beteende 2012-konferens(2)-nils o

Nationella riktlinjer

för vuxentandvård

Nils Oscarson

Med Dr, projektledare

Beteendemedicinsk

prevention & behandling

www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

http://www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Karies

Tandvården bör

• uppmuntra personer som kommer till tandvården att

borsta tänder två gånger dagligen med tandkräm som

innehåller natriumfluorid, natriummonofluorfosfat eller

aminfluorid (1 000–1 500 ppm fluor) (prioritet 3).

• stödja personer med en bedömd risk för karies och ett

samtidigt högt sockerintag att ändra ogynnsamma

matvanor (prioritet 3).

(bild från Dan.E.)

Kronisk

parodontit

prioritering 1–10

Aggressiv

parodontit

prioritering 1–10

Periimplantit

prioritering

1–10

Tandvården bör erbjuda

stödja personer att nå en god

munhygien 3 2 3

Mekanisk icke-kirurgisk

infektionsbehandling 3 2

Lambåkirurgi för åtkomlighet 4 2 4

Stödbehandling/återfallsprevention 3 2 3

Tandvården bör undvika

att erbjuda

Systemisk antibiotika som

tilläggsbehandling 10

Antiseptika (daglig sköljning) 10 10 10

Sjukdomar i vävnader

kring tänder och tand-

implantat

Tandvården bör

• erbjuda personer med käkfunktionsstörning utan

närmare specifikation beteendepåverkande

behandling (prioritet 4), rörelseträning (prioritet 4),

behandling med stabiliseringsskena (prioritet 4) eller

läkemedelsbehandling med NSAID (prioritet 5).

Patientens delaktighet

• För flera sjukdomstillstånd i riktlinjerna är

patientens delaktighet avgörande för

behandling och framtida prognos.

• För att bli framgångsrik behöver tandvården också ta

upp frågor som kan upplevas som att de inkräktar

på personens integritet och autonomi, till exempel

frågor om munhygienbeteende, kostvanor (främst

socker) och tobaksbruk (rökning och snus).

• Av 3 § TL och 6 kap. 6 § PSL framgår tandvårdens

skyldighet att upplysa patienten om hälsotillståndet och

de behandlingsmetoder som står till buds.

• En motfråga blir hur patientens integritet och autonomi

påverkas om tandvården inte agerar och följden av

detta innebär en ökad ohälsa på sikt??

• Legitimerad personal (tandläkare och tandhygienist) ska

enligt 6 kap. 1 § PSL utföra sitt arbete i

överensstämmelse med vetenskap och beprövad

erfarenhet.

• Riktlinjerna ger vetenskapliga argument för betydelsen

av att arbeta preventivt, både före och efter det att

tecken på sjukdom observeras. Ger därmed stöd för ett

«sjunde» riktlinjeområde

397 rekommendationer för sju

riktlinjeområden

www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

• Metoder för beteendepåverkan

• Karies

• Sjukdomar i vävnader kring tänder och

tandimplantat

• Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära

vävnaderna

• Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte

och käkar

• Bett- och tandpositionsavvikelser

• Total och partiell tandlöshet

Två huvudåtgärder

• Frisk person med eller utan riskfaktorer

– med hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande återkoppling

uppmuntra ett «friskbeteende»

• Personer med munrelaterad sjukdom

– åtgärder med syfte att förändra

ogynnsamma beteenden

Metoder för beteendepåverkan Rad Tillstånd Åtgärd Rekommendation

A 1.1 God oral hälsa Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling

3

A 2.1 Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor

Standardiserad rådgivning

10

A 2.2 Rådgivande samtal 8

A 2.3 Rådgivande samtal med särskild uppföljning

4

A 2.4 Beteendemedicinsk prevention och behandling

3

A 3.1 Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där rådande matvanor är en riskfaktor


10


A 3.3 Rådgivande samtal med särskild uppföljning

FoU


6

A 4.1 Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där tobaksbruk är en riskfaktor


7



3

Biomedicinskt perspektiv

• «Bara behandlaren reparerar eller tar bort det som

orsakar problemet» så bidrar detta med automatik till

en förbättrad hälsa.

• Kommunikationen mellan behandlare och patient sker

utifrån behandlarens perspektiv och det finns stor risk

för att patienten blir en passiv mottagare av ett råd som

kanske inte ens efterfrågas. Detta kan leda till att

patienten skuldbeläggs.

• Att erbjuda standardiserad information och råd

(förvisso i all välmening) kan

– upplevas kränkande för den enskilde patienten

– leda till övertalning

– och ge tandläkaren eller tandhygienisten tolkningsföreträde

om vad som anses viktigt för patienten i fråga.

I tandläkarens och tandhygienistens

yrkesansvar ligger att den information

som ges patienten ska vara

– individuellt anpassad (6 kap. 6 § PSL).

– utformas och genomföras i samråd med patienten

(6 kap. 1 § PSL).

– innebär att tandläkare och tandhygienister, på ett

bra sätt, ska kunna sätta sig in i olika patienters

situation och perspektiv.

Kraven på ökat inflytande från patienten ställer

krav på att tandvården har bra metoder för att

samtala med patienten.

Nya mål i sikte...........

Biopsykosocialt perspektiv

- patienten aktiv deltagare!

• hänsyn till den påverkan som psykologiska och sociala

faktorer har på hälsa.

– Psykologiska faktorer avser det som påverkar individens

kognition (upplevelse, tolkning, lärande med mera), känslor och

motivation att göra en aktivitet.

– Sociala faktorer avser hur individen påverkas av sin familj,

vänner och omgivning.

Ger utrymme för ett mer patientcentrerat förhållningssätt

• I hälso- och sjukvården och även tandvården finns

tecken på ett paradigmskifte

– Från Biomedicin mot ett Biopsykosocialt perspektiv

Socialstyrelsen bedömer att tre delar är nödvändiga för att

utföra åtgärden. Tdl & Thyg bör ha kunskap och färdighet i:

• Den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att

påverka.

• Den metod som är lämplig för att på ett effektivt sätt

kommunicera med patienten.

• De teorier och metoder som ligger till grund för att påverka

människors beteenden.

• Beteendemedicinsk prevention och behandling har

rangordnats högt i tandvårdsriktlinjerna

• Metoden ger tandvården ökade möjligheter att på sikt

bidra till att utveckla och förbättra en individuellt

anpassad undervisning

beteende 2012-konferens(2)-nils o

Documents