................................... 72

9.3 Det ska vara enkelt att vara miljövän ................................................................................... 72 9.3.1 Hemkörning av varor och hållbar konsumtion................................................................. 72 9.3.2 Sopsortering ............................................................................................................... 73

Bilaga 1 Ekonomiska satsningar för miljön Bilaga 2 Centerpartiets miljöpolicy

4

Förord Enklare, lönsammare, bättre Miljöpolitiken tar sin utgångspunkt i människors engagemang för att komma tillrätta med miljöproblemen. För att miljöfrågorna ska ges utrymme på den globala politiska agendan måste miljöfrågor diskuteras och lösas i ett internationellt perspektiv. På grund av dagens överutnyttjande och bristfälliga hantering av naturresurser, utsläpp och välståndsklyftor är det lätt att se hela det ekologiska systemet som hotat. Vår framtida säkerhet och överlevnad kommer att kräva ett ökat internationellt samarbete med miljöfrågorna i fokus. Det är viktigt att detta samarbete snarast kommer igång på allvar och att det pågående "slaget om jordens resurser" får stå tillbaka för en gemensam ansträngning för ökad global säkerhet och en kamp för en bättre miljö. För många upplevs den ökade globaliseringen som ett hot. För Centerpartiet är det en möjlighet, en möjlighet till ökad förståelse mellan länder, ökade möjligheter för alla de människor som idag lever under mycket tuffa förhållanden. Globaliseringen ger mycket goda möjligheter för svenska företag och företagare. Sverige ligger mycket långt fram i utvecklingen av produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling. Med satsningar på forskning och utveckling, enklare regler, riskkapital och skatteregler kan vi bli världsledande. Dagens regering har tyvärr visat sig ytterst inkompetent vad gäller de utmaningar som en globaliserad värld för med sig. Det finns varken visioner att ta till vara möjligheterna eller handlingskraft att göra någonting åt problemen. Sverige har enorma möjligheter till framgång, tillväxt och nya jobb om vi tar tillvara de möjligheter som globaliseringen för med sig. Miljöarbetet måste sättas i fokus för att tillväxt och utveckling ska kunna svara upp till en hållbar utveckling. Genom att vi i Sverige använder lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att skydda naturen, kan vi alltså göra en tjänst för de företag som satsar på miljöarbete och ny teknik. Företag skall kunna tjäna pengar på att vara miljövänliga inte straffas. Det är den absolut starkaste drivkraften för en omställning, ett teknikskifte, mot ett hållbart samhälle. Världen förändras ständigt och vi människor är bra på att anpassa oss till nya villkor. Men nu lever vi faktiskt i en tid där vi kan bestämma oss för hur vi vill ha det och styra en del av utvecklingen åt rätt håll. Socialdemokratins spridda, isolerade insatser, krångel och byråkrati i miljöpolitiken måste bytas mot långsiktighet och målmedvetet arbete. Lösningen på framtidens miljöproblem är inte att med hjälp av sopspioner jaga människor som försöker förbättra miljön, utan lösningen är att se till så att vi gör det enklare, billigare och mer lönsamt att vara miljövänlig. Vi vet att industrin är redo att ta sig an utmaningen och världsmarknaden, för att ställa om till ett hållbart samhälle. Centerpartiet är också redo att ta sig an denna framtid. En viktig uppgift för en borgerlig regering, blir att vara lyhörda mot industrin och formulera en grön industripolitik. Ett starkt Centerparti skapar förutsättningar för ett hållbarare, grönare och modernare Sverige. Claes Västerteg, Miljötalesman Centerpartiet

5

100-punktsprogram för en grön politik 1. Av solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer måste de

internationella insatserna prioriteras. Sverige bör återta rollen som en internationellt framträdande röst och använda svenska ansvarstagande företagare för att bygga demokrati, förbättra miljön och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.

2. Prioritera EU-arbetet i allmänhet och miljöarbetet inom EU i synnerhet. Använd majoritersbeslut inom miljöområdet.

3. Använd inflytandet i WTO för att för att styra dess ekonomiska arbete till att bli mer miljöorienterat och för att harmonisera det globala miljöarbetet.

4. Regeringen måste vara aktiv i att påverka EU:s politik men också återrapportera till allmänhet och företag vad som händer inom EU och vilka politiska beslut som fattas.

5. Ett hållbart samhälle måste bli EU:s nya stora uppdrag, landsbygden och jordbruket kan spela en avgörande roll i denna omställning. Därför bör en förändring ske där vi går från CAP (Common agricultural policy) till CEP (Common environmental policy)

6. Öka det nordiska samarbetet inom miljöområdet för att få större genomslagskraft i världen.

7. Energipolitiken ska präglas av långsiktiga spelregler och kräver därmed långsiktigt syftande politiska uppgörelser.

8. Sverige ska tillsammans med EU satsa på en mångfald av förnybara och miljövänliga energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energiförsörjningen samtidigt som miljön skonas.

9. Fasa ut de skadliga och icke miljövänliga energislagen i den takt som tillförseln av ny energi medger. Allt för att skapa stabilitet på energimarknaden.

10. Fortsatt användning och utveckling av ekonomiska styrmedel som gröna elcertifikat och utsläppsrätter så att miljövänliga och förnybara lösningar utvecklas.

11. Öka konkurrensen på energimarknaden så att det utvecklas en rejäl priskonkurrens och delta aktivt i EU:s arbete för ökad konkurrenskontroll.

12. Se över möjligheterna att införa en effektbörs, ett system för att klara behovet av effekt vid olika konsumtionstoppar.

13. Satsa 1 miljard kr utöver regeringen per år för forskning och utveckling men också andra stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya fordonsbränslen.

14. Inrätta ett skatteavdrag på forskning och utveckling för att stimulera miljövänlig tillväxt. 15. Upprätta riskkapitalfonder för att underlätta implementering av forskningsresultat. 16. Forskningspolitiken ska vara långsiktig så att Sverige ska kunna få en världsledande

position inom bland annat miljöteknik och för att säkra spetskompetensen inommiljöområdet.

17. Staten ska i sin upphandling välja produkter utifrån den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt.

18. Tillverkare och konsumenter ska stimuleras till att satsa på transportmedel drivna med miljövänliga bränslen samt bränslesnåla modeller.

19. Sverige ska vara pådrivande för att hela EU:s transportsystem effektiviseras och integreras genom fler gemensamma regelverk, styrmedel och infrastrukturprojekt.

20. Politiska institutioner som fattar beslut om lagar, regler och förordningar måste samordna sina beslut för att undvika oönskade negativa miljöeffekter.

21. Myndigheterna måste samordna sin tillsynsverksamhet för att underlätta för företagen att kombinera högkvalitativ näringsverksamhet och högkvalitativt miljöarbete.

6

22. Sverige måste minska byråkratin kring miljöprövningar och myndigheterna måste effektivisera sina processer för företag och andra när de investerar i hållbara och bättre lösningar.

23. För att öka industrins incitament att ta ett större miljöansvar bör företag som ligger i framkant belönas.

24. Inrätta en ”Grön kommission” mellan olika samhällsaktörer för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik och förnybar energi.

25. Inrätta ett samlat transportverk, för att undvika att dagens olika statliga verk tänker utifrån sitt eget verks transportmedel.

26. Olika transportlösningar ska vägas in i MKB-processen. 27. Hälsoperspektivet bör ingå i Vägverkets ”nollvision”. 28. Förbjud försäljningen av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen

efter 2015 29. Det ska synas på priset om man valt att tanka bensin med etanolinblandning. 30. Alla tjänstebilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av

förmånsvärdet. 31. Ge 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som köper miljöbil. 32. Investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att omfatta bussar i kollektivtrafik som

drivs med alternativa drivmedel. 33. Inför en beskattning av trafiken som bättre motsvarar samhällets kostnader. 34. Transportsektorn ska ingå i EU:s system för utsläppsrätter. 35. Förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna

förelägga om transportplaner. 36. Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker ska i högre grad arbeta mot

och ställa höga krav på sjösäkerhet i IMO och i EU. 37. Ställ högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön. 38. Den långväga godstrafiken bör föras över från väg till järnväg, i större utsträckning än

idag. 39. Ha en ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med

angränsande länder, vilket skulle bidra till färre transporter på väg och med flyg. 40. Flygtrafiken ska betala sina egna miljökostnader i större utsträckning än idag. 41. Slopa Vänsterkartellens flygskatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig

miljöstyrande effekt. 42. Främja kombitrafikens utveckling genom att ett utökat samarbete med berörda parter,

nationella och internationella, initieras. 43. Ett nät av större kombitrafikterminaler ska bildas i Sverige och i resten av EU. 44. Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna och vi måste agera för att hejda

klimatförändringarna men också möta effekterna som vi oundvikligen kommer att drabbas av.

45. Sänk utsläppen av växthusgaser med 30 % till år 2020 (jämfört med 1990års nivå) och komplettera med ett temperaturmål om en maximal global uppvärmning med 2°C.

46. Sänk utsläppen av växthusgaser med 35 % till år 2030 (jämfört med 1990års nivå). 47. Sänk utsläppen av växthusgaser med 40 % till år 2040 (jämfört med 1990års nivå). 48. Sänk utsläppen av växthusgaser med 50 % till år 2050 (jämfört med 1990års nivå). 49. Var och en har ett ansvar för att sänka sina utsläpp av växthusgaser. Detta vill vi

uppmuntra med personliga utsläppsrätter och skatteavdrag för pengar till klimatåtgärder.

7

50. Företag som satsar på klimatåtgärder ska uppmuntras och vi vill se styrmedel som består mer av morötter än av förbud.

51. Utveckla EU:s handelssytem med utsläppsrätter. 52. Inför ”vita certifikat” för att uppmuntra energieffektivisering. 53. Beroendet av olja som uppvärmingsform i boendet skall brytas. 54. Energiförbrukningen i boendet skall minska genom bl a införandet av individuell

mätning av värme och varmvatten. 55. Direktverkande el som uppvärmningsform vid byggandet av nya hus bör förbjudas. 56. Kemiska ämnen i byggmaterial kartläggs och de ämnen som är hälsofarliga fasas ut. 57. Buller och luftföroreningar skall omgärdas av strikta normer för såväl inom- som

utomhusmiljö. 58. Investeringar i energibesparande i boendet åtgärder inte skall leda till högre

fastighetsskatt. 59. Lyft upp kemikalierna i samhället på den politiska agendan. 60. Ha en kemikalielagstiftning som fasar ut farliga kemikalier. 61. Ställ krav på den som tillverkar, säljer eller använder kemikalier att redovisa riskerna. 62. Ett starkt kemikaliedirektiv där det ställs tydliga krav på att farliga kemikalier ska bytas

ut. 63. Att godkännanden av farliga kemikalier bara ska ske under en begränsad period. 64. Ett starkt REACH är en konkurrensfördel även för småföretag. 65. Intensifiera forskning kring produktutveckling och teknikskiften, gärna genom

biomimik. 66. Ta vara på möjligheten med nya jobb och tillväxt inom miljösektorn. 67. Avfallshierarkin ska vara grundprincipen i avfallspolitiken. 68. Utveckla producentansvaret till att omfatta alla varor. 69. Inför återvinningscertifikat för att mer återvunnet material ska användas och efterfrågas. 70. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska försvaras. 71. Ha ett fortsatt fungerande jordbruk, med vall och betande djur i hela landet. 72. Våtmarker måste återställas och nyskapas. 73. Fler naturvårdsavtal framför reservatsbildningar i skogen. 74. Skydda livet i Östersjön och Västerhavet genom åtgärder som marina skyddsområden,

minskad övergödning, minskade fiskekvoter och säkrare sjötransporter. 75. Inrätta en Östersjöregering och en Östersjödomstol för att rädda vårt känsliga innanhav. 76. Fyll PSSA-klassningen av Östersjön med verkligt innehåll. 77. Inför utsläppsrätter för kväve och fosfor i Östersjön. 78. Miljöfrågorna måste ingå i säkerhetsbegreppet och en bred, heltäckande syn på detta är

nödvändig för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar. 79. Det internationella klimatförbättrande arbetet måste intensifieras, inte minst genom en

satsning på en ökad omfattning Kyoto-protokollet, inte minst i tid, antal aktörer och tuffare mål.

80. Vattenförsörjningen är vital för att trygga bl.a. fred, säkerhet, tillväxt och hälsa. Därför bör Sverige prioritera upp vattenförsörjningen på den politiska agendan.

81. Sverige bör bli aktivare i internationella vattenförsörjningsprojekt. 82. Sverige ska satsa på speciella utbildningar i hållbar utveckling riktade till kvinnor i

fattiga länder, då dessa i de flesta fattiga tar ett oerhört stort ansvar i vardagen. 83. Det svenska biståndet bör innefatta en högre andel biståndsmedel avsett till så kallade

sociala investeringar.

8

84. Det är viktigt att Sverige aktivt arbetar för att alternativ förnybar energiförsörjning förs upp på EU:s och FN:s dagordningar.

85. För att komma till rätta med miljöproblemen, och de därtill kopplade säkerhetsrelaterade problemen, måste vi också hantera det stora problemet med fattigdomen.

86. Sverige bör i FN verka för att FN:s medlemsländer omsätter det skrivna folkrättsliga ordet i konkret handling då det gäller mellanstatliga konflikter kopplade till miljö, vatten och utsläpp.

87. Företagen behöver regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik bra både för miljön och för företagandet.

88. Vetot ska avskaffas inom EU:s miljöpolitik och ersättas med majoritetsbeslut. 89. Investeringsbidrag till storstäderna för åtgärder för en bättre luftmiljö. 90. Ekonomiska styrmedel i storstadstrafiken är bra men besluten ska fattas lokalt. 91. Satsa på miljövänliga byggprocesser av trafikleder. 92. Satsningar krävs för att bygga bort och minimera tung trafik i bostadsområden och förbi

skolor. 93. Lokala lösningar för att uppmuntra miljöbilar är utmärkt, t ex gratis parkering för

miljöbilar och motorvärmaruttag för miljöbilar. 94. Skyltning från huvudled till mackar med alternativa bränslen. 95. Inga sociala avgifter eller skatt för löneförmån om en arbetsgivare vill uppmuntra sina

anställda att åka kollektivt eller cykla till jobbet. 96. Satsa på säkra och lättframkomliga cykelvägar. 97. Bevara grönområden och bygg i första hand på sanerad mark, övertäckta spårområden

mm. 98. Försiktig och smart förtätning av stadskärnor. 99. Inrätta fler nationalstadsparker som komplement till nationalparker.

100. Det ska vara enkelt att vara miljövän.

9

1. Grön industripolitik Välfärdsstater med utvecklade ekonomier behöver i dagens globaliserade värld visa att hållbart miljöarbete är förenligt med fungerande och växande industrier. Miljöarbetet kan – och ska – göras tillsammans med företag och industrier så att både de och miljön kan vinna på det. Miljöarbetet kan inte längre bedrivas med enkom förbud, regler och avgifter. Det tjänar varken miljön eller ekonomin på. Någon måste visa vägen för hur miljövänlig tillväxt kan skapas. Om inte det ledarskapet visas kommer svensk ekonomi att förlora när regeltyngda företag flyttar utomlands, till länder som inte har samma möjligheter att arbeta med hållbar utveckling och miljöskydd. Vi får inte försitta chansen att bli världsledande i miljö- och miljöteknikarbete. Missar vi tåget är risken stor att alla blir förlorare. Vi måste sluta tro att Sverige är förmer eller bättre än andra länder i miljöarbetet. Sverige måste återta sin förlorade plats i den internationella politiken och börja visa större intresse för EU-politiken. Dagens miljöutmaningar är globala, därför måste vi också söka efter globala lösningar. Det duger inte enbart med nationellt avgränsade miljöförbättrande åtgärder eller med en regering som brister i kommunikation med omvärlden. Sverige skall ligga i framkant vad gäller miljöarbetet men det får inte innebära att vi allvarligt försämrar vår egen industris konkurrenskraft. Vi bör därför bli pådrivande för högt ställda internationella miljökrav och en verkningsfull global miljöpolitik. Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen visat ett så bristande internationellt engagemang att man på ett antal internationella sammankomster underlåtit att låta Sverige representeras av ansvariga politiker. Med det beteendet skickas dels signalen att Sverige inte är intresserad av omvärlden och dels signalerar man till befolkningen och aktörer i Sverige – på tydligaste tänkbara sätt – att omvärlden inte är något att bry sig om. Alla länder har genom världshistoriens gång nått framgångar – kulturella så väl som ekonomiska – när interaktion och utbyte har skett med omvärlden. Därför är det extra beklagligt att vittna den pågående svenska politiska isolationism som den socialdemokratiska regeringen ägnar sig åt. Denna politiska isolering kan bara betyda stagnation för ett – med internationella mått mätt – litet land som Sverige. Det är därför intressant att observera socialdemokratins – tydligt bakåtsträvande och socialkonservativt pådrivna – påståenden om att Sverige skulle vara världsbäst på än det ena än det andra. Särskilt intressant blir detta när rapport efter rapport visar att Sverige inte klarar av att följa med i utvecklingen och konkurrensen med andra länder. En av de största globala utmaningarna är att komma tillrätta med utsläppen av klimatpåverkande gaser. För att vi ska kunna nå målet om halverade utsläpp av växthusgaser till år 2050 anser Centerpartiet att vi bör åstadkomma 30 procent minskning till år 2020 (jämfört med 1990 års nivå). För att detta ska vara möjligt krävs stora ansträngningar men istället för att nedslås och bli negativa, låt oss se det som möjligheter. I dessa ansträngningar finns också affärsmöjligheter och nya jobb. Låt oss ta oss an framtiden och använda miljön som en hävstång in i framtiden. Redan idag exporterar svenska miljöteknikföretag tjänster och produkter för nära 25 miljarder kronor om året. En vision om en miljövänlig industriproduktion går att förverkliga och kan generera många nya jobb och en ökad tillväxt i vårt land.

10

1.1 Viktiga områden i en grön industripolitik En grön industripolitik består av flera olika delar. Inte minst är det viktigt med en ökad dialog mellan näringsliv, forskning och politik så att två så viktiga intressen som ekonomi och miljö kan nå en optimal samexistens. I samarbetet mellan miljöintressen och ekonomiska intressen kan Sverige komma ett steg längre i utvecklingen och vara något vassare i den internationella konkurrensen – samtidigt som vi kan vara förebilder i vårt miljöarbete.

1.1.1 EU och omvärlden

Centerpartiet vill: • Av solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer måste de internationella

insatserna prioriteras. Sverige bör återta rollen som en internationellt framträdande röst, verka för öppenhet och insyn i produktionsförhållanden samt att använda ansvarstagande företagare för att bygga demokrati, förbättra miljön och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.

• Prioritera EU-arbetet i allmänhet och miljöarbetet inom EU i synnerhet. Använd majoritetsbeslut inom miljöområdet.

• Använd inflytandet i WTO för att styra dess ekonomiska arbete till att bli mer miljöorienterat för att harmonisera det globala miljöarbetet.

• Regeringen måste vara aktiv i att påverka EU:s politik men också återrapportera till allmänhet och företag vad som händer inom EU och vilka politiska beslut som fattas.

• Sverige måste agera för att likvärdiga miljö- och konkurrensvillkor gäller först och främst i hela EU och så småningom globalt. T ex bör systemet med utsläppsrätter byggas ut globalt.

• Ett hållbart samhälle måste bli EU:s nya stora uppdrag, landsbygden och jordbruket kan spela en avgörande roll i denna omställning. Därför bör en förändring ske där vi går från CAP (Commun agricultural policy) till CEP (Common environmental policy).

• Öka det nordiska samarbetet inom miljöområdet för att få större genomslagskraft i världen. Med en tydlig och kraftfull global miljöpolitik – med någorlunda jämbördiga miljöregler – skulle man samtidigt som man gynnar miljön komma åt en del av de ekonomiska och sociala problem som företag som flyttar över nationsgränserna innebär. Centerpartiet vill göra EU smalare men vassare. Med det menar vi att EU ska låta bli de små frågorna och istället verkligen ta sig an de stora frågorna. Miljöfrågan är en sådan och vi menar att majoritetsbeslut ska användas för att höja tempot på gemensamma miljöåtgärder. Idag bromsas alltför ofta gemensamma ansträngningar av nationella särintressen. Vi vill att Europa ska ta sig an miljön som nästa stora utmaning och forma en gemensam europeisk miljöpolitik, Common Environmental Policy (CEP). Den gemensamma miljöpolitiken måste bygga på att vi inte låter länder smita undan sitt miljöansvar. Den europeiska miljölagstiftningen kan inte vara beroende av några länders välvilja och strävan efter att vara föregångare och gå före när det gäller miljölagstiftning. Föroreningar i haven och luften stannar inte vid gränskontroller. Föroreningarna bryr sig inte om nationernas gränser.

En gemensam europeisk miljöpolitik gynnar tillväxten. Precis som miljöföroreningar rör sig fritt över gränserna arbetar många företag i flera europeiska länder. Det företagen behöver är regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik också bra för företagandet.

11

Även handeln med utsläppsrätter måste harmoniseras inom EU-området. Idag uppkommer störningar i marknaden och det råder ojämlik konkurrens eftersom olika länder tillämpar olika tilldelningsprinciper. Vidare ska även transportsektorn omfattas av utsläppshandelssystemet (se mer om detta under kapitlet Transporter). Att gemensamt ta sig an de globala miljöhoten i den rika världen handlar om solidaritet med våra medmänniskor och kommande generationer. Tredje världen kommer till exempel att drabbas oerhört svårt av klimatförändringarna – ett miljöproblem som den industrialiserade delen av världen har orsakat. Ansvarsfulla svenska företag kan vara med och bygga demokrati, stärka miljön och de mänskliga rättigheterna i världen. På många håll ser vi att den positiva ekonomiska utvecklingen som sker leds av företag som investerar och därmed skapar bättre villkor för fattiga länder. Den goda företagartradition som svenska företag har är en exportfördel och tas emot positivt på många håll i världen. Det ”goda företagandet” är därmed en konkurrensfördel. I detta viktiga arbete bör man engagera världshandelsorganisationen (WTO) för att få ett verkligt globalt perspektiv. En början är att driva frågorna inom EU. Vidare måste Sverige bli bättre på att återrapportera nationellt om vad som är på gång och vad som beslutas inom ramen för den europeiska unionen. Detta dels för att öka intresset för EU-politiken och de möjligheter som detta för med sig för det fortsatta miljöarbetet. Men det är även viktigt för att de svenska företagen ska kunna få samma offentliga service – bland annat vad gäller politisk informationsservice – som deras europeiska konkurrenter. Sveriges representanter måste ha sakkunskap, språkkunskap, förhandlingskunskap och inte minst en korrekt bild av vad svensk industri är. Utan dessa kompetenser kommer Sverige aldrig att bli en internationell förebild och internationellt ledande inom miljöpolitiken.

12

1.1.2 Energi

Centerpartiet vill: • Energipolitiken ska präglas av långsiktiga spelregler och kräver därmed långsiktigt syftande

politiska uppgörelser. • Sverige ska tillsammans med EU satsa på en mångfald av förnybara och miljövänliga

energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energiförsörjningen samtidigt som miljön skonas.

• I takt med att ny energi tillförs skall de skadliga och icke miljövänliga energislagen fasas ut. Allt för att skapa stabilitet på energimarknaden.

• Öka satsningarna på FUD (forskning, utveckling och demonstration) av förnybara och miljövänliga energikällor samt energieffektivisering.

• Sverige ska utreda möjligheterna att införa ett system med vita certifikat, för att stimulera företagens investeringar i effektivare processer.

• Öka insatserna för att hushålla med och spara energi. • Fortsatt användning och utveckling av ekonomiska styrmedel som gröna elcertifikat och

utsläppsrätter så att miljövänliga och förnybara lösningar utvecklas. • Öka konkurrensen på energimarknaden så att det utvecklas en rejäl priskonkurrens och delta

aktivt i EU:s arbete för ökad konkurrenskontroll. • Se över möjligheterna att införa en effektbörs, ett system för att klara behovet av effekt vid

olika konsumtionstoppar. Elpriset kan då variera över tiden, för att också motsvara tillgången på energi vid den specifika tidpunkten.

Långsiktiga regler som tryggar näringslivets energitillgång är avgörande för tillväxt och fortsatt utveckling. Svenska företag måste kunna lita på att det finns energi till rimliga priser också i framtiden. Tack vare ny teknik går det att producera effektivt utan att det samtidigt förstör miljön och slösar med energi. Svenska företag har varit framgångsrika i detta avseende. Därför är det viktigt att inte ständigt ändra spelreglerna för energiproducenterna och energikonsumenterna. Ständigt ändrade spelregler leder till otrygghet och uteblivna miljöinvesteringar, det leder till höga elpriser och gammal miljöbelastande teknologi. Därför måste energipolitiken präglas av långsiktiga – och breda blocköverskridande – uppgörelser. Den framtida energiförsörjningen måste lösas genom en mångfald av förnybara energikällor. Egentligen är resonemanget lika enkelt som grundläggande portföljteori. Precis som man måste blanda hög- och lågriskaktierna i portföljen för att minska sårbarheten, måste vi satsa på många olika energikällor. Dagens i stort sett ensidiga beroende av olja och kärnkraft har visat sig ha allvarliga konsekvenser för människoliv, miljö, säkerhet, jobb och ekonomi. Kärnkraften är förvisso relativt ren ur miljösynpunkt under själva driftstiden, men problemen är desto större vid uranbrytningen och förvaringen av förbrukat bränsle. Om de omfattande riskerna (med långtgående konsekvenser för liv och mycket långsiktig förorening av livsmiljön på plats samt spridningsrisken för avfallet) med kärnkraften tas i beaktande visar det sig att det inte är ett attraktivt alternativ att öka beroendet av kärnkraften. De säkerhetspolitiska riskerna kring kärnkraften i världen är stora och anrikat uran riskerar att komma i orätta händer och kan användas som ett maktmedel av icke demokratiska regimer. Oljeanvändningen har medverkat till merparten av dagens klimatproblem. Dessutom har oljan lett till internationella konflikter, ekonomiska kriser och kommer att göra det igen så länge vi är

13

kvar i oljeberoendet. Det starka oljeberoendet gör EU och Sverige mycket sårbart om vi inte gör något nu och snabbt. Nya energislag som bidrar till en framtida trygg energiförsörjning måste fasas in i den takt som utvecklingen medger och ske med största möjliga marknadsmässiga lösningar så att svenska företag och medborgare kan känna sig trygga vad gäller energi till rimliga priser. Ett hållbart energisystem är idag ett av EU:s viktigaste uppdrag för att klara jobben och miljön i framtiden. Det är viktigt att Sverige tar en aktiv del i att påverka den europeiska energipolitiken och i det nationella arbetet tar stor hänsyn till de mål som EU kommit överens om, exempelvis i Grönboken om energi. Sverige måste också aktivt delta i utvecklingsarbetet som innehåller bl.a. forskning, utveckling, energieffektivisering och konkurrenskontroll. De historiska erfarenheterna visar att beroendet av ett fåtal energislag är alltför riskfyllt och ohållbart. Istället måste det satsas på en mångfald av energislag och energikällor. Då krävs stora satsningar på FUD (forskning, utveckling och demonstration) av förnybara och miljövänliga energikällor samt energieffektivisering. Det krävs också stabila spelregler. Då minskar industrins risktagande och nyinvesteringar kan komma till. Ett exempel på detta är systemet för elcertifikat som bl.a. Centerpartiet infört och som lett till att många nya gröna elproducenter kunnat etablera sig. Utsläppsrätterna visar också att det varit ett effektivt styrmedel med god miljöeffekt, även om det funnits vissa inkörningsproblem. Systemet bör av konkurrensskäl, på sikt, bli ett globalt system. Förutom att ställa om till förnybara energikällor måste vi också effektivisera användningen av elenergin och uppmuntra de som sparar energi. Ett system som skulle gagna detta är en marknad med effektiviseringsåtgärder, s.k. ”vita certifikat”. De vita certifikaten bygger på samma princip som finns för elproducenterna med de gröna elcertifikaten och skulle innebära en ”konstruerad” marknad för att få till stånd energieffektiviseringar som annars inte skulle vara lönsamma med dagens elpriser. Man ålägger alla distributörer av elenergi att leverera en viss mängd energieffektivisering. Distributörerna kan då välja att genomföra effektiviseringsåtgärderna själva eller köpa vita certifikat genom att någon annan, t ex en verkstadsindustri, har minskat sin energianvändning i motsvarande grad och fått tillgodoräknat sig vita certifikat. Marknaden kommer självklart att efterfråga de mest kostandseffektiva effektiviseringsåtgärderna Detta verktyg för effektivare elanvändning är inget okänt styrmedel. Inom EU diskuteras vita certifikat och i England och Italien håller system på att utvecklas och införas. Den svenska Energimyndigheten deltar också i studier av vita certifikat. Centerpartiet vill se över möjligheterna att införa ett system med vita certifikat och hur detta ska kunna samverka med andra system och skatter på området. Ett svenskt energisystem måste bygga på en trygg bas av energiproduktion, men också klara de toppar som behövs från tid till annan. Därför bör det byggas upp ett system för att klara efterfrågan av energi vid s.k. effekttoppar. Att skapa en effektbörs är ett sätt att klara detta. En effektbörs skulle öka möjligheterna att säkra tillgången av elenergi så att de delar av det svenska samhället som absolut behöver energi vid effekttoppar också kan få detta. Det skulle också möjliggöra exempelvis dag- och nattaxor, vilket ger kunderna bättre möjlighet att styra sitt elpris.

14

De brister i konkurrens som möjliggör de höga priser som många företag på elmarknaden kan ta ut ser Centerpartiet mycket allvarligt på. Höga elpriser skadar svensk industri och är en tung börda för konsumenter. Centerpartiet är dock övertygat om att en återreglering av elmarknaden inte är bästa sättet att hålla tillbaka de höga elpriserna. Bristen på konkurrens blir inte bättre av ett monopol. Istället råder vi bot på höga elpriser med ytterligare konkurrens. För att detta ska ske måste konkurrensen på elmarknaden förbättras. Centerpartiet vill därför förbättra infrastrukturen och stärka effektöverföringskapaciteten såväl inom landet som med utlandet. Dessutom bör konkurrenslagstiftningen bli skarpare. Dessa förändringar bör göras både på den svenska och nordiska marknaden likväl som den europeiska. Konkurrenslagstiftningen måste hela tiden syfta till att sätta konsumentintresset i första rummet. Att ge konsumenterna verktyg att aktivt påverka sitt energival och sin energikonsumtion ger konsumenterna makt och kan leda till skärpt konkurrens.

1.1.3 Teknikskifte bland produkter och processer

Centerpartiet vill: • Satsa 1 miljard kr utöver regeringen per år för forskning och utveckling men också andra

stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya fordonsbränslen. • Inrätta ett skatteavdrag på forskning och utveckling för att stimulera miljövänlig tillväxt. • Upprätta riskkapitalfonder för att underlätta implementering av forskningsresultat. • Forskningspolitiken måste vara långsiktig för att Sverige ska kunna få en världsledande

position inom bland annat miljöteknik och för att få spetskompetens inom miljöområdet. • Att staten i sin upphandling skall välja produkter utifrån den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25

procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt. • Förändra ”Lagen om offentlig upphandling” (LOU) så att hela offentliga sektorn ges samma

möjlighet att i sin upphandling välja produkter ur bästa kvartilen tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt.

Traditionell miljöpolitik har i stor utsträckning sysslat med att lösa enskilda frågor, en och en. I viss utsträckning har det varit framgångsrikt, t.ex. i form av återvinning av material och Agenda 21-arbete. Tyvärr har detta ”gnetande” inte på långt när löst de stora överskuggande miljöproblemen, arbetet går helt enkelt för långsamt. Miljöpolitiken behöver därför en annan utgångspunkt och en större kraft. Det är inte bara politiken som skall utveckla en bättre miljö utan här kan det offentliga och privata samverka för att nå bättre resultat. I stället för att ägna mycket tid åt detaljer, som att ersätta enskilda komponenter i produktionsprocessen eller långsamt förfina avgaskraven, behövs en mer omfattande systemsyn. En systemsyn där politiken utgår från att det är produktionsprocessen som behöver förändras, inte dess enskilda delar. Vi behöver ett teknikskifte, inte ett skifte av enskilda komponenter. Därför måste politiken och företagandet ha siktet inställt på ett teknikskifte. Här är det vitalt att närings-, forsknings- och miljöpolitiken samspelar. För att driva fram energikällor och ny miljöteknik måste det satsas på forskning och utveckling. Detta kan dels göras genom statligt finansierad forskning och dels genom privat finansierad forskning. Centerpartiet vill satsa 1 miljard kr per år, utöver regeringen, för forskning och utveckling men också andra stimulanser för utveckling av nya energikällor och nya

15

fordonsbränslen. Detta skulle nästan innebära en fördubbling av satsningarna inom området1. Denna miljard skall samverka med företagens forskningssatsningar för att få ut maximalt av satsade resurser. För att driva fram en snabbare användning av forskningsresultaten bör privat forskning och utveckling få skattelättnader, detta kan exempelvis ske genom skatteavdrag. Forskningsresultat som har kommit fram nära en användare av resultaten har också en större chans att nyttjas än forskningsresultat som har kommit fram långt bort från den potentiella användaren. Därför måste vi – för miljöns skull – satsa på stimulanser för privat forskning. Vidare bör riskkapitalfonder för stöd av miljöteknik och miljöteknikdrivna industriprojekt upprättas. Detta för att stimulera implementeringen av de forskningsresultat som är miljöanpassade. Medlen ska kunna användas som SOD-finansiering för att göra idéer till verklighet. Huvudsyftet med denna riskkapitalförsörjning är att det ska finnas medel att satsa på nya idéer där marknaden ännu inte har vågat gå in och försörja riskkapital på traditionellt vis. Även forskningspolitiken – liksom energipolitiken – måste vara långsiktig. Det är inte ovanligt att företag som jobbar med banbrytande forskning har projekt som löper på omkring tio år. Internationellt sett brukar dessa avancerade forskningsprojekt ligga på omkring 20 år. Därför måste Sverige ha en långsiktig forskningspolitik om positionen som ett högteknologiskt land med spetskompetens ska nås. Dagens vacklande forskningspolitik kanske duger till grundforskning. Men en vacklande forskningspolitik låter oss inte bli världsledande inom miljöteknik, miljövänliga produkter eller processer. Såväl stat, landsting som kommuner är stora aktörer på marknaden vad det gäller både energi och ekonomi. Staten skall i sin upphandling vara ett föredöme och upphandling skall ske från den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt. Den offentliga sektorn i övrigt skall i sin upphandling uppmuntras att ställa tydliga krav på energieffektivitet och upphandla från den bästa fjärdedelen. För många företag är det avgörande att få ”den första kunden” – den som möjliggör expansion och vidare teknikutveckling. Den offentliga upphandlingen skulle verkligen kunna göra skillnad, om man valde miljöteknik och nya innovationer i större utsträckning än idag. Genom miljörådets databasverktyg för ekologiskt hållbar upphandling, EKU, finns en god förutsättning för statliga och offentliga aktörer i Sverige att bilda sig en uppfattning om miljöpåverkan och energiförbrukning hos olika produkter på marknaden och var de bästa produkterna finns. Vi anser också att myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten har en roll i att vägleda i miljöaspekter vid offentlig upphandling.

1.1.4 Transporter

Centerpartiet vill: • Underlätta möjligheterna för kombitransporter, både nationellt och internationellt. • Att tillverkare, konsumenter och distributörer stimuleras till att satsa på transportmedel drivna

med miljövänliga bränslen samt bränslesnåla modeller. • Öka satsningarna på forskning och utveckling av miljövänliga bränslen och teknik.

1 Regeringen satsar idag 815 miljoner på energiforskning, 65 miljoner på teknikupphandling och marknadsintroduktion, 89 miljoner på stöd för marknadsintroduktion av vindkraft samt 350 miljoner på KLIMP (klimatinvesteringsprogram), vilket sammanlagt blir drygt 1,3 miljarder kronor.

16

• Att satsningar som syftar till att minska användandet av fossila bränslen inte ger förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik.

• Att Sverige ska vara pådrivande för att hela EU:s transportsystem effektiviseras och integreras genom fler gemensamma regelverk, styrmedel och infrastrukturprojekt.

• Att transportsektorn ska inkluderas i handel med utsläppsrätter • Att Sverige ska vara pådrivande för att EU:s transportpolitiks miljöpåverkan minimeras.

Fungerande transporter och infrastruktur är en nödvändighet för en fungerande industri. Samtidigt är trafiken en starkt bidragande källa till luftföroreningar (framför allt gällande kväveoxider och partiklar) och koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen bidrar i sin tur till växthuseffekten. Det är därför viktigt att underlätta för industrin att använda sig av miljövänliga transporter. Det kan handla om utbyggnad av järnvägsnätet och att underlätta möjligheterna för – nationella så väl som internationella – kombitransporter som minskar mängden frakt som går på framförallt väg. De mindre miljövänliga transporterna på väg och i luften kommer dock att finnas kvar, och bör så göra, då dessa ger möjligheter till en mycket hög logistisk tillgänglighet. Därför är det av största vikt att stimulera dessa transportslag att använda sig av miljövänliga bränslen såsom etanol, RME, biogas eller varför inte inom en snar framtid vätgas. Effektivare motorer är också en självklar del i en satsning på miljövänligare transporter. För en omställning till ett grönt transportsystem krävs det att Sverige satsar på forskning och utveckling. Satsningarna handlar såväl om traditionell forskning som om stöd till näringslivet i deras teknikutveckling. Det är viktigt att satsningarna inte ger förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik. De investeringar vi gör idag i infrastruktur och annat skall inte binda oss i en eller några få lösningar utan se till att vi är teknikneutrala för att skapa handlingsfrihet i framtiden. Det är slutresultatet - minskad miljöpåverkan - som vi efterfrågar och troligen kommer flera olika bränslelösningar att vara just lösningen för framtiden. För att ytterligare stimulera övergången till mer miljövänliga transporter bör transportsektorn inkluderas i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Centerpartiet anser också att hela EU måste arbeta för en betydligt förbättrad infrastruktur. Transportsystemet är en förutsättning för tillväxt och en god ekonomi. I dagens Europa korkas många transportvägar igen av för mycket trafik. Orsaken är ofta en dålig infrastruktur och resultatet blir höga ekonomiska kostnader, ökad olycksrisk och miljöförstöring. Sverige ska också vara pådrivande för att det europeiska transportsystemet miljöanpassas. Vi får inte se EU:s regler och nivåer som ett hinder utan som en möjlighet att driva på utvecklingen även i andra länder. Om Sverige agerar offensivt i arbetet för att minska klimatpåverkan och öka trafiksäkerheten har vi möjlighet att visa vägen för övriga EU.

17

1.2 Politisk samordning och dialog med näringslivet Centerpartiet vill:

• Beslut om lagar, regler och förordningar måste samordnas för att undvika oönskade negativa miljöeffekter.

• Myndigheterna måste samordna sin tillsynsverksamhet och rådgivning för att underlätta för företagen att kombinera högkvalitativ näringsverksamhet och högkvalitativt miljöarbete.

• Sverige måste minska byråkratin kring miljöprövningar och myndigheterna måste effektivisera sina processer för företag och andra när de investerar i hållbara och bättre lösningar.

• För att öka industrins incitament att ta ett större miljöansvar bör företag som ligger i framkant på miljöområdet belönas.

• Inrätta en ”Grön kommission” mellan olika samhällsaktörer för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik och förnybar energi.

Precis som det ska ställas höga krav på näringslivet att jobba miljömedvetet och efter ett antal miljömål ska det ställas höga krav på den offentliga sektorn och politiken. Som det ser ut idag råder en näst intill total brist på samordning mellan olika politikområden, politiska institutioner och myndigheter. Ett slående exempel är att fastighetsskatten höjs när villaägare gör miljöförbättrande åtgärder. Vad som är minst lika illa – om inte värre för svensk ekonomi ur ett makroperspektiv – är att svenska myndigheter inte samordnar sin tillsynsverksamhet i fullgod utsträckning. Företagare vittnar om hur de får tillsynsbesök av myndigheter i tid och otid. Detta resulterar i en rad merarbete för företagarna med mindre tid och resurser till faktisk verksamhet och miljöarbete och mer tid till byråkrati. Det uppstår legitimitetsbrist för politiken och får olustiga samhällseffekter när olika samhällssektorer inte kan samordna sina verksamheter. Politiken tappar i trovärdighet och effekt när höga miljökrav ställs på näringslivet samtidigt som dessa krav inte ställs på de offentliga aktörerna och politiken. Därför måste samordningen mellan myndigheter. Svenska myndigheter på alla nivåer måste effektivisera handläggningen av olika miljöansökningar. Företag får idag vänta åratal på att få sin sak prövad och prövningen är för många sökanden väldigt otydlig och svår att följa. Detta är inte godtagbart i ett rättssamhälle. Sverige riskerar att jobb försvinner och att vi dessutom får en sämre miljö när svenska myndigheter inte förmår att vara effektiva i detta avseende. Svenska företag måste kunna ställa samma krav på myndigheterna som myndigheterna ställer på företagen och företagaren. Centerpartiet förespråkar ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och anser att sådana bör utvecklas och förädlas. Företag skall kunna tjäna pengar på att vara miljövänliga inte straffas. För att stimulera företag att öka sitt ansvarstagande och snabba på ett teknikskifte bör företag som ligger i framkant i sitt miljöarbete belönas. Det kan till exempel ske genom återbetalning av tillsynsavgifter på ett liknande sätt som sker med kväveoxidavgifterna, där de som gjort förbättringar och har låga utsläpp får tillbaka, på bekostnad av de med höga utsläpp. Vidare kräver omställningen från ett fossilbaserat samhälle till ett samhälle byggt på förnyelsebara energikällor att alla samhällsaktörer verkligen blir delaktiga. Det är strategiskt viktigt både för Sverige som land och för enskilda företag att det privata näringslivet involveras i omställningen. En miljödriven tillväxt rymmer en fantastisk potential för svenska företag, jord

18

och skogsbruk och för Sverige som land. Det stigande oljepriset visar tydligt på behovet av att – inte bara för miljöns skull utan också för ekonomins skull – tänka nytt. Centerpartiet vill ingå ett partnerskap med olika samhällsaktörer som till exempel svensk basindustri, miljöteknikföretag, fordonsindustrin, bränsletillverkare, försäkringsbranschen och forskare till ett konstruktivt och framåtsyftande arbete för att åstadkomma ett teknikskifte för hållbar produktion. Både Island och Finland har tidigare arbetat på liknande sätt. Statsministerns s.k. Oljekommission är ett lovvärt initiativ men vi menar att kommissionen ser alltför isolerat på just oljan samt att bredden bland samhällets olika aktörer saknas. Centerpartiet vill sätta upp mål och staka ut en linje för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik och förnybar energi. Därför bör Sverige tillsätta en ”Grön kommission” som får ta på sig ledartröjan i detta arbete. Samarbetet bör i ett första skede identifiera vad som behöver göras i olika delar av samhället för att Sverige t.ex. ska kunna bli ett världsledande land vad gäller omställningen till förnybara energikällor, utveckling och försäljning av grön teknik samt hållbar utveckling. Vilka insatser behöver staten göra? Vilka spelregler behöver näringslivet? Vad kan göras för att privatpersoner ska stimuleras att vara med i denna omställning? Hur skapas förutsättningar för teknikneutralitet? Spridda, isolerade insatser och krångel och byråkrati i miljöpolitiken måste bytas mot långsiktighet och målmedvetet arbete. Vi vet att industrin är redo att ta sig an utmaningen och världsmarknaden, för att ställa om till ett hållbart samhälle. Centerpartiet är också redo att ta sig an denna framtid. En viktig uppgift för en borgerlig regering, blir att vara lyhörda mot industrin och formulera en grön industripolitik. Detta är ett viktigt led i att skapa många nya jobb och en hållbar utveckling samtidigt.

19

2. Grön Transportpolitik

2.1 Ett hållbart transportsystem Centerpartiet har en vision om framtidens transportsystem som bygger på att transportsystemet ska bidra till tillväxt och företagande samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan minimeras. Vi vill se ett väl utvecklat transportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga transporter där det övergripande målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.

2.1.1 Ett transportsystem med helhetssyn Centerpartiet vill:

• Att olika typer av transportmedel ska utgöra länkar i en helhet. • Inrätta ett samlat transportverk, för att undvika att dagens olika statliga verk tänker utifrån

sitt eget verks transportmedel. • Att olika transportlösningar ska vägas in i MKB-processen. • Att hälsoperspektivet bör ingå i Vägverkets ”nollvision”.

Olika typer av transportmedel ska utgöra länkar i en helhet. För att få en helhetssyn på transportsystemet anser vi att det ska bildas ett transportverk i vilket vägverkets, banverkets, luftfartsverkets och sjöfartsverkets uppgifter ska hanteras. Detta för att de olika statliga verken inte ska tänka utifrån sitt eget verks transportmedel. Ett sammanhållet transportsystem är viktigt för att underlätta arbetsresor, rekreationsresor och inte minst godstransporter. Om möjligheten att lätt och smidigt resa med kollektiva transportmedel försvåras, är risken stor att biltrafiken ökar vilket ytterligare belastar våra vägar samt miljön. Olika trafikslag måste utnyttjas och komplettera varandra på korta och långa distanser. Vägtransporter, järnväg, sjöfart och flyg ska alla ses som integrerade delar i ett och samma kommunikationssystem. Ett ändamålsenligt nyttjande av olika trafikslag i förening med högt ställda miljökrav innebär också att hela trafiksektorns miljöbelastning kan minska. Inte minst i transportpolitikens planeringsprocess är det helheten som skall vara vägledande. Kraven på att Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) görs inför stora projekt, borde ställas med utgångspunkten att transportbehovet kan klaras även med andra lösningar. Idag har man ofta redan före MKB:n låst fast sig vid att det t ex ska byggas en järnväg. Frågan handlar då bara om vilken dragning järnvägssträckan skall få eller om den överhuvudtaget skall byggas, som noll-alternativ. Centerpartiet vill istället att även andra transportlösningar vägs in i MKB-processen. Transportsystemet måste också ta hänsyn till människors hälsa. I dagens samhälle förefaller många glömma bort att transporter medför hälsoproblem och olyckor. Att ett införande av trängselavgifter i Stockholm skulle kunna minska antalet dödsfall med drygt 40 liv per år på grund av minskade luftföroreningar är något som har förvånat många. Vägverkets ”nollvision” är en vision som borde vara självklar att eftersträva och också användas som utgångspunkt för att utforma framtidens transportsystem på ett bättre sätt också ur ett allmänt folkhälsoperspektiv.

20

2.1.2 Miljövänligt bränsle Centerpartiet vill:

• Att tillverkare och konsumenter ska stimuleras till att satsa på bränslesnåla fordon och fordon drivna med miljövänliga bränslen.

• Satsa på forskning och utveckling av miljövänliga bränslen och effektivare teknik, utan att ge förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik.

Centerpartiet anser att fordon som bil och buss är nödvändiga. För många människor är dessa viktiga transportmedel i vardagen. Lastbilstransporter är avgörande för många företags överlevnad. Sett i ett större perspektiv är det dock uppenbart att vägtrafikens miljöbelastning måste minska. För närvarande expanderar den europeiska bilflottan med ca 3 miljoner fordon per år. Vägtransporterna står för 84 procent av alla utsläpp av växthusgaser som kommer ifrån transportsektorn och transportsektorn står i sin tur för en tredjedel av alla koldioxidutsläpp. För att bilen även i framtiden ska kunna utgöra ett bra kommunikationsmedel, utan att äventyra klimatet och ha en säker tillgång på drivmedel, är det av stor vikt att utveckla bränslen som ersätter de fossila bränslena. Det handlar även om att sänka bränsleförbrukningen i vägtrafikens fordon genom effektivare motorer. Centerpartiet vill att tillverkare och konsumenter stimuleras till att satsa på bränslesnåla fordon och fordon drivna med miljövänliga bränslen. Vi tror på stimulans av alternativen, alltså morötter istället för piska, så att människor ges en möjlighet att välja ett miljövänligt bränsle. Med en ökad efterfrågan följer teknikutveckling och infrastruktur, utan vidare påtryckningar från politiskt håll. För en omställning till ett grönt transportsystem krävs det att Sverige satsar på forskning och utveckling. Satsningarna handlar såväl om traditionell forskning som om stöttning av näringslivet i deras teknikutveckling. Det är viktigt att satsningarna inte ger förtur åt något särskilt bränsle eller någon särskild teknik. Det är slutresultatet - minskad miljöpåverkan - som vi efterfrågar.

2.1.3 Paket för bränslebyte Centerpartiet vill:

• Förbjud försäljningen av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen efter 2015

• Att det ska synas på priset om man valt att tanka bensin med etanolinblandning. • Alla tjänstebilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av

förmånsvärdet. • Ge 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som köper miljöbil.

Centerpartiet vill vi se en bortre parantes som förbjuder försäljning av nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen efter 2015. Vi vill vara tydliga och långsiktiga i våra krav för att markera för fordons- och drivmedelstillverkare vilka politiska krav som vi tänker ställa. Under april månad 2006 var 11,2 % av alla nya bilar som såldes i Sverige en miljöbil. Kravet om en bortre parentes 2015 känns därför inte utopiskt men det gäller ändå att i tid skapa incitament för en övergång till mer miljövänliga alternativ.

21

Den etanolinblandning som idag finns i merparten av försåld bensin gör att en viss skattelättnad borde uppkomma på bensin, något som dock än så länge inte har kommit konsumenterna till del. Det går idag inte att se på priset att man valt att tanka bensin med etanolinblandning. För att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnyelsebara bränslen föreslår vi att man, förutom befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på det förnyelsebara bränslet, också bör ge en extra rabatt på energiskatten för den del fossila bränslen som blandas med de förnyelsebara. I dagsläget finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som E85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E85 är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E85, förslagsvis motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter E85. Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöklassade tjänstebilar har starkt bidragit till den ökade försäljningen av miljöbilar. I dag skiljer man dock på elbilar och gasbilar (nedsättning till 60 %) jämfört med bilar som drivs med alkohol (nedsättning till 80 %). Denna skillnad är inte teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Centerpartiet anser att nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet. Som en ytterligare stimulans ger vi 10 000 kronor i skattereduktion åt privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil. För enkelhetens och teknikneutralitetens skull föreslår vi att rabatten är lika för alla, oavsett inköpspris eller innehavstid.

2.1.4 Investeringsstöd till bussar med alternativa drivmedel Centerpartiet vill:

• Att investeringsstödet för spårfordon bör utökas till att omfatta bussar i kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel.

Enligt Vägverket drivs idag ca 10 % av Sveriges bussar i kollektivtrafik med alternativa bränslen. Att låta investeringsstöd, som idag endast omfattar spårbunden trafik, även gälla för bussar som drivs med alternativa drivmedel skulle ge stora miljövinster. Genom att stimulera trafikhuvudmännen att investera i miljövänliga bussar vidgas marknaden för alternativa bränslen och miljövänliga motorer, vilket i sin tur är en morot för drivmedelsföretagen och fordonstillverkarna att öka ansträngningarna för att ta fram miljövänlig teknik. Investeringsstödet för spårfordon bör därför utökas till att omfatta även bussar i kollektivtrafik som drivs med alternativa drivmedel.

2.1.5 Klimatkrav för Miljöklass 1-diesel Centerpartiet vill:

• Att den nuvarande svenska MK 1 dieseln flyttas över till skatteklass MK 2. • Att specifikationen för MK 2-diesel ändras så att europadieseln ryms inom kraven och

skatteklassas därefter. Mot bakgrund av allvaret i klimatfrågan så menar vi att det är dags att även föra in klimataspekten i miljöklassystemet. Vi vill höja ribban för MK1 diesel så att även utsläppen av

22

växthusgaser vägs in. För att ett motorbränsle ska få tillhöra MK 1 måste utsläppen av växthusgaser vara lägre än för konventionell diesel. Centerpartiet föreslår därför att den nuvarande svenska MK 1 dieseln flyttas över till skatteklass MK 2. Samtidigt föreslår vi att specifikationen för MK 2-diesel ändras så att europadieseln ryms inom kraven och skatteklassas därefter. Eftersom konkurrensen i tillverkningsledet är bättre för europadieseln har den ett lägre marknadspris än den svenska MK 1 dieseln. För konsumenten blir därför priset, med europadiesel i skatteklass 2, oförändrat eller lägre jämfört med priset för dagens MK 1 diesel. För statskassan innebär skattesubventionen på MK 1 diesel en utgift på ca 3 miljarder årligen. Miljövinsten, jämfört med den moderna europadieseln, står inte i relation till denna kostnad. Centerpartiet anser att dessa pengar kan göra bättre miljö- och samhällsnytta på andra håll och föreslår därför att nuvarande MK 1-diesel slås samman med MK 2-dieslen. Även MK 2 dieseln subventioneras idag med ca 32 öre/liter (40 öre/liter inkl moms) jämfört med MK 3 och det menar vi att den ska fortsätta att göras, för att kompensera för de merkostnader som det innebär att få fram ett i princip svavelfritt bränsle. Vi vill inte hamna i den situationen att prisskillnaden blir så liten att försäljningen av MK 3 diesel åter ökar i volym.

2.2 Internalisering av transporternas kostnader Centerpartiet vill:

• Införa en beskattning av trafiken som bättre motsvarar samhällets kostnader. • Att transportsektorn ska ingå i EU:s system för utsläppsrätter.

Ett viktigt medel för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem är att trafiken och de olika trafikslagen får bära sina egna kostnader. Med en förändring av beskattningen av trafiken, som bättre motsvarar samhällets kostnader, skulle trafikanterna bättre kunna känna till effekterna och även kunna göra ett klokare val av transportslag. En beskattning som så nära som möjligt motsvarar den externa marginalkostnaden, d.v.s. den extrakostnad som tillkommande trafik orsakar det övriga samhället i form av t.ex. vägslitage, buller, olyckor och avgasutsläpp, vore önskvärd. Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har konstaterat att transportnäringen inte på långa vägar betalar de skatter som motsvarar de kostnader man orsakar samhället. Som ett led i att minska koldioxidutsläppen bör även transportsektorn ingå i EU:s system för utsläppsrätter. Som systemet ser ut idag skapas varken maximal miljöeffekt eller rättvisa mellan olika branscher och sektorer i samhället.

2.3 Inför transportplaner Centerpartiet vill:

• Förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna förelägga om transportplaner.

Trafiken är en starkt bidragande källa till att åtskilliga svenska kommuner får svårt att klara EU:s miljökvalitetsnormer för luft, framför allt gällande kväveoxider (NOx) och partiklar (PM 10). Sänkta halter av kvävedioxid har kunnat sättas i samband med bättre hälsa för barn. Höga partikelutsläpp innebär bl.a. en ökad risk för flera former av cancer.

23

Ett sätt att förbättra luftkvaliteten i våra större städer är att införa transportplaner, d.v.s. styrdokument för att i samband med nya projekt och verksamheter säkerställa att transportbehovet minimeras och negativ miljöpåverkan förebyggs. I samband med större exploateringsprojekt åläggs exploatören att i förväg beräkna miljökonsekvenserna av sitt förslag, inklusive en beskrivning av alternativa möjligheter att nå samma mål. Detta regleras i lagen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Idag ställs dock inga krav på exploatören att redovisa vilka transportbehov som uppkommer på grund av projektet, hur dessa kan minimeras eller hur dessa kan styras mot transportslag som har en låg negativ inverkan på hälsa och miljö. Sådana krav skulle kunna ställas i en transportplan, ett styrdokument för att säkerställa att behovet av transporter minimeras och negativ miljöpåverkan förebyggs. Centerpartiet vill förändra plan- och bygglagen för att göra det möjligt för landets kommuner att kunna förelägga om transportplaner. Detta skulle ge kommunerna möjlighet att besluta om transportplaner i samband med genomförandet av nyexploateringar, som bestämmelser i detaljplaner samt som föreläggande riktad direkt mot verksamhetsutövaren. En transportplan kan innehålla:

Placering och utformning av hållplatser Informationssystem för kollektivtrafiken Placering av byggnader så att avståndet till knytpunkter för kollektivtrafik minimeras. Säkra p-platser för cyklar som minimerar risker för stöld. Tankställen för miljöbilar. Särskilda platser för poolbilar. Ekonomiska incitament för miljövänligt resande.

2.4 Sjöfart Sjöfarten har en given plats i ett grönt transportsystem. Sverige som land har utomordentligt goda förutsättningar att bättre nyttja sjöfarten i transportarbetet. Där det är möjligt att flytta gods från våra vägar till både sjöfart och järnväg är det bra ur flera synvinklar. Dels minskar trängsel och slitage på våra vägar, dels finns miljövinster att göra. Goda förutsättningar för sjöfarten är således bra ur flera perspektiv. Cirka 90 % av den svenska exporten går sjövägen. Svensk sjöfart konkurrerar på en marknad med tuffa villkor. Den höga andelen export via sjöfart utgör betydande summor för ett land som är beroende av exporten för ett fortsatt välstånd. Sjöfarten innebär dock också stor miljöpåverkan i form av avgaser, avfall, oljeutsläpp till havs och störningar på sjöars och havs ekosystem. Det är därför viktigt att miljöreglerna skärps för sjöfarten för att bland annat kunna rädda Östersjöns känsliga miljö.

2.4.1 Sjöfarten – en internationell angelägenhet Centerpartiet vill:

• Att Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker i högre grad arbetar mot och ställa höga krav på sjösäkerhet i IMO och i EU.

24

Precis som sjöfarten är gränslös är också regleringarna inom sjöfartens område gränslösa. Det centrala arbetet sker därför internationellt. Det betyder att Sveriges riksdag och regering samt våra EU-parlamentariker måste arbeta mot och ställa krav i IMO och i EU. Att internationellt förbättra miljösäkerhetsarbetet är också nödvändigt ur ett konkurrensperspektiv. Om inte alla omfattas av samma regler blir konkurrenssituationen inte rimlig. Vi har sett alltför många exempel på vidriga arbetsförhållanden och undermåliga fartyg i de fall där fartyg i vinstgivande syfte går under s.k. bekvämlighetsflagg. EU har redan betytt mycket för arbetet med sjösäkerhet, men det har hittills tenderat att bli som en reaktion på större sjöfartsolyckor. Man måste istället jobba proaktivt. Det måste vara ett självklart arbetsområde för EU att verka för en mer miljösäker sjöfart. När EU utvidgades till att också omfatta Polen, Estland, Lettland och Litauen blev Östersjön ett innanhav helt omslutet av EU-länder samt Ryssland. Det betyder att EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än idag för att skydda miljön i Östersjön. Även förutsättningarna att använda EU för att få till stånd åtgärder via IMO har förbättrats tack vare utvidgningen. I och med att stora sjöfartsländer som Cypern och Malta blivit en del av EU finns numera nästan halva världsflottan inom unionen. Detta innebär också att EU har fått en mycket stark röst i IMO. Därför kan det vara mycket framgångsrikt för länderna runt Östersjön att först komma överens inom HELCOM (eller i den Östersjöregering som vi föreslår i kapitel 7.3.1) för att sedan föra upp frågan på EU-nivå. Om HELCOM är framgångsrika i EU kan EU sedan verka för att få igenom internationella bestämmelser i IMO. Sverige måste alltså vara pådrivande och arbeta för att EU i högre grad ska utnyttja de nya muskler utvidgningen gett oss.

2.4.2 Utnyttja marknadskrafterna Centerpartiet vill:

• Att det i högre grad tas hjälp av marknadskrafterna för att driva fram den miljösäkra sjöfarten, genom exempelvis att det vid all offentlig upphandling ska ställas krav på miljösäkra sjötransporter.

Centerpartiet tycker att det i högre grad ska tas hjälp av marknadskrafterna för att driva fram den miljösäkra sjöfarten. Detta betyder att det vid all offentlig upphandling ska ställas krav på miljösäkra sjötransporter. Vi kräver att exempelvis Försvaret vid inköp av bränsle, utnyttjar sin konsumentmakt och köper in bränsle som transporterats miljösäkert. Inom ramen för miljöledningssystemen ska det redan idag tas miljöhänsyn vid upphandling men alltför ofta prioriteras miljön bort i ett senare skede och hänsynen blir ytterst marginell. Vi anser att större vikt måste läggas på miljöaspekter vid offentlig upphandling och där är självklart transporterna en viktig del. Idag är det relativt lätt att få reda på ursprungsland och innehåll i produkter men däremellan finns ett stort informationsglapp. Konsumenten ges inte information om hur transporten av produkten gått till. Just vid transporter till sjöss kan det vara flera sjömils skillnad på miljöpåverkan. Det vore önskvärt om det fanns lättillgänglig information om hela kedjan av miljöpåverkan. Särskilt viktigt känns det att få reda på fakta om transporter av petroleumprodukter. Vi vill därför uppmuntra branschen att ta fram någon form av miljömärkning/-klassning som lätt kan ge kunden säker information om transporten.

25

2.4.3 Förbättra miljösäkerheten till sjöss Centerpartiet vill:

• Att det ställs högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön. Centerpartiet vill att det ställs högre krav på de fartyg som trafikerar Östersjön. Ett krav på dubbel botten och dubbelt skrov, även för äldre fartyg som transporterar miljöfarligt gods i Östersjön, ser vi som en självklarhet. Vi tycker också att alla oljetankers som trafikerar Östersjön under vintertid bör använda isklassförstärkt tanktonnage. För samtliga fartyg måste gälla höga krav på kontinuerlig tillsyn och ett bra underhåll. För att stärka kunskaperna kring miljöfrågorna vill vi även se krav på miljökompetens hos fartygens personal, en typ av Östersjökörkort. Krav på färdskrivare är också nödvändigt eftersom myndigheter etc. då kan se om ett fartyg otillåtet passerat ett marint reservat eller befunnit sig i ett område där det skett ett oljeutsläpp. För att än mer stärka skyddet av Östersjön tycker Centerpartiet att följande förslag bör läggas fram till IMO:

Ett trafikövervakningssystem (VTS/VTMIS) i Östersjön. Bör även kombineras med obligatorisk lotsning av oljetankers och andra fartyg med miljöfarlig last som passerar känsliga områden. Fartyg som inte uppfyller gällande kvalitetskrav ska alltid ha obligatorisk lotsning.

Rapporteringsskyldighet för samtliga lastfartyg som går in i Östersjön Farledsseparering vid trånga passager i Östersjön som Kadettrännan, Finska viken,

Gotland och Bornholm. Fartyg med miljöfarlig last ska endast få trafikera vissa utvalda farleder, vilket innebär

att de inte kommer att trafikera känsliga marina områden. Dessutom undviker man att särskilt stora tankfartyg blir påseglade av mindre och snabbare fartyg.

Restriktioner för trafik inom marina reservat. Krav på att ett fartyg med miljöfarlig last inte skall få lämna hamn om väderleken kan

utgöra en risk. För att dessa krav ska kunna genomdrivas krävs det att den svenska regeringen bedriver påtryckningar i både EU och IMO.

2.5 Järnväg Centerpartiet vill:

• Att den långväga godstrafiken i större utsträckning än idag bör föras över från väg till järnväg. Järnvägstrafiken har sin givna plats i transportsystemet, främst ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt men också för att minska belastningen på vägnätet. När nu både regionala och interregionala snabbtåg kommit i trafik på allt flera håll, vidgas möjligheterna till arbetspendling och större arbetsmarknader. Samtidigt har tåget kommit att bli ett bra alternativ till flyget på längre sträckor och utan tidsförluster.

26

Den långväga godstrafiken bör i större utsträckning än idag föras över från väg till järnväg, där så är möjligt. Betoningen på "där så är möjligt" är viktig p.g.a. att det i alla delar av landet idag inte är möjligt att flytta gods från väg till järnväg. Detta kräver fortsatt arbete med att förbättra möjligheterna för kombitrafik.

2.5.1 En miljövänligare järnväg Centerpartiet vill:

• Att det vid igångsättandet av nya järnvägsprojekt tas stor hänsyn till miljön. • Att underhållet av järnvägen sker med hänsyn till miljön.

Vid igångsättandet av nya järnvägsprojekt, liksom vid andra exploateringsprojekt, är det viktigt att stor hänsyn till miljön tas. Alternativa dragningar och trafikslag måste undersökas, i syfte att minimera miljöpåverkan. Även underhållet av järnvägen måste ske med hänsyn till miljön och gällande lagstiftning. Tåget har kapacitet att transportera mycket per energienhet. Detta gör det inte mindre angeläget att transporterna sker med förnyelsebar energi. Tillgången till förnyelsebar el är avgörande för att minska järnvägstrafikens miljöpåverkan och det är därför viktigt att transportnäringen efterfrågar förnyelsebar el. På sikt kommer systemet för elcertifikat och andra beslut som Centerpartiet varit en del av att leda till en större andel förnyelsebar energi och därmed kommer även järnvägstrafiken att miljöanpassas ytterligare.

2.5.2 Internationellt samarbete Centerpartiet vill:

• Ha en ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med angränsande länder, vilket skulle bidra till färre transporter på väg och med flyg.

En ökad samordning av de nationella järnvägssystemen inom EU och med angränsande länder är viktigt för att på ett bättre sätt kunna utnyttja järnvägen. Idag måste tåg ofta stoppas vid gränserna för byte av lok och förare samt för tekniska kontroller. Olika elsystem och spårvidder ställer också till problem. Detta kostar både pengar och tid och bidrar till förseningar och i förlängningen till ökande väg- och flygtransporter. Centerpartiet anser att Sverige ska verka för ett gemensamt europeiskt järnvägssystem där operatörer med olika nationell hemvist ges samma tillgång till järnvägsinfrastrukturen. Bättre standardisering och marknadsöppnande är ett sätt att bättre dra nytta av de järnvägsinvesteringar som både gjorts och ska göras. För att ytterligare underlätta smidighet och säkerhet bör den internationella tågtrafiken införa ett gemensamt språk. Förslagsvis kan detta språk vara engelska, liksom inom luftfarten.

2.6 Luftfart Flyget spelar en viktig roll på de långa avstånden i transportsystemet. Samtidigt som detta faktum måste erkännas är det viktigt att inte blunda för flygets negativa miljöpåverkan. Möjligheterna att ta sig mellan alla delar av landet till våra flygplatser med internationell trafik och inrikestrafik är dock oerhört viktiga för såväl näringsliv, den offentliga sektorn som privatpersoner.

27

2.6.1 Internalisering av luftfartens kostnader Centerpartiet vill:

• Att flygtrafiken ska betala sina egna miljökostnader i större utsträckning än idag. • Att arbetet med miljökostnader för flyget sker i ett internationellt samarbete. • Slopa Vänsterkartellens flygskatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig

miljöstyrande effekt. Att flygtrafiken, liksom andra trafikslag, måste betala sina egna kostnader i större utsträckning än idag är ett krav Centerpartiet ställer på framtidens transportsystem. Flygtrafiken orsakar samhället kostnader i form av påverkan på klimatet, buller, luftföroreningar och en höjd katastrofberedskap/sjukvårdskostnader. Luftfarten har även stor påverkan på fågellivet under vissa perioder och i vissa områden. Detta måste beaktas i val av flygrutter och exploateringsplaner. Det är viktigt att arbetet med skatter för flyget sker i ett internationellt samarbete, eftersom flygbolagen annars kan välja att fylla på bränsle i det land som har förmånligast skatter. Vänsterkartellens nypåfunna variant av flygskatten ska därför slopas eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt, istället bör det tas fram en flygskatt som är miljögynnande och internationellt gångbar. Att transportsektorn innefattas i EU:s system för utsläppsrätter av koldioxid är ett viktigt steg för att gå mot en internalisering av luftfartens kostnader. Regeringen har, tillsammans med dess samarbetspartier, utifrån en miljöorienterad motivering, beslutat att införa en flygskatt. Centerpartiet säger nej till denna skatt eftersom den genom sin utformning har en oväsentlig miljöstyrande effekt. Det enda flygskatten medför är en försämrad kollektivtrafik, genom att den riskerar att orsaka nedläggning av flyglinjer med svagt reseunderlag. Därigenom försämras näringslivets förutsättningar och privatpersoners resmöjligheter i många delar av landet.

2.7 Kombitrafik Centerpartiet vill:

• Främja kombitrafikens utveckling genom att ett utökat samarbete med berörda parter, nationella och internationella, initieras.

• Att ett nät av större kombitrafik-terminaler bildas, i Sverige och i resten av EU. • Införa standardiserade lösningar på EU-nivå som skulle underlätta ökad kombitrafik.

Kombitrafik innebär en kombination av olika transportslag, exempelvis flyg, lastbil och båt, och är ett optimalt utnyttjande av olika transportslag. Lastbil är bra på korta sträckor och där det inte finns tillgång till spår. Tåg är ett bra alternativ på längre sträckor. Att frakta gods med kombitrafik ligger helt i linje med omställningsarbetet till ett grönt transportsystem. De långa avstånden i vårt land, med industrier spridda överallt, gör att Sverige är som gjort för kombitrafik. Transporter till och från Europa kan ske effektivt med

28

kombitrafik, inte minst då järnvägsspår har byggts ut i delar av landet. Framtida järnvägsinvesteringar kommer troligtvis att medföra att kombitransporterna kommer att gå ännu snabbare samtidigt som trafikstockningar i Europa blir alltmer påtagliga. Förutom att kombitrafik är bra ur miljösynpunkt, kan det ur ett ekonomiskt perspektiv också vara ett intressant transportalternativ, särskilt när det gäller större godsvolymer och längre transportsträckor. Trots kombitrafikens stora potential sker de flesta transporter med lastbil, vilket innebär ökad trängsel och sämre miljö. Förutsättningar måste alltså skapas för att göra järnvägs- och sjötransporter mer konkurrenskraftiga i förhållande till vägtransporter. Detta skulle göra att järnväg och kombitrafik blir mer attraktiva som transportalternativ. Företagens krav på optimal logistikplanering gör dock att kombitrafik idag inte alltid ses som tillräckligt pålitlig och snabb. Tid är pengar. Försenade leveranser resulterar många gånger i dyra böter för företagen. Det som talar mot kombitrafik är bl.a. att omlastningar mellan olika transportslag förlänger transporttiden. För att få lönsamhet i kombitrafiken och för att den ska bli mer konkurrenskraftig, måste tiden begränsas och kostnader pressas för lyft och rangering. Pålitligheten är en avgörande faktor. En annan avgörande faktor är att avståndet till kombiterminalen inte får vara för stort. Centerpartiet ser en framtid där ett nät av större terminaler bildas, i Sverige och i resten av EU. Även standardiserade lösningar på EU-nivå skulle underlätta möjligheterna för en framtid med en ökad kombitrafik. Det gäller att klara hela kedjan av transporter, oavsett vilket transportslag som används. Arbetet med att underlätta kombitrafik måste alltså intensifieras. För att främja kombitrafikens utveckling och företagens logistikplanering måste ett utökat samarbete med berörda parter, nationella och internationella, initieras.

29

3. Grön Klimatpolitik. Centerpartiet vill:

• Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna och vi måste agera för att hejda klimatförändringarna men också möta effekterna som vi oundvikligen kommer att drabbas av.

Klimatfrågan är en avgörande framtidsfråga för livet på jorden. Att stoppa utsläppen av växthusgaser är en enorm global utmaning. Klimatförändringar sker trögt och effekterna av de utsläpp som redan skett har bara till viss del börjat märkas. Med ett förändrat klimat ska vi inte bara räkna med vattenhöjningar, temperaturhöjningar och extremare väder, med dessa förändringar följer även nya spridningsvägar för sjukdomar, förändrade odlingsgränser och brist på färskvatten. De länder och områden som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna är utvecklingsländerna, där många ekosystem redan är hårt ansträngda och där det dessutom finns en stor bräcklighet i de ekonomiska systemen. Det är vårt ansvar att ta klimatfrågan på allvar och agera med alla tillgängliga medel för att motverka klimatförändringar. Nya forskarrön menar att växthuseffekten går fortare än vad som förut har antagits, samtidigt ser vi idag inte den minskningen av växthusgaser som skulle behövas snarare blir vi allt mer varse om klimatproblemets komplexitet. Nu krävs det snabbare och effektivare politiska beslut och insatser världen över. Sverige ska vara ett föregångsland och ett föredöme i EU:s klimatarbete. Därför satsar vi ännu mer på att förverkliga Sveriges miljömål om halverade utsläpp av växthusgaser till år 2050. Vår vision är att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Men politiken har precis som nationsgränser sina begränsningar. Bara politiska beslut, oavsett om de handlar om lagstiftning eller stimulanser, kan aldrig helt ersätta det personliga ansvaret. Däremot har politiska beslut en avgörande roll för att människors miljövänliga beteende ska uppmuntras, inte försvåras. Centerpartiet vill uppmuntra och ta tillvara all den kunskap och engagemang som finns i samhället för att minska klimatförändringarna.

3.1 Klimatmål Centerpartiet vill:

• Sänk utsläppen av växthusgaser med 30 % till år 2020 (jämfört med 1990års nivå) och komplettera med ett temperaturmål om en maximal global uppvärmning med 2°C.

Vi tycker att det är hög tid för att sätta upp realistiska mål som hänger samman med EU:s klimatmål för perioden efter 2010. Det finns riksdagsbeslut på att vi ska halvera utsläppen till 2050 (jämfört med 1990-års nivå). Ska vi nå dit så gäller det att vi sätter fart och också sätter upp delmål längs vägen. EU:s miljöministrar har enats om att industriländerna bör minska sina utsläpp med 15–30 procent senast 2020 (och med 60–80 procent senast 2050). Vi kan inte gömma oss bakom detta resonemang utan vi måste även göra insatser på hemmaplan. Samtidigt får vi inte riskera välfärden, därför måste utsläppsminskningarna göras där de är mest kostnadseffektiva. Centerpartiet menar att det är möjligt med ett svenskt klimatmål på 30 procents minskning av utsläppen av växthusgaser till år 2020 samt att målet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

30

Vi är medvetna om att detta är ett högt satt mål som kommer kräva stort engagemang och även tydliga politiska styrmedel. Vi vet dock att det är nödvändigt och att det inte är orealistiskt. Det bör dock tillsättas en parlamentarisk utredning som tar fram realistiska förslag och förslag på delmål som ska nås på vägen fram till 2020 samt en handlingsplan för att fortsätta utsläppsminskningarna åren 2020-2050.

Tabell 1. Centerpartiets förslag på klimatmål för perioden 2010-2050 År Utsläppsminskning

(jmf med 1990 års nivå) 2008-2012 (medelvärde) - 4 % 2020 - 30 % 2030 - 35 % 2040 - 40 % 2050 - 50 %

Vi anser också att procentmålet ska kompletteras med ett temperaturmål om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med 2°C. Målen måste också brytas ner på sektorsnivå och det bör utredas hur samhällets olika sektorer bedöms kunna bidra till uppfyllandet av målen på lång och medellång. Det är oerhört viktigt att sektorsvisa inriktningsmål införs för att koncentrera insatserna på kostnadseffektiva åtgärder och tydliggöra de olika sektorernas bidrag till vårt gemensamma uppdrag.

3.2 Internationellt agerande Det är viktigt att jobba internationellt med klimatfrågan, vi kan inte ha radikalt olika system i olika länder. Detta snedvrider konkurrenssituationen för våra företag, därför är det viktigt att respektive land har relativt likadan – men tuff – klimatpolitik för att klimatarbetet verkligen ska gå framåt. Samtidigt är det utvecklingsländerna som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna. Dessa länder är redan hårt ansträngda med många hårt ansatta ekosystem, en bräcklig livsmedelsförsörjning och stor fattigdom. Det är vår skyldighet att ta klimatfrågan på allvar och agera för att motverka klimatförändringarna. Vi vill framhålla vikten av en framsynt klimatpolitik på hemmaplan för att kunna agera kraftfullt internationellt och att Sverige ska vara ett föregångsland. EU har skrivit under Kyotoprotokollet vilket innebär att alla medlemsländer har förbundit sig att minska de samlade utsläppen av växthusgaser inom unionen med 8 % fram till år 2010. Gemensamt har medlemsstaterna beslutat att det är genom handel med utsläppsrätter som vi på bästa sätt kan uppfylla Kyotoprotokollet. Handel med utsläppsrätter anses vara det mest kostnadseffektiva och det mest rättvisa och solidariska systemet medlemsstaterna emellan. Programmet för handeln påbörjades i januari 2005 och nu planeras för ytterligare en handelsperiod åren 2008-2012. EU har kommit en bit på vägen när det gäller kampen om klimatet men än finns det mycket kvar att göra. En av de kommande och brådskande utmaningarna är att sätta press på USA så att även de ställer sig bakom Kyotoprotokollet. Sverige kan inte ensamt sätta press på USA men en marknad om 25 länder och nästan en halv miljard invånare har stora möjligheter att utöva påtryckningar.

31

3.1.1 Gemensam europeisk miljöpolitik Centerpartiet vill stärka EU:s roll på den internationella arenan och vill samtidigt att EU ska gå i bräschen när det gäller andra åtgärder för att motverka klimatförändringar. Vi tror på EU. Centerpartiet menar att EU skall ägna sig åt de stora frågorna men låta bli de små. Vi vill att Europa ska ta sig an miljön som nästa stora utmaning och forma en gemensam europeisk miljöpolitik, Common Environmental Policy (CEP). Den gemensamma miljöpolitiken måste bygga på att vi inte låter länder smita undan sitt miljöansvar. Den europeiska miljölagstiftningen kan inte vara beroende av några länders välvilja och strävan efter att vara föregångare och gå före när det gäller miljölagstiftning. Föroreningar till haven och luften stannar inte vid gränskontroller. Föroreningarna bryr sig inte om nationernas gränser.

En gemensam europeisk miljöpolitik gynnar tillväxten. Precis som miljöföroreningar rör sig fritt över gränserna arbetar många företag i flera europeiska länder. Det företagen behöver är regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik också bra för företagandet. Liksom Sverige formulerat 16 nationella miljömål, bör EU slå fast ett antal gemensamma mål. Tydliga och gemensamma mål kommer att underlätta arbetet med att utforma konkreta åtgärder och lämpliga styrmedel. Självfallet ska de lokala, regionala och nationella miljömålen finnas kvar parallellt, som ett fundament till unionens miljömål. Ett självskrivet miljömål i CEP är ett om klimat och det bör fomuleras som följer: ”Industriländerna ska minska sina utsläpp med 30 procent senast 2020 (och med 60–80 procent senast

2050). Enligt Kyotoprotokollet ska de samlade utsläppen av växthusgaser inom unionen minska med 8

% till 2010 (jämfört med 1990 års nivå) . För att uppnå målen införs gemensamma bindande delmål. ”

3.3 Det personliga ansvaret Centerpartiet vill:

• Var och en har ett ansvar för att sänka sina utsläpp av växthusgaser. Detta vill vi uppmuntra med personliga utsläppsrätter och skatteavdrag för pengar till klimatåtgärder.

Det personliga ansvaret för att minska utsläppen av växthusgaser ska inte underskattas. Ändå saknas detta perspektiv nästan helt i den svenska debatten. Centerpartiet anser att nya och okonventionella metoder behöver användas för att uppmuntra och stimulera människor att göra insatser för att förbättra klimatet. Det handlar inte bara om att minska de direkta utsläppen utan också om att uppmuntra åtgärder som minskar mängden växthusgaser i atmosfären. Alla insatser är viktiga! Centerpartiet vill att det ska vara enkelt att vara miljövän. Det ska tydligt synas i plånboken när man väljer ett miljövänligare alternativ. Vi menar att information och prisbild om klimateffekterna, måste bli tydligare för den enskilde konsumenten. Centerpartiet ser hellre morötter än piskor som styrmedel i politiken. Vi tror på människors engagemang och vilja att bidra till en hållbar utveckling. Nedan presenterar vi två förslag som vi tror skulle uppmuntra människors personliga ansvar i klimatarbetet.

32

3.3.1 Personliga utsläppsrätter Ett system med handel med utsläppsrätter behöver inte bara begränsas till företag eller vissa transportsträckor som en väg. Det kan också knytas till den enskilde individen. I Storbritannien finns intressanta tankar om att införa personliga utsläppsrätter. Denna diskussion borde föras även i Sverige. Därför vill vi lyfta fram dessa tankar för en allsidig och bred debatt. Genom personliga utsläppsrätter ges människor både en större medvetenhet om sin miljöpåverkan men också ett starkt incitament att agera på ett sätt som är skonsammare för klimatet. Den som inte gör av med alla sina egna utsläppsrätter ges möjlighet att sälja eller byta dem med människor som vill ha en större utsläppsandel vilket är ytterligare ett incitament att minska sin miljöpåverkan. Genom att göra olika klimatinsatser som kan bidra till att minska mängden klimatpåverkande gaser i atmosfären ska en individ också kunna öka sin kvot. Vi har ingen färdig modell för hur ett system med personliga utsläppsrätter ska se ut men i sin enklaste form kan det handla om att varje vuxen människa tilldelas en kvot som räknas ned i samband med att man tankar ett fossilt bränsle till sin bil eller köper energi till sitt hus. Centerpartiet vill utreda möjligheterna att införa ett system med personliga utsläppsrätter i Sverige, möjlighet att samverka med andra klimatpolitiska styrmedel samt vilka möjliga utsläppsminskningar ett sådant system skulle kunna medföra.

3.3.2 Skatteavdrag för de som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder Centerpartiet har sedan tidigare föreslagit att det ska finnas ett skatteavdrag för gåvor till välgörande ändamål. Vi anser att det finns möjligheter att bygga vidare på denna tanke även vad gäller klimatåtgärder. Det kan handla om att den som skänker pengar till trädplantering i u-länder får göra ett skatteavdrag upp till en viss summa. Denna typ av uppmuntran kan tydligare peka ut att individens egna handlingar spelar roll och uppmuntras av samhället. Vi vill att ett system för skatteavdrag för de som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder skall utredas.

3.4 Näringslivets ansvar Centerpartiet vill:

• En miljödriven tillväxt rymmer en fantastisk potential för svenska företag. • Företag som satsar på klimatåtgärder ska uppmuntras och vi vill se styrmedel som består mer

av morötter än av förbud.

3.4.1 ”Grön kommission” Centerpartiet vill ingå ett partnerskap med olika samhällsaktörer som till exempel svensk basindustri, miljöteknikföretag, fordonsindustrin, bränsletillverkare, försäkringsbranschen och forskare till ett konstruktivt och framåtsyftande arbete för att åstadkomma ett teknikskifte för hållbar produktion. Både Island och Finland har tidigare arbetat på liknande sätt. Statsministerns sk Oljekommission är ett lovvärt initiativ men vi menar att kommissionen ser alltför isolerat på just oljan. Vi menar att energipolitiken som helhet borde inkluderas i problemformuleringen. Vi menar också att bredden bland samhällets olika aktörer saknas. Samarbetet bör i ett första skede identifiera vad som behöver göras i olika delar av samhället för att Sverige ska kunna bli ett världsledande land vad gäller omställningen till förnybara

33

energikällor. Vilka insatser behöver staten göra? Vilka spelregler behöver näringslivet? Vad kan göras för att privatpersoner ska stimuleras att vara med i denna omställning? Hur skapas förutsättningar för teknikneutralitet? Kort och gott behöver vi sätta upp mål och staka ut en linje för att Sverige ska bli bäst på miljöteknik och förnybar energi.

3.4.2 Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar Centerpartiet vill stimulera de företag som väljer att gå före. Generellt så menar vi, att det är bättre att stimulera och uppmuntra dem som väljer ett miljövänligare alternativ än att försöka ändra människors och företags beteenden genom straff. Stimulansen till företag som väljer att arbeta med etik och miljö kan vara skattemässiga lättnader. En annan viktig åtgärd är att inrätta riskkapitalfonder för miljöinvesteringar. Det är inte alltid så lätt att hitta finansiering till ny, obeprövad teknik och därför är det nödvändigt med en riskkapitalfond, som gör att investeringar med stor miljönytta ändå kan bli av.

3.4.3 Nationell vätgasstrategi Vätgas kommer att ha en nyckelroll i övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor och ett hållbart energisystem. Runt om i världen ökar aktiviteterna inom vätgasområdet. I Sverige pågår ett antal demonstrationsprojekt med tyngdpunkten i Västra Götaland. När vätgas och bränsleceller ersätter fossila bränslen och traditionell förbränningsteknik växer en ny industri fram. Det innebär efterfrågan på nya komponenter, system- och marknadslösningar. Möjligheterna tillväxt och nya arbetstillfällen är stora. Tidiga initiativ ökar Sveriges chanser att vara en stark aktör i framtiden. Centerpartiet anser därför att en nationell vätgasstrategi bör tas fram i nära samarbete mellan näringslivet och det offentliga.

3.5 Det offentligas ansvar Centerpartiet är inte mycket för att från centralt håll komma med regleringar och direktiv för hur man ska lösa problemen lokalt och regionalt. Däremot anser vi att det är varje politiker och tjänstemans ansvar, oavsett vilken nivå man befinner sig på, att göra allt man kan och fatta de nödvändiga beslut som kvävs, för att minimera vår klimatpåverkan. Samhället har ett ansvar att visa gott omdöme och föregå med gott exempel. Det gäller så väl kommunernas skolskjutsar, som lasarettets inköp av närproducerade livsmedel och som bränslet till försvarsmaktens fordon. Det finns mycket man kan göra på lokal och regional nivå för att minska utsläppen av växthusgaser. ”Klimat-tänket” får inte förpassas till kommunens miljöförvaltning eller stanna vid en KLIMP-ansökan. Klimatarbetet måste vara levande på alla politiska nivåer. I en kommun har gratis parkering för miljöfordon stor effekt, medan i en annan kommun är det utformning av kollektivtrafiken som har effekt. Kommunerna och regionerna har mycket att lära av varandra och organisationen ”Sveriges kommuner och Landsting” måste här fungera som en kunskapsbank menar vi.

3.5.1 Offentlig upphandling Centerpartiet håller med om att riksdagen ska ställa krav på miljöbilar vid statliga inköp. För 2006 är målet att 35 % av de statligt inköpta bilarna ska utgöras av miljöbilar. Det är bra med mål men efterfrågan måste ändå komma underifrån, av de som kommer att köra bilarna och vara stolta ambassadörer för dem.

34

Kraven vid offentlig upphandling får dock inte stanna vid miljöbilar utan måste gälla alla typer av produkter och tjänster. Centerpartiet anser att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) ska ta fram en guide för hur man ställer miljökrav och tänker på klimateffekterna vid offentlig upphandling. Guiden ska rikta sig till politiker och tjänstemän på såväl statlig, regional som lokal nivå, som kommer i kontakt med någon form av offentlig upphandling. Den ska vara ett redskap för att kunna tänka på miljön, utan att komma i konflikt med LOU och EU:s regler för den fria rörligheten.

3.5.2 Informationsinsatser Människors kunskap om effekterna av klimatförändringarna och vilket beteende som kan motverka dem är centrala i klimatarbetet. Fortsatta informationsinsatser är därför viktiga. Centerpartiet vill att klimatfrågan ska vara levande hos alla. Skolan och förskolan har en oerhört viktig roll för att lära ut de grundläggande kunskaperna som krävs för att man ska kunna och vilja minska sina utsläpp av växthusgaser.

3.5.3 Klimatinvesteringsprogram - KLIMP Centerpartiet vill:

• Samhället har ett ansvar att visa gott omdöme och föregå med gott exempel. • Klimatinvesteringsprogrammen (KLIMP) har varit bra och ska förstärkas.

Centerpartiet välkomnar den fortsatta satsningen på klimatinvesteringsprogrammen (KLIMP) och att programmet också ska syfta till att stödja små kommuner i deras arbete med att ta fram klimatstrategier. Det finns fortfarande planerade program med stor klimateffekt som inte blivit beviljade medel och det kommer ständigt till nya idéer. Det vore slöseri att inte fortsätta en satsning på KLIMP. Naturvårdsverket bedömer KLIMP i huvudsak utifrån ekonomiskt perspektiv, dvs. vilka projekt sparar mest koldioxid per investerad krona. Vissa undantag ska kunna göras för ny teknik och demonstrationsanläggningar. Ett av de formella kraven på ansökan är t.ex. att alla kommuner som söker ska göra en klimatstrategi som visar inom vilka sektorer klimatutsläpp sker, vilka mål som finns osv. Åtgärderna i ansökan förväntas svara mot strategin. Detta ser vi som en garanti för att en fortsatt satsning på KLIMP kommer att betala sig i form av minskade klimatpåverkande utsläpp.

3.6 Utsläppssektorn Transporter Transportsektorn står för omkring en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. Därtill ökar denna sektor sina utsläpp, sedan 1970-talet med ungefär 50 procent. Transportsektorn är, i motsats, till många andra sektorer i stort sett helt beroende av fossila bränslen vilket betyder att förändringar är nödvändiga. Medan andra sektorer stadigt minskat andelen fossila bränslen i relation till den totala mängden använd energi har transporterna fortsatt varit i nästan uteslutande grad beroende av olja. Centerpartiet vill att EU:s mål om biodrivmedel (5,75 % till 2010) ska ses som en miniminivå och Sverige måste ha högre ambitioner än så. Vi vill att det vägledande målet för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med år 2010 skall vara minst 8 % av den totala användningen av bensin och diesel. Läs mer om våra förslag under kap.2 Grön transportpolitik samt kap 9.1 Grön storstadspolitik.

35

3.7 Utsläppssektorn Bostäder Energianvändningen i våra bostäder har fått allt mer uppmärksamhet under senare år. Detta är positivt då energieffektivisering och en övergång till förnybara energikällor är vitala delar på vägen mot en hållbar utveckling och en minskad miljöpåverkan av vårt samhälle. Bostäder och lokaler står för en stor del av energiförbrukningen i Sverige. 2003 uppgick energianvändningen inom sektorn ”Bostäder och service” till 153,7 TWh, vilket var 38 procent av Sveriges totala energianvändning och ungefär lika mycket som industrin använde. Av dessa 153,7 TWh användes 94,7 TWh till uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler. Många byggnader står idag inför ett omfattande och påtagligt renoveringsbehov. Detta gäller både mindre egnahem, men inte minst miljonprogrammets flerbostadshus. Detta stora renoveringsbehov rymmer samtidigt en stor potential för att minska boendesektorns klimatpåverkan. Genom att införa ny teknik i samband med upprustningen av miljonprogrammet kan inte bara energibesparingar göras, utan också en attitydförändring och ett ökat miljömedvetande hos de boende kan komma till stånd. Genom att införa individuell mätning av vatten och värme ges boende dessutom en möjlighet till att påverka sina boendekostnader. Läs mer om våra förslag under kap.4 Grön bostadspolitik.

3.8 Utsläppssektorn Industrin Centerpartiet vill:

• Låt miljön och nyttjande av jordens begränsade resurser också få ett pris i företagens räkenskaper.

• Utveckla EU:s handelssytem med utsläppsrätter. • Inför ”vita certifikat” för att uppmuntra energieffektivisering.

Att låta miljön och nyttjande av jordens begränsade resurser också få ett pris i företagens räkenskaper är en viktig del i att skapa en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Då blir investeringar som är samhällsekonomiskt motiverade och lönsamma, också rationella för företagen. Centerpartiet ser därför positivt på att ekonomiska styrmedel i olika former, i en allt högre grad, utgör samhällets miljöarbete och blir verkningsfulla komplement till de administrativa styrmedlen. En framgångsrik miljöpolitik måste bygga på fungerande marknadslösningar i samarbete med, inte konfrontation mot, näringslivet. Centerpartiet vill därför forma en grön industripolitik, där politik och industri samarbetar kring mål, forskning och lagstiftning för att åstadkomma resultat. Vår ambition är att genomföra ett teknikskifte, där Sverige blir världsledande i att ersätta produkter och processer, snarare än att endast försöka minska problemen på marginalen.

3.8.1 Handel med utsläppsrätter Sverige har, precis som övriga EU, infört ett system för handel med utsläppsrättigheter för delar av industrin. Transporter och viss industri är undantagna. Innan handeln med utsläppsrätter infördes var koldioxidskatt ett av de mest effektiva styrmedlen för att minska utsläppen. På sikt

36

finns det svårigheter att ha både koldioxidskatt och ett system med handel av utsläppsrätter. När handeln med utsläppsrätter permanentas bör koldioxidskatten fasas ut för dem som ingår i handelssystemet. Det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter är ett mycket kraftfullt politiskt styrinstrument som till stora delar fungerar väl. Men just eftersom systemet är så kraftfullt och nytt måste det utvärderas och modifieras för att det ska fungera optimalt och för att det inte användas så att näringar slås ut och produktionen flyttas utanför EU, som en effekt av styrmedlets inoptimala utformning. En rättvis tilldelning av utsläppsrätter är en gemensam europeisk tilldelning. Vi kan inte ha olika utsläppsrättssystem i Europa om systemet ska främja en sund konkurrens i EU. Vi har tidigare i denna motion argumenterat för en gemensam europeisk miljöpolitik med ett gemensamt miljömål. En naturlig vidareutveckling av detta resonemang är att också ha en gemensam tilldelning av utsläppsrätter. Vidare bör utsläppsrätter tilldelas utefter benchmarkingprincipen (riktvärden), d.v.s. att aktörer ges utsläppsrätter utefter branschens – och aktörernas – förutsättningar för att på så sätt optimera miljö- och marknadseffekterna av handeln. Fördelen är att det blir lika villkor för företag inom samma bransch inom hela handelssystemet. Därmed riskerar vi inte att branscher koncentreras till länder som historiskt sett har haft höga utsläpp. Priset på utsläppsrätterna kan genom benchmarking få effekten att investeringar görs där det också har störst ”klimatnytta”. Även om inte detta kan införas inom EU redan till handelsperioden efter 2008, menar vi att det är viktigt att riksdagen fattar beslut om vilken linje Sverige ska driva i den fortsatta utvecklingen av handelssystemet.

3.8.2 Vita certifikat Förutom att ställa om till förnybara energikällor måste vi också effektivisera användningen av elenergin. Ett system som skulle gagna detta är en marknad med effektiviseringsåtgärder, s.k. ”vita certifikat”. De vita certifikaten bygger på samma princip som finns för elproducenterna med de gröna elcertifikaten och skulle innebära en konstruerad marknad för att få till stånd energieffektiviseringar som annars inte skulle vara lönsamma med dagens elpriser. Man ålägger alla distributörer av elenergi att leverera en viss mängd energieffektivisering. Distributörerna kan då välja att genomföra effektiviseringsåtgärderna själva eller köpa vita certifikat genom att någon annan, t ex en verkstadsindustri, har minskat sin energianvändning i motsvarande grad och fått tillgodoräknat sig vita certifikat. Marknaden kommer självklart efterfråga de mest kostandseffektiva effektiviseringsåtgärderna Detta verktyg för effektivare elanvändning är inget okänt styrmedel. Inom EU diskuteras vita certifikat och i England och Italien håller system på att utvecklas och införas. Den svenska Energimyndigheten deltar också i studier av vita certifikat. Centerpartiet vill se över möjligheterna att införa ett system med vita certifikat och hur detta ska kunna samverka med andra system och skatter på området. Trots att det finns stora besparingar att göra genom konkreta åtgärder för effektivare energianvändning och att el-priset stigit på senare tid så fungerar inte markanden och frivilligheten. Fortfarande använder vi upp till 3 gånger så mycket el som i övriga Europa.

37

Centerpartiet vill utreda möjligheterna att införa ett system med vita certifikat och hur detta ska kunna samverka med handelssystemet med utsläppsrätter och koldioxidskatten.

38

4. Grön Bostadspolitik. Miljön påverkas i stor grad av vårt boende och de lokaler som vi använder. Hur bostäder byggs och används, hur de värms, hur boendet påverkar vårt beteende och vilka material byggnader består av är några av de faktorer som har en inverkan på miljön. Likaså påverkas våra liv och vårt eget välbefinnande i högsta grad av vårt boende. Därför är bostadspolitiken en viktig del av en grön politik.

4.1 Ett långsiktigt hållbart boende Centerpartiet vill:

• Att ett livscykelperspektiv skall främjas vid nybyggnation.

Idag tillämpas ofta ett alltför kostsiktigt tänkande vid byggandet av bostäder, både vad det gäller ekonomi och miljö. Ett hus kan stå länge, länge än flera generationers av de boende. Påverkan på miljön sker inte bara i uppbyggnadsskedet utan även under brukarskedet och slutligen när byggnaden rivs och byggavfallet tas om hand. Genom att se till den miljöpåverkan en byggnad har under hela sin livstid kan stora miljövinster göras.

4.1.1 Minskad miljöpåverkan Centerpartiet vill:

• Att det skall finnas tydliga riktlinjer för hur avfall skall sorteras. • Att mängden osorterade sopor som förbränns skall minska.

Att minska utsläppen från vårt boende innebär både att minska våra utsläpp av koldioxid och växthusgaser, att begränsa det avfall som kommer i form av sopor och avlopp från hushållen liksom att begränsa det avfall som uppstår vid byggnadsproduktionen. Det hushållsavfall som kommer från hushållen får inte bara gå vidare till deponi eller förbränning. Även om förbränning är mindre skadligt än att lägga sopor på deponi och ger vinster i form av energi, så bidrar det till utsläpp av en mängd farliga ämnen. Ett väl utarbetat system för sopsortering och återvinning kan bidra till att kraftigt minska hushållens miljöpåverkan. Centerpartiet vill se tydliga regler för sopsortering och motverka en ökad sopförbränning. För att minska mängden sopor som förbränns kan en skatt på förbränning av osorterat avfall vara en väg att gå. Det bästa är att den totala mängden avfall, såväl sorterat som osorterat, minskar. Läs mer under kap 6.4.

39

4.1.2 Minskad energiförbrukning Centerpartiet vill: • Beroendet av olja som uppvärmingsform i boendet skall brytas. • Energiförbrukningen i boendet skall minska genom bl a införandet av individuell mätning av

värme och varmvatten. • Långsiktiga och teknikneutrala stöd skall ges till att minska energiförbrukningen i den befintliga

bebyggelsen. • Direktverkande el som uppvärmningsform vid byggandet av nya hus bör förbjudas.

Vår energiförbrukning, inte minst i bostadsbeståndet, kan förbättras avsevärt. Många byggnader står idag inför ett omfattande och påtagligt renoveringsbehov. Detta gäller både mindre egnahem, men inte minst miljonprogrammets flerbostadshus. Genom att minska energiförbrukningen och energibehovet, så minskas även den miljöbelastning som våra bostäder bidrar till. Som en del i arbetet med att minska energiförbrukningen är det viktigt att fortsätta omställningen från fossila bränslen i boendet. Användningen av olja för uppvärmning har minskat kraftigt i boendet, men beroendet av olja i bostadssektorn bör kunna brytas fullständigt. Genom att införa ny teknik i samband med upprustningen av miljonprogrammet kan inte bara energibesparingar göras, utan också en attitydförändring och ett ökat miljömedvetande hos de boende kan komma till stånd. Genom individuell mätning av värme och varmvatten minskar inte bara energiförbrukningen i Sverige utan de enskilda hyresgästerna ges även möjlighet till att påverka sina boendekostnader. Individuell mätning av varmvatten och värme bör därför införas och stimuleras. Det är viktigt att arbetet med energieffektivitet i boendet ges långsiktiga stöd som bidrar till teknikutveckling. Likaså bör de stöd som utgår vara teknikneutrala. Genom att ge den enskilde och marknaden incitament till energieffektivisering kommer de olika aktörerna att snabbt försöka hitta den effektivaste lösningen. El är en av de effektivaste och mest flexibla energiformerna. Att därför använda el till att producera ljummen luft är slöseri. Direktverkande el som uppvärmningsform vid nybyggnation av bostäder för permanentboende bör förbjudas.

4.2 En god boendemiljö Centerpartiet vill:

• Utarbeta en nationell handlingsplan för att hitta orsakerna till, och komma till rätta med, hälsoproblem som orsakas av den dåliga inomhusmiljön.

• Kemiska ämnen i byggmaterial kartläggs och att de ämnen som är hälsofarliga fasas ut. • Buller och luftföroreningar skall omgärdas av strikta normer för såväl inom- som

utomhusmiljö.

40

I vår direkta boendemiljö finns en mängd faktorer som påverkar vår hälsa. En vanlig svensk tillbringar ca 90 procent av sin tid inomhus. Sjukdomar och ohälsa såsom allergier, astma och olika luftvägsbesvär kan kopplas till hur sund inomhusmiljön är. En av de stora hälsoriskerna i inomhusmiljön utgörs av radon. Socialstyrelsen uppskattar att 70 000–120 000 småhus och 20 000-80 000 lägenheter har en radonhalt över gränsvärdet för sanitär olägenhet. Det betyder att 200 000 – 400 000 människor bor i bostäder där radonhalten överstiger riktvärdesnivån. Dålig ventilation är vanligt förekommande i äldre fastigheter, främst flerbostadshus. För att angripa problemen med ohälsan borde en nationell handlingsplan inriktad på boende och hälsa utarbetas som ska analysera omfattningen av och orsakerna till ohälsan, men framför allt ge konkreta förslag till förbättringar. Vidare bör åtgärder vidtas för att uppnå de av riksdagen satta målen om en sänkt radonhalt i skolor, förskolor och bostäder.

4.2.1 Farliga ämnen Vår boendemiljö påverkas i högsta grad av vilket byggnadsmaterial som används i boendet. I dagsläget används tusentals olika kemiska ämnen i byggmaterial utan att de långsiktiga hälso- och miljömässiga konsekvenserna är kända. En kartläggning och utfasning av dessa ämnen är därför nödvändig. Byggsektorns Kretsloppsråd har antagit miljömål där det bland annat ingår riktlinjer för identifiering och utfasning av farliga ämnen. Det är viktigt att dessa riktlinjer följs och leder till att de farliga ämnena fasas ut.

4.2.2 Buller Buller drabbar alltfler människor dagens moderna samhälle. Bullrande miljöer återfinns både i inomhusmiljöer i form av ventilation m.m. som utomhus i form av trafikbuller. De största bullerproblemen återfinns i storstäderna. Det är även här befolkningen växt som snabbast vilket gör att så många drabbas. Att flytta till en tätort är för många ett medvetet val, där även bullerproblemen är en del av kalkylen. Barn och ungdomar är här en tredje part utan möjlighet att påverka sin situation. De största möjligheterna att påverka bullerproblemen finns vid källan där bullret uppkommer. Den största bullerhärden i storstäderna är biltrafiken och här finns det en mängd tekniska lösningar för att begränsa bullerföroreningar i form av bullerplank och liknande. Det är också viktigt att buller och luftföroreningar inte hindrar nybyggnation av bostäder där efterfrågan är stor, oftast i storstäderna. En aktiv och genomtänkt planering kan bidra till att minska utsattheten för de boende. Genom en väl utvecklad kollektivtrafik och en möjlighet för kommuner att ta ut miljöavgifter kan biltrafikens tryck på tätorterna minska.

4.3 Skatter Centerpartiet vill:

• Att investeringar i energibesparande i boendet åtgärder inte skall leda till högre fastighetsskatt.

• Att det skall finnas positiva incitament i fastighetsskatten för att öka energieffektiviteten i boendet.

41

4.3.1 Ta bort de negativa effekterna I dag så bestraffas den som genomför energibesparande åtgärder i sin fastighet genom höjd fastighetsskatt. Vissa standardhöjande installationer som t.ex. isolerglas och värmepump ger ett högre taxeringsvärde och därmed en högre fastighetsskatt. En ökad fastighetsskatt leder då rimligtvis till ett minskat intresse att genomföra energiefektiviserande åtgärder. För att inte framtida energibesparingspotential skall gå förlorad är det viktigt att fastighetsskattens miljöpåverkande effekt tas bort.

4.3.2 Skapa positiva incitament För att uppnå ett långsiktigt energieffektiviseringsarbete är generella och teknikneutrala incitament till energibesparingar att föredra framför riktade och kortsiktiga stöd. En sådan åtgärd som centerpartiet föreslår är en reduktion av fastighetsskatten för energieffektiva hus. Vi föreslår en reduktion av fastighetsskatten för de husägare som bygger bättre (mer energisnålt) än vad Boverkets normer för nybyggnad anger (BBR, Boverkets Byggregler). Reduktionen skulle också omfatta de byggnader som genomgår omfattande renovering och uppnår bättre värden än normerna för nybyggnad. Förslaget skulle gälla såväl småhus som flerbostadshus. Dagens reduktion av fastighetsskatt för nybyggda hus slopas och ersätts med reduktion för de hus som är/blir energieffektiva. Fastigheter som redan erhåller skattereduktion utifrån dagens system påverkas ej. Förslaget skulle alltså kunna innebära en befrielse från fastighetsskatten i upp till 20 år, för den som väljer att bygga energisnålt.

42

5. Grön Kemikaliepolitik

5.1 Vi lever i en kemikalie-cocktail Centerpartiet vill:

• Lyfta upp kemikalierna i samhället på den politiska agendan. • Ha en kemikalielagstiftning som fasar ut farliga kemikalier. • Ställ krav på den som tillverkar, säljer eller använder kemikalier att redovisa riskerna.

I debatten om miljögifter och miljöproblem är vi ofta fokuserade på effekter på fiskar, fågelägg, Östersjön etc. Vi är så vana vid miljögifter och miljöproblem att vi istället för att minska miljöutsläppen accepterar, och inte ser något konstigt i, att Livsmedelsverket rekommenderar gravida kvinnor att inte äta vildfångad lax, eftersom de innehåller så höga halter av miljögifter. Men det är inte bara naturen som drabbas av miljögifter, utan också vi och våra barn drabbas av de miljögifter som finns runt omkring oss. Barnens vardag och livsmiljö är full av kemiska ämnen, långt mer än vad som är acceptabelt. Barnen utsätts för kemikalier genom modersmjölken, kläder, våtservetter etc. Till skillnad från vuxna är barn extra känsliga för påverkan av kemikalier eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade, och eftersom de har en snabbare ämnesomsättning, andning och celldelning. Toxiska kemikalier ligger bakom ökningen av allergier och bidrar till cancer. Exponeringen av kemikalier leder till hormonstörning som kan leda till reproduktiva problem för människor och djur. Vi människor ackumulerar syntetiska kemikalier under hela vår livstid, vilket innebär att en kvinna, om hon blir gravid, har hunnit samla på sig en cocktail av oönskade kemikalier för vilka det ofödda barnet exponeras. Kemikalierna i samhället måste lyftas upp som ett prioriterat område på den politiska agendan. Vi måste ta hänsyn till våra barns framtid och arbeta för en förutseende kemikalielagstiftning som först och främst fasar ut farliga kemikalier, ställer krav på den som tillverkar, säljer eller använder kemikalier att redovisa riskerna. Fram till idag har utgångspunkten för kemikaliepolitiken varit att bedöma kemikaliers farlighet och därefter vidta åtgärder mot dem som kan betraktas som farliga; man kan beskriva det som ett risk-baserat angreppssätt. Det har emellertid visat sig vara svårt att nå verkliga resultat, eftersom det helt enkelt saknas sådana uppgifter som skulle göra en riskbedömning möjlig.

5.2 REACH Centerpartiet vill:

• Ha ett starkt kemikaliedirektiv där det ställs tydliga krav på att farliga kemikalier ska bytas ut.

• Att godkännanden av farliga kemikalier bara ska ske under en begränsad period. • Se ett starkt REACH som en konkurrensfördel även för småföretag.

Inom EU används 2750 kemikalier i höga volymer (över 1 000 ton). Endast för 14 % av dessa finns idag offentliga uppgifter som gör det möjligt att bedöma deras farlighet; en femtedel saknar

43

helt tillgängliga uppgifter. Totalt hade ca 100 000 kemikalier registrerats i EU i slutet av 1990-talet. De myndigheter som haft som uppgift att bedöma riskerna har haft en omöjlig uppgift. EU:s kemikaliedirektiv, REACH (registration, evaluation, and authorisation of chemicals), syftar till att förändra detta genom att kräva att tillverkare och importörer både registrerar och tillhandahåller sådana uppgifter att farligheten lätt kan bedömas. Utöver en enkel registrering krävs ett antal test som ska kunna avslöja farlighet. Kemikalier i höga volymer eller som betraktas som särskilt bekymmersamma ska genomgå en process där de auktoriseras/tillåts användas. Centerpartiet har genom arbetet i Europaparlamentet arbetat för ett starkt kemikaliedirektiv, där det också ställs tydliga krav på att farliga kemikalier ska bytas ut (substitutionsprincipen) och att godkännanden bara ska ske under en begränsad period av dessa. Europaparlamentets beslut innebar ett starkt direktiv, även om det självfallet fortfarande finns saker som kan förbättras. Diskussionen om REACH går under 2006 in i ett avgörande skede – genom ministerrådets beslut försvagas direktivet och kraven på att ersätta kemikalier tonas ned. Det är därför viktigt att Europaparlamentet i den andra läsningen återigen skärper kraven och att Sverige som land i ministerrådet arbetar för ytterligare skärpningar. En särskild fråga handlar om villkoren för småföretag. Vi är övertygade om att REACH går att förena med goda villkor för mindre företag, som ofta i Sverige skapat sitt rykte på miljöhänsyn. Inledningsvis kommer kraven främst att gälla stora företag med höga volymer eller företag som arbetar med särskilt farliga kemikalier. På sikt kommer allt mer att inkluderas, vilket självfallet innebär ett visst arbete, men också att de företag som kan visa att de uppfyller kraven i REACH tidigt får en konkurrensfördel gentemot andra företag. Inte minst kommer REACH att innebära att europeiska företag får ett försteg gentemot företag i andra delar av världen, där kemikalielagstiftningen ännu är mycket svagare.

44

6. Grön Produktpolitik - Teknikskifte Idag vet vi ganska väl vad som är problemet och det finns även mycket ny spännande teknik och vetenskap ute på marknaden eller i forskningsinstitut världen över. Teknik och kunskap som om den användes fullt ut, världen över, skulle kunna bryta den ohållbara användningen av naturresurser och kemikalier. Men även utarmning av arter och naturområden skulle med kunskap kunna vändas. Dilemmat är att teknikskiftet och kunskapsspridningen inte går fort nog, det finns en enorm tröghet hos systemen i världen och i Europa. Vi måste genomföra teknikskiftet för det är endast genom modern teknik som vi kan ställa om till en hållbar tillväxt. I stället för att ägna mycket tid åt detaljer, som att ersätta enskilda komponenter i produktionsprocessen eller långsamt förfina avgaskraven, behövs en mer omfattande systemsyn. En systemsyn där politiken utgår från att det är produktionsprocessen som behöver förändras, inte dess enskilda delar. Vi behöver ett teknikskifte, inte ett skifte av enskilda komponenter. Därför måste politiken och företagandet ha siktet inställt på ett teknikskifte. Här är det vitalt att närings-, forsknings- och miljöpolitiken samspelar.

6.1 Biomimik – att härma naturen Centerpartiet vill:

• Intensifiera forskning kring produktutveckling och teknikskiften, gärna genom biomimik.

Biomimiken är en relativt ny forskningsgren, även om principerna är gamla. Forskning baserad på biomimik handlar egentligen inte om något svårare än att härma naturen. Tanken är enkel men ändå briljant. Den bakomliggande tesen är nämligen att naturen har haft en mycket lång tid på sig att utveckla sina lösningar, detta innebär dels att naturen har en mycket stor mängd lösningar att erbjuda och dels att dessa lösningar är sådana att de inte bara är effektiva utan också harmoniserade med sin omgivning. Detta innebär alltså att inspiration till det mesta i termer av innovationer finns att hämna i naturen och att dessa innovationer är miljövänliga. Som forskningsområde ligger biomimiken ännu i sin linda men många projekt ligger i det experimentiella stadiet. I Sverige är tillämpningen av biomimik i forskning och industri att bedömas som begränsad, ändå finns det åtminstone två intressanta pågående projekt. På Chalmers tekniska högskola studerar man blåmaneters exceptionellt goda absorberingsförmåga. Tanken är att industriellt kunna återskapa detta för att sedan tillämpa teknologin i olika produkter, t.ex. blöjor. Blöjorna kommer i sådana fall inte bara ha en bättre absorberingskapacitet än de blöjor som idag finns på marknaden. De kommer även vara biologiskt nedbrytbara vilket innebär att de kommer kunna kastas i komposten och kommer sedan kunna användas som t.ex. planterings och/eller blomjord istället för att kastas på soptippen. Ett annat exempel på biomimikbaserad forskning i Sverige är Konsortiet för artificiell fotosyntes. Här forskar man på olika sätt att för att framställa vätgas med hjälp av vatten och solljus. Internationellt är biomimiken avsevärt längre gången än i Sverige. Ett exempel som har testats och visat sig framgångsrikt är när man har imiterat en snäcka vid produktion av klimatanläggningar. Det har visat sig att denna lösning både är ungefär dubbelt så effektiv i termer om luftflöde och förbrukar ungefär hälften av den energi som en traditionell

45

klimatanläggning gör. Dessutom har bullret som uppstår i ordinarie klimatanläggningar nästan helt kunnat reduceras. Ett annat internationellt exempel som har visat sig fungera i praktiken är att studera den smutsavstötande ytan på fiskar. Genom att använda den typen av ytbehandling på t.ex. väggar och husfasader har man kunnat förenkla tvätten av dessa avsevärt. Denna teknologi skulle t.ex. kunna användas för att reducera miljöeffekten och kostnaderna för klottersanering eller varför inte använda det som bottenfärg för båtar. Ytterligare ett exempel är plastproducerande bakterier och biologiskt nedbrytbar plast. Med hjälp av denna teknologi bryts inte bara oljeberoendet i plastproduktion utan plast som inte längre används kan slängas i komposten istället för att bilda giftiga gaser när det förbränns på en sopanläggning. Möjligheterna med biomimiken är med andra ord många och vi hoppas att forskning inom området kan intensifieras och inspirera till produktutveckling och teknikskiften inom många områden.

6.2 Nya jobb Centerpartiet vill:

• Ta vara på möjligheten med nya jobb och tillväxt inom miljösektorn.

Det finns idag 12 000 miljöteknikföretag i Sverige. Nästan 100 000 människor sysselsätts i miljöföretag. Miljöföretagen sysslar med utsläpp, rening, återvinning med mera. Miljösektorn är en framtida bransch som förenar sysselsättning, ekonomisk tillväxt och bättre miljö. I många länder är miljösektorn en av de snabbast växande delarna av ekonomin. OECD pekar ut just miljöteknik som en av de viktigaste framtidsbranscherna. Världsmarknaden för miljöteknik växer med mellan 5 och 20 procent per år och uppskattas omsätta 4 000 miljarder kronor år 2010. Miljöteknik har också pekats ut som en av Sveriges tillväxtbranscher av bland andra exportrådet. Branschen har till och med visat den största exporttillväxten - 8,4 procent år 2002. Redan idag exporterar svenska miljöteknikföretag tjänster och produkter för nära 25 miljarder kronor om året. Men vi skulle kunna vara så mycket bättre. Jämför exempelvis med det brasilianska etanolprogrammet som sysselsatte nära 700 000 personer 2003. Sverige kan som nation skapa riktlinjer och styrmedel med långsiktig och tydlig inriktning. En vision om en miljövänlig energiproduktion och produktutveckling går att förverkliga och kan generera många nya jobb och en ökad tillväxt i vårt land.

6.3 Offentlig upphandling Centerpartiet vill:

• Att statens upphandling skall ske från den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt.

Som alltid med ny teknik och nya produkter, är det avgörande för ett företag eller innovatör att få ”den första kunden” – den som möjliggör expansion och vidare teknikutveckling. Den som kan statuera ”de goda exemplen”. Detta gäller i allra högsta grad miljöteknik, där återbetalningstiden i många fall är relativt lång och de politiska spelreglerna inte är särskilt stabila och långsiktiga.

46

Såväl stat, landsting som kommuner är stora aktörer på marknaden vad det gäller både energi och ekonomi. Offentlig upphandling kan göra stor skillnad för småföretag och nya tekniker. Denna möjlighet måste utnyttjas. Centerpartiet menar att staten, i sin upphandling, skall vara ett föredöme och upphandling skall ske från den bästa kvartilen, dvs. de bästa 25 procenten tillgängliga på marknaden ur miljö- och energisynpunkt. Den offentliga sektorn i övrigt skall i sin upphandling uppmuntras att ställa tydliga krav på energieffektivitet och upphandla från den bästa fjärdedelen. Genom miljörådets databasverktyg för ekologiskt hållbar upphandling, EKU, finns en god förutsättning för statliga och offentliga aktörer i Sverige att bilda sig en uppfattning om miljöpåverkan och energiförbrukning hos olika produkter på marknaden och var de bästa produkterna finns. Vi anser också att myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten har en roll i att vägleda i miljöaspekter vid offentlig upphandling.

6.4 Avfall och resursutnyttjande Centerpartiet vill:

• Att avfallshierarkin ska vara grundprincipen i avfallspolitiken • Att det ska vara enkelt och lönsamt att sopsortera och minska mängden avfall, för alla • Utveckla producentansvaret till att omfatta alla varor • Att konsumenten ska sortera sitt avfall i materialslag • Införa återvinningscertifikat för att mer återvunnet material ska användas och efterfrågas • Införa en skatt på förbränning av osorterat avfall

Att minska sopberget är kanske den mest konkreta miljöfrågan som engagerat svenska folket under ganska lång tid nu. Några årtionden av ansvarslöst ”slit-och-släng” genererade sopor i en accelererande mängd och till slut fanns inget annat än att styra av från deponeringens återvändsgränd och istället styra mot kretsloppssamhället. Vägen dit är inte rak och enkel utan det finns flera olika lösningar för avfallstyp och plats. Vägledande för Centerpartiet är dock hela tiden den så kallade avfallshierarkin. I avfallshierarkin startar man med att undvika att avfallet uppkommer och försöker att återanvända produkter, exempelvis genom retursystem för glasflaskor. Om detta inte är möjligt skall avfallet återvinnas genom till exempel materialåtervinning. Nästa nivå är energiutvinning genom avfallsförbränning eller någon annan form av energiutvinning och om ingenting annat fungerar så är deponering den sista utvägen. Människors engagemang och insats för att minska avfallsmängden är en förutsättning för ett effektivt resursutnyttjande och deras tilltro till avfallssystemet får därför inte fallera. Målen med avfallspolitiken kan delas in i tre delar. Till de olika delarna följer också ansvar och vilken typ av styrmedel som lämpar sig bäst. Man bör vara noga med att kombinera de olika styrmedlen så att alla tre mål kan nås. Idag har alltför mycket fokus satts på styrmedlet producentansvar, varför såväl målen som övriga styrmedel ofta kommer bort i debatten.

47

Tabell 2, Mål och styrmedel i avfallspolitiken Mål Ansvar Styrmedel Minska avfallsmängderna Privatpersoner

Företag ”Soptaxor” Producentansvar

Produktutveckling som genererar mindre och ”enklare” avfall

Producenter Producentansvar

Öka mängden återvunnet material (d.v.s. minska mängden jungfruligt material)

Producenter Återvinningscertifikat

6.4.1 Taxor och avgifter För att uppmuntra människor att minska sina avfallsmängder och lämna mer material till återvinning och återanvändning, används idag differentierade renhållningsavgifter i kommunerna. Vi tycker att det är bra att kommunerna löser det på olika sätt utifrån befolkning och geografiskt läge. Vi är dock kritiska till att kommunerna allt för ofta inte erbjuder eller uppmuntrar till fastighetsnära insamling. Det finns exempel på där kommuner möjliggör för fastighetsnära insamling men ändå motverkar det med andra handen genom tex avsaknad av mark och bygglov för ”miljöbodar”. Enligt miljöbalken ska avfallssorteringen ske så nära källan som möjligt men detta är inte alltid en självklarhet i kommunernas praktiska arbete. Det finns mängder av metoder för fastighetsnära insamling och det provas hela tiden nya. Vår förhoppning är att soptaxorna ska användas i en allt högre grad som ett ekonomiskt styrmedel för att uppmuntra människor att minska sina avfallsmängder och källsortera mera. Vi menar också att kommunerna har ett ansvar för att möjligheten att sopsortera inte ska vara beroende av i vilket bostadsområde man bor.

6.4.2 Utveckla producentansvaret Centerpartiet anser att alla producenter ska ta ansvar för att deras varor kretsloppsanpassas. Varorna ska avgiftas och göras material- och energisnåla. Varorna ska också vara långlivade och uppgraderbara, återanvändnings- och återvinningsbara. Över tio år har gått sedan den ”borgliga fyrklöver-regeringen” införde systemet med producentansvar. Systemet med producentansvar har haft stora effekter för befolkningens avfallshantering och producenternas ansvar över de produkter de för ut på marknaden. Tillsammans med kommunernas avfallsplaner och aktiva arbete för minskad deponering, har avfallshanteringen förändrats mycket under dessa år. Producentansvaret är dock inte något statiskt utan måste fortsätta att utvecklas och ambitionsnivån måste ständigt höjas. Redan 1997 presenterades utredningen ”Producentansvar för varor - Rapport av kretsloppsdelegationen, SOU 1997:19”. Centerpartiet menar att det finns många delar i den utredningen som bör användas i ett moderniserat system för producentansvar. Producentansvaret bör utvecklas till ett generellt ansvar för alla varor. Centerpartiet anser att det är nödvändigt att både mängden avfall och dess farlighet minskar, vilket måste vara en utgångspunkt i visionen om ett kretsloppsamhälle. Allt för mycket fokus har hittills lagts på att utforma styrmedel och detaljer såsom t.ex. förpackningars utformning, istället för att inspirera till att minimera avfallet. Det är hög tid att göra något åt det stora materialflödet i samhället och bygga vår välfärd och ekonomiska tillväxt på annat än resurser som mynnar ut i en ökad avfallsmängd. Trots att stora resurser, både ekonomiska och personella, läggs ner på materialåtervinning i och med producentansvaret, så har inte mängden avfall till deponering minskat. Varje ”omlopp” i materialåtervinningen kräver energi och degraderar råvaran för de

48

flesta material, så även vid ett ”idealt kretsloppssystem” så är den stora avfallsgenereringen resursförbrukande. Producentansvaret har sedan det infördes bidragit till att öka materialutnyttjandet av förpackningar. De produkter/material som omfattas av producentansvaret utgör dock endast en begränsad del av det totala materialflödet. Till exempel utgör plastförpackningar bara omkring 20-30 procent av den totala volymen plast som finns på marknaden. För metaller är motsvarande siffra bara omkring tre procent. Samtidigt är systemet inte enkelt för oss som ska använda det. Det är inte särskilt logiskt att sortera sina sopor utifrån om det är en förpackning eller en annan typ av vara. Det logiska borde vara att sortera sina sopor utifrån material, oavsett om det är en syltburk eller en trasig blomvas. Den enskilde är inte intresserad av ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. För att öka återvinningsgraden och nå det övriga avfallet behöver producentansvaret och dagens system för insamling av avfall utvecklas till att omfatta alla varor samt att konsumenten tillåtas sortera sitt avfall i materialslag.

6.4.3 Återvinningscertifikat Ett tredje mål i avfallspolitiken är att minska nyttjandet av jordens ändliga resurser. Andelen jungfrulig råvara måste minska i produkter och istället måste återvunnet material användas. I vissa fall har råvarupriset gjort att denna utveckling styrts automatiskt av den fria marknaden. Exempelvis är efterfrågan på plast just nu så stor, att reglerna om producentansvar egentligen inte fyller någon funktion. Eftersom det finns en avsättning och marknad för insamlat material finns det också näringsidkare som är intresserade av att samla in materialet för att sälja det vidare. Det ideala vore att det alltid var på det här viset och det jungfruliga materialet konkurrerades ut av det återvunna. Men verkligheten är en annan och råvarupriserna följer inte enbart jordens knapphet av resurser. För att styra till en minskad användning av jungfruligt material, där inte råvarupriserna reglerar detta, vill vi införa så kallade Återvinningscertifikat. Återvinningscertifikat är alltså ett komplement till producentansvaret. Systemet bygger på samma principer som elcertifikatsystemet. Förslaget innebär att företag som använder återvunnet material erhåller ett återvinningscertifikat av staten. Dessa certifikat kan sedan säljas till andra producenter som blir skyldiga att varje år inneha en viss mängd återvinningscertifikat i förhållande till sin försäljning. Detta ger därmed den som återvinner materialet en extra intäkt, utöver de intäkter som ges från försäljningen av det återvunna materialet. Intäktsökningen gör i sin tur att återvinnaren kan betala mer för insamlingen av materialet och erbjuda ett relativt sett lägre pris för det återvunna materialet. I BRAS-utredningen konstateras att en fördel med systemet är att företagen och marknaden själva avgör var och hur det återvunna materialet effektivast kan komma till användning och att en marknad för det återvunna materialet skapas som verkar för att återvinningen sker på ett kostnadseffektivt sätt. Vidare konstateras att genom att låta aktörerna själva bestämma var och hur återvinningen ska gå till har återvinningsmålen i samhället delegerats till dem som är bäst rustade för att fatta de tekniska besluten om återvinningen. Ytterligare fördelar med systemet är att det är möjligt att utnyttja befintlig ”infrastruktur” inom producentansvar och elcertifikat, vilket innebär att kostnaderna för administration och kontroll kan hållas på en godtagbar nivå.

6.4.4 Avfallsförbränning Eftersom avfallshierarkin är utgångspunkten för utformningen av avfallssystemet måste även de ekonomiska styrmedlen ta sin utgångspunkt i att deponering och förbränning skall komma i sista hand. Senare års explosionsartade utbyggnad av förbränningsanläggningar för avfall, till följd av

49

deponiskatt och deponiförbud, är en alltför kortsiktig lösning som låser fast oss onödigt långt ned i avfallshierarkin. Avfall är ett problem, men på samma gång en resurs. Avfall kan förbrännas och då ge energi för uppvärmning av bostäder och el till industrin. Det kan materialåtervinnas och därmed minska resursslöseriet. Livsmedelsrester och liknande kan rötas till biogas som ersätter fossila bränslen och därmed bidrar till att minska oljeberoendet.

Avfallsdebatten måste föras så att vi för varje fraktion och vid varje tillfälle väljer den lösning som är samhällsekonomiskt mest lönsam och miljömässigt bäst lämpad. För att detta skall kunna ske, är det viktigt att via ekonomiska och administrativa styrmedel såväl styra avfallsflöden som stimulera en mångfald av behandlingsformer. Det är viktigt att avfall omhändertas på ett effektivt och miljöanpassat sätt. För en stor del av avfallet är förbränning det bästa valet. I Sverige har vi en för Europa unik möjlighet att nyttiggöra energin i avfallet i väl utbyggda fjärrvärmesystem. Om förbränningen kan ske i kraftvärmeverk blir avfallsbehandlingen ännu mer effektiv genom att inte bara fjärrvärme kan produceras utan även högvärdig el.

De energislag som är skattebefriade, nämligen energi från avfall, biobränsle och industriellt spillvärme, har setts som viktiga verktyg för att minska oljeberoendet och på senare tid koldioxidutsläppen. När avfall omhändertas skall energin återvinnas och därmed minska användningen av prima bränslen. Att elda primära bränslen är inget självändamål utan målet måste vara att tillgodose människans energibehov med minsta möjliga användning av jordens resurser. Att utnyttja energi som annars går förlorad skall inte bestraffas utan uppmuntras.

De förbränningsanläggningar som idag har tagits i drift skall nu utnyttjas effektivt och i första hand förbränna sorterat avfall, där återanvändning och materialåtervinning inte bedöms som miljömässigt eller samhällsekonomiskt motiverat. Genom att styra mot förbränning av sorterat avfall kan man även minimera risken att miljöfarligt avfall okontrollerat hamnar i förbränningspannan. För att minska förbränningen av osorterat avfall föreslår vi en skatt på förbränning av osorterat avfall i likhet med den deponiskatt som finns. Vid förbränning av speciellt osorterat avfall uppstår en mängd utsläpp som är skadliga för människors hälsa såväl som för naturen. Utsläppen av dioxiner i rökgaser, är ett stort problem och kunskapsluckan om flödet av dioxiner till miljön är stor. Det vore därför rimligt att av försiktighetsskäl skärpa kraven på kontroll av dioxinutsläpp från förbränning och deponering, tills vi säkrare vet vilka halter som sprids.

50

7. Grön Naturpolitik Människan ingår i ekologiska sammanhang och har ansvar för att bruka utan att förbruka. Hon måste vårda ekosystemen och bör inte tillfoga andra levande varelser onödigt lidande. Det är i varje människas relation och kärlek till naturen som all miljöpolitik kan ta sin början. Det är när man längtar efter sommarens salta bad, som man också känner ett engagemang till att minska övergödningen. Eller då man ser tofsviporna återvända om våren och man hissnar över ekosystemens otroliga förmåga, som varsamheten infinner sig. All mänsklig verksamhet är beroende av de ekologiska sammanhangen. När människan skadar dessa skadar hon också sig själv och kommande generationer. Människan kan inte bedöma de fulla effekterna av sina handlingar vilket innebär att all mänsklig verksamhet bör utgå ifrån försiktighetsprincipen. Människan bör inte rubba de naturliga ekosystemen så att de sedan inte går att återställa till sin ursprungliga balans. Svenskarnas intresse för friluftsliv växer och nya former för att möta naturen utvecklas ständigt. Vi vet att folk i allt högre grad också är beredda att betala för att få uppleva natur- och kulturmiljöer. Barnperspektivet måste finnas med i naturpolitiken eftersom närheten till naturen spelar stor roll för barns utveckling. Exempelvis så kan 100 meter till ett grönområde vara för långt för att det ska räknas som tillgängligt för ett litet barn, medan det är fullt tillgängligt för en vuxen som lätt kan korsa vägar osv.

7.1 Biologisk mångfald Centerpartiet vill:

• Att arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska försvaras • Se ett fortsatt fungerande jordbruk, med vall och betande djur i hela landet • Att våtmarker måste återställas och nyskapas • Ha fler naturvårdsavtal framför reservatsbildningar i skogen

Centerpartiet vill att arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska försvaras. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Vi vill att människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, för hälsan och möjligheten till fantastiska naturupplevelser. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör för nytta för ekosystemen, som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Biologisk mångfald utgörs av den mosaik av naturtyper och livsmiljöer som finns i landskapet – odlad mark, vattendrag och sjöar liksom våtmarker och skogar. Sverige har åtagit sig att både bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald. Förutom Sverige har drygt 170 andra länder ställt sig bakom konventionen. Vid toppmötet i Johannesburg 2002 antogs målet om att till år 2010 stoppa den dramatiska förlust av biologisk mångfald som nu sker.

51

7.1.1 Odlingslandskapet Öppna landskap med hagmarker och ängar är uppskattade inslag i vår natur. De utgör nödvändiga livsmiljöer för en rad växt- och djurarter. I de flesta fall är det generationer av bönder som format det öppna landskapet och främjat den biologiska mångfalden. Fodermarker, småvatten, våtmarker, åkerholmar, stenmurar och alléer är miljöer som bonden format och som gjort att odlingslandskapet hyser vår rikaste biologiska mångfald. Odlingslandskapet utgör endast 8 procent av Sveriges yta men här trivs hälften av landets alla växter och däggdjur samt alla kräl- och groddjur. En stor del av Sveriges rödlistade djur- och växtarter finns dock i jordbrukslandskapet och de flesta av dess hör hemma i naturbetesmarker och ängar. En fortsatt rik biologisk mångfald kräver alltså ett fungerande jordbruk, med vall och betande djur i hela landet. För att skapa en hållbar utveckling av den svenska miljö- och naturvården krävs ett nära samarbete mellan jord- och skogsägare, berörda myndigheter och ideella organisationer. Odlingslandskapets variation, som gynnar många växt- och djurarter, är på väg att växa igen till följd av utarmningen av det svenska jordbruket. I Sverige har mycket av kunskapen om bondesamhället och dess kultur och traditioner gått förlorad i takt med att allt fler jordbruk försvinner. Det behövs en politik som lyfter fram värdet av att bruka odlingslandskapet som är vårt viktigaste kulturminne men också det mest eftersatta. Ett rikt odlingslandskap förutsätter betande djur. Tyvärr finns dock krafter i samhället som inte inser detta, varför Centerpartiet anser det nödvändigt att påpeka betesdjurens betydelse. Det öppna landskapet kan inte uppehållas om jordbruksföretagen, främst de små, slås ut samtidigt som krångliga och generellt utformade regler omöjliggör småskalig djurhållning i hobby- och rekreationssyfte. För att nå målet om utökade arealer hävdad ängs- och betesmark måste nötköttsproduktionens konkurrenskraft förstärkas. Inga nötköttsproducenter kan driva sina företag på ett rationellt sätt med endast naturbetesmarker som foderresurs. För att kunna hålla naturbetesmarkerna öppna med hjälp av bete under betesperioden måste det finnas möjlighet att producera vinterfoder. Likaså är det viktigt att utveckla former för betesdrift. Vallstödet är ett viktigt styrmedel för att bevara ett rikt och öppet odlingslandskap. Vall och betesmarker är nödvändiga komplement till varandra, och detta bör erkännas. EU:s miljöprogram har gynnat det öppna landskap och den biologiska mångfalden men tyvärr har det varit svårt att rikta miljöprogrammen till de värdefullaste markerna. Ersättning för skötsel av betesmarker har varit betydelsefull eftersom bondens arbete är avgörande i odlingslandskapet. Vi förespråkar en fortsatt tillämpning av ersättning till markägare för att vårda det öppna landskapet som är ett gemensamt samhällsintresse. Jord- och skogsbrukarna är bra naturvårdare och deras kompetens bör användas i större omfattning. Markägarna måste ha en konkurrenskraftig ersättning för arbetet med att upprätthålla det öppna landskap. Programmen måste utformas så att de lättare kan anpassas till lokala förhållanden. Våtmarker utgör en viktig del av mosaiken i odlingslandskapet. Våtmarker utgör inte bara livsmiljö för en mängd olika arter utan producerar också ekosystemtjänster i form av vattenrening och översvämningsskydd. Tjänster som det har visat sig att vi saknar, i takt med att våtmarker har förstörts. Hälften av våtmarkerna har redan hotats eller förstörts. Arbetet med att återställa våtmarker och också anlägga nya måste accelerera. Idag finns det ingen myndighet som

52

har det övergripande ansvaret för våtmarkerna vilket har gjort att dessa ofta ”faller mellan stolarna”. Vi skulle vilja se ett uttalat ansvar från en myndighet, att sköta samordningen och även ge stöd för de jordbrukare, som har möjlighet att bli berättigade till EU-stöd för återskapande av våtmarker.

7.1.2 Skog Det finns mycket liv i en rik skog. Det finns olika trädslag, träd av olika åldrar och död ved. I skogen finns det livsmiljöer för arter som människan håller på att utrota. Drygt 2000 av skogens arter är ”rödlistade” och utrotningshotade. Vi tar oss rättigheter som inskränker på kommande generationers rättigheter att också få uppleva glädjen i att se långskägg växa på en gammal senig gran. Skogen är samtidigt rik på träråvara som är en stor exportvara för svensk industri. Ett hållbart skogsbruk, som tar vara på och hänsyn till den biologiska mångfalden, är en förutsättning för en ekonomisk tillväxt i Sverige och näringen måste fortsätta att utvecklas. Välskött skog är viktig, inte bara utifrån virkesproduktion, även naturvärdena i skogen måste bejakas. Ett uthålligt skogsbruk och en långsiktig virkesförsörjning kräver utbyte av kunskap och information. Centerpartiet anser att rådgivning från skogsvårdsstyrelsen är av yttersta vikt och ser med förvåning att resurserna till detta dras ner. Det är ytterst få skogar som aldrig varit utsatt för mänsklig påverkan och vissa av skogens arter är dessutom beroende av ett aktivt skogsbruk. Många skogar kräver en fortsatt skötsel och påverkan av människan för att artrikedomen skall bestå. Av bland annat denna anledning vill Centerpartiet ha fler naturvårdsavtal framför reservatsbildningar. Sveriges skogsägare är viktiga för miljöarbetet och har ett ansvar för att bevara den biologiska mångfalden. Det är positivt att marknadskrafterna genom t ex FSC-certifiering i skogsbruket, tar hänsyn till skyddet av den biologiska mångfalden.

7.2 Tätortsnära natur Centerpartiet vill:

• Att planeringen av stadsmiljön ska främja parker och gröna stråk • Att det ska bli möjligt att inrätta fler nationalstadsparker

De flesta svenskar (7,5 miljoner av 9 miljoner människor) bor i eller i närheten av en tätort. Exploateringstrycket på de tätortsnära grönområdena är ofta stort. Miljön i staden styrs av många olika faktorer allt från trafikplanering till renhållning. En bra stadsmiljö kräver noggrant genomtänkta planer, program och ett starkt medborgarinflytande. Centerpartiet anser att det är viktigt att barnperspektivet införlivas i arbetet med en bra levnadsmiljö i staden, det kan röra sig om allt från att det ska finnas grönområden för lek till att sätta gränsvärden för skadliga ämnen som kan påverka människors hälsa. Den stadsnära miljön får en allt större betydelse då städerna växer och avståndet till naturen och gamla kulturmiljöer ökar. Intresset för friluftsliv ställer stora krav på rekreationsområden och allemansrätten. Även grönområden i städer och tätorter är viktiga för såväl den biologiska mångfalden som människors hälsa och välbefinnande. Centerpartiet vill ge möjlighet för statligt skydd åt stadsnära natur och bildande av nya nationalstadsparker.

53

Läs mer om tätortsnära natur i kap 9.3.

7.3 Havsmiljön Centerpartiet vill:

• Skydda livet i Östersjön och Västerhavet genom åtgärder som marina skyddsområden, minskad övergödning, minskade fiskekvoter och säkrare sjötransporter.

Bristen på rent vatten är ett enormt stort globalt miljöhot som växer med stora ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Här är det viktigt med ett ökat nationellt arbete och ett starkare internationellt samarbete. Under vattenytan finns stora hotade naturvärden. Åtgärder som marina skyddsområden, minskad övergödning, minskade fiskekvoter och säkrare sjötransporter, krävs för att skydda livet i havet. Centerpartiet vill se en ökning av antalet marina reservat och/eller andra typer av ekomarint skydd. Det är viktigt att ett sådant arbete genomförs i samverkan med mark- och fiskevattenägare, fiskerinäringen, länsstyrelse, forskning och kommuner. Stora tillflöden av närsalter har resulterat i en ökad övergödning av sjöar och hav. Det har lett till en ökad algproduktion och återkommande blomning av giftiga alger, som i sin tur orsakar problem med syrefattiga och därmed döda bottnar. Problemen är stora och Centerpartiet arbetar för att intensifiera och öka åtgärderna för att minska utsläpp av närsalter. Den gemensamma fiskepolitiken och därmed fisket i Östersjön och Västerhavet måste bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt, i fråga om utnyttjandet av fiskeresurserna. I annat fall har varken fiskbestånden eller fiskarna någon framtid. Fiskekvoterna måste utgå från biologiska förutsättningar och långsiktiga förvaltningsplaner baserade på vetenskapliga rön. En högre kvalitet på den biologiska rådgivningen är dock avgörande för att kunna öka långsiktigheten i fiskeripolitiken. Fiskerinäringen måste, liksom andra näringar, ges tydliga regler och konkurrensvillkor. De miljöproblem som drabbar yrkesfiskets utkomstmöjligheter måste samhället ta ansvar för, såväl som tidigare politiska beslut om utsläppsnivåer och fiskekvoter, som orsakar miljöeffekter och hotade fiskbestånd. Varje år registrerar den svenska Kustbevakningen hundratals illegala oljeutsläpp, dessa utsläpp sker trots ett väl utvecklat system av internationella regler och ett välfungerande system i svenska hamnar för att omhänderta förorenat vatten. Det är uppenbart att risken för repressalier är för liten. Brotten föregås dessutom ofta av kalkyler där kostnaderna för att bryta mot lagen vägs mot kostnaden för att göra rätt för sig. De straffrättsliga sanktionerna måste skärpas för att i större utsträckning förhindra att miljöbrott till havs begås.

54

7.3.1 Östersjön Centerpartiet vill:

• Inrätta en Östersjöregering och en Östersjödomstol för att rädda vårt känsliga innanhav. • Fyll PSSA-klassningen av Östersjön med verkligt innehåll. • Inför utsläppsrätter för kväve och fosfor i Östersjön.

Centerpartiet har under de senaste åren med förskräckelse följt utvecklingen i Östersjön, vårt sårbara innanhav, och tagit del av larmrapport efter larmrapport. Den ansträngda miljösituationen i Östersjön kan i mångt och mycket liknas vid ett klassiskt problem – de allmänna tillgångarnas tragedi. Övergödning, för hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter beror på aktiviteter och handlingar som framstår som rationella för enskilda individer eller för enskilda länder, men som sammantaget leder till ett kollektivt slöseri med den gemensamma resursen – Östersjön. Havsmiljökommissionen konstaterade i sitt slutbetänkande att ” ... dagens sätt att arbeta måste förändras i grunden. Det räcker inte med att lappa och laga i nuvarande system. Sättet att arbeta har fört oss till vägs ände. Dagens regelverk skyddar inte våra hav. Våra hav måste brytas loss från de regelverk som idag begränsar miljöarbetet” ( Havet- tid för en ny strategi, Slutbetänkande av Havsmiljökommissionen SOU 2003:72). Att miljösituationen är allvarlig i Östersjön är ingen nyhet utan har varit en realitet under årtionden. Det är allvar nu och det är hög tid att agera! Nio länder gränsar till Östersjön. Havet är en gemensam angelägenhet för alla dessa länder, men är ändå lite av ett ”ingenmanshav”. Olika lagar och regler gäller inom de länder som gränsar mot Östersjön. Trots att det inom ramen för Helsingforskommissionen (HELCOM) finns ett miljösamarbete för Östersjön och Kattegatt, är efterlevnaden av de gemensamma reglerna dålig och målen långt ifrån uppnådda. Centerpartiet anser att det nu är läge att släppa ifrån oss en del av makten till en högre nivå, för att kunna nå största möjliga gemensamma effekt när det gäller Östersjöns miljösituation. Enligt federalismens principer vill vi bygga ett samhälle, där beslut fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Detta synsätt innebär också att beslut som rör t.ex. Östersjön bör delegeras uppåt från statsnivån, för att kunna nå största effekt. Berörda länder bör inrätta en särskild ”Östersjöregering” med kraftfull beslutskompetens. En modell är att Helsingforskommissionen utvecklas och stärks. Denna form av ett beslutsfattande organ skulle vara ett helt nytt verktyg för internationellt miljöarbete. En Östersjöregering kräver att nationerna samt EU ger upp en del av sitt beslutsfattande till förmån för en Östersjöregering. Den nya beslutsnivån får mandat att fatta beslut inom områden som berör aktiviteter som påverkar Östersjön, t.ex. transporter, sjöfart, gränsvärden för utsläpp av kemikalier och fiske. Östersjöregeringen bör inledningsvis utarbeta en krishanteringsplan för hela Östersjöns ekologiska situation. För att besluten ska efterlevas krävs även att en särskild miljödomstol inrättas för Östersjön. Domstolen ska tillse att alla miljöbrott mot Östersjöns ekosystem blir straffade.

Centerpartiet välkomnar att Östersjön blir klassat som ett särskilt känsligt havsområde (PSSA) av FN:s sjöfartsorgan IMO, men betonar vikten av reella och snabba åtgärder, det handlar om kemikaliepolitik, transporter, övergödning, marina skyddsområden och fiske. Att Östersjön blir

55

klassat som särskilt känsligt får inte bara bli en verkningslös etikett. Centerpartiet förordar ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och vi har länge varit pådrivande för EU:s system med utsläppsrätter för växthusgaser. Detta är dock endast ett första steg med att använda utsläppsrätter och nu är det hög tid att dra lärdom av fördelarna med systemet och införa utsläppsrätter även inom andra områden. Vi menar att det ska inrättas utsläppsrätter för fosfor och kväve med Östersjön som ”utsläppsbubbla”. Utsläppsrätterna ska basers på en bedömning av vad ekosystemet tål för belastning av kväve och fosfor. Utsläppsrätterna ska på sikt ersätta de tillstånd som ges till industrier och andra punktkällor men till en början tillfalla dem som idag står för utsläppen. På sikt ska ”bubblan” minska och mängderna som släpps ut successivt minska. Då kommer utsläppsrätterna bli eftertraktade och åtgärderna kommer att genomföras där det är mest kostnadseffektivt. En viss del av utsläppen av kväve och fosfor sker genom diffusa utsläpp och dessa ska också innefattas av utsläppsrätterna men hanteras centralt genom t ex Naturvårdsverket (som i sin tur får använda andra miljöpolitiska styrmedel för att inte överträda ramarna för sina utsläppsrätter). Vi menar att systemet med EU:s vattendistrikt går att använda för att även administrera ett system med utsläppsrätter för kväve och fosfor med Östersjön som slutrecipient. Vi ser stora fördelar med systemen med utsläppsrätter. Dels så är det recipientens förmåga att ta emot närsalter som avgör storleken på ”bubblan” och den kan successivt minskas och dels så sker åtgärderna där det är mest kostnadseffektivt. Vi ser t ex framför oss att en markägare kan välja att inte avverka en skog (som utgör en kvävefälla) för att istället sälja sina utsläppsrätter till ett avloppsreningsverk i Polen.

56

8. Grön Internationell politik Miljöfrågor är gränsöverskridande och kräver därför gemensamma strategier och lösningar. Genom bindande överstatliga beslut har EU varit pådrivande för skärpta miljökrav. EU har också globalt varit pådrivande för Kyotoprotokollet, för handeln med utsläppsrätter, för en ny kemikaliepolitik (REACH) samt en rad andra miljökonventioner. Genom en ytterligare höjd ambitionsnivå kan EU utvecklas till världens bästa miljöorganisation. Det internationella perspektivet måste finnas med inom alla områden inom miljöpolitiken. I detta kapitel redovisar vi vår syn på det internationella samarbetet och den globala solidariteten. Specifika internationella lösningar för olika problem finns redovisade under respektive kapitel i detta program.

8.1 Nya hot mot säkerheten och miljöhot som en säkerhetspolitisk faktor Centerpartiet vill:

• Miljöfrågorna måste ingå i säkerhetsbegreppet och en bred, heltäckande syn på detta är nödvändig för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar.

Hoten mot säkerheten i världen har förändrats. De flesta bedömare är överens om att värderingar och hotbilder tycks vara mindre beständiga efter det kalla krigets slut, vilket också har medfört en debatt om vilka politiska frågor som ska få tillträde till dagordningen. Det överskuggande framtida hotet är, i Centerpartiets ögon, människans egen påverkan på det ekologiska systemet. I detta sammanhang har den traditionella säkerhetspolitiken kommit att spela ut sin roll, eftersom vi går mot en utveckling där nationella gränser får en allt mindre betydelse. De nationella gränserna har till och med kommit att utgöra ett hinder för ett effektivt hanterande av denna nya typ av problem. De nya hoten tar inte längre hänsyn till nationella gränser, och byråkrati uppbyggd kring desamma utgör ofta en försvårande faktor. På grund av dagens överutnyttjande och bristfälliga hantering av naturresurser, miljöutsläpp, snabba befolkningsökningar, diverse demografiska faktorer och välståndsklyftor är det lätt att se hela det ekologiska systemet som hotat. Ovan nämnda hot mot framtidens säkerhet kommer att kräva ett helt nytt fokus på internationellt samarbete. Detta då många av miljöproblemen kräver lokala, regionala eller globala lösningar, som inkräktar på nationella regeringars rättigheter. Miljöfrågorna har av tradition stått utanför den nationella säkerhetspolitiken och de har ännu inte fullt ut förankrats på den politiska dagordningen under benämningen säkerhetspolitik. Det bör förändras. Miljöfrågorna måste ingå i säkerhetsbegreppet och en bred, heltäckande syn på detta är nödvändig för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar. Vi kan idag se hur en lång rad ekologiska delsystem snabbt försämras. Dessa kommer snart att hamna i ett sådant läge att fortsatt utnyttjande av naturresurser – på det sätt som sker idag – inte längre är möjligt. Denna utarmning av jordens bärkraft sker samtidigt som den snabba befolkningsökningen gör att behovet av framtida resurser blir allt större. Det allvarliga med denna utveckling är framförallt att de förnybara resurserna försvinner. Detta sker till exempel i form av jorderosion orsakat av skogsavverkning, utfiskning av vatten och förlust av artrikedom.

57

Förnybara naturresurser utnyttjas idag på många håll till den grad att de inte längre kan återhämta sig. Miljöproblemen har en sådan oerhörd betydelse att de kan orsaka politiska förvecklingar och ge upphov till krig mellan stater. Det finns redan idag gott om exempel som visar på hur miljöfrågor har legat bakom konflikter. Tävlan om vattnet från floden Jordan var till exempel en viktig orsak till sexdagarskriget 1967 och påverkade även Israels beslut att invadera Libanon 1982. Indien, Pakistan och Bangladesh är tre länder med ett spänt säkerhetspolitiskt läge som även delar livsviktiga vattendrag. Floderna Ganges och Indus med sina biflöden har legat till grund för motsättningar inom dessa länder samt även till mellanstatliga tvister länderna emellan. Lösningar av miljöproblem kan således förhindra uppkommandet av konflikter och våldshandlingar i världen.

8.2 Miljöproblemen är gränslösa Centerpartiet vill:

• Det internationella klimatförbättrande arbetet måste intensifieras, inte minst genom en satsning på en ökad omfattning Kyoto-protokollet, inte minst i tid, antal aktörer och tuffare mål.

• Vattenförsörjningen är vital för att trygga bl.a. fred, säkerhet, tillväxt och hälsa. Därför bör Sverige prioritera upp vattenförsörjningen på den politiska agendan, Sverige bör även bli aktivare i internationella vattenförsörjningsprojekt.

• Sverige ska satsa på speciella utbildningar i hållbar utveckling riktade till kvinnor i fattiga länder, då dessa i de flesta fattiga tar ett oerhört stort ansvar i vardagen.

• Det svenska biståndet bör innefatta en högre andel biståndsmedel avsett till så kallade sociala investeringar.

• Det behövs en samlad global energistrategi som minskar koldioxidutsläppen och stabiliserar jordens klimat. Inte minst på grund av den energikonsumtion och de koldioxidutsläpp som den kraftigt ökade urbaniseringen för med sig.

• En internationell strategi för att stabilisera jordens klimat och förhindra flyktingströmmar från miljöhot måste tas fram

• Det är viktigt att Sverige aktivt arbetar för att alternativ förnybar energiförsörjning förs upp på EU:s och FN:s dagordningar.

8.2.1 Klimatförändringar Klimatfrågan är en avgörande framtidsfråga för livet på jorden. Att komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser är en enorm global utmaning. Mänsklighetens påverkan på den naturliga växthuseffekten kan få ödesdigra konsekvenser både för nu levande generationer och för kommande. De länder och områden som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna är utvecklingsländerna, där många ekosystem redan är hårt ansträngda med en bräcklig livsmedelsförsörjning och stor fattigdom. Det är vår skyldighet att ta klimatfrågan på allvar och agera för att motverka klimatförändringarna. Miljöproblemen tar ingen hänsyn till nationella gränser. I många fall är det som förefaller vara ett globalt problem avhängigt av mer lokala lösningar och vice versa. Utsläpp av till exempel koldioxid som leder till klimatförändringar tycks vara ett globalt problem även om orsakerna till övervägande del är att finna i västvärlden. Det finns också stora olikheter i hur effekterna drabbar olika regioner. Att se följderna av växthuseffekten som ett globalt problem är således för

58

de som inte drabbas av dessa snarast en moralisk fråga medan det för de drabbade staterna blir en fråga om överlevnad. Vi har länge sett hur klimatförändringarna ofta viftats bort som överdrifter, förhoppningsvis är den tiden förbi. Världsekonomiskt forum har tidigare kartlagt de olika risker som företag, liksom allmänheten i stort, bör känna till och bör försöka gardera sig. Denna kartläggning är ännu ett vetenskapligt bekräftande av de mycket problematiska och pågående klimatförändringarna. Speciellt oroande är de globalt höjda genomsnittstemperaturerna vilka leder till stigande havsnivåer. Det är av allra högsta vikt att de åtaganden som har gjorts i samband med ratificeringen Kyoto-protokollet följs upp men vi kan inte nöja oss där. Det är med stor glädje vi kan konstatera att EU-länderna genom internationell politik tog ett samlat miljöpolitiskt ansvar när man krävde att ryssland skulle underteckna Kyoto-protokollet för att de skulle bli upptagna som medlemmar i WTO. Det är däremot beklagligt att länder som USA, Kina, Indien och Australien inte har undertecknat Kyoto-protokollet. Att få dessa stora ekonomier till att ställa sig bakom Kyoto-protokollet är en viktig politisk uppgift.

8.2.2 Brist på vatten Vatten är en förutsättning för allt liv här på jorden. Men världens vatten är ojämnt fördelat, vilket leder till att det lätt blir en kamp kring fördelningen av vattenresurserna. På många håll är vatten ett stridsämne, eller bara en dröm. Över hela världen pågår konflikter rörande vatten. Den stora omläggningen av och dammbygget i floden Yangtsekiang i Kina har kritiserats hårt, inte bara av de 1,5 miljoner kinesiska bönder som måste lämna sina hem, utan också av en hel omvärld. Turkiets utbyggnad av dammar i vattendrag kopplade till Eufrat och Tigris ger negativa effekter för resten av Mellanöstern. De senaste 50 åren har över 500 konfliktsituationer och över 20 fall av regelrätta strider uppstått mellan stater på grund av oenigheter kopplade till vatten. Det beror främst på att många länder har samma vattendrag som försörjningskälla för sin vattenförsörjning. Om ett land börjar utnyttja ett vattendrag mer blir det helt följdriktigt mindre över för de länder som befinner sig nedströms. Det kan verka banalt men vara fullt tillräckligt för att utveckla en lokal konflikt. I dag är vattenbristen speciellt påtaglig i Afrika, Mellanöstern och delar av Asien. Dessa är områden, som inte bara lider av brist på rent vatten, utan i stor utsträckning är fattiga u-länder med stor befolkningstillväxt som saknar, eller har svag, demokratisk grund. Till råga på allt, eller kanske just på grund av allt detta, är dessa områden ofta plats för väpnade konflikter. Hur man än ser på det så utgör dessa faktorer tillsammans onekligen en potentiell krutdurk, inte bara för den lokala regionen utan för allas vår fred och säkerhet. Många pekar på att just bristen på rent vatten är central i detta sammanhang. Världshandelsorganisationen (WTO) har uppskattat att 1,1 miljarder människor lider brist på rent vatten och att runt fem miljoner människor årligen dör som följd av detta. Det är inte rimligt att tro att vare sig regional eller internationell fred och säkerhet uppnås utan att dessa grundläggande problem rättas till. Än så länge befinner sig dessa ”problem” på tryggt avstånd från västvärlden. Men ett centralt drag i all miljöpåverkan är dess gränsöverskridande karaktär samt att vi redan i dag ser en utveckling mot att bristen på rent vatten och ren luft som grund för konflikter närmar sig allt mer våra breddgrader.

59

FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna omfattar även rätten till vatten. I artikel 25 ingår vatten i rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, hälsa, välbefinnande och mat. I FN:s millenniemål ingår också vattenfrågan, formulerad i form av målet att halvera andelen av befolkningen som saknar tillgång till rent dricksvatten innan 2015. Dåliga miljömässiga förhållanden påverkar särskilt hälsan för de fattiga i världen. Dåliga förhållanden för dricksvatten och sanitet är ofta orsakerna till epidemier som diarré, malaria och kolera. Brist på vatten har en rad negativa effekter. Problemet kan jämställas med bristen på mat, hunger och bristen på pengar, fattigdom. Det finns ungefär lika många extremt fattiga människor i världen, som lever på mindre än en dollar per dag, som det finns människor utan tillgång till rent vatten. I stor utsträckning handlar det om samma människor. Dessa människor behöver ekonomisk tillväxt. Tillgång på vatten är en förutsättning för tillväxt och utveckling, på flera olika sätt. Industrier är ofta beroende av stora mängder vatten. Bra vattenkvalitet är ofta ett kriterium för lokalisering av investeringar, vilket leder till tillväxt. Den värsta fattigdomen i världen beror på undermålig livsmedelsproduktion. Eftersom tillgång till, och rätt användande av, vatten är nyckeln till ett effektivt jordbruk leder bristen på vatten till fattigdom. Det finns en stark positiv koppling mellan investeringar i bevattning, fattigdomsminskning och livsmedelssäkerhet. God hälsa är också en förutsättning för tillväxt. Tillgången på rent vatten är avgörande när det gäller att förbättra hälsan i fattiga länder. Det behövs en samlad global ansträngning för att öka effektiviteten i vattenutnyttjandet. I Sveriges utvecklingsarbete med fattiga länder bör frågan om människors tillgång till rent och säkert vatten föras in på agendan. Idag handlar alltför få projekt om vatten.

8.2.3 Miljöflyktingar och Megastäder Mycket tyder på att antalet flyktingar i världen som tvingats fly på grund av miljökatastrofer av olika slag ökat. Största gruppen av dessa miljöflyktingar är de som flyr i brist på vatten. Till detta ska läggas flyktingar från ökenspridning samt kommande flyktingar från områden som hotas av havshöjning till följd av klimatförändringar. Enligt FN:s utvecklingsorgan, UNDP, kan strömmarna av miljöflyktingar minimeras genom att fattiga länder bättre förbereder sig för katastrofer de närmaste åren. UNDP menar att huvudorsaken till katastrofers allvarliga följder är fattigdom. Bara 11 procent av dem som utsattes för naturkatastrofer under 1980- och 90-talen levde i fattiga länder. Trots det utgjorde dessa mer än hälften av dödsfallen. Miljöproblemen i många fattiga länder är gigantiska och det krävs stora satsningar för att komma till rätta med dem. Särskilt viktigt är att göra speciella utbildningssatsningar i hållbar utveckling riktade mot kvinnor. I de flesta fattiga länder tar kvinnor ett oerhört stort ansvar i vardagen. Det är i stor utsträckning kvinnor som plockar ved, hämtar vatten, sköter hemmet, brukar jorden och uppfostrar barn. Utbildning av kvinnor i exempelvis småskalig naturresursförvaltning skulle sannolikt ge kvinnor större inflytande i miljörelaterade beslut och även föra med sig att kunskapen sprids vidare till kommande generationer. Det svenska biståndet bör innefatta en högre andel biståndsmedel avsett till så kallade sociala investeringar. Utbildning i hållbar utveckling bör prioriteras och kvinnor bör vara en prioriterad målgrupp. Vi ser nu en ökande ström av flyktingar vilka drivits från sina hem på grund av miljöförstöringen. De har tvingats fly eftersom deras jordlotter är för små eller utarmats alltför

60

mycket av erosion för att de skall kunna försörja sig. Bland de nya miljöflyktingarna återfinns människor som tvingats flytta därför att grundvattnet tagit slut och brunnarna sinat. Flest vattenflyktingar kommer att skapas i torra och halvtorra områden där befolkningstillväxten redan gjort att vattentillgångarna inte längre räcker. Även ökenspridningen kommer att tvinga människor att flytta. I takt med att öknar tar över tvingas bönder och boskapsskötare flytta. De tvingas då att tränga ihop sig på en krympande yta av beboelig mark, eller tvingas de in i städerna. Ytterligare ett naturfenomen som kan orsaka ett ökande antal miljöflyktingar och som kan komma att bli mycket allvarligare är havshöjningen. Enbart en meters höjning av havsytan skulle lägga hälften av Bangladeshs risjordar under vatten och tvinga minst 40 miljoner människor att flytta. När befolkningen på landsbygden inte kan bo kvar eller försörja sig flyttar de till städerna. Ofta är städerna redan överbefolkade, vilket leder till ytterligare fattigdom, miljöproblem och misär. Enligt FN:s prognoser kommer mer än hälften av världens befolkning att bo i städer om två år. Omkring 1950 bodde en tredjedel av jordens befolkning i städer, år 2030 beräknas nästan två tredjedelar bo i städer. Denna utveckling har fört med sig att så kallade megastäder växer fram, och med dem en rad problem. Definitionen av en megastad är en stad med minst tio miljoner invånare. För femtio år sedan fanns bara en megastad, New York. Om tio år beräknar FN att det finns över tjugo megastäder, alla utom tre belägna i utvecklingsländer. Tokyo har varit störst ända sedan 1975 och beräknas om tio år ha drygt 27 miljoner invånare. Dacca, huvudstaden i Bangladesh, beräknas då vara världens näst största stad, med ett invånarantal på ca 23 miljoner. Bombay, Sao Paolo, Delhi och Mexico City kommer också att ha passerat 20-miljonersnivån. Många av dessa städer är oerhört tätbefolkade och en stor del av människorna bor i slum. På många håll sker tillväxten okontrollerat i form av illegala kåkstäder utan något inslag av stadsplanering. Megastäderna tar resurser långt utanför sina gränser. Ju större städer desto mer av jordens tillgångar på energi, livsmedel, metaller, timmer och vatten förbrukas där. Städerna påverkar också temperaturen på jorden. Fyra femtedelar av utsläppen av växthusgaser kommer från städer. Världens städer och inte minst megastäderna växer kraftigt. Det behövs en samlad global energistrategi som minskar koldioxidutsläppen och stabiliserar jordens klimat. Det är av största vikt att en internationell strategi för att stabilisera jordens klimat och förhindra flyktingströmmar från miljöhot tas fram.

8.2.4 Kampen om oljan Idag ser vi en allt hårdare konkurrens om oljan. Oljan har varit och är grunden till många konflikthärdar runt om i världen. Världens oljeberoende ökar samtidigt som oljereserverna minskar. Det medför, förutom en uppenbar säkerhetspolitisk risk, även miljöproblem i och med att idag skyddade naturområden tas i anspråk för oljeutvinning. Det leder till att grundvatten och ekosystem förstörs, men det leder också till fortsatt ökade koldioxidutsläpp som härleds till icke förnybara bränslen. Det stora oljeberoendet bland världens länder har lett till ett militärstrategiskt tänkande i väst, inte minst i USA, som alltmer kommit att influeras av att säkerställa en ostörd tillgång till

61

oljekällor. Det räcker inte med att kampen om oljan påverkar ländernas säkerhetspolitiska bedömningar och hur de väljer att disponera sina militära resurser. Kampen om oljetillgångar har också, högst sannolikt varit en direkt, eller starkt bidragande, orsak till flera av 1900-talets största militära konflikter. Idag produceras närmare hälften av all olja i instabila regioner, och det är just i dessa regioner som det finns störst potential för att öka produktionen. Ett fortsatt starkt beroende av olja, och därmed fortsatt beroende av en säker leverans från dessa regioner, innebär stora risker säkerhetsmässigt. Två tredjedelar av de oljefyndigheter som är kända finns i Mellanöstern, främst Iran, Irak, Kuwait och Saudiarabien. Oljepriset påverkas också av ökad efterfrågan och brister i produktionskapacitet på världsmarknaden. Kinas oljeimport växer rekordsnabbt. I USA sjunker trycket i flera gaskällor, vilket betyder att naturgasen där håller på att ta slut. Sjunkande produktion anmäls också i flera oljefält, medan den amerikanska energikonsumtionen fortsätter att öka. Bortfallet måste därför kompenseras med import. Japan börjar få tillbaka sin ekonomiska tillväxt och med den lär det komma ny efterfrågan på energi. Indien, med sin miljardbefolkning, börjar också få en snabb ekonomisk tillväxt och ännu snabbare ökande efterfrågan på energiråvaror, främst olja. Utvecklingen som beskrivits är ohållbar och det är hög tid att bryta oljeberoendet. En omställning till ett hållbart energisystem är nödvändigt av miljöskäl, av ekonomiska skäl, men också av geopolitiska och säkerhetsmässiga skäl. Det är viktigt att Sverige aktivt arbetar för att alternativ förnybar energiförsörjning förs upp på EU:s och FN:s dagordningar.

8.3 Internationell rätt och miljön Centerpartiet vill:

• För att komma till rätta med miljöproblemen, och de därtill kopplade säkerhetsrelaterade problemen, måste vi också hantera det stora problemet med fattigdomen.

• Sverige bör i FN verka för att FN: s medlemsländer omsätter det skrivna folkrättsliga ordet i konkret handling då det gäller mellanstatliga konflikter kopplade till miljö, vatten och utsläpp.

• Sverige bör verka för att FN: s miljöarbete med hållbar utveckling stärks.

Folkrätten är ett medel som står till vårt förfogande när det gäller att säkerställa internationell fred och säkerhet samt bidra till att minska lidandet under en pågående väpnad konflikt. Men folkrätten kan, i alla fall på pappret, också lösa många av de mellanstatliga miljöproblem som ligger bakom de konflikter som hotar säkerheten. Sedan 1970-talet har folkrätten försökt täcka in även miljöområdet. Det finns ett flertal konventioner som visar att man börjat ta frågor kring den naturliga miljön, vatten och utsläpp på allvar. Både under krig och i fred finns i dag reglering som syftar till att skydda och reglera användandet av den naturliga miljön. Ett av de centrala dokumenten inom detta område är Stockholmsdeklarationen som antogs 1972. En princip i denna deklaration lyder: ”Stater har, i överensstämmelse med FN:s stadga och folkrättens principer, den suveräna rättigheten att utnyttja sina egna naturtillgångar i enlighet med sin egen miljöpolitik och ansvaret för att tillse att verksamheter inom ramen för deras jurisdiktion eller kontroll icke förorsakar skada på andra länders miljö eller på områden utanför nationell jurisdiktion”.

62

Denna princip har prövats i flera fall i internationella domstolar och återupprepats i FN:s Riodeklaration om miljö och utveckling från 1992. Den har också legat bakom många bilaterala avtal, som reglerat mellanstatliga tvister inom miljöområdet. Inte minst har principen varit utgångspunkt för diverse olika miljöarbeten i FN:s regi, såsom United Nations Enviroment Programme (UNEP). Ett ledord i FN:s miljöarbete är hållbar utveckling. Innebörden är att staters utveckling och utvinningen av naturtillgångar måste vara hållbar. Detta innebär att den måste vara hållbar ur ett globalt perspektiv med avseende på kommande generationers förmåga att tillfredsställa sina behov. Här finns en grundläggande tanke om rättvis fördelning av jordens resurser. Idag är det inte så, då den rikaste femtedelen av världens befolkning förbrukar 80 procent av resurserna. Dessa tankar om grundläggande rättvisa återspeglas också inom ett annat folkrättsligt område - de mänskliga rättigheterna. Flera av dessa konventioner, bland annat 1966 års Konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter speglar kravet på att alla ska ha rätt till en tillfredsställande levnadsstandard, god hälsa, rent vatten och trygghet. Idag finns alltså folkrättsliga instrument för att komma till rätta med många av de miljöproblem som ligger bakom konflikter och som hotar vår säkerhet. Problemet är att stater har lättare för att skriva under dokument än att i praktiska handlag leverera det utlovade. Som så många gånger förr är det staters enskilda, kortsiktiga ekonomiska intressen som ligger bakom en passiv inställning till miljösamarbete. Frågan om miljön är kopplad till frågan om fattigdom. För att komma till rätta med miljöproblemen, och de därtill kopplade säkerhetsrelaterade problemen, måste vi också hantera det stora problemet med fattigdomen. De två områdena är tätt sammankopplade - inte bara geografiskt. Det skulle onekligen vara ett kostsamt och kännbart projekt att komma till rätta med den snedfördelning av jordens resurser som bland annat ligger bakom miljöförstöringen och de därtill kopplade säkerhetspolitiska hoten. Västvärlden verkar dock se hotet som för avlägset för att mana till kollektiva storskaliga insatser. Folkrätten kan aldrig ensamt åstadkomma några enorma förändringar eller förbättringar. Det är staterna som bär ansvaret för att det skrivna folkrättsliga ordet omsätts i konkret handling. Därför är det hög tid för världens nationer att ta sitt säkerhetspolitiska, ekonomiska och moraliska ansvar för dessa frågor. Sverige bör i FN verka för att FN: s medlemsländer omsätter det skrivna folkrättsliga ordet i konkret handling då det gäller mellanstatliga konflikter kopplade till miljö, vatten och utsläpp. Sverige bör verka för att FN: s miljöarbete med hållbar utveckling stärks.

8.4 Miljömål för den europeiska unionen Centerpartiet vill:

• Företagen behöver regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik bra både för miljön och för företagandet.

• Vetot ska avskaffas inom EU:s miljöpolitik och ersättas med majoritetsbeslut. • Viktiga miljöpolitiska åtaganden som Kyotoprotokollet, handelns med utsläppsrätter och

REACH måste fortsätta och utvecklas. • Tekniken ska sätta gränserna för miljöarbetet, inte politiken. Därför måste begränsningar –

som de i Auto-Oil direktivet slopas omgående.

63

8.4.1 Gemensam miljöpolitik i EU EU kan bli verktyget för att lösa våra miljöproblem. Vi tror på EU. Centerpartiet menar att EU skall ägna sig åt de stora frågorna men låta bli de små. Vi vill att Europa ska ta sig an miljön som nästa stora utmaning och forma en gemensam europeisk miljöpolitik, Common Environmental Policy (CEP). Den gemensamma miljöpolitiken måste bygga på att vi inte låter länder smita undan sitt miljöansvar. Den europeiska miljölagstiftningen kan inte vara beroende av några länders välvilja och strävan efter att vara föregångare och gå före när det gäller miljölagstiftning. Föroreningar till haven och luften stannar inte vid gränskontroller. De bryr sig inte om nationernas gränser. Centerpartiet anser att den Socialdemokratiska regeringen har visat sig vara en dålig företrädare för Sverige, inte minst när det gäller miljöpolitiken i EU. Istället för att huka och gå undan borde den svenska regeringen stå upp för miljöfrågorna under minister-, stats- och regeringsmötena. Tyvärr kan det vara svårt att stå upp och vara framträdande i politiken när den ansvariga politikern inte är närvarande på mötet. Det räcker inte med en ambitiös miljöpolitik på hemmaplan. Det är hög tid att Sverige nyttjar de möjligheter som EU-medlemskapet givit oss. Dagligen släpper vi ut växthusgaser, producerar långlivade organiska miljögifter och försämrar livsbetingelserna för en mängd arter. Samtidigt är Sverige en del av ett väl fungerande samarbete i Europa – ett samarbete som mycket väl skulle kunna utnyttjas för att stoppa miljöförstöringen. Barnen, vår framtid, kräver att vi inför en mer ambitiös miljöpolitik i hela Europa. En god miljö är en överlevnadsfråga och en fråga om livskvalitet. Miljöpolitiken måste bygga på människors engagemang för att komma tillrätta med miljöproblemen. Enligt federalismens principer lämnar vi makten vidare, till en nivå där effekter av de gemensamma besluten får det bästa resultatet. En gemensam europeisk miljöpolitik gynnar tillväxten. Precis som miljöföroreningar rör sig fritt över gränserna arbetar många företag i flera europeiska länder. Det företagen behöver är regler som är enkla och lika i hela EU. Därför är en europeisk miljöpolitik också bra för företagandet. Vi kan inte sitta och vänta och se på medan vissa länder blockerar viktiga beslut inom miljöpolitiken. De övergripande målen för miljöpolitiken, CEP:n, bör antas gemensamt i ett fördrag eller i EU:s framtida konstitution, men när det gäller beslut om åtgärder skall dessa beslut fattas med majoritetsbeslut. I annat fall riskerar vi att beslutsprocessen gör åtgärderna urvattnade, även om länderna är överens om målen. Vi tror på EU när det gäller miljöpolitiken. Därför vill vi också avskaffa vetot inom miljöpolitiken.

8.4.2 Tio miljömål för den Europeiska Unionen Liksom Sverige formulerat 16 nationella miljömål, bör EU slå fast ett antal gemensamma mål. Tydliga och gemensamma mål kommer att underlätta arbetet med att utforma konkreta åtgärder och lämpliga styrmedel. Självfallet ska de nationella miljömålen finnas kvar parallellt, som ett komplement till unionens miljömål. Här nämns tre miljömål som EU bör ta; en sund kemikalieanvändning, minskad klimatpåverkan och ren luft.

64

Miljömål nr 1 i CEP Giftfri miljö; Långlivade och ackumulerbara kemikalier måste fasas ut från samhället och ekosystemen. I debatten om miljögifter och miljöproblem är vi ofta fokuserade på effekter på fiskar, fågelägg, Östersjön etc. Vi är så vana vid miljögifter och miljöproblem att vi istället för att minska miljöutsläppen accepterar, och inte ser något konstigt i, att Livsmedelsverket rekommenderar gravida kvinnor att inte äta vildfångad lax, eftersom de innehåller så höga halter av miljögifter. Men det är inte bara naturen som drabbas av miljögifter, utan också vi och våra barn drabbas av de miljögifter som finns runt omkring oss. Barnens vardag och livsmiljö är full av kemiska ämnen, långt mer än vad som är acceptabelt. Barnen utsätts för kemikalier genom modersmjölken, kläder, våtservetter etc. Till skillnad från vuxna är barn extra känsliga för påverkan av kemikalier eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade, och eftersom de har en snabbare ämnesomsättning, andning och celldelning. Toxiska kemikalier ligger bakom ökningen av allergier och bidrar till cancer. Exponeringen av kemikalier leder till hormonstörning som kan leda till reproduktiva problem för människor och djur. Kvinnor, och män, ackumulerar syntetiska kemikalier under hela sin livstid, vilket innebär att en kvinna, om hon blir gravid, har hunnit samla på sig en cocktail av oönskade kemikalier för vilka det ofödda barnet exponeras. Det är glädjande att arbetet med REACH – Registration (registrering), Evaluation (utvärdering) och Authorisation of chemicals (godkännande av kemikalier). – äntligen har kommit loss i EU. Men vi får inte nöja oss med detta, arbetet behöver fortgå och utvecklas. Miljömål nr 2 i CEP Begränsad klimatpåverkan EU har skrivit under Kyotoprotokollet vilket innebär att alla medlemsländer har förbundit sig att minska de samlade utsläppen av växthusgaser inom unionen med 8 % fram till år 2010. Gemensamt har medlemsstaterna beslutat att det är genom handel med utsläppsrätter som vi på bästa sätt kan uppfylla Kyotoprotokollet. Dock måste systemet med handel med utsläppsrätter förfinas och vidareutvecklas. En större harmonisering måste komma till stånd för att åtgärda barnsjukdomar och skevheter i systemet. EU har, utöver handelssystemet med utsläppsrätter, också enats om mål för andelen biodrivmedel som ska finnas i unionen som ett exempel på överenskommelser med anledning av klimatförändringarna. Men andra gällande direktiv, t ex Auto-oil-direktivet , försvårar möjligheterna att uppfylla vårt klimatåtagande genom att begränsa inblandningen etanol i bensinen utifrån politiska övervägande och inte vad som är tekniskt möjligt. För Centerpartiet är det en självklarhet att det i sådana här fall är tekniken som borde sätta gränserna! Miljömål nr 3 i CEP Frisk luft; Även luften i Europas storstäder ska gå att andas utan att man riskerar sin hälsa. Utsläppen av försurande luftföroreningar måste minska. Luften och åtgärder för att förbättra luften för en halv miljard européer är inget vi själva klarar att åstadkomma därför behöver vi en gemensam miljöpolitik. Förorenad luft är en av de främsta orsakerna till luftvägssjukdomar och allergier hos våra barn.

65

Tack vare ökad medvetenhet, katalysatorer på bilar och förbättrad reningsteknik i industrier har vi kommit en bra bit på vägen med att minska kväve- och svavelutsläppen. Utsläpp som resulterar i sur nederbörd och därmed försurning av mark och vatten. Den sura nederbörden kommer dock ofta långväga ifrån. Vindarna från Storbritannien sveper ofta in över Sverige och försurar våra skogar och sjöar. Ska vi lyckas stoppa försurningen måste vi bli bättre på att använda oss av vårt EU-medlemskap och EU:s potential att lösa några av våra största miljöproblem. EU ska gå i bräschen när det gäller miljöpolitiskt arbete som att motverka klimatförändringar. Vissa kritiker menar att EU är för litet för att komma till rätta med globala miljöproblem som klimatförändringarna, andra menar att EU inte alls ska användas i det politiska arbetet. Vi i Centerpartiet menar att EU är en väsentlig del för att lösa de framtida miljöproblemen. Sannolikheten att EU kommer lyckas med detta ökar för var dag som EU länderna lyckas samordna den gemensamma delen av utrikespolitiken.

66

9. Grön storstadspolitik Sverige behöver en storstadspolitik som är hållbar, både för miljön och för människorna. Miljöpolitiken måste utgå från det faktiska förhållandet att människor bor och lever i storstäder. Drygt 30 procent av Sveriges befolkning har valt att leva i någon av Sveriges 10 största städer. Det är i sin stad man har sin fritid och det är där man vistas mest. Därför är miljön i staden så viktig. Människor ska inte behöva resa långt för att andas frisk luft eller för att se lite grönska. Många är trångbodda och för dem fungerar torg och parker sommartid mer eller mindre som ett vardagsrum. Gröna ytor är därför viktiga, inte minst ur ett socialt perspektiv. Det måste finnas en politik som gör att livsmiljön är tilltalande och hälsosam även om man bor i en storstad. En undersökning från 2005 visade att de boende längs Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm löpte dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt än människor som bor på landsbygden. Årligen kommer larmrapporter om hur barn drabbas av allergier och sjukdomar till följd av att de växer upp i våra storstäder. Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt sambandet mellan grönområden i städerna och människors psykosociala hälsa. Det är bevisat att man mår bra av att se grönska och höra fågelkvitter när man springer till tunnelbanan. Naturen ska inte bara upplevas på semesterresan utan vara tillgänglig för människor varje dag. Centerpartiet vill att det ska vara enkelt att vara miljövän. Vi vill inte att det ska kosta mer att tänka på miljön. Det är det miljövänliga som ska vara det självklara valet. Det är inte rimligt att man ska behöva lasta på sina kassar med tomma konservburkar och gamla ursköljda mjölkpaket på bussen, för att lämna till förpackningsinsamlingen. Även för den som bor i Gårdsten eller Rosengård så ska sophanteringen fungera i vardagen.

9.1 Trafik Centerpartiet vill att miljöpolitiken ska skapa förutsättningar för livskvalitet och göra det enkelt att bidra till en god miljö. När det till exempel gäller biltrafiken så förstår vi att man kan vara beroende av bil, men det ska alltid finnas attraktiva alternativ till att ta bilen. Många människor är beroende av bilen i sin vardag. För en liten del finns inga alternativ medan det för andra kan vara följden av en prioritering; man anser att det är värt kostnaden att köra bil för att i gengäld få mer tid med familjen, komfort, kunna storhandla eller annat. Denna prioritering måste vara upp till var och en att göra. Utöver Centerpartiets allmänna trafikpolitik ser vi vissa områden som är särskilda för storstäderna och dessa redovisas nedan.

9.1.1 Satsning på storstadsluften Centerpartiet vill:

• Investeringsbidrag till storstäderna för åtgärder för en bättre luftmiljö. • Miljökvalitetsnormerna i storstäderna måste följas – för vår hälsas skull!

Miljön i våra städer blir allt sämre. Samtidigt visar ny forskning att människors hälsa påverkas kraftigt av partiklar och luftföroreningar. Genom att minska luftföroreningarna skulle vi kunna rädda 100 liv om året i Göteborg och 230 liv i Stockholm (enligt den europeiska studien

67

APHEIS). Det är helt enkelt inte acceptabelt att storstadsbor ska tvingas betala för luftföroreningarna med sina liv. Extra allvarligt är det för sjuka och äldre. En studie vid Johns Hopkins-universitetet i Baltimore visade att de som är 65 eller äldre löper 30 procent högre risk för hjärtsvikt om de utsätts för bilavgaser eller partiklar från vägbanan även under kort tid. Detta bekräftar återigen att miljöföroreningarna också är ett påtagligt hälsoproblem. Faran med förorenad luft under lång tid är känd sedan tidigare, därför har exempelvis Världshälsoorganisationen (WHO) krav för att begränsa mängden partiklar i luften och EU har ett ramdirektiv för luftkvalitet. Forskare tror att Stockholm får svårt att klara WHO:s nya krav för partiklar i luften. Samtidigt har många andra svenska städer svårt att klara våra miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Exempelvis var det tänkt att miljökvalitetsnormen för kväveoxid skulle vara uppfylld 31 december 2005. Många städer klarar inte att uppfylla miljökvalitetsnormerna för kväveoxid och partiklar och därför tas särskilda åtgärdsprogram fram för exempelvis Göterborgsregionen, Malmö och Umeå. Flera av våra större städer kämpar mot förorenad luft i stadsmiljön och de ekonomiska prioriteringarna för att åtgärda problemen görs inte. Centerpartiet vill göra en nationell satsning för att förbättra storstadsluften. Satsningen liknar den som görs för klimatinvesteringar (KLIMP) men här är bidragen riktade till storstadskommunerna/regionerna som gör åtgärder som kommer leda till bättre luftmiljö i städerna. Att följa kraven i EU:s ramdirektiv för luftkvalitet ska vara målet för åtgärderna. Åtgärderna kan bestå i etablering av spårtrafik i stadskärnan, kollektivtrafiksatsningar eller satsningar på trafikleder som kan avlasta trafiksituationen i stadskärnan.

9.1.2 Trängselavgifter och andra styrmedel i storstadstrafiken Centerpartiet vill:

• Ekonomiska styrmedel i storstadstrafiken är bra men låt besluten fattas lokalt • Använd pengarna från ekonomiska styrmedel lokalt • Var inte rädd för att utveckla systemen för att stimulera miljöbillar och samåkning

Centerpartiet tror på ekonomiska styrmedel (t ex parkeringsavgifter och trängselavgifter) för att komma tillrätta med orimliga trafikproblem i våra storstäder. Ekonomiska styrmedel innebär en marknadsekonomisk, liberal lösning på ett stort miljöproblem, vilket är att föredra framför förbudspolitik. Var och en ska kunna göra sin egen prioritering. Man förbjuder inte biltrafik, utan sätter ett pris på rätten att ta upp plats på stadens gator och rätten att förorena luften där. Samtidigt bygger man ut alternativen för dem som väljer att inte ta bilen. Att inrätta en särskild körfil för bilar med flera passagerare för att gynna samåkande kan vara ett annat sätt att minska avgaserna i staden. Vi är alltså ivriga påhejare av ekonomiska styrmedel men vi anser att detta i slutändan måste vara en lokal fråga. Centerpartiet vill ge möjlighet för de kommuner och regioner som så önskar att införa miljöavgifter i trafiken. Avgifternas utformning och hur intäkterna skall användas bestäms av respektive kommun alternativt region. Miljöavgifter är ett marknadsekonomiskt instrument som skulle ge rejält förbättrade livsmiljöer i våra större städer och bör införas där väljarna så önskar. Avgifternas bör differentieras i förhållande till fordonets miljöbelastning. Ekonomiska styrmedel ska också kunna vara flexibla, beroende på luftföroreningshalt aktuell dag eller belastning.

68

Centerpartiet i Stockholm säger ja till trängselavgifterna. Det finns brister i hur förslaget i har kommit till och hur det utvecklats med demokratiska svagheter men principen är ändå bra. Till ett system med trängselavgifter hör vissa åtgärder och förbehåll som är självklara. Till exempel så bör miljöbilar slippa betala trängselavgift. Det måste också byggas nya parkeringsplatser och p-hus vid infarterna. Bilister som ställer ifrån sig bilen vid infarterna skulle exempelvis kunna lösa en biljett som är kombinerad parkeringsbiljett och färdbevis på kollektivtrafiken.

9.1.3 Utveckling av miljövänliga trafikanläggningar Centerpartiet vill:

• Satsa på miljövänliga byggprocesser av trafikleder • Smarta lösningar för trafikflödet under anläggningens hela livstid

Vi vill att trafikanläggningarna (trafiklederna) skall vara miljövänliga, såväl under själva byggprocessen som under hela trafikanläggningens livstid. För att detta skall bli möjligt krävs det mer forskning och utveckling inom detta område. Vi anser också att de kunskaper som finns, måste omsättas till genomförande i verkliga byggprojekt. Man ska inte glömma bort att själva byggnadsprocessen ofta pågår under en lång tid och innebär en enorm påverkan på närmiljön under lång tid. Till exempel så kommer en människa som föds när man börjar bygga ”Förbifart Stockholm” att gå i årskurs 5 när den är klar. Följande områden borde kunna utvecklas för att göra byggprocessen miljövänligare: o Buller o Damm och partiklar o Miljövänligt producerade material o Hur används schaktmassor? "återvinns" de eller körs de bort på lastbil? o Undvik att byggarbetsplatsen skapar ett hinder/barriär mellan t ex ett bostadsområde och ett

grönområde

Trafikanläggningar ska också projekteras utifrån miljöpåverkan under hela livslängden. Man ska se till att hitta den smartaste lösningen för trafikflödet ur miljösynpunkt. Här kan man bryta ny mark tillsammans med trafikforskarna när det gäller flexibla hastighetsgränser och annat som kan få trafiken att flyta utan ”bromsa-gasa-körning”. Ett annat exempel är tyst asfalt som finns redan idag och testas på E4/E20 vid Norsborg. Tunnellösningar är att föredra eftersom det skonar natur/kulturlandskapet, minskar bullret och andra föroreningar, när man ser trafikanläggningen under en längre tidsperiod.

9.1.4 Bygg bort tung trafik förbi bostadsområden och skolor Centerpartiet vill:

• Satsningar krävs för att bygga bort och minimera tung trafik i bostadsområden och förbi skolor.

Storstädernas utformning grundar sig ofta i stadsplanering som kompletterats under flera decennier. Bostadsområden och offentlig service planerades redan innan man ens kunde ana vilket genomslag biltrafiken skulle få. Idag finns det därför bostadsområden och skolgårdar som

69

passeras av trafikflöden utanför all rimlig nivå. Särskilt den tunga trafiken är besvärlig med buller-, säkerhets- och utsläppsproblem. Även om kommuner och vägverket gör åtgärder för att minimera dessa problem så menar vi att dessa insatser måste förstärkas.

9.1.5 Miljöbilar – ja tack! Centerpartiet vill:

• Lokala lösningar för att uppmuntra miljöbilar är utmärkt, t ex gratis parkering för miljöbilar och motorvärmaruttag för miljöbilar.

• Ge privatpersoner som köper en miljöbil en skatterabatt på 10 000 kr. • Skyltning från huvudled till mackar med alternativa bränslen.

Miljöbilarna är här för att stanna. Vi måste fasa ut de bensin- och dieseldrivna bilarna av såväl miljömässiga, som ekonomiska och säkerhetspolitiska skäl. Efter 2015 ska det inte längre vara tillåtet att sälja nytillverkade fordon som enbart drivs med fossila bränslen i Sverige, om Centerpartiet får bestämma. Redan idag finns teknik och bränslen för transporter utan fossila bränslen. På landets vägar rullar ca 30 000 miljöfordon och trenden är tydlig. Under december 2005 ökade försäljningen av miljöbilar med 206 % jämfört med december 2004. Vi vill bejaka denna utveckling och skynda på den ytterligare genom en rad olika satsningar. Centerpartiet har avsatt 1 miljard kronor för klimatåtgärder (se bilaga 1) och delar av dessa pengar ska användas för att fler av bilarna som rullar på våra vägar ska drivas av förnyelsebara bränslen. Exempel på satsningarna som vi föreslår är nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar till 60 %, en skatterabatt på 10 000 kr för privatpersoner som köper miljöbil samt lokala lösningar såsom gratis parkering för miljöbilar.

9.1.6 Kollektivtrafik Centerpartiet vill:

• Det ska vara bekvämt och prisvärt att resa tillsammans. • Inga sociala avgifter eller skatt för löneförmån om en arbetsgivare vill uppmuntra sina

anställda att åka kollektivt till jobbet.

En effektiv och fungerande kollektivtrafik är a och o i storstädernas trafikmiljö. Vi vill att det ska vara bekvämt och prisvärt att resa tillsammans. I många storstäder har kollektivtrafiken blivit eftersatt under många år och vi vill, som ett led i arbetet för en bättre luftmiljö, satsa på investeringsbidrag till bl a kollektivtrafik (se stycke 10.2.1) Arbetsgivaren bör stimuleras att bidra till anställdas miljövänliga resande, som ett led i att förändra trafikbeteendet. Därför bör företag tillåtas ge anställda bidrag till cykling och månads- eller årskort för kollektivtrafiken utan att behöva betala sociala avgifter för detta. Anställda bör få ta emot dessa bidrag utan att behöva skatta för det som en löneförmån. Att erbjuda motionscykel på gymmet medför varken sociala avgifter för företaget eller förmånsbeskattning för den anställda. Samma regler bör gälla om man får ett busskort eller ekonomisk stimulans att cykla till jobbet.

70

9.1.7 Cykling Centerpartiet vill:

• Satsa på säkra och lättframkomliga cykelvägar • Inga sociala avgifter eller skatt för löneförmån om en arbetsgivare vill uppmuntra sina

anställda att cykla till jobbet I många städer är cykeln ett oslagbart transportmedel för väldigt många människor. Men för att cykeln verkligen skall vara ett alternativ som transportmedel krävs infrastruktur som är anpassad för en säker och snabb trafikmiljö även för cyklister. Med tanke på att cyklister är väldigt utsatta i trafikmiljön så är det extra viktigt att t ex cykelöverfarter och vägarbeten är tydligt utmärkta. I vissa städer har man valt att markera cykelöverfarter med ljussignaler eller markera cykelbanor i vägbanan med en särskild färg. Detta är exempel på metoder som borde användas mer för att göra det enklare att cykla i storstan. (Se även kap 3.8)

9.2 Naturen in på knuten Centerpartiet vill:

• Bevara grönområden och bygg i första hand på sanerad mark, övertäckta spårområden mm. • Försiktig och smart förtätning av stadskärnor. • Inrätta fler nationalstadsparker som komplement till nationalparker.

9.2.1 Förtäta med förnuft Eftersom marken i våra storstäder är eftertraktad och bostadslösheten hög, finns ett hårt tryck på att bygga bostäder på de gröna ytorna. Vi tycker det är bättre att i första hand bygga högre, överdäcka spårområden, flytta industriområden och sanera mark. Storstaden är många människors hem. Man ska kunna leva här, inte bara bo. I många storstäder runt om i världen används taken för att bygga rekreationsområden som trädgårdar, tennisbanor och barer. Detta är något vi borde fundera på även i våra svenska storstäder. Där de gröna ytorna saknas vill vi att det ska bli lättare att nyttja hustaken för rekreationsområden. Staden måste kunna växa och utvecklas, men på ett sätt som gynnar människorna som bor här, inte i första hand trafiken, turism eller riksintressen. Många som valt staden har gjort det just på grund av att man älskar det urbana. Förtätning av stadskärnor måste ske smart och grönområden som tas i anspråk måste ersättas.

9.2.2 Tillgängliga grönområden För människor som lever i våra storstäder är det viktigt att kunna ta del även av de rekreationsområden som kanske ligger en bit utanför staden, utan att behöva vara beroende av att ta bilen. Centerpartiet vill att det finns goda kommunikationer till stadsnära badplatser på sommaren och skidbackar och skidspår på vintern. Det är även viktigt med goda kommunikationer till andra anläggningar, såsom sporthallar eller andra utflyktsmål, som ofta ligger en bit utanför storstäderna. Du ska inte behöva vara bilburen för att kunna utnyttja ytterområdenas alla möjligheter.

71

9.2.3 Fler Nationalstadsparker Det var på Centerpartiets initiativ som världens första nationalstadspark kom till. Sedan 1995 har Haga-Brunnsvikenområdet i Stockholm ett långvarigt lagstadgat skydd. Det är också Centerpartiet som är garanten för att det skyddet inte urholkas, utan förstärks. Nationalstadsparken betyder mycket för de boende i Stockholm och även för möjligheterna att utveckla kultur- och naturturism i Stockholmsområdet. Även andra städer borde få möjlighet att inrätta nationalstadsparker. Redan för tio år sedan, i utredningen om nationalstadsparker (SOU 1996:38) föreslås att ytterligare nationalstadsparker ska inrättas. Centerpartiet vill att detta ska bli verklighet och att andra städer, t.ex. Göteborg/Slottsskogen, Malmö, Trollhättan och Sala, ska ges möjlighet att ansöka om inrättande av nationalstadspark.

9.3 Det ska vara enkelt att vara miljövän Centerpartiet vill att det ska vara enkelt att var miljövän. Det är det ohållbara beteendet som ska kosta extra och vara besvärligt, inte tvärtom. Även storstadsbor vill kunna bidra till en bättre miljö och detta måste genomsyra stadsplaneringen. Vi kan inte kväva människors miljöengagemang genom krångliga regler eller oflexibla lösningar.

9.3.1 Hemkörning av varor och hållbar konsumtion En storstad har alla möjligheter att samordna transporter och göra det enkelt för människor att handla. Här bor människor tätt och avstånden är korta. Här finns också en viss kritisk massa som gör det möjligt att erbjuda hemkörnings-tjänster. Vi är glada över att företag som t ex IKEA och ICA på många platser erbjuder hemkörning för en billig penning. Vi är också imponerade av företag såsom ”Eko-lådan”, som levererar KRAV-märkt frukt och grönt hem till dörren för sina kunder varje vecka. Vi vill uppmuntra denna typ av tjänster och hoppas få se fler sådana här lösningar i våra storstäder. Allt fler vill köpa lokalproducerade livsmedel och det gäller inte minst storstadsbon. För att möta denna efterfrågan och producenternas behov av alternativa marknader krävs nya former av distributionskanaler som komplement till de vanliga. Projekt som ”Bondens egen marknad” som skapar mötesplatser mellan producenter och konsumenter är spännande. I framtiden vill vi se fler exempel på när lokalproducerad konsumtion kan blomstra. Vi tycker att samhället ska uppmuntra då det bildas lokala ”företags-kluster” med miljö och hållbarhet som gemensam nämnare. Det gör det enkelt för konsumenten och företag kan sporras av varandra. Drottningtorget i Malmö är ett bra exempel på detta. Här har det blivit naturligt att starta sitt ”eko-företag” och idag finns här butik med eko-kläder, eko-frisör, livsmedelsbutik med ekologisk inriktning och det är också här som ”Bondens egen marknad” anordnas. På samma sätt som det etableras företagsparker, menar vi att det skulle kunna etableras ”miljö-företag-parker”.

72

9.3.2 Sopsortering Centerpartiet vill:

• Att det ska vara enkelt att vara miljövän. • Det ska vara enkelt att få varor hemkörda och handla lokalproducerat. • Att stadsplaneringen ska ge utrymmen för modern avfallshantering (plats för hushållsnära

insamling för materialåtervinning). Att sortera sina sopor har på sätt och vis blivit synonymen med att vara miljövän. Men det har också blivit ett exempel på där systemet och dåliga exempel många gånger har haft motsatt effekt på människor. Nybyggnation och stadsplanering måste ta hänsyn till en modern avfallshantering. Det ska vara lätt att sortera ut miljöfarligt och återvinnbart avfall, inte svårt. Tyvärr har sopstationerna i sig många gånger blivit ett miljöproblem. Den som sorterar måste också känna att man bidrar till en bättre miljö, inte till nedskräpning. Centerpartiet vill utveckla systemet med producentansvar, läs mer om detta i kap. 6.4.

73

Bilaga 1

Ekonomiska satsningar för miljön Nedan följer en sammanställning av budgetsatsningar inom miljöområdet som Centerpartiet gjort under riksdagsåret 2005/2006. För en fullständig redovisning hänvisas till budgetmotion c006 samt vårbudgetmotion c009. Satsning/anslag Antal kronor Jämfört med

regeringen ”Klimat-miljard” 1 000 000 000 + 1 000 000 000 Rädda Östersjön 100 000 000 + 100 000 000 Ta bort upptaxering av miljöåtgärder i boendet

180 000 000 + 180 000 000

Stöd till individuell mätning av varmvatten och värme

100 000 000 + 100 000 000

Sänkt förmånsvärde för miljöbilar 200 000 000 + 200 000 000Skatterabatt för miljöbilar 50 000 000 + 50 000 000Åtgärder till klimatinvesteringar 395 000 000 likaSatsningar inom energiområdet 1 722 000 000 likaKonverteringsstöd direktverkande el 300 000 000 likaKonverteringsstöd oljeuppvärmning 100 000 000 likaEnergieffektiva fönster och biobränsleuppvärmning

100 000 000 lika

Energieffektivisering i lokaler med offentlig verksamhet

500 000 000 lika

74

Bilaga 2

Centerpartiets miljöpolicy En ledstjärna i Centerpartiets arbete ska vara ansvaret för nuvarande och kommande generationer. För att vara trovärdiga som opinionsbildare och beslutsfattare lever vi som vi lär. Alla centerpartiets medlemmar, medarbetare och förtroendevalda skall verka för att föra fram partiets politik, bilda opinion och medverka till beslut som innebär ett långsiktigt ansvarstagande för vår gemensamma livsmiljö. Vi strävar mot miljöbalkens mål genom att med god marginal uppfylla lagar och förordningar i miljölagstiftningen. Centerpartiets interna och externa arbete ska baseras på konsekvent miljö- och livskvalitetstänkande genom medvetna val av former för kommunikation samt sparsamhet och försiktighet i vår verksamhet. Genom ständiga förbättringar minimerar vi vår negativa miljöpåverkan. Övergripande mål för centerpartiets miljöarbete är:

• Väga in miljöaspekter i alla politiska beslut. • Minska vår energiförbrukning och klimatpåverkan. • Medverka till hållbar resursanvändning genom att i största möjliga utsträckning använda

förnyelsebara material och resurser, samt källsortera vårt avfall. • Uppmuntra ett ”teknikskifte”, för att genom modern teknik ställa om till en hållbar

tillväxt. • Avgifta kretsloppen genom att inte använda kemikalier som är farliga för människa eller

miljö. • Medverka till att ständigt förbättra miljölagstiftningen och andra miljöpolitiska

styrmedel. • Placera vårt ekonomiska kapital på ett miljömässigt och etiskt riktigt sätt.

Strategier för centerpartiets miljöarbete är:

• Kontinuerligt kommunicera inriktning och resultat av vårt miljöarbete till medarbetare, medborgare, media och leverantörer.

• Fortlöpande utbilda och involvera alla anställda och medlemmar i miljöarbetet • Inrikta vår upphandling av varor och tjänster mot de mest miljöanpassade alternativen

(”miljöbästa kvartilen”). • I stor utsträckning nyttja modern informationsteknik för både intern och extern

kommunikation. Reviderad version antagen av partistyrelsen 2006-05-08

75