Finansdepartementet

Ökad konkurrens och fler möjligheter

– utmaningar för svensk ekonomi i en

globaliserad värld

Finansminister Anders Borg

29 januari 2014

Finansdepartementet

Utmaningar i en globaliserad värld

• Ökad och tuffare konkurrens

– Tillväxtekonomier en alltmer betydande del av

världsekonomin

• Bevara stabilitet och undvika allvarliga

finansiella kriser

• Fler och snabbare teknologiskiften

• Hantera ett ökat omvandlingstryck

Finansdepartementet

Utvecklade ekonomier växer

långsammare

-8

-4

0

4

8

12

16

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Afrika söder om Sahara Världen

Sverige USA

EU Tillväxt- och utvecklingsekonomier

Kina

BNP-tillväxt 1980-2012 och 2013-2017 (prognos), årlig procentuell

förändring

Källa: IMF

Finansdepartementet

Utvecklingen utgör både möjligheter

och hot

• Goda förutsättningar för tillväxt

– Större diversifiering av handelsparters

– Snabbare spridning av innovationer

• Samtidigt som världen kan bli mer instabil

– Världen blir alltmer sammanlänkad vilket ökar

sårbarheten

– Möjlig risk för ökad förekomst av bubblor

– Klimatförändringar och miljöproblem

Finansdepartementet

Världen har förändrats

• Kina och övriga tillväxtekonomier växer i

betydelse

• Afrika växer snabbt och kan utgöra viktig

handelspartner på sikt

• Åldrande befolkning och sämre

tillväxtförutsättningar i Europa

– Avsaknad av reformer i Tyskland skapar oro för

framtida tillväxt

Finansdepartementet

Tillväxtekonomierna har allt större del

av världshandeln

-

6

12

18

24

30

36

42

48

-

2

4

6

8

10

12

14

16

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Afrika söder om Sahara EU

USA Sverige

Kina Tillväxt- och utvecklingsekonomier (höger axel)

Andel av världshandeln, i procent

Källa: IMF

Finansdepartementet

Kina – snart världens största ekonomi

• Kommer enligt IMF och OECD att passera

USA som världens största ekonomi inom de

närmaste åren

• Fortsatt behov av reformer

– Omfattande statlig inblandning i ekonomin

– Miljöproblem

– Utbredd korruption

– Hög skuldsättning, framförallt på lokal nivå

Finansdepartementet

Nya kinesiska ledningen har

ambitiösa reformplaner

• Fortsatta liberaliseringar av ekonomin – Konvertibilitet för valutan

– Marknadsanpassning av räntan

• Effektivisering av offentlig sektor – Korruption

– Statsägda företag

• Landreformer och reformering av hukou-systemet

• Kinesiska ekonomin kommer att växa i betydelse även för Sverige

Finansdepartementet

Gynnsam utveckling i Afrika söder

om Sahara

• Goda demografiska förutsättningar

– Förutsättningar för låglöneproduktion under överskådlig tid

• Minskad politisk osäkerhet

– Fler demokratiska regimer och färre konflikter

• Ökad ekonomisk stabilitet och växande

medelklass

• Strukturella reformer som har förbättrat

tillväxtförutsättningarna

• Informationsteknologi

Finansdepartementet

Fortsatt hög tillväxt och växande

arbetskraft Fler i arbetsför ålder Procent av befolkningen mellan 15 och 65 år

Källa: ISS och Pardee Center for

International Futures

Prognostiserad genomsnittlig

BNP-tillväxt 2013-2018 8,0%

7,2% 7,1% 7,1% 6,9% 6,8% 6,7%

6,3%

5,8%

4,1%

Mo

ça

mb

iqu

e

Eti

op

ien

Kin

a

Rw

an

da

Ta

nza

nia

Nig

eri

a

Ug

an

da

Gh

an

a

An

go

la

Bo

tsw

an

a

Källa: IMF

Finansdepartementet

Många utmaningar för Afrika söder

om Sahara

• Politisk osäkerhet – Svag demokratisk tradition

– Närmare hälften av demokratierna bedöms vara sämre fungerande

• Utbredd korruption

• Sociala spänningar – Sydafrika har bland de högsta GINI-koefficienterna i

världen

• Fortsatt stort beroende av naturtillgångar

• Risk att reformtempo stannar av pga. politiska låsningar och folkligt missnöje

Finansdepartementet

Risker i tillväxtekonomiernaa • Återhämtning I USA

– USA:s Centralbanks (Federal reserve) gradvisa normalisering av penningpolitiken

kan ge stora globala kapitalflöden som riskerar att pressa tillväxtländerna

• Indien – Stora bytesbalans- och budgetunderskott

– Bristande konkurrenskraft i en sluten och hårt reglerad ekonomi

– Val i vår ger ökad politisk risk

• Turkiet – Betydande bytesbalansunderskott

– Stort beroende av kortfristig finansiering

– Svag konkurrenskraft

– Politisk risk

• Ryssland – Tillväxttakten dämpas på grund av politisk oro och behov av att gå mot ökad

marknadsekonomi och lagstyre

Finansdepartementet

Osäkerhet kring Europas långsiktiga

utveckling

• Lång period av låg tillväxt

• Åldrande befolkning och växande

försörjningsbörda

• Avsaknad av större strukturreformer i

många länder

• Svaga banker hotar återhämtningen

Finansdepartementet

Fler strukturreformer behövs i Europa

• Fortsatt förstärkning av den inre marknaden

• Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt

och öka arbetskraftens rörlighet

• Stärka förutsättningar för innovationer

• Hållbara pensionssystem för en åldrande

befolkning

• Tyskland var tidigare förebild men

avstannande reformtempo med ny regering

Finansdepartementet

Hur ska en liten öppen ekonomi möta

den förändrade världen?

• Starka offentliga finanser

• Stärk konkurrenskraften med

tillväxtreformer

• Minska riskerna i det finansiella

systemet

• Fler i arbete

Finansdepartementet

44

61

75

76

77

95

97

10

0

10

1 12

1

12

7

13

4

17

6

Sve

rige

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Öst

erri

ke

Ne

de

rlän

de

rna

Tysk

lan

d

Fran

krik

e

Sto

rbri

tan

nie

n

Span

ien

Be

lgie

n

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d

43

0,1

-1,5

-1,7

-1,9

-2,0

-2,3

-2,6

-2,7

-3,3

-3,8

-4,0

-5,0

-5,3

-5,9

Tysk

lan

d

Sve

rige

Dan

mar

k

Öst

erri

ke

Gre

klan

d

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Ital

ien

Ne

de

rlän

de

rna

Fran

krik

e

Po

rtu

gal

Irla

nd

Sto

rbri

tan

nie

n

Span

ien

Sverige har utrymme att agera

Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga)

Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP

Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP

Finansdepartementet

-8

-6

-4

-2

0

2

4

Sve

rige

Fin

land

Span

ien

Tyskla

nd

Irla

nd

Gre

kla

nd

Da

nm

ark

Ne

derlä

nde

rna

Belg

ien

Öste

rrik

e

Sto

rbrita

nn

ien

Fra

nkrike

Ita

lien

Port

ug

al

-8

-6

-4

-2

0

2

4

Sve

rige

Da

nm

ark

Fin

land

Gre

kla

nd

Tyskla

nd

Belg

ien

Fra

nkrike

Irla

nd

Sto

rbrita

nn

ien

Ita

lien

Öste

rrik

e

Ne

derlä

nde

rna

Span

ien

Port

ug

al

-20

-15

-10

-5

0

5

10

Sve

rige

Fin

land

Sto

rbrita

nn

ien

Ne

derlä

nde

rna

Tyskla

nd

Öste

rrik

e

Port

ug

al

Belg

ien

Fra

nkrike

Ita

lien

0

10

20

30

40

50

60

Da

nm

ark

Sve

rige

Belg

ien

Fra

nkrike

Fin

land

Ita

lien

Öste

rrik

e

Tyskla

nd

Ne

derlä

nde

rna

Sto

rbrita

nn

ien

Port

ug

al

Gre

kla

nd

Span

ien

Irla

nd

2000

2011

Skattetryck Andel av BNP, procent

Skattetryck Förändring 2000 – 2011, procentenheter

Implicit kapitalskattesats Förändring 2000 – 2011, procentenheter

Implicit skattesats på arbete Förändring 2000 – 2011, procentenheter

Källa: Eurostat Källa: Eurostat

Källa: Eurostat Källa: Eurostat

Finansdepartementet

Offentliga investeringar, 2012 Procent av BNP

3,9 3,4

3,1 2,8 2,8 2,2 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,4 1,3

8,8

7,0 6,8 6,6 6,5 6,3 6,0 5,9 5,9 5,6 5,0

4,5 1,0

1,5 1,7 1,7 1,8 1,8 1,9 1,9 2,2

2,5 2,6

3,1 3,3 3,5

Öst

erri

ke

Tysk

lan

d

Po

rtu

gal

Span

ien

Be

lgie

n

Gre

klan

d

Ital

ien

Irla

nd

UK

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Fran

krik

e

Nederlän

d…

Sve

rige

Offentliga utgifter, utbildning 2010 Procent av BNP

Resurser till forskning, 2010 Procent av BNP

Källa: EU-kommissionens

höstprognos, 2013

Källa: OECD

Källa: Eurostat

Offentliga utgifter, 2012 Procent av BNP

59

57

56

55

54

52

52

51

51

48

48

47

45

43

Dan

mar

k

Fran

krik

e

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Gre

klan

d

Sve

rige

Öst

erri

ke

Ital

ien

Ne

de

rlän

de

rna

Sto

rbri

tan

nie

n

Span

ien

Po

rtu

gal

Tysk

lan

d

Irla

nd

Källa: EU-kommissionens

höstprognos, 2013

Finansdepartementet

Regeringens politik har förbättrat svensk

arbetsmarknad i grunden sedan 2006

• Stimulans av utbudet ger störst effekt … – Jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns – Arbetslöshets- och sjukförsäkringen – Arbetsmarknadspolitiken – Utbildningssystemet och yrkesintroduktionsjobben

• … i samverkan med stimulans av efterfrågan – Nystartsjobb och sänkta (riktade) socialavgifter – RUT- och ROT-avdragen, sänkt restaurangmoms – Underlättat tillfälliga anställningar

• Förbättrad matchning – Ökad sökaktivitet – Ökad geografisk- och yrkesmässig rörlighet

Finansdepartementet

65,8 65,8 64,2 64,0 63,8 63,6 60,3

56,8 56,2 55,9 55,1

48,5 48,2 43,2

Ned

erlä

nder

na

Sve

rgie

Tysk

land

Öst

erri

ke

Sto

rbri

tann

ien

Dan

mar

k

Finl

and

Fran

krik

e

Irla

nd

Port

ugal

Bel

gien

Ital

ien

Span

ien

Gre

klan

d

Källa: OECD

7,6 7,1

5,7 5,2 5,2

4,5 4,0

3,2 3,0 2,5

0,7 0,4

-1,1 -3,6

Bel

gien

Sve

rige

Öst

erri

ke

Stor

britan

nien

Span

ien

Ned

erlä

nder

na

Ital

ien

Tysk

land

Fran

krik

e

Gre

klan

d

Irla

nd

Finl

and

Dan

mar

k

Port

ugal

Sysselsättningsgrad, 15-74 år Andel av befolkningen, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)

Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2007–2012

19,1

11,5

6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7

0,3

-1,3

-4,2 -8,3

-24,6

Sveri

ge

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Fra

nkri

ke

Da

nm

ark

Tys

kla

nd

UK

Öste

rrik

e

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Sp

an

ien

Itali

en

Gre

kla

nd

Arbetskraften, 15−74 år Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)

Källa: Eurostat Källa: OECD

Sysselsatta, 15−74 år Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)

Källa: OECD

8,6 7,0 5,9 5,2 2,9 2,1 0,9

-0,1 -2,7

-4,6 -8,0

-12,5 -15,8

-19,0

Tysk

land

Bel

gien

Sver

ige

Öst

erri

ke UK

Fran

krik

e

Ned

erlä

nder

na

Finl

and

Ital

ien

Dan

mar

k

Irla

nd

Port

ugal

Span

ien

Gre

klan

d

Finansdepartementet

Inriktning för finanspolitiken

• Offentliga finanser tillbaka till överskott när

konjunkturen tar fart

• Reformer ska finansieras

• Värna strukturreformer och åtgärder riktade

mot personer som har svårt att komma in på

arbetsmarknaden

• På lång sikt krävs åtgärder för att stärka

konkurrenskraften och sänka

marginaleffekterna för personer med låga

inkomster